Nationella dagen för småbarnspedagogik Tema - En dag med barnen som lärare Slogan - På riktigt på låtsas

Transkript

1 Nationella dagen för småbarnspedagogik Tema - En dag med barnen som lärare Slogan - På riktigt på låtsas Målet för årets nationella dag för småbarnspedagogik är att synliggöra barnträdgårdslärarens, specialbarnträdgårdslärarens och förskollärarens breda kunskap på olika områden (utbildning, samspelsfärdigheter, substanskunnande, pedagogiskt ansvar, humanitet och kvalitet) inom verksamheten med barnen. Ytterligare är målet att öka föräldrarnas kunskap om småbarnspedagogiken genom att ta med dem i verksamheten. Det lönar sig att fördjupa sig i dokumentationen. Med hjälp av dokumentation synliggörs en systematisk och målinriktad småbarnspedagogik som är barncentrerad men vuxen ledd. Föräldrarna får kunskap om de specifika sätten att stödja och främja barns utveckling, uppväxt och inlärning inom småbarnspedagogiken blir pedagogik då man med hjälp av den strävar efter att utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. Allt är svårt att dokumentera. Projektarbete och dokumentation är ett ypperligt par. Ett gemensamt projekt ger ramen för inom vilken man kan dokumentera barnens utveckling, tänkande, aktiviteter och sociala relationer. en ger barnträdgårdsläraren och barnskötaren verktyg för att förstå barnet samt för att kunna stödja meningsfulla saker för barnet. Det är viktigt att ta fram barnens starka sidor och det de har lyckats med, tänkande och arbete. Barnen får se att deras tankar och verksamhet på daghemmet är viktigt och att man är intresserad av det både visuellt och via diskussioner. Delade upplevelser främjar barnens lärande och välmående. Gör barnen delaktiga i dokumentationen. När barnen dokumenterar sin egen verksamhet på olika sätt, lär de sig att iaktta egna upplevelser, känslor och styrkor och även att dela med sig av dem till andra. lyckas då redskapen finns inom räckhåll och den planeras. Kamera, penna, papper och post-it lappar kommer man långt med! Hur börjar vi? Barnen är förundrade över världen och ställer frågor om det som de inte ännu förstår. Vi vuxna skall inte ge ett färdigt svar utan säga: Intressant! Det skall vi ta reda på eller Vad tror du själv?

2 PROJEKTET OCH DOKUMENTATIONEN GÅR VIDARE Skede 1 Förundran och planering Vad skulle vara ett bra ämne? Processen kring valet av ämnet är viktigt. Utvärdera mångsidigheten av ämnet och intresset för det samt hur det är möjligt att integrera de olika innehållsmässiga inriktningarna. Barnen bör få så många möjligheter till att utforska och att uttrycka vad de lärt sig samt hitta svar på sina frågor som möjligt. Fenomenet eller ämnet kan komma direkt från barnen eller läraren. Det viktiga är att barnen får bestämma vad som är intressant i ämnet. ( Bra utgångsläge är barnens frågor och förundran, intressanta platser, föremål, berättelser etc. ) Låt barn och föräldrar bekanta sig med projektet Uppmuntra barnen till att ställa frågor. Vad vill vi ta reda på? Beskrivning av hur projektet startade. Planering och idéer visualiseras tex med hjälp av en tankekarta där man kan skriva ner idéer kring projektet ( mål för de olika innehållsmässiga inriktningarna, hur man berikar leken, eventuella utfärdsmål, föräldrarnas delaktighet). Barnens frågor skrivs ner. Det är bra att anteckna i början av projektet vad barnen vet och förstår av projektet. Barnens alster tex teckningar i olika skeden av projektet ger en bild av processen vad de har lärt sig och hur de tänker.

3 Skede 2 Undersökning och genomförande Planering av projektet fortsätter i teamet och med barnen. Det är bra att uppskatta en preliminär tidtabell. Planering av dokumentation. Brev till föräldrarna där man berättar om projektet, preliminära planer samt vilka frågor barnen kommer att utforska. I brevet kan man berätta hur man bestämde sig för ämnet och vilka inlärningsmål som ingår i projektet. Även föräldrarnas medverkan i olika former av projektet kan framgå. Fördjupning i ämnet genom utforskande, lek, rörelse och genom att uttrycka sig via olika konstformer och upplevelser av dem. Ordnar möjligheter till att kunna dela med sig det man lärt sig tex. vid morgonsamlingen. Projekttiden tar så långe som intresse för ämnet finns. Anteckningar och beskrivning av olika leksituationer. Fotografering av olika situationer då barnen utforskade. Vilka nya frågor uppstod? Vilka aktiviteter engagerade sig barnen speciellt i? Vad lärde sig barnen och vilket stöd fick de? Lasten ajattelun kirjaaminen työskentelyn aikana on hyödyllistä. Nyttigt att anteckna hur barnen tänkte och arbetade under projektet. Barnens egen dokumentation (tex planer och erfarenheter) Fotografering och videodokumentation av verksamheten.

4 Skede 3 Utvärdering av projektet och dela med sig till andra Viktigt att gå igenom vad man har lärt sig och erfarenheterna tillsammans med barnen Bestämmer vad och hur som berättas om projektet åt föräldrar och övriga (tex en utställning, en föreställning, tidning, sång eller en verksamhetsstund där barnen kan lära ut det de lärt sig). De vuxna hjälper barnen att gå igenom projektet genom diskussion och genom att gå igenom dokumentationen. Utvärdering av vad man lärt sig och vilka mål man nått. Vad visste vi i början och vad vet vi nu. Vilka nya frågor har uppstått? Reflektion och utvärdering av hur projektet lyckades (barnens engagemang, delaktighet, arbete i grupp, utmaningar etc.) Tankekarta över vad vet vi nu jämfört med vad vi visste i början. Nya teckningar där man kan se hur tänkandet har utvecklats. Skriv ner barnens nya uppfattningar. Vad har vi lärt oss? Barnens utvärdering av projektet. Vad var bäst? Vad lyckades jag med? Vad var svårt/utmanande? Vad skulle jag ännu vilja lära mig? en av materialet och barnens alster samlas ihop och visas på överenskommet sätt i slutet av projektet. Modellen är anpassad från Harris Helm, J. & Katz, L. (2001) Young Investigators. The project approach in the early years

5 Litteratur: Harris Helm, J., Beneke, S., Steinheimer, K. (1998) Windows on learning. Documenting young childrens work. New York: Teachers College Press. Harris Helm, J. & Katz, L. (2001)Young Investigators The project approach in the early years. New York: Teachers College Press Heikka, J., Hujala, E & Turja, L. (2009) Arvioinnista opiksi. Havainnointi, arviointi ja suunnittelu varhaiskasvatuksessa. Vantaa: Edufin Oy. Heikka, J., Hujala, E., Turja, L. & Fonsén, E. (2011). Lapsikohtainen havainnointi ja arviointi varhaiskasvatuksessa. Teoksessa E. Hujala & L. Turja (toim.) Varhaiskasvatuksen käsikirja (s ). Jyväskylä: PS-kustannus. Lewin-Benham, A. (2008) Powerful children. Understanding how to teach and learn using the Reggio Approach. New York: Teachers College Press. Lipponen, L. (2011) Tutkiva oppiminen varhaiskasvatuksessa. Teoksessa E. Hujala & L. Turja (toim.) Varhaiskasvatuksen käsikirja (s ). Jyväskylä: PS-kustannus. Lipponen, L., Kumpulainen, K. Hilppo, J. (2013) Haluan, voin, osaan. Lasten toimijuuden rakentuminen päiväkodissa Teoksessa K. Karila & L. Lipponen (toim.) Varhaiskasvatuksen pedagogiikka (s ). Tampere: Vastapaino Oy. Ojala, M. (2009). Varhaiskasvatuksen käytännön kehittäminen reflektion avulla. Teoksessa: A.-R. Mäkitalo, M. Ojala, T. Venninen & B. Vilpas (toim.) Löytöretkellä omaan työhön (s ). Helsinki: Pääkaupunkiseudun osaamiskeskus SOCCA ja Heikki Waris instituutin julkaisusarja. Kumpulainen, K. Mikkola, A., Rajala, A., Hilppö, J. & Lipponen, L. (2014) Positiivisen pedagogiikan jäljillä. Teoksessa: L. Uusitalo-Malmivaara (toim.) Positiivisen psykologian voima (s ). Jyväskylä : PS-kustannus.