MÅLBESKRIVNING/STUDIEHANDLEDNING PEDIATRIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅLBESKRIVNING/STUDIEHANDLEDNING PEDIATRIK"

Transkript

1 MÅLBESKRIVNING/STUDIEHANDLEDNING PEDIATRIK Uppdaterat ALLMÄNT: KLINISKA FÄRDIGHETER Pediatrikkursen är AT-förberedande. Det innebär att du efter att ha gått kursen skall kunna 1) ta upp anamnes och kommunicera adekvat med barn och deras vårdnadshavare 2) undersöka barn på ett för åldern anpassat sätt 3) självständigt utreda och behandla barn med enkla/vanliga åkommor 4) upptäcka viktiga/allvarliga sjukdomar även om de inte är mycket vanliga 5) identifiera väsentliga riskfaktorer för barnets hälsa 6) fungera i det multiprofessionella samarbetet kring det sjuka barnet Nedanstående kunskapsmål är uppdelade i centrala kunskapsfält markerade med KAPITÄLER och perifera kunskapsfält i vanlig skrift. De centrala fälten skall du ha ingående kunskaper om; det rör sig till exempel om diagnoser du skall kunna handlägga självständigt. De perifera fälten skall du översiktligt känna till; i de fall då det rör sig om diagnoser skall du fokusera framför allt på hur sjukdomarna upptäcks och hur de handläggs i primärvården. TILLVÄXT, UTVECKLING, NUTRITION, UPPFÖDNING NORMAL MOTORISK/NEUROLOGISK UTVECKLING, SAMT VANLIGARE AVVIKELSER NORMAL TILLVÄXT OCH VANLIGARE AVVIKELSER UTREDNINGSGÅNG VID DÅLIG LÄNGD- ELLER VIKTUTVECKLING NORMAL PUBERTETSUTVECKLING OCH VANLIGARE AVVIKELSER OBESITAS; RISKFAKTORER, DIAGNOSTIK, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER AMNING, BRÖSTMJÖLKENS SAMMANSÄTTNING Modersmjölksersättning BARNS UPPFÖDNING UNDER SPÄD- OCH SMÅBARNSÅREN VANLIGA UPPFÖDNINGSPROBLEM SOCIALPEDIATRIK, BARNHÄLSOVÅRD, SKOLHÄLSOVÅRD, ALLMÄNPEDIATRIK FNs barnkonvention PSYKOSOCIALA FAKTORERS BETYDELSE FÖR BARNETS HÄLSA PREVENTIVA ÅTGÄRDERS BETYDELSE FÖR BARNETS HÄLSA Barnets situation i samhället Väsentlig lagstiftning kring barns rättigheter, barn som far illa, missbruk och barnmisshandel Vem har vilken roll barnläkaren, socialtjänsten, polisen, rättsmedicinaren m fl i ett övergreppsärende? Olycksfallens epidemiologi, orsaker och profylax Barnhälsovårdens mål, organisation och arbetsmetoder Sömn- eller ätsvårigheter hos småbarn Tidiga tecken på utvecklingspsykiatriska störningar såsom ADHD

2 VACCINATIONSPROGRAMMET VANLIGARE UTSLAG/HUDSJUKDOMAR SMÄRTBEDÖMNING OCH SMÄRTBEHANDLING, AKUT OCH KRONISKT AKUTPEDIATRIK HJÄRTLUNGRÄDDNING (HLR) AV BARN I OLIKA ÅLDRAR HLR av svårt sjuka nyfödda barn AKUT HANDLÄGGNING AV KRAMPANFALL OKLAR MEDVETANDESÄNKNING, AKUT HUVUDVÄRK, NACKSTYVHET AKUT ANDNINGSPÅVERKAN, OBSTRUKTIVITET, FRÄMMANDE KROPP, LUFTVÄGHINDER BEDÖMNING AV HYDRERINGSGRAD OCH OLIKA TYPER AV DEHYDRERING AKUT REHYDRERING ANAFYLAXI Djur- och insektsbett HANDLÄGGNING AV LIVSHOTANDE INFEKTIONER (PURULENT MENINGIT, SEPSIS) VANLIGARE FÖRGIFTNINGAR (JÄRN, PARACETAMOL, PETROLEUMPRODUKTER) OCH DERAS BEHANDLING Giftinformationscentralens verksamhet NÄR SKALL MAN MISSTÄNKA BARNMISSHANDEL? VILKA SKYLDIGHETER HAR LÄKAREN? Plötslig spädbarnsdöd, definition och basala riskfaktorer Buktrauma: akut handläggning Frakturer: basal handläggning, skillnader mellan barn och vuxna Brännskador: akut handläggning, behandlingsprinciper GENETIK, MISSBILDNINGSSYNDROM DOWNS SYNDROM: BAKGRUND, KARAKTERISTIKA, ASSOCIERADE TILLSTÅND De vanligare kromosomavvikelserna (ex Turner, Klinefelter), kliniska karakteristika Vanliga genetiska sjukdomars ärftlighetsgång, indikationer för prenatal diagnostik och etiska problem som aktualiseras av denna Principerna för genetisk rådgivning REUMATOLOGI JUVENIL IDIOPATISK ARTRIT: DIFFERENTIALDIAGNOSTIK, BASAL HANDLÄGGNING Utredning av ledsmärtor Autoinflammatorisk feber Henoch-Schönleins purpura: differentialdiagnostik, basal handläggning Kawasakis sjukdom: differentialdiagnostik, basal handläggning INTERNATIONELL BARNHÄLSOVÅRD Det globala sjukdomspanoramat Morbiditet och mortalitet i hög-, medel- och låginkomstländer; bakgrunden till skillnaderna Undersökningar som bör göras på adoptivbarn/invandrare Invandrarfamiljers särskilda situation i samhället NEONATOLOGI OMSTÄLLNING FRÅN INTRAUTERINT TILL EXTRAUTERINT LIV NORMAL FÖDELSE OCH DESS VANLIGARE AVVIKELSER OMHÄNDERTAGANDE AV DET NORMALA NYFÖDDA BARNET

3 EFFEKTER PÅ BARNET VID ÖVER/UNDERBURENHET, ASFYXI, LÅG/HÖG FÖDELSEVIKT UNDERSÖKNING AV NYFÖDDA BARN UPPFÖDNING UNDER NYFÖDDHETSPERIODEN Andningsstörningar hos nyfödda Vanligare infektioner under neonatalperioden Neonatala kramper, hjärnblödning Nekrotiserande enterokolit (NEC) NEONATAL IKTERUS; FYSIOLOGISK BAKGRUND, VANLIGARE ORSAKER OCH HANDLÄGGNING Sociala faktorers betydelse för neonatal mortalitet och morbiditet Akut handläggning av missbildningar som kräver kirurgisk behandling (esofagusatresi, diafragmabråck, analatresi, myelomeningocele) Avvikande utseende hos nyfödda barn, när skall underliggande missbildningssyndrom eller kromosomavvikelse misstänkas? ENDOKRINOLOGI, METABOLA RUBBNINGAR DIABETES MELLITUS: AKUTBEHANDLING VID NYINSJUKNANDE, BEHANDLING AV DE VANLIGASTE AKUTA PROBLEMEN OCH KOMPLIKATIONERNA DE VANLIGASTE RUBBNINGARNA I TYREOIDEA- OCH BINJUREBARKSFUNKTIONEN Kongenital binjurebarkshyperplasi De vanligaste rubbningarna i hypofyshormonerna Långvuxenhet ENDOKRINA ORSAKER TILL KORTVUXENHET Endokrina orsaker till övervikt Endokrina orsaker till polyuri/polydipsi Principerna bakom det neonatala screeningprogrammet KLINISKA SYMTOM SOM SKA GE MISSTANKE OM METABOL RUBBNING Hypoglukemi Avvikande yttre genitalia: orsaker och basal utredning ALLERGOLOGI, IMMUNOLOGI, PULMONOLOGI DEN ALLERGISKA MARSCHEN, VAD ÄR VANLIGAST I VILKA ÅLDRAR? FÖDOÄMNESALLERGIER, DERAS UTREDNING OCH BEHANDLINGSPRINCIPER ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT. UTREDNING OCH BEHANDLINGSPRINCIPER ASTMA, ALLERGISK OCH ICKE-ALLERGISK. UTREDNING OCH BEHANDLINGSPRINCIPER. INHALATIONSTEKNIK. EKSEM, MED OCH UTAN ALLERGISK BAKGRUND. UTREDNING OCH BEHANDLINGSPRINCIPER URTIKARIA. UTREDNING OCH BEHANDLING Barn med ökad infektionsbenägenhet; när skall underliggande immunbrist misstänkas? Cystisk fibros och annan kronisk lungsjukdom: tidig upptäckt, basal diagnostik och grundprinciper för behandlingen. Pneumotorax, differentialdiagnostik och akut handläggning INFEKTIONSSJUKDOMAR PRIMÄR UTREDNING AV FEBER HANDLÄGGNING VID OKLAR CRP-STEGRING/INFLAMMATION PRINCIPERNA FÖR NÄR ODLINGAR (URIN-, BLOD-, NASOFARYNX-, SVALG-) ÄR BEFOGADE/ /ANVÄNDBARA ELLER INTE PRINCIPERNA FÖR BEHANDLING (ELLER ICKE-BEHANDLING) MED ANTIBIOTIKA ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER, INKLUSIVE OTIT

4 PNEUMONI, INKLUSIVE KOMPLIKATIONER SOM PLEURAEMPYEM RSV-BRONKIOLIT PSEUDOKRUPP BARN MED UPPREPADE LUFTVÄGSINFEKTIONER, ÖRONBARN MONONUKLEOS MENINGIT, PURULENT OCH SERÖS Encefalit SEPSIS VANLIGARE HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER GASTROENTERIT Osteomyelit, septisk artrit Borrelia Influensa, andra viroser med systemsymtom HIV hos barn BARNKIRURGI, UROLOGI AKUT BUK: DIFFERENTIALDIAGNOSTIK, ORSAKER, ÅTFÖLJANDE VÄTSKEBALANSRUBBNINGAR, VÄTSKEBEHANDLING, AKUT KIRURGISK OCH ICKE-KIRURGISK HANDLÄGGNING INVAGINATION: ETIOLOGI, SYMTOM OCH HANDLÄGGNING APPENDICIT: SYMTOM, DIFFERENTIALDIAGNOSTIK, BEHANDLING, KOMPLIKATIONER LJUMSKBRÅCK, HYDROCELE, NAVELBRÅCK Urininkontinens orsakad av urigenitala missbildningar Uretravalvel Andra vanligare urinvägsmissbildningar Retentio testis, kryptorkism AKUT SKROTUM FIMOS, BALANIT OCH PARAFIMOS Hypospadi: typer och behandlingsprinciper PYLORUSSTENOS: SYMTOM OCH KLINISK HANDLÄGGNING Övriga gastrointestinala missbildningar: esofagusatresi, tunntarmsatresi, analatresi Ileus hos nyfödda och äldre barn: orsaker och differentialdiagnostik Främmande kropp i magtarmkanalen Kirurgiska orsaker till blod i avföringen Bukresistens: differentialdiagnostik, initial handläggning Gallstas: vanligare orsaker, differentialdiagnostik Orsaker till neonatalt fuktande navel Bukväggssdefekter: navelbråck, gastroschis, omfalocele Kirurgiska orsaker till neonatala andningsproblem: diafragmabråck, främmande kropp, trakealmissbildning ORSAKER TILL HÄLTA: COXITIS SIMPLEX, PERTHES SJD, SEPTISK ARTRIT ETC. BEHANDLING AV ENKLA SÅRSKADOR KARDIOLOGI KARDIELL/CIRKULATORISK OMSTÄLLNING FRÅN INTRAUTERINT TILL EXTRAUTERINT LIV BASAL BEDÖMNING AV BLÅSLJUD BEDÖMNING AV CYANOS ELLER TECKEN PÅ HJÄRTSVIKT De vanligare hjärtfelen; deras fysiologi och symtom De vanligare/viktigare hjärtrytmrubbningarna SYNKOPE/SVIMNING

5 HEMATOLOGI, ONKOLOGI DE VANLIGASTE FORMERNA AV ANEMI, DERAS PRIMÄRA UTREDNING, DIFFERENTIAL- DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING DEBUTSYMTOM VID MALIGNITETER De vanligaste blodmaligniteterna (ALL, AML) ICKE-MALIGNA ORSAKER TILL AVVIKANDE BLODBILD (ITP, MONONUKLEOS, ANDRA VIROSER) Vanligare koagulationsrubbningar (hemofili, von Willebrands sjd) översiktligt De vanligaste solida tumörerna (Wilms, neuroblastom, medulloblastom, osteosarkom, lymfom, Hodgkins sjd, astrocytom, PNET, retinoblastom) Översiktligt om riskerna med olika onkologiska behandlingsmetoder (cytostatika, strålbehandling, kirurgi, benmärgstransplantation) på kort och lång sikt GASTROENTEROLOGI OBSTIPATION: DIAGNOSTIK, UTREDNING, BEHANDLING CELIAKI: DIAGNOSTIK, UTREDNING, BEHANDLING GASTROENTERIT: DIFFERENTIALDIAGNOSTIK, VANLIGA AGENS, BEHANDLING (REHYDRERING, EVENTUELL SPECIFIK BEHANDLING). Kännedom om vilka mikrober som kräver smittskyddsanmälan eller smittspårning. Inflammatorisk tarmsjukdom. Differentialdiagnostik och översiktliga behandlingsprinciper Kronisk diarré: utredning i primärvården Återkommande buksmärtor: utredning i primärvården Malabsorption: viktiga orsaker och basal utredning Utredning av blod i avföringen Primär handläggning vid hepatit eller ikterus Spädbarnskolik: differentialdiagnostik NEFROLOGI, URINVÄGAR ENURES: ORSAKER, DIAGNOSTIK, UTREDNING OCH BEHANDLING URININKONTINENS DAGTID: ORSAKER, DIAGNOSTIK, UTREDNING OCH BEHANDLING KOPPLINGEN MELLAN TARMENS OCH URINBLÅSANS FUNKTION ÖVRIGA UROGENITALA SYMTOM: VAGINALA FLYTNINGAR, DYSURI, RODNAD I UNDERLIVET, URGENCY Nefros: definition, differentialdiagnostik, primär utredning och förstahandsbehandling Poststreptokockglomerulonefrit, IgA-nefropati, Henoch-Schönlein-nefrit, hemolytiskturemiskt syndrom, SLE-nefrit Tubulära/tubulointerstitiella sjukdomar översiktligt Cystnjuresjukdomar UTREDNING AV HEMATURI ELLER PROTEINURI Basala kunskaper om de vanligare orsakerna till njursvikt (akut/kronisk) hos barn och hur behandlingen skiljer sig från den hos vuxna URINVÄGSINFEKTIONER: ORSAKER, DIAGNOSTIK, UTREDNING OCH BEHANDLING Vesikoureteral reflux: klinisk betydelse och diagnostik Neurogen blåsrubbning ASYMTOMATISK BAKTERIURI RISKFAKTORER FÖR NJURSKADOR OCH DERAS BETYDELSE PÅ LÅNG SIKT Hypertoni: skillnader mellan barn och vuxna. Basal utredning NEUROLOGI, HABILITERING

6 FÖRSENAD PSYKOMOTORISK UTVECKLING: VANLIGARE ORSAKER, IDENTIFIERING, UTREDNINGSGÅNG Huvudvärk Förhöjt intrakraniellt tryck, bedömning och basal handläggning FEBERKRAMPER Vanligare epilepsiformer Omhändertagande vid epileptiska anfall ICKE-EPILEPTISKA ANFALL (AFFEKTKRAMPER, NATTSKRÄCK, SYNKOPE ETC) Cerebral pares: definition, orsaker och typer Habilitering: multiprofessionell behandling och stöd vid funktionsnedsättning Myelomeningocele: associerade problem (nedanför och ovanför bråcknivån) och deras grundläggande handläggning Hydrocefalus, shuntbehandling Neuromuskulära sjukdomar, fr a Duchennes muskeldystrofi

STUDIEHANDLEDNING BARNETS HÄLSA

STUDIEHANDLEDNING BARNETS HÄLSA STUDIEHANDLEDNING BARNETS HÄLSA Uppdaterad 120330 ALLMÄNT & KLINISKA FÄRDIGHETER Pediatrikkursen är AT-förberedande, vilket innebär att du efter kursen skall vara väl rustad att 1) ta upp anamnes och kommunicera

Läs mer

MÅLBESKRIVNING PEDIATRIK

MÅLBESKRIVNING PEDIATRIK MÅLBESKRIVNING PEDIATRIK Uppdaterat 110126 ALLMÄNT Pediatrikkursen är AT-förberedande. Det innebär att du efter att ha gått kursen skall vara väl rustad att 1) ta upp anamnes och kommunicera adekvat med

Läs mer

Studiehandledning i Pediatrik Karolinska Institutet Moment utveckling inom termin 10 på läkarprogrammet

Studiehandledning i Pediatrik Karolinska Institutet Moment utveckling inom termin 10 på läkarprogrammet Studiehandledning i Pediatrik Karolinska Institutet Moment utveckling inom termin 10 på läkarprogrammet Kontaktpersoner: Anders Åhlin (Sachsska), Kalle Lidefelt (ALB Huddinge), Aida Wahlgren (ALB, Solna)

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

Förslag till kursämnesbeskrivningar

Förslag till kursämnesbeskrivningar Förslag till kursämnesbeskrivningar Neonatologi 2013-12-02 Innehåll 1 Perinatalmedicin, genetik, missbildningar och syndrom. Etik och lagstiftning... 3 2 Respiratoriska och kardiovaskulära problem inklusive

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Vårdöverenskommelser mellan Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Vårdöverenskommelser mellan Barn- och ungdomskliniken och Primärvården Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektören

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid 1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning

Läs mer

Patofysiologin bakom förstoppning

Patofysiologin bakom förstoppning Patofysiologin bakom förstoppning Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Motorik Reflexer Orogastrisk Gastrokolisk Rektoanal Vanor

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neonatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016 Markera det eller de alternativ som du anser överensstämmer. Varje rätt svar ger 1 poäng, medan felaktiga svar ger ½ poängs avdrag. Inga poäng eller poängavdrag ges för uteblivet/uteblivna svar. 1. Vilken

Läs mer

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnonkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Akut sjuka barn 2012

Akut sjuka barn 2012 Är ni fler från arbetsplatsen som vill gå? Anmäl minst 4 deltagare och få 15 % i grupprabatt! Akut sjuka barn 2012 Att bedöma det svårt sjuka barnet vitalparametrar i olika åldrar Akuta allergiska reaktioner

Läs mer

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura)

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura) Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura) 23 April 2018 Författare: Jenny Lingman-Framme, Barnläkare, Barn- och ungdomskliniken Hallands sjukhus Robin Kahn, Barnreumatolog, Barn

Läs mer

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17 En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik Del II Kortsvar

Tentamensskrivning Pediatrik Del II Kortsvar Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del II Kortsvar! Fyll i kod högst upp på varje sida 1. Hur definieras cerebral pares (tre kriterier)? (1,5p) 2. Vilka är de två vanligaste associerade funktionsnedsättningarna

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt Bakgrund

Läs mer

Diagnoslathund för sjuksköterskor

Diagnoslathund för sjuksköterskor Informerande dokument Information Sida 1 (6) Diagnoslathund för sjuksköterskor Skilj mellan: Diagnos: Det tillstånd hos patienten som föranlett besöket Åtgärd: De insatser hälso- och sjukvårdspersonalen

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer

Läs mer

Dugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX

Dugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX Dugga kull 1, 2014 HT Max 42 p GK 28 p LÄRAREX 1. Vad skall ett barn med normal utveckling kunna finmotoriskt vid nedanstående åldrar såsom mest avancerade färdighet (mao, ange inte det man skall kunna

Läs mer

Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS)

Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) DSBUS BIVA(anestesi/opera1on) Barnmedicin inkl. neurologi, kardiologi, endokrinologi, njurmedicin, allergologi Barnkirurgi rikssjukvård

Läs mer

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock 1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta

Läs mer

Barnurologi. Grundläggande kurs om urogenitala missbildningar och sjukdomar hos barn UPPSALAKURSERNA

Barnurologi. Grundläggande kurs om urogenitala missbildningar och sjukdomar hos barn UPPSALAKURSERNA UPPSALAKURSERNA Barnurologi Grundläggande kurs om urogenitala missbildningar och sjukdomar hos barn Uppsala universitet bjuder in till utbildning 20-22 mars 2019 i Uppsala Barnurologin är en relativt ung

Läs mer

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler. MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för

Läs mer

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång. Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell

AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång. Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell Barnmisshandel (Barnafrid) Det finns ca 2 000 000 barn i Sverige Kan vara farligt, ibland

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning BARN- OCH UNGDOMSKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi omfattar handläggning av missbildningar, sjukdomar och skador, från prenatalperiod

Läs mer

Allvarliga akuta infektioner

Allvarliga akuta infektioner UPPSALAKURSERNA Allvarliga akuta infektioner Fallbaserad kurs om diagnostik och behandling av allvarliga akuta infektioner Uppsala universitet bjuder in till utbildning 2-5 oktober 2018 i Uppsala För att

Läs mer

Tentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

Barnurologi och uro-nefrologi

Barnurologi och uro-nefrologi UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Barnurologi och uro-nefrologi Grundläggande kurs om urogenitala missbildningar och sjukdomar hos barn Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 december 2014 i Uppsala

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala

Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala Snabb och adekvat handläggning på akutmottagningen kan vara livsavgörande Handläggning av akuta

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Kön: Hane Tik Födelseår:.. Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Om ja - i vilket bolag? 1) Hur bedömer du hundens allmäntillstånd? Mycket gott Gott Medelgott Dåligt Mycket Dåligt 2) Hud Har hunden någon

Läs mer

måndag 25 april Registrering och besök hos utställare Fika Kurs i Barnhälsovård

måndag 25 april Registrering och besök hos utställare Fika Kurs i Barnhälsovård måndag 25 april 08.30 10.00 Registrering besök hos utställare Fika 10.00 12.00 Invigning av barnveckan Otto Cars, Professor i infektionssjukdomar grundare av ReAct, Olle Lundberg, Professor chef för CHESS,

Läs mer

Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för pediatrik SCHEMA HT sept 2013

Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för pediatrik SCHEMA HT sept 2013 Preliminärt schema för pediatrikkursen vecka 35 42 OBS! disputation 18 oktober 2013 kl. 13.00 i Tallen Föreläsningssal: Tallen om inte annat anges. * = obligatorisk närvaro Vecka Datum Ämne Föreläsare

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Allvarliga akuta infektioner

Allvarliga akuta infektioner UPPSALAKURSERNA Allvarliga akuta infektioner Fallbaserad kurs om diagnostik och behandling av allvarliga akuta infektioner Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 oktober 2017 i Uppsala För

Läs mer

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

Lungmedicinska sjukdomstillstånd UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Lungmedicinska sjukdomstillstånd Diagnos och initial handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 11 14 november 2014 i Uppsala Differentialdiagnostiska svårigheter

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Omtentamen i Medicinsk vetenskap 7,5 p Kurs: M7007H

Omtentamen i Medicinsk vetenskap 7,5 p Kurs: M7007H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Medicins vetenskap Specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska Ht-11 Omtentamen i Medicinsk vetenskap 7,5 p Kurs: M7007H Lärare

Läs mer

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

MÅLBESKRIVNINGAR LÄKARPROGRAMMET TERMIN 8/STADIUM II

MÅLBESKRIVNINGAR LÄKARPROGRAMMET TERMIN 8/STADIUM II MÅLBESKRIVNINGAR LÄKARPROGRAMMET TERMIN 8/STADIUM II KLINISK MEDICIN IV, 19.5 hsp Urinvägarnas sjukdomar Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar Infektioner och Mikrobiologisk integrering Läkarprogrammet,

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet Verksamhetskod Klassificering av verksamhet Verksamhetskod används för att tala om vilken typ av vård en vårdgivare kan leverera. Innehållet i attributet verksamhet, businessclassificationname och businessclassificationcode,

Läs mer

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Anna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten

Anna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten Anna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten Rotavirusinfektion - sjukdomen Rotaviruset orsakar hög sjuklighet i Sverige mycket sällan dödsfall bland barn Vanligast

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%.

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%. Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK 17v 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 februari 2018 Tid: 4 timmar Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Neonatal trombocytopeni

Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni 1. Normalvärden lägre a.

Läs mer

Joachim Luthander Bitr. överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Marianne Segerberg Smärtsjuksköterska Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Joachim Luthander Bitr. överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Marianne Segerberg Smärtsjuksköterska Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gå 4 betala för 3! Akut sjuka barn! Akut vård, senaste nytt och aktuell behandling! Omedelbart omhändertagande av akut sjuka och skadade barn! Smärta och smärtlindring av barn Allvarliga infektionstillstånd

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

Lungmedicinska sjukdomstillstånd Uppsalakurserna Lungmedicinska sjukdomstillstånd Diagnos och initial handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 5-8 april 2016 i Uppsala God kunskap om lungmedicinska sjukdomstillstånd

Läs mer

O M T E N TA M E N 2

O M T E N TA M E N 2 Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande

Läs mer

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Kön: Hane Tik Födelseår:.. Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Om ja - i vilket bolag? 1) Hur bedömer du hundens allmäntillstånd? Mycket

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Ikterus i nyföddhetsperioden

Ikterus i nyföddhetsperioden Dok-nr 13203 Författare Carin Widén, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

måndag 25 april tisdag 26 april

måndag 25 april tisdag 26 april =föredrag/seminarier öppna för alla behöver ej föranmälas =föranmälan =föranmälan =föranmälan måndag 25 april 08.30 10.00 Registrering besök hos utställare Fika 10.00 12.00 Invigning av Barnveckan Otto

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper

Läs mer

Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS)

Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) Om a% vara barnkonsult på Dro%ning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) DSBUS BIVA(anestesi/opera1on) Barnmedicin inkl. neurologi, kardiologi, endokrinologi, njurmedicin, allergologi Barnkirurgi rikssjukvård

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Bakgrund Alla barn under 16 år med medicinska, kirurgiska eller ortopediska problem. Ca 50 000 barn/år 14% behöver slutenvård 25-30% av patienterna

Läs mer