FORNTID I ÖSTERLENS BYAR

Transkript

1 SLUTRAPPORT PILOTPROJEKTET FORNTID I ÖSTERLENS BYAR 31 januari 2011 Av Ulrika Wallebom

2 Sammanfattning Under perioden 31 maj januari 2011 har pilotprojektet Forntid i Österlens byar bedrivits på Österlens museum. Projektet har initierats och till största del finansierats av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Projektet har letts och genomförts av arkeolog Ulrika Wallebom. Syftet med detta pilotprojekt har varit att tillgängliggöra Föreningens stora arkeologiska samlingar för allmänheten. Fem österlenbyar med en extra spännande förhistoria valdes ut och skärskådades. Fornsakerna från dessa byar har inventerats och presenterats både på plats i byarna och på Internet. Nya idéer om hur man presenterar samlingar på Internet har testats och utvärderats. Fornsaker ur Per Perssons samling från Borrby och Tullstorp. Bakgrund På Österlens museum finns föremål och arkivalier. Dessa ägs av Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne och förvaltas av museet. I samband med Accessprojektet på Österlens museum påbörjades en första inventering och städning i det arkeologiska magasinet på Österlens museum. Det visade sig finnas upp mot arkeologiska föremål i samlingarna. Planer gjordes för hur det fortsatta arbetet skulle läggas upp. Under Arkeologiprojektet 2008 iordningställdes sedan det arkeologiska magasinet. I princip samtliga föremål fotograferades, och delar av samlingen registrerades eller specialinventerades. Kontakter togs med yrkesverksamma arkeologer och forskare. Under utställningen Plogfynd 2009 visades stora delar av samlingen upp för allmänheten. Temat i utställningen var samlarna och den extremt lokala förhistorien. Det var mycket uppskattat att visa fornsaker som hittats på besökarens egen gård eller som lämnats in till museet av en anfader. 2

3 Mot bakgrund av detta ville vi gå ytterligare ett steg och fördjupa oss i detta omfattande arkeologiska material. För att ha en möjlighet att hinna göra en ordentlig fördjupning ville vi lägga upp projektet som ett pilotprojekt och utgå från endast en handfull byar eller socknar. Vi hade också många funderingar och planer på hur vi når ut till en bredare publik, bland annat via Internet. En projektidé nedtecknades (bilaga 1), och denna utgjorde grunden till ansökan om medel hos Föreningen. Projektplanen Under projektets första dagar fastställdes en mer detaljerad projektplan med en grov tidsplan (bilaga 2 och 3). Budgeten fastställdes, och utöver personalkostnaderna på kr (motsvarande 7 manmånaders anställning) som bekostades av Föreningen beslutades att Österlens museum skulle bidraga med materialkostnader, kontorsutrustning samt personella resurser i form av hjälp av praktikanterna Ulf Danell, Valter Blom, Maria Grefalk m fl. Av projektplanen framgick att pilotprojektet Forntid i Österlens byar skulle ingå i det mer övergripande byprojektet Byar på Österlen som efter pilotprojektets avslut skulle fortgå och drivas av museets ordinarie personal. Medan pilotprojektet enbart handlade om forntid och fornsaker skulle byprojektet innefatta alla övriga materialkategorier och arkivalier i samlingarna. Målet med pilotprojektet sammanfattades i åtta punkter om vad som skulle ha uppnåtts och genomförts vid projektets avslut. Dessa publicerades också på museets hemsida: 1. Vi ska medverka i och/eller arrangera ett antal temadagar i byarna där fornsakssamlingarna presenteras. 2. Vi ska skapa en enkel informationsfolder med fornlämningskarta för varje by. 3. Vi ska göra en grundlig genomgång av samtliga fornfynd från de fem byarna och registrera dem i databasen Sofie Reflex. 4. Vi ska verka för att Sofie Reflex ska anpassas till Internet så att våra samlingar blir sökbara i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla 5. Vi ska skapa grunden för Byprojektet på Österlens museums hemsida med aktiva sidor under pilotprojektets utvalda byar. 6. Vi ska verka för att öka besöksstatistiken för dessa hemsidor. 7. Vi ska publicera minst en artikel om projektet i Fornminnesföreningens tidskrift Österlent. 8. Vi ska göra en skriftlig rapport över projektets resultat. Detta har gjorts Under projektets gång har vi varje månad gjort en månadsrapport som publicerats på museets hemsida. En sammanfattning av dessa rapporter kan beskrivas som följer; I juni 2010 inleddes projektet med att projektplanen togs fram och att de byar som skulle ingå i projektet valdes ut. Grunden lades för hemsidans struktur, och i juni gick Österlens museum också med i Facebook. Kriterierna för att bli en utvald by var att 1) det skulle finnas en spännande förhistoria kring byn och det skulle finnas intressanta fornsaker i samlingarna därifrån, 2) det skulle finnas ett aktivt byalag eller liknande för oss att samarbeta med och 3) byn skulle ha en egen hemsida som vi kunde länka till museets egen hemsida. Kontakter togs med byalagen och vi började direkt planera för de kommande utställningarna och evenemangen ute i byarna. De utvalda byarna blev Borrby byn som omges av sägner om forntida borgar, heliga källor och försvunna kyrkoruiner. Brantevik fiskeläget med de 3

4 vidsträckta gravfälten i Grönet och de nyupptäckta, omstridda hällristningarna vid Äppellunden. Gladsax byn med den bortglömda kungaborgen Gladsaxehus, stenåldersgravarna vid Rosdala och den nyligen vandaliserade hällristningen Dansaren. Hammenhög samhället med den okända men storslagna förhistorien. Här finns vikingatida silverskatter och flera välbevarade gravhögar som exempelvis Hammens hög från bronsåldern. Östra Vemmerlöv platsen för förhistoriska människooffer i våtmarkerna, välbevarade gravurnor och halsringar från bronsåldern. Hammens hög på 1930-talet fotograferad av E Lönnberg I juli 2010 publicerades de första byahemsidorna på hemsidan. Först ut var Borrby och Gladsax. En artikel om projektets planer och visioner skrevs till Föreningens tidskrift Österlent nr (bilaga 4). Arbetet med att gå igenom samlingarna från varje by intensifierades. Allt material inklusive fornminneskartor, arkivgenomgångar mm samlades i en egen pärm för varje by. I juli mottog Föreningen och museet en stor samling av fornsaker från den år 1978 utgrävda gånggriften Stenstuan i Gladsax. Mycket tid lades också ned på att förbereda de kommande temadagarna och utställningarna. Onsdagen den 14 juli medverkade vi i Borrby Baddaredag, då undertecknad tillsammans med numismatikern Ulf Danell och historikern Valter Blom i samarbete med Borrby Byalag, anordnade en välbesökt utställning i S:t Maria kyrka. Lördagen den 31 juli medverkade vi i Gladsaxdagen, arrangerad av Gladsaxdagsgruppen och Simrishamns Pastorat, då undertecknad anordnade en utställning i Gladsax medborgarhus som bland annat visade upp de nyinkomna fynden från Stenstuan. På eftermiddagen ordnades en mycket välbesökt utflykt till graven och området däromkring, ledd av stenåldersarkeolog Björn Nilsson. Bussutflykt på Gladsaxdagen till gånggriften Stenstuan. Bussen fick köra två gånger för att få med alla intresserade. 4

5 I augusti 2010 anordnades ytterligare två välbesökta byadagar. Lördagen den 7 augusti medverkade undertecknad tillsammans med arkeolog Ann-Louise Svensson, historikern Valter Blom och stenåldersarkeolog Kristian Brink, alla med rötter i Östra Vemmerlöv, i hemvändardagen i Östra Vemmerlöv. Detta gjordes i samarbete med Östra Vemmerlövs byalag. Här ingick såväl en utställning i Kyrksalen som en guidad tur ute i det fria. Söndagen den 29 augusti gick den nationella av stapeln i Brantevik. Undertecknad arrangerade tillsammans med hällristningsexpert Ann-Louise Svensson en utställning i Sjöfartsmuseets Hoppets lokaler samt en vandring ut till Branteviks hällristningar. Inför evenemanget gjordes en intervju i radio Kristianstad. Det hela var ett samarrangemang med Branteviks Samhällsförening. Välbesökt Arkeologidag i Brantevik. I september 2010 arrangerades den sista temadagen i byarna. Lördagen den 4 september medverkade undertecknad tillsammans med Lantbruksmuseet i Hammenhög i en utomhusutställning i samverkan med Hammenhögs byalag. Efter denna tillställning gick projektet gradvis över i den ny fas, mer inriktad på arbetet med hemsidan. Sommarens korta utställningar gjordes om till digitala varianter med temavis arrangerade fotografier och texter. Efterforskningar hur andra museer jobbat med liknande utställningar gjordes. Undertecknad genomgick tillsammans med praktikanten Jeanette Gimmerstam (arkeolog och hemsideskonstruktör) en kurs i Webbhantering i kommunens regi. Text om projektet lades ut på Föreningens sida. Olika intressenter informerades om pilotprojektet denna månad. Bland andra studenter från museologiutbildningen vid Lunds universitet, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Simrishamn, Ystad museer, länsstyrelsen i Skåne län och Riksantikvarieämbetet centralt samt Skånes hembygdsförbund. I oktober 2010 fortsatte experimenterandet med hur man bäst presenterar en virtuell utställning. Möten hölls med kommunens webbansvariga. Undertecknad gjorde tillsammans med Jeanette Gimmerstam olika varianter och testade också möjligheterna för museet att skaffa en egen extern hemsida som inte behöver följa de kommunala reglerna för hemsidans utformning. Den oktober deltog vi dessutom i de regionala museidagarna i Helsingborg. Konferensen Museiforum och Musund 2010 handlade om framtidens museum; det digitala museet, verktyg för framtiden, interaktivitet med besökare och 5

6 samlingar på webben. Vidare hade undertecknad en första kontakt med systemutvecklaren för Sofie WWW, vilket är en applikation som krävs för att ta det första steget till att göra vår databas Sofie Reflex sökbar via nätet. Målet var att föremålen i samlingarna skulle bli sökbara via Riskantikvarieämbetets sökmotor Den 14 oktober höll undertecknad ett föredrag för allmänheten under rubriken Forntida kaos en berättelse om hur vi skapat ordning ur kaos i det arkeologiska magasinet genom access-, arkeologi- och pilotprojekten. Framtidens museum diskuterades på Museiforum. Halsringar funna i Hammenhög. I november 2010 stod pilotprojektet mer eller mindre på paus, på grund av att vi ägnade denna månad åt ett annat projekt, nämligen att hämta hem och omhänderta smidesföremål som stått utställda på Gislövs smidesmuseum. Av denna anledning sköts pilotprojektets avslutning fram en månad i tid. Trots detta hann vi med en del som hade med pilotprojektet att göra. Den 10 november var vi på Sofieutbildning på kulturmagasinet i Ystad och diskuterade detaljer i olika lösningar av Sofie WWW, som vi nu beslutat att köpa in till Den 23 november hölls ett möte där vi diskuterade mer i detalj hur museets nya satellithemsida skulle läggas upp. Det beslöts att de virtuella utställningarna trots allt skulle ligga på museets kommunala hemsida. Vi bestämde vidare att museet skulle lägga ut ett bildgalleri med bilder från bland annat pilotprojektet på den stora globala bildsiten Flickr. I december 2010 fortsatte arbetet med de olika hemsidorna. Efter en ganska lång paus skedde en stor uppdatering och komplettering av museets kommunala hemsida. Samtliga virtuella utställningar lades ut, och för varje by lades dessutom pdf-varianter av fornminneskartor och broschyrer ut, som vem som helst kan ladda ner och skriva ut. Dessutom publicerades en liten historia ur arkivet utlagd för varje by. Totalt lades nästan 85 stycken separata sidor om pilotprojektet ut på museets hemsida. I december gick museet dessutom med i flera stora och välbesökta siter. är världens största och mest kända bildalbumstjänst på nätet. Här finns mer än 5 billioner foton och enligt egen utsago får sidan nya användare varje dag, året runt. Hittills har vi fått uppskattande kommentarer om våra bilder från Tyskland, USA och Guatemala Riksantikvarieämbetet har sedan juni 2010 en ny interaktiv hemsida kallad där besökare har möjlighet att skriva ner sina egna, personliga historier från olika platser i Sverige. Där finns pilotprojektets utvalda byar med. Hemsidan vänder sig till bland andra hembygdsrörelsen, släktforskare, lärare och elever. I mitten av december lanserades alla dessa sidor tillsammans med museets egen hemsida Information och reklam om detta gjordes i den lokala pressen. Strax före julhelgen skickades information om projektet och de olika hemsidorna samt broschyrer ut brevledes till samtliga kontaktpersoner inom byalagen och deras webbansvariga. Till 6

7 julhelgen producerade undertecknad slutligen ett bildspel om pilotprojektet som i skrivande stund fortfarande är igång i museibutiken. Den världsomspännande bildalbumstjänsten Flickr. I januari 2011 ägnades en del tid åt att städa i databasen Sofie Reflex, att se till att grova fel rättades till, att alla bilder lades på rätt plats och så vidare. En del tekniska problem med databasen resulterade i förseningar och svårigheter att vara så effektiv som man hade önskat. På grund av fördyringar och oväntat höga kostnader sköts inköpet av webbapplikationen Sofie WWW upp till sommaren En hel vecka tillbringades i magasinet för att städa undan gamla synder från sommarens utställningar och utställningen Plogfynd samt att sortera in nytillkomna och nynumrerade nygamla föremål. I januari skrev undertecknad vidare en artikel om projektets resultat till Föreningens tidskrift Österlent nr (bilaga 5). Sista veckan i januari ägnades åt utvärdering, slutrapportering och diarieförande. Utvärdering De åtta delmål som pilotprojektet enligt projektplanen hade har till största del också genomförts under de sammanlagt åtta månader som projektet har pågått. 1. Temadagar i byarna Ambitionen att medverka i och/eller arrangera ett antal temadagar i byarna där fornsakssamlingarna presenteras har genomförts i samtliga fem utvalda byar. För museets del har det varit lärorikt på så sätt att det har varit ett helt nytt sätt att ställa ut. Dels har utställningarna varit extremt korta och intensiva; under 2-4 timmar har ett hundratal personer samlats på en plats för att bese en utställning som därefter plockas bort. Ibland har det hela haft karaktären av en happening. Särskilt i de fall där vi arrangerat utställningen i ett helt annat sammanhang än vanligt (mitt i en bakluckeloppis och politisk valdebatt i Hammenhög, eller bland hoppborgar och körsång i Borrby) har vi också nått en ny publik som bara råkat komma förbi. Till viss del har det säkert också lockat folk att utställningarna har varit så 7

8 extremt lokalhistoriska det gällde liksom att passa på när de fanns på plats. Endast i ett fall fick vi anordna dagen i egen regi i Brantevik, som inte har någon egen byadag. Den tillställningen var å andra sidan den mest välbesökta av dem alla. Kanske mest för det stora intresset för de omdebatterade och aktuella nyfynden av hällristningar i byn. En lärdom av dessa temadagar är att de har varit extremt publikdragande och för den stora massan av byborna har nog dessa dagar varit den största behållningen av projektet. En nackdel har ibland varit att man skulle ha önskat mer tid för att hitta fördjupa sig i föremålen och kanske speciellt de pärmar med sammanställningar som vi hade med till varje temadag. Ibland har folk sökt sig in till museet i efterhand för att sitta och bläddra igenom dessa pärmar. Mycket, men inte allt, i pärmarna finns numera även utlagt på hemsidan. Utställning, schackspel, valdebatt och bakluckeloppis i Hammenhög. 2. Broschyr Broschyrerna skulle till en början produceras i en kommunal mall, men på grund av semestertider blev detta försenat. Av den anledningen hade vi tyvärr ingen broschyr klar till Baddaredagen i Borrby, men en sådan producerades i efterhand i egen hemmagjord regi. Till alla andra byadagar har vi tillverkat broschyrer (bilaga 6-10) med samma formspråk som reklamaffischerna till varje temadag. Broschyrerna har som planerat innehållit en fornminneskarta med utdrag ur fornminnesregistret över byn, en kort beskrivning av fornlämningarna i trakten samt en sammanfattning av vad som finns i museets arkeologiska magasin från byn. Broschyrerna har gått åt som smör i solsken och finns numera att ladda hem via hemsidan för den som vill. En lärdom av detta är att en broschyr är ett enkelt och populärt sätt att ge folk något att ta med sig hem, där även en hänvisning till hemsidan för djupare studier finns med. 8

9 3. Sofie Reflex Ambitionen var att göra en grundlig genomgång av fornfynden från varje by samt att registrera dem i databasen Sofie Reflex. Redan tidigt i projektet konstaterades att vi hade turen att samtliga byar redan var registrerade i Sofie och att enbart en kontroll och viss finslipning återstod. Tidigt i projektet satsades därför krutet istället på att göra en skriftlig sammanställning av antal fynd, fyndsammansättning samt vad som fanns i de stora privatsamlingarna från varje by (privatsamlingarna är inte registrerade i Sofie). Dessa sammanställningar finns sparade i bypärmarna. Finslipningen i Sofie Reflex sparades sedan till sista veckorna av projektet där det på grund av tekniska problem visade sig vara svårt att fullfölja helt. En genomgång av de värsta felen har dock genomförts och tid har lagts på att komplettera de bilder som saknades i databasen (de var tagna, men inte överförda till Sofie). Eftersom inköpet av Sofie WWW sköts upp till sommaren 2011 kunde inte det jobb med att pricka av vilka poster man ville skulle vara synliga på webben i framtiden inte heller genomföras. Av detta kan man dra lärdomen att man ska beräkna mycket mer tid och pengar till databasarbete och tekniska uppdateringar än vad som gjordes i pilotprojektet. En hel del arbete återstår alltså när väl Sofie WWW köps in till dess att materialet kan bli sökbart på Internet. Här har inte projektets mål uppfyllts helt och hållet med andra ord. Riksantikvarieämbetets sökmotor Kringla. 4. Kringla Redan i projektets början stod det klart att det kanske inte var rimligt att anta att vår databas skulle vara sökbar på Internet innan projektets avslut. Därför var ambitionen att verka för att samlingarna skulle bli sökbara i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla Målsättningen hänger samman med punkten ovan. Vid våra kontakter med Riksantikvarieämbetet och systemutvecklaren av Sofie har vi förstått att vi med våra planer och ambitioner ligger väl i linje med vad andra museer planerar för, men att vi tillhör de första mindre museerna med så konkreta och långt framskridna planer på att ansluta oss till Kringla. 9

10 Slutsatsen är att vi under projektets gång verkat för att målet ska bli verklighet, men att vi också inser att det kan ta längre tid än önskat. Framför allt är det en ekonomisk fråga för museet. 5. Museets hemsida Målet att på Österlens museums vanliga, kommunala hemsida skapa grunden för det övergripande byprojektet Byar på Österlen med aktiva sidor under pilotprojektets Forntid i Österlens byar har nåtts med råge. Idag ligger 85 separata sidor ute under denna rubrik. Under projektets gång stötte vi på en hel del problem i detta arbete. För det första var till en början hänvisade till kommunens webbansvariga, som var den som enligt tradition lade ut den text och bild som vi skickade till henne från museet. Själva hade vi ingen kunskap och utbildning inom webbpublicering. Efter en del ganska omfattande förseningar på grund av semestrar och invigningen av Marint centrum tog vi under hösten beslutet att ta saken i egna händer och gick en kurs i kommunens webbprogram Episerver 4, varefter vi själva så småningom började lägga ut våra egna sidor. Samtidigt pågick diskussionen om inte museet skulle skaffa en egen satellitsida där vi friare kunde presentera föremål på ett lite roligare och snyggare sätt än vad som är möjligt inom den kommunala regin. Inte förrän i månadsskiftet november/december 2010 kom beslutet att pilotprojektet och dess virtuella utställningar trots allt skulle ligga på den kommunala sidan, och därefter gick det relativt fort att få ut informationen på plats. Så här i efterhand känns det som dessa hemsidor kom på plats alldeles för sent i projektets slutfas, helst hade man ju velat kunna presentera utställningarna på nätet ganska snart efter temadagarna, då intresset fortfarande var på topp i byarna. Kanske hade man kunnat lösa det genom att vara två som arbetade parallellt i projektet, en som ansvarade för de praktiska temadagarna och en som arbetade med hemsidorna samtidigt. Något att fundera på inför en eventuell fortsättning av denna projektidé. Museets kommunala hemsida har sina begränsningar både layoutmässigt och när det gäller antalet besökare. Det är fortfarande diskutabelt om det är optimalt för att museum att ha sin hemsida i kommunala regi, som för Österlens museums del längst ner under Ö under rubriken Kultur och fritid. Särskilt efter att ha deltagit i seminariet om framtidens museum och hur viktiga de digitala, interaktiva delarna av ett museum kommer att vara framgent kan man fundera om museet inte ska satsa på en egen hemsida i framtiden. Den egna hemsida, som handlar om samlingarna, och som har presenterats under vintern 2010 är ett första steg i rätt riktning tror jag. Museets kommunala hemsida en virtuell utställning om Borrbys forntid. 10

11 6. Besöksstatistik Ett av målen med projektet var att öka besöksstatistiken på museets hemsida/hemsidor. Detta skulle bland annat se genom att skapa länkar till och från och mellan våra egna sidor i mycket större utsträckning. Antalet länkar har också utökats rejält. Inte minst länkarna från byarnas egna hemsidor har bidragit till att locka besökare tror vi. Länkarna och andra aktuella webbadresser finns uppgivna i bilaga 11. När det gäller museets kommunala hemsida kan man se en del statistik via Episerver 4. Där kan man bland annat se att Österlens museums startsida ökade sitt besökarantal med 410 besök (från 2544 till 2954 visningar) under pilotprojektets projekttid mellan 31 maj februari 2011 jämfört med samma period året innan. Detta ger ett genomsnitt på drygt 90 besök i veckan. Startsidan Byar på Österlen har totalt haft 597 visningar under projekttiden med vissa toppar under veckorna 27, 30-31, 34-36, 42, år 2010 och vecka 3 år Toppmånaderna är juli, augusti, september och december. Vissa av toppdagarna kunde direkt relateras till temadagarna som hölls ute i byarna. En topp kunde också noteras dagarna efter att alla byalag hade kontaktats i projektets början samt efter föredraget om projektet som hölls i mitten av oktober. Notiserna i Österlenmagasinet, särskilt den som skrevs inför julledigheten, gav respons på hemsidan. Projektets månadsrapporter har haft sammanlagt 133 visningar, med en övervikt på juni, juli och augusti. Byarnas egna startsidor och virtuella utställningar har också varit relativt välbesökta. Här syns dock en tydlig skillnad mellan de byar som lades ut tidigt, i närmare anslutning till sommarens temadagar, än de byar som dröjde med att läggas ut. De virtuella utställningarna har förmodligen förlorat mycket på att de lades ut så sent efter det att temadagarna var aktuella. Mest besökta är de först utlagda byarna Borrby och Gladsax, samt även Brantevik, där ju intresset vid arkeologidagen var så stort i byn. Flest besök på de virtuella utställningarna hade Brantevik och Hammenhög, medan övriga byar visade på ett ganska magert besöksantal. Sammanlagt har byasidorna visats 690 gånger och utställningarna 210 gånger under projekttiden. Sammantaget kan man säga att museets kommunala hemsida verkar vara beroende av lokala händelser såsom temadagar, föredrag och lokal press. Lokala händelser speglas på hemsidan. När det gäller de övriga siter som museet finns med på råder en helt annan bild. Sedan museet i november publicerade och i december 2010 lanserade sin egen hemsida har sidan visats 3287 gånger i skrivande stund. Måhända att många av visningarna relaterar till våra egna besök, men skillnaden mot besöksstatistiken på den kommunala sidan är ändå markant. Detta ger ett genomsnitt på nästan 300 besök i veckan. Likaså har lanseringen på Facebook i juni 2010 resulterat i at museet numera har 127 digitala vänner som följer museet på nätet. Vårt fornsaksgalleri på har sedan det presenterades i december 2010 genererat kommentarer från hela världen, och via flickr är Österlens museum numera vänner med bland många andra Svenska amatörfotografer, British Museum och Guggenheim. Slutsatsen är att på den kommunala hemsidan når museet huvudsakligen personer som redan känner till Österlens museum, som läser Ystads Allehanda och som redan besöker våra utställningar och arrangemang. Vill nå fler grupper bör museet även i fortsättningen finnas med mycket mer på siter som redan är välbesökta. Och inte bara finnas med, utan vara aktiva där. Att vara medlem på en hemsida kräver lite jobb, att man svarar på kommentarer och 11

12 inlägg, söker kontakter och blir medlem i grupper, kommenterar andras inlägg, ger sig in i debatter. Allt detta kräver naturligtvis tid. Kan tyckas som ytterligare en sak som museet måste ha personal till men kan nog inte undvaras om man vill vara med i framtidens museer. Pilotprojektets byar finns med på Riksantikvarieämbetets hemsida Platsr. 7. Österlent och övrig kommunikation Ett av målen var att publicera en artikel om projektet i Föreningens tidskrift Österlent, som dels når ut till Föreningens drygt 600 medlemmar och som dels säljs i museets butik. Så har också skett, det har till och med blivit två artiklar. Utöver detta har vi skrivit kortare artiklar eller blänkare om projektet vid två tillfällen i Österlenmagasinet samt låtit oss intervjuas i Radio Kristianstad i augusti 2010 samt i Ystad Allehanda i februari Därtill har undertecknad berättat om projektet och gjort reklam för det i olika muntliga former i föredrag, visningar och andra presentationer. Vi har så ofta vi kunnat delat ut broschyrer och exemplar av artiklarna i Österlent. Bildspel om projektet har visats vid såväl skyltsöndagen i november 2010 som under julhelgerna Slutrapport Vi lovade att göra en skriftlig rapport över projektets resultat och det är den du håller i din hand just nu. Den finns att ladda hem i pdf-format på hemsidan och den finns diarieförd i kommunens arkiv. Budget Budgeten för projektet har hållit sig inom de ramar som fanns. Mycket av arbetet har genomförts av de praktikanter som arbetat under projektets gång på museet. Särskilt har Ulf 12

13 Danell, Valter Blom, Maria Grefalk, Jeanette Gimmerstam och Josefine Svensson varit engagerade på olika sätt. Webbansvariga Elisabeth Wikenhed har bidragit med hemsides- och kopieringshjälp. Har syftet med projektet uppnåtts? Det övergripande syftet med pilotprojektet Forntid i byar var enligt projektplanen att allmänheten i de utvalda byarna skulle få kännedom om vad som finns i samlingarna och att de skulle lockas att söka mer kunskap om forntiden i sin närhet. Genom att arbeta aktivt med nätbaserad information med mycket länkar och samarbeten med byalag hoppades vi kunna nå ut till ny publik. Även om det är svårt att mäta om byborna numera har kännedom om din egen forntid tror jag att vi åtminstone givit dem rika tillfällen att få veta mer. Temadagarna i byarna har lockat omkring 100 personer vid varje tillfälle, så de måste betecknas som lyckade i den avsikten. Folk i allmänhet har varit positiva och haft många frågor och inte minst har de velat berätta egna historier och berätta om egna fynd de gjort. Genom att finnas på plats i oväntade och ovanliga sammanhang har vi också nått en ny publik, det har vi fått bekräftat många gånger. Huruvida vi nått en ny publik via kommunens hemsida är svårt att säga, men åtminstone har besöksstatistiken ökat. Via våra övriga sidor har vi definitivt nått en ny, och delvis internationell publik. I projektets slutskede har jag via mail fått förfrågningar om jag vill komma och hålla föredrag om forntiden i olika byar och om pilotprojektet, vilket jag kommer att göra under mars månad. Någon kontakt har jag fått i fält och andra via nätet. Eventuellt kommer representanter från Riksantikvarieämbetet att göra Pilotprojektet till ett speciellt case framöver, där de vill testa sin sida på våra kontakter inom byalag och samhällsföreningar. Jag tror att arbetet med museets hemsidor och medlemskap i externa sidor kommer att få en alltmer ökad betydelse i framtiden. Österlens museum och Föreningens samlingar må vara kända i Simrishamn och på Österlen, men i Sverige och världen är de ännu inte allmänt kända Därför måste man finnas med på ett hörn på de platser där framtidens besökare vistats dagligen på nätet. 13