Tertialrapport Tertial för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (65) Handläggare Jan Francke Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Tertialrapport Tertial för Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner tertialrapport 2 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Stadsdelsnämnden godkänner två nya aktiviteter till nämndmålet och förändrat till indikatorn till KF-målet Stadsdelsnämnden begär omslutningsförändringar om 140 mnkr i enlighet med detta ärende. 4. Stadsdelsnämnden begär 0,2 mnkr för klimatinvesteringar i enlighet med detta ärende. 5. Stadsdelsnämnden begär ersättning om 1,8 mnkr för extra kostnader för sanitära åtgärder i arbetet med utsatta EUmedborgare. 6. Stadsdelsnämnden begär 1,2 mnkr avseende avskrivningar och 0,5 mnkr för internränta för stadsmiljöoch klimatinvesteringar. Ann-Christine Jenvén stadsdelsdirektör Kungsholmens stadsdelsnämnd Stockholm kungsholmen@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (65) Bakgrund Tertialrapporterna med sprognos är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Rapporterna görs i stadens integrerade ledningssystem (ILS). Tertialrapport 1 utarbetas efter fyra månader och tertialrapport 2 utarbetas efter åtta månader. Uppföljningen baseras i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas samt kommenteras. För indikatorer som har 2016 angivet under kolumnen period ska förvaltningen göra en bedömning om målet kommer att uppnås eller inte genom att ange färg. Grönt innebär att et kommer att uppnås, gult att et kommer att uppnås delvis ( procents måluppfyllelse) och rött att et inte kommer att uppnås. Det verkliga et kommer att anges i verksamhetsberättelsen vid årets slut. För indikatorer som har tertial som period ska förvaltningen ange et för perioden och med det som grund göra en prognos för et. ILS-systemet beräknar då om prognosen för et är grön (uppfylls helt: 100 procent), gul (uppfylls delvis: 99,9-80 procent) eller röd (uppfylls ej: under 80 procent). Nytt från 2016 är att individbaserade indikatorer ska rapporteras uppdelat på kön. Information om ekonomi och verksamhet ger kommunstyrelsen en samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Vid befarade avvikelser för et mot budget eller mot nämndens mål för verksamhetsområdena, ytterst kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena, ska nämnden redovisa de åtgärder som planeras eller har vidtagits för att hålla beslutad budget och uppnå målen. Begäran om budgetjustering är inte en sådan åtgärd. Ärendets beredning Ärendet har utarbetats inom ekonomiavdelningen i samråd med övriga avdelningar. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts vid förvaltningsgruppen den 15 september.

3 Sid 3 (65) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Inomhusmiljön i Stockholm är sund Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en företagsvänlig stad Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...54

4 Sid 4 (65) Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget...56 Särskilda satsningar...60 Resultatenheter...60 Investeringar...61 Försäljningar av anläggningstillgångar...62 Betydande projekt som inte är investeringar...62 Omslutningsförändringar...62 Budgetjusteringar...62 Medel för lokaländamål...62 av balansräkning...63 Övrigt...63 Synpunkter och klagomål Övrigt... 64

5 Sid 5 (65) Sammanfattande analys Stadsdelsnämndens verksamheter bidrar till ett sammanhållet och hållbart Stockholm. en är att samtliga inriktningsmål kommer att uppfyllas. Ett Stockholm som håller samman Förskoleverksamhet, öppen förskola och parklekar ska bidra på olika sätt till att ge barn respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö, att barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande och att barn får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten. Verksamhetsmålet för förskolan som gäller barns lärande och utveckling prognosticeras att bli delvis uppfyllt. Målet om att tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser bedöms uppfyllas. Detta möjliggörs genom förebyggande insatser och ett evidensbaserat arbetssätt. Verksamhetsmålet inom äldreomsorgen bedöms som delvis uppfyllt. För att helt uppfylla målet om en god vård och omsorg inom särskilda boenden måste enheterna systematiskt genomföra nödvändiga utredningar och riskbedömningar. En kartläggning visar att nämndens verksamheter erbjuder kulturupplevelser i olika omfattning. Under hösten kommer fokus att ligga på att utveckla kulturaktiviteter inom förskola. Genom parkunderhåll, parkskötsel och ett organiserat trygghets- och säkerhetsarbete bidrar stadsdelsnämnden till ett Stockholm med levande, trygga och jämlika stadsdelar. Under 2016 har alla stadsdelsförvaltningar i uppdrag att ta fram lokala utvecklingsprogram med utgångspunkt i stadens vision 2040 om Ett Stockholm för alla. Kungsholmens lokala utvecklingsprogram innehåller bland annat ett samarbete med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Ett klimatsmart Stockholm Uppvärmning genom effektiva luftvärmepumpar och byte till energisnåla vitvaror minskar energiförbrukningen. Ett litet antal bilar, enbart miljöbilar, begränsar ytterligare nämndens klimatavtryck. Medborgarnas engagemang för parkerna är stort vilket sommarens projekt med odlingsplatser visade. Genom stadsodling ges fler invånare möjlighet att påverka sin närmiljö och på ett handfast sätt vara medskapande i den offentliga miljön. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Enligt förvaltningens prognos för 2016 redovisar nämnden ett budgetöverskott om 15 mnkr. Förvaltningen utgår i prognosen från att sökta budgetjusteringar beviljas. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stadsdelsområdet utvecklas i dialog med medborgarna. Antalet medborgarförslag är fortsatt högt. Stadsdelsnämndens råd; pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor och ungdomsrådet fyller en viktig funktion i att vidga perspektiven i samband med beredning av olika ärenden. Personer med funktionsnedsättning ges ökade förutsättningar att kommunicera på lika villkor och att öka självständigheten för att klara vardagen.

6 Sid 6 (65) Förvaltningens utbildningssatsning Mötet med stockholmaren fortsätter under året. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman Ett Stockholm som håller samman innebär en sammanhållen och tillgänglig stad för alla. Den offentliga välfärden ger förutsättningar för jämlika livsvillkor och trygghet för invånarna i livets alla skeenden. Kommentar Stadsdelsnämnden har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål. Till inriktningsmålet hör sju mål för nämndens verksamheter. en för året är att fem av sju mål för verksamhetsområdet helt kommer att uppfyllas. Inom stadsdelsområdet erbjuds kommunal service i tillräcklig omfattning. Förskoleverksamhet, öppen förskola och parklekar bidrar till att ge alla barn goda och jämlika uppväxtvillkor. Förskolorna arbetar vidare på att utveckla sina verksamheter mot en likvärdig förskola. Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser. Trots en ansträngd personal- och arbetssituation under tertialet får barn, unga och vuxna som har kontakt med socialtjänsten sina grundläggande behov tillgodosedda. Vuxna personer med missbruk eller psykisk funktionsnedsättning får genom olika insatser förutsättningar att hantera sin livssituation. Verksamhetsmålet inom äldreomsorgen bedöms som delvis uppfyllt. För att säkerställa en god vård och omsorg inom särskilda boenden måste personalen genomföra de riskbedömningar och utredningar som är nödvändiga. Samtliga verksamheter behöver på olika sätt arbeta för att öka den enskildes trygghet. Det handlar bland annat om tydligare information till den enskilde och att utveckla synpunkts- och klagomålshanteringen. Genom parkunderhåll, parkskötsel och parkinvesteringar bidrar stadsdelsnämnden till ett levande, tryggt och jämlikt Stockholm. Inom nämndens verksamheter erbjuds olika kulturupplevelser. En kartläggning över verksamhetsområdenas befintliga arbete med kulturfrågor har genomförts och under hösten fokuseras på insatser inom förskola. Under 2016 har alla stadsdelsförvaltningar i uppdrag att ta fram lokala utvecklingsprogram med utgångspunkt i stadens vision 2040 om Ett Stockholm för alla. Arbetet med lokalt utvecklingsprogram beskrivs mer under rubrik Övrigt. Där beskrivs till exempel ett samarbete med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Uppfylls delvis

7 Sid 7 (65) Nämndmålen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för verksamhetsområdet. en för året är att nämndmålen uppnås och att stadsdelsförvaltningens arbete bidrar till att barnen inom Kungsholmens stadsdelsområde får goda och jämlika uppväxtvillkor. Förskolorna fortsätter att arbeta med projekt i olika former. Under våren har det ofta handlat om naturvetenskap. I början av hösten arbetar man med de sommaruppgifter som barnen haft med sig under sommaren. Projekten dokumenteras och genom reflektioner och genomgångar av dokumentationer kan barnen och pedagogerna tillsammans upptäcka hur projekten kan utvecklas vidare. en för området lärande och utveckling bedöms inte komma att uppnås. Kvaliteten mellan olika förskoleområden är ojämn och de pedagogiska utvecklingsledarna arbetar gemensamt för att stärka och stötta den pedagogiska utvecklingen. Införandet av Skolplattformen i Stockholm har stött på hinder när det gäller de pedagogiska verktygen. För närvarande arbetas det på att införa ett alternativt arbetssätt till det ursprungliga upplägget. Det andra tertialet har fortsatt att präglas av situationen på förskolan Skogsmarken på Stora Essingen. Samtliga barn är placerade på andra förskolor inom Kungsholmens stadsdelsområde och förskolan stängs tillsvidare den 30 september. Förhandlingar med fastighetsägaren fortgår. Antalet ansökningar till sommarkollo har ökat jämfört med föregående år. År 2016 ansökte 327 barn och ungdomar varav 254 åkte iväg till kollo. Föregående år var motsvarande siffror 296 respektive 239. Alla som söker kollo blir erbjuden en plats men många tackar ändå nej. Vanligast förekommande anledningar till att tacka nej till en plats var att det kolliderade med familjens semster eller att det inte fanns plats på samma kollo som kompisen. Gemensamt för bägge åren är att det är fler än som ansöker och åker på sommarkollo. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,6 % 0,6 % 0,6 % 0,5 % 3,3 % Tertial Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarb ete 100 % 100 % tas fram av nämnd en 2016 Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/ normkritik 40,4 % 1 % 39 % 40 % 40 % 40 % Tertial % Öka 2016

8 Sid 8 (65) Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare Andel nöjda föräldrar 13,16 % 0 % 0 % % 85 % 85 % 2016 Antal barn per grupp 15,5 barn/avd. 14,8 barn/avd. 16 st Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 5,4 st 5 st 5 st 4,9 4,9 Tertial Förskolesituationen på Stora Essingen påverkar antaelt barn per pdagog. Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,45 3,8 3, De båda delvis uppfyllda målen som rör nöjda föräldrar och personalens bedömning analyseras och redovisas i verksamhetsberättelsen. Kulturnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och möjlighet till vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska initiera ett arbete för att öka inskrivningsgraden i områden med i dag låg andel inskrivna barn. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda behov av och förutsättningar för att på sikt kunna införa en rätt till en nära förskola som gör att förskolebarn och deras föräldrar inte behöver transportera sig orimligt långt. Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två års ålder. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp andelen förskollärare och vid behov bistå stadsdelsnämnderna i arbetet att ta fram handlingsplaner för att öka andelen förskollärare. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag till IT-kunskapscertifiering av verksamhetsansvariga på förskolor. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kvalitetsmått för förskolan i syfte att verka för små barngrupper, god personaltäthet, utbilningsnivå och ändamålsenliga miljöer

9 Sid 9 (65) Barn har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varje barn uppmuntras till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Ett ömsesidigt och respektfullt klimat skall råda där barnen visar hjälpsamhet mot sina kamrater och har förmåga att dela med sig. Barnen kan ta ansvar och visa omsorg om sin närmaste omgivning. Andel vårdnadshavare som är nöjda med läroplansområdet normer och värden samt barns möjlighet till inflytande 90 % 2016 Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Introduktionsmöte med nyintagna förskollärarstudenter Barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande Uppfylls delvis Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande på lika villkor genom den pedagogiska verksamheten i utvecklade pedagogiska inne- och utemiljöer. Materialet är rikligt och varierat med utgångspunkt i läroplanens målområden. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom olika aktiviteter. Matematiska begrepp synliggörs och används aktivt. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter, djur, natur- och vardagsfenomen m.m. Resultaten från vårens testomgång av den digitaliserade kvalitetsindikatorn bedöms inte nå de som satts upp. Resultat av förskoleundersökning och kvalitetsindikator redovisas i kommande verksamhetsberättelse.

10 Sid 10 (65) Andel vårdnadshavare som anser att barnens utveckling och lärande uppmuntras Förskolepersonal ens bedömning av arbetet med den matematiska utvecklingen Förskolepersonal ens bedömning av arbetet med den skapande verksamheten Förskolepersonal ens bedömning av arbetet med den språkliga utvecklingen Förskolepersonal ens bedömning av arbetet med naturvetenskap Förskolepersonal ens bedömning av den pedagogiska miljön 80 % , , , , , en för de ovanstående indikatorerna och dess bedöms inte komma att uppnås. Variationen mellan förskoleområden är i vissa fall stor. De pedagogiska utvecklingsledarna arbetar gemensamt för att öka kvalitéten. Basnivå för pedagogiska miljöer tas fram Pedagogisk dokumentation ska vara en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete Barn får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten Barnen ska under sin sista tid på förskolan uppleva ett avslut och en avrundning där både barn och vårdnadshavare får stöd att se det lärande och den utveckling som skett. Barnen ska besöka förskoleklassen under vårterminen. Avslutningssamtal med barnets vårdnadshavare genomförs där man även lämnar över barnens pedagogiska dokumentation.

11 Sid 11 (65) Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får en bra avslutning på sin tid i förskolan. 80 % 2016 Genomföra två samverkansmöten per år med enskilda och kommunala förskolor och skolor om övergången till förskoleklass mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla en för året är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås och att de insatser som utförs leder till jämlika livschanser. Trots en ansträngd arbets- och personalsituation under våren med flera nya rekryteringar inom barn- och ungdomsområdet bedöms att de barn och ungdomar som har kontakt med socialtjänsten får sina grundläggande behov tillgodosedda. Av de två nämndmålen bedöms ett uppfyllas helt och ett delvis. Det är positivt att familjeenheten under slutet av tertial 2 har samtliga tjänster besatta av personal med lämplig kompetens. Tidiga sociala stödinsatser är betydelsefulla. Barn och ungdomar som riskerar att utvecklas negativt ges stöd och länkas vid behov vidare till relevanta samverkanspartners. Genom föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Centrum) och KOMET (KOmmunikationsMETod) får föräldrar verktyg i att stärka banden och relationen med sina barn. Programmen är populära hos föräldrar. Implementering av Signs-of-safety pågår. Metoden används inom det sociala barnavårdsarbetet och syftar till att göra barn, föräldrar och andra berörda delaktiga och engagerade i dialogen kring det enskilda barnets eller ungdomens situation och behov. Tillsammans ska berörda tänka igenom och diskutera fram en planering som innehåller lösningar där barnet eller den unge är tryggad och får sina behov tillgodosedda. Den för Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder gemensamma enheten för ensamkommande barn och ungdomar startade den 1 april. Arbetsbelastningen har under enhetens första månader varit mycket hög och utmärkts av en stor mängd omplaceringar. Omplaceringarna beror på att stadsdelsnämnderna under hösten och vintern med anledning av ett högt mottagande av nyanlända ungdomar i kombination av platsbrist tvingats genomföra placeringar hos vårdgivare som senare visat sig inte ge ungdomen den omsorg och det stöd som fordrats. Då även uppföljningen av placeringar från socialtjänstens sida varit bristfällig har detta sammantaget inneburit att risken för att placeringen avbryts i förtid ökat. För att nå en nivå där handläggning, genomförande av placering och uppföljning kan skötas

12 Sid 12 (65) på ett rättssäkert sätt och med en rimlig nivå på arbetsbelastningen har fler medarbetare rekryterats till enheten. Även enhetens arbetsledning kommer att förstärkas under hösten genom en biträdande enhetschef. Vuxna personer med missbruk eller psykisk funktionsnedsättning får genom olika insatser förutsättningar att hantera sin livssituation. För uppnåddes inte för indikatorn Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes. var 80 procent och periodens för nämnden blev 72 procent. Med anledning av detta har vuxenenheten infört som rutin att i direkt samband med själva utredningsförfarandet fråga den enskilde hur han eller hon upplevt utredningsförfarandet. Rutinen ger den enskilde tillfälle att direkt få uttrycka eventuella oklarheter eller negativa upplevelser och utredaren får möjlighet att omedelbart åtgärda felaktigheter samt förklara förutsättningarna kring utredandet av en ansökan om stödinsatser. Hittills under året har 84 personer utretts inom socialpsykiatrin. Av dessa har 81 personer förklarat att de är nöjda med utredningsförfarandet, en person har inte varit nöjd och två personer har svarat "vet ej" på frågan. Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 97,1 % 98,1 % 93,8 % 93,8 % 90 % 90 % 84 % Tertial Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin 83,14 % 90 % tas fram av nämnd en 2016 Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 25 % 18,5 % 44,4 % 40 % 40 % 40 % 35 % Tertial % 80 % 80 % 2016 Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 64,41 % 65 % tas fram av nämnd en 2016

13 Sid 13 (65) Andelen försökslägenhete r som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenhete r i nämnden 17 % 10 % 25 % 2016 Förvaltningen har under 2016 fortsatt arbetet med att minska antalet nätter på härbärgen och i högre grad gett insatser i form av stödboenden och försöks- och träningslägenheter. I insatsen försökslägenhet krävs att den enskilde bor problemfritt i lägenheten under minst ett års tid innan en framställan om övertagande av kontrakt får göras. Ett ökat antal försökslägenheter ger en lägre andel övertagande initialt. Antal hemlösa 65 st tas fram av nämnd en 2016 Som hemlös räknas personer (från 20 år) som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kamrater eller bekanta. Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna genomföra en översyn av arbetet med stadens budget- och skuldrådgivning Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna se över rutiner och arbetssätt för alkohol- och tobakstillsyn. Socialnämnden ska återkomma med förslag på åtgärder för hur arbetet kan utvecklas för att nå upp till en effektiv, likställig och rättssäker myndighetsutövning i hela staden Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden kartlägga arbetet med ensamkommande barn som försvinner eller avviker samt stärka arbetet riktat mot ensamkommande barn som vistas i stadens riskmiljöer och utveckla insatser anpassade efter målgruppen Barn och ungdomar på Kungsholmen har jämlika livschanser Uppfylls delvis Barn och ungdomar ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. Resurser och möjligheter att påverka sin livssituation ska vara jämlikt fördelade oavsett ålder, kön och etnicitet. Barn och ungdomar i riskzon ska upptäckas tidigt, få stöd och vid behov länkas vidare till relevanta samarbetspartners.

14 Sid 14 (65) Andel förhandsbedömni ngar gällande barn gjorda inom 14 dagar 100 % 2016 et kommer inte att nås. Cirka 15 procent av förhandsbedömningarna gjorda under årets två första tertial har gått över tiden utan giltigt skäl. Utvecklingen har emellertid en positiv trend. I juli och augusti har ingen förhandsbedömning överstigit 14 dagar utan giltigt skäl. Då mottagningsgruppen nu är fullt bemannad kommer förhandsbedömningarna att kunna följas mer tillförlitligt. Organisera en för norra innerstaden gemensam enhet för mottagandet av ensamkommande barn Vuxna lever ett självständigt liv utifrån jämlika förutsättningar Den enskilde ska genom insatser från nämnden ha fått förbättrade förutsättningar att hantera sin livssituation. Insatserna ska öka den enskildes förutsättningar till ett självständigt liv på jämlika villkor. Förebyggande insatser ska motverka hemlöshet och ge stöd till ett varaktigt boende. Andel brukare som upplever att personalen frågar på vilket sätt stödet ska utformas (sysselsättning socialpsykiatri) Andel personer som genomgår eller har genomgått en sammanhållen vårdkedja Andel personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering % 79 % % 59 % 2016

15 Sid 15 (65) mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Nämndmålen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. en för året är att nämndmålen uppnås och att stadsdelsförvaltningens arbete bidrar till att Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar. Arbetet med att teckna en samverkansöverenskommelse med polisen är på väg att slutföras. Det övergripande målet är en hög trygghet och en låg brottslighet i stadsdelsområdet. Fokusområden för trygghetsarbetet under 2016 är Stadshagen, Sankt Göransparken samt Hornsbergs strand. Inom projektet Kungsholmen odlar har en odlingsplats etablerats i Sankt Göransparken, som en del i arbetet att genom aktiviteter skapa trygghet på platsen. Ett informationsmöte om Hornsbergs strand för allmänheten har genomförts tillsammans med polisen och trafikkontoret. Parkskötsel pågår enligt verksamhetsplan. I syfte att förbättra kvaliteten på parkskötseln har en ny kontrollplan för parkdriftentreprenaden tagits fram, och parkinspektioner genomförs regelbundet. Avdelningen bedömer, utifrån egna kontroller och synpunkter från allmänheten att nivån på parkskötseln har höjts jämfört med års säsong. Tillsammans med trafikkontoret kommer en upphandling av skräpkorgar för källsortering och skräpkorgar med komprimering att genomföras. Upphandlingen planeras ske under hösten. En kampanj i syfte att minska nedskräpningen och höja medvetenheten om vars och ens ansvar för det offentliga rummet har genomförts. Detaljprojektering för Spårvägsparkens upprustning är i slutfas och färdigställs under tidig höst. En mindre etapp med ytor utanför lekplatsen kommer att genomföras under hösten samtidigt som huvuddelen av projektet går ut på upphandling med planerad byggstart vårvintern I Rålambshovsparken har renovering av trappa och markbeläggning närmast Gjörwellsgatan slutförts och en ny gångväg har anlagts, renoveringen av trappan vid Västerbroplan har inletts. Planer för nyplanteringar av träd och buskar har tagits fram och nya solcellsdrivna skräpkorgar har placerats ut runt om i parken. Under Tranebergsbron har arbetena med etapp 1 avslutats och projektering för etapp 2 har färdigställts. Ett genomförande av etapp 2 planeras till tidig höst. Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 100 % 100 % 100 % % 83 % 75 % 2016

16 Sid 16 (65) Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 67 % 64 % 64 % 2016 Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en analys av gängkriminaliteten i Stockholm och utforma förslag på förebyggande och motverkande insatser som bidrar till en socialt hållbar utveckling Stadsdelsnämnderna kan bidra i trafiknämndens arbete med konceptet Levande Stockholm Stadsdelsnämnderna ska utveckla de sociala mötesplatserna för äldre Boende och besökare är trygga Kungsholmens stadsdelsområde ska vara tryggt och säkert att bo och vistas i. Nämnden ska samarbeta med trafiknämnden för att utveckla trygga, gröna gång- och cykelstråk. Trygghetshöjande insatser i Stadshagen ska genomföras. Hög beredskap ska finnas vid eventuella oväntade händelser. Andelen barn och ungdomar som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensamma sent en kväll i området 86 % 2016 Det systematiska brandskyddsarbetet ska utvecklas Införande av renhållningskärl för källsotering i två parker Krisplanen ska utvecklas i syfte att stödja säkerhetsarbetet Teckna ett samarbetsavtal med polisen med det övergripande målet att öka tryggheten och minska brottsligheten i stadsdelen. Samarbetsavtalet ska implementeras inom nämndens verksamheter.

17 Sid 17 (65) Parker och grönområden är vackra, välskötta och välkomnande för alla Boende och besökare ska uppleva att det finns plats för alla i vackra, välskötta och välkomnande parker. Arrangera träff om tillgängligheten i stadsdelsområdet med stadsdelsnämnd, företagarförening och rådet för funktionshinderfrågor. Försäkra att nämndens nationaldagsfirande är tillgängligt och möjliggör delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Genomföra fyra parkinspektioner under året med parkdriftentreprenören för att skapa en samsyn kring kvalitén på parkskötseln Ta fram en plan för placering och komplettering av skräpkorgar i parkerna Ta fram rutinbeskrivning för kontroll av parkdriftentreprenaden Ta fram slyröjningsplaner för stadsdelsområdets parker och naturområden mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Inom Kungsholmens stadsdelsområde erbjuds kommunal service i tillräcklig omfattning. Inom stadsdelsområdet finns ett stort behov av renovering och upprustning av Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende och Fridhemmets servicehus. Om dessa boenden ska kunna fortsätta att tillgodose god vård och omsorg krävs att de får en standard som kan hålla över lång tid. Det gäller både de tekniska delarna, t ex ventilation, och lägenheternas och gemensamhetsutrymmenas standard. Fastighetsägaren Micasa har för närvarande ingen känd aktuell plan för denna upprustning vilket är oroande då förvaltningen fått reaktioner på den höga hyresnivån kopplat till dålig standard och ofräscha lägenheter. Förvaltningen befarar att det framöver kan uppstå svårigheter att hyra ut lägenheterna. Även inom Pilträdets servicehus finns behov av uppfräschning av framför allt lägenheterna. Förvaltningen bevakar fortlöpande möjligheterna att inrätta bostäder med särskild service i samråd med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och stadsbyggnadsnämnden. Till sommaren 2017 förväntas en servicebostad med åtta lägenheter i kvarteret Paradiset vara inflyttningsklar. Under våren har detaljplan för Stadshagen samt kvarteret Murmästaren varit på samråd och remisserna har tagits upp i stadsdelsnämnden. Båda ärendena innehåller bostäder och

18 Sid 18 (65) stadsdelsnämnden har i tjänsteutlåtandena angett behov av förskolor, specialbostäder, parker samt lek- och aktivitetsytor. Förvaltningen deltar regelbundet i stadsbyggnadskontorets och exploateringskontorets planering av Västra Kungsholmen. Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) 0 0 tas fram av nämnd en 8 8 tas fram av nämnd en Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnen och stadsdelsnämnderna utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSS och SoL kan säkerställas. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden göra en översyn av behovet och finansieringen samt placeringen av korttidsboende Stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt fastighetsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att prövning sker om att bostadsexploateringsprojekt kan innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning på boenden för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning Äldrenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stads-byggnadsnämnden och Micasa ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa behovet av äldreboendeplatser under perioden Äldrenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Micasa göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende samt intressentboenden, med inriktning att öka antalet boenden i staden I Kungsholmens bostadsområden erbjuds kommunal service i tillräcklig omfattning Nya bostäder byggs på Kungsholmen och invånarna ska ha god tillgång till kommunal service, parker och grönområden. Bostäder med särskild service planeras med målet att i genomsnitt genomföra ett projekt per år i stadsdelsområdet. Det ska finnas förskolor i

19 Sid 19 (65) tillräcklig omfattning och moderna äldreboenden i gott skick. Förvaltningen ska ha en aktuell plan för kommande års utbyggnad av bostäder med särskild service Ta fram en checklista som stöd i handläggning av remisser, med fokus på jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet och behovet av gröna mötesplatser mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Nämndmålen bidrar till att uppfylla verksamhetsmålet. I Spårvägsparken planeras för öppna ytor med både konstgräs och asfalt där användarna själva bestämmer inriktning på aktiviteter och lek. Övrig utrustning utformas för ett jämställt nyttjande, med fokus på rollekar och motorik. En del av parken ges förutsättningar för en spolad isbana vintertid. Ett kunskapshöjande seminarium kring jämställda utemiljöer har initieras av förvaltningen och kommer att planeras av Parkmiljöavdelningen. Seminariet ska hållas sen höst för alla som arbetar med planering av offentlig miljö på stadsdelsförvaltningarna samt på trafikkontorets stadsmiljöavdelning. Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 77 % 77 % 77 % 2016 Stadsdelsnämnderna ska inventera och följa upp verksamheter inom ramen för uppdraget fritid för alla Parkerna möjliggör en mångfald av fritidsaktiviteter och spontanidrott Parkerna ska vara mångfunktionella och erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter och anläggningar, som möjliggör ett jämställt nyttjande.

20 Sid 20 (65) Andel parkupprustninga r som bidrar till målet om en mångfald av fritidsaktiviteter som möjliggör ett jämställt nyttjande Andel parkupprustninga r som förlänger säsongen genom att det skapas aktiviteter som är attraktiva året om. Medborgarna i stadsdelen tycker att det finns goda möjligheter till spontanidrott i Stockholm Tertial Tertial % % 2016 Ta fram en checklista för jämställd utveckling av parker mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande En kartläggning har genomförts för att inventera förvaltningens arbete med kulturfrågor för att synliggöra behov och utveckla kulturarbetet. Kartläggningen visar att verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med kulturfrågor. Under hösten kommer fokus att ligga på att utveckla kulturaktiviteter inom förskolan. Genom regelbundna kulturombudsträffar inom förskola sprids information och goda exempel från de olika verksamheterna. Genom att erbjuda lokala kulturaktörer stöd, vägledning och samordning kan kunskapen om bidrag och tillgängliga lokaler bli bättre. En inventering av tillgängliga lokaler för föreningslivet på Kungsholmen kommer att genomföras under hösten. Genom stadens kulturnätverk möjliggörs samverkan med kultursekreterare från andra stadsdelar. MU-avtalet MU-avtalet (medverkan vid utställningar) är ett statligt ramavtal som reglerar konstnärers ersättning vid utställningar. Nämnden har inte arrangerat några konstutställningar under året och har därför inte haft anledning att tillämpa avtalet.

21 Sid 21 (65) Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 69,65 % 72 % 72 % 2016 Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Enskilda individer inom förskolan, fritidsverksamheter, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar ska stimuleras till att ta del av kulturella arrangemang och få möjligheter till eget skapande. Det lokala nätverket för kultur arbetar vidare med att sprida goda exempel, utveckla och kommunicera det lokala kulturutbudet. Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.) Inventera kulturutbudet inom nämndens verksamheter Påbörja arbetet att skapa en informationsbank om kultur på Kungsholmen Starta ett lokalt nätverk för kulturfrågor mål för verksamhetsområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Uppfylls delvis Fyra nämndmål har formulerats som bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Förvaltningen bedömer att två av fyra nämndmål kommer att uppnås helt och två uppnås delvis. Dock är uppgifterna osäkra då färre än tidigare besvarat individuppföljningen. Möjliga orsaker till lägre svarsfrekvens är att fler väljer att flytta till vård- och omsorgsboende utanför Kungsholmen samt att färre individer, på grund av kognitiv

22 Sid 22 (65) svikt eller svår sjukdom, kan besvara enkäten. Vidare analys av orsaker kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Sammantaget är bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Uppföljning hittills visar att äldre upplever att de får en god vård och omsorg men att flera utvecklingsområden finns. Andelen riskbedömningar gällande nutrition och trycksår samt inkontinensutredningar och bedömningar för aktiviteter i dagligt liv (ADL) behöver öka. Sjuksköterskan har en viktig funktion för ett fungerande teamarbete och är den som är ansvarig för att bedömningar och utredningar genomförs och registreras. Inom särskilda boenden har det under året brustit i sjuksköterskekontinuitet. För att behålla hälso- och sjukvårdspersonal och därmed ge en god och säker vård fortsätter enheterna att utveckla processen vid rekrytering och introduktion. För att säkra sjuksköterskekontinuiteten på längre sikt behöver förvaltningen utveckla samverkan bland annat med högskolor. Servicehusen har förbättrat resultaten men det är osäkert om en kommer att nås. För vård- och omsorgsboende varierar resultaten. Resultat från individuppföljningen visar att den äldre upplever att omvårdnadspersonalens kontinuitet har försämrats. Det gäller främst Serafens vård- och omsorgsboende. En orsak kan vara förvaltningens projekt deltid till heltid som påverkar personalkontinuiteten. För att skapa ett heltidschema kan omvårdnadspersonalen behöva byta mellan enheterna, vilket medför att kontinuiteten försämras. För att skapa trygghet för den enskilde är det av yttersta vikt med kontinuitet i insatser, det vill säga att omvårdnadspersonal ges tid till att läsa in sig på genomförandeplaner och att de äldre informeras om vad som ska ske, när, hur och av vem under dagen. Under tertialet har informationen till vuxna anhöriga som vårdar en närstående utvecklats genom att förvaltningen skapat dels en hemsida och dels ett återkommande nyhetsbrev. Pågående projekt Utförarenheterna inom äldreomsorg och social omsorg deltar i projektet DigIT som drivs av äldreförvaltningen. Projektet ska utveckla medarbetarnas digitala kompetens. Utvecklingsprojektet kring beställning av hemtjänstinsatser som startade under tertial ett fortsätter året ut. Arbetssättet innebär att hemtjänstpersonal ges ansvar att avgöra lämplig utformning av insatser utifrån den enskildes dagsaktuella behov, önskemål och uppkomna situationer. Det är för tidigt att dra några slutsatser då arbetsprocessen behöver utvecklas över längre tid. Syftet är att besluten med så kallad ramtid ska implementeras i hela staden under Inom Serafens vård- och omsorgsboende bedrivs det nämnda projektet Deltid till heltid. Projektet ur personalperspektiv beskrivs närmare under mål 4.2.

23 Sid 23 (65) Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) 79,43 % 95 % 95 % % 95 % 95 % % 86 % 86 % % 85 % 85 % 2016 Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende 8,3 10 Maxima lt 10 person er 2016 Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarna s upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarna s upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarna s upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 66 % 70 % 70 % % 85 % 85 % % 87 % 84 % % 90 % 90 % 2016 Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för att äldre som inte beviljas bistånd till boende får annat stöd så att behovet av tryggare boende säkras För att skapa enhetlighet är äldreförvaltningen ansvarig för att upprätta en gemensam rutin för staden.

24 Sid 24 (65) Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Äldrenämnden får i uppdrag, att utreda och i samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa AB och servicenämnden fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilt boende, inklusive ansvar för upphandling av dessa larm Brukare får god personlig vård och omsorg Uppfylls delvis Den enskilde ska vara nöjd med utförandet av insatser inom vård- och omsorgsboende, servicehus och dagverksamhet samt insatser från hemtjänsten. Insatserna ska vara individuellt utformade och den enskilde ska ha inflytande över vården och omsorgen. Omvårdnaden ska utformas med hänsyn till den enskildes egna förmågor och delaktighet. God vård och omsorg ska säkerställas genom ett tvärprofessionellt arbetssätt. Hemtjänst: andel brukare som upplever att de får god omvårdnad Servicehus: andel brukare där dokumenterad ADL-bedömning är utförd Servicehus: andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrit ion är utförd 93 % 90 % % 90 % % 90 % 2016 n bedöms som delvis uppfylld då riskbedömningar inte kunnat genomföras systematiskt på grund av bristande sjuksköterskekontinuitet. Särskilda insatser sätts in för att nå et. Servicehus: andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) 84 % 90 % 2016

25 Sid 25 (65) n bedöms som delvis uppfylld då riskbedömningar inte kunnat genomföras systematiskt på grund av bristande sjuksköterskekontinuitet. Särskilda insatser sätts in för att nå et. Servicehus: andel brukare med individuellt utredd inkontinens 66 % 60 % 2016 n bedöms som delvis uppfylld då statistiken kring inkontinensutredningar är ofullständig. Särskilda insatser sätts in för att nå et. Vård och omsorgsboende: andel brukare där dokumenterad ADL-bedömning är utförd 74 % 90 % 2016 Alströmerhemmet drar ned resultatet på grund av tidigare vakant tjänst för arbetsterapeut. Resultat och åtgärder diskuteras vid verksamhetsbesök under hösten. Vård och omsorgsboende: andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrit ion är utförd 85 % 90 % 2016 n bedöms som delvis uppfylld då riskbedömningar inte kunnat genomföras systematiskt på grund av bristande sjuksköterskekontinuitet. Särskilda insatser sätts in för att nå et. Vård och omsorgsboende: andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) 83 % 90 % 2016 n bedöms som delvis uppfylld då riskbedömningar inte kunnat genomföras systematiskt på grund av bristande sjuksköterskekontinuitet. Särskilda insatser sätts in för att nå et. Vård och omsorgsboende: Andel brukare med individuellt utredd inkontinens Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att de får god omvårdnad 55 % 60 % % 95 % 2016

26 Sid 26 (65) Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att det oftast är samma personer som hjälper dem 85 % 80 % 2016 Flera äldre upplever att personalkontinuiteten har försämrats och med det även personalens kännedom om den enskildes behov och önskemål. Hemtjänst: att tillsammans med primärvården initiera utarbetande av gemensam lokal rutin för delegering i ordinärt boende. Minst 35 samordnade individuella vårdplaneringar i ordinärt boende i samverkan mellan primärvård och kommun ska genomföras under året. Säkerställa arbetssätt i tvärprofessionella team (hemtjänst, servicehus och vård- och omsorgsboende) Brukare har inflytande över sin tillvaro Äldreomsorgen ska vara likvärdig och jämställd och den enskildes självbestämmande är grundläggande. Den enskilde ska vara delaktig i utformandet av sin genomförandeplan och ha inflytande över hur insatserna utförs. Genomförandeplaner ska skapas inom två veckor från beställning och vara individuellt utformade. Möjligheten till egen tid med kontaktperson på vård- och omsorgsboende ska säkerställas och det ska finnas varierande aktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet. Alla äldre på vård- och omsorgsboende har rätt till regelbunden utevistelse utifrån egna önskemål. Andel brukare som upplever att de bemöts respektfullt av personalen (hemtjänst och vård- och omsorgsboende) 94 % 95 % 2016

27 Sid 27 (65) Andel brukare som upplever att de har haft möjlighet att påverka hur hjälpen/insatsern a utförs (hemtjänst och vård- och omsorgsboende) Andel individuellt utformade genomförandepla ner (hemtjänst och vård- och omsorgsboende) Hemtjänst: andel aktuella genomförandepla ner Hemtjänst: andel brukare som är nöjda med möjligheterna till utevistelse Vård- och omsorgsboende: andel brukare som instämmer i att de har möjlighet till individuell stimulans Vård- och omsorgsboende: andel brukare som är nöjd med möjligheten till utevistelse 81 % 85 % % 80 % % % 80 % % 75 % % 70 % 2016 Resultat hämtas från brukarundersökningen. Utifrån föregående års resultat är det osäkert om vi når upp till et. Vård- och omsorgsboende: andel brukare som är nöjda med aktiviteter inom boendet 73 % 80 % 2016 Säkerställa att dagverksamheterna utformar verksamheten för att tillgodose individuella behov.

28 Sid 28 (65) Brukare har bra mathållning och måltider i en trevlig miljö Den enskilde ska vara nöjd med sin måltidssituation. Maten ska vara näringsriktig och vällagad och den enskilde ska kunna välja mellan flera alternativ. Inom vård- och omsorgsboende ska nutritionsbehovet tillgodoses dygnet runt. Årstider och högtider ska uppmärksammas. Livsmedelshanteringen ska vara säker och hygienisk. Hemtjänst: andel brukare som upplever att de har inflytande över sin måltidssituation Vård- och omsorgsboende: andel brukare som uppskattar maten och tycker att den är god Vård- och omsorgsboende: andel vård- och omsorgsboenden där brukare får sitt kost- och nutritionsbehov tillgodosett dygnet runt. 90 % 90 % % 85 % % 100 % Brukare är trygga Uppfylls delvis För att säkerställa den enskildes trygghet ska personalen ha kunskap och grundutbildning. Den enskilde ska även tillförsäkras personalkontinuitet och ett professionellt bemötande. Information ska vara lättillgänglig och tydlig och den enskilde ska uppleva sig informerad om vad som ska ske, när, hur och av vem. Anhöriga ska uppleva sig trygga med de insatser som ges. Alla ska veta vart de ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål.

29 Sid 29 (65) Hemtjänst: andel brukare som upplever att de är informerade om vad som ska ske, när, hur, av vem 93 % 80 % 2016 et är höjt från 75 % till 80 % i år. Resultaten har under åren varierat mycket upp och ner. Individuppföljningarna hittills i år visar att ca 70 % av brukarna anser sig vara informerade. För att uppleva sig informerad är det viktigt att det finns en aktuell genomförandeplan. Omvårdnadspersonal behöver dessutom tydligare informera den enskilde om tillfälliga förändringar i insats eller vid förändring av personal. Hemtjänst: andel brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål 68 % 90 % 2016 Utifrån föregående års resultat är det osäkert om et kommer att uppnås. Trots att utförarna överlämnar informationsfoldrar och informerar muntligt till både den enskilde och anhöriga upplever sig den enskilde, enligt brukarundersökningen, inte informerad. Utvecklingsrådet har uppmanat enheterna att vidta åtgärder. Hemtjänst: andel utbildad personal 75 % 2016 Inventering av godkänd grundutbildning inom hemtjänst pågår. om 75 % utbildad personal kommer sannolikt inte att nås. Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att de är informerade om vad som ska ske, när, hur, av vem 75 % 85 % 2016 Individuellt skrivna genomförandeplaner finns, men omvårdnadspersonal behöver uppdatera sig på innehåll samt tydligare planera och informera om aktiviteter på avdelningen. Vård- och omsorgsboende: andel brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål 80 % 2016 Utifrån föregående års resultat är det osäkert om et kommer att uppnås. Trots att utförarna överlämnar informationsfoldrar och informerar muntligt till både den enskilde och anhöriga upplever sig den enskilde, enligt brukarundersökningen, inte informerad. Hur synpunkter och klagomål ska lämnas finns nu tydligare angivet på enheterna. Utvecklingsrådet har uppmanat enheterna att vidta åtgärder.

30 Sid 30 (65) Genomföra en informationsdag om äldreomsorgen, hur man ansöker, vilka boendeformer som finns osv. Hemtjänst: genomföra fördjupad granskning av personalkontinuiteten inom hemtjänst i ordinärt boende.

31 Sid 31 (65) inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål om ett klimatsmart Stockholm bland annat genom energieffektiviseringar, miljöriktiga transporter och giftfria verksamheter. Kommentar Nämndmålen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsmål. Samtliga mål för verksamhetsområdet bedöms att uppfyllas under året. Installation av värmepumpar och planerat byte av vitvaror minskar energiförbrukningen. De två bilar förvaltningen disponerar är miljöbilar. Som ett led i att öka medborgarnas engagemang för parkerna har odlingsplatser erbjudits intresserade boende under sommaren. mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Genom energieffektiviseringar bidrar nämnden till stadens mål. Tidigare har nämnden beviljats 0,4 mnkr för installation av luftvärmepumpar samt ytterligare 0,5 mnkr för utbyte av ett stort antal gamla och ineffektiva vitvaror. I detta ärende söks ytterligare 0,2 mnkr för inköp av elcyklar. Köpt energi (GWh) 2,6 GWh GWh Energianvändningen inom nämndens verksamheter är hållbar Nämndens verksamheter ska använda sig av energieffektiva alternativ. Elförbrukningen per kvadratmeter i nämndens lokaler ska minska. Elförbrukningen i de lokaler där elen inte ingår i hyran ska kartläggas för att om möjligt sänka förbrukningen. Vid byte av vitvaror och glödlampor ska energieffektiva alternativ väljas Värmepumpar installeras i lokaler med uppvärmning genom direktverkande el

32 Sid 32 (65) mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Förvaltningen har två bilar, en eldriven och en som drivs med biogas. Parkmiljöavdelningen kör två elbilar. Samtliga bilar är klassade som miljöbilar. Parkmiljöavdelningen minskar utsläppen av växthusgaser genom att vid upphandling ställa miljökrav på entreprenörernas maskinparker. Förvaltningen deltar i arbetet med cykelförbättringsåtgärder i den mån dessa berör parkmark, till exempel vid planeringen av cykelvägar kring Rålambshovsparken. Andel elbilar 50 % 50 % 50 % 14 % Halvår Stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk samt att med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas Nämndens transporter är miljöanpassade Vid tjänsteresor ska miljöanpassade transporter användas. Nämndens parkentreprenör ska använda den från miljösynpunkt bästa tillgängliga tekniken. Behovet av elcyklar ska undersökas Genomföra miljörevision av driftentreprenörens maskinpark mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning I parker och grönområden produceras en rad ekosystemtjänster som staden och människan är beroende av eftersom de renar luft och vatten, minskar buller och får oss att må bättre.

33 Sid 33 (65) Nämndens bidrag till detta är möjligheter till stadsodling på utvalda platser i stadsdelsområdet. Odlingsplatserna finns i Sankt Göransparken, Fredhällsparken, Tvärbaneparken samt på Kungsklippan och det har odlats för fullt på alla platser. Förvaltningen kommer att ge allmänheten möjlighet att utvärdera odlingsplatserna och projektet efter odlingssäsongens slut. Resultatet av projektet blir ett av flera underlag till Kungsholmens nya parkplan. Arbetet med en dagvattenstrategi för Rålambshovsparken har inletts med framtagande av en gemensam projektplan i samarbete med det stadsövergripande och Vinnova-finansierade projektet c/o City, som leds av miljöförvaltningen Parker och grönområden är anpassade till klimatförutsättningarna och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster Parker och grönområden ska vara anpassade till klimatförutsättningar och bidra till en mångfald av ekosystemtjänster. Anlägga en lokal kompost för omhändertagande av parkavfall Informera om och synliggöra ekosystemtjänsterna i Rålambshovsparken Sköta strandlinjen mot Kungsholmen och Essingeöarna så att både rekreation och biologisk mångfald främjas. Utreda möjligheten till ökat lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i varje parkupprustningsprojekt Två aktiviteter har lagts till efter uppmaning från kommunstyrelsen om att nämnden bör tydliggöra hur man arbetar för att bidra till målen i stadens nya miljöprogram. mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva I anslutning till stadsodling har lokal kompost för trädgårdsavfallet anlagts. Tillsammans med trafikkontoret genomförs en upphandling av skräpkorgar för källsortering och skräpkorgar med komprimering. För finansiering av skräpkorgarna har medel beviljats från Miljömiljarden. Hittills har 35 miljösmarta skräpkorgar placerats på Kungsholmen. I maj fick en av avdelningens parkingenjörer Miljöförvaltningens Pingvinpris för att ha introducerat den miljösmarta skrä npkorgen. En kartläggning av matavfallshanteringen har genomförts och förslag om åtgärder

34 Sid 34 (65) presenterats. Under hösten förändras hanteringen i första hand i de 20-talet förskolelokaler där relativ enkla åtgärder kan göra stor skillnad. Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att skapa goda möjligheter till stadsodling i Stockholm Stadsdelsnämnderna ska involveras i programmet för avfallshantering i stadens offentliga rum Nämndens verksamheter är resurseffektiva Skräphanteringen i parkerna ska vara effektiv och miljövänlig. Enheternas avfall och matsvinn ska minska. Insamlingen av matavfall ska öka. Införande av miljösmarta renhållningskärl i två parker Kartläggning av enheternas matavfallshantering ska genomföras mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Stadsdelsnämnden bidrar genom olika insatser till en giftfri miljö. Produkter och material med lågt miljökrav fasas successivt ut till förmån för miljömärkta produkter. Med stadens nya inköpssystem kan andelen ekologiska livsmedel tydligare följas. Kemikaliecentrum jobbar för närvarande med att ta fram en grön lista på material som man kan rekommendera att använda på lekplatser ur miljösynpunkt. Stadens kemikaliecentrum medverkar med kunskaper om vilka insatser som är angelägna att genomföra på lekplatserna i stadsdelsområdena. En kartläggning av däckgungor ska prioriteras under året och gamla däckgungor ska bytas ut. Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrum s vägledning för kemikaliesmart förskola 100 % 50 % 2016

35 Sid 35 (65) Andel bygg- och anläggningsentre prenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömn ingen (BVB) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 100 % 100 % 40 % % 35 % Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta och giftfria Personal inom nämndens verksamheter ska få ökad kunskap och medvetenhet om kemikalier och därmed göra kemikaliesmarta inköp. Produkter och material med lågt miljökrav ska fasas ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna ska öka. Förskolan serverar vegetarisk mat minst en gång per vecka Genomföra utbildning för chefer och miljöombud i frågor som rör miljön. Nämndens miljöhandlingsplan revideras utifrån Stockholms stads nya miljöprogram för mål för verksamhetsområdet: 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund Detta mål har lagts till i tertialrapport 1 i enlighet med kommunstyrelsens uppmaning. Uppföljningen av fastighetsägarnas obligatoriska ventilationskontroll har till stor del genomförts. Resultatet kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen.

36 Sid 36 (65) Kartläggning av ventilation på förskolor Kunskap om status på ventilation genom kontroll av fastighetsägarens genomförda obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Insamling och granskning av genomförda OVK vid förskolor 100 % 2016 Lokalintendent samlar in och granskar genomförda OVK. Om OVK saknas ska lokalintendenten se till att det genomförs

37 Sid 37 (65) inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stadsdelsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges mål om ett ekonomiskt hållbart Stockholm nås genom att verksamheten drivs inom tilldelade budgetramar med fokus på att nå uppsatta verksamhetsmål. Genom samarbete med andra stadsdelsnämnder, främst Norrmalm och Östermalm, görs effektiviseringar som frigör resurser för kärnverksamheterna. mål för verksamhetsområdet: 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Genom att tillhandahålla verksamhet av hög kvalitet som invånare och brukare är nöjda med, bidrar Kungsholmens stadsdelsnämnd till att Stockholms stad ökar sina konkurrensfördelar när företag ska välja etableringsort för verksamheter. En utvecklad offentlig och kommersiell service, bra kommunikationer och ett centralt läge är exempel på vad som gör Kungsholmen attraktivt för företag. Stadsdelsnämnden är en viktig remissinstans vid samråd om nyexploateringar samt utbyggnad av stadsdelsområdets infrastruktur Nämnden samarbetar med lokala företagsorganisationer Nämnden har ett gott samarbete med lokala företagsorganisationer. mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Nämndmålet bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för verksamhetsområdet. Arbetslösheten inom stadsdelsområdet är låg, cirka 2 procent. Under årets sex första månader har det genomsnittliga antalet bidragshushåll minskat, från 166 till 153, i jämförelse med. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen är 0,32 procent. Minskningen av antalet ärenden medför lägre kostnader för utbetalt försörjningsstöd. Ärendeminskningen innebär även att handläggarna inom försörjningsstödsenheten kunnat satsa på motivations- och uppföljningsarbete.

38 Sid 38 (65) De flesta som ansöker om försörjningsstöd är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, många med socialmedicinska arbetshinder. De blir kvar som bidragstagare över lång tid och enbart socialtjänstens insatser är inte tillräckliga för att stödja dem till egen försörjning. Genom ett fördjupat samarbete med bland annat landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen blir insatserna kring dessa personer mer effektiva. 217 ungdomar erhöll sommarjobb. Av dessa var 106 och 111. Några av ungdomarna fick fortsatt anställning på arbetsplatsen där de sommarjobbade. Utbytet av sommarjobbande ungdomar mellan stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen och Rinkeby- Kista fungerade bra. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställnin gar Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 0,32 % 0,41 % 0,26 % 0,34 % 0,35 % 0,35 % 1,9 % Tertial ,2 % 0,26 % 0,15 % 0,21 % 0,25 % 0,25 % 1,2 % Tertial st 5 st 2 st 7 st 7 st 750 Tertial st 1 st 8 st 13 st 13 st 13 st 500 st Tertial Antal tillhandahållna platser för feriejobb st st 2016 Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställnin gar Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi st 800 st Tertial st 48 st 52 st 206 st 215 st 8000 st 2016

39 Sid 39 (65) Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med Stockholm Business Region, inom ramen för samarbetet med Start-up Stockholm, samt stadsdelsnämnderna utveckla möjligheten för unga stockholmare att driva sommarlovsföretag inom ramen för feriejobb. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadens nämnder och bolag utveckla ett utbud av platser för kommunala visstidsanställningar som motsvarar behoven hos aspiranterna. Stadens nämnder och bolag ska medverka i arbetet med att bereda platser för visstidsanställda. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla metoder och insatser för att stödja Jobbtorgsaspiranter med psykosocial problematik. Under året skall ett centrum för särskilt stöd inrättas. Arbetsmarknadsnämnden ska utöka den uppsökande verksamheten riktad till arbetslösa unga upp till 29 år i samråd med stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En utredning och ett handlingsprogram för att bryta ungas utanförskap i Stockholm ska tas fram i samråd med socialnämnden, utbildningsnämnden och övriga berörda nämnder Äldrenämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg Fler Kungsholmsbor klarar sin egen försörjning Den enskilde ska klara sin försörjning och leva ett självständigt liv. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd ska fortsatt vara låg. Andel personer med socialmedicinska - och rehabiliteringsskä l som går till egen eller annan försörjning, efter insats i förvaltningens verksamhet 14 % % 25 % 25 % Tertial

40 Sid 40 (65) mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar. En förutsättning för stabilitet och kvalitet i verksamheterna är budgethållning. En budget i balans skapar trygghet och kontinuitet. Stadsdelsnämndens verksamhet följs upp och anpassas kontinuerligt så att den ryms inom fastställd budgetram. Nämndens budgetuppföljning rapporteras varje månad till kommunstyrelsen. Två av rapporterna, tertialrapport ett och två, är omfattande uppföljningar och analyser av verksamhet och budget. Vid befarat budgetöverskridande vidtas åtgärder för att undvika obalans i budget. Månadsrapporterna är mer översiktliga och ger signaler om läget på övergripande nivå. säkerheten är central i arbetet med att nå en budget i balans. Enheternas budgetar följs regelbundet upp genom kontakter mellan enhetschef, avdelningschef och controller. Från och med har månadsbokslut införts i staden vilket ger snabbare signaler om budgetläget. Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföring ar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföring ar Nämndens prognossäkerhet T2 98,64 % 99,59 % 100 % 100 % Tertial ,7 % 99,3 % 100 % 100 % Tertial % +/-1 % +/- 1 % Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens budget ska vara i balans.

41 Sid 41 (65) inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm innebär att invånarna ska uppleva delaktighet och ha inflytande. Alla stockholmare ska ha möjlighet att delta i samhällets utveckling oavsett vem man är. Stockholm ska också vara en trygg stad, fri från diskriminering, där ingen ska behöva vara rädd för våld eller utsättas för förtryck. Kommentar Stadsdelsnämnden har formulerat elva nämndmål som bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål om ett demokratiskt hållbart Stockholm. Förvaltningen bedömer att samtliga mål kommer att uppnås helt under året. Stadsdelsområdet utvecklas i dialog med medborgarna. Under året har förvaltningen utökat kanalerna för medborgardialog genom Facebook. Medborgarförslag fortsätter att komma in till förvaltningen. Ungdomsrådets ambition att såväl rekrytera fler medlemmar som att få ett mer jämlikt råd har resulterat i en ökning av antalet medlemmar. Ungdomsrådet har nu sex medlemmar, en flicka och fem. I samband med framtagandet av en ny parkplan på Kungsholmen har odlingsplatser för allmänheten erbjudits för att testa hur några parker skulle kunna bli ännu grönare och trevligare. Resultatet blir ett av flera underlag till Kungsholmens nya parkplan. Olika aktiviteter pågår för att ge personer med funktionsnedsättning ökade förutsättningar att kommunicera på lika villkor och att öka självständigheten för att klara vardagen bättre. I det våldsförebyggande arbetet är det viktigt att nämndens olika verksamhetsområden har ett gemensamt synsätt och att medarbetare vet var specifikt stöd finns att få. De lokala rutinerna i arbetet mot våld i nära relationer har uppdaterats. Förvaltningens chefer har genom en föreläsning fått ökad kunskap om könsöverskridande identitet och uttryck.tillsammans med de fackliga organisationerna revideras förvaltningens samverkansöverenskommelse. Förvaltningens utbildningssatsning Mötet med stockholmaren har haft fokus på bemötandefrågor och bidrar till att verksamheterna ger lika möjligheter till god service och insatser av god kvalitet. Verksamheter som socialtjänst, äldreomsorg och förskola är medvetna om och har kunskap om människors olikheter och hur de aktivt kan arbeta med bemötandefrågor. mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Den pågående processen med jämställdhetsintegrering bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Föreläsningar om genus, diskriminering och normer har under året genomförts för medarbetare och chefer. En arbetsgrupp har träffats under året och deltagande enheter har identifierat ett område var

42 Sid 42 (65) att granska utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Under hösten påbörjas arbetet med jämställdhetsanalys utifrån såväl indikatorer som resultat från stadens olika brukarundersökningar. Syftet är att kartlägga och synliggöra om det finns oskäliga skillnader och förhållanden för kvinnor och män i upplevelsen av beslutade insatser. Utifrån underlag och analys kan man se om det finns behov av förändringar i arbetssätt eller resursfördelning. Till tertialrapport 2 har de nämndindikatorer där så varit möjligt könsuppdelats. Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Kungsholmens verksamheter är jämställda De tjänster och den service som nämnden erbjuder är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett kön. Kartläggning och analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv genomförs på tre enheter i syfte att dels kartlägga eventuella systematiska könsskillnader och dels få till ett lärande som kan användas inom nämndens olika verksamheter Se över arbetssätt så att de tjänster och den service som brukarna ges är på lika villkor mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Nämndmålen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Förvaltningens arbetsmiljö ska präglas av ett inkluderande synsätt där arbetsplatserna är jämlika och tillgängliga för alla. Genusfrågorna är viktiga och alla former av diskriminering ska aktivt motverkas på förvaltningens arbetsplatser. Förvaltningens samtliga chefer har analyserat medarbetarenkäten och tillsammans med sina medarbetare tagit fram en åtgärdsplan för de prioriterade utvecklingsområden som identifierats inom respektive enhet. Samtliga åtgärdsplaner har därefter sammanställts och analyserats av HR-avdelningen, sammantaget handlar det om tre huvudområden; bra arbetssituation, effektiva möten och tydliga mål.

43 Sid 43 (65) Förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete har gåtts igenom och vissa utvecklingsområden har identifierats. Under hösten påbörjas en process i samverkan med de fackliga organisationerna som syftar till att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Områden som behöver förtydligas är struktur till exempel i form av årshjul, mallar för exempelvis skyddsrond och riskbedömning. Uppföljningen av det systematiska arbetet är i fokus. Stödmaterial till cheferna avseende arbetet med att förebygga kränkande särbehandling och den sociala arbetsmiljöns påverkan på medarbetare kommer att prioriteras. Under tertialet har ett arbete gjorts med att tydliggöra fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna inom hela förvaltningen. I maj hölls en partsgemensam utbildningsdag där förvaltningens chefer och skyddsombud deltog. Utbildningen syftade till att ge ökad kunskap om Arbetsmiljöverkets nya föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö (:4). Målet var också att öka kunskap om och förståelse för samverkans betydelse för att uppnå verksamheter med bra kvalitet till exempel genom att göra medarbetare mer delaktiga i verksamhetsutveckling. Utbildningen var mycket uppskattad. Revideringen av förvaltningens samverkansavtal tillsammans med de fackliga organisationerna fortsätter. en för den sammanvägda korttids- och långtidsfrånvaro för 2016 är 7,8 procent jämfört med 8,2 procent för samma period förra året. Under 2016 har Kungsholmen haft en lägre sjukfrånvaro från januari t.o.m april jämfört med samma månader förra året. Från maj t.o.m juni har dock utvecklingen vänt till att bli högre i år än förra året vilket gör att et på 7.3 blir svårt att nå. Ett kartläggningsarbete har genomförts där de enheter med de största utmaningarna har identifierats och deras handlingsplaner har granskats. Under året har förvaltningen förstärkt HR-avdelningen med en konsult om arbetar särskilt riktat mot de enheterna och det förstärkta arbetet fortsätter under hösten, tillsammans med ett flertal åtgärder inom varje avdelning. Med stöd av stimulansmedel har 26 deltidsarbetande medarbetare på vård- och omsorgsboendet Serafen från april fått möjlighet att arbeta heltid under resterande del av året. En uppföljning av projektet som gjordes under juni visar att projektet tar en del administrativa resurser i anspråk. Medarbetarna som ingår i projektet är i huvudsak positiva. I början av projektet nyttjades de extra resurserna till 50 procent, en siffra som sedan stigit till cirka 80 procent. Projektet innebär en lärprocess i hur man kan använda de extra personalresurserna, hur man organiserar arbetet och hur man kommunicerar med medarbetarna på bästa sätt för att tydliggöra premisserna i projektet. Den utökade arbetstiden kan innebära att medarbetare får arbeta på en annan avdelning del av dag eller hel dag. Detta har upplevts mycket positivt av vissa och negativt av andra. Ambitionen är att fler medarbetare ska kunna erbjudas heltid framöver. Konsekvenser från ett brukarperspektiv beskrivs under mål 1.7.

44 Sid 44 (65) Aktivt Medskapandeind ex Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats % 100 % 100 % 2016 Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö fastställ s 2016 fastställ s Sjukfrånvaro 7,8 % 6,2 % 8,1 % 7,9 % 7,8 % 7,3 % tas fram av nämnd en Tertial Sjukfrånvaro dag ,4 % 2,2 % 2,4 % 2,4 % 2,1 % 2,1 % tas fram av nämnd en Tertial Stockholms stad genomför ingen medarbetarenkät under Index för Bra arbetsgivare och Psykosocial arbetsmiljö kommer inte att fastställas under 2016 utan först till Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden Stadsdelsnämnderna ska sträva efter hög personalkontinuitet i beviljade hemtjänstinsatser Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Förvaltningens chefer ska skapa bra och inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering. Ledarskapet ska främja medarbetarskap och ha fokus på att utveckla medarbetarna och verksamheten. Medarbetarna ska ges ansvar och inflytande genom att chef och medarbetare tillsammans bryter ner verksamhetens mål för att öka förståelsen och att skapa samsyn kring uppdraget. Utbildning för förvaltningens chefer i jämställdhets- och mångfaldsarbete Utbildning om samverkan med anledning av samverkansöverenskommelsen med fackliga organisationer.

45 Sid 45 (65) Ledare och medarbetare skapar tillsammans en bra och inkluderande arbetsmiljö Stadsdelsförvaltningens psykosociala arbetsmiljöindex ska öka och sjukfrånvaron ska minska. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fortsätta att utvecklas i förvaltningens verksamheter. Samverkan ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Ett verktyg till stöd för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ska färdigställas Samtliga arbetsplatser och enheter skapar en åtgärdsplan utifrån resultatet i den psykosociala enkäten mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmålet bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att alla som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter bemöts med respekt utifrån allas lika värde och rättigheter. Under verksamhetsåret genomför förvaltningen en satsning på Mötet med stockholmaren. Satsningen har fokus på bemötandefrågor och ska bidra till att verksamheterna ger lika möjligheter till god service och insatser av god kvalitet oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet och könsuttryck. Att respektera och leva upp till de mänskliga rättigheterna är en central del i nämndens arbete. Verksamheter som socialtjänst, äldreomsorg och förskola ska vara medvetna om och ha kunskap om olikheter och aktivt arbeta med bemötandefrågor. Förvaltningen utformar checklistor utifrån jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv. Checklistorna ska vara ett stöd vid beredning av ärenden för att uppmärksamma olika aspekter av mänskliga rättigheter. Förvaltningen har ett tydligt barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser görs när beslut kan få påtagliga konsekvenser för barn. Förskolorna arbetar aktivt med barns inkludering och inflytande, exempelvis genom likabehandlingsplaner. Minoritetslagstiftningen följs och nationella minoriteter informeras om sina rättigheter. Stockholms stad är förvaltningsområde för finska språket vilket innebär särskilda rättigheter, exempelvis genom att ha rätt till sitt eget språk i kontakter med staden samt förskola och äldreomsorg helt eller delvis med finskspråkig personal.

46 Sid 46 (65) Stadens parker är öppna och till för alla och ett inkluderande förhållningssätt är självklart enligt Vision Trafikkontoret har tagit initiativ till dialog med stadsdelsförvaltningarna om inkluderande och exkluderande design. Andel brukare i dagverksamhet för äldre som inte upplever diskriminering Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättn ing som inte upplever diskriminering Andel brukare inom socialpsykatrin som inte upplever diskriminering Andel brukare som inte upplever diskriminering inom förskolan och familjedaghem Öka 2016 Öka 2016 Öka 2016 Öka 2016 Frågan om diskriminering ställs i brukarundersökningen. Frågan är ny i år och är ej fastställda, således kan ej heller prognos för 2016 sättas. Fritidsledare ska erbjudas kompetensutveckling i genus, antirasism och mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen ska skyndsamt genomföra en översyn i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB i syfte att säkerställa en ändamålsenlig organisation, process, resursfördelning samt uppföljning för flyktingmottagandet. Stadsdelsnämnderna ska inventera och succesivt avlägsna exkluderande design inom nämndens ansvarsområde Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och Micasa AB göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende och intressentboende med olika typer av språklig och/eller kulturell inriktning samt hbtq-inriktning Utbildningsnämnden ska fortsätta arbetet med att utveckla hbtqkompetensen inom skolan och förskolan i samråd med kommunstyrelsens kansli för mänskliga rättigheter samt stadsdelsnämnderna.

47 Sid 47 (65) Kungsholmens verksamheter lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering De beslut och insatser som nämnden ansvarar för ska utgå ifrån individens lika rättigheter och möjligheter. Stadsdelsområdets utemiljö ska vara en demokratisk mötesplats. Öka kunskapen hos ledning och medarbetare i mänskliga rättigheter- och diskrimineringsfrågor mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Nämndmålet bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Utredningar rörande barn genomförs med utredningsmetoderna BBIC (Barns behov i centrum) och DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat). Metoderna stärker barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. De utgår från barnets behov och innebär ett enhetligt och evidensbaserat arbetssätt för handläggning, genomförande och uppföljning. Under tertialet har familjeenhetens årslånga samarbete med Maskrosbarn avslutats enligt plan. En del i samarbetet var frågan om ungas delaktighet i mötet med socialtjänsten. Maskrosbarns utvärderingsenkät visade att barnen och ungdomarna i huvudsak var positiva till kontakten med socialtjänsten. Förvaltningen upplever också samarbetet som positivt. Inom enheten för personer med funktionsnedsättning pågår ett arbete med att upprätta rutiner för att bli bättre på att uppfatta och beakta barns perspektiv i de fall deras föräldrar behöver insatser från enheten. Barn till ensamstående föräldrar uppmärksammas särskilt i samband med utredningar om ekonomiskt bistånd. Barn och ungdomar som har en närstående med missbruksproblematik informeras om möjligheten att delta i stödgrupper inom Ersta diakoni. Genom ungdomsrådet får ungdomar möjlighet att diskutera frågor som de är berörda av. Under våren har den stadsövergripande arbetsgruppen Staden i ögonhöjd tagit fram riktlinjer för hur barns och ungas behov ska säkerställas i stadsutvecklingen. Genom referensgrupper har synpunkter från olika förvaltningar samlats in. Dokumentet ska färdigställas och antas under året.

48 Sid 48 (65) Stadsdelsnämnderna ska skapa fler träffpunkter för unga. Särskilt fokus ska riktas mot och hbtq-personer Utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i samarbete ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Barn och ungas rättigheter respekteras Barn och unga kommer till tals i utredningar och vid genomförande av insatser. Synpunkter och erfarenheter ska tas tillvara. Barn och ungas situation belyses i utredningar av hushåll som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Nämndmålet bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för verksamhetsområdet. De lokala rutinerna i arbetet mot våld i nära relationer har setts över och håller på att uppdateras. I det våldsförebyggande arbetet är det viktigt att nämndens olika verksamhetsområden har ett gemensamt synsätt och att medarbetare vet var specifikt stöd finns att få. Under tertialet har 15 vuxna personer uppmärksammats varav samtliga är kvinnor. Dessutom har 18 orosanmälningar avseende barn som upplevt våld i nära relation inkommit till familjeenheten. Tio av dessa barn är och åtta är. Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 83 st 50 st tas fram av nämnd en 2016

49 Sid 49 (65) Kungsholmen är ett stadsdelsområde där ingen behöver vara rädd för våld Genom att samverka förebyggs våld inom stadsdelsområdet. Personer som ändå utsatts för våld eller hot om våld i nära relation ska ges stöd utifrån att de är brottsoffer. Barnperspektivet ska alltid beaktas. Personer utsatta för våld i nära relation eller hatbrott ska erbjudas ett samordnat individuellt utformat stöd. Översyn och uppdatering av nämndens lokala rutiner i arbetet mot våld i nära relationer mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Svar på flertalet av de indikatorer som mäter måluppfyllelsen ges i stadens brukarundersökning. Utförarenheterna arbetar aktivt med att motivera och påminna brukarna om vikten att fylla i enkäten i stadens brukarundersökning. Resultatet kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Stöd ges för att personer med funktionsnedsättning ska klara sitt dagliga liv, ha en god boendesituation och en meningsfull sysselsättning. Insatserna ska vara individuellt utformade och syftar till att öka självständighet och delaktighet. Brukarna medverkar i upprättandet av genomförandeplan. Utförarenheterna inom social omsorg deltar i DigIT; ett projekt i syfte att utveckla medarbetarnas digitala kompetens. Under våren har olika workshops och kunskapsinventering genomförts och utbildningar för chefer och medarbetare startar under hösten. Tillgängligheten i Rålambshovsparken och Konradsbergsparken har förbättrats genom bland annat nya trappor och förbättrade gångstråk.

50 Sid 50 (65) Andel personer med funktionsnedsättn ing som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Andel personer med funktionsnedsättn ing som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) 90 % 88 % 88% % 85 % 76 % 2016 Andel personer med funktionsnedsättn ing som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandepla ner 81 % 60 % tas fram av nämnd en Faststäl ls har ej satts då mätmetod och källa presenteras under hösten. Andelen personer med funktionsnedsättn ing som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) 91 % 85 % tas fram av nämnd en 2016

51 Sid 51 (65) Brukarens upplevelse av trygghet - LSSboende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättn ing) 91 % 90 % 90 % % 90 % 89 % % 90 % 89 % % 90 % 89 % 2016 Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och socialnämnden göra en översyn av behovet av äldreboende för personer som bor i gruppbostad enligt LSS Personer med funktionsnedsättning lever ett självständigt liv och deltar i samhället Personer med funktionsnedsättning ska klara sitt dagliga liv, ha en hållbar boendesituation och en meningsfull sysselsättning. Insatserna ska vara individuellt utformade och syfta till att öka självständighet och delaktighet. Förvaltningens verksamheter ska vara tillgängliga och jämlika oavsett fysiska och sociala förutsättningar. Alla nämndens verksamheter ska informera på Jämför service och Hitta service om verksamhetens tillgänglighet

52 Sid 52 (65) Arbeta för att höja brukarnas medverkan i stadens brukarundersökning Inventera praktikplatser inom nämndens verksamheter och erbjuda dem till brukare inom daglig verksamhet. Regelbundet arrangera insiktsutbildning med stadsdelsnämnden, rådet för funktionshinderfrågor, ungdomsrådet och berörda tjänstemän. Stockholms habiliteringsenheter ska erbjuda utbildning till förskolepersonal som arbetar med barn med fysisk funktionsnedsättning mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Nämndmålet bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för verksamhetsområdet. Stadsdelsområdet utvecklas i dialog med medborgarna. Förvaltningens Facebooksida har i augusti knappt 300 följare. Medborgarförslag fortsätter att komma in till förvaltningen. Under tertial 2 anmäldes till stadsdelsnämnden 45 medborgarförslag. Under tertial 1 anmäldes 22 förslag. Ungdomsrådets ambition, att under tertialet rekrytera fler medlemmar och få till ett mer jämlikt råd, har resulterat i tre nya medlemmar, varav en flicka. Ungdomsrådet består nu av sex ungdomar. Stadsodling är en möjlighet att låta fler invånare påverka sin närmiljö och på ett handfast sätt vara medskapande i den offentliga miljön. Försöket har varit uppskattat och resultatet av projektet blir ett av flera underlag till Kungsholmens nya parkplan. Andel brukare med boendestöd som anser att de har inflytande över det stöd de får av sina boendestödjare. Andel brukare på stadens gruppboenden som anser att de har inflytande över det stöd de får. 90 % fastställ s % fastställ s

53 Sid 53 (65) Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten 81 % 82% 2016 et bedöms inte komma att uppnås. Resultat och analys sker i verksamhetsberättelsen. Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 88 % 86% 2016 Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna initiera en satsning för att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur det civila samhället kan stärkas, med särskilt fokus på ytterstaden och kvinnors organisering, samt bidra till att förutsättningar skapas för att det civila samhället kan göras delaktigt i stadens utveckling, i enlighet med det arbete som pågår inom ramen för den sociala hållbarhetskommissionen Stadsdelsnämnderna ska utarbeta lokala utvecklingsprogram i samverkan med invånare och i samarbete med stadens övriga nämnder och styrelser Kungsholmsbor blir väl bemötta och har möjlighet till inflytande De som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ska få ett respektfullt bemötande. Medborgare på Kungsholmen har inflytande genom att lämna medborgarförslag och delta vid stadsdelsnämndens sammanträden. Genom olika typer av stöd ges delar av civilsamhället bättre förutsättningar att utveckla verksamheter som kompletterar nämndens egna insatser. Nämndens råd är aktiva och utövar inflytande. Verksamheterna hanterar synpunkter och klagomål systematiskt. Genomföra en inventering av föreningslokaler

54 Sid 54 (65) Under året kommer chefer inom nämndens verksamheter att fortbildas för att utveckla mötet med medborgaren Utveckla metoder för att bättre att ta tillvara brukares och anhörigas synpunkter Barn i förskolan är delaktiga i demokratiska processer Barnen uttrycker sina tankar och åsikter och gör aktiva val. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande och respekterar gemensamma beslut. Andel vårdnadshavare som upplever att barnen i förskolan är delaktiga i demokratiska processer 89 % Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Vårdnadshavare upplever att de bemöts med respekt av förskolans personal. Vårdnadshavare känner att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamhet, uppföljning och utvärdering. mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Nämndens upphandlingar och inköp utvecklar staden i hållbar riktning. Nämnden deltar i en mängd centrala och gemensamma upphandlingar som genomförs av serviceförvaltningen. De stora verksamhetsavdelningarna genomför lokalt enbart ett litet antal mindre upphandlingar. Under året deltar parkmiljöavdelningen i exploateringskontorets ramavtalsupphandling av landskapsarkitekter samt trafikkontorets ramavtalsupphandling av solcellskomprimerande skräpkorgar. Upphandling av byggledare för innerstadens parkupprustningar har genomförts.

55 Sid 55 (65) Stadsdelsförvaltningen har under tertialet tagit initiativ till en gemensam upphandling av bemanningstjänster avseende socialsekreterare och biståndsbedömare. Upphandlingen genomförs med stöd av serviceförvaltningen. Andel elektroniska inköp 55 % 60 % 60 % Tas fram av nämnd en Tertial et föreslås sänkt från 80% till 60%. Flera stora enheter har inte kunnat gå över till det nya systemet, eftersom individbaserade beställningsrutiner som används för till exempel inkontinenshjälpmedel ännu inte integrerats i e- handelssystemet Nämndens upphandlingar och inköp utvecklar staden i hållbar riktning Inköp av varor och tjänster ska följa riktlinjer och göras genom avrop mot avtal från centralt, gemensamt eller lokalt genomförda upphandlingar.

56 Sid 56 (65) Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Enligt förvaltningens prognos för 2016 redovisar nämnden ett nettoöverskott om 15 mnkr. Efter fond beräknas ett överskott om 14,5 mnkr. er för de olika verksamheterna redovisas nedan. Nämnd och förvaltningsadministration För verksamhetsområdet prognostiseras ett överskott om 2,5 mnkr. Avvikelsen beror på minskade lönekostnader till följd av vakanta tjänster, att en tjänst övergått till äldreomsorgen samt minskade kostnader för köp av administrativa tjänster från serviceförvaltningen.

57 Sid 57 (65) Individ- och familjeomsorg För verksamhetsområdet prognostiseras ett överskott om 5,0 mnkr. Efter beaktande av enheternas fonder visar verksamhetsområdet ett överskott om 4,8 mnkr. Avvikelsen beror på extra tilldelade medel för ensamkommande flyktingbarn samt minskade placeringskostnader inom socialpsykiatri och missbruk. Stadsmiljöverksamhet För verksamhetsområdet prognostiseras ett underskott om 2,0 mnkr. Avvikelsen beror på extrasatsningar i form av slyröjning, trädvård och fallunderlag i lekplatser. en förutsätter att nämnden erhåller begärda budgetjusteringar för extra städinsatser och sanering i samband med att det sover utsatta EU-medborgare i parkerna. Förskoleverksamhet För verksamhetsområdet prognostiseras ett underskott på 3,0 mnkr före fond. Efter beaktande av enheternas fonder visar verksamhetsområdet ett underskott om 2,7 mnkr. Barnantalet under hösten beräknas bli lägre än vad som tidigare prognostiserats vilket påverkar ekonomin

58 Sid 58 (65) negativt. Efterfrågan på platser förväntas öka igen under januari-februari Äldreomsorg Äldreomsorgen visar ett överskott om 18 mnkr före resultatöverföringar. Efter beaktande av enheternas fonder visar verksamhetsområdet ett överskott om 16,7 mnkr. Överskottet beror på minskat behov inom samtliga insatstyper. Största minskningen är beställda timmar hemtjänst. Se bilaga 8. Den kommunala hemtjänstutföraren och Serafen vård- och omsorgsboende visar på större underskott, dock vägs detta upp av ett överskott hos utförare inom servicehus samt hos beställaren. Under årets första sex månader har beställarenheten fattat totalt 118 beslut om vård- och omsorgsboende, varav överklagade avslag uppgår till 25. Två av dessa gick nämnden emot. För servicehus fattades 21 beslut, varav överklagade avslag uppgår till 16. Inget av dessa har gått nämnden emot. Antalet personer inom samtliga insatstyper är lägre än budgeten i verksamhetsplanen för Prestationerna står i paritet med den ekonomiska prognosen.

59 Sid 59 (65) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För verksamhetsområdet prognostiseras ett underskott på 9,0 mnkr före fond. Efter beaktande av enheternas fonder visar verksamhetsområdet ett underskott om 8,3 mnkr. Underskottet beror till stor del på skillnaden mellan nivåersättning från staden och den faktiska kostnaden för köp av platser i boende hos privata utförare utanför LOV (Lagen om valfrihetssystem). Under året har ytterligare placeringar gjorts utanför LOV då det är svårt att hitta nya platser. Utöver detta finns kostnader som ska täckas av den fasta delen av nämndens anslag inom verksamhetsområdet. Nämndens kostnader för bl.a. ledsagarservice, hemtjänst och personlig assistans täcks inte fullt ut av det fasta anslaget. Förvaltningen fortsätter att arbeta med underskottet enligt en framtagen åtgärdsplan. Planen omfattar en översyn av samtliga insatser och omprövningar sker där så är möjligt. Externa avtal där kostnaden överstiger den ersättning förvaltningen erhåller är under omförhandling. Kostnaderna för personlig assistans enligt LSS har minskat med 2,3 mnkr jämfört med år. Dock har vakanta tjänster hos beställaren medfört att arbetet med att minska underskottet inte kunnat prioriteras som planerats. Fritid och kultur För verksamhetsområdet prognostiseras ett överskott på 1,0 mnkr. Avvikelsen beror främst på en vakant chefstjänst samt det tilläggsanslag om 0,5 mnkr avseende kolloverksamhet nämnden fick i tertialrapport 1.

60 Sid 60 (65) Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Särskilda satsningar Se bilaga. Resultatenheter Resultatenheterna hade en ingående fond på 18,6 mnkr från. Under året prognostiserar resultatenheterna totalt ett överskott om 0,5 mnkr vilket ger en utgående fond på 19,1 mnkr. Resultatenheten Fredhäll- och Kristinebergs förskoleområde hade ett underskott om 0,2 mnkr i fonden från år. en för året är att enheten även detta år kommer ha ett underskott, viket innebär att enheten kommer att upplösas som ekonomisk resultatenhet vid årets bokslut. Se resultatenheternas dispositioner i bilaga 1.

61 Sid 61 (65) Investeringar Klimatinvesteringar Nämnden har beviljats medel för investeringar i luftvärmepumpar och utbyte av vitvaror i syfte att minska elförbrukningen. Värmepumparna är installerade och vitvarorna installeras under hösten. Den prognostiserade förbrukningsminskningen kan bekräftas först efter en tids drift. I detta ärende begär nämnden 0,2 mnkr för inköp av elcyklar till hemtjänstenheten. Parkmiljö Stadsdelsnämnden har i budget 2016 tilldelats 6,6 mnkr för investeringar i parker och grönområden. Från har 0,6 mnkr ombudgeterats till 2016 avseende tillgänglighetsprojekt som hade försenats under. I samband med verksamhetsplan 2016 beviljades stadsdelsnämnden investeringsmedel från centrala medelsreserven för oförutsedda investeringar om totalt 5,5 mnkr för tillgänglighetsanpassningar. Stadsdelsnämnden har beviljats reinvesteringsmedel om 3,5 mnkr, för angelägna åtgärder med syfte att förlänga parkanläggningarnas livslängd I samband med tertialrapport 1 beviljades nämnden budgetjustering om 2,7 mnkr för ytterligare tillgänglighetsinvesteringar, 0,4 mnkr för klimatinvesteringar och 0,2 mnkr för oförutsedda investeringar vid Hornsbergs strand. Investeringsmedlen uppgår totalt till 19,5 mnkr och fördelas på följande objekt: Mnkr Budget 2016 Tertialrapport 2 Parkplan 1 1 Spårvägsparken 1,5 1,5 Norr Mälarstrand 1 1 Stadshagen 1,2 1,2 Plats under Tranebergsbron 0,7 0,7 Miljösmarta renhållningskärl 0,4 0,4 Lekplatser 0,3 0,3 Stadsodling 0,4 0,4 Skyltar 0,1 0,1 Tillgänglighetsinvesteringar 5,5 8,8 Reinvesteringar 3,5 3,5 Överfört från 0,6 Hornsbergs strand 0,2 Klimatinvesteringar 0,4 Totalt 16,2 19,5 Investeringarna följer budget.

62 Sid 62 (65) Försäljningar av anläggningstillgångar Inga försäljningar av anläggningstillgångar redovisas. Betydande projekt som inte är investeringar Inga betydande projekt som inte är investeringar redovisas. Omslutningsförändringar Nämnden begär omslutningsförändringar i detta ärende enligt följande: Budgetjusteringar Parkmiljö: Kostnader utöver driftavtal, för extra städinsatser och sanering i samband med att det sover fattiga EU-medborgare parkerna, har under perioden maj till augusti 2016 uppgått till 1,1 mnkr på Kungsholmen. För perioden september till december 2016 prognostiserar nämnden kostnader om 0,7 mnkr. Nämnden ansöker därför om budgetjustering om 1,8 mnkr för Kungsholmen avseende upparbetade och prognostiserade kostnader maj till december De ökade investeringarna i parkerna medför ökade kostnader för avskrivningar och internränta. Stadsdelsnämnden begär i detta ärende 1,7 mnkr för dessa ökade kostnader. Belopp i mnkr Budget Medel för lokaländamål Bokfört t o m aug Nämnden söker inga medel för lokaländamål. Begärd budgetjust. Avvikelse efter just. Avskrivningar 8,7 6,1 9,9 1,2 0,0 Internränta 1,3 1,0 1,8 0,5 0,0 Totalt 10,0 7,1 11,7 1,7 0,0

63 Sid 63 (65) av balansräkning Tillgångar De totala tillgångarna har i jämförelse med föregående år ökat med 132,4 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 7,9 mnkr. Ökningen beror främst på fler pågående investeringsprojekt inom stadsmiljö. Omsättningstillgångarna har ökat med 124,5 mnkr. Detta beror på den stora ökningen av ensamkommande barn under och därmed en större fordran mot Migrationsverket då handläggningstiderna är väldigt långa. Skulder Kortfristiga skulder har ökat med 30,0 mnkr jämfört med augusti. Ökningen beror främst på fler placeringskostnader inom enheten för ensamkommande då handläggningen av ärenden för stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm sker på Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Enligt stadsdelens balansräkning visar eget kapital endast skillnaden mellan tillgångar och skulder. Övrigt Synpunkter och klagomål Erfarenheter av synpunkter och klagomål tas tillvara i förvaltningens förbättringsarbete. Utgångspunkten är att identifiera och åtgärda strukturella brister och brister i verksamhetens rutiner med syfte att utveckla och säkerställa en god kvalitet och säkerhet för brukarna. Redovisningen för avdelning social omsorg avser verksamheter i egen regi samt gruppbostäder på entreprenad. För perioden 1 april till och med 31 juli har det rapporterats 14