Verksamhetsplan 2016 för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (51) Handläggare Jan Francke Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2016 för Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande: 1. Stadsdelsnämnden fastställer verksamhetsplan med budget för 2016 och överlämnar den till kommunstyrelsen 2. Stadsdelsnämnden fastställer resultatenheter i enlighet med bilaga 1 3. Stadsdelsnämnden fastställer internpriser för 2016 i enlighet med bilaga 4 4. Stadsdelsnämnden begär omslutningsförändringar om 253,2 mnkr 5. Stadsdelsnämnden godkänner väsentlighets- och riskanalys och internkontrollplan i enlighet med bilagorna 8a och 8b 6. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan enligt bilaga Stadsdelsnämnden begär 5,5 mnkr för investeringar i tillgänglighetshöjande åtgärder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. 8. Stadsdelsnämnden begär reinvesteringsmedel om 3,5 mnkr för åtgärder i stadsdelens parker i enlighet med detta ärende. 9. Stadsdelsnämnden begär 0,4 mnkr ur central medelsreserv för klimatinvesteringar i enlighet med detta tjänsteutlåtande samt bilaga 9. Kungsholmens stadsdelsnämnd Stockholm Ann-Christin Jenvén stadsdelsdirektör kungsholmen@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (51) Ärendets beredning Ärendet har beretts av förvaltningens olika avdelningar. Verksamhetsplanen har behandlats i samverkan med de fackliga organisationerna den 10 december. Stadsdelsnämndens råd för funktionshinderfrågor och pensionärsråd har behandlat verksamhetsplanen vid sina sammanträden den 14 december.

3 Sid 3 (51) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en företagsvänlig stad Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...43 Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar...44

4 Sid 4 (51) Investeringar...47 Försäljningar av anläggningstillgångar...47 Resultatenheter...47 Betydande projekt som inte är investeringar...48 Budgetjusteringar...48 Omslutningsförändringar...48 Medel för lokaländamål...49 Övrigt...49 Särskilda redovisningar Kvalitetsarbete Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Blankettbilaga Bilaga 2: Personalförsörjningsplan Bilaga 3: Särskilda satsningar Bilaga 4: Priser Bilaga 5: Prestationer Bilaga 6a: Plan för upphandling Bilaga 6b. Pågående och planerade upphandlingar Bilaga 7. Jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 8a. Plan för intern kontroll Bilaga 8b. Väsentlighets- och riskanalys Bilaga 9. Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder

5 Sid 5 (51) Inledning Stadens ledning och styrning Stadens system för integrerad ledning och uppföljning, ILS, är det huvudsakliga verktyget för att genom indikatorer och aktiviteter styra och följa upp kommunfullmäktiges mål. Budgeten är det övergripande och överordnande styrdokumentet för stadens nämnder. I den läggs följande fast: kommunfullmäktiges inriktningsmål kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommunfullmäktiges indikatorer kommunfullmäktiges aktiviteter Kommunfullmäktiges inriktningsmål är verksamhetsövergripande och tydliggör vad som är viktigt att nämnder uppfyller. Tidsperspektivet är en mandatperiod. Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Tidsperspektivet är flerårigt. Kommunfullmäktiges indikatorer fastställs i budgeten. Nämnderna fastställer för kommunfullmäktiges indikatorer. Under året kan det ske förändringar av definitioner och till följd av nya beslut i kommunfullmäktige. En aktivitet är en riktad insats under en begränsad tidsperiod. Aktiviteter tas fram för att bidra till måluppfyllelsen och ska ha start- och slutdatum. Aktiviteterna följs upp i tertialrapporterna och verksamhetsberättelsen. Styrning och uppföljning på nämndnivå Nämndens specifika mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet och beskriver vilket resultat som ska uppnås (förväntat resultat). Nämnden fastställer egna indikatorer för att mäta hur nämnden uppfyller sina mål. Aktiviteter tas fram för att bidra till måluppfyllelsen. Underlag till måluppfyllelse är nämndens egna indikatorer, kommunfullmäktiges indikatorer, brukarundersökningar och övriga uppföljningar, samt resultatet av de aktiviteter som genomförts. Kungsholmens stadsdelsområde Stadsdelsområdet består av stadsdelarna Kungsholmen, Stadshagen, Kristineberg, Fredhäll, Marieberg, Lilla Essingen och Stora Essingen. Invånarna i stadsdelsområdet skattar själv sin hälsa som god och har en hög medellivslängd. Sysselsättningsnivån är hög och andelen bidragstagare är låg. Invånarna upplever sig trygga och har ett gott förtroende för stadsdelsförvaltningen. Valdeltagandet är högt. (Källa, Skillnadernas Stockholm). Stadsdelsområdet består av en blandning av äldre stenstadsbebyggelse, funkisbebyggelse, nya bostadskvarter och villor. Ytterligare nyproduktion av bostäder planeras. Större och mindre kommersiella verksamheter präglar den centrala gatubilden. Det finns arbetsplatser, sjukvård och rättsväsende samt ett stort utbud av butiker och restauranger. Tillgången till offentlig service är god.

6 Sid 6 (51) Hela stadsdelsområdet präglas av närheten till Mälarens stränder och av en relativt god tillgång till parker. Kommunikationerna är goda, med flera tunnelbanelinjer, stombussar och cykelstråk. Närheten till Essingeleden är från vissa utgångspunkter en tillgång samtidigt som störningarna från Sveriges hårdast trafikerade väg innebär begränsningar. Befolkningsprognos per den sista december 2015 och den sista december 2018: Den kraftiga befolkningsökning som pågått ett antal år börjar nu avta. Enligt prognosen förväntas antalet förskolebarn öka med enbart 48 under de kommande tre åren. Befolkningen över 80 år ligger kvar på samma nivå under treårsperioden. Nämndens ansvarsområden Stadsdelsnämnderna ansvarar för kommunal förskoleverksamhet, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri, kultur och fritid för barn och unga, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, samt lokal demokrati. Stadsdelsnämnderna ansvarar också för park- och stadsmiljöarbete, samt konsumentvägledning. Politikerna i stadsdelsnämnden är utsedda av kommunfullmäktige och mandatfördelningen speglar kommunfullmäktiges sammansättning. Stadsdelsnämnden har tre råd, Pensionärsrådet, Rådet för funktionshinderfrågor och Ungdomsrådet. Nämndens verksamheter anpassas kontinuerligt efter behov och efterfrågan. Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål är verksamhetsövergripande och tydliggör vad som är viktigt att Kungsholmens stadsdelsnämnd uppfyller. Nedan sammanfattas verksamhetsplan Ett Stockholm som håller samman I förskolan ska alla barn få möjlighet att utvecklas på lika villkor. De pedagogiska miljöerna ska väcka lust att leka, lära och att utforska. Förskolecheferna ska säkerställa att verksamheten når uppställda mål och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Barnens tid på förskola ska avslutas på ett sätt som underlättar övergången till förskoleklass. Socialtjänstens insatser ska vara av hög kvalitet och utföras enligt kunskapsbaserade metoder med fokus på effekterna för dem som berörs. Barn och ungdomar i riskzonen ska upptäckas tidigt så att de kan få det stöd de behöver. Antalet ensamkommande barn som kommer till Stockholm ökar. Under 2016 kommer nämnden, tillsammans med Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder att organisera en ny verksamhet för att utveckla och effektivisera mottagning och handläggning av ensamkommande flyktingbarn. Insatserna inom äldreomsorgen ska vara av god kvalitet och de äldre inom Kungsholmens stadsdelsområde ska uppleva välbefinnande och ha ett värdigt liv och en skälig levnadsnivå. Kvinnor och män ska ges likvärdig äldreomsorg utifrån individuella behov och den enskilde ska ha inflytande över insatsernas utförande.

7 Sid 7 (51) Trygghetshöjande åtgärder kommer under 2016 att genomföras i de områden som prioriterats av trygghets- och säkerhetsrådet. Förvaltningen kommer att teckna ett samarbetsavtal med polisen för att öka tryggheten och minska brottsligheten i stadsdelsområdet. Stockholms befolkning växer och användningen av parkerna ökar vilket kräver en hög kvalitet på skötsel, underhåll och upprustning av parker. Under året kommer en ny parkplan för Kungsholmen att tas fram med mål och strategier för utveckling av parker och gröna gaturum. Ett klimatsmart Stockholm Stadens miljöprogram och nämndens miljöhandlingsplan ligger till grund för arbetet med att minska verksamheternas miljöpåverkan. Nämndens verksamheter ska använda sig av energieffektiva alternativ och elförbrukningen ska minska. När personalen ska förflytta sig i närområdet ska detta ske genom att gå, cykla eller åka med kollektiva färdmedel. Vid längre resor i tjänsten ska miljöanpassade transporter användas i möjligaste mån. Nämndens parkentreprenörer ska använda den från miljösynpunkt bästa tillgängliga tekniken. För att stärka ekosystemtjänsterna i Rålambshovsparken kommer en skötselplan att tas fram under året. Ekosystemtjänsterna bidrar till ren luft, rent vatten och minskat buller. Arbetet kommer att fungera som en pilotstudie för övriga parker i stadsdelsområdet. Satsningen på miljösmarta renhållningskärl och källsortering ska fortsätta. Produkter med hög miljöpåverkan ska fasas ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel ska öka liksom återvinningen av matavfall. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm För att nämndens resurser ska användas på bästa sätt för medborgarna är det viktigt att samtliga verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Ekonomiuppföljningar genomförs månadsvis och verksamheternas kostnader och kvalitet jämförs kontinuerligt. Enheter som prognostiserar underskott ska vidta åtgärder för att uppnå en budget i balans. Lokalbehov, organisation, bemanning och schemaläggning följs regelbundet upp så att verksamheterna kan arbeta så effektivt som möjligt. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd förväntas fortsätta minska under året. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Alla som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ska känna sig trygga i ett gott bemötande och att kvalitet, service och resursfördelning är likvärdig för alla. Alla har rätt till delaktighet, inflytande och information samt ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör dem. Nämndens verksamheter är tillgängliga och jämlika oavsett fysiska och sociala förutsättningar. Personer med funktionsnedsättning ska klara sitt dagliga liv, ha en hållbar boendesituation och en meningsfull sysselsättning. Barn som utsatts för våld eller har upplevt våld mot närstående och våldsutsatta vuxna ges individuellt stöd utifrån behov och livssituation. Förvaltningens chefer ska skapa bra och inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering.

8 Sid 8 (51) inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Förskolorna ska organiseras så att alla barn lär, leker och utvecklas på lika villkor. De pedagogiska miljöerna ska erbjuda en mångfald av material som väcker lust att utforska och lära. Barnen ska vara delaktiga i att utforma miljöerna som ska vara tydligt organiserade och tillgängliga för alla. Miljöerna och materialet ska vara estetiskt tilltalande och utmanande men också ge utrymme för reflektion, eftertanke och vila. Förskolechefen ska i sitt ledarskap säkerställa att verksamheten når uppställda mål och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Normer och värden är en viktig del i barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara en plats där olikheter ses som något positivt och barnen ska öka sin förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och att vara. Förskolornas utemiljö ska betraktas som ett pedagogiskt rum. Utifrån resultaten i 2015 års brukarundersökning är läroplansområdet Utveckling och lärande ett förbättringsområde. För att uppnå en högre och mer likvärdig kvalité har förskolornas ledningsgrupper gemensamt tagit fram fem pedagogiska ställningstaganden. Dessa är Människosyn, Kunskapssyn, Utforskande förhållningssätt, Pedagogiska miljöer samt Pedagogisk dokumentation och de är samtliga förankrade i skollag och läroplan. Arbetet med att implementera dem fokuseras under 2016 på de pedagogiska miljöerna och på pedagogisk dokumentation. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud och målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt intresse för språk och läsning. För att genomföra läroplanens intentioner är det viktigt att ha en hög andel förskollärare. Rekrytering av förskollärare har försvårats under de senaste åren på grund av för få utbildade. I syfte att stärka kompetensen erbjuds barnskötare erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning på betald arbetstid. Genom skollagen har förskolan ett tydligt ansvar att ge barn det stöd i sin utveckling som deras speciella behov kräver. Specialpedagogisk kompetens tillförs de arbetslag som behöver handledning i sitt arbete med barn och/eller barngrupp. Skolplattformen är en digital plattform som är gemensam för stadens samtliga skolverksamheter. Den innehåller både administrativa och pedagogiska funktioner som pedagogiska verktyg, hantering av pedagogisk dokumentation, hantering av frånvaro/närvaro samt barn- och elevregister. Kungsholmens förskolor påbörjar införandet av Skolplattformen under hösten Det innebär ett omfattande arbete av förberedande åtgärder som startar i början av året. Den öppna förskolan ger de små barnen stimulans och bidrar till att ge dem goda och jämlika uppväxtvillkor. Vårdnadshavare får möjlighet till erfarenhetsutbyte och i syfte att underlätta vårdnadshavares val av förskola finns information om förskolor m.m. på öppna förskolan. Från och med hösten 2015 finns ytterligare en öppen förskola i stadsdelsnämndens regi.

9 Sid 9 (51) Genom de uppföljningsverktyg som används inom förskoleverksamheten; stadens kvalitetsindikator, brukarundersökning, resultatdialoger, pedagogisk dokumentation samt PEP (pedagogisk plattform) ges en samlad bild med olika infallsvinklar. PEP är ett utvärderingsverktyg som utarbetats lokalt inom förvaltningen. Det utgår från skollag och läroplan för att kunna säkra kvalitet och visa att alla barn får det de har rätt till. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,5 % 3,3 % Tertial Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % 0 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd kommenteras under mål 3.3 3,8 3,8 År Kulturnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och möjlighet till vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska initiera ett arbete för att öka inskrivningsgraden i områden med i dag låg andel inskrivna barn. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda behov av och förutsättningar för att på sikt kunna införa en rätt till en nära förskola som gör att förskolebarn och deras föräldrar inte behöver transportera sig orimligt långt. Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två års ålder. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp andelen förskollärare och vid behov bistå stadsdelsnämnderna i arbetet att ta fram handlingsplaner för att öka andelen förskollärare. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag till IT-kunskapscertifiering av verksamhetsansvariga på förskolor. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan

10 Sid 10 (51) Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kvalitetsmått för förskolan i syfte att verka för små barngrupper, god personaltäthet, utbilningsnivå och ändamålsenliga miljöer Barn har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varje barn uppmuntras till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Ett ömsesidigt och respektfullt klimat skall råda där barnen visar hjälpsamhet mot sina kamrater och har förmåga att dela med sig. Barnen kan ta ansvar och visa omsorg om sin närmaste omgivning. Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) Andel vårdnadshavare som är nöjda med läroplansområdet normer och värden samt barns möjlighet till inflytande 80 % År 90 % År Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Introduktionsmöte med nyintagna förskollärarstudenter Barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande på lika villkor genom den pedagogiska verksamheten i utvecklade pedagogiska inne- och utemiljöer. Materialet är rikligt och varierat med utgångspunkt i läroplanens målområden. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom olika aktiviteter. Matematiska begrepp synliggörs och används aktivt. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter, djur, natur- och vardagsfenomen m.m. Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande (PEP) Andel vårdnadshavare som anser att barnens utveckling och lärande uppmuntras 83 % År 80 % År

11 Sid 11 (51) Basnivå för pedagogiska miljöer tas fram Kommentar Förskolorna tar fram ett gemensamt underlag för en basnivå i de pedagogiska miljöerna för både yngre och äldre barns inne- och utemiljöer. Pedagogisk dokumentation ska vara en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete Kommentar Genom den pedagogiska dokumentationen synliggörs barnets lärande Barn får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten Barnen ska under sin sista tid på förskolan uppleva ett avslut och en avrundning där både barn och vårdnadshavare får stöd att se det lärande och den utveckling som skett. Barnen ska besöka förskoleklassen under vårterminen. Avslutningssamtal med barnets vårdnadshavare genomförs där man även lämnar över barnens pedagogiska dokumentation. Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får en bra avslutning på sin tid i förskolan. 80 % År Genomföra två samverkansmöten per år med enskilda och kommunala förskolor och skolor om övergången till förskoleklass mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Socialtjänstens insatser ska vara av hög kvalitet vilket innebär ett gott bemötande, en hög tillgänglighet och att insatserna i största möjliga omfattning utförs enligt kunskapsbaserade metoder med fokus på effekterna för den eller de som berörs. Genom ett systematiskt förbättringsarbete upptäcks och åtgärdas händelser och förhållanden som avviker från en kvalitativt god verksamhet. Personer oavsett ålder, kön och etnicitet ska ges råd, stöd och nödvändigt skydd. All myndighetsutövning ska vara rättssäker. Genomförandet av insatser ska vara individuellt utformat och den enskilde ska ha inflytande över på vilket sätt stödet utformas. Socialtjänsten står inför stora utmaningar. Andelen ärenden inom den sociala barn- och ungdomsvården ökar, likaså vuxenärenden med en sammansatt problematik. Det har blivit svårare att rekrytera socialsekreterare och biståndshandläggare då det är konkurrens om kvalificerad personal, såväl inom staden som från kranskommuner. I en kunskapsbaserad verksamhet är personalen den största tillgången och ledarskapet en avgörande faktor. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för socialtjänsten att klara sitt uppdrag. En strategisk

12 Sid 12 (51) fråga är att förvaltningen arbetar medvetet för att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Förvaltningen följer arbetet med den handlingsplan som socialnämnden ska ta fram och som på sikt bedöms förbättra arbetssituationen för stadens socialsekreterare och biståndshandläggare. Stadsdelsförvaltningen tar sedan fram en lokal plan anpassad efter förvaltningens förutsättningar. Barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Huvudansvaret för detta ligger i första hand på barnens föräldrar och naturliga nätverk samt hos samhällets generella organ som barnhälsovård, förskola och skola. Socialtjänsten stödjer och kompletterar vid behov detta samspel. Barnkonventionen stärker barnets rättigheter och uttrycker ett förhållningssätt som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som berör det. Tidiga sociala insatser har avgörande betydelse för ett barns utveckling. Barn och ungdomar i riskzon ska upptäckas tidigt, få stöd och vid behov länkas vidare till relevanta samverkanspartners. Det förebyggande arbetet prioriteras med fokus på de mest utsatta barnen och ungdomarna. Den strukturerade samverkan som finns inom stadsdelsområdet mellan socialtjänst, förskola, skola, fritid, polis och olika verksamheter inom landstinget är avgörande för det förebyggande arbetets resultat. Genom föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Centrum) och KOMET (KOmmunikationsMETod) får föräldrar verktyg i att stärka banden och relationen med sina barn. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd ska ha jämlika uppväxtvillkor som andra barn. Det innebär att barns behov särskilt beaktas när barnfamiljer söker ekonomiskt bistånd. Ett exempel är tillgång till IT genom bredband och dator för att de ska ha samma möjligheter som andra barn i skolarbetet. Antalet ensamkommande barn som kommer till Stockholms stad ökar och det är viktigt att nämnden på bästa möjliga sätt möter de behov som finns såväl i att ta emot ett ökat antal barn som när det gäller att se och möta det enskilda barnets behov. I de flesta fall kommer mottagandet av ett ensamkommande barn vara långsiktigt och nämnden har att stödja och följa upp barnets situation under en längre tid. Under 2016 kommer nämnden att tillsammans med stadsdelsnämnderna från Norrmalm och Östermalm organisera en ny gemensam verksamhet med syftet att samla, utveckla och effektivisera handläggningen och mottagandet av ensamkommande barn. Nämnden bedriver förebyggande, uppsökande och utredande arbete beträffande vuxna. Till nämnden inkommer orosanmälningar om vuxna som kan behöva stöd i att hantera sin livssituation. En utredning som omfattar den enskildes sociala, medicinska och psykiatriska situation genomförs, ofta i samverkan med olika verksamheter inom landstinget. Planering och genomförande av insatser sker i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Det förebyggande arbetet i kombination med en kvalificerad utredning ökar möjligheterna att nå goda resultat. Förvaltningen arbetar aktivt med försöks- och träningslägenheter. Målet med dessa insatser är att ge ett utökat stöd för att på sikt få personerna mer självständiga, minska antalet återkommande placeringar och senare leda till ett självständigt boende. Personer med missbruksproblem får stöd och hjälp för att komma ifrån sitt missbruk. Förvaltningen erbjuder olika former av öppenvård. Gruppen personer med komplexa vårdbehov ökar. Med komplexa vårdbehov avses personer med missbruk och psykisk sjukdom/neuropsykiatrisk diagnos eller personlighetsstörningar. Det är en grupp som riskerar att fara illa och som i regel behöver ett sammanhållet stöd av

13 Sid 13 (51) flera myndigheter och vårdgivare. Att säkerställa vårdkedjan och utveckla samverkansforum för personer med komplexa vårdbehov är fortsatt prioriterat under Stadens brukarundersökning inom socialpsykiatrin visar att utförarna behöver fortsatt arbeta med den enskildes delaktighet i planering av insatser. De personer som har förmåga ska erbjudas praktikplatser och anpassade anställningar, samtidigt som meningsfull sysselsättning finns för dem som behöver det. Nämnden arbetar förebyggande för att förhindra vräkningar. Det innebär bland annat ett nära samarbete internt inom nämnden och externt med exempelvis hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och Kronofogdemyndigheten. Familjer med barn som har en osäker boendesituation uppmärksammas särskilt. Hemlösa erbjuds hjälp- och stödinsatser och en väg till ett varaktigt och självständigt boende. Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 90 % 84 % Tertial Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 90 % tas fram av nämnden År 60 % 35 % Tertial 80 % 80 % År Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 65 % tas fram av nämnden Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden År 10 % 25 % År Antal hemlösa 65 st tas fram av nämnden Andelen försökslägenheter som kan omvandlas till egna kontrakt är lägre än mål då förvaltningen har tecknat många nya kontrakt som inte kan överlåtas första året. År Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna genomföra en översyn av arbetet med stadens budget- och skuldrådgivning Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna se över rutiner och arbetssätt för alkohol- och tobakstillsyn. Socialnämnden ska återkomma med förslag på åtgärder för hur arbetet kan utvecklas för att nå upp till en effektiv, likställig och rättssäker myndighetsutövning i hela staden Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden kartlägga arbetet med ensamkommande barn som försvinner eller avviker samt stärka arbetet riktat mot ensamkommande barn som vistas i stadens riskmiljöer och utveckla insatser anpassade efter målgruppen

14 Sid 14 (51) Barn och ungdomar på Kungsholmen har jämlika livschanser Barn och ungdomar ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. Resurser och möjligheter att påverka sin livssituation ska vara jämlikt fördelade oavsett ålder, kön och etnicitet. Barn och ungdomar i riskzon ska upptäckas tidigt, få stöd och vid behov länkas vidare till relevanta samarbetspartners. Andel förhandsbedömningar gällande barn gjorda inom 14 dagar 100 % År Organisera en för norra innerstaden gemensam enhet för mottagandet av ensamkommande barn Vuxna lever ett självständigt liv utifrån jämlika förutsättningar Den enskilde ska genom insatser från nämnden ha fått förbättrade förutsättningar att hantera sin livssituation. Insatserna ska öka den enskildes förutsättningar till ett självständigt liv på jämlika villkor. Förebyggande insatser ska motverka hemlöshet och ge stöd till ett varaktigt boende. Andel brukare som upplever att personalen frågar på vilket sätt stödet ska utformas (sysselsättning socialpsykiatri) Andel personer som genomgår eller har genomgått en sammanhållen vårdkedja Andel personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering 70 År 79 % År 59 % År mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Det ska vara tryggt för boende och besökare att vistas i Kungsholmens stadsdelsområde. En viktig del i det trygghetsskapande arbetet är att nämnden samverkar med andra viktiga aktörer. Detta görs bland annat genom Trygghets- och säkerhetsrådet. I rådet ingår olika kommunala och landstingskommunala aktörer, polisen och delar av civilsamhället. Under 2015 arbetade nämnden och polisen fram en gemensam lokal lägesbild över områden där samverkan är betydelsefull och särskilt ska prioriteras. Under 2016 kommer ett lokalt samverkansavtal med polisen att undertecknas.

15 Sid 15 (51) Förvaltningen bedriver ett förebyggande säkerhetsarbete. Syftet är att öka medvetenheten och höja beredskapen inför oväntade händelser. Resultatet från årets risk- och sårbarhetsanalyser påtalar ett behov av att utveckla förmågan av att klara elförsörjning och vattenförsörjning, i synnerhet i verksamheter som bedrivs dygnet runt. När Stockholms befolkning växer blir stadens offentliga rum än mer betydelsefulla för rekreation och livskvalitet. Ökad användning kräver hög kvalitet på parkskötsel, underhåll och upprustning. Under året kommer en ny parkplan för Kungsholmen att tas fram, med strategier och mål för utvecklingen av parker och gröna gaturum. För att skapa ett ökat stadsliv och trivsamma utemiljöer ska trafiknämnden initiera konceptet Levande Stockholm. Kungsholmens stadsdelsnämnd ska delta i detta arbete, bland annat genom att efter samråd med fastighetsägare och näringsidkare skapa fler gågator, inventera trottoarer som kan breddas och anlägga pop-up parker (tillfälliga planteringar i gaturummet). Samarbetet med trafiknämnden är viktigt för att utveckla trygga, gröna gång- och cykelstråk. Parkerna i stadsdelsområdet är viktiga vardagsmiljöer för invånare och besökare. Nämnden utvecklar kontinuerligt fler funktioner i parkerna för att möta allmänhetens behov och önskemål. Hänsyn tas också till parkernas kulturhistoriska och ekologiska värden. Flera av parkerna inom Kungsholmens stadsdelsområde är redan idag intensivt använda med många parkbesökare, och parkerna ska skötas och utvecklas så att de blir långsiktigt hållbara. Detta är en stor utmaning när staden förtätas och parkytorna inte ökas i motsvarande grad. God kvalitet grundläggs i planeringsskedet. Genom ökat samarbete mellan verksamma i alla led, från planerare till parkarbetare, ska en effektiv parkdrift med god kvalitet skapas. Trygghetshöjande åtgärder kommer under 2016 att genomföras i bland annat i Stadshagen och östra S:t Göran. Tillgänglighetshöjande åtgärder tillsammans med reinvesterings insatser och förnyelse av vegetation genomförs i Rålambshovsparken. I Spårvägsparken och på Norrmälarstrand tas detaljprojektering fram. Insatser med mål om att förbättra kvaliteten på parkskötseln är bland annat att ta fram en rutinbeskrivning för kontroll av parkdriftentreprenören och att ta fram långsiktiga skötselplaner. En skräpkampanj genomförs under året med syfte att minska nedskräpningen och höja medvetenheten om var och ens ansvar om det offentliga rummet. Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) 100 % 100 % År Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 83 % 75 % År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 64 % 64 % År Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en analys av gängkriminaliteten i Stockholm och utforma förslag på förebyggande och motverkande insatser som bidrar till en socialt hållbar utveckling Stadsdelsnämnderna kan bidra i trafiknämndens arbete med konceptet Levande Stockholm

16 Sid 16 (51) Stadsdelsnämnderna ska utveckla de sociala mötesplatserna för äldre Boende och besökare är trygga Kungsholmens stadsdelsområde ska vara tryggt och säkert att bo och vistas i. Nämnden ska samarbeta med trafiknämnden för att utveckla trygga, gröna gång- och cykelstråk. Trygghetshöjande insatser i Stadshagen ska genomföras. Hög beredskap ska finnas vid eventuella oväntade händelser. Andelen barn och ungdomar som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensamma sent en kväll i området Jämna år Det systematiska brandskyddsarbetet ska utvecklas Införande av renhållningskärl för källsotering i två parker Krisplanen ska utvecklas i syfte att stödja säkerhetsarbetet Teckna ett samarbetsavtal med polisen med det övergripande målet att öka tryggheten och minska brottsligheten i stadsdelen. Samarbetsavtalet ska implementeras inom nämndens verksamheter Parker och grönområden är vackra, välskötta och välkomnande för alla Boende och besökare ska uppleva att det finns plats för alla i vackra, välskötta och välkomnande parker. Genomföra fyra parkinspektioner under året med parkdriftentreprenören för att skapa en samsyn kring kvalitén på parkskötseln Ta fram en plan för placering och komplettering av skräpkorgar i parkerna Ta fram rutinbeskrivning för kontroll av parkdriftentreprenaden Ta fram slyröjningsplaner för stadsdelsområdets parker och naturområden

17 Sid 17 (51) mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Det är angeläget att i ett tidigt skede bevaka behov av och planera för förändringar i stadsmiljön. Förvaltningen samverkar därför med stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och trafikkontoret i utvecklingen av bland annat Västra Kungsholmen och Stadshagen. I remisser bevakar förvaltningen tillgänglighetsfrågor. Tillgången till park-, lek- och idrottsmiljöer är viktig. I planeringen har nämnden ett tydligt barn- och jämställdhetsperspektiv bland annat genom att genomföra barnkonsekvensanalyser. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen bevakar fortlöpande möjligheterna att inrätta bostäder med särskild service. Nybyggnation pågår främst i Västra Kungsholmen och kommer att påbörjas i Marieberg. Möjligheter att inrätta bostäder med särskild service finns i huvudsak i samband med nyproduktion och vid ombyggnationer och renoveringar. Då bostäder inte färdigställs varje år behöver et ses över tid och inte för ett år i taget. På grund av flygbullerproblemen i samband med inflygningen till Bromma är det osäkert när nybyggnationen i Marieberg kan genomföras. Nyproducerade bostäder ger höga hyror både för de boende och för stadsdelsnämnden. Kostnaden för stadsdelsnämnden ökar ytterligare genom att flertalet boende är berättigade till kommunalt bostadstillägg. Det är angeläget att staden hittar en ersättningsmodell så att inte de höga kostnaderna blir hindrande för utbyggnaden av bostäder för målgruppen. Äldreboendeplanering Den för innerstaden gemensamma äldreboendeplanen uppdateras och redovisas i samband med flerårsbudgeten. Inom Kungsholmens stadsdelsnämnd finns Alströmerhemmets vårdoch omsorgsboende och Fridhemmets servicehus som är i stort behov av renovering och upprustning. Fastighetsägaren Micasa har för närvarande ingen kännbar plan för detta vilket är oroande då det kan uppstå svårigheter att hyra ut lägenheterna. Förskoleplanering Förvaltningens stadsplanerare, lokalintendenter och ansvariga för förskolan har regelbundna möten för att bevaka tillkomsten av förskolor i kommande nybyggnadsprojekt. Under 2016 planeras inte några nya förskolor att tas i bruk. Projektering för två nya förskolor pågår. Det är dels tillbyggnad av förskolan i f.d. S:t Görans gymnasium och dels en ny förskola i kvarteret Isbrytaren. De båda projekten planeras vara klara under 2017/2018. Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 tas fram av nämnden 8 tas fram av nämnden År År

18 Sid 18 (51) Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnen och stadsdelsnämnderna utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSS och SoL kan säkerställas. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden göra en översyn av behovet och finansieringen samt placeringen av korttidsboende Stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt fastighetsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att prövning sker om att bostadsexploateringsprojekt kan innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning på boenden för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning Äldrenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stads-byggnadsnämnden och Micasa ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa behovet av äldreboendeplatser under perioden Äldrenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Micasa göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende samt intressentboenden, med inriktning att öka antalet boenden i staden I Kungsholmens bostadsområden erbjuds kommunal service i tillräcklig omfattning Nya bostäder byggs på Kungsholmen och invånarna ska ha god tillgång till kommunal service, parker och grönområden. Bostäder med särskild service planeras med målet att i genomsnitt genomföra ett projekt per år i stadsdelsområdet. Det ska finnas förskolor i tillräcklig omfattning och moderna äldreboenden i gott skick. Förvaltningen ska ha en aktuell plan för kommande års utbyggnad av bostäder med särskild service Ta fram en checklista som stöd i handläggning av remisser, med fokus på jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet och behovet av gröna mötesplatser mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Genom att utveckla parker och grönområden ges möjlighet till en mångfald av fritidsaktiviteter. Utvecklingsområden för året är att skapa aktiviteter i parkerna som gör att de kan användas av alla året om, med fokus på Rålambshovsparken där bland annat en evenemangspolicy tas fram under året. Det är viktigt att utforma parkerna flexibelt och mångfunktionellt så att de ger förutsättningar för ett jämställt nyttjande. Under 2016 kommer bland annat upprustningen under Tranebergsbron att fortsätta. I Spårvägsparken tas

19 Sid 19 (51) detaljprojektering för upprustning fram och delar av åtgärdsprogram för Rålambshovsparken genomförs. Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 77 % 77 % År Stadsdelsnämnderna ska inventera och följa upp verksamheter inom ramen för uppdraget fritid för alla Parkerna möjliggör en mångfald av fritidsaktiviteter och spontanidrott Parkerna ska vara mångfunktionella och erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter och anläggningar, som möjliggör ett jämställt nyttjande. Andel parkupprustningar som bidrar till målet om en mångfald av fritidsaktiviteter som möjliggör ett jämställt nyttjande Andel parkupprustningar som förlänger säsongen genom att det skapas aktiviteter som är attraktiva året om. Medborgarna i stadsdelen tycker att det finns goda möjligheter till spontanidrott i Stockholm 100 Tertial 100 Tertial 80 % År Ta fram en checklista för jämställd utveckling av parker mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Det lokala kulturarbetet ska stimuleras. Här ingår att skapa förutsättningar så att förskolan, fritidsverksamheter, äldreomsorg och personer med funktionsnedsättningar kan ta del av kulturella arrangemang och får möjligheter till eget skapande. Stadens barn- och ungdomskulturprogram Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga innebär att alla barn i staden oavsett bakgrund, ska ha god och likvärdig tillgång till kultur och möjligheter att själva få skapa, med professionella vuxna och på egna villkor. Alla äldre har rätt till en vardag med hög livskvalitet. Tillgång till kultur är en viktig del i detta och verksamheterna ska erbjuda varierande aktiviteter och möjligheter till eget skapande. Den öppna träfflokalen Baltzar erbjuder olika kulturupplevelser och även med finsk inriktning. För personer med funktionsnedsättning inom grupp- och servicebostad fyller stödpersonen en

20 Sid 20 (51) viktig funktion för att möjliggöra kulturupplevelser. Nämndens kultursekreterare ska under året kartlägga kulturutbudet och starta ett nätverk för kultur inom nämndens verksamheter. Kartläggningen gör det möjligt att arbeta vidare med kulturfrågor samt att synliggöra de önskemål och behov som verksamheterna har. I uppdraget ingår att samverka med lokala aktörer. Kultursekreteraren ska verka som en samordnande funktion mellan nämndens verksamheter, lokala kulturaktörer och övriga förvaltningar i syfte att tillgängliggöra kulturen. Förvaltningen kommer att undersöka förutsättningarna för gatukonst så som att inrätta öppna väggar och muralmålningar och återkommer till stadsdelsnämnden med förslag under Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 72 % 72 % År Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Enskilda individer inom förskolan, fritidsverksamheter, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar ska stimuleras till att ta del av kulturella arrangemang och få möjligheter till eget skapande. Det lokala nätverket för kultur arbetar vidare med att sprida goda exempel, utveckla och kommunicera det lokala kulturutbudet. Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.) Inventera kulturutbudet inom nämndens verksamheter Påbörja arbetet att skapa en informationsbank om kultur på Kungsholmen Starta ett lokalt nätverk för kulturfrågor mål för verksamhetsområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Äldreomsorgens värdegrund ska genomsyra verksamheten och insatserna ska vara av god kvalitet. De äldre inom Kungsholmens stadsdelsområde ska uppleva välbefinnande och ha ett

21 Sid 21 (51) värdigt liv och en skälig levnadsnivå. Kvinnor och män ska ges likvärdig äldreomsorg utifrån individuella behov och den enskilde ska ha inflytande över insatsernas utförande. Information ska vara tillgänglig och det ska vara lätt att nå både handläggare och utförare. Anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas vad gäller stöd för egen del. Den enskildes inflytande stärks genom en rättssäker och jämlik handläggning. Att stärka den enskilde och ta tillvara dennes resurser, d.v.s att ha ett salutogent förhållningssätt, ska utgöra grunden för insatserna. En god personlig vård och omsorg förutsätter ett personcentrerat arbetssätt, en helhetssyn och samverkan genom tvärprofessionella team vilket också bidrar till en hög patientsäkerhet. En hållbar äldreomsorg säkerställs genom en systematisk och bred kvalitetsuppföljning på såväl individ- som avtalsnivå. Likvärdig uppföljning genomförs oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller av en entreprenör. er och övriga bedömningskriterier används för att bedöma om nämndens mål uppfylls och resultaten återförs kontinuerligt till utförarna genom dialog. Verksamhetschefen ska i sitt ledarskap säkerställa att verksamheten når uppställda mål, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla verksamheten. Förvaltningen samarbetar med de största privata utförarna inom särskilt boende och hemtjänst i ett gemensamt utvecklingsråd. Utvecklingsrådet har som målsättning att Kungsholmens stadsdelsområde ska ha stadens bästa äldreomsorg år I rådet diskuteras utvecklingsområden och hur samverkan kan ske med syfte att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Samverkan sker bland annat genom gemensamma utbildningar. Inom ordinärt boende finns en lokal överenskommelse för samverkan mellan stadsdelsnämnden och primärvården i arbetet kring demenssjuka och deras anhöriga. Samverkan sker mellan biståndshandläggare, hemtjänst och sjukvård och ska vid behov resultera i en samordnad individuell plan för den enskilde. Antalet samordnade individuella vårdplaneringar ska öka. Stadens brukarundersökningar och nämndens kvalitetsuppföljningar visar att inom hemtjänsten är brukarna nöjda med personalens bemötande och de har förtroende för personalen. Även inom vård- och omsorgsboende är brukarna nöjda med personalens bemötande och där känner man sig också trygg. För att den enskilde ska uppleva trygghet är det viktigt med information om tillfälliga förändringar och lyhördhet för synpunkter och klagomål. Detta bör utvecklas inom både hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Under 2016 kommer särskild vikt att läggas vid uppföljning av personalkontinuitet och utbildningsnivå inom hemtjänsten. Inom vård- och omsorgsboende kommer fokus att ligga på mat, måltidsmiljö och trivsel, att det tvärprofessionella arbetssättet med team fortsätter att utvecklas samt att rutiner för utevistelse följs och att ADL-utredningar genomförs (Aktiviteter i Dagliga Livet). Genom egenkontroller och riskanalys av verksamheten utvecklas och säkerställs en god kvalitet och brukarnöjdhet. För att klara försörjningen av sjuksköterskor i framtiden har äldreomsorgen inlett ett samarbete med Röda Korsets högskola. Kungsholmens äldreomsorg utgör en så kallad akademisk nod, en av fyra inom äldreomsorgen i staden. Syftet är att utgöra en fysisk plats för såväl utbildning som forskning och utveckling av äldreomsorgen. All verksamhetsförlagd utbildning som Röda Korset har kommer att ske på Kungsholmen. Stadens riktlinjer för biståndsbedömning har kompletterats med att upplevd oro och hög ålder

22 Sid 22 (51) ska beaktas vid biståndsbedömning. Förvaltningen inväntar ett förtydligande om detta från äldreförvaltningen så att en likvärdig bedömning sker över hela staden. I staden pågår en utredning om hemtjänstens framtida utformning och ersättningssystem. Slutsatserna ska ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete där målet är en hög personalkontinuitet, stort brukarinflytande och där medarbetarna ges utrymme att använda sitt yrkeskunnande. Då detta är en viktig fråga för framtidens hemtjänst önskar Kungsholmens stadsdelsnämnd aktivt delta i det fortsatta utvecklingsarbetet. Andel personal med grundutbildning inom äldreomsorgen 90 Fastställs 2016 Tertial Andel personer på vård- och omsorgsboende som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) 90 Fastställs % 95 % År 95 % 95 % År 86 % 86 % År 85 % 85 % År Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende 10 Maximalt 10 personer Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Timavlönades andel av totalt arbetad tid Tertial År 70 % 70 % År 85 % 85 % År 87 % 84 % År 90 % 90 % År Fastställs 2016 Tertial Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för att äldre som inte beviljas bistånd till boende får annat stöd så att behovet av tryggare boende säkras Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Äldrenämnden får i uppdrag, att utreda och i samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa AB och servicenämnden fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilt boende, inklusive ansvar för upphandling av dessa larm

23 Sid 23 (51) Brukare får god personlig vård och omsorg Den enskilde ska vara nöjd med utförandet av insatser inom vård- och omsorgsboende, servicehus och dagverksamhet samt insatser från hemtjänsten. Insatserna ska vara individuellt utformade och den enskilde ska ha inflytande över vården och omsorgen. Omvårdnaden ska utformas med hänsyn till den enskildes egna förmågor och delaktighet. God vård och omsorg ska säkerställas genom ett tvärprofessionellt arbetssätt. Hemtjänst: andel brukare som upplever att de får god omvårdnad Servicehus: andel brukare där dokumenterad ADLbedömning är utförd Servicehus: andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd Servicehus: andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) Servicehus: andel brukare med individuellt utredd inkontinens Vård och omsorgsboende: andel brukare där dokumenterad ADL-bedömning är utförd Vård och omsorgsboende: andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd Vård och omsorgsboende: andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) Vård och omsorgsboende: Andel brukare med individuellt utredd inkontinens Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att de får god omvårdnad Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att det oftast är samma personer som hjälper dem 90 % År 90 % År 90 % År 90 % År 60 % År 90 % År 90 % År 90 % År 60 % År 95 % År 80 % År Hemtjänst: att tillsammans med primärvården initiera utarbetande av gemensam lokal rutin för delegering i ordinärt boende. Minst 35 samordnade individuella vårdplaneringar i ordinärt boende i samverkan mellan primärvård och kommun ska genomföras under året. Säkerställa arbetssätt i tvärprofessionella team (hemtjänst, servicehus och vård- och omsorgsboende)

24 Sid 24 (51) Brukare har inflytande över sin tillvaro Äldreomsorgen ska vara likvärdig och jämställd och den enskildes självbestämmande är grundläggande. Den enskilde ska vara delaktig i utformandet av sin genomförandeplan och ha inflytande över hur insatserna utförs. Genomförandeplaner ska skapas inom två veckor från beställning och individuellt utformade. Möjligheten till egen tid på vård- och omsorgsboende ska säkerställas och det ska finnas varierande aktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet. Alla äldre på vård- och omsorgsboende har rätt till regelbunden utevistelse utifrån egna önskemål. Andel brukare som har en individuellt utformad genomförandeplan (hemtjänst och vård- och omsorgsboende) Andel brukare som upplever att de bemöts respektfullt av personalen (hemtjänst och vård- och omsorgsboende) Andel brukare som upplever att de har haft möjlighet att påverka hur hjälpen/insatserna utförs (hemtjänst och vårdoch omsorgsboende) 80 % År 95 % År 85 % År Hemtjänst: andel aktuella genomförandeplaner 80 % År Hemtjänst: andel brukare som är nöjda med möjligheterna till utevistelse Vård- och omsorgsboende: andel brukare som instämmer i att de har möjlighet till individuell stimulans Vård- och omsorgsboende: andel brukare som är nöjd med möjligheten till utevistelse Vård- och omsorgsboende: andel brukare som är nöjda med aktiviteter inom boendet 80 % År 75 % År 70 % År 80 % År Andel aktuella genomförandeplaner inom hemtjänst ska öka från 40 % till 80 % under året. Säkerställa att dagverksamheterna utformar verksamheten för att tillgodose individuella behov Brukare har bra mathållning och måltider i en trevlig miljö Den enskilde ska vara nöjd med sin måltidssituation. Maten ska vara näringsriktig och vällagad och den enskilde ska kunna välja mellan flera alternativ. Inom vård- och omsorgsboende ska nutritionsbehovet tillgodoses dygnet runt. Årstider och högtider ska uppmärksammas. Livsmedelshanteringen ska vara säker och hygienisk.

25 Sid 25 (51) Hemtjänst: andel brukare som upplever att de har inflytande över sin måltidssituation Vård- och omsorgsboende: andel brukare som uppskattar maten och tycker att den är god Vård- och omsorgsboende: andel vård- och omsorgsboenden där brukare får sitt kost- och nutritionsbehov tillgodosett dygnet runt. 90 % År 85 % År 100 % År Brukare är trygga För att säkerställa den enskildes trygghet ska personalen ha kunskap och grundutbildning. Den enskilde ska även tillförsäkras personalkontinuitet och ett professionellt bemötande. Information ska vara lättillgänglig och tydlig och den enskilde ska uppleva att de är informerade om vad som ska ske, när, hur och av vem. Anhöriga ska uppleva sig trygga med de insatser som ges. Alla ska veta vart de ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål. Hemtjänst: andel brukare som upplever att de är informerade om vad som ska ske, när, hur, av vem Hemtjänst: andel brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål 80 % År 90 % År Hemtjänst: andel utbildad personal 75 % År Vård- och omsorgsboende: andel brukare som upplever att de är informerade om vad som ska ske, när, hur, av vem Vård- och omsorgsboende: andel brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål 85 % År 80 % År Genomföra en informationsdag om äldreomsorgen, hur man ansöker, vilka boendeformer som finns osv. Hemtjänst: genomföra fördjupad granskning av personalkontinuiteten inom hemtjänst i ordinärt boende.

26 Sid 26 (51) inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Stadens miljöprogram och nämndens miljöhandlingsplan ligger till grund för arbetet med att minska verksamheternas miljöpåverkan. Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar, exempelvis genom att använda lågenergilampor och energisnåla vitvaror. Energibesparing innebär ett förändrat beteende exempelvis genom att släcka onödig belysning. Centralt för miljöhandlingsplanen är att miljötänkandet ska integreras i alla verksamheter och medarbetare ska uppmuntra brukare till energibesparingsåtgärder. För att om möjligt sänka elförbrukningen ska en kartläggning av elförbrukningen genomföras i de lokaler där elen inte ingår i hyran. Kartläggningen omfattar också vitvaror för att på sikt byta dessa mot mer energisnåla. Medel söks för inköp och installation av värmepumpar i de förskolor och parklekslokaler där uppvärmning idag sker med direktverkande el. Köpt energi (GWh) Fastställs 2016 År Energianvändningen inom nämndens verksamheter är hållbar Nämndens verksamheter ska använda sig av energieffektiva alternativ. Elförbrukningen per kvadratmeter i nämndens lokaler ska minska. Elförbrukningen i de lokaler där elen inte ingår i hyran ska kartläggas för att om möjligt sänka förbrukningen. Vid byte av vitvaror och glödlampor ska energieffektiva alternativ väljas Värmepumpar installeras i lokaler med uppvärmning genom direktverkande el mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stockholm ska intensifiera omställningen till att bli en hållbar stad med höga ambitioner inom klimat och miljö. Stockholms klimatutsläpp från trafik ska minska och andelen förnybar energi öka. Gång-, cykel-, och kollektivtrafik ska genomgående prioriteras och

27 Sid 27 (51) stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk. Det innebär också att stå för en god skötsel av gång- och cykelvägar. Resor i tjänsten ska i möjligaste mån ske genom att cykla eller åka kollektivt. Vid mindre transporter av varor ska nämndens två miljöbilar användas i första hand. Under året kommer en miljörevision av parkentreprenörernas maskinparker att genomföras av stads- och parkmiljöavdelningen. Andel elbilar 50 % 14 % Halvår Stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk samt att med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas Nämndens transporter är miljöanpassade Vid tjänsteresor ska miljöanpassade transporter användas. Nämndens parkentreprenör ska använda den från miljösynpunkt bästa tillgängliga tekniken. Behovet av elcyklar ska undersökas Genomföra miljörevision av driftentreprenörens maskinpark mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning I parker och grönområden produceras en rad ekosystemtjänster som staden och människan är beroende av eftersom de bidrar till ren luft och rent vatten, minskar buller och får oss att må bättre. Ekosystemtjänster upprätthåller funktioner i naturen som är direkt eller indirekt viktiga för människan och samhället. Under året kommer stads- och parkmiljöavdelningen genomföra åtgärder för att stärka ekosystemtjänsterna i Rålambshovsparken. Arbetet kommer fungera som en pilotstudie för framtagande av liknande planer för övriga parker inom stadsdelsområdet. I samband med tertialrapport 1 avser nämnden att ansöka om medel från central medelsreserv 2 för att ta fram en dagvattenstrategi för Rålambshovsparken.

28 Sid 28 (51) Parker och grönområden är anpassade till klimatförutsättningarna och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster Parker och grönområden ska vara anpassade till klimatförutsättningar och bidra till en mångfald av ekosystemtjänster. Anlägga en lokal kompost för omhändertagande av parkavfall Informera om och synliggöra ekosystemtjänsterna i Rålambshovsparken mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Inom stadsdelsområdet finns flera grönområden som är viktiga då de renar luft, vatten, dämpar buller och har ett högt rekreationsvärde. Nämnden vill synliggöra och förstärka dessa kvaliteter i parker och grönområden. Miljöinformationen till medborgarna ska förbättras och utvecklas. Kungsholmsborna ska erbjudas möjligheter till stadsodling på utvalda platser i stadsdelsområdet. Stadsdelsnämnden fortsätter sin satsning på miljösmarta renhållningskärl i stadsdelsområdets mest välbesökta parker och möjligheten till källsortering ska öka. Avfallsmängd och matsvinn i nämndens verksamheter ska minska. Förvaltningen fortsätter arbeta för att säkerställa resurseffektiva kretslopp genom miljöeffektiv avfallshantering samt fortsatt arbete med matavfallsinsamling. Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att skapa goda möjligheter till stadsodling i Stockholm Stadsdelsnämnderna ska involveras i programmet för avfallshantering i stadens offentliga rum Nämndens verksamheter är resurseffektiva Skräphanteringen i parkerna ska vara effektiv och miljövänlig. Enheternas avfall och matsvinn ska minska. Insamlingen av matavfallshanteringen ska öka. Införande av miljösmarta renhållningskärl i två parker Kartläggning av enheternas matavfallshantering ska genomföras

29 Sid 29 (51) mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Stadsdelsnämndens verksamheter ska så långt det är möjligt vara kemikaliesmarta och giftfria. Det handlar både om att se över den miljö som finns idag och att göra kloka inköp av inventarier och förbrukningsartiklar. Förskolorna i stadsdelsområdet arbetar alla aktivt med kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola. Detta för att identifiera och ta bort eventuella stora kemiska risker för barnens hälsa. Det handlar bland annat om att fasa ut olämpligt material i form av gamla leksaker, madrasser, plasttallrikar samt eventuellt elektronikskrot. Andelen ekologiska livsmedel ska öka och vegetarisk mat fortsätter att serveras minst en dag i veckan. Alla verksamheter ska ha ett miljöombud för att sprida kunskap och öka verksamheternas möjlighet att leva upp till stadens miljömål. Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 100 % Fastställs 2016 Fastställs 2016 Fastställs 2016 År År År Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta och giftfria Personal inom nämndens verksamheter ska få ökad kunskap och medvetenhet om kemikalier och därmed göra kemikaliesmarta inköp. Produkter och material med lågt miljökrav ska fasas ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna ska öka. Förskolan serverar vegetarisk mat minst en gång per vecka Genomföra utbildning för chefer och miljöombud i frågor som rör miljön. Nämndens miljöhandlingsplan revideras utifrån Stockholms stads nya miljöprogram för

30 Sid 30 (51) inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Nämnden bidrar till en företagsvänlig stad genom ett gott samarbete med lokala företagsorganisationer och sammanslutningar. En fortlöpande dialog förs även med de företag som bedriver verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Nämnden samarbetar med lokala företagsorganisationer Nämnden har ett gott samarbete med lokala företagsorganisationer. mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Kungsholmens stadsdelsnämnd har en gemensam försörjningsstödsenhet tillsammans med Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder. Enheten ansvarar för myndighetsutövning gentemot enskilda som ansöker om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Målet med insatserna är att den enskilde ska klara sin egen försörjning och leva ett självständigt liv. Genom budget- och skuldrådgivarna erbjuder enheten rådgivning i syfte att förhindra överskuldsättning. Tillgängligheten är hög och öppen rådgivning erbjuds varje vecka. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd ska ha jämlika uppväxtvillkor som andra barn. Ett exempel är tillgång till IT genom bredband och dator för att de ska ha samma möjligheter som andra barn i skolarbetet. När barnfamiljer söker ekonomiskt bistånd ska barns behov särskilt beaktas. Innan beslut ska konsekvenserna för varje enskilt barn ha övervägts och dokumenterats. Nämnden ska särskilt uppmärksamma ensamstående föräldrars behov av insatser. Gruppen personer med beroende och psykisk ohälsa tilltar. Med en ökad problemkomplexitet försvåras möjligheterna att ta del av den reguljära arbetsmarknaden och personer riskerar att bli kvar som bidragstagare under lång tid. För denna grupp är det nödvändigt med samverkan med andra aktörer som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen-rehab, Jobbtorg Resurs, landstinget och andra enheter inom berörda förvaltningar. Personer som ansöker om ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet remitteras till Jobbtorg Stockholm. För personer som saknar ersättning erbjuder nämnden praktikplatser och anpassade anställningar. Nämnden kommer under 2016 bidra till integration genom att erbjuda ett antal ferieplatser till ungdomar från stadsdelar i ytterstaden. Det ökade antalet asylsökande kommer att påverka försörjningsstödsenhetens verksamhet, framför allt när det gäller de ensamkommande barn som får permanent uppehållstillstånd och

31 Sid 31 (51) vars familjer kommer till Sverige, men även de som under året och framåt blir myndiga och inte kan försörja sig själva. Detta ställer krav på handläggarna genom att nyanlända familjemedlemmar inte har haft den tid som asylsökanden vanligen får under asylprocessen för att bekanta sig med och inhämta kunskaper om det svenska samhället och framför allt utifrån gruppens bostadsbehov. Detta förutsätter i sin tur en organisation som klarar av en ökning av antal hushåll med mycket större behov än de som idag är aktuella på enheten. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,35 % 1,9 % Tertial 0,25 % 1,2 % Tertial Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställningar 4 st 750 Tertial Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 500 st Tertial Antal tillhandahållna platser för feriejobb 200 st st År Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställningar 800 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 74 st 8000 st År et för antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställningar är beräknat på årsarbetare och kan komma att öka då några aspiranter vanligtvis arbetar deltid. Antalet ungdomar som får sommarjobb i stadens regi kan komma att ändras efter tilldelning i kommunstyrelsens avstämningsärende. Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med Stockholm Business Region, inom ramen för samarbetet med Start-up Stockholm, samt stadsdelsnämnderna utveckla möjligheten för unga stockholmare att driva sommarlovsföretag inom ramen för feriejobb. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadens nämnder och bolag utveckla ett utbud av platser för kommunala visstidsanställningar som motsvarar behoven hos aspiranterna. Stadens nämnder och bolag ska medverka i arbetet med att bereda platser för visstidsanställda. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla metoder och insatser för att stödja Jobbtorgsaspiranter med psykosocial problematik. Under året skall ett centrum för särskilt stöd inrättas. Arbetsmarknadsnämnden ska utöka den uppsökande verksamheten riktad till arbetslösa unga upp till 29 år i samråd med stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En utredning och ett handlingsprogram för att bryta ungas utanförskap i Stockholm ska tas fram i samråd med socialnämnden, utbildningsnämnden och övriga berörda nämnder Äldrenämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg.

32 Sid 32 (51) Fler Kungsholmsbor klarar sin egen försörjning Den enskilde ska klara sin försörjning och leva ett självständigt liv. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd ska fortsatt vara låg. Andel personer med socialmedicinska- och rehabiliteringsskäl som går till egen eller annan försörjning, efter insats i förvaltningens verksamhet 25 % Tertial mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ekonomin följs upp månadsvis på enhets-, avdelnings- och nämndnivå. Enheter som prognostiserar underskott ska vidta åtgärder för att uppnå en budget i balans. Träffsäkra prognoser möjliggör styrning av nämndens ekonomiska resurser och prioriteringar och omprioriteringar där det behövs. För att nämndens resurser ska användas på bästa sätt för medborgarna är det viktigt att samtliga verksamheter bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt och på så sätt frigör resurser för prioriterade verksamheter. Detta sker bl.a. genom samordnad styrning och tydliga former för uppföljning och jämförelser. Lokalbehov, organisation, bemanning och schemaläggning behöver ständigt ses över för att verksamheterna ska kunna arbeta så effektivt som möjligt. Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 +/-1 % +/- 1 % År Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens budget ska vara i balans.

33 Sid 33 (51) inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Den som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ska känna sig trygg i att bemötande, kvalitet, service och resursfördelning utformas på ett likvärdigt sätt för alla, oavsett kön. Under 2016 kommer nämnden att fortsätta arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv. En kartläggning och analys kommer att genomföras avseende hur väl verksamheterna uppfyller sina jämställdhetsmål. Det gäller möjligheten att påverka beslut och insatser och om resurser fördelas jämställt. Ett första steg är att tre av nämndens enheter, utifrån könsuppdelad statistik, kartlägger eventuella systematiska eller omotiverade skillnader. För 2016 väljs en enhet ut från respektive avdelning: äldreomsorg, barn och ungdom samt social omsorg. På sikt kommer samtliga enheter att följa upp och analysera könsuppdelad statistik. Arbetet med jämställdhetsintegrering organiseras i en arbetsgrupp med representanter från verksamheterna. Styrgrupp utgörs av förvaltningsledningen och arbetsgruppen fungerar som ett internt stöd till medarbetare och chefer under kommande verksamhetsår. Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Kungsholmens verksamheter är jämställda De tjänster och den service som nämnden erbjuder är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett kön. Kartläggning och analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv genomförs på tre enheter i syfte att dels kartlägga eventuella systematiska könsskillnader och dels få till ett lärande som kan användas inom nämndens olika verksamheter Se över arbetssätt så att de tjänster och den service som brukarna ges är på lika villkor

34 Sid 34 (51) mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Förvaltningens arbetsplatser ska vara bra, jämlika och inkluderande. Förvaltningens chefer ska genom att tydliggöra och stimulera medarbetarskapet, ge medarbetarna inflytande och stort eget ansvar. Cheferna ska tillsammans med medarbetarna bryta ner och sätta mål för verksamheten samt säkerställa att det finns en bred förståelse för uppdraget. Detta skapar bra förutsättningar för en systematisk och väl fungerande verksamhetsutveckling. Arbetsmiljön ska präglas av ett inkluderande synsätt där arbetsplatserna är tillgängliga för alla. Genusfrågorna är viktiga och diskriminering ska aktivt motverkas i förvaltningens samtliga verksamheter. Arbetsmiljöarbetet följs upp genom riskanalyser av samtliga verksamheter samt via internkontroll av det systematiska arbetsmiljöarbetet vid årliga arbetsplatsbesök. Ett särskilt verktyg, som ska hjälpa cheferna i deras arbetsmiljö och säkerhetsarbete, ska färdigställas. Förvaltningens arbetsmiljöplan uppdateras varje år. Organisationers sjukfrånvaro påverkar såväl medarbetarnas välbefinnande som verksamhetens kvalitet. Därför är arbetet med att minska sjukfrånvaron även fortsättningsvis ett högt prioriterat område. Under 2016 förstärks HR-avdelningen med en medarbetare vilket möjliggör ett ännu tydligare fokus på att minska sjukfrånvaron. Detta innebär till exempel ett bättre chefsstöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i rehabiliteringsarbetet. Andra exempel är utökat stöd i att använda utdata samt i att uppmuntra medarbetare till förebyggande aktiviteter som friskvårdssatsningar i form av personalgym, rabatt på träningskort, friskvårdsombud med mera Samverkan Arbetsplatser med goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö är en förutsättning för god kvalitet inom alla verksamheter. Samverkanssystemet utgör en viktig grund för dialog och gemensamt ansvarstagande i syfte att utveckla verksamheterna. Förvaltningen ska i samarbete med de fackliga organisationerna uppdatera samverkansöverenskommelsen under året för att säkra att samverkan fungerar väl och på ett ändamålsenligt sätt. Den partsgemensamma förvaltningsgruppens roll som arbetsmiljökommitté ska förtydligas och struktureras. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Kompetensförsörjning är en strategisk fråga inte minst i tider då det är svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Det är därför viktigt att ha en samlad bild av personal- och kompetensbehov på såväl kort som lång sikt. De största behoven finns inom förskolan men även socialsekreterare, biståndshandläggare och sjuksköterskor är och bedöms förbli svårrekryterade grupper framöver. Förutom att attrahera nya medarbetare är det också viktigt att erbjuda befintliga medarbetare en adekvat kompetensutveckling. Detta ges löpande i syfte att stödja chefer och medarbetare i deras uppdrag och åtagande. Deltid till heltid Ofrivilligt deltidsanställda ska erbjudas heltidsarbete och heltid är normen vid nyanställningar. Arbetsgruppen som arbetar med frågan har delgivit nämnden en skriftlig rapport om hur arbetet fortskrider. Bland annat utifrån hur andra arbetsgivare har nått

35 Sid 35 (51) framgång i denna fråga, tar nu förvaltningen ytterligare steg och planerar för att kunna implementera nya arbetsmetoder under året. Den största delen av de medarbetare som ofrivilligt arbetar deltid finns vid Serafens vård- och omsorgsboende som är stadsdelsförvaltningens största arbetsplats. Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats 100 % 100 % År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö fastställs 2016 fastställs 2016 Sjukfrånvaro 7,3 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,1 % tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Förvaltningens AMI blev 78 i 2015 års medarbetarenkät. Vi tror därför inte att vi når upp till målvärde 2016 och vi bedömer att 80 är en rimlig nivå för 2016 års AMI. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden Stadsdelsnämnderna ska sträva efter hög personalkontinuitet i beviljade hemtjänstinsatser Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Förvaltningens chefer ska skapa bra och inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering. Ledarskapet ska främja medarbetarskap och ha fokus på att utveckla medarbetarna och verksamheten. Medarbetarna ska ges ansvar och inflytande genom att chef och medarbetare tillsammans bryter ner verksamhetens mål för att öka förståelsen och att skapa samsyn kring uppdraget. Utbildning för förvaltningens chefer i jämställdhets- och mångfaldsarbete Utbildning om samverkan med anledning av samverkansöverenskommelsen med fackliga organisationer.

36 Sid 36 (51) Ledare och medarbetare skapar tillsammans en bra och inkluderande arbetsmiljö Stadsdelsförvaltningens psykosociala arbetsmiljöindex ska öka och sjukfrånvaron ska minska. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fortsätta att utvecklas i förvaltningens verksamheter. Samverkan ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Ett verktyg till stöd för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ska färdigställas Samtliga arbetsplatser och enheter skapar en åtgärdsplan utifrån resultatet i den psykosociala enkäten mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Kungsholmens stadsdelsområde är välkomnande, tillgängligt och fritt från diskriminering. Medarbetare har ett gott bemötande och den enskildes resurser tas till vara. Inom verksamheterna ses mångfald som en tillgång och en möjlighet i att utveckla verksamheterna och bli mer inkluderande. Arbetet med mänskliga rättigheter ska vara systematiskt och utgå ifrån ett normkritiskt arbetssätt för att förebygga diskriminering. Det innebär att verksamheter som socialtjänst, äldreomsorg och förskola ska vara medvetna om och ha kunskap om olikheter och aktivt arbeta med arbetsrutiner och bemötande. De beslut och insatser som nämnden ansvarar för ska utgå från individens lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Frågor om inkludering kommer att uppmärksammas under året, bland annat kommer förvaltningen att anordna utbildningstillfällen om hbtq i syfte att höja kompetensen på området. Som ett stöd i att leva upp till de mänskliga rättigheterna ska nämnden samverka med stadens kansli för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. Nämnden kommer att delta i aktiviteter som kansliet kommer att erbjuda. Frågor rörande hbtq kommer att uppmärksammas vid utbildningstillfällen under våren. Innerstadens stadsdelsnämnder samarbetar kring användningen av det statsbidrag som erhålls för att implementera minoritetslagstiftningen och tillgodose minoritetsgruppens rättigheter. Stockholms stad är förvaltningsområde för finska språket vilket innebär särskilda rättigheter framför allt inom förskola och äldreomsorg samt i muntliga och skriftliga kontakter med staden. Kungsholmens utemiljö ska vara en demokratisk mötesplats. Trygghet, tillgänglighet, kulturvärden och ekonomiska aspekter beaktas.

37 Sid 37 (51) Andel brukare/hyresgäster som inte upplever att de har blivit diskriminerade i kontakt med stadens verksamheter öka År Fritidsledare ska erbjudas kompetensutveckling i genus, antirasism och mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen ska skyndsamt genomföra en översyn i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB i syfte att säkerställa en ändamålsenlig organisation, process, resursfördelning samt uppföljning för flyktingmottagandet. Stadsdelsnämnderna ska inventera och succesivt avlägsna exkluderande design inom nämndens ansvarsområde Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och Micasa AB göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende och intressentboende med olika typer av språklig och/eller kulturell inriktning samt hbtq-inriktning Utbildningsnämnden ska fortsätta arbetet med att utveckla hbtqkompetensen inom skolan och förskolan i samråd med kommunstyrelsens kansli för mänskliga rättigheter samt stadsdelsnämnderna Kungsholmens verksamheter lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering De beslut och insatser som nämnden ansvarar för ska utgå ifrån individens lika rättigheter och möjligheter. Stadsdelsområdets utemiljö ska vara en demokratisk mötesplats. Öka kunskapen hos ledning och medarbetare i mänskliga rättigheter- och diskrimineringsfrågor mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Barn och unga har rätt till delaktighet, inflytande och information samt ska ges möjlighet att framföra åsikter i de frågor som rör dem. Vid beslut och åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser ska barnets bästa beaktas. Inom individ- och familjeomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning är barns delaktighet ett utvecklingsområde som fortsatt ska prioriteras såväl inom utredningsarbetet som inom genomförandet och uppföljningen av insatser. Förskolorna ska varje år revidera sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. I

38 Sid 38 (51) planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar. Stadsdelsnämnderna ska skapa fler träffpunkter för unga. Särskilt fokus ska riktas mot flickor och hbtq-personer Utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i samarbete ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Barn och ungas rättigheter respekteras Barn och unga kommer till tals i utredningar och vid genomförande av insatser. Synpunkter och erfarenheter ska tas tillvara. Barn och ungas situation belyses i utredningar av hushåll som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Ingen ska behöva känna sig otrygg inom Kungsholmens stadsdelsområde. Här har trygghetsoch säkerhetsrådet en viktig funktion. I rådet ingår olika kommunala och landstingskommunala aktörer, polisen och delar av civilsamhället. Under 2015 arbetade nämnden och polisen fram en gemensam lokal lägesbild över områden där samverkan är betydelsefull och särskilt ska prioriteras. Under 2016 kommer ett lokalt samverkansavtal mellan förvaltningen och polisen att undertecknas. Barn och vuxna som utsätts för relationsvåld, sexuellt våld eller hatbrott befinner sig i en utsatt situation. Chefer och medarbetare har kunskap om våld i nära relationer och en beredskap att våga se, fråga och agera när de möter en person som är utsatt för våld. Den lokala resursgruppen med representanter från förskolan, individ- och familjeomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorgen kommer under 2016 att se över och uppdatera befintliga rutiner och samverkansformer. Barn som utsatts för våld eller har upplevt våld mot närstående erbjuds eget stöd. Vuxna som är våldsutsatta får information om sina rättigheter och erbjuds på motsvarande sätt eget stöd utifrån sina behov och sin livssituation. Socialtjänsten inleder alltid en utredning vid misstanke om att ett barn lever med våld i nära relation. På förskolorna finns rutiner för hur man ska gå tillväga vid misstanke om att barn far illa.

39 Sid 39 (51) Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 50 st tas fram av nämnden År Kungsholmen är ett stadsdelsområde där ingen behöver vara rädd för våld Genom att samverka förebyggs våld inom stadsdelsområdet. Personer som ändå utsatts för våld eller hot om våld i nära relation ska ges stöd utifrån att de är brottsoffer. Barnperspektivet ska alltid beaktas. Personer utsatta för våld i nära relation eller hatbrott ska erbjudas ett samordnat individuellt utformat stöd. Översyn och uppdatering av nämndens lokala rutiner i arbetet mot våld i nära relationer mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Alla ska ges möjlighet att delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Nämndens verksamheter är tillgängliga och jämlika. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap och ha samma möjligheter som andra att leva ett självständigt liv. Det innebär att kunna förflytta sig och vistas i stadens olika miljöer, att bemötas med kunskap och respekt samt att ha inflytande utifrån individuella behov och önskningar. Det innebär även att ha ett arbete, en sysselsättning eller en daglig verksamhet att gå till samt att känna trygghet i sitt boende. Utredningar som görs inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning ska ske på ett rättssäkert sätt och innehålla information om brukarens egen syn på sin livssituation. Den enskilde ska vara delaktig i utredningen och beviljade insatser ska följas upp och säkerställas utifrån att de stärker den enskildes förmåga. De stöd- och serviceinsatser som ges ska kännetecknas av hög kvalitet och trygghet. Den enskilde är delaktig i planeringen av insatser och kan påverka hur de utförs genom sin genomförandeplan. Individuell plan enligt LSS stärker den enskildes inflytande och underlättar samordning av olika myndigheters stöd. Personer som bor i gruppbostad eller servicelägenhet har rätt till en stödperson. Personligt ombud kan bistå den enskilde med att samordna kontakter och arbetar på uppdrag av den enskilde. Det ska finnas tillgång till heminstruktörer för syn- och hörselskadade. Resultat från brukarundersökningar visar på goda resultat både inom gruppbostäder och för daglig verksamhet. En fortsatt utmaning är att anpassa arbetssätt och metoder till att ge möjlighet för de enskilda brukarna att kommunicera på egna villkor. En hållbar boendesituation är en viktig del i att kunna leva ett självständigt liv. Det ska finnas möjlighet att ta del av den offentliga miljön oavsett fysiska och sociala förutsättningar.

40 Sid 40 (51) Tillgänglighetsåtgärder genomförs systematiskt i parkerna. Nämnden ansöker om särskilda medel för detta. Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 80 % tas fram av nämnden År Andel personal med grundutbildning inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer som tycker att det är lätt att kommunicera med Stockholms stad Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Fastställs % 88% År 85 % 76 % År 60 % tas fram av nämnden Tertial År % Tertial Fastställs % tas fram av nämnden År År 90 % 90 % År 90 % 89 % År 90 % 89 % År 90 % 89 % År Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och socialnämnden göra en översyn av behovet av äldreboende för personer som bor i gruppbostad enligt LSS

41 Sid 41 (51) Personer med funktionsnedsättning lever ett självständigt liv och deltar i samhället Personer med funktionsnedsättning ska klara sitt dagliga liv, ha en hållbar boendesituation och en meningsfull sysselsättning. Insatserna ska vara individuellt utformade och syfta till att öka självständighet och delaktighet. Förvaltningens verksamheter ska vara tillgängliga och jämlika oavsett fysiska och sociala förutsättningar. Alla nämndens verksamheter ska informera på Jämför service och Hitta service om verksamhetens tillgänglighet. Arbeta för att höja brukarnas medverkan i stadens brukarundersökning Regelbundet arrangera insiktsutbildning med stadsdelsnämnden, rådet för funktionshinderfrågor, ungdomsrådet och berörda tjänstemän. Stockholms habiliteringsenheter ska erbjuda utbildning till förskolepersonal som arbetar med barn med fysisk funktionsnedsättning mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Staden ska utvecklas i dialog med invånarna och utifrån varje stadsdels unika kvaliteter och möjligheter. Under årets första 10 månader har det inkommit 90 medborgarförslag till Kungsholmens stadsdelsnämnd. Under motsvarande period 2014 var antalet förslag 34. Vid externa evenemang som exempelvis nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken informerar förvaltningen och stadsdelsnämndens politiker om hur medborgare kan vara med och utveckla stadsdelen genom att lämna medborgarförslag. För att ytterligare stärka dialogen och för att nå nya målgrupper kommer förvaltningen att utveckla närvaron i digitala kanaler. Under hösten 2015 rekryteras en webbredaktör på halvtid som kommer att samordna utvecklingsarbetet. Medborgare ska mötas med respekt. Förvaltningens chefer kommer under året att fortbildas i att utveckla mötet med medborgaren. Stockholmarnas delaktighet och inflytande över sin närmiljö ska förstärkas. Erfarenheter och idéer från närboende och parkbesökare är fortsatt en viktig del av arbetet med parkskötsel och parkupprustningar. Kungsholmens nya parkplan tas fram i dialog med medborgaren. Nämndens ungdomsråd, råd för funktionshinderfrågor och pensionärsråd har möjlighet till inflytande. Rådens roll kommer att stärkas under året. Ungdomsrådet är nytt och ska finna former för att samla in idéer från ungdomar samt välja ut ett par viktiga frågor som syftar till att öka ungdomars delaktighet i stadsdelen. Inom nämndens verksamheter finns olika möjligheter till inflytande, delaktighet och dialog. En viktig del av dialogen med till exempel vårdnadshavare, brukare och anhöriga är att

42 Sid 42 (51) systematiskt hämta in och följa upp inkomna synpunkter och klagomål. Andel brukare med boendestöd som anser att de har inflytande över det stöd de får av sina boendestödjare. Andel brukare på stadens gruppboenden som anser att de har inflytande över det stöd de får. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 90 % fastställs % fastställs % fastställs % fastställs 2016 År År År År Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur det civila samhället kan stärkas, med särskilt fokus på ytterstaden och kvinnors organisering, samt bidra till att förutsättningar skapas för att det civila samhället kan göras delaktigt i stadens utveckling, i enlighet med det arbete som pågår inom ramen för den sociala hållbarhetskommissionen Stadsdelsnämnderna ska utarbeta lokala utvecklingsprogram i samverkan med invånare och i samarbete med stadens övriga nämnder och styrelser Kungsholmsbor blir väl bemötta och har möjlighet till inflytande De som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ska få ett respektfullt bemötande. Medborgare på Kungsholmen har inflytande genom att lämna medborgarförslag och delta vid stadsdelsnämndens sammanträden. Genom olika typer av stöd ges delar av civilsamhället bättre förutsättningar att utveckla verksamheter som kompletterar nämndens egna insatser. Nämndens råd är aktiva och utövar inflytande. Verksamheterna hanterar synpunkter och klagomål systematiskt. Genomföra en inventering av föreningslokaler Under året kommer chefer inom nämndens verksamheter att fortbildas för att utveckla mötet med medborgaren Utveckla metoder för att bättre att ta tillvara brukares och anhörigas synpunkter

43 Sid 43 (51) Barn i förskolan är delaktiga i demokratiska processer Barnen uttrycker sina tankar och åsikter och gör aktiva val. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande och respekterar gemensamma beslut. Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 85 % År Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Vårdnadshavare upplever att de bemöts med respekt av förskolans personal. Vårdnadshavare känner att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamhet, uppföljning och utvärdering. mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Nämnden deltar i upphandlingar på olika sätt. Genom stadens centrala upphandlingar och genom centralt ledd utveckling av system för inköp och avtalsförvaltning skapas bättre förutsättningar för att i varje sammanhang agera med hållbar utveckling som mål. Vid gemensamma upphandlingar, tillsammans med andra nämnder, oftast med stöd av serviceförvaltningen, ställs relevanta krav. Så sker också i de upphandlingar av tjänster och varor som nämnden gör för egen räkning. Andel elektroniska inköp Tas fram av nämnden Tertial Nämndens upphandlingar och inköp utvecklar staden i hållbar riktning Inköp av varor och tjänster ska följa riktlinjer och göras genom avrop mot avtal från centralt, gemensamt eller lokalt genomförda upphandlingar.

44 Sid 44 (51) Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar Nämnd och förvaltningsadministration Resursfördelningssystemet ger inte någon särskild tilldelning av medel för nämnd- och förvaltningsadministration. För att finansiera nämndverksamhet, strategiska ledningsuppgifter och visst administrativt stöd har ett administrativt avdrag gjorts på alla verksamhetsområden. För detta avsätts 38,5 mnkr, vilket motsvarar 3.4 procent. Budgeten omfattar nämnd och förvaltningsgemensamma kostnader för t.ex. lokaler, övergripande IT-kostnader, information samt ekonomi- och personalstöd. Jämfört med 2015 har budgeten minskats med 1,5 mnkr då medel för demokratisatsningar ännu inte fördelats till nämnden för Individ- och familjeomsorg För individ och familjeomsorgen inklusive socialpsykiatri avsätts 65,5 mnkr. Detta är en ökning av budgeten med 4,7 mnkr jämfört med Den främsta orsaken till höjningen inom verksamhetsområdet är en ökad satsning inom barn och familj. Ersättningen till utförare inom socialpsykiatrin är höjd med 3,2 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med försöks- och träningslägenheter. Målet med dessa insatser är att ge ett utökat stöd för att på sikt öka den enskildes självständighet, minska antalet återkommande placeringar och senare leda till ett mer självständigt boende. Familjeenheten arbetar strategiskt med förebyggande och tidiga insatser i syfte att undvika institutionsplaceringar.

45 Sid 45 (51) Antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar beräknas vara fortsatt högt under Kostnaderna återsöks från Migrationsverket. Stadsmiljöverksamhet Driftbudgeten för stadsmiljöverksamhet är oförändrad jämfört med Stadsdelen har ökade kostnader för effekter av att EU-medborgare sover utomhus. En budget i balans förutsätter att stadsdelen får kompensation för dessa extrakostnader. Förskoleverksamhet Förskolans budget bygger på antalet inskrivna barn den sista dagen i varje månad. Förskoleschablonen höjs med 2,18 procent jämfört med Den peng som sedan ges till förskolorna föreslås förbli 80 procent av schablonen. Höjningen av schablonen medger ingen utökning av andelen förskollärare. Det totala antalet förskolebarn på Kungsholmen antas vara ungefär oförändrat under 2016 och 2017 jämfört med Två större enskilt drivna förskolor öppnar kring årsskiftet 2015/2016 vilket kan leda till färre barn i de kommunala förskolorna. Personalförsäkringspålägget sänks för merparten av de anställda inom förskolan. Dock aviseras en höjning av arbetsgivaravgiften för medarbetare under 26 år från 23 till 40,5 procent vilket innebär en ökad kostnad. Nettoeffekt av förändringen för de båda grupperna är en kostnadsminskning på 0,3 procent. Den låglönesatsning inom Kommunals avtalsområde som gjordes år 2015 ska 2016 finansieras inom schablonökningen på 2,18 procent. Denna kostnadsökning motsvarar effekten av sänkta arbetsgivaravgifter. Staden ändrar från och med 2016 reglerna för bidrag för förskolor med hög hyra. Effekten av regeländringen för Kungsholmens stadsdelsnämnd innebär en förmodad bidragsökning från 1,9 mnkr 2015 till 6,7 mnkr Det socioekonomiska tilläggsanslaget för barn i behov av särskilt stöd ökas från 11,5 mnkr 2015 till 15,0 mnkr Förvaltningen ser ett ökat antal barn med en medicinsk eller neuropsykiatrisk diagnos/funktionsnedsättning som behöver stöd. Äldreomsorg Äldreomsorgens nettobudget för 2016 är 497,8 mnkr vilket är en ökning med 10,8 mnkr jämfört med budget Ökningen beror på priskompensation och satsning på fler biståndshandläggare. Beställarenheten planerar en utökning med två tjänster. Antalet äldre över 80 år fortsätter att minska inom stadsdelsområdet men inte i den takt som tidigare prognostiserats. Enligt den senaste SNAC-Kungsholmens (The Swedish National Study on Aging and Care) longitudinella studier kan man se att inträdet i äldreomsorgen sker vid hög ålder, 84 år. Vi lever längre och lägger fler friska år till livet. Behovet av vård- och omsorgsboende har ökat något under 2015 och förväntas ligga på samma nivå år Ersättningen inom vård- och omsorgsboende har höjts med 2,2 procent. Den låglönesatsning inom Kommunals avtalsområde som gjordes år 2015 ska 2016 finansieras inom budgetramen. Antal personer med hemtjänstinsatser har under 2015 varit stabilt med ca 950 personer i

46 Sid 46 (51) ordinärt boende och 108 personer på servicehus. Behovet av hemtjänst förväntas vara oförändrat under Ersättningen för hemtjänst i ordinärt boende har höjts med 2,0 procent. Nivåpriserna för hemtjänst på servicehus föreslås höjas med 2,0 procent. Se prisbilaga. Grundkostnaden för köp av plats på servicehus föreslås vara oförändrad Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För stöd och service till personer med funktionsnedsättning budgeteras totalt 169,8 mnkr. Detta är en minskning med 0,2 mnkr jämfört med budget för Förvaltningen fortsätter att systematiskt arbeta med åtgärder för att få en budget i balans. Bland annat har Kungsholmens stadsdelsförvaltning tagit initiativ till en nybildad stadsdelsövergripande grupp som ska se över avtal och priser till privata utförare utanför LOV-avtalet (lagen om valfrihetssystem). Det är fortfarande stora skillnader mellan nivåersättningen från staden och den faktiska kostnaden för köp av platser i boenden hos privata utförare utanför LOV-avtalet. Skillnaden är omkring 4,5 mnkr på årsbasis. Budgeten för stöd och service till personer med funktionsnedsättning fördelas dels som ett fast anslag, dels som ett prestationsrelaterat anslag i nivåer utifrån den enskildes behov av insatser. Det fasta anslaget på 30,8 mnkr ska täcka kostnader för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) så som kostnader för hemtjänst, personlig assistans som inte betalas av försäkringskassan, ledsagarservice, ledsagning vid semesterresor, kontaktperson, resor till och från daglig verksamhet, kommunalt bostadstillägg för handikappade (KBH), avlösarservice samt vuxna som behöver särskilt boende enligt SoL. Det fasta anslaget har sänkts med 0,3 mnkr vilket medför ytterligare utmaningar för att få budgeten i balans. De prestationsbaserade ersättningarna, som ska täcka insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har höjts med 2,0 procent. Fritid och kultur Budgeten för fritid och kultur är 10,6 mnkr vilket kan jämföras med 10,8 mnkr år Förändringen beror främst på att kultursekreteraren numera redovisas under nämnd- och förvaltningsadministration. Tidigare år har nämnden erhållit fondmedel om ca 0,5 mnkr för kolloverksamhet. Detta upphörde 2015 vilket innebär att en större andel av nämnden budget måste avsättas. Arbetsmarknadsåtgärder Budgeten för arbetsmarknadsåtgärder är 3,3 mnkr för år Detta är en minskning med 0,9 mnkr. Skillnaden beror på att stadsdelen ännu inte tilldelats budget för feriearbetare från stadens medelsreserv. Budgeten för feriearbetande ungdomar har ökats från 0,5 mnkr 2015 till 1,0 mnkr Kostnaden för feriearbetande ungdomar förväntas öka med 14,2 procent till följd av ökade arbetsgivaravgifter. Avsatta medel räcker till 74 feriearbetare. Om stadsdelen får motsvarande extra tilldelning som 2015, ökas anslaget till 2,5 mnkr vilket motsvarar totalt 195 platser. Ekonomiskt bistånd Totalt budgeteras 25,8 mnkr för verksamheten vilket är en ökning med 0,6 mnkr jämfört med Ökningen beror på en satsning på fler handläggare. Antalet biståndshushåll förväntas bli något färre 2016 än 2015 och kostnaderna för försörjningsstöd förväntas därmed minska.

47 Sid 47 (51) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd under januari-september 2015 var i genomsnitt 173 vilket är en förbättring från 198 hushåll föregående år. Även om en försämrad arbetsmarknad kan påverka utfallet så räknar förvaltningen med att fler personer kommer ut till egen eller annan försörjning, genom stöd av egna insatser och i samverkan med andra aktörer. Enheten för försörjningsstöd arbetar för att motivera arbetsföra personer till praktik eller arbete genom Jobbtorg Stockholm. Sysselsättningsgraden för dem som inte har heltidsarbete ska öka genom ett stärkt motivations- och förändringsarbete. Investeringar Parkinvesteringar Stadsdelsnämnden har i budget 2016 tilldelats 6,6 mnkr för investeringar i parker och grönområden. Dessa medel fördelas på följande objekt: Mnkr Budget 2016 Parkplan 1 Ny lokal parkplan för Kungsholmen. Spårvägsparken 1,5 Projektering och genomförande av del av parkupprustning. Norr Mälarstrand 1 Projektering och genomförande av del av parkupprustning. Stadshagen 1,2 Trygghetshöjande åtgärder Plats under Tranebergsbron 0,7 Del av genomförande av program. Miljösmarta renhållningskärl 0,4 Källsortering, solcellsdrivna skräpkorgar. Stadsodling 0,4 Processledning, information och material. Småparker 0,4 Lekplatser, parkskyltar mm. Totalt 6,6 Försäljningar av anläggningstillgångar Inga försäljningar av anläggningstillgångar är aktuella. Resultatenheter Nämndens resultatenheter och intraprenad för verksamhetsåret 2016 framgår av blankettbilaga. Med resultatenhet menas att enheten för över årets resultat, både över- och underskott, dock maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget, till nästkommande år. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent av enhetens bruttobudget. Om en resultatenhet uppvisar ett negativt resultat skall, om de saknar medel i sin fond, underskottet arbetas in under nästkommande år. Om detta inte sker skall enheten upplösas i

48 Sid 48 (51) samband med nämndens bokslut. Det kvarvarande underskottet skall täckas av nämnden under nästkommande år. Om en resultatenhet har vidtagit åtgärder för att eliminera ett underskott men inte helt har lyckats med detta under nästkommande år kan dock resultatenheten få vara kvar efter kommunstyrelsens prövning av åtgärdernas trovärdighet. Överfört överskott ska användas i verksamheten. För enheter som upphandlats i konkurrens och benämns intraprenader, skall 100 procent av resultatet överföras till kommande år. Betydande projekt som inte är investeringar Inga betydande projekt som inte är investeringar redovisas. Budgetjusteringar Ansökan om budgetjustering tillgänglighetsfrämjande åtgärder Stadsdelsnämnden ansöker om investeringsmedel från central medelsreserv 4 om totalt 5,5 mnkr för tillgänglighetshöjande åtgärder, i enlighet med Anvisningar för nämndernas arbete med verksamhetsplan ,0 mnkr avser parkupprustning med tillgänglighetshöjande åtgärder i Rålambshovsparken. 3,0 mnkr avser åtgärder mot lätt avhjälpta hinder i trappor och gångvägar såsom jämn markbeläggning, handledare, kontrastmarkeringar och omläggning av trappstenar i St Göransparken (0,5 mnkr), Fredhällsparken (1,5 mnkr), trappa vid Mariebergsavfarten (0,5 mnkr). 0,5 mnkr avser utredning av åtgärder på delar av Kungsholms strandstig på grund av dålig bärighet i marken. 0,5 mnkr avser tillgänglighetsanpassning av parksoffor inom stadsdelsområdet. Samtliga investeringsåtgärder kan utföras under året, de är angelägna och har ej kunnat inrymmas inom nämndens ordinarie budget för Ansökan om budgetjustering - investeringar Stadsdelsnämnden ansöker om reinvesteringsmedel från central medelsreserv 4 om totalt 3,5 mnkr, i enlighet med "Anvisningar för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2016". Reinvesteringsönskemålen har under 2015 redovisats till trafikkontoret. Åtgärderna omfattar renovering av parkvägar, byte av bänkar, renovering av gräsytor och förnyelse av växtlighet i Rålambshovsparken (2,5 mnkr). Erosionssäkring av de gröna slänterna. Åtgärderna i Kristinebergs strandpark avser en reinvestering om 1,0 mnkr; en delfinansiering av renovering parkens gräsytor. Ansökan om budgetjustering - Klimatinvesteringar Stadsdelsnämnden ansöker om investeringsmedel från central medelsreserv 4 om 0,4 mnkr för installationer av 15 luftvärmepumpar i fem förskole- och parklekslokaler som idag värms upp genom direktverkande el. Projektförslaget beskrivs mera i detalj i bilaga 9. Omslutningsförändringar I kommunfullmäktiges budget har endast kostnader och intäkter för nämndens egen

49 Sid 49 (51) verksamhet redovisats. Vid försäljning av verksamhet till andra kommuner och stadsdelar ökar nämndens intäkter. För att täcka kostnaderna för försåld verksamhet, till exempel platser vid vård- och omsorgsboenden, begär nämnden att de ökade intäkterna ska få användas för att täcka kostnaderna. Omslutningsförändringar för 2016 beräknas till 253,2 mnkr. Medel för lokaländamål Nämnden återkommer i tertialrapport med ev. begäran om medel för omstrukturering/avveckling av lokaler. Övrigt Särskilda redovisningar Kvalitetsarbete Styrning och ledning Stadens system för integrerad styrning och uppföljning har fokus på resultat och effekter för den enskilde. Uppföljning sker dels av de politiska målen och dels av hur invånarna upplever kvaliteten i den kommunala servicen. Nämndens mål och förväntat resultat bryts ned till enhetsmål och arbetssätt och mäts genom indikatorer på olika nivåer i organisationen. Samtliga enheter arbetar med uppföljning och resultat från brukarundersökningar och indikatorer visar om nämndens mål har uppfylls. Den övergripande uppföljningen av verksamheter genomförs på olika sätt beroende på verksamhetsområde och på om verksamheten drivs i egen regi eller på entreprenad. Äldreomsorgen arbetar med uppföljning i en tvärprofessionell arbetsgrupp, Resultat- och analysgruppen. Kvalitetsuppföljning på avtals- och individnivå, stadens brukarundersökning, indikatorer och bedömningskriterier används för att mäta om nämndens mål uppfylls. Resultaten från uppföljningarna återförs kontinuerligt till utförarna. I dialog diskuteras utvecklingsområden och gemensamma mål. Inom social omsorg har enheterna under året genomfört en kollegial uppföljning av varandras verksamheter. Syftet är att lära av varandra, delge varandra erfarenheter och gemensamt hitta utvecklingsområden. Stadens brukarundersökning ger kunskap om hur brukarna ser på kvaliteten i service och omvårdnad. Inom förskola följs verksamheten upp av pedagogerna. Genom olika uppföljningsverktyg ges en samlad bild med olika infallsvinklar. Verktygen är stadens kvalitetsindikator,