VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST

Transkript

1 VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm Martin Neovius, docent, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian Neovius, medicine doktor

2 Detta är en rapport i en serie av registerstudier som konsultföretaget Aux Analysis utfört på uppdrag av Försvarsmakten. Samtliga rapporter kan laddas ner från Övriga rapporter: År Titel 2013 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie 2014 Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie 2014 Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie 2014 Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Skilsmässor och giftermål efter militär utlandstjänst 2016 Våldsbrott efter militär utlandstjänst Aux Analysis AB kontakt: info@auxmilitary.se 2

3 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Metod Denna studie använde svenska register för att undersöka våldsbrott efter hemkomst bland 21,608 svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med 107,233 matchade icke-veteraner som mönstrat men inte varit på mission. Uppgifter om våldsbrottsdomar före mission och upp till 24 år efter hemkomst från mission inhämtades från Brottsförebyggande rådet. Icke-veteraner matchades till de militära utlandsveteranerna baserat på kön, födelseår, resultat från begåvningstest, resultat från psykologbedömning, tidigare psykisk ohälsa, kroppsmasseindex (BMI), samt mönstringsår. Etiskt tillstånd för studien erhölls från den regionala etikkommittén i Stockholm och alla analyser utfördes på avidentifierade data. Resultat Misshandel utgjorde cirka 70% av våldsbrottsdomarna och var därmed den vanligaste formen av våldsbrott såväl före som efter utlandsmission. Före missionsutfärd hade 1.7% av de militära utlandsveteranerna dömts för våldsbrott jämfört med 2.7% av de matchade icke-veteranerna. Dessa individer exkluderades från analyserna. Bland de 98.3% militära utlandsveteraner och 97.3% matchade icke-veteraner som inte dömts för våldsbrott före utfärd/matchningsdatum var andelen som dömdes för våldsbrott likartad under upp till 24 års uppföljning (1.6% vs 1.5%; skillnaden ej statistiskt säkerställd). Ökad risk för framtida våldsbrottsdomar sågs bland militära utlandsveteraner med lägre begåvning, sämre resultat vid mönstringens psykologutvärdering, förekomst av våldsbrottsdom före utfärd, samt lägre ålder. Slutsats Bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 var våldsbrott efter hemkomst från mission ovanligt. Förekomsten av våldsbrottsdomar efter hemkomst var inte annorlunda än bland matchade icke-veteraner. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Våldsbrott Våldsbenägenhet bland militära veteraner Predisponering och våld inom militären som institution Svenska militära utlandsveteraner METOD Registerkällor SWIP- och PRIO-databasen Värnpliktsregistret Brottsförebyggande rådets databas Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Identifiering av studiepopulationen Utfall: Våldsbrott Statistisk metod RESULTAT Militära utlandsveteraner och icke-veteraner Våldsbrott efter hemkomst Riskfaktorer för våldsbrott DISKUSSION Jämförelse och tolkning Styrkor Svagheter Slutsats REFERENSER

5 1 BAKGRUND 1.1 Våldsbrott Våldsbrott är en samlingsterm för kriminella handlingar som har inslag av våld mot andra fysiska personer, exempelvis mord, dråp, misshandel, rån och sexualbrott. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) är misshandel det vanligaste våldsbrottet i Sverige. 1 Kända riskfaktorer för våldsbrott är manligt kön, ung ålder, missbruk, mental ohälsa och låg begåvning. 2 Sverige ligger kring genomsnittet för västländer vad gäller frekvenser av misshandel, hot, stöld, och sexualbrott, och något under genomsnittet vad gäller rån och inbrott. 3 Mordfrekvensen i Sverige liknar övriga europeiska länder (ca 1/100,000 personår) vilket är lågt jämfört i ett globalt perspektiv Våldsbenägenhet bland militära veteraner I inledningen av artikeln Across America, Deadly Echoes of Foreign Battles (New York Times, 2008), 4 som fick stor spridning, får läsaren följa en 20-årig amerikansk irakveteran på väg till 7-Eleven en mörk kväll för att köpa den dagliga dosen alkohol han behöver för att kunna somna. Eftersom han upplever området som hotfullt är han noga med att automatkarbinen följer med gömd under rocken. Två storvuxna gängmedlemmar kommer mot honom, han tycker sig se ett vapen och plötsligt är han tillbaka i stridszonen: reflexmässigt skjuter han sig ur situationen och urnästlar. När polisen senare stoppar honom är hans första fråga, fortfarande upphetsad: Vilka var det som besköt mig? Artiklar som denna späder på myten om militära utlandsveteraner så som våldsamma wacko-vets (veterangalningar), 5 och med över 2 miljoner veteraner som tjänstgjort i Irak eller Afghanistan kan man förstå om den amerikanska allmänheten känner oro. Det är också väldokumenterat i den vetenskapliga litteraturen att psykiska men från stridsexponering, främst posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), är kopplat till ilska och hotfullhet vilket kan uttryckas i aggressiva handlingar såsom förstörelse av ägodelar eller våld mot individer, inte sällan den egna relationspartnern I en nyligen publicerad stor registerstudie av brittiska militära veteraner som tjänstgjort i Irak eller Afghanistan rapporterade författarna att stridserfarenheter eller andra traumatiska upplevelser under mission, samt PTSD och alkoholmissbruk efter hemkomst, innebar en ökad sannolikhet för att bli dömd för våldsbrott. 22 Dock var inte militär utlandstjänst i sig kopplat till en ökad risk för våldsbrott. Militära veteraner är den största yrkesgruppen i brittiska fängelser, 30 och det har uppskattats att så många som var femte amerikansk veteran från det första Gulfkriget ska ha avtjänat fängelsestraff någon gång efter hemkomst. 26 Studier pekar på att det är överspändhet (hyperarousal) bland de olika PTSD-symtomen som är kopplat till våldsamt beteende. 10,22,31-35 Kännetecken är att vara lättirriterad, ha nära till vredesutbrott, vara överdrivet vaksam och lättskrämd, ha koncentrationssvårigheter samt sömnproblem. 36 Dramatiskt våld var också ett av kriterierna för malignt Post-Vietnam Syndrome, 37 föregångaren till det som blev PTSD i the American Academy of Psychiatrists diagnostiska manual över mentala sjukdomar (DSM-III). Teorier inom psykologin gör gällande att ökad spändhet (arousal) intensifierar upplevelsen av ilska samt är kopplad till att reagera med aggression. 38,39 Alkohol går ofta hand i hand med psykiska men från stridserfarenheter eller andra traumatiska upplevelser, och beskrivs inte sällan som självmedicinering bland militära veteraner. 34 Vissa studier har också funnit att alkoholintag är en vanlig länk mellan PTSD och aggression, 14,23 och att det kanske till och med interagerar med PTSD, det vill säga att PTSD i kombination med alkoholintag blir en särskilt explosiv cocktail för våldsuttryck, där helheten blir mer än summan av delarna i sig. 7 5

6 1.3 Predisponering och våld inom militären som institution Våldsamt beteende hos militära veteraner skulle också kunna ha sin grund i själva yrket i sig. Våld är vanligtvis inte socialt accepterat, men inom det militära är våld ett centralt medel för att nå uppsatta mål, och soldaterna blir särskilt utbildade i denna aktivitet. Det finns teorier om att individer som anpassat sig till militärens värderingar och accepterat dess syn på våldsutövning kan generalisera denna förståelse till andra områden i livet, där våldsanvändning är olämpligt Ytterligare en bidragande orsak till att militära veteraner förefaller vara våldsamma och överrepresenterade i fängelser i exempelvis Storbritannien kan vara att militären i vissa länder rekryterar från områden som kännetecknas av social misär och hög kriminalitet. 30,41 Detta skulle kunna vara fallet i exempelvis USA, där militär tjänstgöring med dess förmåner kan vara attraktivt för individer med komplicerad uppväxt och låg utbildning. Svensk forskning har visat att utbildningsnivå är starkt kopplat till våldsbrott, med en överrepresentation av lågutbildade i våldsbrottsstatistiken Svenska militära utlandsveteraner Under åren tjänstgjorde drygt 25,000 svenskar militärt utomlands, främst på Balkan och i Afghanistan. I december 2014 figurerade en av dessa veteraner i media efter att oförklarligt och helt oväntat för vänner och kollegor ha mördat sin fru och deras barn genom att knuffa dem utför en klippa. 43 Han hade tjänstgjort under flera missioner på Balkan och i Afghanistan. Under de efterföljande förhören berättade han att han på dessa missioner upplevt hemskheter, men han var inte diagnosticerad med PTSD. Tidigare forskning på svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort från 1990 och framåt har visat på god psykisk och fysisk hälsa efter hemkomst från mission, men tjänstgöringens effekter på våldsbenägenhet är inte kända. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns en koppling mellan militär utlandstjänstgöring och våldsbrott bland svenska militära utlandsveteraner. 6

7 2 METOD Detta är en registerstudie av våldsbrottsdomar efter hemkomst från mission bland svenska militära utlandsveteraner som deltog i utlandsmissioner någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med matchade kontroller som mönstrat men inte genomfört militär utlandstjänst. Studien använder sig av registerlänkningsmetodologi och utnyttjar rikstäckande register vid Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Krigsarkivet, Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten, samt Brottsförebyggande rådet (Brå). Etiskt tillstånd för studien erhölls från den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. För att skydda studiedeltagarnas integritet utfördes alla analyser på avidentifierade data och resultat redovisas på gruppnivå. 2.1 Registerkällor Militära utlandsveteraner som tjänstgjort vid någon mission mellan 1990 och 2013 samt matchade icke-veteraner identifierades via Försvarsmaktens, Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Från Brå:s register inhämtades information om domar för våldsbrott och från Socialstyrelsens hälsoregister inhämtades data över dödsfall. Dessutom inhämtades emigrationsdata från Statistiska centralbyrån och mönstringsdata från Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Myndigheterna länkade samman registren med hjälp av varje individs personnummer och data avidentifierades före leverans till forskargruppen SWIP- och PRIO-databasen Swedish Information Personnel (SWIP) är Försvarsmaktens register över individer som deltagit i militär utlandstjänstgöring. SWIP började användas av Försvarsmakten 1998 och data från 1960-talet och framåt har lagts in i systemet. Sedan 2012 har Försvarsmaktens personalsystem PRIO ersatt SWIP. Alla genomförda militära utlandstjänstgöringar som varit sanktionerade av den svenska staten har enligt Försvarsmaktens uppgifter registrerats i SWIP- och PRIO-databaserna, förutom vad gäller hemlig personal. Databaserna innehåller information om grad, hemförband, tjänstetyp, missionsledning, utresedatum, hemresedatum och insatsområde. I föreliggande studie används data från både SWIP och PRIO Värnpliktsregistret Fram till år 2010 hade Sverige ett värnpliktsförsvar vilket innebar att män blev kallade till mönstring och kvinnor fick möjligheten att från mitten av 1990-talet anmäla sig frivilligt. Den allmänna värnplikten var för män reglerad i lag (Lag 1994:1809) och undantag från denna lag krävde enskild prövning av regeringen utsedd myndighet för att avgöra om skälen till att utebli från militärtjänstgöring var acceptabla (Lag 1941:967). Från år 1969 och fram till 2006 var antalet män som skrevs in till mönstring cirka 45,000-50,000 per år. Från år 2007 minskade antalet till cirka 20,000 och från år 2010 lades värnpliktsförfarandet vilande. Vid mönstring genomfördes ett antal tester vars resultat har sparats hos Rekryteringsmyndigheten (tidigare Pliktverket) och Krigsarkivet. Förutom flera uppmätta fysiska variabler såsom längd, vikt och blodtryck innehåller dessa register även data från exempelvis begåvningstest, självrapporterad tidigare psykisk ohälsa och resultat från psykologutvärdering. Psykologutvärderingen bestod av en timslång intervju med legitimerad psykolog med syftet att undersöka den sökandes psykologiska kapacitet, allmänna psykiska resursstyrka och lämplighet för ansvarsfulla befattningar. 7

8 2.1.3 Brottsförebyggande rådets databas Samtliga registrerade våldsbrottsdomar i svenska allmänna domstolar mellan och erhölls via register från Brå Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Dödsorsaksregistret innehåller data från 1961 och drevs fram till 1996 av Statistiska centralbyrån. Sedan 1997 har Socialstyrelsen ansvaret. Registret uppdateras årligen med avlidna personer som under tiden för dödsfallet var folkbokförda i Sverige oavsett var dödsfallet ägde rum. Dödsorsaksregistret innehåller i stort sett samtliga dödsfall, även om dödsorsak ibland saknas (1.8% år 2011). Dödsorsaken som förs in i registret fastställs av läkaren som utfärdat dödsattesten och kodas likt diagnoser i Patientregistret med ICD-klassificeringssystemet. Kvaliteten på dödsorsakerna är avhängig ansvarig läkares noggrannhet att fylla i ICD-koder, vilka sedan skickas till Socialstyrelsen. 2.2 Identifiering av studiepopulationen Samtliga svenska militära utlandsveteraner registrerade i SWIP- och PRIO-databaserna med utfärdsdatum tidigast och med hemkomst senast identifierades. Till varje militär utlandsveteran matchades upp till fem jämförelseindivider som identifierats via Värnpliktsregistret. Som matchningsvariabler användes födelseår, kön, mönstringsår, resultat från begåvningstest (1-9), resultat från psykologbedömning (1-9), tidigare psykisk ohälsa (ja/nej), och kroppsmasseindex (body mass index [BMI]; , , , , , , , värde saknas). BMI definierades som vikt dividerat med längd i kvadrat (kg/m 2 ) och kategoriserades till undervikt (BMI<18.5), normalvikt (BMI ), övervikt ( ) samt fetma (BMI 30). 2.3 Utfall: Våldsbrott Utfallet som analyserades i denna studie var våldsbrott definierat som förekomst i Brå:s register över domar. Våldsbrott definierades som mord/dråp, misshandel, rån, hot och våld mot tjänsteman, ofredande, olaga tvång, olaga hot, kidnappning, olaga frihetsberövande, och mordbrand. Dessa delades in i huvudgrupperna som redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Våldsbrottsdomar inhämtade från Brottsförebyggande rådet (Brå) Utfall Kapitel i brottsbalken Paragraf Mord/dråp Misshandel/grov misshandel Kidnappning/olaga frihetsberövande Olaga tvång/olaga hot Ofredande 4 7 Sexualbrott 6 1 Rån/grovt rån Våld/hot mot tjänsteman

9 2.4 Statistisk metod De statistiska analyserna utfördes i Stata (version 14) och SAS (version 9.4). Alla hypotestester var tvåsidiga och P-värden <0.05 betecknades som statistiskt säkerställda. Beskrivning av kohorterna gjordes med medel- och medianvärden för kontinuerliga variabler, samt procentuella fördelningar för kategoriska variabler. Analys av våldsbrott efter hemkomst gjordes genom överlevnadsanalys. I denna typ av analys följs individer från en viss tidpunkt avseende ett specifikt utfall, varefter man jämför andelen utfall samt tidslängden till att utfallet inträffar mellan de grupper som studeras. I denna studie startade uppföljningstiden vid hemkomst från mission (eller matchningsdatum för icke-veteranerna) och avslutades , såvida inte utvandring eller död avbröt uppföljningen tidigare. De absoluta riskerna bland de militära utlandsveteranerna och kontrollerna beskrevs grafiskt med hjälp av Kaplan-Meier-kurvor. För skattning av riskkvoter användes Cox-regression varvid hänsyn togs till matchningsvariablerna. Riskfaktoranalys: I en riskfaktoranalys undersöktes riskfaktorer för att bli dömd för våldsbrott bland samtliga militära utlandsveteraner. Variabler som testades var ålder vid utfärd, kön, begåvning, psykologbedömning vid värnpliktsmönstring, tidigare psykisk ohälsa samt tidigare dom för våldsbrott. 9

10 3 RESULTAT 3.1 Militära utlandsveteraner och icke-veteraner Av de 25,073 veteranerna som identifierats med utfärds- och hemkomstdatum mellan och hade 21,733 mönstringsdata och kunde inkluderas i matchningen. Efter matchningen återstod 21,608 veteraner till vilka sammanlagt 107,233 icke-veteraner matchats. 367 (1.7%) av de inkluderade veteranerna och 2856 (2.7%) av deras matchade icke-veteraner hade dömts för någon typ av våldsbrott före utfärds-/matchningsdatum. Cirka 70% av dessa våldsbrott var misshandel eller grov misshandel. Förekomsten av våldsbrottsdomar med rubriceringarna olaga tvång/olaga hot, ofredande, samt våld/hot mot tjänsteman varierade mellan 0% och 0.5%, med en något högre förekomst bland icke-veteranerna. Dessa individer med våldsbrottsdomar före datum för utfärd exkluderades, vilket innebar att 21,241 veteraner och 104,377 icke-veteraner analyserades. Veteranerna och de matchade icke-veteranerna i denna studie hade en medelålder på 27 år, och drygt 97% var män. I Figur 1 och 2 beskrivs de militära utlandsveteranerna och ickeveteranerna efter matchning. Psykologutvärdering: Resultaten från psykologutvärderingen under mönstringen var jämnt fördelade mellan högt resultat (7-9; 45%) och mellanresultat (4-6; 48%), med endast 2% av individerna med lågt resultat (1-3). Begåvningstest: Majoriteten (61%) av individerna hade mellanresultat (4-6) på mönstringens begåvningstest, 32% hade högt resultat (7-9) och 7% hade lågt resultat (1-3). Psykisk ohälsa: Få individer (1%) rapporterade tidigare psykisk ohälsa vid den militära mönstringen. Figur 1 Beskrivning av de militära utlandsveteranerna (data från mönstringen) 10

11 3.2 Våldsbrott efter hemkomst Andel våldsbrottsdömda och antal våldsbrottsdömda per 10,000 personår av de olika brottstyperna visas i Figur 2. På grund av det låga antalet (<5) våldsbrott med rubriceringarna mord, dråp, kidnappning, olaga frihetsberövande, sexualbrott, rån och grovt rån visas inte resultat separat för dessa utfall av integritetsskäl. Medianuppföljningstiden var 12 år för både veteraner och icke-veteraner. Under uppföljningstiden dömdes 337 (1.6%) av veteranerna och 1554 (1.5%) av icke-veteranerna för något våldsbrott (incidens: 13.3 respektive 12.5 fall/10,000 personår). Den vanligaste typen av våldsbrott var misshandel/grov misshandel, begånget av 227 (1.1%) av veteranerna och 1039 (1.0%) av icke-veteranerna (incidens: 8.9 respektive 8.3 fall/10,000 personår). Mellan 0.24%- 0.34% av veteranerna hade efter hemkomst dömts för antingen ofredande, våld/hot mot tjänsteman eller olaga tvång/olaga hot. Motsvarande siffror för dessa våldsbrott bland icke-veteranerna var 0.21%-0.35%. Figur 2 Andel samt antal per 10,000 personer med registrerade våldsbrott efter hemkomst-/matchningsdatum I Figur 3 visas hur stor andel av de militära utlandsveteranerna samt icke-veteranerna som dömts för respektive våldsbrott under uppföljningstiden efter hemkomst från mission. Kurvorna tar hänsyn till så kallad censurering, det vill säga faktumet att individer kan ha lämnat studien under uppföljningstiden (till exempel på grund av utvandring eller död). Inga statistiskt säkerställda skillnader mellan militära utlandsveteraner och icke-veteraner kunde detekteras för något av utfallen. 11

12 Figur 3 Kaplan-Meier-kurvor för absolut risk för de olika utfallen 12

13 I Figur 4 visas justerade relativa risker för de olika våldsbrotten för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner. En relativ risk >1 innebär att de militära utlandsveteranerna hade en högre risk att dömas för våldsbrott än de matchade icke-veteranerna, medan en relativ risk <1 innebär att de hade en lägre risk. Morrhåren i Figur 4 är så kallade 95-procentiga konfidensintervall. Om dessa morrhår korsar referenslinjen 1 (=ingen riskskillnad) är den aktuella relativa risken inte statistiskt säkerställd. Den relativa risken för något våldsbrott efter hemkomst från mission var 1.07, det vill säga 7% högre risk för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner. Denna ökade risk föreföll vara driven av en högre risk för misshandel/grov misshandel (8% ökad risk bland veteranerna) samt en ökad risk för ofredande (18% ökad risk bland veteranerna). Ingen av dessa ökade risker kunde dock säkerställas statistiskt. Vad gällde olaga tvång/olaga hot samt våld/hot mot tjänsteman uppvisade veteranerna en något lägre risk jämfört med icke-veteranerna, men inte heller dessa lägre risker kunde säkerställas statistiskt. Figur 4 Relativa risker för de olika utfallen bland militära utlandsveteraner (n=21,241) jämfört med matchade icke-veteraner (n=104,377) 13

14 3.3 Riskfaktorer för våldsbrott I Figur 5 visas samband mellan olika variabler och våldsbrott efter hemkomst från mission bland samtliga militära utlandsveteraner (inkluderande även de med våldsbrottsdomar före utfärd). Ålder: Lägre ålder var förknippat med en statistiskt säkerställd högre risk att dömas för våldsbrott efter hemkomst från mission. Kategorin av veteraner med en ålder lägre än 24.4 år (medianåldern) hade mer än 30% högre risk jämfört kategorin av veteraner med en ålder högre än 24.4 år. Psykologutvärdering: Ett lågt resultat (1-3) på den psykologiska utvärderingen uppvisade en nästan fördubblad risk att dömas för våldsbrott efter hemkomst från mission jämfört med ett högt resultat (7-9). Ett mellanresultat (4-6) uppvisade ingen statistiskt säkerställd skillnad mot ett högt resultat. Begåvning: Kategorier av veteraner med sämre resultat på begåvningstestet uppvisade ökad risk att dömas för våldsbrott efter hemkomst från mission. Jämfört med högt resultat (7-9) innebar ett mellanresultat (4-6) en fördubblad risk och ett lågt resultat (1-3) en mer än fyrfaldigad risk. Våldsbrott före utfärd: Att ha blivit dömd för våldsbrott före utfärd var en stark riskfaktor för att också dömas för våldsbrott efter hemkomst från mission. Våldsbrott före utfärd uppvisade en mer än femfaldigad risk för att dömas efter hemkomst, jämfört med veteraner utan tidigare våldsbrottsdom. Kön och psykisk ohälsa: Analys avseende kön samt psykisk ohälsa var inte möjligt eftersom antalet kvinnliga veteraner dömda för våldsbrott efter hemkomst var för lågt (<5), vilket också var fallet för veteraner som rapporterat psykisk ohälsa vid mönstring. Figur 5 Riskfaktorer för våldsbrott efter hemkomst bland de militära utlandsveteranerna 14

15 4 DISKUSSION Denna registerstudie undersökte våldsbrott efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och De jämfördes med en matchad kontrollgrupp bestående av individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Endast individer som inte dömts för våldsbrott före utfärds-/matchningsdatum inkluderades i huvudanalysen. Resultaten visade att våldsbrott efter hemkomst från mission var ovanligt och inte skilt från förekomsten bland matchade icke-veteraner. Misshandel/grov misshandel utgjorde cirka 70% av våldsbrotten, medan antalet domar för mord, dråp, kidnappning, olaga frihetsberövande, sexualbrott, rån och grovt rån var så lågt att resultaten för dessa brott inte presenterades av integritetsskäl. Ökad risk för framtida våldsbrottsdomar sågs bland militära utlandsveteraner med lägre begåvning, sämre resultat vid mönstringens psykologutvärdering, förekomst av våldsbrottsdom före utfärd, samt lägre ålder. 4.1 Jämförelse och tolkning Att militär utlandstjänst i sig inte verkar vara kopplat till ökad våldsbenägenhet, vilket vi fann i föreliggande studie, rapporterades också nyligen från en stor registerstudie av brittiska militära veteraner som tjänstgjort i Irak eller Afghanistan vid jämförelse med militär personal som inte tjänstgjort utomlands. 22 Dock fann den brittiska studien att individer med hög grad av stridsexponering och traumatiska upplevelser under mission hade en ökad risk att dömas för våldsbrott efter mission. Huruvida de svenska veteraner som utsatts för särskilda påfrestningar under mission uppvisar en högre grad av våldsbenägenhet efter hemkomst återstår att undersöka. Medan våldsbenägenhet och överrepresentation i fängelser har rapporteras för brittiska och amerikanska militära utlandsveteraner, fann denna studie att endast 1.6% av de svenska militära utlandsveteranerna dömts för våldsbrott efter hemkomst från mission. Motsvarande andel bland icke-veteranerna, som matchats till veteranerna på flera variabler som är kopplade till psykisk hälsa och våldsbenägenhet, var 1.5%. De veteraner som dömdes för våldsbrott kännetecknades av lägre begåvning, lägre resultat på psykologbedömningen, förekomst av tidigare våldsbrottsdomar, samt lägre ålder. Dessa faktorer är kända riskfaktorer för våldsbrott även i allmänbefolkningen. 2 Vi fann att den starkaste riskfaktorn för att dömas för våldsbrott efter militär utlandstjänst var att man hade dömts för våldsbrott redan före utfärd. Detta har tidigare visats av brittiska forskare som också de rapporterade att tidigare våldsbrottsdom var starkare än någon missionsrelaterad riskfaktor, inklusive stridsexponering Styrkor Den största fördelen med denna studie var dess upplägg med rikstäckande och i det närmaste komplett datainsamling under lång tid via befintliga register av våldsbrottsdomar. Detta skall jämföras med självrapporterade data, som är behäftade med flera begränsningar vad gäller möjligheterna att dra korrekta slutsatser från resultaten. År 2015 konstaterade de brittiska forskare som genomfört veteranstudier baserat på våldsbrottsdomar att deras studie var den enda som analyserat objektiva data över våldsbrott (det vill säga våldsbrottsdomar). 49 Föreliggande studie är ytterligare ett exempel på samma metodik, men med tillägget att vi även har matchade jämförelseindivider från allmänbefolkningen. 15

16 En annan styrka med denna studie var tillgången till information på individnivå för variabler som kan tänkas påverka den psykiska hälsan och våldsbenägenhet. Samtliga analyser i denna studie tog hänsyn till skillnader mellan grupperna avseende psykiska faktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning, och registrerad psykisk ohälsa vid mönstring. Dessa variabler har i tidigare studier av veteraner visat sig vara kopplade till både att tjänstgöra militärt utomlands och mental hälsa. 48 Därför bör man ta hänsyn till dessa variabler när man undersöker effekten av militär utlandstjänst på våldsbrott. 4.3 Svagheter En svaghet var att denna studie undersökte våldsbrott bland svenska militära utlandsveteraner som grupp, oavsett insatsområde, typ av uppdrag och grad av stridsexponering. Detta skulle kunna dölja ökad risk efter hemkomst från missioner med ovanligt hög exponering för exempelvis stress eller trauma. Problemet med uppdelning av specifika missioner eller insatsområden är att underlaget för statistisk analys kraftigt minskas, vilket begränsar möjligheten att kunna dra slutsatser eftersom våldsbrott är ett ovanligt utfall bland svenska militära utlandsveteraner. Denna studie var inte randomiserad, det vill säga lottning avgjorde inte huruvida en individ skickades på militär utlandstjänst. Eftersom individer söker sig frivilligt till militär utlandstjänst och därefter genomgår omfattande fysiska och psykologiska tester skiljer sig gruppen militära utlandsveteraner från allmänbefolkningen. Därmed kan the healthy soldier effect, alltså effekten av att individer med särskilt god psykisk och fysisk hälsa selekteras till militär utlandstjänstgöring via uttagningsprocessen, ha påverkat resultaten. Vi tog hänsyn till ett antal viktiga faktorer i våra analyser, såsom kön, ålder, begåvning, psykisk ohälsa och resultat från psykologutvärdering. Dessutom uteslöt vi individer med tidigare våldsbrottsdomar vid jämförelsen med matchade ickeveteraner. Dock är det möjligt att detta inte var tillräckligt för att göra de två grupperna helt jämförbara. För att kunna fastslå att militär utlandstjänst faktiskt orsakar ökad eller minskad risk för våldsbrott skulle individer behöva lottas till antingen militär utlandstjänst eller till en kontrollgrupp som inte genomför militär utlandstjänst. Detta vore svårt att genomföra av etiska skäl. Eftersom denna studie var baserad på befintliga register av faktiska domar av våldsbrott kan begångna våldsbrott som antingen inte anmälts eller inte lett till fällande dom ha missats. Detta mörkertal av våldsbrott borde dock gälla i likartad utsträckning för veteraner och icke-veteraner, och därmed inte påverka slutsatserna. 4.4 Slutsats Bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 var våldsbrott efter hemkomst från mission ovanligt. Förekomsten av våldsbrottsdomar efter hemkomst var inte annorlunda än bland matchade icke-veteraner. 16

17 5 REFERENSER 1. Brottsförebyggande rådet (Brå). Available at, Frisell T. Violent crime: addressing causation with family-based methods: Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Westfelt L. Brottsutvecklingen i Sverige fram till Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); Sontag D, Alvarez L. Across America, deadly echoes of foreign battles. Accessed: New York Times Sreenivasan S, Garrick T, McGuire J, Smee DE, Dow D, Woehl D. Critical concerns in Iraq/Afghanistan war veteran-forensic interface: combat-related postdeployment criminal violence. The journal of the American Academy of Psychiatry and the Law. 2013;41(2): Jordan BK, Marmar CR, Fairbank JA, et al. Problems in families of male Vietnam veterans with posttraumatic stress disorder. Journal of consulting and clinical psychology. 1992;60(6): Marshall AD, Panuzio J, Taft CT. Intimate partner violence among military veterans and active duty servicemen. Clinical psychology review. 2005;25(7): McCarroll JE, Ursano RJ, Liu X, et al. Deployment and the probability of spousal aggression by U.S. Army soldiers. Military medicine. 2010;175(5): Orcutt HK, King LA, King DW. Male-perpetrated violence among Vietnam veteran couples: relationships with veteran's early life characteristics, trauma history, and PTSD symptomatology. Journal of traumatic stress. 2003;16(4): Taft CT, Weatherill RP, Woodward HE, et al. Intimate partner and general aggression perpetration among combat veterans presenting to a posttraumatic stress disorder clinic. The American journal of orthopsychiatry. 2009;79(4): Beckham JC, Feldman ME, Kirby AC, Hertzberg MA, Moore SD. Interpersonal violence and its correlates in Vietnam veterans with chronic posttraumatic stress disorder. Journal of clinical psychology. 1997;53(8): Begic D, Jokic-Begic N. Aggressive behavior in combat veterans with post-traumatic stress disorder. Military medicine. 2001;166(8): Kubany ES, Gino A, Denny NR, Torigoe RY. Relationship of cynical hostility and PTSD among Vietnam veterans. Journal of traumatic stress. 1994;7(1): Kulka R, Schlenger W, Fairbank J, et al. Trauma and the Vietnam war generation Taft CT, Pless AP, Stalans LJ, Koenen KC, King LA, King DW. Risk factors for partner violence among a national sample of combat veterans. Journal of consulting and clinical psychology. 2005;73(1): Beckham JC, Roodman AA, Barefoot JC, et al. Interpersonal and self-reported hostility among combat veterans with and without posttraumatic stress disorder. Journal of traumatic stress. 1996;9(2): Chemtob CM, Hamada RS, Roitblat HL, Muraoka MY. Anger, impulsivity, and anger control in combat-related posttraumatic stress disorder. Journal of consulting and clinical psychology. 1994;62(4):

18 18. Glenn DM, Beckham JC, Feldman ME, Kirby AC, Hertzberg MA, Moore SD. Violence and hostility among families of Vietnam veterans with combat-related posttraumatic stress disorder. Violence and victims. 2002;17(4): Jakupcak M, Conybeare D, Phelps L, et al. Anger, hostility, and aggression among Iraq and Afghanistan War veterans reporting PTSD and subthreshold PTSD. Journal of traumatic stress. 2007;20(6): Lasko NB, Gurvits TV, Kuhne AA, Orr SP, Pitman RK. Aggression and its correlates in Vietnam veterans with and without chronic posttraumatic stress disorder. Comprehensive psychiatry. 1994;35(5): Macmanus D, Dean K, Al Bakir M, et al. Violent behaviour in U.K. military personnel returning home after deployment. Psychological medicine. 2012;42(8): Macmanus D, Dean K, Jones M, et al. Violent offending by UK military personnel deployed to Iraq and Afghanistan: a data linkage cohort study. Lancet. 2013;381(9870): McFall M, Fontana A, Raskind M, Rosenheck R. Analysis of violent behavior in Vietnam combat veteran psychiatric inpatients with posttraumatic stress disorder. Journal of traumatic stress. 1999;12(3): Novaco RW, Chemtob CM. Anger and combat-related posttraumatic stress disorder. Journal of traumatic stress. 2002;15(2): O'Donnell C, Cook JM, Thompson R, Riley K, Neria Y. Verbal and physical aggression in World War II former prisoners of war: role of posttraumatic stress disorder and depression. Journal of traumatic stress. 2006;19(6): Black DW, Carney CP, Peloso PM, Woolson RF, Letuchy E, Doebbeling BN. Incarceration and veterans of the first Gulf War. Military medicine. 2005;170(7): Woodhead C, Rona RJ, Iversen A, et al. Mental health and health service use among postnational service veterans: results from the 2007 Adult Psychiatric Morbidity Survey of England. Psychological medicine. 2011;41(2): Yager T, Laufer R, Gallops M. Some problems associated with war experience in men of the Vietnam generation. Archives of general psychiatry. 1984;41(4): Yesavage JA. Differential effects of Vietnam combat experiences vs. criminality on dangerous behavior by Vietnam veterans with schizophrenia. The Journal of nervous and mental disease. 1983;171(6): MacManus D, Wessely S. Why do some ex-armed forces personnel end up in prison? BMJ. 2011;342:d Elbogen EB, Wagner HR, Fuller SR, Calhoun PS, Kinneer PM, Beckham JC. Correlates of anger and hostility in Iraq and Afghanistan war veterans. The American journal of psychiatry. 2010;167(9): Galovski T, Lyons J. Psychological sequelae of combat violence: A review of the impact of PTSD on the veteran s family and possible interventions. Aggression and Violent Behavior. 2004;9: Savarese VW, Suvak MK, King LA, King DW. Relationships among alcohol use, hyperarousal, and marital abuse and violence in Vietnam veterans. Journal of traumatic stress. 2001;14(4): Taft CT, Kaloupek DG, Schumm JA, et al. Posttraumatic stress disorder symptoms, physiological reactivity, alcohol problems, and aggression among military veterans. Journal of abnormal psychology. 2007;116(3):

19 35. Taft CT, Street AE, Marshall AD, Dowdall DJ, Riggs DS. Posttraumatic stress disorder, anger, and partner abuse among Vietnam combat veterans. J Fam Psychol. 2007;21(2): APA. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition. Arlington, VA, American Psychiatric Association; Rosenheck R. Malignant Post-Vietnam Stress Syndrome. The American journal of orthopsychiatry. 1985;55(2): Lorber MF. Psychophysiology of aggression, psychopathy, and conduct problems: a metaanalysis. Psychological bulletin. 2004;130(4): Zillmann D, Katcher A, Milavsky B. Excitation transfer from physical exercise to subsequent aggressive behavior. Journal of Experimental Social Psychology. 1972;8: Bradley C. Veteran Status and Marital Aggression: Does Military Service Make a Difference? J Fam Viol. 2007;22: Rodrigues AE, Funderburk JS, Keating NL, Maisto SA. A Methodological Review of Intimate Partner Violence in the Military: Where Do We Go From Here? Trauma, violence & abuse. 2015;16(3): Sun IY, Sung HE, Chu DC. Collateral gains from the military? A cross-national analysis of the armed forces crime relationship. International journal of offender therapy and comparative criminology. 2007;51(5): Vickhoff A. Afghanistanbilden kan förklara Dalby-mordet. Accessed: Expressen Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS , Aux Analysis AB ( 45. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 46. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner , Aux Analysis AB ( 47. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner , Aux Analysis AB ( 48. Pethrus C, Johansson K, Neovius K, Neovius M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 49. MacManus D, Rona R, Dickson H, Somaini G, Fear N, Wessely S. Aggressive and violent behavior among military personnel deployed to Iraq and Afghanistan: prevalence and link with deployment and combat exposure. Epidemiol Rev. 2015;37: