Kallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (5) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 14 december 2016, klockan 13:00 Plats A-salen Kl. 12:00-13:00 serveras jultallrik utför A-salen Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) (KF) KS-2016/ Se över kostnaderna för kommunens IT-drift svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) (KF) KS-2016/ Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) (KF) KS-2016/ Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) (KF) KS-2014/ Miljöprogram för Huddinge KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (5) kommun (KF) 7 Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås (KF) KS-2016/ Utveckla information, stöd och råd till äldre (KF) KS-2016/ Plan för samhällsbyggnadsprojekt (KF) KS-2016/ Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta - svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson (KF) KS-2016/ Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) (KF) KS-2016/ Förslag till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun (KF) KS-2015/ Revidering av VA-utbyggnadsprogram (KF) KS-2015/ Översyn av taxa för upplåtelse av offentlig plats HKF1210 (KF) KS-2016/ Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Lissma Gård Fastighets AB rörande Lissma 4:84 inom kommundelen Sjödalen-Fullersta (KF) KS-2016/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen perioden januari-november Handlingar senare KS-2016/ Månadsuppföljning per den 30 november 2016 för Huddinge kommun- Handlingar senare KS-2016/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (5) 18 Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet KS-2016/ Fördelning av arbetsmiljöuppgifter KS-2016/ Miljöpris Beslut om pristagare KS-2016/ Idéburet offentligt partnerskap för brottsofferjouren KS-2016/ Redovisning av granskade bisysslor på kommunstyrelsens förvaltning 2016 KS-2016/ Val av Huddinge kommuns ledamöter för stiftelsen Flemingsberg Science för perioden 2017 till och med 2019 KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB innefattande direktiv till ombuden KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i SRV Återvinning AB innefattande direktiv till ombudet KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2017 års föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge innefattande direktiv till ombudet KS-2016/ Huddinge kommuns ombud på 2016 och 2017 KS-2016/

4 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 4 (5) års föreningsstämmor i Generatorns Samfällighetsförening innefattande direktiv till ombudet 30 Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 14 december 2016 KS-2016/ Förvärv av fastigheten Laken 7, Solgård KS-2016/ Planbesked Hammartorp 2:32 och 2:33 KS-2016/ Upphandling av entreprenör för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn KS-2016/ Upphandling av ramavtal för byggande av mindre entreprenader KS-2016/ Tomtbergaskolan - arbetsmiljöåtgärder och kapacitetsökning beställning av förstudie KS-2016/ Ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberg godkännande att inleda förstudie KS-2016/ Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning - svar på remiss från Länsstyrelsen Stockholm KS-2016/ Valärenden 39 Meddelanden till kommunstyrelsens sammanträde den 14 december 2016 KS-2016/ Informationsärende: Långsiktig finansiering för Huddinge kommunkoncern - Genomförandeprojekt

5 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 5 (5) Huddinge den 30 november 2016 Daniel Dronjak Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, avslås motionen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) inkom den 9 maj 2016 med en motion med förslag om att Huddinge kommun tar fram en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Motionärerna hänvisar till att en åtgärdsplan för jämlik hälsa kan utgöra ett bra verktyg för att få bukt med den ojämlikhet i hälsa som finns bland kommunens invånare. Motionen har skickats på remiss till demokratberedningen som hänvisar till att kommunens styrning vad gäller jämlik hälsa utgår från Mål och budget. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning, vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett könsbarn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Således har kommunen redan slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik hälsa i strategiska styrdokument och kommunstyrelsens förvaltning anser att det därmed inte finns behov av ytterligare styrdokument inom området. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beskrivning av motionen Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) inkom den 9 maj 2016 med en motion med förslag om att Huddinge kommun tar fram en åtgärdsplan för jämlik hälsa (bilaga 1). Motionärerna framhåller att folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet men att forskning samtidigt visar att utvecklingen skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. I motionen anges att det idag tyvärr finns stora skillnader i livsvillkor mellan Huddinges invånare och att skillnaderna i hälsa är stora mellan kommunens olika områden. I Huddinge finns de med mycket god ekonomi, mycket inflytande och god hälsa samt de som lever under motsatta förhållanden. Motionärerna framhåller att det i en kommun med stora klyftor blir särskilt viktigt att arbeta för att hålla ihop samhället för att tillvarata allas inneboende kraft och för att få bort de strukturella hälsoskillnaderna. Förslagsställarna menar att mycket kan göras för att motverka ojämlika livsvillkor och för att skapa en jämlik hälsa bland kommunens invånare. I motionen hänvisas till att exempelvis Malmökommissionen, Kommissionen för ett hållbart Stockholm och Västra Götalandsregionens samling för social hållbarhet arbetar hälsofrämjande genom att slå fast prioriterade perspektiv och åtgärder i strategiska dokument. Regeringen har också inrättat Kommissionen för jämlik hälsa som har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Ovanstående sammanslutningar har som gemensam utgångspunkt att genom forskning och beprövad erfarenhet göra skarpa analyser och föreslå åtgärder i arbetet för social hållbarhet och jämlikhet, vilket motionärerna menar är bra verktyg för att få bukt med den ojämlika hälsan. Mot hänvisning till ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar: - Att Huddinge kommun tar fram en åtgärdsplan för jämlik hälsa i enlighet med motionens anda. Motionen har skickats på remiss till demokratiberedningen. Demokratiberedningens remissvar Demokratiberedningen hänvisar till att kommunens styrning vad gäller jämlik hälsa utgår från Mål och budget. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området (bilaga 2).

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beredningen framhåller också att Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning, vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett köns- barn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Demokratiberedningen anser att kommunen redan slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik hälsa i strategiska styrdokument och att det därmed inte finns behov av ytterligare styrdokument inom området. Förvaltningens synpunkter Kommunens styrning vad gäller jämlik hälsa utgår från Mål och budget. I Mål och Budget 2017 anges att Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare och att ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ska prioriteras. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning, vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett könsbarn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Således har kommunen redan slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik hälsa i strategiska styrdokument och kommunstyrelsens förvaltning anser att det därmed inte finns behov av ytterligare styrdokument inom området. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Bilagor Bilaga 1: Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa motion väckt av Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) Bilaga 2: Remissvar från demokratiberedningen Beslutet delges Demokratiberedningen

10 HUDDINGE KOMMU I\J Kommunstyrelsen o 9 Oiarienr l Oiarieplanbeteckn. Huddinge kommun Kommunfullmäktige 9 maj 2016 MOTION Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa Ett mer jämlikt och ett mer jämställt samhälle är bättre att leva i för alla. Folkhälsa n i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Forskning visar samtidigt att utvecklingen dock skiljer sig påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Den goda hälsa n är alltså inte jämlikt fördelad i befolkningen. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Vilken hälsa man har avgörs av var man bor, var man jobbar, vilket kön man har och hur ens ekonomi ser ut. Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydlig nästan oavsett vilket häl soproblem det gäller. Till exempel är den återstående medell ivslängden vid trettio års ålder fem år kortare bland kvinnor och män med kort utbildning jämfört med kvinnor och män med lång utbildning. Även den psykiska ohälsan, möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv, tan dhälsa, fetma och det allmänna häl sotillståndet skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper. Tyvärr f inns det i dag stora skillnader i livsvillkor mellan Huddinges invånare och skillnaderna i hälsa är stora mellan kommunens olika områden. l Huddinge finns de med mycket god ekonomi, mycket inflytande, god häl sa och de so m lever under motsatta förhå llanden. l en ko mmun med stora klyftor blir det särskilt viktigt att arbeta för att hålla ihop samhäll et - för att ta tillvara på allas inneboende kraft och för att få bort de strukturella hälsoskillnaderna. Mycket kan göras för att motverka ojämlika livsvillkor och för att skapa en jämlik hälsa bland kommunens invånare. l vissa kommuner och regioner arbetar man hälsofrämjande genom att slå fast prioriterade perspektiv och åtgärder i strategiska dokument. Dessa perspektiv vägs in i beslut som fattas och åtgärderna verkst äll s. Några exe mpel är Malmökommissionen, Kommissionen för ett hållbart stockho/m och Västra Götalandregionens samling för social hållbarhet. Även rege ringen har stora ambitioner på området. Regeringen har bland annat som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. För att uppnå målet har regeringen bland annat inrättat en kommission för jämlik hälsa. Kommissionen för jämlik hälsa har som uppdrag att läm na förslag so m kan bidra till att hä lsoklyftorna i samhället minskar. Sammanslutningarna ovan har all a liknande uppdrag, nämligen att bidra till att öka jämlikheten i hälsa och livsvillkor mellan invånare. De har även en gemensam utgångspunkt:

11 att det genom forskning och beprövad erfarenhet går att göra skarpa analyser och föreslå åtgärder i arbetet för socia l hållbarhet och jämlikhet. Det är bra verktyg för att komma till bukt med den ojämlikhet som finns i hälsa. På så sätt kan jämlikheten öka. Utifrån ovanstående föreslår vi därför att kommunfullmäktige beslutar Att Huddinge kommun tar fram en åtgärd splan för jämlik hälsa i enlighet med motionens anda Tomas Henriksson Socialdemokraterna Socialdemokraterna

12 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen 14 oktober Paragraf Diarienummer KS-2016/ Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) - Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa Demokratiberedningens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 26 september 2016, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens remissvar på motionen Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) yrkar i en motion, väckt den 9 maj 2016, om att införa en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Motionärerna hänvisar till att en åtgärdsplan för jämlik hälsa kan utgöra ett bra verktyg för att få bukt med den ojämlikhet som finns i hälsa bland kommunens invånare. Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärernas uppfattning om att det är av stor betydelse för samhällsutvecklingen och den enskilda individen att jämlik hälsa uppnås. Ambitionen i Huddinge kommun är att samla styrning och uppföljning i en central process som utgår från Mål och budget. Mål och budget utgör underlag för kommunens strategiska arbete avseende jämlik folkhälsa. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett köns-, barn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Mot bakgrund av ovanstående har kommunen slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik folkhälsa i strategiska styrdokument och behov av ytterligare styrdokument inom området finns därmed inte. Överläggning Sari Römpötti, utvecklingsledare, informerar om ärendet. Tomas Henriksson (S) och Barbro Lind (MP) yrkar att demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Leif Dyrvall (DP) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

13 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG I övrigt yttrar sig Nujin Alacabek Darwich (V), Henrik Juhlin (C), Jennifer Hopper Lind (M) och Shewen Nysmed (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer förvaltningens förslag mot Tomas Henriksson (S) och Barbro Linds (MP) yrkande att demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Demokratiberedningen godkänner följande propositionsordning: JA för bifall till förvaltningens förslag. NEJ för bifall till Tomas Henriksson (S) och Barbro Linds (MP) yrkande. Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för Ja-propositionen: Leif Dyrvall (DP), Jennifer Hopper Lind (M), Amir Seyfeddini (M), Peder Westerlund (M), Kjell Wingmyr (KD), Henrik Juhlin (C) och Leif Britsmar (M). Följande ledamöter röstar för Nej-propositionen: Nujin Alacabek Darwich (V), Tomas Henriksson (S), Anna Larsson (S), Ali Abozar (S) och Barbro Lind (MP). Ordförande finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Tomas Henriksson (S), Barbro Lind (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot beslutet, och inkommer med en skriftlig reservation, se bilaga 3:1. Beslutet delges Kommunstyrelsen

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Yvonne Sawert yvonne.sawert@huddinge.se Demokratiberedningen Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) - Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa Förslag till beslut Demokratiberedningen beslutar Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 26 september 2016, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens remissvar på motionen Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) yrkar i en motion, väckt den 9 maj 2016, om att införa en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Motionärerna hänvisar till att en åtgärdsplan för jämlik hälsa kan utgöra ett bra verktyg för att få bukt med den ojämlikhet som finns i hälsa bland kommunens invånare. Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärernas uppfattning om att det är av stor betydelse för samhällsutvecklingen och den enskilda individen att jämlik hälsa uppnås. Ambitionen i Huddinge kommun är att samla styrning och uppföljning i en central process som utgår från Mål och budget. Mål och budget utgör underlag för kommunens strategiska arbete avseende jämlik folkhälsa. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett köns-, barn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Mot bakgrund av ovanstående har kommunen slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik folkhälsa i strategiska styrdokument och behov av ytterligare styrdokument inom området finns därmed inte. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beskrivning av motionen Sara Heelge Vikmång, Tomas Henriksson och Anneli Sjöberg (samtliga S) yrkar i en motion, väckt den 9 maj 2016, om att införa en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Motionärerna hänvisar till att en åtgärdsplan för jämlik hälsa kan utgöra ett bra verktyg för att få bukt med den ojämlikhet som finns i hälsa bland kommunens invånare (bilaga 1). Motionärerna framhåller att vissa kommuner och regioner arbetar hälsofrämjande genom att slå fast prioriterade perspektiv och åtgärder i strategiska dokument som sedan ligger till grund för de beslut som fattas. Som exempel hänvisas till Malmökommissionen, Kommissionen för ett hållbart Stockholm och Västra Götalandsregionens samling för social hållbarhet. Även regeringen har inrättat Kommissionen för jämlik hälsa som har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Motionärerna menar att de exemplifierade sammanslutningarna har liknande uppdrag, nämligen att bidra till att öka jämlikheten i hälsa och livsvillkor mellan invånare. Den gemensamma utgångspunkten är att det genom forskning och erfarenhet går att göra analyser och föreslå åtgärder i arbetet för social hållbarhet och jämlikhet. Utblick Kommissioner för jämlik hälsa Malmökommissionen samt Västra Götalandsregionens samling för social hållbarhet är avslutade i den meningen att åtgärdsprogram tagits fram. Kommissionen för ett hållbart Stockholm kommer att lämna en slutrapport under 2018 och Kommissionen för jämlik folkhälsa under Samtliga kommissioners arbete omfattas av mångåriga utredningar och kartläggningar där analyser och slutarbeten presenterats i syfte att uppnå en jämlik folkhälsa inom kommissionernas respektive geografiska områden. De kommissioner som har avslutats och lett till prioriterade åtgärdsplaner, det vill säga Malmökommissionen och Västra Götaland regionens samling för social hållbarhet, har under flera år haft ett omfattande och nära samarbete med exempelvis hälso- och sjukvården i syfte att undersöka hur en handlingsplan för jämlik hälsa ska formuleras. En viktig del har varit att lyfta fram hur man för egen del, och tillsammans, kan bidra till förbättrad samverkan kring invånarnas hälsa. Erfarenheter från Malmökommissionen är bland annat att läkare och forskare med kunskaper i epidemiologi/folkhälsa/socialmedicin behövs för att få en vetenskapligt tillförlitlig grund för ett långsiktigt åtgärdsprogram för att minska ojämlikheterna i hälsa.

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Inblick Hållbarhetsrapporten På väg mot Huddinge 2030 I juni 2012 antogs ett flertal långsiktiga mål för en hållbar och önskvärd samhällsutveckling i Huddinge kommun fram till år Samtidigt beslutades att en hållbarhetsrapport ska tas fram vart fjärde år för att följa upp hur väl kommunen är på väg mot de uppställda målen. Hållbarhetsrapporten har som syfte att förbättra kommunens uppföljning och utvärdering av uppsatta politiska mål för hållbar utveckling. Genom att analysera samhällsutvecklingen och följa trender över tid är ambitionen att öka förutsättningarna att fatta mer långsiktiga och faktabaserade beslut. I rapporten finns betydande information för prioriteringar i Mål och budget. Mål och budget 2017 I Mål och budget 2017 anges att Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ska prioriteras. Ett strategiskt och strukturerat miljöarbete, tillgängliga naturområden, ett brett och diversifierat utbud av fritidsaktiviteter, ett rikt kulturliv och ett framgångsrikt drogförebyggande arbete är exempel på hur kommunen ska arbeta för att uppnå en god hälsa på lika villkor. Jämlik styrning Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett köns-, barn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Jämlik styrning genom uppdelning av ordinarie indikatorers resultat enligt dessa principer hjälper verksamheterna att med en större träffsäkerhet skapa likvärdig service och jämlika livsvillkor. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärernas uppfattning om att det är av stor betydelse för samhällsutvecklingen och för den enskilda individen att en jämlik folkhälsa uppnås. För att införa en åtgärdsplan för jämlik hälsa i enlighet med de exempel på kommissionsarbeten som förs fram i motionen förutsätts ett omfattande kartläggnings- och analysarbete. Här måste samverkan med andra aktörer ske, företrädesvis läkare och forskare med kunskaper i epidemiologi/folkhälsa/socialmedicin för att få en vetenskapligt tillförlitlig grund för ett långsiktigt åtgärdsprogram för att minska ojämlikheter i hälsa. Ambitionen i Huddinge kommun är att samla styrning och uppföljning i en central process som utgår från Mål och budget. Mål och budget utgör

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) underlag för kommunens strategiska arbete avseende folkhälsa. Utifrån Mål och budget tar nämnderna sedan fram verksamhetsplaner som ytterligare konkretiserar mål och åtgärder inom området. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån ett köns-, barn- och områdesperspektiv. I analysen ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Mot bakgrund av ovanstående har kommunen slagit fast prioriteringar och åtgärder avseende jämlik folkhälsa i strategiska styrdokument och behov av ytterligare styrdokument inom området finns därmed inte. Hanna Lundborg Kvalitetschef Yvonne Sawert Utvecklingsledare Klicka här för att ange text. Bilaga Bilaga: Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa motion väckt av Sara Heelge Vikmång, Thomas Henriksson, och Anneli Sjöberg (samtliga S) Beslutet delges Kommunstyrelsen

18 Socia 1 dcmokratcrna Huddinge kommun Demokratiberedningen RESERVATION Ärende 3 - Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) - Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa På dagens sa mmanträde med demokratiberedningen behandlades beredningens remissvar på motionen Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa. Eftersom vårt förslag inte blev demokratiberedningens beslut reserverade vi oss. l förvaltningens tjänsteutlåtande framgår att Huddinge gör flera bra saker för att minska hälsoskillnader och öka jäm likh eten i hälsa. Däremot delar vi inte bilden av att det saknas behov av en åtgärdspl an. Tjänsteutlåt andet hänvisa r bland annat till att Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning. Givetvis ska verksa mhet er mäta och analysera st atistik och resultat utifrån kön s-, barn- och områdesperspektiv. M en för att statistiken ska bli relevant måste den utgå från en annan geografisk indelning än den so m används i dag - näm ligen de gam la kommundelarna, vi lka ri skerar att ge en falsk bild. Det kan även understrykas att varken hållbarhetsrapporten På väg mot Huddinge 2030 eller Mål och budget 2017 innehåller en konkret åtgärd splan för att sluta hälsoklyftorna i den anda som motionen förespråkar. Faktum kvarst år att det finns mycket stora skillnader i livsvillkor mellan Huddinges invånare och skillnaderna i hälsa är stora mellan kommunens olika områden. l en kommun med stora klyftor blir det särskilt viktigt att arbet a för att hålla ihop sa mhället - för att ta tillvara på allas inneboende kraft och för att f å bort de strukturella hälsoskillnadern a. Det tar Socialdemokraternas motion sikte på. Det är därför mycket olyckligt att demokratiberedningen inte va lde att tillstyrka motionen. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet (;:~'[ - s~ld Tomas Henriksson Barbro Lind

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Norgren, Ulrica Ulrica.Norgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Se över kostnaderna för kommunens IT-drift svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisningar till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 29 november 2016, anses motionen besvarad. Sammanfattning Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) inkom den 11 april 2016 med en motion om att utreda vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt för drift av Huddinges IT-miljö. IT-sektionen inom kommunstyrelsens förvaltning, som ansvarar för utvecklingen och driften av kommunens IT-miljö, påbörjade under hösten 2015 ett omfattande förändringsarbete. I det ingår framtagandet av en så kallad sourcingstrategi, vilket nyligen har inletts, med syfte att kontinuerligt utvärdera val av leveransform, och att utveckla dem så att leveranserna skapar värde för kommunens verksamheter, håller hög kvalitet och är kostnadseffektiva. I IT-sektionens förslag till arbetsplan för år 2017 ingår åtagande att utreda hur man effektivast, säkrast och mest kostnadseffektivt ska hantera kommunens datorhallar för att därigenom skapa ett underlag för ställningstagande hur driften ska hanteras framöver. Efter att ha gjort en utblick gentemot andra kommuner kan det konstateras att det finns skilda uppfattningar huruvida en kommun ska ha egen eller outsourcad IT-drift. Innan en eventuell outsourcing är det viktigt att ha en kvalificerad och tydlig beställarorganisation på plats. Kommunerna behöver anpassa sig efter de behov och önskemål som kommunens verksamheter har, de interna förutsättningar som finns vad gäller kompetens och resurser och den utveckling som sker i omvärlden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Därför är det viktigt med att ta fram en sourcingstrategi och kontinuerligt jobba med den som kommunstyrelsens förvaltning avser att göra. I ljuset av att det motionärerna föreslår redan påbörjats inom kommunstyrelsens förvaltning anses motionen besvarad. Beskrivning av ärendet Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) inkom den 11 april 2016 med en motion om att utreda vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt. för drift av Huddinges IT-miljö. I motionen beskrivs att kommunen driver en datorhall i egen regi, d.v.s. driften av den IT-miljö som kommunens olika verksamheter behöver drivs, hanteras och bekostas av kommunen själv och i motionen anses detta omodernt och ineffektivt. Motionärerna menar att det finns tre möjligheter att driva den IT-miljö som kommunen har behov av 1. Helt i egen regi en egen datorhall 2. Helt lägga ut både drift och system på externa företag specialiserade på detta 3. Lägga ut systemet hos en extern datorhall men själv stå för driften, d.v.s. ansvaret att mjukvaran fungerar. Motionärerna rekommenderar att man bör ta in offerter för dessa olika alternativ och göra en jämförelse mellan dessa och driften kommunen har idag för att minimera kostnaderna. Detta bör göras regelbundet. Med anledning av ovanstående föreslår motionärerna fullmäktige: - Att utreda vilket alternativ för drift av kommunens IT-miljö som är mest kostnadseffektivt, enlighet med intentionen ovan. Nuläge Kommunstyrelsens förvaltning har under åren 2015 och 2016 arbetat med ett omfattande förändringsarbete, och inom ramen för den förändringsplanen har framtagandet av en sourcingstrategi påbörjats med avsikten att kunna skapa säkrare leveranser av IT-tjänsterna, få kortare ledtider vid införandet av nya IT-tjänster och samtidigt åstadkomma en kontinuerlig kostnadsreducering. Sourcingstrategin kommer att inkludera rutiner för att kontinuerligt utvärdera valet av leveransform och utveckla dem så att leveranserna skapar värde för kommunens verksamheter, håller hög kvalitet och är kostnadseffektiv. För att hantera detta har en långsiktig plan för IT-sektionens sourcing påbörjats, och den beräknas bli klar under andra kvartalet Planen

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) kommer att ge stöd vid taktiska och strategiska vägval samt möjliggöra att resursfördelningen mer flexibelt kan förändras och anpassas. I arbetsplanen för 2017 åtar sig IT-sektionen att utreda hur man effektivast, säkrast och mest kostnadseffektivt ska hantera datorhallarna för att därigenom skapa ett underlag för ställningstagande hur driften ska hanteras framöver. Det mesta av kommunens IT-drift finns i egna serverhallar, men en del köps som tjänst hos olika leverantörer. Utblick hur ser det ut i andra kommuner Kommunstyrelsens förvaltning har intervjuat tre kommuner i Stockholms län om deras IT-drift och sourcingstrategi. Ekerö kommun gjorde 2013 ett vägval avseende outsourcing då kommunen gjorde en genomlysning av IT (organisation/leverans/processer). Då konstaterades att outsourcing inte var ett alternativ eftersom kompetens saknades i organisationen för att vara en bra beställare. De har sedan dess fokuserat på att bygga upp den egna driften och kommer inte att titta på outsourcing som ett alternativ under de närmaste två åren. Kommunen tror också att outsourcing kommer att se lite annorlunda ut om några år i takt med att molntjänsterna ökar tillsammans med automatiseringar i serverdrift så de avvaktar för att ser hur marknaden utvecklas. Södertälje kommun har haft outsourcad IT-drift sedan slutet på 1990-talet och främsta anledningen till outsourcingen var en misskött IT-avdelning med bl.a. bristande investeringar och bristande personalhantering, vilket gjorde att det inte fanns tillräckligt med kompetenta IT-medarbetare kvar för att sköta arbetet. En ytterligare punkt att ta med är att utvecklingen går snabbt mot att verksamhetssystemen köps som tjänst/molntjänst. Totalt har antalet servrar som köps minskat för varje år. Detta är enkelt att hantera för en stor leverantör och man betalar bara för driften. Lidingö Stad har en så kallad multisourcing vilket innebär att för varje tjänst, eller funktion, som etableras ska en affärsmässig bedömning görs. Multisourcing är ett mellanting till helt egen drift (där all drift hanteras av egna resurser) och en outsourcad drift (där i huvudsak en eller ett fåtal externa parter hanterar all drift). Staden kan se att kostnaden för de system som de har lagt ut driften på i vissa fall ökat, i vissa fall minskat. Med andra ord styrs valet av sourcing inte bara av kostnaden.

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att efter att ha gjort en utblick gentemot andra kommuner kan det konstateras att det finns skilda uppfattningar huruvida en kommun ska ha egen eller outsourcad IT-drift. Det är också viktigt innan en eventuell outsourcing att ha väl fungerande interna processer samt en kvalificerad och tydlig beställarorganisation på plats. Kommunen behöver anpassa sig efter de behov och önskemål som kommunens verksamheter har, de interna förutsättningar som finns vad gäller kompetens och resurser och den utveckling som sker i omvärlden. Därför är det viktigt med att ta fram en sourcingstrategi och kontinuerligt jobba med den som kommunstyrelsens förvaltning avser att göra. I ljuset av att det motionärerna föreslår redan påbörjats inom kommunstyrelsens förvaltning anses motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Ulrica Norgren Utredare Bilaga Se över kostnaderna för kommunens IT-drift - motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD)

23 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Huddinge Kommun Kommunfullmäktige Diarian r l Diarieplsnbeteckn. Motion Se över kostnaderna för kommunens IT-drift. Det har kommit till vår kännedom att kommunen fortfarande driver en datahall i egen regi. D.v.s. driften av den IT-miljö som kommunens olika verksamheter behöver drivs, hanteras och bekostas av kommunen själv, med allt vad det innebär i form av backup-system, övervakning och redundans "vilket, enkelt uttryckt, innebär att det skapats en dubblett av vår datorhal l." som Kommunstyrelsens ordförande tidigare utryckt det. Egen datordrift anses sedan länge omodernt och ineffektivt. En ny kommun skulle i dagsläget knappast (om den vill vara effektiv) bygga en egen datorhall, köpa in servrar och anställa egen driftpersona l. Åtminstone skulle man pröva detta mot att lägga ut driften (outsourca, som det ju heter på modern svenska) på någon av de stora operatörerna eller datorhall arna i Sverige. Det finns, som vi ser det, huvudsakligen tre möjligheter att driva den IT-miljö som kommunen ha r behov av: l. Helt i egen regi driva en egen datorhall. 2. Helt lägga ut både drift och system på externa företag specialiserade på detta 3. Lägga ut systemet (infrastrukturen) hos en extern datorhall men själv stå för driften, d.v.s. ansvaret att mjukvaran (programmen) fungerar. Dessutom kan man t änka sig mellanvarianter av ovanstående. För att minimera kostnaderna för kommunen bör man ta in offerter för de olika alternativen samt jämföra dessa med den kostnad som vi har i dag för driften av vår IT-miljö och därefter välja det mest kostnadseffektiva alternativet. Detta bör man dessutom göra regelbundet för att hela tiden ha den mest kostnadseffektiva lösningen. Därför föreslår Sverigedemokraterna i Huddinge att: Kommunen utreder vilket alternativ för drift av vår IT-miljö som är mest kostnadseffektivt, i enlighet med intentionen ovan. För Sverigedemokraterna i Huddinge Martin Niga ls

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut svar på motion väckt av Martin Nigals, Sven Pernils och Mats Arkhem (samtliga SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, avslås motionen. Sammanfattning Martin Nigals, Sven Pernils och Mats Arkhem (samtliga SD) inkom den 14 mars 2016 med en motion med förslag om att kommunen utreder hur kommunens tillgång till vaccin ser ut. Motionärerna föreslår, om ovan utredning visar att tillgången är bristfällig, även att kommunen utreder en samordnad inköpsförmåga tillsammans med Landstinget. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att det är landstingen som ansvarar för inköp och distribution av läkemedel inklusive vaccin, och att Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att ansvara för lagerhållning av smittskyddsläkemedel. Sammantaget kan konstateras att det således inte faller under det kommunala uppdraget att tillhandahålla eller lagerhålla vaccin. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beskrivning av motionen Martin Nigals, Sven Pernils och Mats Arkhem (samtliga SD) inkom den 14 mars 2016 med en motion med förslag om att kommunen utreder hur kommunens tillgång till vaccin ser ut (bilaga). Motionärerna hänvisar till att antalet rapporterade fall av resistenta bakterier, enligt Folkhälsomyndigheten, ökat drastiskt under Förslagsställarna framhåller att Sverige varit relativt förskonade, men att sjukdomsutbrott har skett. Bland annat skedde ett utbrott av TBC på en förskola i Bromma i Stockholm år 2005 och år 2013 drabbades en skola på Lidingö av ett TBCutbrott. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna i Huddinge kommun att kommunfullmäktige ger lämplig nämnd i uppdrag: - Att utifrån de Samhällsfarliga sjukdomarna samt Allmänfarliga sjukdomarna som finns (30 st) utreda hur tillgången till vaccin ser ut på kommunal nivå. - Att om fallet ovan är bristfällig. Utreda en samordnad inköpsförmåga med Landstinget som uppfyller en försörjningsstrategi. Ansvar Landstingets ansvar Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvarar landstinget för hälsooch sjukvården. Enligt 7 ska landstingen planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar. Landstinget ska även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinisk beredskap upprätthålls. Landstingen är ansvariga för inköp och distribution av läkemedel inklusive vaccin, som ett led i deras ansvar för prevention och behandling av sjukdomar. Folkhälsomyndighetens ansvar Enligt smittskyddslagen (2004:168) ansvarar Folkhälsomyndigheten för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska följa och analysera det epidemiologiska läget nationell och internationellt. På regeringens uppdrag ansvarar Folkhälsomyndigheten för att lagerhålla smittskyddsläkemedel. Syftet med lagren av smittskyddsläkomedel är att förstärka hälso- och sjukvårdens tillgång på läkemedel vid en allvarlig smittskyddshändelse där sjukvårdens egna resurser inte räcker till. Läkemedel finns beredskapslagrade för influensapandemi (antivirala läkemedel och antibiotika), och större utbrott av smittsam sjukdom (antibiotika). Målsättningen är att regelbundet uppdatera lagret utifrån att behovet av antibiotika kan förändras till följd av bland annat resistensutveckling och utveckling av nya typer av antibiotika. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att det är landstingen som ansvarar för inköp och distribution av läkemedel inklusive vaccin, och att Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att ansvara för lagerhållning av smittskyddsläkemedel. Sammantaget kan konstateras att det således inte

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) faller under det kommunala uppdraget att tillhandahålla eller lagerhålla vaccin. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilaga Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut motion väckt av Martin Nigals, Sven Pernils och Mats Arkhem (samtliga SD)

27 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Motion: Utreda hur kommunens tillgång till vaccin ser ut Diarienr l Diarieplanbeteckn. Motion till fullmäktige i Huddinge kommun Bakgrund: Under det senaste året och framförallt under hösten 2015, har antalet rapporterade fall av resistenta bakterier som MRSA och ESBL-CARBA ökat dramatiskt enligt folkhälsomyndigheten, så har även den smittsamma sjukdomen TBC. Hittills har vi dessbättre varit re lativt förskonade i Sverige från större sjukdomsutbrott av sjukdomar som TBC och spridning av resistenta bakterier- men det har skett. Bland annat 2005, då ett större utbrott av TBC skedde på en förskola i Bromma i stockhol m, några år senare drabbades en skola på Lidingö av ett TBC-utbrott. Och Den 10 februari 2016 rapporterade folkhälsomyndigheten att en gen som ger resistens mot kolistin har hittats i bakterier i Sverige. Kolistin är ett antibiotikum som tillhör det sista behandlingsalternativet vid vissa mycket allvarliga infektioner. Sprids den är risken stor att den antibiotika som vi har idag inte "biter" på olika sjukdomar. Risken att liknande utbrott som ovan sker idag när antalet rapporterade fall av olika sjukdomar - ex TBC- ökat i Sverige, är därmed ännu större än tidigare. Något som verkligen oroar oss Sverigedemokrater. Med detta som bakgrund vill vi ta reda på hur kommunens förebyggand e arbete och hur dess åtgärdsplan vid ett eventuellt sjukdomsutbrott, ser ut. Sverigedemokraterna i Huddinge kommun föreslår därför kommunfullmäktige att ge lämplig nämnd i uppdrag. Att utifrån de Samhällsfarliga sjukdomarna samt Allmänfarliga sjukdomarna som finns(30st) utreda hur tillgången t ill Vaccin för de ökade sj ukdomarna ser ut på kommunal nivå. Att om fa llet ovan är bristfällig. Utreda en samordnad inköpsförmåga med Landstinget som uppfyller en försörjningsstrategi. Martin Nigals

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) HANDLÄGGARE Sawert, Yvonne Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 8 november 2016, anses motionen besvarad. Sammanfattning Lisbeth Krogh (HP) yrkar i en motion, väckt den 9 juni 2014, att ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam med målet att förhindra att barn utsätts för våld. Det mobila förskoleteamet beskrivs bland annat utifrån en jämförelse med det mobila ungdomsteam i Huddinge kommun som finns och de goda erfarenheter som där har gjorts. Motionären ser ett mobilt förskoleteam som en viktig och förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Förebyggande insatser i ett tidigt skede kan minska risken för barns utsatthet. Motionen har gått på remiss till förskolenämnden och socialnämnden. Förskolenämnden anser att de insatser som genomförs inom förskolan och tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen motsvarar de insatser som efterfrågas i motionen. Socialnämnden anger att det i dag arbetar personal på familjecentralerna, som drivs tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, liknande det sätt som beskrivs i motionen. Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärens uppfattning om att det är av stor betydelse att förhindra att barn utsätts för våld samt erbjuds ett välutvecklat socialt skyddsnät inom såväl rättsväsende som socialtjänst. Kommunstyrelsens förvaltning har efter avstämning med social- och äldreomsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kommit fram till att Samkraft, efter sedvanlig ansökan, kan vara en aktör för att prova nya metoder och verktyg. Ett exempel kan vara att skapa en film som kan vara till stöd för förskolornas personal och som kan användas vid föräldramöten. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) För övergripande information om socialtjänstens uppdrag och ansvarsområden finns information framtagen på uppdrag av regeringen och genomförd av Socialstyrelsen och Barnombudsmannen på Beskrivning av ärendet Motionen Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam, väckt av Lisbeth Krogh (HP) den 9 juni 2014, avser att inrätta en förebyggande verksamhet som förhindrar att barn utsätts för våld samt ge ett välutvecklat socialt skyddsnät inom såväl rättsväsende som socialtjänst. Den föreslagna verksamheten ska genomföras på förskolan, föräldramöten, personalmöten, öppet hus, drop in fika eller vid andra för förskolan naturligt traditionella tillställningar. Syftet är att skapa en kontakt mellan socionom och föräldrar/barn på vårdnadshavarens/barnets planhalva, förskolan. Motionen har sänts på remiss till förskolenämnden och socialnämnden. Remissvar Förskolenämnden Förskolenämnden anser i sitt remissvar att det arbetssätt, med bland annat uppsökande verksamhet, som det mobila ungdomsteamet bedriver är svårt att applicera på förskoleverksamheten. Förskolenämnden anser att de insatser som genomförs inom förskolan och tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen motsvarar de insatser som det mobila teamet skulle kunna utföra i förskoleverksamheten. Förskolecheferna samarbetar med kuratorerna på familjecentralerna och vid behov bjuds kuratorerna in till möten på förskolorna för att stötta familjer som är i behov av utökat stöd. Med hänvisning till detta anser förskolenämnden att arbetet som efterfrågas i motionen redan utförs. Socialnämnden Socialnämnden framhåller i sitt remissvar att man ser positivt på motionärens intentioner att motverka fördomar gentemot socialtjänsten. Att kunna finnas tillgängliga utan att detta föregås av ett specifikt ärende ses som positivt för alla inblandade. Då personal i dag arbetar på familjecentraler, som drivs tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, liknande det sätt som beskrivs i motionen ses det positivt att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan om att skapa ett mobilt förskoleteam. Samkrafts verksamhet Samkraft är en samverkan mellan tre förvaltningar i Huddinge kommun,

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) (barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, socialoch äldreomsorgsförvaltningen), Stockholms läns landsting (barn- och ungdomspsykiatrin Huddinge) samt närpolisen i Huddinge. Syftet är att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet samt att förhindra nyrekrytering till det sistnämnda. Detta sker genom en väl fungerade samverkan för att skapa ett tydligt, målmedvetet och långsiktigt förebyggande arbete. Samkraft leds av en styrgrupp som har till uppgift att fatta beslut om handlingsplan och budget. Styrgruppens ordförande är Huddinge kommuns biträdande kommundirektör. De i Samkraft samverkande aktörerna representeras i styrgruppen av förvaltningschefer och/eller verksamhetschefer. Styrgruppen bör vara de som bedömer om ett förskoleteam ska inrättas då det är bäst skickade att göra så. Samkraft har en budget på 3 miljoner kronor årligen vilket innebär att verksamheter som är mer kostnadskrävande inte kan förverkligas. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärens uppfattning om att det är av stor betydelse att förhindra att barn utsätts för våld samt erbjuds ett välutvecklat socialt skyddsnät inom såväl rättsväsende som socialtjänst. Kommunstyrelsens förvaltning har efter avstämning med social- och äldreomsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kommit fram till att Samkraft, efter sedvanlig ansökan, kan vara en aktör för att prova nya metoder och verktyg. Ett exempel kan vara att skapa en film som kan vara till stöd för förskolornas personal och som kan användas vid föräldramöten. För övergripande information om socialtjänstens uppdrag och ansvarsområden finns information framtagen på uppdrag av regeringen och genomförd av Socialstyrelsen och Barnombudsmannen på Med hänvisning till ovan anser kommunstyrelsens förvaltning motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Yvonne Sawert Utvecklingsledare Bilagor Bilaga 1: Ge Samkraft i Uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Bilaga 2: Förskolenämndens remissvar Bilaga 3: Socialnämndens remissvar Beslutet delges Remissinstanserna

32 Till Huddinge Kommun Kommunfullmäktige. MOTION från Huddingepartiet Ge SAMKRAFT i uppdrag att skapa ett Mobilt Förskoleteam. Skapa ett Mobilt förskaleteam Det finns idag många och bra samarbetsforum för de som arbetar med barn och ungdomar, det vi dock ser som en förbättrings möjlighet är att också inrätta ett Mobilt Förskoleteam. Samkraft är ett bra forum men där riskerar man att missa kontakten med föräldrarna på och i ett neutralt forum. De vårdnadshavare som har barnen på förskola söker sig sällan till familjecentraler där de har möjlighet att träffa socionomer eller kuratorer, de familjer som på ett tidigt stadium kan få frivilliga insatser riskerar inte att cementera problemen till långt större problem och att barnen drabbas hårdare. Orsakerna till att en förälder slår sitt barn ka n vara många: trötthet, besvärliga barn, påfrestningar i relationen till sin partner, dålig ekonomi eller stress. Dessa orsaker kan vara en förklaring, men duger aldrig någonsin som ursäkt. Det måste finnas förebyggande insatser för att förhindra att barn utsätts för vå ld samt ett välutvecklat socialt skyddsnät inom såväl rättsväsende som socialtjänst. Vi anser också att det är oerhört viktigt att vuxna tar ansvar för den situation utsatta barn befinner sig i. Detta kan göras genom stöd till barnet, hela familjen eller genom att slå larm till polis eller socialtjänst. Det kan också handla om att man som förälder söker hjälp för att förändra sitt beteende Att på ett tidigt stadium i barns/familjers liv ge en trygg och "ofarlig" neutral kontakt med socialsekreterare är bara av vinnande karaktär.

33 I olika kulturer, i olika samhällsgrupper finns ofta missförstånd och eller okunskap som grundläggande problem för att bygga en god relation. Om man ger familjerna i dessa områden ett ansikte bakom namnet, en personlig relation på en trygg plats (förskolan) finns det långt mycket större chanser att nå barnen och föräldrarna INNAN problemen har uppstått eller INNAN kostnaderna blivit kännbara och då behöver man INTE läsa in ekonomi i kostnad, där finns inte minst den kostnad som är av känslor/kränkning av att behöva underkasta sig en myndighet. I Samkrafts koncept upplever vi att man inte har fångat den biten som vi nämligen efterlyser kontakten mellan socionom och föräldrar/barn på vårdnadshavarens/barnets plan ha l va: förskola n. Där kan man i likhet med det Mobila teamet göra stora vinster på ett mycket tidigt stadium. Att i likhet med det Mobila Ungdomsteamet vara på skolan utan att ha ett "ärende" exempelvis, på förskolan vissa dagar, som föräldramöten, personal möten, "Öppet Hus", Drop in fika eller vid andra för förskolan naturligt traditionella tillställningar skulle skapa en ofarlig kontakt. Det lever kvar fördomar från "Barnamyndigheten", väldigt få äger kunskap om de olika stöd möjligheter som man kan få som barnfamilj. Ingvar Nilsson belyser det i sin avhandling att det kan leda fram till känslan av maktlöshet: *Objektifiering till följd av att människor förnekas att sitta vid ratten i sitt eget liv. Samhällelig instutionalisering skapar en "inlärd hjälplöshet" Tidiga generella förebyggande insatser kan avhjälpa större akuta situationer. Då man nu satsar på förskolans personal att brygga mellan verksamheterna är ett stort och viktigt arbete, men där riskerar man att missa en stor grupp som hittas kanske så sent som i skolan. Föräldrarna är och kommer alltid att vara de viktigaste personerna i barnens liv och ge föräldrarna arena efter samma villkor som de andra vuxna i barnens liv. Liksom det Mobila ungdomsteamet, de har god erfarenhet av att de blir en person som vill och kan hjälpa inte som många tror är ett hot mot familjen eller föräldrarna känner sig misslyckade i sin föräldrarall Antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt, incidenter med dödlig utgång har skett. Huddingepartiet föreslår därför att: Kommunstyrelsen ger Samkraft i uppdrag att inrätta ettmobilt Förskaleteam För Huddingepartiet Lisbeth Krogh

34 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 9 oktober Paragraf Diarienummer FSN-2014/ Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förskolenämndens beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Lisbeth Krogh (HP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 juni 2014 en motion om att inrätta ett mobilt förskoleteam. Förvaltningen menar liksom motionären att förebyggande insatser i ett tidigt skede kan minska risken för barns utsatthet. Förvaltningen arbetar aktivt med insatser för att skapa trygghet för barn och familjer och samarbetar bland annat med social- och äldreomsorgsförvaltningen kring detta. Samarbetet med social- och äldreomsorgsförvaltningen sker dels genom Samkraft och dels genom familjecentralerna. Förvaltningen ser ett behov av att tydliggöra information om de olika insatser och stöd som föräldrar kan erbjudas, bland annat kuratorstödet på familjecentralerna och kuratorstödet genom Resurscentrum för nyanlända, RCN, som vänder sig till familjer som nyligen anlänt till Sverige. Det arbetssätt, med bland annat uppsökande verksamhet, som det mobila ungdomsteamet bedriver är svårt att applicera på förskoleverksamheten. Förvaltningen anser att de insatser som genomförs inom förskolan och tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen motsvarar de övriga insatser som det mobila teamet skulle kunna utföra i förskoleverksamheten. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M) och verksamhetschef Annelie Glifberg. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

35 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Kommunstyrelsens diarienummer: FSN-2014/ Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Lisbeth Krogh (HP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 juni 2014 en motion om att inrätta ett mobilt förskoleteam. Förvaltningen menar liksom motionären att förebyggande insatser i ett tidigt skede kan minska risken för barns utsatthet. Förvaltningen arbetar aktivt med insatser för att skapa trygghet för barn och familjer och samarbetar bland annat med social- och äldreomsorgsförvaltningen kring detta. Samarbetet med social- och äldreomsorgsförvaltningen sker dels genom Samkraft och dels genom familjecentralerna. Förvaltningen ser ett behov av att tydliggöra information om de olika insatser och stöd som föräldrar kan erbjudas, bland annat kuratorstödet på familjecentralerna och kuratorstödet genom Resurscentrum för nyanlända, RCN, som vänder sig till familjer som nyligen anlänt till Sverige. Det arbetssätt, med bland annat uppsökande verksamhet, som det mobila ungdomsteamet bedriver är svårt att applicera på förskoleverksamheten. Förvaltningen anser att de insatser som genomförs inom förskolan och tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen motsvarar de övriga insatser som det mobila teamet skulle kunna utföra i förskoleverksamheten. Beskrivning av ärendet Lisbeth Krogh (HP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 juni 2014 en motion om att inrätta ett mobilt förskoleteam. Motionären lyfter fram vikten av att etablera en kontakt mellan vårdnadshavare och socionomer eller kuratorer och hänvisar till det mobila teamet som idag drivs av social- och äldreomsorgsförvaltningen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

36 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) Det mobila teamet som idag finns etablerat består av fältsekreterare som arbetar förebyggande, samverkande och uppsökande gentemot ungdomar i åldern år. Mobila teamet genomför även riktade föräldramöten och föräldrastödsutbildningar. Det mobila teamet samverkar med olika aktörer och arbetar för ungdomar inom och utanför kommunen. I motionen föreslås att det mobila förskoleteamet skulle närvara på förskolan vid olika tillställningar såsom föräldramöten, öppet hus eller drop-in-fika. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ger Samkraft i uppdrag att inrätta ett mobilt förskoleteam. Motionen har remitterats till förskolenämnden och socialnämnden för yttrande. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar liksom motionären att förebyggande insatser i ett tidigt skede kan minska risken för barns utsatthet. Förvaltningen arbetar aktivt med insatser för att skapa trygghet för barn och familjer och samarbetar bland annat med social- och äldreomsorgsförvaltningen kring detta. Samarbetet med social- och äldreomsorgsförvaltningen sker dels genom Samkraft och dels genom familjecentralerna. I kommunen finns fyra familjecentraler vilka är placerade i Skogås, Flemingsberg, Vårby och centrala Huddinge. Familjecentralerna är ett samarbete mellan Huddinge kommun och Stockholms läns landsting med tillgång till kuratorstöd, mödrahälsovård, barnhälsovård och öppna förskolor. Förskolecheferna samarbetar med kuratorerna på familjecentralerna och vid behov bjuds kuratorerna in till möten på förskolorna för att stötta familjer som är i behov av utökat stöd. Förvaltningen ser ett behov av att tydliggöra information om de olika insatser och stöd som föräldrar kan erbjudas, bland annat kuratorstödet på familjecentralerna och kuratorstödet genom Resurscentrum för nyanlända, RCN, som vänder sig till familjer som nyligen anlänt till Sverige. Andra förebyggande insatser som pågår inom förvaltningens verksamheter är utbildningsinsatser i Vägledande samspel, ICDP, för förskolans medarbetare samt arbetsprocessen med pedagogisk kartläggning och handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för Samkraft finns också möjligheter att erbjuda föräldrautbildning till föräldrar för att stärka dem i sin föräldraroll.

37 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) Från och med hösten 2014 har förvaltningen tillfört specialpedagoger i förskolans verksamhet i syftet att förstärka det förebyggande arbetet. Förvaltningen har tidigare besvarat en motion avseende att starta ett mobilt förskoleteam FSN 2010/ Tjänsteutlåtandet bifogas ärendet för mer information kring de förebyggande insatser som genomförs i förskolan. Det arbetssätt, med bland annat uppsökande verksamhet, som det mobila ungdomsteamet bedriver är svårt att applicera på förskoleverksamheten. Förvaltningen anser att de insatser som genomförs inom förskolan och tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen motsvarar de övriga insatser som det mobila teamet skulle kunna utföra i förskoleverksamheten. Mot ovanstående bakgrund anses motionen besvarad. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor 1. Remisshandlingar den 25 juni 2014 Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan 2. Tjänsteutlåtande: Skapa ett mobilt förskoleteam- svar på motion av Charlotte Björkman (HP) och Lisbeth Krogh (HP), FSN 2010/ Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

38 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 24 september Paragraf Diarienummer SN-2014/ Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionären vill att ett mobilt förskoleteam inrättas som en förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Motionären anser det viktigt att på ett tidigt stadium i barnens liv erbjuda familjer en trygg och neutral kontakt med socialsekreterare, och påpekar att antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt samt att incidenter med dödlig utgång har skett.förvaltningen ser positivt på motionärens intentioner att eliminera fördomar gentemot socialtjänsten. Idag arbetar personal på familjecentralerna liknande det sätt som beskrivs i motionen. Förvaltningen ser att det skulle kunna vara positivt att utöka de förebyggande och uppsökande insatserna i denna åldersgrupp, och ett mobilt team för förskola skulle därför kunna vara en god idé. Förvaltningen ser positivt på att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Tomas Nimreus Silfverswärd (FP), Shewen Nysmed (S), Ingalill Söderberg (DP). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

39 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionären vill att ett mobilt förskoleteam inrättas som en förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Motionären anser det viktigt att på ett tidigt stadium i barnens liv erbjuda familjer en trygg och neutral kontakt med socialsekreterare, och påpekar att antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt samt att incidenter med dödlig utgång har skett. Förvaltningen ser positivt på motionärens intentioner att eliminera fördomar gentemot socialtjänsten. Idag arbetar personal på familjecentralerna liknande det sätt som beskrivs i motionen. Förvaltningen ser att det skulle kunna vara positivt att utöka de förebyggande och uppsökande insatserna i denna åldersgrupp, och ett mobilt team för förskola skulle därför kunna vara en god idé. Förvaltningen ser positivt på att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan. Beskrivning av ärendet Motionären Lisbeth Krogh (HP) vill att ett mobilt förskoleteam inrättas, som en förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Motionären menar att Samkraft är ett bra forum som dock riskerar att missa kontakten med föräldrar på ett neutralt plan. Då det existerar fördomar kring socialtjänstens funktion, anser motionären det viktigt att på ett tidigt stadium i barnens liv erbjuda familjer en trygg och neutral kontakt med socialsekreterare. Det neutrala ligger dels i valet av förskolan som plats, dels i metoden att, likt Mobila ungdomsteamet, finnas tillgängliga utan att man har ett specifikt ärende. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

40 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/ (2) Motionären menar att man genom att inrätta ett mobilt förskoleteam kan fånga upp barn som man annars riskerar att upptäcka först i skolåldern och att man kan vara ett proaktivt stöd för föräldrar som känner sig otrygga i sin föräldraroll. Motionären menar också att antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt samt att incidenter med dödlig utgång har skett. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på motionärens intentioner att eliminera fördomar gentemot socialtjänsten. Att kunna finnas tillgängliga utan att detta föregås av ett specifikt ärende är positivt för alla inblandade. Idag arbetar personal på familjecentralerna, som drivs tillsammans med barnoch utbildningsförvaltningen, liknande det sätt som beskrivs i motionen. Med anledning av detta ser förvaltningen positivt på att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remiss Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam Missiv Beslutet delges Kommunstyrelsen

41 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Miljöprogram för Huddinge kommun Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem).

42 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj Överläggning Ordförande yrkar att miljöberedningen ska föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Marica Lindblad (MP) yrkar avslag till punkten 1 i ordförandeförslaget. Punkterna 2 och 3 i ordförandeförslaget tillstyrks. I övrigt yttrar sig Ellinor Avsan (M), Christina Axelsson (S), Yosef Sigal (S), Millaray Rubilar (V), Birgitta Ljung (MP), Jonas Andersson (DP) och Johanna Pettersson, projektledare. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 1 mot bifall till förvaltningens förslag som tillstyrks av Marica Lindblad (MP), och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 1.

43 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Ordförande ställer därefter propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 2 mot bifall till förvaltningens förslag och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 2. Ordförande ställer därefter propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 3 mot bifall till förvaltningens förslag och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 3. Miljöberedningen har därmed beslutat att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Reservationer Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 1. Suppleantyttrande Millaray Rubilar (V) anmäler suppleantyttrande.

44 Huddinge Kommun Miljöberedningen Reservation Ärende 5: Miljöprogram för Huddinge kommun -Antagande Miljöpartiet ställer sig i stort bakom Miljöprogrammet, och tycker att förvaltningen har gjort ett fint arbete med programmet. Mål nr 2 och nr 8 är i förvaltningens förslag formulerade som "ska"-mål och det tycker vi är bra. På sammanträdet presenterades ett ordförandeförslag med tre punkter, där första punkten innebar att dessa (2, 8) istället ska formuleras som så kallade strävansmål Miljöpartiet yrkade i enlighet med förvaltningens förslag, som dessvärre inte vann gehör. Vi reserverar oss därför mot beslutet i den delen. För Miljöpartiet de Gröna }f au{.ccl ~ clb-ld Marica Lindblad

45 Huddinge kommun Miljöberedningen SUPPLEANTYTTRANDE Ärende 5: Miljöprogram för Huddinge Kommun, antagande Tjänstemännen i förvaltningen har arbetat fram ett lovvärd och viktigt måldokument, vilket är Miljöprogrammet för Huddinge Kommun. Programmet innehåller 89 olika miljömål för Huddinge att arbeta efter. Miljömålen är mycket viktiga och anger riktningen för vårt miljöarbete. Det är hög tid nu att på allvar genomföra de förändringar som krävs av oss för att minska vår belastning på klimatet. Vi anser att det bästa skulle vara att bibehålla lydelsen så som tjänstemännen i förvaltningen föreslår, det vill säga att mål nummer 2 om Koldioxidfotavtrycket, ska bibehållas som ett ska mål. Det vill säga att koldioxidfotavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 och 1,0 ton/invånare senast Vi anser också att man borde ha bibehållit mål nummer 81 som ett ska mål, det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar. Samt senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar. Millaray Rubilar Vänsterpartiet

46 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lena Fyrvald Lena.Fyrvald@huddinge.se Katarina Persson Katarina.Persson2@huddinge.se Johanna Pettersson Johanna.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöprogram för Huddinge kommun - antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, antas. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem). Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

47 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Miljöprogram för Huddinge kommun Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Genomförda översyner av Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens ledningssystem) visade att det fanns behov av en tydligare styrning inom miljöområdet och att samla de kommunala mål som har bäring på miljöområdet i ett och samma styrdokument. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i kommunens dokument Hållbart Huddinge Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument, vilket innebär att miljöprogrammet kommer att innehålla både nya och redan beslutade mål från andra kommunala styrdokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. De olika miljömålen har i programmet sorterats in under de sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan (2010) samt Plan för miljöarbete (2010). Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj Information där allmänheten bjudits in att lämna synpunkter har funnits i tidningar, på kommunens hemsida och i sociala medier. 34 remissvar inkom under remisstiden. Inkomna synpunkter och förvaltningens svar på dessa finns redovisade i ett särskilt dokument, se bilaga 2.

48 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Lokal Agenda 21 för Huddinge samt Klimat- och energiplanen - så gick det I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge upphör att gälla och målen i dokumentet ska ha uppnåtts till 2015, har en slutbedömning vad gäller måluppfyllelsen gjorts i Miljöbokslut 2015, godkänt av kommunstyrelsen den 11 februari Uppföljningen av agenda 21- dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna så är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Klimat- och energiplanen har följts upp i sin helhet och godkändes av kommunstyrelsen den 21 oktober Uppföljningen visade att de mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade målet för år 2021 uppnåddes emellertid redan För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till ökning av målsättningen. Även på transportsidan överträffades det i planen beslutade målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. I Lokal Agenda 21 ingår även utsläpp från flygresor i denna siffra. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Förvaltningens synpunkter Synpunkter som förts fram under remisstiden är att miljöprogrammet är ett bra och ambitiöst program och att det är positivt att miljömålen samlas i ett dokument. Dock anser flera remissinstanser att det är många mål. Efter remissomgången har några mål tagits bort och några lagts till men generellt är det svårt att minska antalet mål eftersom ca 2/3 av målen är redan beslutade mål som finns i andra styrdokument. I slutdokumentet har en del mål justerats och förtydliganden gjorts, bl a har ansvarig för respektive mål lagts till. Miljöprogrammets roll i förhållande till övriga kommunala styrdokument och kommunens årliga styrningsprocess har förtydligats, liksom avsnittet om uppföljningen av miljöprogrammet. Förvaltningen föreslår att Miljöprogram för Huddinge kommun enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 27 oktober 2016, antas.

49 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lena Fyrvald Miljöstrateg Bilagor Bilaga 1. Miljöprogram för Huddinge kommun. Bilaga 2. Sammanställning av remissvar. Beslutet delges

50 Miljöprogram för Huddinge kommun

51 Innehållsförteckning Förord 3 Uppdrag och syfte 4 Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå 4 Miljöprogrammet upplägg 5 Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet 8 Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete 10 Temaområde: Klimat och luft 11 Temaområde: Vatten 17 Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv 23 Teamområde: Markanvändning och samhällsplanering 28 Temaområde: Gifter i miljön 39 Temaområde: Informera och engagera 45 Huddinges miljöprogram och omvärlden 48 Metod för kommunens interna miljöarbete 54 2

52 Se Huddinge som en del av helheten Idag är det tydligare än kanske någonsin tidigare att vi Huddingebor är en del av vår omvärld. De globala miljöproblemen når oss både när vi reser och när vi tar del av nyhetsrapportering. I detta finns också en stor möjlighet, nämligen att se Huddinges och Sveriges miljöproblem som en del av något större. Då kan nämligen lösningarna på problemen också vara gemensamma. I Huddinge kommun ska vi vara stolta över våra framgångar på miljöområdet. Vi är landets främsta naturvårdskommun och vi har minskat klimatutsläppen mer än andra kommuner i Stockholms län. Genom samordnade varutransporter, inköp av ekologiska livsmedel och nya åtgärdsplaner för våra sjöar visar Huddinge kommun ett ledarskap i Stockholmsregionen som jag tycker att vi ska fortsätta att ta. Och självklart ska vi göra det ännu bättre. Två områden där vi med Miljöprogrammet utvecklar strategierna är miljöhänsyn i samhällsbyggandet och arbetet för att få bort farliga kemikalier. Som invånare påverkas vi av miljöproblemen. Vi bidrar också själva till att skapa dem. Därför är det nödvändigt att införa mål inte bara utifrån ett produktionsperspektiv utan även ett konsumtionsperspektiv. Det var detta som klimatmötet i Paris handlade om: ömsesidigt beroende och gemensamt ansvar. Huddinge kommun ska fortsätta ta sitt ansvar och med detta Miljöprogram inför vi nu ett mål för nollnettoutsläpp till år Huddinge kommun behöver också vara en förebild för andra kommuner, företag, organisationer och privatpersoner. I Huddinge ska det vara enkelt att göra hållbara val, såväl för de som bor och verkar i kommunen som för besökare. Det vi gör idag kommer att påverka hur samhället ser ut i framtiden. Den insikten är grunden för Huddinge kommuns miljöarbete. Miljöprogrammet utgör kommunens strategiska dokument för framför allt den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Genom miljöprogram bidrar kommunen till att uppnå de av FN beslutade globala målen såväl som nationella och regionala miljömål. En tydlig målstyrning och en regelbunden uppföljning kommer framöver att vara en förutsättning för att kunna nå målen som vi nu antar. Jag vill framföra ett tack till alla som har engagerat sig i framtagandet av detta mycket viktiga styrdokument. Nu bygger vi framtidens hållbara Huddinge! Christian Ottosson (C) Kommunalråd med ansvar för miljöfrågor 3

53 Uppdrag och syfte Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete fram till år Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i dokumentet Hållbart Huddinge Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. Genom att samla de mål som kommunen arbetar med och som har bäring på miljö ges en bättre övergripande bild av det arbete som kommunen bedriver inom miljöområdet jämfört med att ha målen uppdelade på flera olika dokument. Detta innebär att flera av de beslutade målen som finns i andra dokument återfinns i miljöprogrammet. Miljöprogrammet ersätter Agenda , Klimat- och energiplanen (2010) samt kommunens dokument för det interna miljöarbetet; Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem), beslutad Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in de mål som har bäring på miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). Mer information om de globala målen, se Huddinges miljöprogram och omvärlden. Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå Huddinge kommun antog 2012 långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling till år Texten nedan beskriver en ögonblicksbild av Huddinge år 2030 för området: Ansvar för naturresurser närmar vi oss målet om att det ekologiska fotavtrycket 1 är lika med ett jordklot. Huddinges bidrag till de negativa miljö- och klimatförändringarna minskar kontinuerligt. Växthusgasutsläppen per invånare minskar till följd av en medveten konsumtion, låg fossil energianvändning och hållbara transporter. Den välfungerande kollektivtrafiken samt de utbyggda och trygga gång- och cykelvägarna är en viktig faktor bakom denna utveckling. 1 Ekologiskt fotavtryck är en mätning av den jord- och vattenyta en person tar i anspråk för det som denne konsumerar och för det avfall som måste tas om hand. Ett jordklot, eller 1,8 globala hektar/invånare, är värdet för global miljömässig hållbarhet. 4

54 Exploatering och bostadsbyggande sker i första hand i och i anslutning till områden med god infrastruktur och kollektivtrafiklägen. Genom en väletablerad planeringsprocess är Huddinge ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv gynnas. Nya bostäder byggs med lösningar som skapar energieffektivitet och med miljöanpassade och giftfria material. Den elenergi och fjärrvärme som används i befintligt bestånd är utan fossila inslag. De drivmedel som används i gods- och persontransporter är även de näst intill fossilfria genom användning av ny miljöteknik och utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till alternativa drivmedel. Luften är sedan länge så gott som fri från luftföroreningar då transporterna är rena och industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen. Konsumtionen i Huddinge är hållbar genom en stor medvetenhet bland invånarna. Vid samtliga kommunala inköp och upphandlingar ställs höga sociala och miljömässiga krav. En dominerande del av alla livsmedel inom den kommunala organisationen är ekologiska och måltiderna planeras utifrån ambitionen att minimera livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Den kommunala organisationen arbetar för ökad återvinning och energiutvinning i enlighet med EU:s avfallstrappa och möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall för återvinning och lämna till återbruk. Den hållbara konsumtionen medför dessutom att avfallet är begränsat. Huddinge värnar om naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt utvecklar funktionella parker och sammanhängande grönområden för att stärka de gröna banden. Kommunen har natur- och grönområden kännetecknade av biologisk mångfald med myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Huddinges sjöar och vattendrag har sedan länge nått miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk status. Detta har skett genom ett strukturerat arbete med åtgärder för dagvatten, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, åtgärder av brister i befintligt vattenoch avloppssystem samt arbetet med enskilda avlopp. Huddinges dricksvatten är av utmärkt kvalitet och uttaget är lägre än nybildat dricksvatten. Risken för smittspridning är liten genom god beredskap och tryggade vattentäkter. Miljöprogrammets upplägg Temaområden Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden. Varje temaområde bygger på flera olika nationella miljömål, utom temaområdet Informera och engagera som inte relaterar till några specifika nationella miljömål. Temaområdena relaterar även till hållbarhetsprinciperna, de planetära gränserna och de globala målen. Nedan redovisas vilka temaområden som relaterar till vilka mål, hållbarhetsprinciper och planetära gränser. 5

55 Mer information om nationella miljömål, hållbarhetsprinciper, planetära gränser och globala mål finns under rubriken: Huddinges miljöprogram och omvärlden. Temaområdena i miljöprogrammet är: Klimat och luft Hållbarhetsprincip: 1, Planetära gränser: 1, Globala mål: 3, 7, 11, 12, 13 Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft. Vatten Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 5, 7, Globala mål: 3, 6, 11, 14, 15, Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker. Biologisk mångfald och friluftsliv Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 6, 8, Globala mål: 2, 12, 15, Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv. Markanvändning och samhällsplanering Hållbarhetsprinciper: 1, 2, 3, 4, Planetära gränser: 1, 2, 5, 6, 7, 8, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15, Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö. Gifter i miljön Hållbarhetsprincip: 2, Planetära gränser: 3, 5, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö. Informera och engagera Hållbarhetsprinciper: 1,2, 3, Planetära gränser: 1, 2, 6, 7, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15. Det finns inga nationella miljömål för detta temaområde. Följande nationella miljömål ingår inte i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är små i Huddinge och har därför inte prioriterats. Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (ÖP) med bäring på miljöområdet finns med under de olika temaområdena i miljöprogrammet. Översiktsplanen vägleder och ger stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Riktlinjerna har samma status i miljöprogrammet som i ÖP, utom i vissa enstaka fall, då ÖP-riktlinjer fått målstatus genom att implementeras i måltabellerna. 2 Huddinge kommun

56 Mål (redan beslutade respektive nya mål för Huddinge) Målen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels nya miljömål. För varje beslutat mål anges i vilket kommunalt styrdokument det är beslutat. De dokument som har mål med bäring på miljöområdet och som ingår i miljöprogrammet är: Agenda 21-dokumentet, Avfallsplanen, Dagvattenstrategin, Hållbart Huddinge 2030, Klimat- och energiplanen, Mål och budget, Plan för miljöarbete, Trafikstrategin samt beslutade trafikplaner (Cykelplanen, Mobility managmentplanen och Parkeringsprogrammet). Nya mål anges med texten: (nytt mål). Nytt mål innebär att målet inte har varit med i något av kommunens styrdokument tidigare. De nya målen har tagits fram i samråd med experter inom varje temaområde och utifrån önskemål från politiker. Det har även saknats mål för vissa områden i föregående miljöprogram, Agenda 21. Där fanns till exempel inte mål för Giftfri miljö. De nationella delmålen har också varit vägledande i arbetet med att ta fram nya mål. Målen i miljöprogrammet är uppdelade dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge kommuns egna verksamheter. Med rubriken Huddinge som geografiskt område menas det område som avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i Huddinge. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa förutsättningar för att målen ska kunna nås. Med rubriken Kommunens egna verksamheter menas de kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, det vill säga där kommunen själv kan besluta om åtgärder. Mål som berör kommunala bolag finns delvis under kommunens egna verksamheter och delvis under kommunen som geografiskt område. Detta eftersom bolagen verkar både inom kommunala verksamheter och i det geografiska området. Mått De flesta målen har ett eller flera mått kopplade till sig. Dock har inte alla mål mått. Detta beror på att vissa mål är svåra att mäta, men ändå behövs för att visa riktningen för ett område. Måtten är en viktig del av uppföljningen av miljöprogrammet. Måtten bidrar till ögonblicksbilder och trender för att visa måluppfyllelsen. Resultaten av måtten ger vägledning om målen kommer att nås eller om ytterligare åtgärder behövs. Alla mått följs inte upp varje år eftersom vissa mått inte förändras så mycket från år till år att det är meningsfullt att följa upp dem årligen. Vissa mått kräver mycket resurser att mäta, varför de inte heller kan följas upp varje år. Nuläge I miljöprogrammet finns ingen omfattande nulägesbeskrivning. Men vid varje mål och mått anges en nulägessiffra för måttet, där det finns. Vissa mått är helt nya och ett nuläge har ännu inte tagits fram. För utförlig nulägesbeskrivning hänvisas till Miljöbarometern. 7

57 Ansvariga Vid alla mål redovisas vilka aktörer som är ansvariga för att målen nås. Dessa aktörer ska ta fram åtgärder och aktivt arbeta för att förverkliga målen. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet ska peka ut riktningen för miljöarbetet i kommunen. I det årliga framtagandet av kommunens Mål och budget ska målen i miljöprogrammet beaktas, bland annat genom att en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön ges i dokumentet PM Planeringsförutsättningar. Mål och budget styr nämnderna i deras prioriteringar av arbetet. Nämnderna ska redovisa, för respektive nämnd, relevanta, åtaganden och åtgärder för att uppnå de miljömål som Mål och budget pekar ut. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse. Miljöprogrammet följs upp årligen. Uppföljningen bidrar med kunskap till PM planeringsförutsättningar, se ovan. Uppföljningen redovisas också i Miljöbarometern och i ett Miljöbokslut. Miljöbarometern är en kombinerad databas och ett presentationsverktyg som finns på kommunens hemsida. Miljöbarometern beskriver statusen för tillståndet i miljön i Huddinge. Ytterligare information på Miljöbokslutet är ett utdrag ur Miljöbarometern. Uppföljning av de miljömål som Mål och budget pekat ut och som nämnderna redogör för i sina verksamhetsplaner sker även i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Målkonflikter kommer därför att uppstå och avvägningar behöva göras. 8

58 Figur 1. Miljöprogram i förhållande till övriga strategiska dokument med bäring på miljö och till den årliga styrningsprocessen. Miljöprogrammet samlar alla kommunens miljömål under ett och samma paraply. Miljöprogrammet, tillsammans med övriga strategiska dokument ger styrsignaler och hjälper till att prioritera vid det årliga framtagandet av Mål och budget. 9

59 Inriktning 3 för Huddinge kommuns miljöarbete Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna som bygger på vetenskapliga grunder och som sammanfattar problematiken med dagens ohållbara samhälle. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut. medverka till att bevara, utveckla och återskapa biologisk mångfald i kommunen. arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser. förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder. kontinuerligt minska klimatpåverkan och energianvändningen. öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter. verka för ett miljöanpassat och hälsosamt samhällsbyggande. aktivt minska innehållet av farliga ämnen i varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter samt i kommuninvånarnas vardag. ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster. öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter. 3 Kan likställas med en miljöpolicy 10

60 Temaområde: Klimat och luft Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på temaområdet Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av detta miljöprogram). Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. 11

61 Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 1 Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare 4 (produktionsperspektivet 5 ) senast 2030 och senast 2045 ska nettoutsläppen 6 vara 0 ton/ invånare (reviderat från Agenda ). 2 Koldioxidfotavtrycket 7 ska minska till 4,0 ton/ invånare senast 2030 jämfört med 2004 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) och 1,0 ton/invånare senast 2045 (nytt mål). 3 Halten av kvävedioxid ska senast 2020 inte överstiga 20 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 8 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). 4 Halten av partiklar (PM10) ska senast 2020 inte överstiga 15 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 9 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv). Mäts årligen. Växthusgasutsläpp per sektor (procent och ton/inv). Mäts årligen. Koldioxidfotavtryck (ton/inv). Mäts vart femte år. Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. 1,7 ton/ inv (2013). 10,2 ton/inv (2004). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 4 74 procent jämfört med Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier och trafik. 6 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser som görs av kolsänkor, främst skog och mark. I miljömålsberedningens betänkande Ett samlat förslag till klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21) föreslås att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror. 8 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 9 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 12

62 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 5 Andelen energi i första hand från förnyelsebara energikällor och i andra hand från återvunna material/avfall i kommunala lokaler ska utgöra 100 procent av den totala energianvändningen Minst 95 procent ska komma från förnyelsebara energikällor (reviderat från Agenda ). 6 Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 (beslutat i Huges fastigheter AB:s energiplan). 7 Mängden framställd energi från förnybar energi från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014 (nytt mål). Andel energi från förnyelsebara energikällor och återvunna material/ avfall i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel energi från förnybara energikällor i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel plast i Söderenergis bränslekross (procent). Mäts årligen. Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent). Mäts årligen. Andel producerad energi från sol och vind i förhållande till total mängd använd energi i Huges bestånd (MWh). Mäts årligen. 96,8 procent 10 ( 2015). 93,8 procent 11 (2015). 5,3 procent (2015). Minskning med 22 procent (2015). 3,2 procent (2014). Söderenergi AB Huge fastigheter AB Huge fastigheter AB Kommunala bolag Verksamma Boende procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 94,4 procent från förnyelsebara energikällor och återvunna material/avfall procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 89,1 procent från förnyelsebara energikällor. 13

63 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 8 Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 9 För miljöbilar (enligt statlig definition) ska strävan vara att andelen uppgår till minst 40 procent 2021 (nytt mål). Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (antal). Mäts årligen. Andel miljöbilar (procent). Mäts årligen. 14 tankställen 12 (2015). 23 procent (2015). Kommunstyrelsen Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 10 Vid nybyggnation av kommunala lokaler ska strävan vara att använda något av de etablerade miljöcertifieringssystemen (nytt mål). 11 Energianvändningen, inklusive verksamhetsel, i kommunala lokaler ska senast 2020 vara högst 137 kwh/m 2 (beslutat i Mål och budget). Dessutom ska energianvändningen för gatubelysningen minska (nytt mål). 12 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025 (nytt mål). 13 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 14 Koldioxidutsläppen från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2017 (nytt mål). Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent). Mäts årligen. Energianvändning, inkl verksamhetsel, i kommunala lokaler (kwh/m 2 ). Mäts årligen. Mått om gatubelysning under framtagande. Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd). Mäts 2017 och Nytt mått, nuläge saknas. 151 kwh/m 2 (2015). Nuläge saknas. 20 procent (2015). 58 kg/ anställd (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Verksamma Samtliga nämnder Samtliga nämnder Samtliga nämnder 12 Avser publika tankställen/laddplatser. Av de 14 är 2 biogas, 11 etanol, 1 RME och 9 laddplatser 14

64 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 15 Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska med 70 procent till 2021 jämfört med 2013 (nytt mål). 16 Inköpt mängd kött och charkprodukter av nötoch fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (nytt mål). Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton). Mäts Andel inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (procent). Mäts årligen. 30 ton/år (2013). 16,2 procent (2015) Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Konsekvenser Kommunen som geografiskt område För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter som drivs av fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång-, cykeloch kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag samt samarbete med näringslivet. Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan EU besluta om sanktioner. Kommunens egna verksamheter För kommunens verksamheter innebär målen i temaområdet en omställning dels till att effektivisera, det vill säga minska använd energi och antalet transporter, dels till en högre andel förnyelsebara bränslen. Initialt kan fler fordon med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt billigare i drift, då drivmedlet är billigare. Att tillämpa något av de certifieringssystem för byggnader som idag finns på marknaden är ett sätt för kommunen att anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollbyggnader efter den 31 december Själva certifieringen av byggnader innebär en kostnad. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader vid användning av byggnaden. Certifieringssystemen tar även upp andra miljöfrågor som till exempel materialval, avfall och inomhusmiljö. 15

65 Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra livsmedel. Ur hälsosynpunkt bör man dra ner på mängden rött kött och charkuterier då dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Vad gäller mål och arbetspendling finns en konflikt i att försöka påverka anställdas sätt att ta sig till och från arbetet, då detta ligger utanför arbetstid. Dock har tre resvaneundersökningar som genomförts i kommunen, visat att en majoritet av de anställda i kommunen anser att arbetsgivaren ska arbeta för att minska utsläppen från personalens arbetspendling. Flera av målen i temaområdet kan innebära en omställning för kommunala verksamheter. En omställning som i sig kan kräva resurser i form av tid och kostnader. Dessa omställningar ger dock på sikt ofta vinster. 16

66 Temaområde: Vatten Nationella miljömål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13 Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 13 Många av Huddinges sjöar och vattendrag rinner via Tyresåns vattensystem ut i Kalvfjärden, Östersjön. 17

67 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms. Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med programmet. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras. Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 17 Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker ska uppnås senaste Inget vatten får försämras (beslutat i och med Vattendirektivet 14 ). Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent). Mäts vart sjätte år. Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent). Mäts vart sjätte år. 45 procent (5 av 11 som har MKN). 0 procent (0 av 11 som har MKN) Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 14 Alla sjöar och vattendrag ska ha god kemisk och ekologisk status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. 18

68 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 18 Näringstillförseln till sjöar och vattendrag 15 ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l, Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l, Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22 µg/l, Drevviken: ca 18 µg/l (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (µg/l). Mäts årligen. Långsjön (Segeltorp): 51 µg/l Trehörningen (Sjödalen): 100 µg/l Orlången: 46 µg/l Magelungen: 31 µg/l Drevviken: 32 µg/l (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 19 Siktdjupet 16 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 öka till: Lång-sjön (Segeltorp): ca 2,0 m, Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m, Orlången: ca 1,9 m, Magelungen: ca 2,2 m, Drevviken: ca 2,2 m (reviderat från Agenda ). 20 Påverkan/läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Skyddszoner 18 ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål). 21 Alla enskilda avlopp ska vara inventerade, åtgärdade och godkända senast Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (meter) Mäts årligen. Areal och längd skyddszoner (ha, meter). Mäts årligen. Mått under framtagande. Långsjön 1,0 m, Trehörningen 0,6 m, Orlången: 0,8 m, Magelungen: 2,1 m, Drevviken: 3,1 m 17 (2015). Balingsholm: ca 1,9 ha, 2300 m. Björksättra: ca 1,7 ha, 2500 m. (2016). Nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Verksamma Natur och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Tillsynsnämnden 15 Från till exempel dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera. 16 Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom det i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet. 17 Målet och miljökvalitetsnormen för siktdjupet i Drevviken har uppnåtts för Dock kan inte målet anses vara uppnått generellt förrän en trend av bra siktdjupsvärden kan redovisas. Målet ändras inte heller eftersom det är detsamma som miljökvalitetsnormen. 18 I skyddszoner får det inte plöjas, gödslas eller spridas bekämpningsmedel. Vegetationen i zonerna ska skördas kontinuerligt genom slåtter eller bete. Skyddszoner är även viktiga för att tillgängligöra odlingslandskapet för friluftslivet samt för att gynna den biologiska mångfalden. 19

69 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 22 Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreations-värden. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 (reviderat delmål från Agenda ). 23 Sjöar och vattendrag 19 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur (reviderat från Agenda ). 24 Vattenmiljöer ska bevaras, utvecklas och återskapas och kontinuerligt (reviderat från Agenda ). 25 Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat från Agenda ). 26 Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas (ÖP 2030). Antal sjöar som skyddats som naturreservat under året. Mäts årligen. Mått saknas. Mått saknas. Antal vandringshinder som åtgärdats under året. Mäts årligen. Areal återskapad våtmark (ha). Mäts årligen. Mått om dagvattenanläggningar är under framtagande. 0 st (2015). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. 5,35 ha (2015). Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen, Natur- och byggnadsnämnden, Kommunala bolag, Verksamma För mål om dagvatten, se vidare under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. 19 Vattendrag är till exempel: bäck, å, ström, dike. 20

70 Mål för Tyresåns vattenvårdsförbund Huddinge kommun är medlem i Tyresåns vattenvårdsförbund tillsammans med Haninge, Stockholm, Tyresö, Botkyrka och Nacka kommuner samt Stockholm Vatten och Länsstyrelsen. Vattenvårdsförbundet har tagit fram gemensamma mål och riktlinjer. Förorenade dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status 20. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i grundvatten. De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. Riktlinjer för Tyresåns vattenvårdsförbund Tyresåns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet. Åtgärder ska bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för alla vatten. Vid planering av åtgärder ska hänsyn tas till Tyresåns påverkan på Kalvfjärden och Östersjön. Hushållningen med marktillgångarna och recipientkapaciteten inom Tyresåns avrinningsområde ska präglas av långsiktighet. Allmänhetens tillgång till stränder och vattenytor ska hållas hög. 20 Om hög ekologisk status har nåtts gäller att nivån ska bibehållas 21

71 Bad och annat friluftsliv ska kunna bedrivas i ett friskt och tjänligt vatten i alla sjöar som är lämpade för bad. Sportfisket ska utvecklas i nära samklang med naturintressena och en mångsidig användning av vattendraget för rekreation. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Övergödning är det största problemet i Huddinges sjöar och vattendrag. Vattenkvaliteten har förbättrats mycket under de senaste åren men trots det återstår arbete innan miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och EU kan utfärda sanktioner om de inte klaras. För att uppnå och behålla god kemisk och ekologiskt vattenstatus behövs ett aktivt åtgärdsarbete. Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för kommunens mest påverkade sjöar, Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna finansieras av den årliga kommunala Tyresåmiljonen, medel från Stockholm Vatten, årliga kommunala äskanden samt eventuella bidrag. Totalt beräknas åtgärdsarbetet för Trehörningen och Orlången att kosta cirka 60 miljoner kronor. Åtgärdsplaner för fler sjöar kommer att tas fram under de kommande åren bland annat för Magelungen, Norrån, Drevviken och Långsjön. Arbetet med dessa kommer att kräva resurser både i framtagandet men också när åtgärder ska genomföras längre fram. Vattenområdenas kvalitet och tillgänglighet är mycket viktiga för både rekreation, friluftsliv och djur- och växtlivet. Vattenåtgärder inom biologisk mångfald, som till exempel borttagning av vandringshinder, återskapande av små vattenmiljöer för groddjur med mera finansieras delvis inom ordinarie budget inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Många åtgärder för att värna Huddinges sjöar och vattendrag sker också inom ordinarie verksamhet till exempel via olika typer av tillsyn. Även Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar, bräddningar och läckage i ledningsnätet. Om åtgärder inte genomförs för att minska påverkan på Huddinges sjöar och vattendrag kan det på sikt leda till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig badvattenkvalitet med mera. Mälaren utgör regionens dricksvattentäkt och behöver särskilt värnas för att inte drickvattenkvaliteten ska riskeras. Det finns särskilda skyddsföreskrifter för Mälarens vattenskyddsområde som måste följas. 22

72 Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på temaområdet Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog. Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård, Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat) och Ågesta. Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen 21 kan värnas och stärkas. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), 21 Tätortsnära sammanhängande regional grönstruktur som är nära bebyggelse och är minst 500 meter brett. 23

73 Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifika känslighet undviks. Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på icke kommunalägd mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 27 De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. (ÖP 2030). Andel skyddad natur (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) procent). Mäts årligen. Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent). Mäts årligen. 37 procent (2015) av kommunens totala areal procent (2015) procent (2015) procent (2015) av den totala skogsmarken 25. Kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämnden Verksamma 22 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 23 Siffran ska bibehållas eller ökas 24 Siffran ska bibehållas eller ökas 25 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 24

74 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 28 Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas 26 och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter 27 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat från Agenda ). Bekämpning av invasiva arter har skett enligt beslutad handlingsplan för bekämpning av invasiva arter (ja eller nej). Mäts årligen. 29 Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar till 2021 (reviderat från Agenda ). 30 Naturbetesmarkerna 28 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). 31 Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår (procent). Mäts vart tredje år. Areal naturbetesmarker (ha). Mäts årligen. Areal våtmarksbetesmarker (ha). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 365 passager/ 1000 inv (2015) i ett naturreservat. 34,5 procent (2014). Nytt mått, nuläge saknas. 35 ha (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden 26 Att utveckla den biologiska mångfalden handlar främst om att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. 27 t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla 28 Naturbetesmark är mark som använts länge (minst år) ofta hundratals år till bete men som inte plöjts, odlats eller skördats. 25

75 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 32 Ängsmarkerna 29 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). Areal ängsmarker (ha). Mäts årligen. 33 Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål). 34 De tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas (reviderat från Agenda ). 35 Ekologiskt jordbruk ska eftersträvas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat från Agenda ). 14 ha (2015). Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha). Mäts årligen. 28 procent ekologiskt jordbruk av total areal jordbruksmark (2015). Natur- och byggnadsnämnden 29 Ängsmark är marker där vegetationen består av gräs och örter. Den gödslas eller plöjs inte men skördas kontinuerligt. 26

76 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Huddinge utmärker sig som en kommun med mycket natur som är tillgänglig för många. Att utveckla den biologiska mångfalden innebär främst att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits, till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. Ändamålsenlig skötsel av omställda marker är viktig, för att den biologiska mångfalden sedan ska behållas. Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till stor del inom naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande grönstråk, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. Det finns en inneboende målkonflikt i att bevara en variationsrik natur och den biologiska mångfalden mot att exploatera och bygga ut samhället. Översiktsplanen pekar ut de områden som ska bevaras, så kallade bevarandeområden. 27

77 Temaområde: Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 30 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Bebyggelse och ökad sammanhållning Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Det goda vardagslivet Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en samlokalisering med kommersiell service. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. Attraktiva parker och stora strövområden De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna (i översiktsplanen) bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. 30 Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd. 28

78 De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet och tillgänglighet. Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800 meter till ett större grönområde. Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas negativt. Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster 31. Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation 32 används vid framtagande av Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt (numera Plan för samhällhällsbyggnadsprojekt), detaljplaner och exploateringsavtal. Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras. Vatten är en grundförutsättning Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar åtgärder avseende trafikdagvatten. Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk Jordbruksmark bör ej bebyggas. Gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. 31 Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. 32 Med ekologisk kompensation menas att den som kommer att skada naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust. Ekologisk kompensation tillämpas först när all rimlig hänsyn vidtagits. 29

79 Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt viktiga länkar. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010 samt planera för resecentrum i varje regional stadskärna. Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik. Säkra livsmiljöer En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att bullerstörningarna minskar. (Ett bulleråtgärdsprogram är framtaget och beslutat i december 2015.) Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken. I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen. Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl befintliga som nya butiker. Nya områden för externhandel är inte aktuella. 30

80 Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 36 Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft (reviderat från Agenda ). Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m 3 ). Mäts årligen. 37 Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i samhällsplaneringen 33 (nytt mål). 38 Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska senast 2018 integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål). 39 Vid ny- och ombyggnation ska ett livscykelperspektiv användas, exempelvis med avseende på klimatpåverkan (nytt mål). 40 Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin). 41 Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin). 42 Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i Dagvattenstrategin). 71 procent (2015) av mätta bostäder under året. Tillsynsnämnden Fastighetsägare Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag Verksamma Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, 33 Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. 31

81 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 43 Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 44 Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin). 45 Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin). 46 Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin). 47 Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommun- styrelsen- Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma 32

82 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 48 Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 49 Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i Dagvattenstrategin). 50 Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i Dagvattenstrategin). 51 Antalet boende i bostäder som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad, utmed kommunala vägar ska minska med 17 procent till 4700 personer De bostäder som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 db(a) ekvivalentnivå (beslutat i Åtgärdsprogram för buller som gäller för befintliga bostäder) 34. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Antal boende i befintliga bostäder som inte klarar riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Mäts årligen. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas personer har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad (2015). Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen Tillsynsnämnden 34 Vad gäller buller vid nybyggnation gäller Boverkets och Riksdagens riktlinjer. 33

83 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 52 Andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. 53 Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Andel invånare och arbetande som har max 600 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare och arbetande som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik (procent). Mäts årligen. Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 15 cyklister/ 1000 inv (2015). 219 resor/invånare (2015). 39 procent bor inom och 42 procent arbetar inom 600 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 70 procent bor inom och 73 procent arbetar inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 86 procent (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Verksamma Boende Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Verksamma 34

84 55 Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande (beslutat i Mobility Managementplanen). 56 Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor (beslutat i Mobility Managementplanen). 54 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka (beslutat i Parkeringsprogrammet). Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent). Mäts årligen. Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. 35 procent (2015). 77 procent (2015). 78 procent (2015). Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 219 resor/invånare (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 35

85 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 57 Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen (beslutat i Mobility Managementplanen). Mått under utarbetande. 58 Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent 2030 (beslutat i Cykelplanen) Andel cykelresor av totala antalet resor (procent). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag 4 procent (2011). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunens egna verksamheter 59 Strävan ska vara att grönytefaktorn 35 vid nybyggnation och befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar bibehållas eller ökas (nytt mål). Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar, där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Nytt mål, nuläge saknas. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Kultur- och fritidsnämnden Huge fastigheter AB 35 Grönytefaktorn är andelen yta med biologiska värden i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa. 36

86 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 60 För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus följas (nytt mål). 61 Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). 62 Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 11 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Mått saknas. Nuläge saknas. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. 32 procent (2014). 26 procent (2014). Förskolenämnden, Tillsynsnämnden Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden 37

87 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av målen är redan beslutade, det vill säga de finns redan i kommunens styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa. För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare, näringslivet och andra aktörer för att öka kunskapen om hur man kan minska växthusgasutsläppen med mera. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet och risken för ohälsa. Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar mer om andra arbetssätt och kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram. Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras. Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor och genomföra klimatanpassningsåtgärder minskar risken för skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör för Huddinges del den största källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras måste dagvattnet tas om hand, så nära källan som möjligt. Om miljökvalitetsnormerna för vatten, luft och buller inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. Kommunens egna verksamheter Gröna ytor fyller många viktiga funktioner men kan vara dyrare i drift beroende på hur dessa ytor är utformade. Dock har kommunen ett ansvar för att erbjuda barn och unga en hälsosam miljö. Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. Idag ökar antalet fall av hudcancer. Att utsättas för stor mängd UV-strålning i unga år ökar risken för att drabbas. En ökad mängd grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket medför mindre negativ belastning på våra sjöar samt har betydelse för klimatanpassning såväl som gestaltning. 38

88 Temaområde: Gifter i miljön Nationellt miljömål Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen. Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av matavfall undersökas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för medborgarna. Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 63 Spridning av miljögifter, till exempel perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras (reviderat från Agenda ). Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l). Mäts årligen. 9,1 ng/l PFOS (2014) i ytvatten i Drevviken. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 39

89 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 64 Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet 36 ska minimeras (reviderat från Agenda ). 65 Återanvändning och återvinning av byggmaterial ska öka och användningen av farliga ämnen och skadliga kemiska ämnen i byggprodukter ska minimeras (nytt mål). 66 Förorenade områden 37 ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). 67 Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska till 2021 jämfört med år 2000 (reviderat från Agenda ). 68 Insamlade tidningar och förpackningar ska senast 2021 öka till samma nivå som rikssnittet 38 (reviderat från Agenda ). Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l). Mäts årligen. Bly 21 µg/l, kadmium 0,8 µg/l, kvicksilver 0,6 µg/l (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Huge fastigheter AB, Verksamma Inventerade och sanerade förorenade områden. Mäts årligen. Mängd hushållsavfall (kg/inv). Mäts årligen. Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare). Mäts årligen. Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 386 kg/invånare (2015). 55,5 kg/invånare (2015). 39 procent i tätbebyggt respektive 0,10 procent i glesbebyggt (2015). Tillsynsnämnden Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, FTI AB, SRV återvinning AB 36 I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i. 37 Av till exempel tungmetaller och miljögifter 38 Rikssnittet är 69,5 kg/invånare. 40

90 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011). Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent). Mäts årligen. Andel felsorterat farligt avfall (procent) Mäts årligen 44 procent (2015). Ca 10 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 35 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 0,3 procent (2015, samtliga SRVkommuner) Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunens egna verksamheter 73 Samtliga farliga ämnen i varor och produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter 39 ska senast 2021 ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, ljuskällor textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi (nytt mål). 74 Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka (nytt mål). Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder Andel avtal där miljökrav ställs (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. Samtliga nämnder 39 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen) 41

91 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 75 Produkter som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler 40 ska inte köpas in eller användas (nytt mål). 76 Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2020 (beslutat i Mål och budget). 77 Alla kommunala verksamheter ska senast 2018 källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål) ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål). 79 Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet, främst portionsmatsvinn (nytt mål). 80 Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål). Produkter och tjänster som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler har köpts in (ja eller nej). Mäts årligen. Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter. Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar och tidningar (procent). Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. 40 procent (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Samtliga nämnder Samtliga nämnder Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder som har verksamheter där mat serveras. Antal återbruksverksamheter. 2 st 41 (2016). Kommunstyrelsen 40 REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen 41 Datakvarnen och Barnkällaren 42

92 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Om man ser till vad som händer i omvärlden på kemikalieområdet kan det konstateras att det hela tiden sker förändringar i takt med att olika kemikaliers skadliga hälsoeffekter upptäcks. Det finns hundratusentals kemikalier på marknaden idag. Av dessa känner forskarna till hälsoeffekterna av några hundra. Dessutom saknas kunskap om hur de olika kemikalierna reagerar med varandra och påverkar människors kroppar, den så kallade cocktaileffekten. Området giftfri miljö kräver en hel del kunskap hos dem som arbetar med det och dessutom krävs det att de som arbetar med frågorna inom kommunen håller sig ständigt uppdaterade. Tungmetaller och miljögifter så som perfluorerade ämnen vet man idag ger hälsorisker om de till exempel återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur. Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella. Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras. En ökad service för avfallshantering till invånarna kan innebära ökade kostnader. Detta regleras främst via avfallstaxan. Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpackningsoch tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in. Vid en eventuell övergång av ansvaret av förpacknings- och tidningsinsamling till kommunerna, behöver resurser avsättas. Kommunens egna verksamheter Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel utan att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner på mängden kött och använda livsmedel efter säsong. Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel. Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel kan miljömärkta produkter vara något dyrare. Dessutom krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behövas utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. 43

93 Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för dem som kommunens verksamheter är till för och för kommunens anställda. Det innebär ingen ökad kostnad i sig att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns. En återbruksverksamhet där möbler med mera inom den kommunala organisationen återvinns istället för slängs, innebär ekonomiska besparingar eftersom kommunen då inte alltid behöver köpa nytt. 44

94 Temaområde: Informera och engagera (Inget nationellt miljömål) Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan kommunala verksamheter och mellan kommunen, boende och verksamma. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 81 Det ekologiska fotavtrycket 42 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot) (nytt mål). 82 Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). 83 Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Ekologiskt fotavtryck (globala hektar). Mäts vart femte år. Antal miljöcertifierade och miljödiplomerade företag. Mäts årligen. Antal publika arrangemang/ kampanjer. Mäts årligen. 5,5 globala hektar (2004). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 134 st (2015). Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma Ca 10 st (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag 42 För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. 45

95 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 84 De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier (nytt mål). Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart (ja/nej). Mäts årligen. 85 Naturinformation och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas i och om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål). 86 Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner, företag och organisationer (reviderat från Agenda ). Arbete har skett med naturinformation (ja/nej). Mäts årligen. Antal kontakter/ rådgivningstillfällen via telefon, e-post eller besök. Mäts årligen. Ja, arbete har skett (2015). Ja, arbete har skett (2015). 86 (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunens egna verksamheter 87 Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete). Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent). Mäts årligen. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen 88 Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt mål). Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej). Mäts årligen. Ja, det ingår (2015). Kommunstyrelsen 46

96 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 89 Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 (reviderat från Agenda ). Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. (procent). 13,5 procent (2015). Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Verksamma Mäts årligen. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver avsättas, både personella resurser och resurser för genomförande av åtgärder. I arbetet med att informera och engagera om miljöfrågor har flera föreningar i Huddinge ett bra och aktivt arbete inom detta område. Detta är ett viktigt arbete. Kommunens egna verksamheter Målet om att alla anställda ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor är inget nytt mål utan har funnits sedan länge i kommunen och ingår som en del i kommunens miljöledningssystem. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som samtliga anställda gjorde. Ett liknande upplägg är troligtvis den effektivaste metoden eftersom det innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera förskolor och skolor enligt någon etablerad certifiering innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig, men erbjuder också ett sätt att arbeta systematiskt med miljöfrågor och att få in det i dem pedagogiska verksamheten. 47

97 Huddinges miljöprogram och omvärlden Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder. Det hållbara samhället definierat med hjälp av hållbarhetsprinciperna Internationella mål, konventioner och överenskommelser Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Hållbart Huddinge 2030 Huddinges miljöprogram Boendes och verksammas miljömål och aktiviteter 48

98 Hållbarhetsprinciperna Det vetenskapligt grundade hållbarhetsprinciperna definierar de grundläggande villkoren för ett hållbart samhälle, samt hjälper till att säkerställa att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. De fungerar som instruktioner för att skapa ett välmående samhälle idag och i framtiden. I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler) Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve). 3. undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem). 4. och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Planetära gränser 43 Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera. De nio planetära gränserna är: 1. Klimatförändring. 2. Förlust av biologisk mångfald. 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären. 4. Havsförsurning. 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). 7. Färskvattenanvändning. 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer). 9. Nya kemiska substanser ( Novel entities : till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster)

99 Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar till exempel marina ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av. 17 globala mål 44 På FN:s toppmöte den september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda internationellt utvecklingssamarbete fram till De 17 globala målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

100 13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in 9 i miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). De nationella miljömålen 45 De nationella miljömålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att miljömålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljömål. De 16 nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö

101 15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljömål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och om de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljömålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljömålsdialog. 46 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd i hur detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Giftfri miljö. Ingen övergödning. God bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv. Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och djurliv. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, uttrycker den gemensamma viljan för regionens utveckling fram till 2030 och med utblick mot Planen har arbetats fram av ett stort antal aktörer i regionen. Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Fyra övergripande mål ska nås till år

102 en öppen och tillgänglig region. en ledande tillväxtregion. en region med god livsmiljö. en resurseffektiv region. Den regionala utvecklingsplaneringen utgår ifrån ett stort antal olika sakområden. Flera av sakområdena har bäring på miljöområdet och är därmed något som har beaktats i miljöprogram , främst handlar det om sakområdena blåstruktur, grönstruktur och energi- och klimatpåverkan. RUFS 2010 kommer inom kort att ersättas av RUFS Dock kommer visionen och målen vara desamma. Huddinge kommun i samverkan Huddinge kommun är en ekokommun och är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till de fyra hållbarhetsprinciperna 47. Hållbarhetsprinciperna presenteras på sidan 49. Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet. Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra omställningen till samordnad varudistribution och kring att arbeta för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. 48 Kommunen deltar även i flera andra regionala samarbeten inom miljöområdet. Då utifrån mer specifika ämnesområden

103 Metod för kommunens interna miljöarbete 49 Principer för det interna miljöarbetet Kommunens interna miljöarbete är integrerat i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess och följer därmed principen för Planera Utföra Följa upp Förbättra. Planera Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är Energi- och vattenanvändning i verksamhetslokaler. Person- och varutransporter. Förbrukning av varor. Avfall. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram övergripande miljöutredningar för miljöaspekter som är kommungemensamma. På förvaltningsnivå identifieras miljöaspekter som gäller för förvaltningen. På arbetsplatsnivå används åtgärdslistor som är anpassade till respektive verksamhet och dess miljöaspekter. Identifiera lagar och andra krav Kommunstyrelsens förvaltning identifierar lagar och andra krav som kan vara relevanta för respektive förvaltnings miljöaspekter. Mål och åtaganden Mål ska finnas på övergripande nivå i miljöprogrammet, i Mål och budget. Mål ska även finnas på nämndnivå och redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Till målen ska mått, nyckeltal och åtaganden finnas kopplade. På enhets- och verksamhetsnivå ska åtgärder finnas och följas upp. 49 tidigare Plan för miljöarbete 54

104 Utföra Resurser, roller, ansvar och befogenheter Varje förvaltning ska avsätta de resurser som behövs i tid och pengar för att driva och samordna miljöarbetet på förvaltningen. Varje förvaltning definierar roller, ansvar och befogenheter för den egna organisationen. Miljöarbetet sker på minst tre nivåer; kommunövergripande nivå, förvaltningsnivå och avdelnings/enhetsnivå. En miljösamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar ska finnas. Gruppen har i uppdrag att samordna insatser samt arbeta fram metoder för kommunens miljöarbete. Miljöombud kan finnas där det anses lämpligt. Nämnderna avgör själva om det ska finnas. Miljöombuden agerar stöd för sin förvaltnings miljösamordnare och stöttar cheferna i miljöarbetet på arbetsplatsen. Roll övergripande nivå På den kommunövergripande nivån finns en miljöstrategisk funktion som: Följer och samordnar miljöarbetet i hela kommunen så att en övergripande struktur hålls. Samordnar kommunens miljösamordningsgrupp. Tar fram mallar, guider och lathundar. Har expertkunskap i miljöfrågor. Förankrar miljöarbetet i kommunens ledningsgrupp. Kunskap om miljöfrågor Chefer och nyckelpersoner ska utbildas i principerna för miljöarbete. All personal ska ha en grundläggande kunskap om både lokala och globala miljöfrågor, olika lösningar på dem samt viktiga miljömål. All personal ska känna till hur deras arbetsuppgifter kan påverka miljön och vad de ska göra för att förebygga, minska negativ eller bidra till en positiv miljöpåverkan. Kommunikation Relevant och uppdaterad information om miljöarbetet ska finnas tillgängligt på intranätet och kommunens webbplats. Huddinge kommun ska vara en inspirerande förebild, där miljöarbetet och engagemanget för miljön ska signaleras. Dokumentation Miljöarbetet ska dokumenteras och synliggöras i verksamhetsplaner, arbetsplaner och verksamhetsberättelser. Om förvaltningen/avdelning/enhet så beslutar kan separata miljöhandlingsplaner finnas. 55

105 Följa upp Uppföljning ska ske på alla nivåer genom redovisning av miljöåtaganden, mått och nyckeltal i ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Mål och mått på nämndnivå ska redovisas i verksamhetsberättelser och delårsrapporter. Förbättra Förvaltningarna ska årligen genomföra granskningar av miljöarbetet och dess styrning för att identifiera möjligheter till förbättringar i ordinarie uppföljningsarbete. Avvikelser ska korrigeras genom ändrade rutiner i arbetet och förebyggande åtgärder ska vidareutvecklas. 56

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Sida 1(47) Handläggare Lena Fyrvald, Katarina Persson, Johanna Pettersson Sammanställning av remissvar Nedan redovisas inkomna remissvar, instans för instans. Förskolenämnden Förvaltningen anser att miljöprogrammet kommer att hjälpa kommunens olika verksamheter att fokusera på de föreslagna mål och åtgärder inom miljöområdet. Förvaltningen ser positivt på att miljömålen förtydligas. Likaså ser förvaltningen positivt på de mål som tas upp i miljöprogrammet. Klimat och luft Förvaltningen stödjer den föreslagna inriktningen att minska utsläppen i kommunen. Delmål 5 beskriver att energianvändningen per kvadratmeter i Huges bestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med Detta innebär att investeringskostnaderna kommer att öka, vilket med största sannolikhet leder till höjda hyror som i sin tur ligger till grund för de bidrag som betalas ut till fristående aktörer. Därför anser förvaltningen att minskningstakten i energianvändningen bör följa den takt som föreslås i förslag till miljöprogram. Att förskolenämnden får del av de stora kostnadsreduktioner som energieffektiviseringarna kan ge är dock en förutsättning för detta. Svar: Kostnadsreduktioner genom energibesparing kommer verksamheterna till godo redan idag genom att Huge fastigheter återinvesterar pengarna i lokalerna. Detta bör dock redovisas tydligare och är något som kommunen arbetar vidare med i implementeringen av miljöprogrammet. Av samma skäl anser förvaltningen att tidsplanen för delmål 10 och 12 behöver ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Se ovan vad gäller delmål 10. Delmål 12 ska tas bort från rubriken kommunens egna verksamheter då det egentligen avser bolagen. Det ska även omformuleras. Delmål 9 som beskriver att samtliga nybyggda kommunala lokaler ska från och med 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen. Förvaltningen anser att certifieringen är en strävan och inte ett krav. I annat fall behöver förvaltningen kompenseras för Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

107 Huddinge kommun Datum Sida 2(47) certifieringskostnaderna. Svar: Ja, målet omformuleras till att vara en strävan. Delmål 15 avseende att koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2013 föreslås av förvaltningen att avslås på grund av administrativ hantering och svårigheter i att påverka anställdas sätt att färdas till och från arbetet. Svar: Målet kommer att kvarstå med hänvisning till tre olika resvaneundersökningar som har gjorts i kommunen och som visar att det finns stöd hos majoriteten av anställda för att arbeta med resor till och från jobbet. Dessutom finns det med i mobility managementplanen som är beslutad i kommunfullmäktige och uppdrag finns även beslutat i Mål och budget. Genom att öka och planera för fler gång- och cykelvägar och utökad kollektivtrafik går kommunen åt rätt håll miljömässigt. Förvaltningen vill dock belysa att det är viktigt att rimlighet i utvecklingen måste finnas eftersom en risk finns att antalet cykelplatser tar för mycket plats av barns ytor på gårdar. Likaså måste parkeringar finnas för hämtning och avlämning för dem som ändå använder bil och även för personal. Finns inte parkering för personal på enheter som inte ligger nära kollektivtrafiken kan detta försvåra personalrekryteringen. Svar: Parkeringsplatser för cyklar tar betydligt mindre yta i anspråk jämfört med parkeringsplatser för bilar. Parkeringsplatser kommer att finnas vid skolor och förskolor i enlighet med parkeringsprogrammets zonindelning. Det finns inga studier som visar att antalet parkeringsplatser korrelerar med hur attraktiv arbetsgivare man är. Vatten Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Vid en eventuell intressekonflikt mellan att bedriva ett gott arbete kring vatten och att underhålla och bygga förskolor anser förvaltningen att det senare bör prioriteras så långt som möjligt. Svar: För att kunna hantera klimatförändringar och överskridanden av miljökvalitetsnormer i sjöarna så behöver vattenåtgärder prioriteras. Risken är annars att det tillkommer ökade kostnader på grund av skador till följd av lokala översvämningar eller böter då kommunen inte uppfyller miljökvalitetsnormerna. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet och tror att uppfyllda delmål bidrar till att Huddinge ses som en attraktiv kommun att bo och verka. Återigen vill dock förvaltningen belysa att en risk finns att det så småningom kan bli en fråga om prioritering; att till exempel bevara natur jämfört med att bygga en förskola som efterfrågas av kommuninvånarna. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

108 Huddinge kommun Datum Sida 3(47) Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Att ta hänsyn till mångfald av funktioner och service som är underrepresenterad är önskvärt för en mångfald. En närhet till natur bidrar till ökad trivsel hos kommuninvånarna. Förvaltningen vill bidra till att kommunen ska ha ett framgångsrikt miljöarbete genom åtgärder på våra befintliga enheter och i byggnation av nya fortsätta tänka miljömässigt. Det handlar dels om de materialval som väljs liksom hur gården utformas så som att bevara vegetation och använda träd som måste fällas till något annat. Förvaltningen har nyss framställt ett lokalprogram som är tänkt att bifogas som en handling vid nybyggnationer av förskolor där även miljöaspekten vid nybyggnation beskrivs. Förvaltningen är positiv till ett bulleråtgärdsprogram som ska tas fram. Dock ställer förvaltningen sig kritisk till formuleringen av mål 62 som nämner att andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db (A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db (A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till Man kan fråga sig om målet är realistiskt genomförbart. Svar: Bulleråtgärdsprogrammet och dess mål är redan beslutade och kan inte ändras i miljöprogrammet. Delmålet att andelen invånare som har max 500 meters gångavstånd till förskola som årligen ska följas upp i procent vilket är en bra ambition. En orsak till att det inte alltid är så är brist på mark i Huddinge kommun. Vi ser även att det kräver att man jobbar förvaltningsövergripande för att säkerställa att mark för skolor avsätts så att målet kan efterlevas. Svar: Ja, det är en viktig fråga för kommunen att arbeta med att säkerställa att mark för offentlig finansierad service avsätts. Gifter i miljön Förvaltningen stödjer målen som beskrivs i miljöprogrammet. Redan i dagsläget har mycket gjorts för att fasa ut gifter i förvaltningens bestånd. Förskoleavdelningen har tagit fram en handlingsplan för att fasa ut gifter i förskolan som används på enheterna. Handlingsplanen för giftfria förskolor verkar för att motverka alla slags gifter på kommunens förskolor. På så sätt bidrar förvaltningen till att aktivt minska farliga ämnen i kommunens verksamheter och i kommuninvånarnas vardag. Förskoleavdelningen jobbar även tillsammans med upphandlingsenheten för att få fram möbler som är miljöanpassade. Genom att ställa krav vid upphandling av material i förskolornas lärmiljö vill förvaltningen arbeta för att det som upphandlas går i linje med miljöprogrammet. Förvaltningen har ökat sin andel ekologiska livsmedel i förskolan och ser positivt på att öka andelen framöver och på så sätt öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. Delmål 79 föreslås av förvaltningen att ändra formuleringen till Källsortering av förpackningar (glas, metall, plast, papp) bör öka i alla kommunala verksamheter. Kostnaderna för detta måste täckas i budget med tanke på att verksamheter måste byggas om för att kunna möta upp en bra hantering av sopsorteringen. Ytterligare en fråga finns också kring

109 Huddinge kommun Datum Sida 4(47) transporterna i fråga om kostnader och mer trafik på platser där barnen vistas. Svar: Det behöver inte innebära extra kostnader att källsortera förpackningar. Det kan komma att kosta om ombyggnad eller tillskapande av avfallsutrymmen krävs, men kostnader kan omfördelas. Likaså plats i avfallsutrymmen när hushållsavfallet tar mindre plats. Åtgärden att alla verksamheter ska källsortera sitt avfall finns beslutad i Mål och budget Förvaltningen föreslår en omformulering angående delmål 81 till Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet. De verksamheter som enbart har mottagningskök kan inte ha samma krav som dem med tillagningskök då förutsättningarna ser olika ut. Förvaltningen stödjer ambitionen men tror på ett långsiktigt arbete. Svar: Målet handlar främst om portionsmatsvinnet. Målet förtydligas så att detta framgår. Målet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är bra men förvaltningen vill veta hur det ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Detta kommer inte finnas med i miljöprogrammet utan i implementeringen av programmet. Förvaltningen arbetar med certifieringen Grön flagg i enlighet med delmål 92 och ser positivt på att även andra certifieringar lyfts fram. Dock vill förvaltningen belysa en intressekonflikt som kan uppstå då enheterna själva bekostar certifieringen och arbetsinsatsen. Dessa resurser kan behövas för andra insatser i lärandemiljön. Svar: Varje enhet bör göra sin egen prioritering huruvida Grön flagg är ett bra sätt att arbeta med miljöfrågor eller om man vill arbeta på ett annat sätt. Det går till exempel att arbeta med miljöfrågor enligt kommunens egna miljöledningssystem. Målet är därmed satt mycket lågt. Nyckeltalet ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal där kommunen är medlem. Informera och engagera Förvaltningen föreslår att delmål 91 angående att miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten avslås på grund utav att det redan finns med i läroplansmålen. Svar: Synpunkten hörsammas. Målet stryks. Måttet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är i sig bra men innan ett sådant beslut fattas måste arbetsinsatsen för respektive medarbetare förtydligas finansieringen av vikariekostnaderna lösas. För barn- och utbildningsförvaltningens del är det fråga över 3000 medarbetare. Svar: Detta är en fråga som hänvisas till implementeringen av miljöprogrammet. Det finns exempel från andra kommuner av liknande storlek som kan studeras. Formuleringen kommer från Plan för miljöarbete som är beslutad i kommunfullmäktige 2010 och är därmed inget nytt för miljöprogrammet. I konsekvenserna som beskrivs under denna rubrik belyser man att det i dagsläget finns inte finns tillräckligt med resurser och för att kunna informera och engagera på ett tillfredställande sätt. Förvaltningen vill att det

110 Huddinge kommun Datum Sida 5(47) tydliggörs hur arbetet ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Se svar ovan. Detta får bli en politisk prioritering. I konsekvensbeskrivningen föreslås återupptagande av en ny version av en tidigare webbutbildning för kommunens anställda. Förvaltningen förordar en utvärdering av denna för att utröna om det är rätt pedagogisk form. Om inte bör en översyn göras för att hitta en annan metod. Svar: En sådan utvärdering gjordes i samband med att avtalet med tidigare leverantör upphörde. Jämförelse har även gjorts med andra metoder. Mått och målöversikt Förvaltningen anser att det totala antalet mål och mått är alldeles för stor för att målen ska kunna följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Se även förvaltningens synpunkt nedan beträffande förvaltningens önskemål om förtydligande i fråga om vad som är obligatoriskt och vad som är ambition och inriktning. Svar: Antalet mål och mått beror till stor del på att miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar flera miljöfrågor. Samma antal mål hade funnits ändå, men uppdelat på flera olika dokument. Övriga tankar kring miljöprogrammet De sjutton globala målen som anges i miljöprogrammet är viktiga mål för Huddinge kommun liksom för omvärlden att jobba emot. Förvaltningen tror att kommunen främjas av medlemskapet i Sveriges ekokommuner för erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Principerna för det interna miljöarbetet att planera, utföra, följa upp och förbättra är en förutsättning för fortsatt arbete. Varje steg är viktigt för att kommunen ska kunna utveckla arbetet kring miljö. Förvaltningen ställer sig positiv till att minska antalet styrdokument som finns i kommunen som miljöprogrammet bidragit till. Genom att slå ihop styrdokument som berör samma område blir det mer hanterbart och lättare att ha översyn. Vidare anser förvaltningen att varje delmål måste ha en finansiering som inte innebär att resurser behöver omprioriteras inom den nuvarande kostnadsramen. Svar: I miljöprogrammet finns inga utpekade åtgärder. Sådant som inte ryms i ordinarie budget äskas inom kommunens årliga budgetprocess i likhet med övriga frågor. Förvaltningen anser att formuleringarna ska respektive bör innebär två helt olika angreppssätt och kräver olika åtgärder. Förvaltningen menar att miljöprogrammet skar ha en inledning där detta förklaras. Miljöprogrammet beskrivs i inledningen vara en ambition och inriktning och ska således inte vara tvingande. Risken för att det blir mycket uppföljning och tvingande åtgärder är annars stor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar. Förvaltningen ser gärna att det arbetas fram åtgärdsprogram och/eller checklistor då detta kan behövas för stöttning i vardagen. Det är viktigt att

111 Huddinge kommun Datum Sida 6(47) det som antas sedan också efterlevs och att vi i ett tidigt skede ser över hur stöttning och genomförande ska ske i alla led. Svar: Ett sådant stöd utifrån miljöprogrammet ska tas fram. Grundskolenämnden och gymnasienämnden Förvaltningen anser att miljöprogrammet kommer att hjälpa kommunens olika verksamheter att fokusera på de föreslagna mål och åtgärder inom miljöområdet. Förvaltningen ser positivt på att miljömålen förtydligas. Likaså ser förvaltningen positivt på de mål som tas upp i miljöprogrammet. Klimat och luft Förvaltningen stödjer den föreslagna inriktningen att minska utsläppen i kommunen. Delmål 5 beskriver att energianvändningen per kvadratmeter i Huges bestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med Detta innebär att investeringskostnaderna kommer att öka, vilket med största sannolikhet leder till höjda hyror som i sin tur ligger till grund för de bidrag som betalas ut till fristående aktörer. Därför anser förvaltningen att minskningstakten beträffande energianvändningen inte ska ökas och att även den nuvarande tidsplanen ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras en kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Kostnadsreduktioner genom energibesparing kommer verksamheterna till godo redan idag genom att Huge fastigheter återinvesterar pengarna i lokalerna. Detta borde dock redovisas tydligare och är något som man kan tänka att man arbetar vidare med i implementeringen, men även i hanteringen av lokalplaneringsfrågor överlag. Av samma skäl anser förvaltningen att tidsplanen för delmål 10 och 12 behöver ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Svar: Se ovan vad gäller delmål 10. Delmål 12 ska tas bort från rubriken kommunens egna verksamheter då det egentligen avser bolagen. Det ska även omformuleras Delmål 9 som beskriver att samtliga nybyggda kommunala lokaler ska från och med 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen. Förvaltningen anser att certifieringen är en strävan och inte ett krav. I annat fall behöver förvaltningen kompenseras för certifieringskostnaderna. Svar: Ja, målet omformuleras till att vara en strävan. Beträffande delmål 14 anser förvaltningen att minskningen koloxidutsläppen per anställd från tjänsteresor endast ska gälla för flygresor eller att omfattningen tidsplanen gällande bilresor förlängs. Svar: Kommunen har redan nu minskat koldioxidutsläppen från tjänsteresor och målet anses därmed vara realistiskt. Flygresorna utgör så pass liten del av det totala resandet för att det ska vara lönt att endast ha med dessa. Delmål 15 avseende att koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2013 föreslås av förvaltningen att avslås på grund av administrativ hantering och svårigheter i

112 Huddinge kommun Datum Sida 7(47) att påverka anställdas sätt att färdas till och från arbetet. Svar: Målet kommer att kvarstå med hänvisning till tre olika resvaneundersökningar som har gjorts i kommunen och som visar att det finns stöd hos majoriteten av anställda för att arbeta med resor till och från jobbet. Dessutom finns det med i mobility managementplanen som är beslutad i kommunfullmäktige. Delmål 16 angående inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel föreslås få avslag med tanke på att förvaltningen följer livsmedelsverkets rekommendationer. Svar: Målet har formulerats av förvaltningen själv, varpå det är förvånande att de nu har invändningar. Köttkonsumtionen har en betydande miljöpåverkan och därför är det viktigt att ha med ett mål om detta. Genom att öka och planera för fler gång- och cykelvägar och utökad kollektivtrafik går kommunen åt rätt håll miljömässigt. Förvaltningen vill dock belysa att det är viktigt att rimlighet i utvecklingen måste finnas eftersom en risk finns att antalet cykelplatser tar för mycket plats av barns ytor på gårdar. Likaså måste parkeringar finnas för hämtning och avlämning för dem som ändå använder bil och även för personal. Finns inte parkering för personal på enheter som inte ligger nära kollektivtrafiken kan detta försvåra personalrekryteringen. Svar: Parkeringsplatser för cyklar tar betydligt mindre yta i anspråk jämfört med parkeringsplatser för bilar. Parkeringsplatser kommer att finnas vid skolor och förskolor i enlighet med parkeringsprogrammets zonindelning. Det finns inga studier som visar att antalet parkeringsplatser korrelerar med hur attraktiv arbetsgivare man är. Vatten Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Vid en eventuell intressekonflikt mellan att bedriva ett gott arbete kring vatten och att underhålla och bygga förskolor anser förvaltningen att det senare bör prioriteras så långt som möjligt. Svar: För att kunna hantera klimatförändringar och överskridanden av miljökvalitetsnormer i våra sjöar så behöver vattenåtgärder prioriteras. Risken är annars att det tillkommer ökade kostnader på grund av skador till följd av lokala översvämningar eller böter då kommunen inte uppfyller miljökvalitetsnormerna. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet och tror att uppfyllda delmål bidrar till att Huddinge ses som en attraktiv kommun att bo och verka. Återigen vill dock förvaltningen belysa att en risk finns att det så småningom kan bli en fråga om prioritering; att till exempel bevara natur jämfört med att bygga en förskola som efterfrågas av kommuninvånarna. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

113 Huddinge kommun Datum Sida 8(47) Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Att ta hänsyn till mångfald av funktioner och service som är underrepresenterad är önskvärt för en mångfald. En närhet till natur bidrar till ökad trivsel hos kommuninvånarna. Förvaltningen vill bidra till att kommunen ska ha ett framgångsrikt miljöarbete genom åtgärder på våra befintliga enheter och i byggnation av nya fortsätta tänka miljömässigt. Det handlar dels om de materialval som väljs liksom hur gården utformas så som att bevara vegetation och använda träd som måste fällas till något annat. Förvaltningen har nyss framställt ett lokalprogram som är tänkt att bifogas som en handling vid nybyggnationer av förskolor där även miljöaspekten vid nybyggnation beskrivs. Förvaltningen är positiv till ett bulleråtgärdsprogram som ska tas fram. Dock ställer förvaltningen sig kritisk till formuleringen av mål 62 som nämner att andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db (A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db (A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till Förvaltningen anser att de nuvarande riktvärdena för bullerutsatt yta inte ska minskas ytterligare. Svar: Bulleråtgärdsprogrammet och dess mål är redan beslutade och kan inte ändras i miljöprogrammet Delmålet att andelen invånare som har max 500 meters gångavstånd till förskola som årligen ska följas upp i procent vilket är en bra ambition. En orsak till att det inte alltid är så är brist på mark i Huddinge kommun. Vi ser även att det kräver att man jobbar förvaltningsövergripande för att säkerställa att mark för skolor avsätts så att målet kan efterlevas. Svar: Ja, det är en viktig fråga för kommunen att jobba med att säkerställa att mark för offentlig finansierad service avsätts. Gifter i miljön Förvaltningen stödjer målen som beskrivs i miljöprogrammet. Redan i dagsläget har mycket gjorts för att fasa ut gifter i förvaltningens bestånd. Förskoleavdelningen har tagit fram en handlingsplan för att fasa ut gifter i förskolan som används på enheterna. Handlingsplanen för giftfria förskolor verkar för att motverka alla slags gifter på kommunens förskolor. På så sätt bidrar förvaltningen till att aktivt minska farliga ämnen i kommunens verksamheter och i kommuninvånarnas vardag. Förskoleavdelningen jobbar även tillsammans med upphandlingsenheten för att få fram möbler som är miljöanpassade. Genom att ställa krav vid upphandling av material i förskolornas lärmiljö vill förvaltningen arbeta för att det som upphandlas går i linje med miljöprogrammet. Förvaltningen har ökat sin andel ekologiska livsmedel i förskolan och ser positivt på att öka andelen framöver och på så sätt öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. Delmål 79 föreslås av förvaltningen att ändra formuleringen till Källsortering av förpackningar (glas, metall, plast, papp) bör öka i alla kommunala verksamheter. Kostnaderna för detta måste täckas i budget med tanke på att verksamheter måste byggas om för att kunna möta upp en bra

114 Huddinge kommun Datum Sida 9(47) hantering av sopsorteringen. Ytterligare en fråga finns också kring transporterna i fråga om kostnader och mer trafik på platser där barnen vistas. Svar: Det behöver inte innebära extra kostnader att källsortera förpackningar. Det kan komma att kosta om ombyggnad eller tillskapande av avfallsutrymmen krävs, men kostnader kan omfördelas. Likaså plats i avfallsutrymmen när hushållsavfallen tar mindre plats. Åtgärden att alla verksamheter ska källsortera sitt avfall finns beslutad i Mål och budget Förvaltningen föreslår en omformulering angående delmål 81 till Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet. De verksamheter som enbart har mottagningskök kan inte ha samma krav som dem med tillagningskök då förutsättningarna ser olika ut. Förvaltningen stödjer ambitionen men tror på ett långsiktigt arbete. Svar: Målet handlar främst om portionsmatsvinnet. Målet förtydligas så att detta framgår. Målet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är bra men förvaltningen vill veta hur det ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Detta kommer inte finnas med i miljöprogrammet utan i implementeringen av programmet. Förvaltningen arbetar med certifieringen Grön flagg i enlighet med delmål 92 och ser positivt på att även andra certifieringar lyfts fram. Dock vill förvaltningen belysa en intressekonflikt som kan uppstå då enheterna själva bekostar certifieringen och arbetsinsatsen. Dessa resurser kan behövas för andra insatser i lärandemiljön. Svar: Varje enhet bör här göra sin egen prioritering huruvida Grön flagg är ett bra sätt att arbeta med miljöfrågor eller om man vill arbeta på ett annat sätt. Det går till exempel att arbeta med miljöfrågor enligt kommunens egna miljöledningssystem. Målet är därmed satt mycket lågt. Nyckeltalet ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal där kommunen är medlem. Informera och engagera Förvaltningen föreslår att delmål 91 angående att miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten avslås på grund utav att det redan finns med i läroplansmålen. Svar: Synpunkten hörsammas. Målet stryks. Måttet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är i sig bra men innan ett sådant beslut fattas måste arbetsinsatsen för respektive medarbetare förtydligas finansieringen av vikariekostnaderna lösas. För barn- och utbildningsförvaltningens del är det fråga över 3000 medarbetare. Svar: Detta är en fråga som hänvisas till implementeringen av miljöprogrammet. Det finns exempel från andra kommuner av liknande storlek som kan studeras. Formuleringen kommer från Plan för miljöarbete som är beslutad i fullmäktige 2010 och är därmed inget nytt för miljöprogrammet. I konsekvenserna som beskrivs under denna rubrik belyser man att det i dagsläget finns inte finns tillräckligt med resurser och för att kunna

115 Huddinge kommun Datum Sida 10(47) informera och engagera på ett tillfredställande sätt. Förvaltningen vill att det tydliggörs hur arbetet ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Se svar ovan. Detta får bli en politisk prioritering. I konsekvensbeskrivningen föreslås återupptagande av en ny version av en tidigare webbutbildning för kommunens anställda. Förvaltningen förordar en utvärdering av denna för att utröna om det är rätt pedagogisk form. Om inte bör en översyn göras för att hitta en annan metod. Svar: En sådan utvärdering gjordes i samband med att avtalet med tidigare leverantör upphörde. Jämförelse har även gjorts med andra metoder. Mått och målöversikt Förvaltningen anser att det totala antalet mål och mått är alldeles för stor för att målen ska kunna följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Se även förvaltningens synpunkt nedan beträffande förvaltningens önskemål om förtydligande i fråga om vad som är obligatoriskt och vad som är ambition och inriktning. Svar: Antalet mål och mått beror till stor del på att miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar flera miljöfrågor. Samma antal mål hade funnits ändå, men uppdelat på flera olika dokument. Övriga tankar kring miljöprogrammet De sjutton globala målen som anges i miljöprogrammet är viktiga mål för Huddinge kommun liksom för omvärlden att jobba emot. Förvaltningen tror att kommunen främjas av medlemskapet i Sveriges ekokommuner för erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Principerna för det interna miljöarbetet att planera, utföra, följa upp och förbättra är en förutsättning för fortsatt arbete. Varje steg är viktigt för att kommunen ska kunna utveckla arbetet kring miljö. Förvaltningen ställer sig positiv till att minska antalet styrdokument som finns i kommunen som miljöprogrammet bidragit till. Genom att slå ihop styrdokument som berör samma område blir det mer hanterbart och lättare att ha översyn. Vidare anser förvaltningen att varje delmål måste ha en finansiering som inte innebär att resurser behöver omprioriteras inom den nuvarande kostnadsramen. Svar: I miljöprogrammet finns inga utpekade åtgärder. Sådant som inte ryms i ordinarie budget äskas inom kommunens årliga budgetprocess i likhet med övriga frågor. Förvaltningen anser att formuleringarna ska respektive bör innebär två helt olika angreppssätt och kräver olika åtgärder. Förvaltningen menar att miljöprogrammet skar ha en inledning där detta förklaras. Miljöprogrammet beskrivs i inledningen vara en ambition och inriktning och ska således inte vara tvingande. Risken för att det blir mycket uppföljning och tvingande åtgärder är annars stor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

116 Huddinge kommun Datum Sida 11(47) Förvaltningen ser gärna att det arbetas fram åtgärdsprogram och/eller checklistor då detta kan behövas för stöttning i vardagen. Det är viktigt att det som antas sedan också efterlevs och att vi i ett tidigt skede ser över hur stöttning och genomförande ska ske i alla led. Svar: Ett sådant stöd utifrån miljöprogrammet ska tas fram. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden vill i samband med avsnittet om markanvändning och samhällsplaneringen betona önskvärdheten av att smidigt nå idrottsanläggningar med kollektivtrafik. Svar: Detta är vad kommunen strävar efter och riktlinjer kring detta finns i kommunens antagna översiktsplan, trafikstrategin och i miljöprogrammets intentioner, det vill säga att lokalisera denna typ av verksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Det är välkommet med ett övergripande dokument som styr miljöarbetet i Huddinge. God tillgång till naturområden för rekreation och motion är viktiga delar i det generella folkhälsoarbetet som är en central del i det idrottspolitiska programmet. Remissen avser ett miljöprogram för perioden vilket förvaltningen menar bör ange en övergripande inriktning för det aktuella arbetet under gällande programperiod. I nästa steg konkretiseras den övergripande inriktningen i en eller flera handlingsplaner som skrivs fram för varje kalenderår. Detta ser förvaltningen som en fördel då de årliga handlingsplanerna kan anpassas till rådande förutsättningar. Svar: Varje nämnd och bolag ska konkretisera de delar i miljöprogrammet som berör dem i sina årliga verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen förvaltning ska ta fram verktyg för kommunens verksamheter och för samhällsplaneringen som hjälp för att konkretisera miljöprogrammet för dessa områden/verksamheter. Därmed menar förvaltningen att ett program som det aktuella med dess målbeskrivningar riskerar att försvåra det operativa arbetet under programperioden. Ett exempel på den problematiken är en formulering på sidan 23 i förslaget där det, under rubriken Det goda vardagslivet, sägs att Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. Förvaltningen menar att det i sammanhanget är viktigt att kunna anpassa gällande lokalförsörjningsplan till rådande omständigheter där prioriteringarna skiftar över tid och att detta kan försvåras när planeringen styrs av konkreta mål som ligger fast över tid. Därför menar förvaltningen att miljöprogrammet bör formuleras mer kortfattat och övergripande samt kompletteras med bilagor i vilka relevanta mål finns med. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

117 Huddinge kommun Datum Sida 12(47) Det är viktigt att miljöprogrammet innehåller konkreta mål för att underlätta styrning, implementering och uppföljning. Förvaltningen vill också lyfta fram vikten av att hitta en balans mellan tillgången till ytor för ytterligare verksamheter när befolkningen växer och strävan att skydda naturområden i kommunen. Ett vardagligt exempel på detta är hur ökat tryck på naturområden leder till ökade behov av toaletter vilket, om det inte åtgärdas i tid, kan leda till ökat slitage i naturen. Svar: Ja, det stämmer att det blir ett ökat tryck på olika ytor när befolkningen växer. Detta behöver alla verksamheter ta i beaktande. Det aktuella dokumentet bör också ställas i relation till rapporten På väg mot Huddinge 2030 samt Översiktsplan 2030 och andra policydokument för att undvika målkonflikter. Svar: I den slutgiltiga versionen kommer detta att förtydligas ytterligare. Natur- och byggnadsnämnden Disposition och övergripande innehåll Förvaltningen välkomnar förslaget till nytt miljöprogram och ställer sig bakom förslaget till nytt miljöprogram. Det nya miljöprogrammet är välskrivet och genomarbetat och det är positivt att kommunens klimat- och energiplan och Plan för miljöarbete nu har förts in i miljöprogrammet. Vidare är även riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan inkluderade under de målområden där de är aktuella och hänvisningar finns till kommunens dagvattenstrategi. Dokumentet Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete finns också med i miljöprogrammet och kan likställas med en miljöpolicy. Under ett arbetsmöte har kommunstyrelsens förvaltning berättat att det förekommit diskussioner om huruvida en miljöpolicy bör ingå i ett miljöprogram eller inte. Natur- och byggnadsförvaltningens bedömning är att Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete bör ingå i miljöprogrammet då det berör det interna miljöarbetet som ju är en viktig del för att uppfylla miljöprogrammet. Svar: Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete kommer att ingå i miljöprogrammet. Förvaltningen kan vidare konstatera att vattenvårdsmål ur åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden har arbetats in i dokumentet vilket är bra. Däremot bör även åtgärdsprogrammets riktlinjer ingå i miljöprogrammet. Svar: Riktlinjerna läggs in i miljöprogrammet. Sammanfattningsvis gör integreringen av ovan nämnda styrdokument och planer i miljöprogrammet att läsaren lättare får en överblick av relevanta dokument för miljöarbetet vilket är mycket positivt. Förvaltningen undrar om även fler dokument hade kunnat föras in i miljöprogrammet så som kommunens trafikstrategi? Svar: Målen från trafikstrategin finns redan med i miljöprogrammet. De beslutade trafikplanernas mål kommer att läggas in i miljöprogrammet. I inledningen framgår det att kommunen har beaktat de 17 globala målen för hållbar utveckling fram till Miljöprogrammet utgår även från de nationella miljömålen men det framkommer först i det andra kapitlet efter inledningen som heter Dokumentets upplägg läsanvisning. De nationella

118 Huddinge kommun Datum Sida 13(47) miljömålen skulle kunna nämnas i en mening redan i inledningskapitlet annars kan man som läsare få uppfattningen att målen inte alls ingår. Svar: Detta kommer att beaktas, då inledningen ska formuleras om. I miljöprogrammet är de 92 delmålen indelade i två delar: Kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter vilket underlättar läsningen och kommer troligen även att underlätta kommunikationen och uppföljning av det interna och det externa miljöarbetet. Förslaget till nytt miljöprogram är ambitiöst och kan leda till goda resultat om kommunen lyckas följa programmet. En utmaning är att det finns delmål inom natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens ansvarsområden som innebär åtgärder som inte kan vidtas inom ramen för ordinarie budget. Kompletterande äskanden kommer att behöva göras. Ett exempel som utvecklas längre fram i detta tjänsteutlåtande är utfasningen av direktverkande el i kommunens arrendegårdar. Vad kommer det att innebära när kommunen inom de närmsta åren måste hantera en minskad budget? Förvaltningen kommer med stor sannolikhet att behöva prioriteringsstöd av sina förtroendevalda för att kunna leva upp till en budget i balans och till delmålen i miljöprogrammet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. Prioriteringar av olika åtgärder sker inom den ordinarie styrningen via verksamhetsplan och arbetsplaner. Det framgår inte av miljöprogrammet vilken nämnd som förväntas ha ansvar för genomförande och uppföljning av de olika delmålen och måtten och det är troligen rätt ansats då den kommunala organisationen kan komma att förändras. Men för att undvika att ansvaret för något delmål faller mellan stolarna bör någon typ av kompletterande förvaltningsövergripande dokument tas fram där ansvarsfördelningen mellan nämnderna framgår. Ett sådant dokument skulle med fördel kunna användas inom planerings- och verksamhetsuppföljningsprocessen. Svar: Det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen för arbetet med måluppfyllelsen. Därför ska ansvariga aktörer läggas till vid varje mål. De delmål som bedöms beröra natur- och byggnadsnämnden anges inledningsvis i varje kapitel. Syftet är att påbörja ett samtal om uppföljningsansvaret för de olika delmålen. Förvaltningen bedömer dock att det i detta skede är viktigast att fokusera på miljöprogrammets innehåll snarare än ansvarsfördelningen mellan olika nämnder. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning, se svar ovan. Klimat och luft Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 6 av 17 delmål (nr ). Delmålen rör i huvudsak förvaltningens interna miljöarbete. Förvaltningen ställer sig bakom samtliga föreslagna delmål och mått. Delmål 11 Uppvärmningen med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasad Delmålet är självfallet angeläget och viktigt och förvaltningen ställer sig bakom delmålet som sådant. De åtgärder som

119 Huddinge kommun Datum Sida 14(47) behöver vidtas ryms dock inte inom ordinarie budget och för att målet ska kunna uppfyllas behövs ytterligare ekonomiska resurser tillföras till verksamhetsområdet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 12 - Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen Kommunens energiförsörjning sker idag i huvudsak genom fjärrvärme där det inte går att välja leverantör. Förvaltningen ställer sig frågande till hur kommunen och de enskilda förvaltningarna kan påverka? Förväntas varje förvaltning hålla koll på energiförbrukningen? Svar: Detta mål ska omformuleras och flyttas in under rubriken: Kommunen som geografiskt område. Målet berör i första hand energibolagen. Delmål 13 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende år Förvaltningen ställer sig bakom delmålet men det är idag oklart om det är möjligt att uppfylla målet inom ordinarie budget. Delmålet är möjligt att uppnå avseende personbilar men svårare att uppnå när det gäller arbetsfordon så som traktorer, lastbilar, fyrhjulingar med mera då det idag saknas bra fossilfria alternativ. Svar: I Sverige finns en målsättning om fossilfri fordonsflotta Kommunen har valt en något högre ambitionsnivå än rikets mål om än inte så mycket högre att det anses som orimligt. Problematiken omkring arbetsfordon är uppmärksammad och ska tas i beaktande. Delmål 14 Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till Förvaltningen har inga synpunkter förutom att bedömningen är att det kommer behövas regelbundna interna kommunikationsinsatser om resepolicyns innehåll på förvaltningen för att få goda resultat. Det innebär också att mer tid kommer behövas för intern miljösamordning och kommunikation. Svar: Ja, kommunikationsinsatser behövs för att förverkliga målet och för att implementera riktlinjerna för resor i tjänsten samt fordonspolicyn. Detta bör ske centralt i kommunen, men kan också behöva göras på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Delmål 17 Inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till Natur- och byggnadsnämnden köper inte in köttprodukter i någon anmärkningsvärd mängd, men förvaltningen vill ändå understryka att definitionen av vilken typ av kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött som avses bör tydliggöras. Det är viktigt att definitionen inte innefattar så kallat hagmarkskött det vill säga kött från djur på naturbetesmarker. Hagmarkskött har inte de negativa effekterna på klimatet som produktion av kött från djur på kulturbeten eller djur som hålls inomhus har. Dessutom är produktion av hagmarkskött en förutsättning för att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet (alltså något som har bäring på andra mål). Svar: Ja, det stämmer att hagmarkskött är betydligt bättre ur miljösynpunkt, men det går inte att särskilja det i uppföljningen varpå formuleringen kvarstår.

120 Huddinge kommun Datum Sida 15(47) Vatten Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 8 av 9 delmål (nr ). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom vattenområdet. Förvaltningen vill framföra att vattenvårdsåtgärder i många fall är svåra att genomföra inom ramen för ordinarie budget därför behövs särskilda medel för detta. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 19 - Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Förvaltningen bedömer att extra pengar utöver ordinarie budget kommer att behövas för att uppnå miljökvalitetsnormerna till Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 21 - Påverkan/läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Förvaltningen har påbörjat en översyn av kommunens egna arrendeavtal i frågan och flertalet av arrendegårdarnas gödselanläggningar har nyligen förnyats. Men extra medel för oförutsedda kostnader kan komma att behövas när brister i gödselanläggningar upptäcks. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 12 av 12 delmål (27-38). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området biologisk mångfald och friluftsliv. Delmål 28 Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas, så att det blir lättare för människor och djur att ta sig fram (nytt mål). Förvaltningen påpekar att människors sätt att ta sig fram i naturen skiljer sig åt från djurens och en gång- och cykelväg kan till exempel hindra grodors vandring i naturen om detta inte beaktas i samband med lokalisering och utformning. Svar: Ja, det är viktigt att ta med båda perspektiven vid lokalisering och utformning. Delmål 30 Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter ska bekämpas kontinuerligt. Förvaltningen anser att måttet som är kopplat till detta delmål behöver förtydligas så att det ser ut enligt följande. Bekämpning av invasiva arter har skett i enlighet med beslutad strategi/handlingsplan för bekämpning av invasiva arter (ja eller nej). Extra medel kommer att behövas för bekämpning av invasiva arter enligt en beslutad handlingsplan då kostnaderna brukar vara omfattande.

121 Huddinge kommun Datum Sida 16(47) Svar: Måttet ändras till föreslagen formulering. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 38 - Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark. För att förvaltningen ska kunna uppfylla detta delmål behöver gårdsstrukturen och inriktningen på jordbruksmarken ses över då jordbruksmark kommer att tas i anspråk bland annat i Glömstadalen. Frågan kommer att utredas i samband med revideringen av kommunens jord- och skogsbruksprogram. Svar: Det är bra att frågan hanteras i revideringen av kommunens jordoch skogsbruksprogram. Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 1 av 25 delmål (nr. 43). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Markanvändning och samhällsplanering. Förvaltningen anser att begreppen grönytefaktor, ekosystemtjänster och ekologisk kompensation behöver förklaras närmre antingen i fotnot eller i begreppsförteckning i början eller i slutet av miljöprogrammet. Svar: För begreppet grönytefaktor finns redan en fotnot i dokumentet. Förklarande fotnoter för ekosystemtjänster och ekologisk kompensation läggs till i miljöprogrammet. Delmål 43 - Vid ny- och ombyggnation ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål). Förvaltningen anser att strävan att använda sig av livscykelperspektiv är positivt. Rent praktiskt kan det innebära att förvaltningen behöver beakta livscykelkostnaden till exempel när parker och naturvårdsfastigheter ska renoveras etc. Gifter i miljön Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 5 av 19 delmål (nr. 67, 75, 77, 79-80). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Gifter i miljön utom delmål 77 som det nu är formulerat. Delmål 67 - Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat delmål från Agenda ). Förvaltningen har synpunkter som redovisas under delmål 38 enligt ovan. Svar: se ovan Delmål 77 - Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler ska inte köpas in eller användas (nytt mål). Förvaltningen anser att formuleringen av delmålet måste förtydligas för att förvaltningarna ska kunna ta sig an delmålet och leverera resultat. Ordet kemikalie finns idag inte som begrepp och det är nödvändigt att förtydliga vad som avses. Följaktligen behöver även formuleringen produkter och tjänster som innehåller kemikalier och som är tillståndspliktiga också förtydligas. Förvaltningen föreslår att kommunens kemikaliehantering förtydligas i en handlingsplan. I enlighet med natur- och byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 kommer en inventering av förvaltningens kemikalier att genomföras. En rutin för inköp av kemikalier

122 Huddinge kommun Datum Sida 17(47) kan komma att behöva upprättas och regelbundet kommuniceras och ses över av förvaltningens miljösamordnare. I praktiken innebär det att mer tid än idag behöver ägnas åt intern miljösamordning. Svar: Målet omformuleras. Informera och engagera Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden ha uppföljningsansvar för 6 av 10 delmål (nr 85-90). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Informera och engagera. Delmål 85 - Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning samordnar större arrangemang och kampanjer som berör miljöprogrammet. Svar: Den detaljerade ansvarsfördelningen för olika kampanjer bestäms inte i miljöprogrammet, utan vid implementeringen av programmet. Tillsynsnämnden Disposition och övergripande innehåll Förvaltningen välkomnar förslaget till nytt miljöprogram och ställer sig bakom förslaget till nytt miljöprogram. Det nya miljöprogrammet är välskrivet och genomarbetat och det är positivt att kommunens klimat- och energiplan och Plan för miljöarbete nu har förts in i miljöprogrammet. Vidare är även riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan inkluderade under de målområden där de är aktuella och hänvisningar finns till kommunens dagvattenstrategi. Dokumentet Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete finns också med i miljöprogrammet och kan likställas med en miljöpolicy. Under ett arbetsmöte har kommunstyrelsens förvaltning berättat att det förekommit diskussioner om huruvida en miljöpolicy bör ingå i ett miljöprogram eller inte. Natur- och byggnadsförvaltningens bedömning är att Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete bör ingå i miljöprogrammet då det berör det interna miljöarbetet som ju är en viktig del för att uppfylla miljöprogrammet. Svar: Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete kommer att ingå i miljöprogrammet. Förvaltningen kan vidare konstatera att vattenvårdsmål ur åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden har arbetats in i dokumentet vilket är bra. Däremot bör även åtgärdsprogrammets riktlinjer ingå i miljöprogrammet. Svar: Riktlinjerna läggs in i miljöprogrammet. Sammanfattningsvis gör integreringen av ovan nämnda styrdokument och planer i miljöprogrammet att läsaren lättare får en överblick av relevanta dokument för miljöarbetet vilket är mycket positivt. Förvaltningen undrar om även fler dokument hade kunnat föras in i miljöprogrammet så som kommunens trafikstrategi? Svar: Målen från trafikstrategin finns redan med i miljöprogrammet. De beslutade trafikplanernas mål kommer även att läggas in i miljöprogrammet. I inledningen framgår det att kommunen har beaktat de 17 globala målen för hållbar utveckling fram till Miljöprogrammet utgår även från de

123 Huddinge kommun Datum Sida 18(47) nationella miljömålen men det framkommer först i det andra kapitlet efter inledningen som heter Dokumentets upplägg läsanvisning. De nationella miljömålen skulle kunna nämnas i en mening redan i inledningskapitlet annars kan man som läsare få uppfattningen att målen inte alls ingår. Svar: Detta kommer att beaktas, då inledningen ska formuleras om. I miljöprogrammet är de 92 delmålen indelade i två delar: Kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter vilket underlättar läsningen och kommer troligen även att underlätta kommunikationen och uppföljning av det interna och det externa miljöarbetet. Förslaget till nytt miljöprogram är ambitiöst och kan leda till goda resultat om kommunen lyckas följa programmet. En utmaning är att det finns delmål inom tillsynsnämndens ansvarsområden som innebär åtgärder som inte kan vidtas inom ramen för ordinarie budget. Kompletterande äskanden kommer att behöva göras. Vad kommer det att innebära när kommunen inom de närmsta åren måste hantera en minskad budget? Förvaltningen kommer med stor sannolikhet att behöva prioriteringsstöd av sina förtroendevalda för att kunna leva upp till en budget i balans och till delmålen i miljöprogrammet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Prioriteringar av olika åtgärder sker inom den ordinarie styrningen via verksamhetsplan och arbetsplaner. Det framgår inte av miljöprogrammet vilken nämnd som förväntas ha ansvar för genomförande och uppföljning av de olika delmålen och måtten och det är troligen rätt ansats då den kommunala organisationen kan komma att förändras. Men för att undvika att ansvaret för något delmål faller mellan stolarna bör någon typ av kompletterande förvaltningsövergripande dokument tas fram där ansvarsfördelningen mellan nämnderna framgår. Ett sådant dokument skulle med fördel kunna användas inom planerings- och verksamhetsuppföljningsprocessen. Svar: Det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen för arbetet med måluppfyllelsen. Därför ska ansvariga aktörer läggas till vid varje delmål. De delmål som bedöms beröra tillsynsnämnden anges inledningsvis. Syftet är att påbörja ett samtal om uppföljningsansvaret för de olika delmålen. Förvaltningen bedömer dock att det i detta skede är viktigast att fokusera på miljöprogrammets innehåll snarare än ansvarsfördelningen mellan olika nämnder. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning för varje delmål. Klimat och luft Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 5 av 17 delmål (nr.10, 12-15) Delmålen rör i huvudsak förvaltningens interna miljöarbete. Förvaltningen ställer sig bakom samtliga föreslagna delmål och mått. Delmål 12 - Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen Kommunens energiförsörjning sker idag i huvudsak genom fjärrvärme där det inte går att välja leverantör. Förvaltningen ställer sig frågande till hur kommunen och de enskilda förvaltningarna kan påverka? Förväntas varje förvaltning hålla koll

124 Huddinge kommun Datum Sida 19(47) på energiförbrukningen? Svar: Detta mål ska omformuleras och flyttas in under rubriken: Kommunen som geografiskt område. Målet berör i första hand energibolagen. Delmål 13 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende år Förvaltningen ställer sig bakom delmålet men det är idag oklart om det är möjligt att uppfylla målet inom ordinarie budget. Delmålet är möjligt att uppnå avseende personbilar men svårare att uppnå när det gäller arbetsfordon så som traktorer, lastbilar, fyrhjulingar med mera då det idag saknas bra fossilfria alternativ. Svar: I Sverige finns en målsättning om fossilfri fordonsflotta år 2025 som kommunen implementerat i sitt miljöprogram i och med detta mål. Problematiken omkring arbetsfordon är uppmärksammad och ska tas i beaktande. Delmål 14 Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till Förvaltningen har inga synpunkter förutom att bedömningen är att det kommer behövas regelbundna interna kommunikationsinsatser om resepolicyns innehåll på förvaltningen för att få goda resultat. Det innebär också att mer tid kommer behövas för intern miljösamordning och kommunikation. Svar: Ja, kommunikationsinsatser behövs för att förverkliga målet och för att implementera riktlinjerna för resor i tjänsten samt fordonspolicyn. Detta bör ske centralt i kommunen, men kan också behöva göras på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Vatten Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 2 av 9 delmål (nr 19, 21). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom vattenområdet. Förvaltningen vill framföra att vattenvårdsåtgärder i många fall är svåra att genomföra inom ramen för ordinarie budget därför behövs särskilda medel för detta. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 19 - Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Förvaltningen bedömer att extra pengar utöver ordinarie budget kommer att behövas för att uppnå miljökvalitetsnormerna till Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 21 - Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Förvaltningen har påbörjat en översyn av kommunens egna arrendeavtal i frågan och flertalet av arrendegårdarnas gödselanläggningar har nyligen förnyats. Men extra medel för oförutsedda kostnader kan komma att behövas när brister i gödselanläggningar upptäcks. Tillsynen kan genomföras inom ordinarie budget däremot kan extra resurser

125 Huddinge kommun Datum Sida 20(47) behövas för informationsinsatser. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden inte kommer att ha uppföljningsansvar för några delmål eller mått inom området. Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 3 av 25 delmål (nr ). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Markanvändning och samhällsplanering. Förvaltningen anser att begreppen grönytefaktor, ekosystemtjänster och ekologisk kompensation behöver förklaras närmre antingen i fotnot eller i begreppsförteckning i början eller i slutet av miljöprogrammet. Svar: För begreppet grönytefaktor finns redan en fotnot i dokumentet. Förklarande fotnoter för ekosystemtjänster och ekologisk kompensation läggs till. Gifter i miljön Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 4 av 19 delmål (nr. 68, 75, 79-80). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Gifter i miljön utom delmål 77 som det nu är formulerat. Delmål 77 berör i huvudsak natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Inom detta område är förvaltningen aktiv i tillsynen av miljö och hälsa Delmål 68 - Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). Förvaltningen vill framföra att det idag inte sker någon inventering av förorenade områden. Det saknas resurser inom området för att egeninitierad tillsyn av förorenade områden ska kunna bedrivas. Den enda tillsynen som sker är av inkommande ärenden. Tillsynsnämnden har ansvar för att tillsyn ska bedrivas inom detta område. I mål och budget , har tillsynsnämnden beslutat om att äska ytterligare resurser motsavarande två heltidstjänster och där redovisas tillsyn av förorenad mark som ett område som det behövs mer resurser till. Informera och engagera Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 6 av 10 delmål (nr 85-90). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Informera och engagera. Delmål 85 - Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning samordnar större arrangemang och kampanjer som berör miljöprogrammet. Svar: Den detaljerade ansvarsfördelningen för olika kampanjer bestäms inte i miljöprogrammet, utan vid implementeringen av programmet.

126 Huddinge kommun Datum Sida 21(47) Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Förvaltningen ser positivt på ambitionerna med ett miljöprogram, som konkretiserar många av de ambitioner som kommunen redan har. För en överskådlig tid framöver kommer det dock inte vara möjligt att höja ambitionsnivån över dagens nivå, utan att det får konsekvenser för kärnverksamheterna. Förvaltningen ser givetvis syftet med miljöcertifierade lokaler, men kan i dagsläget inte godta att kostnaderna för ett sådant arbete driver upp hyrorna för de hyresgäster som använder eller bor i fastigheterna. Miljöprogrammet är omfattande och innehåller många goda förslag. Förvaltningen ser dock inte att det skulle vara möjligt att arbeta utifrån, och följa upp, programmets alla mål tillräckligt väl för att målen skulle vara användbara. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar. För att underlätta för verksamheterna att arbeta med målen i miljöprogrammet kommer listor med förslag på konkreta åtgärder på verksamhetsnivå att tas fram. Demokratiberedningen Förvaltningen är positiv till Miljöprogrammet men vill lyfta att om den årliga uppföljningen görs i samband med årsredovisningen finns inte möjlighet att beakta resultaten till planeringsförutsättningarna. Svar: Det kommer att finnas ett preliminärt resultat som kan implementeras i PM planeringsförutsättningar. Miljöprogrammets genomförande och uppföljning saknar i vissa delar en tydlighet kring helheten där beskrivningen av olika dokument för samhällsplanering och kommunens egna verksamheter är ett exempel. Svar: Hur olika dokument hänger ihop kommer att förtydligas i den slutgiltiga versionen av miljöprogrammet. En styrka och framgångsfaktor är att miljöarbetet integreras i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess. Svar: Ja, det är så det är tänkt att fungera. Förvaltningens uppfattning är att klimat och luft och de formulerade riktlinjerna från översiktsplanen, med bäring på målområdet, är en av Miljöprogrammets styrkor med stor betydelse för folkhälsan. Förvaltningens uppfattning är densamma vad det gäller det övergripande målet om att ha ett grundvatten med en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Miljöprogrammet skriver att människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Förvaltningen är här positiv då detta har en avgörande betydelse för folkhälsoområdet. Förslaget om att de tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas, natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas är en viktig faktor för folkhälsan.

127 Huddinge kommun Datum Sida 22(47) Med utgångspunkt i folkhälsofrågans viktiga betydelse menar förvaltningen att det behövs konsekvensbeskrivningar där Miljöprogrammet fastslår att målen om buller och grönytefaktorer kan komma att komplicera planering och byggande av verksamhetslokaler samt att gröna ytor kan vara dyrare i drift. Svar: I miljöprogrammet lyfts viktiga frågor fram men det görs ingen prioritering utifrån kostnader. För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Konsekvensbeskrivningarna i alla kapitel ska utvecklas. Tillgänglighetsperspektivet beskrivs inom flera områden som till exempel parker och lättillgängliga återvinningsstationer. Förvaltningen anser att återvinningsstationerna ska vara användbara för funktionsnedsatta och försedda med taktila skyltar. Det finns behov av att se över lokalisering och skräpiga återvinningsstationer. Svar: Tillgänghetsfrågorna är viktiga. Vad gäller synpunkterna angående återvinningsstationer så skickar vi dessa vidare till Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Kommunen har regelbundna samrådsmöten med FTI, där ovanstående saker påtalas. Vad gäller lokalisering av återvinningsstationer vid nyexploatering, så ska kommunen beakta god tillgänglighet. Förvaltningens uppfattning är att där det är möjligt bör målen gällande folkhälsoområdet tydliggöras. Svar: Miljöprogrammet har mål kring folkhälsofrågor, så som luftkvalitet, buller, giftfri miljö och rekreation. Huddinges pensionärsråds beslut Huddinge pensionärsråd beslutar att ställa sig bakom befintligt planprogram och att därmed inte lämna något eget yttrande i ärendet. Miljöberedningen Generellt för miljöprogrammet: 1. Överväga invånardialog. Svar: Att genomföra en invånardialog i dess rätta mening kräver mycket resurser, varför detta ej har kunna genomföras under miljöprogrammets remisstid. Invånardialog skedde under Earth Hour-evenemanget då invånarna erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på miljöprogrammet. Miljöprogrammet togs även upp på en företagsfrukost och i en föreningsdialog. Via kommunens hemsida, facebook och information i olika media har invånarna getts möjlighet att lämna synpunkter. 2. Att i och med att ärendet skickas ut på remiss efterfråga nämndernas synpunkter på förutsättningarna att genomföra åtgärder som leder till att målen uppnås. Svar: Detta skrevs in i remissmissivet som skickades till nämnderna.

128 Huddinge kommun Datum Sida 23(47) 3. Att se över målformuleringar om att öka/minska så att det i anslutning till detta, om lämpligt, läggs till årligen. Svar: Detta har setts över och lagts till där möjlighet funnits. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 9: 4. Fastställa en ambition för en helt fossilfri/fossiloberoende kommun. Svar: Detta har skett genom formuleringen om att nettoutsläppen ska vara 0 senast 2045, en fossiloberoende fordonsflotta till 2025 samt ett mål om att energianvändningen i kommunala lokaler ska vara 100 procent från förnyelsebara energikällor eller från återvunnen material/avfall. 5. Inkludera antalet tankställen och laddstolpar (för förnyelsebara drivmedel) hos privata aktörer, inte bara vid publika platser. Svar: Målet avser tankställen och laddstolpar på alla platser. I dagsläget kan kommunen endast följa upp publika tankställen och laddstolpar. 6. Fastställ ett långsiktigt mål för 2050 för koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektiv), på samma sätt som för växthusgasutsläppen (produktionsperspektiv) Svar: Det finns ett mål för koldioxidfotavtrycket för år I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 10: 7. Fastställa ett mål och årtal för en fossiloberoende energianvändning, med avseende på normalår. Svar: Målet i remissversionen kommer att formuleras om för att ta hänsyn till synpunkten. Se även punkt Se över målet för miljöcertifiering av nybyggda kommunala lokaler, eftersom det finns en stor skillnad mellan de tre angivna certifieringssystemen (inkl. deras olika nivåer). Svar: Målet kommer att omformuleras, då flera remissinstanser framfört synpunkter på målet. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 19: 9. Se över skrivningarna så att tillgänglighetsaspekten finns med för vatten och inte bara för skog och mark. Svar: Frågan finns med i ÖPs riktlinjer och beskrivs där på ett bra sätt varför ytterligare komplettering inte anses behövas. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 24: 10. Överväg ett nytt mål för att ställa miljökrav på material som används i vägar. Svar: Frågan har undersökts men anses inte behöva ett eget mål då kommunen ska ställa miljökrav i alla relevanta upphandlingar. Huddinges råd för funktionshinderfrågor Förvaltningen är positiv till Miljöprogram för Huddinge kommun Det är ett ambitiöst program med många mål att följa upp.

129 Huddinge kommun Datum Sida 24(47) Tillgänglighetsperspektivet beskrivs inom flera områden som till exempel parker och lättillgängliga återvinningsstationer. Förvaltningen anser att återvinningsstationerna ska vara användbara för funktionsnedsatta och försedda med taktila skyltar. Det finns behov av att se över lokalisering och skräpiga återvinningsstationer. Svar: Tillgänghetsfrågorna är viktiga. Vad gäller synpunkterna angående återvinningsstationer så skickar vi dessa vidare till Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Kommunen har regelbundna samrådsmöten med FTI, där ovanstående saker påtalas. Vad gäller lokalisering av återvinningsstationer vid nyexploatering, så ska kommunen beakta god tillgänglighet. Ett av delmålen berör kemikalier och förvaltningen anser att det är angeläget att synliggöra hur aktörer och kommuninvånare kan minska användningen av kemikalier. Svar: I miljöprogrammet lyfts frågan om att de som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier. Alla kommunala förskolor arbetar enligt handlingsplan för giftfri förskola för att minska mängden kemikalier i sina verksamheter. Förvaltningen hänvisar till tidigare remissvar från Rådet för funktionshinderfrågor för bland annat Mobility managementplan och parkeringsplan för Huddinge kommun, för att öka möjligheten att kunna nå fler miljömål. Svar: Det kommer också i framtiden att finnas behov av transporter med bil. Nödvändiga biltransporterna underlättas av en i övrigt minskad bilanvändning eftersom framkomligheten och tillgången till parkeringsplatser då ökar. Miljöprogrammets ambition är inte bara att minska transporter, utan att dessa också i högre grad sker med förnyelsebara drivmedel. Huge fastigheter AB Huge har tagit del av miljöprogrammet för Huddinge kommun och har endast ett fåtal synpunkter. Allmänt Huge ser positivt på ambitionen att ha färre styrdokument, så att slå ihop Miljöprogrammet med Energiplanen är bra. Miljöprogrammet upprepar andra styrdokuments krav vilket skulle kunna hanteras genom att istället hänvisa till dessa. Svar: I uppdraget att ta fram miljöprogrammet från kommunstyrelsen ingick att samla alla miljömål i ett gemensamt dokument. Miljöprogrammet är därför ett paraplydokument som innefattar och sammanfattar kommunens miljömål inom flera olika områden. Mål Klimat och luft Kommunen bedriver eller kommer eventuellt att bedriva verksamhet i lokaler som inte ägs av Huge Fastigheter AB. Delmål 5:s krav borde därför ställas på samtliga fastighetsägare som bedriver kommunal verksamhet. Svar: Som en del i arbetet med klimatmålen är det viktigt att kommunen

130 Huddinge kommun Datum Sida 25(47) har mål för sitt helägda bolag som avser hela deras bestånd. Därför är det inte jämförbart med att ställa krav på vilket fastighetsbolag som helst. Men när det gäller just kommunala lokaler så ska alla fastighetsägare ha samma krav, se mål 10. Vad gäller mätning så bör mått nr 7, avseende energianvändning, samt mått nr 8, avseende producerad el från sol och vind, båda formuleras om att gälla samtliga kommunala verksamheter, oavsett fastighetsägare Svar: Mått 7 hänger ihop med mål 5, se kommentar ovan. I mått 8 följs bara Huges fastigheters sol- och vindanläggningar upp, eftersom de än så länge har det flesta av de kommunala lokalerna. Mål Markanvändning och samhällsplanering I framtiden kommer fler verktyg finnas på marknaden för hur biologisk mångfald och hållbara utemiljöer ska mätas och utvecklas. Delmål nr 59 och 60 bör därför omformuleras så att Huge Fastigheter AB:s grönytefaktor eller likvärdigt mätetal kan användas. Svar: I det slutliga förslaget kommer parentesen om att det är Huges grönytefaktor att strykas. Inledningsvis kan det dock bli så att det i praktiken är Huges grönytefaktor som används och som följs upp eftersom Huge idag äger lokalerna och redovisar enligt sin metod. Även här bör mätningen, för mått nr 15 och 16, ske på samtliga fastigheter där kommunen bedriver verksamhet, inte bara i Huges fastighetsbestånd. Svar: Ja, det stämmer att det bör gälla fler än bara Huges fastighetsbestånd. Detta kommer att ändras. Stockholm Vatten AB Miljöprogrammet är tydligt och har lyckats väl med att presentera mätbara mål. Huddinges miljöprogram hänvisar här bl.a. till de åtgärder som finns i Åtgärdsprogram för Orlången och Trehörningen samt åtgärdsprogram för Tyresån (och Kalvfjärden). Stockholm Vatten vill här hänvisa till de synpunkter som lämnats på dessa programförslag resp. Svar: Stockholm Vattens synpunkter på åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången har tagits hänsyn till i det specifika åtgärdsarbetet. Detta arbete kan ses som en del av förverkligandet av målen i miljöprogrammet. Likaså synpunkterna på åtgärdsprogrammet för Tyresån (och Kalvfärden) är en del av förverkligandet av miljömålen. Målet att uppnå god ekologisk status till år 2021 (definierat genom målvärden för olika sjöars vattenkvalitetsparametrar) anser Stockholm vatten vara mycket svårt att uppnå. Några av de utpekade sjöarna delas bl.a med Stockholm. Målen och åtgärderna i dessa sjöar (Magelungen, Långsjön och Drevviken) måste därför samordnas med Stockholm. Svar: Kommunen samverkar med Stockholm stad och Stockholm Vatten för att genomföra åtgärder i sjöarna. Stockholm har i Stockholms Stads Handlingsprogram för God Vattenstatus

131 Huddinge kommun Datum Sida 26(47) ttenstatus.pdf ett övergripande mål där möjlighet till tidsundantag kan utnyttjas genom följande skrivning: Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta innebär i de flesta fall god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år Bolaget anser att samma målformulering skall finnas i det föreslagna miljöprogrammet. Svar: Kommunen behåller målskrivningen i miljöprogrammet, då den är skarpare än Stockholm stads och är Huddinges tolkning av Vattendirektivet. Stockholm Vatten vill här även betona vikten av uppströmsarbete och information, enbart teknik är inte tillräckligt för att uppnå målen i Huddinges miljöprogram. Svar: Kommunen instämmer i detta och därför lyfter miljöprogrammet fram att information är viktigt, till exempel under kapitlet Informera och engagera. SRV återvinning AB Det nämns på fler ställen i Miljöprogrammet "minimera avfallsmängder" men det bör även inkluderas en text om ökad materialåtervinning. Just genom ökad materialåtervinning är det som bör ge störst effekt på miljön och klimatet- genom att återvinna material och råvara ur avfall istället för att nyttja jungfrulig råvara kan vi minska förbrukningen av jordens resurser. Svar: Miljöprogrammet innehåller mål och mått om materialåtervinning. En reflektion kring sista stycket på sidan 33 - "På avfallssidan innebär det ingen ökad kostnad att sortera i olika fraktioner. Vanligtvis brukar en ökad sortering medföra ökade kostnader. Svar: Ja, det kan i vissa fall innebära en ökad kostnad. Texten omformuleras. I övrigt har vi inte något att tillägga utan tycker planen är bra. Vi ser fram emot att bistå i att förverkliga Huddinges miljömål samt hur den kommande avfallsplanen ytterligare kan stärka arbetet mot en bättre miljö och ett bättre klimat. Södertörns Energi, Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi Sammanfattning Programmet är väl avgränsat till Huddinges geografiska område samt kommunens egna verksamheter. Vi förordar att man arbetar utifrån en helhetssyn och använder sig av ett systemperspektiv som ger ett bredare perspektiv och därmed inkluderar flera samhällssektorer men även ser kommunen i relation till ett större geografiskt område. Svar: Det stämmer att kommunen inte är någon isolerad yta vad gäller energianvändning och andra miljöfrågor. Dock måste någon avgränsning göras och då är det lämpligast att avgränsa till kommunens geografiska yta samt till kommunens egna verksamheter där kommunen själv har rådighet. På flera ställen i programmet nämns förnyelsebar energi. Vi vill gärna att man använder terminologin förnyelsebart/återvunnen energi. Genom att använda terminologin förnyelsebar/återvunnen omfattas flera sektorer

132 Huddinge kommun Datum Sida 27(47) (avfall, energi, transport) i samhället och man kan arbeta utifrån ett kretsloppstänk. Svar: Ja, det är en relevant synpunkt. Detta ändras i miljöprogrammet. Kommunen äger en energikoncern vars verksamhet är el- och fjärrvärmeproduktion. Vi anser att ansvaret för energiproduktion och energileverans samt ansvar att bidra till att uppnå de omnämnda energimålen bör tydligt åläggas den av kommunen ägda energikoncernen. Energikoncernens roll och ansvar för att nå dessa mål bör tydliggöras i programmet. Svar: I slutversionen kommer varje delmål att få ansvariga. Detta kommer alltså att förtydligas. Programmet innehåller en tydlig beskrivning av övergripande mål nedbrutna på delmål samt mått och mätetal. Emellertid saknas strategier eller huvudsakliga aktiviteter för att genomföra programmet och åstadkomma en förändring i önskad riktning. Förståelsen för programmet skulle öka avsevärt om det kompletterades med åtminstone ett urval av de högst prioriterade huvudaktiviteterna eller åtgärderna inom respektive temaområde. Svar: I miljöprogrammet finns inga åtgärder utan dessa kommer i nästa steg då programmet ska implementeras. Programmets kapitel för Dokumentets upplägg - läsanvisning I miljöprogrammet definieras delmål för dels kommunen som ett geografiskt område dels för kommunens egna verksamheter. Båda dessa indelningar tycker vi fungerar mindre bra för fjärrvärmeverksamheten och i synnerhet vad gäller mål kring avfallshantering, energianvändning och utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan. Klimatpåverkan är ett globalt miljöproblem och det spelar ingen roll var på jorden utsläppen av klimatgaser sker. Svar: Det stämmer att det är få miljöproblem som är lokala utan de allra flesta sträcker sig utanför kommunens gränser. Miljöprogrammet visar hur Huddinge kommun svarar upp mot de globala utmaningarna inom det geografiska område som kommunen förfogar över. Vi förordar att man använder en helhetssyn eller systemsyn som är oerhört viktig för att ta tillvara de investeringar som man i Huddinge kommun tidigare gjort i både produktion och distribution av fjärrvärme och el. Ur ett systemperspektiv har fjärrvärmen en stor fördel då det finns kraftvärme i systemet, vilket det gör i vårt system. Produktion av både värme och el blir hållbart och miljövänligt. Värmen går till våra bostäder och miljövänlig el går att använda nationellt och internationellt där till och med kolkraft i Tyskland kan minskas med det svenska systemtänket. Svar: Ja, det stämmer att helhetssyn är eftersträvansvärt och att fjärrvärme har många miljömässiga fördelar. Kommunen har dock begränsad rådighet över vilken energikälla som används. Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete I det här kapitlet berörs vi som producent och leverantör av fjärrvärme av följande punkter i programmet (sid 7): arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser

133 Huddinge kommun Datum Sida 28(47) förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder kontinuerligt minska energianvändningen öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter Punkt 1 ovan: Fjärrvärmen som produceras till Huddinge baseras huvudsakligen på biologiska restoljor från pappersmasseindustrin, deponigas, biobränsle (i form av rester från skogsbruk) och på utsorterat och upparbetat industri- och verksamhetsavfall. Värmeproduktionen hänger därför intimt samman med hur vi hanterar samhällets avfallsfrågor. Detta innebär att fjärrvärmen inte bara levererar värme utan också bidrar till en ökad resurshushållning och till minskade miljöproblem vid t ex deponering av avfall, dvs. flera miljönyttor i en verksamhet. Svar: Ja, kommunen tycker det är positivt att energibolagen bidrar till ökad resurshushållning. Punkt 2 ovan: Vi har låtit utföra ett klimatbokslut för 2015 som visar att nettoeffekten (direkta utsläpp från värme- och elproduktionen minus de utsläpp som undviks vid annan alternativ avfallshantering och alternativ värme- och elproduktion) av Söderenergis totala fjärrvärmeproduktion ur ett klimatperspektiv bidrar till att minska de fossila koldioxidutsläppen med närmare ton per år. Något som vare sig sol- eller vindkraft och värmepumpar kan bidra med. Begreppet förnyelsebar energi bör därför ersättas med begreppet förnyelsebar/återvunnen energi där det förekommer i programmet. Svar: Se ovan Punkt 3 ovan: Minskad energianvändning kan kännas som ett självklart mål men får inte ske till vilket pris som helst. Det är t ex olyckligt att ersätta fjärrvärme med värmepumpar som i och för sig totalt förbrukar mindre energi men den energi som förbrukas är högvärdig elenergi som till viss del framställs baserat på fossila bränslen. Svar: För att uppnå klimatmålen behövs det både konverteras till förnyelsebar energi, men också effektiviseras så att mindre energi används. Kommunen håller med om att fjärrvärme är ett bra alternativ ur miljösynpunkt, men vill vidhålla att den oanvända kilowattimmen är den bästa. Punkt 4 ovan: Den fjärrvärme som Söderenergi producerar och Södertörns Fjärrvärme därefter levererar i området har en förnyelsebar/återvunnen andel på ungefär 95 %. Från mars 2016 ersattes torven som räknas som fossilt med biobränsle. Detta resulterar i att den förnybara/återvunna andelen i fjärrvärmen ökar samtidigt som koldioxidutsläppen minskar. Svar: Kommunen ser det som mycket positivt att torven nu är ersatt och dessutom långt innan 2020 som anges i ägardirektiven. Slutsats

134 Huddinge kommun Datum Sida 29(47) Med denna bakgrund bör det vara självklart ur ett kommunalt perspektiv att förorda fjärrvärme som uppvärmningsform där så är möjligt. Fjärrvärmen bidrar till minskade klimatutsläpp, ökad resurshushållning och minskade problem vid hanteringen av avfall. I ett vidare europeiskt perspektiv är deponering av avfall ur klimatsynpunkt ett mycket större problem än energiförbrukningen i sig. Svar: Ja, kommunen håller med om att fjärrvärme är ett bra alternativ både ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt. Däremot har kommunen begränsade möjligheter att välja energikälla för uppvärmning i de fall kommunen inte har direkt rådighet. Programmets kapitel för Klimat och luft Fjärrvärmesystemet i södra Storstockholm är hopbyggt sedan många år. Bl. a produceras en stor del av fjärrvärme som levereras till Huddinge i Södertälje och Stockholm. Likaså omhändertas en stor del av avfallet som produceras i Huddinge i Södertälje och Stockholm. Den geografiska avgränsningen till kommun och till kommunens egna verksamheter är därför mindre relevant för flera av delmålen under detta kapitel. Här bör perspektivet vidgas och inkludera flera samhällssektorer (t. ex. energi, avfall och transporter) och ett större geografiskt område som pekar på regional samverkan och målformuleringar snarare än att varje kommun separat hanterar frågorna. Svar: Kommunen har förståelse för att bolagens geografiska syn är större än kommunens och kommunen är inte heller någon isolerad yta vad gäller energianvändning och andra miljöfrågor. Dock måste någon avgränsning göras och då är det lämpligast att avgränsa till kommunens geografiska yta samt till kommunens egna verksamheter där kommunen själv har rådighet. Det är dock mycket viktigt med samverkan och samarbete över kommunens gränser. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på målområdet Punkt 2 och 4 i programmet (sid 8): Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. För den första punkten ovan bör det tydliggöras hur detta ska mätas och beräknas, t. ex om det ska baseras på tillförd primärenergi. Likaväl som miljöpåverkan bör även olika energikällors miljönytta inkluderas i bedömningen vilket starkt talar till fjärrvärmens fördel framför t. ex. värmepumpar. Trots att man i den andra punkten ovan menar att förnyelsebar energi ska ges stor tyngd belyses inte fjärrvärmens roll för att nå de föreslagna målen i programmet under Kommunens egna verksamheter. Kommunen bör med stolthet lyfta fram de positiva fördelarna med att vara delägare i ett energibolag som tillhandahåller en produkt med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Svar: Översiktsplanens riktlinjer är redan beslutade och kommer inte att ändras i programmet.

135 Huddinge kommun Datum Sida 30(47) Delmål och Mått Kommunen som geografiskt mål Punkt 6 i programmet (sid 9): Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med (nytt mål) Nuläge: 7000 MWh/år (Huge fastigheter) Punkt 8 i programmet (sid 10): Mängd producerad el från sol och vind i Huges bestånd (MWh) Båda dessa formuleringar är otydliga. Avses Huges internförbrukning av el som är producerad av sol och vind eller avses el från sol och vind som är producerad inom Huges bestånd? Det är också oklart med vad som avses med olika aktörer i kommunen. Eftersom Huge omnämns kan det tolkas som att fastighetsbolaget får ett ansvar för energiproduktionen. Kommunen äger en energikoncern vars verksamhet är el- och fjärrvärmeproduktion. Vi anser att ansvaret för energiproduktion och energileverans samt ansvar att bidra till att uppnå detta mål bör tydligt åläggas den av kommunen ägda energikoncernen. Energikoncernens roll och ansvar för att nå detta mål bör tydliggöras i programmet. Svar: I miljöprogrammet uppmuntras produktion av vind- och solenergi från alla aktörer. Dessvärre finns ingen data på hur mycket som produceras förutom från Huges installerade sol- och vindkraft. I framtiden hoppas kommunen kunna få in mätdata på producerad sol och vind från fler aktörer.

136 Huddinge kommun Datum Sida 31(47) Botkyrka kommun Huddinges Miljöprogram för är ett ambitiöst program med många delmål och mått som årligen ska rapporteras. Miljöprogrammet skulle vinna på att få en prioritering av de viktigaste delmålen med tillhörande mått. Svar: En sådan prioritering kan ej göras då alla sex temaområden anses lika viktiga. Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Huddinge kommuns miljöprogram men avstår att lämna ett formellt remissvar. Programmet är ambitiöst och inspirerande, vi önskar lycka till i det fortsatta arbetet. Nykvarns kommun Vi tackar för informationen om förslag till miljöprogram för Huddinge kommun Vi har inga synpunkter i ärendet för övrigt. Stockholm stad Stockholms stad tackar för möjligheten men avstår från att svara på remissen av Huddinge kommuns miljöprogram. Länsstyrelsen Länsstyrelsen uppfattar Huddinge kommuns miljöprogram som välformulerat och konkret med bra ambitionsnivå. Målen visar vägen för vilken utveckling kommunen strävar efter samtidigt som åtgärderna har realistiska tid- och genomförandeplaner. Miljöprogrammet lyfter också blicken och tar med det regionala, nationella såväl som det internationella perspektivet. Det är också mycket positivt att kommunen lyfter fram information och engagemang som ett eget mål såväl som ett medel för att bidra till att uppfylla miljöprogrammet Samverkan, delaktighet och lokal förankring är viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa engagemang i arbetet med miljöprogrammet. Genom miljöprogrammet stärks också målen i översiktsplanen. Det gäller till exempel målet God bebyggs miljö där kommunen strävar efter att blanda olika former av bostadstyper och upplåtelseformer i bostadsområden vilket är positivt. Det stärker sammanhållningen och förståelsen mellan människor med olika bakgrund såväl socioekonomiska som etniska och bidrar till integration och sammansvetsning av kommuninvånarna. Trafikverket Som helhet tycker vi att programmet har en bra och hög ambitionsnivå. Klimat Kommunen tar upp att en inriktning är att "verka för ett miljöanpassat byggande", och under Riktlinjer för ÖP att vid nyexploatering ska eftersträvas att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt. Denna ambition bör med fördel omfatta även byggande av infrastruktur. Svar: Riktlinjen innefattar även infrastrukturen som krävs för bebyggelsen.

137 Huddinge kommun Datum Sida 32(47) Det är positivt att kommunen satt upp mål för utsläpp per innevånare också för konsumtionsperspektivet, och att man satt upp mål både för kommunen som helhet och för kommunens egen verksamhet. (För arbetspendling och varutransporter saknas dock måttsatta mål.) Målen anges kunna uppnås genom samhällsplanering och informationsinsatser. Svar: I det slutgiltiga miljöprogrammet kommer ett mätbart mål om samordnade varutransporter att finnas med. Vad gäller arbetspendlingsresor finns inget nuläge varför ett mätbart mål ej kan sättas. Under avsnittet om Markanvändning och samhällsplanering anges som mål att kommunen ska planera för en ökad andel kollektiv-, cykel- och gångresor. Kommunen har idag en relativt hög bilresandeandel och för att minska utsläppen behövs troligen också en tydligare prioritering av andra trafikslag på bekostnad av bilresande, både när det gäller bostäder och verksamheter. Svar: Kommunen ska arbeta enligt målet i trafikstrategin, som säger att gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska prioriteras. Luft Angående Luft så anger kommunen att "Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län". Vad man avser med detta är dock tyvärr inte uttryckt i programmet. Huddinge kommun omfattas inte f.n. av de fastställda åtgärderna i programmet, men programmet innehåller också mer generella åtgärder som syftar till att bl.a. verka för ökad kollektivtrafik, gång och cykel. Det vore bra om kommunen kunde förtydliga vilka åtgärder som avses. Svar: Det är en ÖP-riktlinje. Kommunen ska medverka till de regionala parternas arbete med åtgärdsprogrammet för kvävedioxider och partiklar i Stockholms län. Miljöprogrammet tar inte upp specifika åtgärder, utan det kommer i nästa steg. Som delmål för luft anges att halten av kvävedioxid resp. partiklar inte ska överstiga 20 resp. 15 mikrogram som årsmedelvärde. Här saknas dock uppgifter om nivåer i dagsläget och vilket år man avser att detta ska vara uppnått. Svar: Målet ska förtydligas. Buller Riktvärden för buller hanteras i avsnittet om Markanvändning och samhällsplanering. Kommunen anger också att större opåverkade områden och/eller tysta områden ska beaktas. (Finns dessa utpekade i ÖP? Om inte vore det bra om dessa redovisades här.) Svar: Tysta områden finns beskrivna i ÖP: och i åtgärdsprogrammet för buller. Generellt vore det bra med kartunderlag som redovisar t ex bullerstörda områden och annat som man i programmet tar upp som bör åtgärdas. Svar: Sådana kartor finns i bulleråtgärdsprogrammet och det blir för mycket underlag om alla områden skulle beskrivas på detaljerat vis.

138 Huddinge kommun Datum Sida 33(47) Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden Landstinget har framför allt följande synpunkter: Lyft fram de nationella miljömål som har pekats ut som prioriterade för länet. Prioritera bland delmålen. Förtydliga delmålen så att det finns nulägesbeskrivning, målnivå och slutdatum för alla delmål. Överväg ökat samarbete med landstinget om miljöarbete för Huddinge sjukhus. Huddinge kommuns förslag till miljöprogram är genomarbetat och ger förutsättningar för kontinuitet och tydlighet i kommunens miljöarbete. Programmet skulle dock vinna på en tydligare koppling till de miljömål som är prioriterade för länet och till tillhörande strategier. Svar: De prioriterade miljömålen i länet har implementerats i de olika temaområdena i miljöprogrammet. Landstinget välkomnar att kommunen lyfter riktlinjer från översiktsplanen i miljöprogrammet för att därigenom stärka kopplingarna mellan miljöarbetet och kommunens strategiska planering. Landstinget föreslår dock att kommunen sammanfattar dem i kortare stycken. Svar: Kommunen tycker det är tydligare att lyfta fram dem under respektive temaområde. Delmålen är ambitiösa och ligger väl i linje med RUFS I nuläget är de väl många och landstinget föreslår därför att kommunen prioriterar tydligare och ser till att alla mål har en nulägesbeskrivning, ett slutdatum och en målnivå - det vill säga att det framgår hur mycket exempelvis koldioxidutsläppen från kommunen ska minska till De delmål som inte ryms bland de prioriterade kan exempelvis läggas i en bilaga eller handlingsplan. Svar: Kommunen anser att alla temaområden är lika viktiga. Miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar och sammanfattar miljöarbete inom flera olika områden. En del av det arbetas det med redan idag och finns beskrivna i andra dokument, lagkrav osv. Efter delmålen i varje temaområde finns ett stycke som anger vilka mått som används, exempelvis "Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv)". Dessa stycken är överflödiga eftersom måtten framgår av delmålen och inga målnivåer finns angivna. Svar: Det finns både för- och nackdelar med att ha måtten redovisade vid målen. I det slutgiltiga miljöprogrammet kommer mål, mått, nuläge och ansvariga att redovisas tillsammans i en tabell, mål för mål. Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete är föredömligt tydlig och koncis. I stycket under rubriken föreslår landstinget att kommunen lägger till en mening om att fungerande ekosystem inte bara har ett egenvärde utan också är avgörande för människans fortlevnad. Svar: Kommunen anser att nuvarande formulering är bra. Under temaområdet "Vatten" vill landstinget betona vikten av mellankommunal samverkan - vatten i allmänhet rör sig över administrativa

139 Huddinge kommun Datum Sida 34(47) gränser och kommunen har flera vattenområden som delas med andra kommuner. Svar: Kommunen samarbetar med andra kommuner och VAhuvudmannen i dessa frågor, bland annat inom Tyresåns vattenvårdsförbund. Under "Biologisk mångfald och friluftsliv" bör kommunen förtydliga att bebyggelse i gröna kilar ska undvikas. Svar: Kommunen har skrivit detta tydligt. Huddinge sjukhus är en av kommunens största arbetsgivare. Landstinget föreslår därför att kommunen utvecklar samarbetet med landstinget om miljöpåverkan från sjukhuset och andra landstingsdrivna verksamheter. I landstingets miljöprogram, Miljöutmaning 2016, anger landstinget att de egna verksamheterna ska förebygga ohälsa och bedrivas med så låg miljöpåverkan som möjligt. Svar: Kommunen välkomnar ett sådant samarbete. Arena Huddinge Huddinge ska växa och kommunen har höga tillväxtambitioner för både bostadsbyggandet och antalet arbetstillfällen. Dessutom pågår ett arbete för att få till stånd stora viktiga infrastrukturprojekt som till exempel Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn. Detta resulterar i att det kommer att uppstå ett antal målkonflikter om inte dokumentet tar hänsyn till helhetsbilden av kommunens framtida utveckling. Följande synpunkter bör därför beaktas i en reviderad version: 1. Hur kommunens ambition och inriktning för ekologisk hållbarhet samspelar med kommunens övriga tillväxt och utvecklingsambitioner måste tydliggöras för att underlätta hanteringen av framtida målkonflikter. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. 2. Strategisk viktig grönstruktur måste definieras tydligare. Svar: Den strategiskt viktiga grönstrukturen pekas ut i ÖP. Denna utgår från den i RUFS utpekade regionala grönstrukturen. I markanvändningskartan är områdena med strategisk grönstruktur grönmarkerad och kallas bevarandeområden. 3. Där det framgår att den biologiska mångfalden ska utvecklas måste dokumentet tydliggöra vad som menas med ordet utvecklas för att undvika missförstånd och feltolkningar av en mängd olika aktörer. Svar: Att utveckla den biologiska mångfalden handlar främst om att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap.

140 Huddinge kommun Datum Sida 35(47) Vi hänvisar också till de synpunkter som lämnades in av Huddinge kommuns näringslivssektion enligt nedan: - Förtydligande behövs vad kommunen har rådighet över och vad som är avhängigt av andra. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning för varje delmål Skulle behöva förtydliga vad gäller arbetsplatser på s 23, men antar att det är taget från ÖP. Motsägelsefullt att skriva olika typer av arbetstillfällen jämfört med rubriken på stycket som enbart hänvisar till tjänste- och kunskapssektorn. I det andra stycket behöver också hänvisas till om marknadsförutsättningar finns. Svar: Denna ÖP-riktlinje har tagits bort från miljöprogrammet, då den inte ansågs relevant för just miljöprogrammet. - Om nya naturreservat ska inrättas borde det framgå att avvägningar mot andra behov, såsom ytterligare bostäder och arbetsplatser, ska övervägas. Det har aldrig framgått i något tidigare dokument men borde finnas med! Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Friluftsfrämjandet Ett konkret vägledande dokument med praktisk förankring Först och främst vill Friluftsfrämjandet, som har lämnats tillfälle att ge synpunkter på Miljöprogrammet för Huddinge Kommun, framföra vår uppskattning för det ambitiösa arbete som ligger bakom programmet. Det har många värdefulla delar och mätetal som har ambitionen att styra miljöarbetet i kommunen på ett effektivt och målmedvetet sätt, vilket är bra. Dokumentets olika delar Friluftsfrämjandet tycker att det är relevanta och miljö-representativa områden som tagits upp i Miljöprogrammet. Det som är av stor betydelse för vår organisation specifikt är Biologisk mångfald och Friluftsliv. Mål såsom att bevara och utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv samt att de viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas, är enormt viktiga. Behov av ett mått på buller i Naturreservat Då Huddinge kommun har många vackra naturreservat som används i olika rekreationssammanhang bör det specifikt värnas om ett bullerskydd av dessa. Detta är inte minst aktuellt då det inom den närmaste framtiden finns risk för påverkan inom detta område som härrör från nya leder och ny byggnation inom kommunen. Buller nämns i Miljöprogrammet genom att det uttrycks att låga bullernivåer alltid ska eftersträvas samt ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram, men Friluftsfrämjandet efterfrågar konkreta mått på detta också inom naturreservat (och alltså inte bara inom ramen för bebyggelse). Friluftsfrämjandet uppskattar ambitionen att så långt möjligt redovisa mätbara mål med mått och mätintervall.

141 Huddinge kommun Datum Sida 36(47) Svar: En handlingsplan för tysta områden ska tas fram. Vi skickar med denna synpunkt till det arbetet. Slutsats Vi tycker att Miljöprogrammet utgör en ambitiös start och har goda förutsättningar för att styra det kommunala miljöarbetet som bör genomsyra varje kommunal sektor. Detta gäller inte minst då olika konfliktsituationer med största sannolikhet kommer att uppstå vad gäller miljömålen kontra trafik- och boendeutvecklingen i Huddinge kommun, där ett tydligt exempel är den planerade Tvärförbindelsen Södertörn. Vi hoppas att ambitionen är, och konkreta åtgärder finns, att göra Miljöprogrammet till ett levande dokument som ständigt refereras till vid olika förändrings- och förbättringsåtgärder. Och därutöver att det kommer att lägga grunden till god uppföljning kring de satta målen samt officiell utvärdering. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter då det är politikernas uppgift att välja inriktning. Målen följs upp i Miljöbarometern som finns lättillgänglig på kommunens hemsidan. Naturskyddsföreningen Grunden för dessa är främst Naturskyddsföreningens strävan att i alla sammanhang slå vakt om vår natur men också behoven av långsiktigt arbete mot alla former av miljö- och resursförstöring inklusive klimatförändringarna. Bakgrunden med kommunens hittillsvarande miljöarbete är väl beskriven och miljöprogrammets upplägg pedagogiskt väl motiverat. Miljöprogrammets ambition är att så långt möjligt redovisa mätbara mål med mått och mätintervall, vilket är bra. Den avslutande redogörelsen med miljöprogrammet satt i relation till omvärlden är föredömligt utförlig med angivande av de planetära gränserna, FN:s nya globala utvecklingsmål liksom de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Även kommunens metod för sitt interna miljöarbete verkar ambitiös. Alla de viktigaste förutsättningarna ser ut att finnas på plats, vilket är mycket bra. Bra är också beskrivningarna och målen inom varje temaområde. Delmålen är delvis mycket tuffa, som exempelvis målet att koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektivet) ska minska från dagens (2004) 10,2 ton/invånare till 4,0 ton/invånare senast 2030 och 1,0 ton/invånare senast Det är utmärkt och absolut nödvändigt. Men det är bara 14 år kvar till 2030! Det är lätt att gripas av tvivel om de föreslagna riktlinjernas genomslagskraft. Övergripande Kommunens förslag till Miljöprogram är mycket välskrivet och verkar oerhört ambitiöst. Det är dock med föreningens erfarenheter uppenbart att miljöprogrammet innehåller många målkonflikter. Vi tänker framförallt på planeringen för Tvärförbindelse Södertörn, som tycks krocka med många av riktlinjerna och delmålen. Hur kommer dessa krockar att hanteras? Hur tungt väger miljöprogrammets alla välmotiverade ord i sällskap med ekonomiska och

142 Huddinge kommun Datum Sida 37(47) andra samhällskrav? Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Det är politikerna som har det slutliga avgörandet i en målkonflikt. Föreningen har tagit del av yttrandet från Vårby-Fittja hembygdsförening och instämmer i tvivlet om huruvida miljöprogrammets mål verkligen är tänkta att genomföras. Detta tvivel är förstås allvarligt och kan, om det visar sig befogat, hota vår tillit till samhällets vilja och förmåga att värna för framtiden livsviktiga värden och förutsättningar. Svar: Det är tråkigt att höra om era farhågor om förverkligandet av miljöprogrammet. Vårt tidigare miljöprogram, Agenda 21, ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Miljöprogrammet säger i sin Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete (sid 7) bl a att kommunen ska arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser och kontinuerligt minska energianvändningen. När det gäller transporter beskriver Miljöprogrammet på flera ställen behovet av fossilfria drivmedel. Riktlinjerna från översiktsplanen (Miljöprogrammet sid 8) har som första punkt att Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vi i Naturskyddsföreningen tror inte att det räcker med att minska fossilberoendet. Bilar kräver resurser för sin tillverkning och tar plats var de än finns. Vi vill se ännu tydligare insatser för beteendeförändringar i syfte att minska användningen av jordens resurser. Inte minst krävs att kommunen aktivt verkar för en minskning av transportberoendet och privatbilismen. Om all konsumtion minskar och därmed också behovet av alla sorters förpackningar måste också transportbehovet minska. Samhället måste angripa orsaken till problemen, inte bara underlätta hanteringen av dem. Svar: Miljöprogrammet innehåller både delar som innebär konvertering från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen samt effektivisering för att minska den totala användningen av energi, både genom tekniska investeringar och beteendeförändringar. Det stämmer att för att nå ett framgångsrikt klimatarbete krävs båda delar. Detaljerade synpunkter Alla de sex beskrivna temaområden är från föreningens utgångspunkter mycket viktiga. Vi väljer ändå att koncentrera oss på temat Biologisk mångfald och friluftsliv. Just biologisk mångfald är det planetära gränsvärde som, tillsamman med klimatförändringarna, har överskridits mest. De nationella och kommunala miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv känns livsviktiga i både korta och långa tidsperspektiv. Riktlinjerna Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog liksom Bevara men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö är utmärkta. Utredningar om sambanden mellan de gröna

143 Huddinge kommun Datum Sida 38(47) kilarna måste dock utmynna i konkreta åtgärder. Svar: Ja, det är viktigt att det implementeras i till exempel samhällsplaneringen. Delmålet nr 28 (Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras) måste uppfyllas. Delmål 37 (Jordbruksmarken bör ej bebyggas ) är mycket viktigt. Riktlinjer, delmål och mått i detta avsnitt beskriver dock i huvudsak de rena naturområdena. Vi i Naturskyddsföreningen anser att det är väsentligt att också se till de fragment av natur, som finns insprängd bland bebyggelsen. Svar: Ja, det är viktigt och en sådan ambition finns hos kommunen. På sid 21 står Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikedom och sammanhängande grönstruktur, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. Utmärkt, och ett rikt växtliv av lokala vilda växter bör ingå i stadsplaneringen och inte enbart finnas i naturreservaten. Vi tror t ex att andelen gräsmattor, som i sig inte alltid fyller någon viktig funktion, kan minska. De är ofta resurskrävande och ett slöseri med markanvändning. Svar: Det stämmer att gräsmattor kan vara mer resurskrävande att sköta jämfört med en del annan naturmark. Det stämmer också att gräsmattor inte alltid är de mest värdefulla ur biologisk mångfald, men kan ha ett värde ur en annan synvinkel. Vid planering av nya områden får avvägningar göras för hur grönstrukturen ska se ut. Det är viktigt att hitta en balans mellan anlagd grönska och naturlig grönska. Minska andelen planterade växter, som inte hör till vår naturliga fauna och låt i stället vilda växter få större plats i parker, vägrenar och andra grönområden inom tättbebyggt område. Svar: Det är viktigt att hitta en balans mellan anlagd grönska och naturlig grönska i parker och grönområden. Förslaget från Vårby-Fittja om ett infocentrum/naturum för Huddinges alla fina naturreservat vid Masmo tunnelbanestation tycker vi är utmärkt bra! Svar: Det är ett trevligt förslag som kommunen tar med sig till framtida planering av informationsinsatser kring naturreservaten. Vi avstår här från att peka ut ytterligare detaljer bland miljöprogrammets förslag. Det övergripande kravet från Naturskyddsföreningen i Huddinge är att låta miljöprogrammets andemeningar och konkreta förslag förverkligas. Vi är alla beroende av fungerande livsmiljöer, för oss själva och för våra barnbarn. Låt inte miljöprogrammet stanna vid vackra ord! Svar: Ja, det är angeläget att lägga mycket tid på implementeringen av miljöprogrammet. Uppföljning ska ske varje år och redovisas i Miljöbarometern. Snättringe sportklubb För oss orienterare är skogen vår arena, varför större sammanhängande skogsområden är en förutsättnings för att vi ska kunna utöva vår idrott, både vad gäller träningar och tävlingar. Dessa större skogsområden blir allt mindre och färre till följd av att regionens utvecklingsplaner förverkligas. Kommunens ägda marker är också mycket viktiga för oss, särskilt om det blir svårare för oss att få tillstånd av enskilda markägare att få arrangera tävlingar på deras mark. Därför är det mycket viktigt för oss i och kring

144 Huddinge kommun Datum Sida 39(47) Huddinge att så många sammanhängande skogsområden som möjligt bevaras, helst med möjlighet att ha tillgång till t.ex. omklädning, dusch, parkering, kollektivtrafik och liknande infrastruktur invid några av dem. Svar: Nästan 40 procent av kommunens yta är naturreservat och det finns stora sammanhängande naturområden som är skyddade från framtida exploatering. Orienteringstävlingar i kommunens naturreservat går bra att genomföra så länge uppsatta regler följs. Orienteringsklubbarna här i Södertörn bedriver åretruntträning med orienteringsutbildning för ungdomar och vuxna. Skogarna runt i Huddinge, men även i övriga Södertörn, är viktiga och frekvent använda för vår verksamhet. Orientering innebär att ta sig fram i skog med karta och kompass, utan kännedom om bana och område i förväg. För att någorlunda kunna erbjuda detta behöver vi ha mer än bara några få platser tillgängliga i skogen att springa på, för tävling och träning. Klubbarna i området samarbetar därför flitigt med varandra för att erbjuda kartor, och banor med variation på områden som inte är helt bekanta för löparna, då kan områden återkomma med lite mellanrum för att inte bli alltför välbekanta. Svar: se ovan Vi i Snättringe SK arrangerar årligen också världens största orienteringsstafett, 25manna med ca deltagare,vilket kräver större sammanhängande skogsområden. Till denna tävling kommer det deltagare från hela Europa och är mycket uppskattad av såväl inhemsk publik som hitresta besökare. Denna typ av stora internationella arrangemang kommer att bli ännu svårare att genomföra för oss om det saknas större sammanhängande skogsområden i länets södra delar. Svar: se ovan. Den kraftiga exploateringen som skett i Huddinge har redan idag minskat vår möjlighet att använda skogsområden inom kommunen, de kvarvarande blir då dessutom än mer belastade och kan för vår del i värsta fall bli belagda med restriktioner. Därmed hindras allmänheten att utöva vår sport, andra motionsaktiviteter samt liknande fritidsintressen. Vi önskar därför att ni i miljöprogrammet även tänker på att skogarna även i fortsättningen ska kunna användas som idrottsplats för olika idrotter, och andra friluftsaktiviteter. Svar: se ovan. Stuvsta gårds villaägareförening Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) uppfattar Miljöprogrammet som mycket ambitiöst. Det är lätt att ställa upp på det mesta som sägs och det är inte mycket som föranleder invändningar. Samtidigt är det mycket ord och krångliga mätetal och det är inte utan att vi känner en viss skepsis inför genomförandet. Svar: Ja, miljöprogrammet kan i vissa delar upplevas som krångligt då det tar upp frågor på ett fackmässigt sätt. I den mån det går ska språket förenklas i dokumentet. Verktyg ska tas fram för att underlätta genomförandet.

145 Huddinge kommun Datum Sida 40(47) Ansvar Det fastställs att det är respektive kommunal förvaltning som har ansvar för genomförandet och att avsätta de resurser som behövs. Här borde ansvarsförhållandet vara mer specifikt för varje mål. Vad händer om ett mål inte uppnås, vem är ansvarig? Och vilka konsekvenser får det. Utan denna tydlighet är det risk att programmet bara blir en pappersprodukt. Hellre ett mindre omfattande program, som verkligen övervakas än ett allomfattande program som inte i sin helhet får den prioritet som är nödvändig. Det kommer att krävas stora resurser för att genomföra och följa upp det föreslagna programmet. Vi vill inte gå in och diskutera enskilda mål, det har vi inte kompetens för. Men i ett flertal fall upplevs de som överoptimistiska. Vem avkrävs då ansvar när målet inte nås. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvariga för varje mål. Information och kommunikation Målet är att invånare ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur man kan uppnå miljömålen. Här står kommunen inför en rejäl uppförsbacke. För att nå ut till invånarna måste programmet och målen vara lätta att förstå. Mycket stora resurser när det gäller information och kommunikation måste avsättas, för att man ska ha en chans till framgång. Det måste vara så enkelt som det överhuvudtaget är möjligt. Det går inte att ha ett delmål att Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3.5 globala hektar. Det går inte heller att bara mäta t.ex. antal publika kampanjer eller att arbete skett med naturinformation. Det är nödvändigt att förvissa sig om att mottagarna tar till sig budskapen bl.a. genom omfattande enkäter. Svar: Det är svårt att mäta beteendeförändringar och kunskapsförändringar och det kräver mycket resurser. Därför är det viktigt att göra den uppföljning som går för att följa upp att kommunen bidrar till målet. Ekonomisk hållbar utveckling Programmet formulerar sig i denna fråga löftesrikt att Ekologisk hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl.. Det är som ljuv musik att läsa att alla kommunala beslut ska ta hänsyn till miljö- och naturvärden, bevara biologisk mångfald, verka för miljöanpassat byggande m.fl. viktiga frågor. Historiskt sett är det kanske inte så vi upplever kommunens agerande i alla situationer. Svar: Kommunens tidigare miljöprogram, Agenda 21, ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Alla vet att närhet till grönytor parker och naturområden är avgörande för livskvalitet och hälsa. När dagens tryck på bostadsbyggande är så stort är det en risk att naturen kommer i kläm. Låt oss inte komma i den situationen om några år, att vi undrar hur vi tänkte, när vi byggde bort en del av dagens grönytor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha

146 Huddinge kommun Datum Sida 41(47) en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Det är politikerna som har det slutliga avgörandet i en målkonflikt. Vatten Det är med tillfredsställelse vi läser om hur sjöar och vattendrag ska förbättras med mycket optimistiska mål. Sjöar ska få långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning och befintliga våtmarker ska utvecklas. I detta restaureringsarbete måste ingå att rensa upp vattendrag så att de blir fria från diverse skräp som hindrar vattenflödet, som skadar djur och som ser anskrämligt ut. Svar: Detta ingår i det dagliga arbetet som olika driftavdelningar på kommunen och Stockholm vatten ansvarar för. Dock räcker inte resurserna till för att städa i den utsträckning som alltid behövs. Man kan hjälpa till genom att felanmäla nedskräpande vattendrag/diken till kommunens servicecenter, när sådant upptäcks. Biologisk mångfald och friluftsliv Det är mycket tillfredsställande att de gröna kilarna ska värnas och stärkas t.ex. sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen samt att naturreservat ska bildas för t.ex. Kynäsberget (därmed värnas den gröna kilen mot Magelungen). Kommunen bör liera sig med Stockholms kommun så att reservat också bildas på andra sidan kommungränsen (vilket är under planering). Vi stöder också att strandskyddet vid sjöar och åar bevaras samt att arealen naturbetesmarker ska öka. Beträffande de mätetal som ska användas förefaller Antal besökare i naturreservaten liksom Andel invånare som promenerar på leder och spår väl diffusa. Vem görs ansvarig för att dessa mål uppnås? Svar: Detta är två olika mått som mäter hur mycket människor som besöker och nyttjar Huddinges natur. Kommunens ambition är att göra naturen tillgänglig för besökarna på olika sätt, till exempel genom skyltning, tillgänglighetsanpassade leder, god drift och skötsel av naturområden med mera. Om måtten visar minskad besökstrend, görs i och med den årliga uppföljningen av måtten en analys av orsaker och eventuella förbättringar planeras för kommande år. Markanvändning och samhällsplanering Programmet har som riktlinje att funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas. Att detta är en bra målsättning när det gäller centrumnära områden är odiskutabelt. Men stora delar av Huddinge i hög grad Stuvsta är ett traditionellt villaområde som måste ges möjlighet att behålla sin prägel av grönska och lugn. Här bör inte flerbostadskomplex insprängas. SGVF är därför starkt kritiskt till kommunens förhållningssätt till fastställda detaljplaner, där en exploatör för att tjäna pengar kan få till stånd ändring i detaljplan för att bygga huskomplex. Den situation vi upplever nu påminner mycket om den som gällde när de nya teletornen skulle etableras för ett antal år sedan. Då fanns ingen planering från kommunens sida utan operatörerna hade nästan fritt fram att etablera torn där det passade dem. Svar: I översiktplanen som är beslutad av kommunfullmäktige är bland annat huvudinriktningen att exploatering i första hand ska ske i

147 Huddinge kommun Datum Sida 42(47) anslutning till befintliga områden i goda infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. Det sägs också i översiktsplanen att Huddinges sammanhållning ska stärkas genom fler mötesplaster, blandade upplåtelseformer, bostadstyper och funktioner samt genom att områden binds ihop. Det sägs vidare att avstånd från bostad till park och lekplats inte ska överstiga 500 m och till mindre grönområde 300 m och större grönområde 800 m. Det är risk att dessa krav blir ett slag i luften precis som de avstånd som gäller till närmaste busstation, vilka inte hålls idag. Vi stöder att kollektivtrafik liksom gång- och cykeltrafik ges förutsättningar till förbättringar, så att bilåkandet därmed kan hållas tillbaka. Biltrafiken ska alltså begränsas genom förbättringar i de alternativa transportmöjligheterna och inte genom ensidig försämring för bilisterna. Infartsparkeringar måste finnas vid pendeltågsstationer. Annars äventyras transportsystemets funktion. Svar: Frågan om infartsparkeringar är inte enkel, då de ofta är markparkeringar som ligger i centrala lägen på attraktiv byggbar mark. Det är positivt att inga nya områden för externhandel är aktuella. Man borde kanske tänkt sig för innan shoppingområdet i Flemingsberg planerades. Här skulle många bostäder kunnat byggas, vilket borde haft högre prioritet. Svar: Handeln i Flemingsberg ligger i ett mycket kollektivtrafiknära läge vilket möjliggör att ta sig dit utan bil. I Flemingsberg blir det, intill stationen, en blandning av bostäder, handel och annan service, hotell, sporthall, friskvårdscenter, arbetsplatser med mera. Gifter i miljön Det är ett välbekant faktum att tidnings- och förpackningsinsamlingen vid våra återvinningsstationer inte fungerar. Om detta drevs i kommunal regi skulle kontrollmöjligheterna kunna öka och ansvar utkrävas. Svar: Det pågår en statlig utredning om att kommunerna ska ta över förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det kan bli så att kommunerna tar över ansvaret på sikt. Huddinge hembygdsförening I våra vida naturreservat och deras grannskap finns vandringsleder eller stråk som passerar byggnader som tillkommit under början av förra århundradet eller tidigare, fornlämningar och platser som fått lite av historiska vingslag antingen bara lokalt för huddingebygden eller vidare kretsar. Vid entréer till flera naturreservat finns ofta goda upplysningar. En kompletterande skyltning på vissa ställen också utmed vandringsleder och stigar rörande fornlämning, tidigare bosättning, historie- och personanknytning etc. kan inspirera till ökade besöksvärden. Hembygdsföreningen är beredd samverka med fakta i denna del. Som exempel kan nämnas trakten kring sjön Trehörningen nära Paradiset, Göta Landsväg, Fornstigen och Gömsta äng, trakterna kring Flottsbro, Sundby-Björksätra och Ågesta. Gömsta äng är ett naturreservat med särskild växtlighet. Här krävs ett uppdrag och skötselprogram. Svar: I naturreservaten lyfts kulturmiljön upp som en del och det finns idag en hel del skyltar uppsatta på olika ställen. Kommunen ser gärna att det redan etablerade samarbetet kring skyltar fortsätter även om

148 Huddinge kommun Datum Sida 43(47) kommunen just nu inte har möjlighet att prioritera ett sådant arbete. Ett arbete pågår med att lägga in alla typer av informationsskyltar i GIS. Gömsta äng är ett naturreservat som har ett skötselprogram. Ängarna sköts i dagsläget av en entreprenör. Till kulturmiljö hör enligt föreningens mening också byggnader. Detta sägs inte tydligt eller knappast alls i miljöplanen. Under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering nämns ordet byggnader endast i den inledande texten. Svar: Det stämmer att kulturmiljö inte tas upp särskilt mycket under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. Det får lite mera tyngd i kapitlet Biologisk mångfald. Invid och nära vandringsleder och i naturreservat finns både gårdar, torp och andra byggnader. Dessa är en del av natur- och kulturmiljön. Vi efterfrågar för dessa underhålls- och bevarandeåtgärder samt kontinuerlig uppföljning. Dessa byggnader kan vara i enskild ägo eller i kommunens via Huge. I det senare fallet menar vi att miljöplanen ska vara förpliktigande också för Huge och Huge bör i egenskap av egen juridisk person också antaga miljöplanen som sin. Enbart för Hembygdsföreningen gäller det Nyboda, torpet Stensberg mm i Sundby samt Balingsta kvarn. Inom området Sundby- Björksätra är Björksätra gård är tyvärr ett exempel på byggnad som idag inte ser mycket för världen ut. Svar: Kommunen instämmer i att byggnaderna är en del av natur- och kulturmiljön. Kommunen har skött en del byggnader under årens lopp. Graden av skötsel är en resursfråga. Möjlighet finns för kommunen att vid framtagandet av en detaljplan särskilt peka ut byggnader som ska skyddas ur ett kulturmiljöperspektiv. Huge fastigheter ska arbeta efter målen i miljöprogrammet. I bostadsområden, såväl befintliga som tillkommande, har kommunen planmonopol och ansvar för bygglov oavsett vem som är markägare. Det är synnerligen beklagligt att markägare låter byggnader som representerar viss tidsepok eller näring förfalla så långt att enda återstående alternativ blir att medge att byggnaden rivs. I Solgård-Holmgård finns en byggnad som inrymt Spartans Eftr Reynolds Livs och i Stuvsta en affärslänga utmed Stationsvägen. Vi eftersträvar restriktivitet i sådana fall vad gäller myndighetsutövning att bevilja rivning. Svar: Ja, det är tråkigt när detta sker. Er synpunkt skickas vidare till bygglovsavdelningen. Det är angeläget att intentionerna i miljöplanen uppfylls och utvärderas regelbundet och att den inte blir en hyllvärmare. Svar: Ja, det är angeläget att lägga mycket tid på implementeringen av miljöprogrammet. Uppföljning ska ske varje år och redovisas i Miljöbarometern. Vårby Fittja hembygdsförening Vid genomläsning av kommunens miljöprogram finner vi det i huvudsak mycket ambitiöst och högt syftande. Men med beaktande av rådande förhållanden och aktuella inriktningar uppstår tvivel huruvida vissa av målen verkligen är tänkta för genomförande. Svar: Det är tråkigt att höra om era farhågor om förverkligandet av

149 Huddinge kommun Datum Sida 44(47) miljöprogrammet. Vårt tidigare miljöprogram, Agenda 21 ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar Entréerna till naturreservaten ska lyftas fram. Men, som en insändare i Södra Sidan nyligen påpekat, entrén till Gömmarens Naturreservat från Masmo T- station är under all kritik. Här finns inte ens en skylt eller info/hänvisningstavla. Annars kan man runt om längs vägarna i kommunen se pilar peka ut avståndet till olika p-platser vid olika naturreservat. Man måste förmodligen vara bilburen för att bli informerad. Den unika möjligheten med en storartad entré från kollektivtrafiken/t-banan i Masmo borde tas till vara och skogen städas efter olagliga bosättningar. Här behöver man inte bil för att komma ut i skogen, här är entrén direkt från tunnelbanan! Masmoskogen och övriga Gömmarens Naturreservat borde lyftas fram som ett lättillgängligt och stort värdefullt naturområde istället för att ständigt utsättas för angrepp från exploateringsivrare. Bygg ett infocentrum/naturum för Huddinges naturreservat vid Masmo T-station! Svar: Vi håller med om att det är viktigt att alla, oavsett transportsätt, på ett enkelt sätt ska hitta till naturreservaten. I projekten för Masmolämken och detaljplanen för Solhagaparken har det ingått att göra en ny naturreservatsentré och skylta. Eftersom dessa projekt är försenade ska kommunen överväga om det går att göra en tillfällig vägvisning i området. Vad gäller naturrum/infocentrum är det ett trevligt förslag som kommunen tar med sig till framtida planering av informationsinsatser kring naturreservaten. De olagliga bosättningarnas påverkan på naturmiljön borde tas upp i miljöprogrammet. Svar: Det är ett problem som kommunen får hantera, men det tas inte med i miljöprogrammet. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. De gröna kilarna värnas Vi finner inte detta förenligt med planerna på olika exploateringar av Glömstadalen, i den svaga länken i Bornsjökilen mellan Flottsbroområdet och Masmoskogen i Gömmarens Naturreservat. Mot detta strider också olika kommunalpolitikers uttalanden i diverse media för en exploatering av Masmoskogen i närheten av Masmo T-station. Målet att Jordbruksmarken bör ej bebyggas, är inte heller förenligt med en exploatering av Glömstadalen. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter, då det är politikernas uppgift att välja inriktning. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas

150 Huddinge kommun Datum Sida 45(47) Andelen skyddad natur ska öka Detta tycker vi låter bra och hoppas att Huddinge kommun ska fortsätta stå emot angreppen från olika exploateringsintressen på naturreservaten i kommunen. Inskränkningar i Gömmarens Naturreservat är inte förenligt med detta. Istället borde också den s.k. Masmokilen, som undantogs vid senaste utvidgningen av reservatet, också inlemmas i Gömmarens Naturreservat, bl.a. för en topografiskt naturlig avgränsning av skyddsområdet. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter, då det är politikernas uppgift att välja inriktning.. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas Spårväg Syd och Tvärled Södertörn genom Glömstadalen medför omfattande ingrepp som innebär att den tidigare föreslagna ekodukten över vägbygget vid Myrstuguberget är otillräcklig. För att leva upp till miljöprogrammets intentioner bör en upp mot ca 500 meter lång ekodukt/överbyggnad av spårväg/motortrafikled mellan Gömmarens naturreservat/masmoskogen och Flottsbroområdet anläggas för att i någon mån kompensera de planerade ingreppen i Bornsjökilen. Den ev. Depån för Spårväg Syd kan därför inte heller placeras här i den känsliga västra delen av Glömstadalen och alternativet för Spårväg Syd med dragning genom Gömmarens naturreservat är naturligtvis oacceptabelt. Svar: Det stämmer att RUFS anger att en kil inte bör understiga 500 meter. Befintligt avstånd mellan bostadsområdena Myrstuguberget och sista fastigheten vid G:a Stockholmsvägen är ca 590 meter. Till detta får man också räkna med befintliga vägars barriäreffekt och friktion dvs spridningsmotstånd för olika arter. Ekodukten, som var planerad till (minst) 50 meter på mitten och dess placering var utformad mest utifrån aspekten större däggdjur inkl. människor. Eftersom utformning och sträckning för spårvägen och tvärförbindelsen är oklar, är också påverkan från dessa oklar. Konstateras kan dock att det blir en påverkan på ett redan svagt avsnitt i Bornsjökilen. Om både spårvägen och tvärförbindelsen byggs enligt förslag i ÖP räcker troligen den ekodukten till. Den behöver i sådant fall vara bredare. En överdäckning av motortrafikleden förbi Myrstuguberget också vid Masmo T-station skulle ge stora miljövinster för boendemiljön och erbjuda möjligheter till kollektivtrafiknära bostadsbyggande på överdäckningen, utan att göra ytterligare större ingrepp i naturmiljön. Svar: Kommunen samarbetar och förhandlar med Trafikverket om hur utformningen av kommande väginfrastruktur i området ska ske. Riktlinjen att Obebyggda stränder bevaras anser vi är riktig, men fortsättningen: och bör i möjligaste mån tillgängliggöras, är inte självklart riktig. Om tillgängliggöras betyder anläggande av strandpromenader etc. kan det innebära en oönskad exploatering av naturstränder. Svar: Riktlinjerna som nämns i synpunkten är riktlinjer från översiktsplanen och är beslutade i samband med översiktsplanens antagande. Miljöprogrammet kan inte ändra redan beslutade riktlinjer.

151 Huddinge kommun Datum Sida 46(47) Vårby gårds scoutkår Vatten Mål 22: Här nämns att Vårbystranden ska skyddas senast 2021 genom naturreservatsbildning. Vi ställer oss i grunden positiva till detta, men anser samtidigt att det är viktigt att man i detta beslut tar hänsyn till områdets betydelse för lokala arrangemang. Valborgsfirande har årligen genomförts vid Vårbystranden sedan 80-talet, kanske kommunens vackraste valborgskväll intill Mälaren! Dessa möjligheter bör fortsatt finnas kvar! Det är även av yttersta vikt att beakta de många eldstäder som är belägna längs med stranden och att se betydelsen av att dessa finns kvar även efter en naturreservatsbildning. Enkla medel för att öka möjligheterna för kommunens invånare (och scouter!) att vara ute och nära naturen trots naturreservatsbildning. Ett sådant beslut skulle ligga helt i linje med miljömål 31 som anger att naturen ska göras mer tillgänglig i syfte att öka antalet besökare i naturområdena till år Svar: Friluftslivet är en viktig del av naturreservatens syfte. Det finns inga motsättningar med att fortsätta med ovanstående aktiviteter även när området blir ett naturreservat. Informera och engagera Vi anser att man ska ta tillfället i akt genom att arbeta fram program- och aktivitetsförslag som kommunens föreningar kan använda. Det finns både barn- och ungdomsföreningar samt andra organisationer som skulle kunna använda detta material i syfte att öka engagemanget och kunskaperna kring lokalt agenda 21 arbete. Vårt fokus i kommentarerna är hur man realiteten engagerar kommunens invånare. Mål 83/86. Hur kan man med enkla sätt mäta och demonstrera detta? Kan man ta fram ett spel där man får räkna fram(med olika svårighetsgrad för barn, ungdom respektive vuxen)? Svar: Tack för alla idéer och bra exempel på olika aktiviteter! Detta tas med i kommande åtgärdsarbete. Vår summering är helt enkelt för att öka förmågan att engagera alla kommunens invånare så satsa på att mål som kan användas inte bara inom kommun, utan även de ideella organisationerna genom att ge enkla möjligheter att engagera sig, helt enkelt ett erbjudande ingen vill säga nej till! Svar: Miljöprogrammet innehåller mål kring att informera och engagera fler aktörer i kommunen och välkomnar samarbete med exempelvis ideella organisationer i kommunen. Tyresåns vattenvårdsförbund Miljöprogrammet är tydligt med i de flesta fall konkreta mål och uppföljningsmått. Det är bra att temaområdena kopplar till de nationella målen. En styrka är också att konsekvenserna för kommunens förvaltningar redovisas i anslutning till varje temaområde. Målen gällande dagvatten under temaområdet Markanvändning och samhällsplanering är hämtade från kommunens dagvattenstrategi, och det är lätt att förstå att de lyfts in i miljöprogrammet. De är däremot otydliga som mål och svåra eller omöjliga att följa upp. Så är det också bara ett uppföljningsmått om grönytefaktor som delvis kopplar till dagvattenmålen.

152 Huddinge kommun Datum Sida 47(47) Svar: Det stämmer att riktlinjerna inte är mål och därför är svåra att följa upp. Ett arbete att ta fram indikatorer för uppföljning av dagvattenstrategin pågår. En del av uppföljningen är det stickprov som görs årligen på en detaljplan för att se hur väl dagvattenstrategin har följts. Förbundet uppskattar att dess tio vattenvårdsmål listats i miljöprogrammet. Delmål 20 på sidan 14 handlar om sjöarnas siktdjup. Där anges att siktdjupet i Drevviken ska minska från 3,1 meter till cirka 2,2 meter, det vill säga en försämring. Troligen behöver siffrorna kontrolleras. Svar: Det stämmer att det ser konstigt ut. Det beror på att målet för Drevviken redan är uppfyllt enligt treårsmedelvärdet för Dock kan man inte säga att målet är uppfyllt av bara ett eller två års positiva värden, utan det behöver vara en lång serie som visar ett ihållande tillstånd. Det ska förtydligas i en fotnot varför det ser ut som det gör. På sidan 17 nämns Stockholms stads kommande arbete med åtgärdsplaner för vattenförekomster. Här kan nämnas att ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för Magelungen och Forsån samt ett program för Drevviken. Svar: Text om detta läggs till i miljöprogrammet.

153 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, fastställs bebyggelsenamnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås (närmare återgivet i bilaga 1). Sammanfattning Med anledning av medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking, vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås, fick natur- och byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF ). Natur- och byggnadsnämnden konstaterar att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan det införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget. I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

154 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget. Beskrivning av ärendet Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. Samtidigt fick natur- och byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF ). Natur- och byggnadsnämndens förslag Natur- och byggnadsnämnden konstaterar (bilaga 2) att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan Drevviksstrand införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn för ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Natur- och byggnadsnämnden förslag till avgränsning av området Drevviksstrand framgår av bifogad kartbild (bilaga 1). Natur- och byggnadsnämnden framhåller att områdesnamn är en namntyp som kan sättas på detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Områdesnamn finns i Huddinge sedan tidigare. Fastställs Drevviksstrand som områdesnamn kommer det att skrivas in kommunens kartprodukter och i Stockholms läns tätortskarta. Beslut om områdesnamn kan eventuellt leda till att Trafikverket sätter upp skylt för vägvisning till området från någon av de större genomfartslederna. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget.

155 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Förvaltningens synpunkter I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen. I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilagor Bilaga 1: Förslag till avgränsning - kartbild Bilaga 2: Natur- och byggnadsnämndens förslag Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Förslagsställarna

156 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (1) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till avgränsning: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

157 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 3 oktober Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer det gamla bebyggelsenamnet Drevviksstrand som namn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Den geografiska avgränsningen och användningen av namnet är definierad i enlighet med natur- och byggnadsförvaltningens förslag i tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF ). Natur- och byggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn. Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Natur- och byggnadsnämnden har idag inte mandat att besluta om områdesnamn enligt rådande reglemente. Natur- och byggnadsförvaltningen rekommenderar att natur- och byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag på en ungefärlig och dynamisk avgränsning (se kartbild sidan 9) och en preciserad användning av områdesnamnet Drevviksstrand. Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C), Martin Sigal (SD) samt från förvaltningen Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör. Beslutet delges Förslagsställarna, kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen,

158 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG barn- och utbildningsförvaltningen, lantmäteriavdelningen, Lantmäteriet, Trafikverket, Södertörns brandförsvarsförbund, Södertörnspolisen.

159 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum DIARIENR SIDA LMA NBN-2015/ (10) HANDLÄGGARE Karin Ahlgren karin.ahlgren@huddinge.se Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer det gamla bebyggelsenamnet Drevviksstrand som namn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Den geografiska avgränsningen och användningen av namnet är definierad i enlighet med natur- och byggnadsförvaltningens förslag i tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF ). Natur- och byggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn. Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Natur- och byggnadsnämnden har idag inte mandat att besluta om områdesnamn enligt rådande reglemente. Natur- och byggnadsförvaltningen rekommenderar att natur- och byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag på en ungefärlig och dynamisk avgränsning (se kartbild sidan 9) och en preciserad användning av områdesnamnet Drevviksstrand. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) (servicecenter) E-POST OCH WEBB namnberedning@huddinge.se Tjänsteutlåt ortnamn

160 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 2 (10) Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Förslagsställarna hävdar att Huddinge kommun döpt om Drevviksstrand till Östra Skogås och anför ett antal argument för att denna ändring ska gå tillbaka. I medborgarförslaget hänvisas till att drygt 600 personer skrivit på en internetbaserad namnlista om att återinföra namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås. I ett tidigare medborgarförslag önskades en ändring av postorten Skogås till Drevviksstrand samt vägvisning till Drevviksstrand. Detta förslag avslogs i kommunfullmäktige med anledning av att inte kommunen är beslutande instans i dessa frågor. Ärendehistorik Medborgarförslaget remitterades till dåvarande samhällsbyggnadsnämnden 2014 med frågan om att byta traktnamnet Östra Skogås till Drevviksstrand. Med hänvisning till dåvarande samhällsbyggnadsnämndens remissvar och vad som sas i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2016 avslog kommunfullmäktige medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF ). Natur- och byggnadsnämnden fick samtidigt i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn.

161 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 3 (10) Förvaltningens synpunkter Ortnamnstyper I all form av samhällsbyggnad eller uppdelning av mark nu liksom historiskt sett namnsätts vissa av de nyskapade eller befintliga platserna i någon av fyra namntyper; Bebyggelsenamn (byar, gårdar, torp, kyrkor, skolor, o.s.v.) Ägonamn (åkrar, ängar, hagar, o.s.v.) Artefaktnamn (gator, torg, parker, broar, monument, hamnar, dammar, o.s.v.) Administrativa namn (landskap, län, kommuner, trakter, kvarter, naturreservat, o.s.v.) Utöver samhällsbyggnadsområdets namntyper finns även naturnamn. Traktnamn, naturnamn med flera kan bara beslutas av statliga Lantmäteriet. Områdesnamn i Huddinge kommun Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Områdesnamn finns som namntyp i Huddinge sedan tidigare, exempelvis i namnbeslut för Flemingsbergs industriområde (BN ), Storängens industriområde (BN ), Flemingsbergsdalen (BN ) och Länna köpcentrum (SBN ). Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. I Huddinge liksom i andra kommuner förekommer både officiellt beslutade områdesnamn och inofficiella sådana de senare är ofta nyskapade detaljplanenamn. Natur- och byggnadsnämnden som svarar för kommunens övriga ortnamnsättning har idag inte mandat att fastställa områdesnamn enligt rådande reglemente. Förvaltningen arbetar i skrivande stund med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper av olika dignitet och användning (större och mindre planeringsområden, administrativa områden m.m.) behöver fler aspekter utredas än vad som är aktuellt för medborgarförslaget.

162 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 4 (10) Grund för beslut om områdesnamnet Drevviksstrand För att inte ytterligare dra ut på frågeställningen om Drevviksstrand rekommenderar förvaltningen att natur- och byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand och att samtidigt definiera; - avgränsningen av området - användandet av namnet Tjänsteutlåtandet innehåller definitionerna och kan ligga till grund för beslutet. Äldre områdesnamn som inte är officiellt fastställda av kommunen men har utbredning i Lantmäteriets källor bör få ett officiellt namnbeslut om så krävs för enhetlig skyltning, för att karttexter inte är konsekventa eller för att namnet ska kunna spridas till en vidare krets. I det här fallet har namnet Drevviksstrand hävd och en viss namnbrukarkrets idag. Användningen av områdesnamnet Drevviksstrand Namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets ortnamnsregister under namntypen bebyggelse men har aldrig varit ett traktnamn. Förslaget om att införa namnet Drevviksstrand i kommunens kartor har ett visst stöd bland invånarna. Eftersom bebyggelsenamnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor så kan kommunen använda samma namn i andra namnbeslut, till exempel områdesnamn. Detta så länge som det inte är likalydande med något trakt- eller kvartersnamn i kommunen. Om Drevviksstrand införs som områdesnamn kommer det att skrivas in i kommunens kartprodukter och i Stockholms läns tätortskarta. Beslut om områdesnamn kan eventuellt leda till att Trafikverket vägvisar till området från någon av de större genomfartsvägarna. Förvaltningen vill poängtera att ett beslut om områdesnamn inte innebär att några fastighetsbeteckningar förändras, utan vi behåller den stabilitet som skapades för fastighetsregistret i och med statliga Lantmäteriets beslut om traktnamnen Östra Skogås och Mörtvik som togs 1982.

163 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 5 (10) Drevviksstrand - avgränsningen En geografisk avgränsning av denna typ av ortnamn beskrivs vid beslutstillfället men bör på lång sikt få vara dynamisk. Själva geografin och utbredningen av områdesnamnet är inte synlig i kartor annat än i namnbeslutet. Det är viktigt att andra befintliga namn i kartan och bruket av dem inte utraderas när ett namngivet bebyggelseområde avgränsas eller växer. Som grund för namnsättningen ligger bebyggelsenamnet Drevviksstrand och detta har ingen geografisk utbredning i sig. Namnet är satt som text i allmänna kartor på beslut av statliga Lantmäteriet, se sidan 6. Drevviksstrand som text i kartan har gjort en geografisk glidning söderut i nutida kartor hos Lantmäteriet, se sidan 7. Statliga Lantmäteriet påpekar en förmodad koppling med den avstyckning som skedde 1932 då Länna 5:1 delades. Eventuellt kan textplaceringen i Lantmäteriets kartor syfta till detta område, se sidan 6. Däremot finns inget stöd för detta i akterna från fastighetsbildningen 1932 och omregistreringen 1982 namnet förekommer inte. Namnarkivet i Uppsala som Institutet för språk och folkminnen förvaltar meddelar att Drevviksstrand finns infört på en så kallad kartkalk från 50-talet enligt uppgifter som landägaren gett, se sidan 8. I samband med detta förordades namnet av dåvarande Ortnamnskommissionen. Men i fältanteckningarna framgår inga platsanvisningar. Enligt statliga Lantmäteriet kan Huddinge kommun besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Kommunen har mandat att avgränsa området om det stämmer överens i stort med statliga Lantmäteriets placering av karttexten.

164 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 6 (10) Hemmans- och bygränser kring 1900-talet. Området tillhörde Länna. Avstyckning 1932 då Länna 5:1 delades. Drevviksstrand på Ekonomiska kartan 1952.

165 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 7 (10) Ortnamnssök hos Lantmäteriet ger idag träffen Drevviksstrand enligt kartbilden ovan.

166 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 8 (10) Namnet Drevviksstrand på en kartkalk från 50-talet.

167 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 9 (10) Förvaltningens förslag Förvaltningens förslag till avgränsning av områdesnamnet Drevviksstrand definieras på kort sikt i enlighet med kartbilden nedan. Hänsyn är tagen till nuvarande bebyggelseområden och angränsande vägar. Området som motsvarar det tidigare Länna 5:1 är inritat i förslagskartan enligt statliga Lantmäteriets jämförelse. Förvaltningens förslag på avgränsning (grönmarkerat område).

168 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA NBN-2015/4192 SIDA 10 (10) Karin Hagström Lantmäterichef Karin Ahlgren Handläggare Beslutet delges Förslagsställarna, kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, lantmäteriavdelningen, Lantmäteriet, Trafikverket, Södertörns brandförsvarsförbund, Södertörnspolisen.

169 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utveckla information, stöd och råd till äldre Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Den utveckling av information, stöd och råd till äldre, som redovisas i kommunstyrelsens tjänsteutlåtande daterat den 23 november 2016, godkänns 2. Huddinge kommuns äldreombudsman avvecklas. 3. HKF 7800: Instruktioner för äldreombudsmannen, bilaga 1, upphävs. 4. HKF 7810: Riktlinje för äldreombudsmannen gällande skyldighet att anmäla missförhållande, s.k. lex Sarah-anmälan, bilaga 2, upphävs. Sammanfattning I september 2016 sände kommunstyrelsen ut en promemoria Utveckla information, stöd och råd till äldre på remiss till äldreomsorgsnämnden, Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågor och Huddinge kommuns pensionärsråd. I promemorian slås fast att äldreomsorgen, liksom kommunernas verksamhet generellt, utvecklas kontinuerligt. I Huddinge kan man konstatera att utvecklingen av information och e-tjänster på kommunens hemsida, etableringen av ett servicecenter, äldreomsorgens fokusering på uppföljning och inhämtande av synpunkter samt nya kanaler för tillsyn och klagomål nationellt gör att verkligheten ser helt annorlunda ut nu än när äldreombudsmannen inrättades för 15 år sedan och att funktionen bör avvecklas. Utifrån remissvaren gör kommunstyrelsens förvaltning den generella bedömningen att en majoritet av remissinstanserna tycker förslaget i grunden är bra, men att det finns viss oro rörande rådgivningen till äldre samt när förslaget bör införas. Avseende det förstnämnda behöver oron beaktas när förslaget införs genom att ett gott samarbete mellan servicecenter och äldreomsorgen utvecklas. Samarbetet ska bland annat innebära att en mindre grupp av handläggarna på POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

170 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) servicecenter erhåller djupare kunskaper i ämnet än sina kollegor så att de även kan hantera de mer komplexa frågeställningarna. Rörande tidsaspekten anser kommunstyrelsens förvaltning att det sällan finns någon optimal tidpunkt för att sjösätta reformer. Mot bakgrund av ovanstående och i ljuset av en allt kärvare ekonomi anser kommunstyrelsens förvaltning att äldreombudsmannen bör avvecklas då det finns andra delar av organisationen som kan utföra dessa uppgifter bättre och mer kostnadseffektivt. Beskrivning av ärendet Historik I mars 2001 gavs det dåvarande utvecklingskontoret vid kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en tjänst som äldreombudsman. 1 januari 2002 inrättades en halvtidstjänst som äldreombudsman i Huddinge med motiveringen att det behövs en fristående resurs för att tillvarata de äldres intressen och ge råd och stöd. I äldreombudsmannens instruktioner sägs bland annat att denne ska informera och besvara frågor från allmänheten, äldre och deras anhöriga om kommunens äldreomsorg. Äldreombudsmannen ska även stödja äldre och deras anhöriga/företrädare genom att ge råd och vid behov hänvisa till t ex. äldreomsorgsnämnden, tjänsteman eller tillsynsmyndighet. Synpunkter och klagomål från allmänheten, de äldre och deras anhöriga ska dokumenteras och följas upp. Omfattning Antal ärenden för äldreombudsmannen har varierat mellan per år under perioden och av dessa har det varit ungefär lika många informationsärenden som synpunkter. Synpunkter kan vara positiva såväl som negativa. En majoritet, runt 60 procent, av de som initierar ett ärende är inte vårdtagare eller presumtiva sådana, utan anhöriga. Utblick Enligt en intervju med sakkunnig på Sveriges Kommuner och Landsting som gjordes 2014 var det bara en bråkdel ett femtontal - av landets kommuner som inrättat äldreombudsmän eller liknande funktioner för att ge information, råd och fånga upp synpunkter. Flera av de kommuner som inrättat äldreombudsman har under åren reviderat funktionen, bland annat genom närmare samarbete med informations- och medborgarkontoren då merparten av ärendena ofta rört information och råd.

171 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) Förändrade förutsättningar Äldreomsorgen, liksom kommunernas verksamhet generellt, utvecklas kontinuerligt. Det kan ske genom skapandet av nya informations- och klagomålskanaler, utvecklingen av organisation och tjänster och anpassningen till ny lagstiftning. Utvecklingen av information till brukare och invånare I Huddinge kommun läggs allt mer information om verksamheterna ut på hemsidan liksom att det numera finns en e-tjänst för synpunkter och klagomål på den kommunala verksamheten. För att brukarna själva aktivt ska kunna söka information och bedöma kvaliteten på olika verksamheter har kommunen tagit fram verktyget Jämför service. Jämförelserna inom exempelvis hemtjänst, äldreboende och servicehus baseras på årliga enkätundersökningar, verksamhetsuppföljning och offentlig statistik. Ett gemensamt servicecenter för kommunens kundstöd inrättades den 1 april 2015 i samband med att ny tjänstemannaorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor trädde i kraft. Servicecenter är bemannad av 14 samhällsvägledare med akademisk utbildning som har till uppgift att hjälpa invånarna och brukarna med ärenden rörande hela den kommunala verksamheten. Dessutom kan man ge vägledning om olika myndigheters verksamheter samt lotsa vidare till dessa. Fortbildningen av samhällsvägledarna sker löpande, bland annat genom att olika kommunala tjänstemän bjuds in för att berätta om sin verksamhet och svara på frågor om sitt område. Servicecenter hanterar sammantaget ca 380 förfrågningar från allmänhet och brukare varje dag fördelade enligt följande; ca 300 telefonsamtal, ca 50 besök och ca 30 förfrågningar per eller i frågeforum. En strukturerad och systematisk återkoppling av dessa förfrågningar till relevanta fora kommer att ske. Utvecklingen av äldreomsorgens uppföljning och inhämtande av synpunkter Enligt Socialstyrelsens föreskrifter som trädde i kraft år 2012 måste alla kommuner ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialtjänst och verksamhet enligt LSS och med hjälp av vilket man ska kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Som en följd har social- och äldreomsorgsförvaltningen de senaste åren lagt mycket tid och energi på att utveckla uppföljningen. Arbetet finns manifesterat i den uppföljningsplan som gäller sedan ett antal år tillbaka. Syftet med uppföljningsplanen är att tydliggöra vad som ska följas upp, hur, av vem och med vilken regelbundenhet.

172 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) Uppföljningsplanen verkställs bland annat genom att kommunens äldreomsorgsinspektör gör regelbundna uppföljningsbesök och undersöker vilka rutiner man har för omsorgsarbetet, hur man arbetar med dokumentation och hur säkerhetsrutinerna ser ut. Äldreomsorgsinspektörer i Huddinge är en funktion som innehas av tre olika personer som gör uppföljningar av individbeslut (biståndkansliet), hemtjänst enligt LOV (kvalitetsenheten) och särskilt boende (kvalitetsenheten). Äldreomsorgsinspektörerna är således fristående från den utförande verksamheten. Samtliga brukares subjektiva upplevelse av äldreomsorgen mäts också varje år i en kundenkät. Resultatet presenteras sedan på kommunens webbplats och i en rapport. Utöver att informera ansvariga politiker är tanken att resultatet ska underlätta för enheterna att förbättra verksamheten. För att kontinuerligt få veta vad brukarna tycker om verksamheten uppmuntras de och deras anhöriga att lämna synpunkter och klagomål. Av det informationsmaterial som lämnas ut till nya brukare av kommunens hemtjänst såväl som i äldreboenden framgår hur man lämnar synpunkter och klagomål. Inkomna synpunkter och klagomål dokumenteras i kommunens gemensamma synpunkts- och klagomålssystem. Instanser för tillsyn och klagomål på nationell nivå Får man inte gehör för sina klagomål/synpunkter i kommunen eller om man anser att det finns allvarliga brister i verksamheten kan man vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inspektionen inrättades 1 juni 2013 och är en nationell tillsynsmyndighet för all vård och omsorg i Sverige. När de mottagit en anmälan tar de ställning till om ett tillsynsärende ska öppnas. Vem som helst kan anmäla klagomål till IVOs regionala tillsynsavdelningar, oavsett om man själv har drabbats av missförhållanden, om man är anhörig eller om man känner till brister i en verksamhet. Man kan också klaga på allmän omvårdnad av äldre som ges i samband med kommunal hälso- och sjukvård enligt socialtjänstlagen genom att vända sig till patientnämnden i länet eller region. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som hjälper till vid problem i kontakten mellan patienter och vårdgivare. Slutsats en ny verklighet Sammanfattningsvis kan man konstatera att utvecklingen av information och e-tjänster på kommunens hemsida, t.ex. Jämför service, etableringen av ett servicecenter, äldreomsorgens fokusering på uppföljning och inhämtande av synpunkter samt nya kanaler för tillsyn och klagomål nationellt gör att verkligheten ser helt annorlunda ut nu än när äldreombudsmannen inrättades för 15 år sedan.

173 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) Systematisk kvalitetsutveckling Huddinge är en utvecklingsinriktad kommun och ska enligt Mål och budget genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunens samtliga verksamhetsområden. Med tanke på de utmaningar Huddinge kommun och kommunsektorn i stort står inför blir det allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att kommunen får ut mesta möjliga kvalitet av varje skattekrona. Det innebär att organisationen måste arbeta strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. I linje med ovanstående åtagande och resonemang bör äldreombudsmannen avvecklas då det finns andra delar av organisationen som kan utföra dessa uppgifter bättre och mer kostnadseffektivt. Syftet att de äldre ska få information, råd och stöd rörande äldreomsorgens verksamhet är överordnat, medan vilken funktion som utför uppgifterna kan variera över tid och är en praktisk fråga av underordnad betydelse. Utveckla information, stöd och råd till äldre Som en följd av förändrade förutsättningar bör information, stöd och råd till äldre utvecklas och anpassas till rådande förhållanden. Med tanke på den professionalisering av kommunikationen med invånare och brukare som servicecenter innebär bör inte information till äldre och anhöriga behandlas annorlunda än den avseende övrig kommunal verksamhet. Redan idag får servicecenter många förfrågningar från äldre och anhöriga varför det är rationellt att alla förfrågningar hänvisas dit. Detta kräver dock att samarbetet mellan servicecenter och social- och äldreomsorgsförvaltningen fördjupas så att brukarna och anhöriga även kan få information och vägledning i mer komplicerade rådgivningsfrågor genom att en mindre grupp av handläggarna på servicecenter erhåller djupare kunskaper i ämnet än sina kollegor. Vinsterna med ett sådant arrangemang är att: kontaktytan och öppettiderna för de äldre och anhöriga blir bättre då arbetet fördelas på flera handläggare och inte längre begränsas till de specifika telefontider en halvtidstjänst kan avsätta den fysiska tillgängligheten ökar också då servicecenter inte bara är lokaliserat i Huddinge centrum utan även går att finna del av veckan i Vårby och Skogås

174 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) servicecenter har en utvecklad strategi och metod för att kommunicera med invånarna och är vana att anpassa kommunikationen till den enskilde individens förutsättningar den nuvarande otydligheten med vart man vänder sig för information försvinner då servicecenter blir det enda valet en väg in Det är också viktigt att servicecenter i dialog med social- och äldreomsorgsförvaltningen tar ansvar för klagomålshanteringen. Den nuvarande situationen med två parallella processer för klagomålen, där ett klagomål kan hamna antingen hos äldreombudsmannen eller hos social- och äldreomsorgsförvaltningen eller hos båda, är långt ifrån optimal. Remissvar Ovanstående förslag att utveckla information, stöd och råd till äldre sändes i form av en promemoria på remiss till nedanstående instanser. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden instämmer i sitt remissvar med slutsatsen i kommunstyrelsens promemoria att tjänsten som äldreombudsman kan avvecklas (bilaga 3). Syftet uppfylls idag genom att kommunen har ett servicecenter, och att det finns utvecklade e-tjänster och information på kommunens webbplats om äldreomsorgens verksamheter. Det finns också en systematiserad hantering av synpunkter och klagomål inom ramen för äldreomsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågor Rådet för funktionshinderfrågor är positiv till översynen av resurshantering likväl som till att förstärka servicecenters roll vad gäller information och stöd, men uttrycker samtidigt en oro för att den djupare rådgivning som äldreombudsmannen kan erbjuda försämras. Rådet har tidigare genom dess deltagande föreningar påtalat önskemålet om att äldreombudsmannen borde kompletteras med en ombudsman för funktionshinderfrågor (bilaga 4). Rådet vill även betona att: I det fall Servicecenter kommer att ersätta den funktion Äldreombudsmannen haft, är det av vikt att tydlig information kring detta går ut till målgruppen. Det är viktigt att det finns en mångfald av kanaler för äldre att använda sig av för att få kontakt med Servicecenter. Det är inte självklart att digitala kanaler är det som passar äldre invånare bäst.

175 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) Huddinge kommuns pensionärsråd Pensionärsrådet ställer sig frågan varför en fungerande funktion och roll ska ersättas av en helt annan verksamhet (bilaga 5). I sitt yttrande över förslaget listar pensionärsrådet 10 synpunkter som i korthet återges nedan. 1. De åldergrupper som berörs har inte den digitala uppkoppling som behövs för att hålla sig informerad. 2. Den personliga kontakten försvinner. 3. Knappast effektivt att 14 handläggare på servicecenter sammanställer ärenden istället för som idag en person. 4. Förslaget fokuserar på information och uppföljningsfrågor och inte konkret hjälp i olika frågor. 5. Representanter från pensionärsorganisationerna har inte varit med vid utformningen av förslaget trots att det är pensionärerna som berörs. 6. Det är inte av underordnad betydelse vem som utför uppgifterna vi får inte tappa den personliga kontakten mellan administration och människa. 7. Hur kommer en strukturerad och systematisk återkoppling av förfrågningar att ske? 8. På vilket sätt kommer samarbetet mellan servicecenter och social- och äldreomsorgsförvaltningen att fördjupas, inte minst i komplicerade rådgivningsfrågor? 9. På vilket sätt ska servicecenter ta ansvar för klagomålshanteringen i dialog med social- och äldreomsorgsförvaltningen? 10. Visionen i förslaget är inte fel, men tidpunkten för att genomföra förslaget är inte rätt. Avslutningsvis anser pensionärsrådet att kommunen bör fortsätta med äldreombudsmannen några år till och därefter successivt övergå till förslaget. Det verkar som om kommunen inte tillfullo förstått det stöd äldreombudsmannen utgör. En ombudsman är ett ombud med uppdrag att representera en annan person, exempelvis i rättslag sammanhang eller vid förhandlingar. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att äldreomsorgen, liksom kommunernas verksamhet generellt, utvecklas kontinuerligt. I Huddinge kan man konstatera att utvecklingen av information och e-tjänster på kommunens hemsida, etableringen av ett servicecenter, äldreomsorgens fokusering på

176 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) uppföljning och inhämtande av synpunkter samt nya kanaler för tillsyn och klagomål nationellt gör att verkligheten ser helt annorlunda ut nu än när äldreombudsmannen inrättades för 15 år sedan. Med tanke på de utmaningar Huddinge kommun och kommunsektorn i stort står inför måste organisationen arbeta strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Av remissvaren framgår att äldreomsorgsnämnden instämmer i kommunstyrelsens förvaltnings slutsats att tjänsten som äldreombudsman kan avvecklas, medan Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågor är positiv till översynen av resurshantering likväl som till att förstärka servicecenters roll vad gäller information och stöd, men också orolig för att den djupare rådgivning som äldreombudsmannen kan erbjuda försämras i och med förslaget. Huddinge kommuns pensionärsråd har i sitt yttrande fokuserat mycket på hur frågor, dvs. frågor kring det konkreta arbetet som krävs för att ersätta äldreombudsmannen, för att avsluta med synpunkten att visionen är inte fel men att äldreombudsmannen bör behållas några år till. Därefter kan kommunen successivt övergå till förslaget. Utifrån remissvaren gör kommunstyrelsens förvaltning den generella bedömningen att en majoritet av remissinstanserna tycker förslaget i grunden är bra, men att det finns viss oro rörande rådgivningen till äldre samt när förslaget bör införas. Avseende det förstnämnda behöver oron beaktas när förslaget införs genom att ett gott samarbete mellan servicecenter och äldreomsorgen utvecklas. Samarbetet ska bland annat innebära att en mindre grupp av handläggarna på servicecenter erhåller djupare kunskaper i ämnet än sina kollegor så att de även kan hantera de mer komplexa frågeställningarna. Rörande tidsaspekten anser kommunstyrelsens förvaltning att det sällan finns någon optimal tidpunkt för att sjösätta reformer. Mot bakgrund av ovanstående och i ljuset av en allt kärvare ekonomi anser kommunstyrelsens förvaltning att äldreombudsmannen bör avvecklas då det finns andra delar av organisationen som kan utföra dessa uppgifter bättre och mer kostnadseffektivt.

177 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (9) Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1: HKF 7800: Instruktioner för äldreombudsmannen Bilaga 2: HKF 7810: Riktlinje för äldreombudsmannen gällande skyldighet att anmäla missförhållande, s.k. lex Sarah-anmälan Bilaga 3: Remissvar från äldreomsorgsnämnden Bilaga 4: Remissvar från Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågor Bilaga 5: Remissvar från Huddinge kommuns pensionärsråd Beslutet delges Äldreomsorgsnämnden Huddinge kommuns pensionärsråd Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågor

178 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 7800 SIDA 1 (2) Antaget av kommunstyrelsen , 198. Kommunfullmäktige Instruktioner för kommunens äldreombudsman Inriktning Äldreombudsmannen ska vara uttalad företrädare för enskilda äldre, fristående från kommunens äldreomsorgsverksamhet. Äldreombudsmannen ska bevaka äldres rättigheter med möjlighet att förstärka den enskildes inflytande. Äldreombudsmannen ska, genom analys av den sammantagna informationen som framkommer i kontakten med äldre och deras anhöriga samt från äldreomsorgsförvaltningen och externa utförare, verka för att äldre i Huddinge har en god äldreomsorg. Funktionens roll att leda till förbättrad kvalitet kräver en öppen dialog och god samverkan med berörda, liksom att äldre som framfört kritik ska kunna få stöd. Äldreombudsmannen är en del av Huddinge kommuns socialtjänst såvitt avser äldre personer samt för personer som, -utan att tillhöra gruppen äldre människor- har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga drabbats av en s. k. åldersrelaterad sjukdom d. v. s. sjukdom som normalt brukar drabba personer över 65 års ålder. Arbetsuppgifter Äldreombudsmannen skall systematiskt följa upp och dokumentera synpunkter och klagomål från äldre och anhöriga samt fortlöpande ta del av äldreomsorgsförvaltningens, andra förvaltningars och externa utförares egen dokumentation kring klagomålshantering och avvikelsehantering. Äldreombudsmannen ska kunna informera och besvara frågor från allmänheten, äldre och deras anhöriga om kommunens äldreomsorg, som bedrivs av kommunen själv eller av annan utförare samt om sin funktion som äldreombudsman. Den som vänder sig till äldreombudsmannen ska kunna ställa frågor och lämna sina synpunkter utan att uppge sitt namn. Äldreombudsmannen ska stödja äldre och deras anhöriga/företrädare genom att ge råd och vid behov hänvisa till t ex. äldreomsorgsnämnden, tjänsteman eller tillsynsmyndighet. Äldreombudsmannen ska vidare kunna bistå äldre och vara behjälplig i kontakter som berör äldreomsorgen. Äldreombudsmannen ska för god tillgänglighet ha fasta telefontider.

179 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 7800 SIDA 2 (2) Organisatorisk tillhörighet Äldreombudsmannen tillhör organisatoriskt kommunstyrelsens förvaltning och har en oberoende ställning gentemot äldreomsorgsnämnden och dess förvaltning, andra nämnder och förvaltningar som svarar för frågor av betydelse för äldre samt gentemot privata utförare och entreprenörer inom äldreomsorgen. Behörighet och sekretess Äldreombudsmannen har inget myndighetsansvar och ska inte arbeta med någon form av myndighetsutövning eller utförarverksamhet. Äldreombudsmannen ska inte arbeta med individuella stödinsatser. Äldreombudsmannen ska följa de sekretessbestämmelser som är tillämpliga i den verksamhet där en uppgift aktualiseras. Uppföljning och rapportering Äldreomsorgsnämnden/förvaltningen ska få del av äldreombudsmannens synpunkter. Äldreombudsmannen ska vid behov informera äldreomsorgsnämnden/förvaltningen om enskilda principiellt viktiga ärenden i syfte att förebygga brister. Äldreombudsmannen ska varje kvartal samt samlat en gång per år i särskild rapport till äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen redovisa årets verksamhet som äldreombudsman och erfarenheter från kommunens äldreomsorg.

180 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 7810 SIDA 1 (3) Antaget av kommunstyrelsen , 198. Kommunfullmäktige Riktlinje för äldreombudsmannen såvitt gäller skyldighet att anmäla missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, s.k. lex Sarah-anmälan 1. Inledning Äldreombudsmannen i Huddinge kommun har ett personligt ansvar för att: - medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs inom Huddinge kommuns äldreomsorg samt inom yrkesmässigt bedriven enskild äldreomsorg är av god kvalitet, - genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten, - ta del av aktuella instruktioner och använda de riktlinjer och rutiner som finns. 2. Rapporteringsskyldighet Om äldreombudsmannen uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållanden inom Huddinge kommuns äldreomsorg eller inom yrkesmässigt bedriven enskild äldreomsorg är hon eller han skyldig att rapportera detta. 3. Missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden Med missförhållanden som ska rapporteras avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysisk eller psykisk hälsa. Med påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande.

181 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 7810 SIDA 2 (3) Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: - beslut som ej verkställts - uteblivna insatser - brister i tillsyn - brister i bemötande - brister i självbestämmande eller integritet - brister i personlig omvårdnad (personlig hygien, mathållning, tand- och munhygien med mera) - fysiska övergrepp (slag, nyp och hårda tag ) - ekonomiska övergrepp (stöld, förskingring och utpressning) - psykiska övergrepp (hot, bestraffningar, kränkningar och skrämsel) - sexuella övergrepp (verbala kränkningar och sexuella gränsöverskridningar). Bristfälliga arbetsrutiner kan vara tillräckligt för en rapport enligt lex Sarah om de riskerar att ge upphov till ett missförhållande. Det kan till exempel handla om brister i planeringen av arbetstider så att det i en verksamhet inte finns tillräckligt med personal över dygnet. 4. Ansvar för information om skyldighet att rapportera Chefen för kommunstyrelsens kansli ansvarar för att äldreombudsmannen fortlöpande informeras om rapporteringsskyldigheten samt vem som är mottagare av en rapport. Informationen ska ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar sin anställning. Informationen ska ges fortlöpande, dock minst en gång per år. 5. Rutin för rapportering om missförhållanden eller risk för missförhållanden Äldreombudsmannen rapporterar missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållanden skriftligen på särskild blankett som framtagits inom social- och äldreomsorgsförvaltningen. I rapporten ska det framgå: - vem som rapporterar (namn, befattning och enhet) - när rapport görs (datum och klockslag) - vem rapporten gäller (namn) - vad rapporten gäller (beskrivning av vad som orsakat rapport, vad som har inträffat eller skulle kunna inträffa samt vilka personer som berörs). 6. Mottagare av rapport inom Huddinge kommuns äldreomsorg?

182 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 7810 SIDA 3 (3) När det gäller Huddinge kommuns äldreomsorg ska rapporteringsskyldigheten fullgöras till ansvarig enhetschef inom berört område inom äldreomsorgsnämndens förvaltning. Om enhetschefen är frånvarande ska rapporten lämnas till tillförordnad chef. Om en rapport berör en enhetschef är sektionschefen direkt mottagare av denna. Om en rapport berör en sektionschef, eller om sektionschef saknas, är verksamhetschefen direkt mottagare av denna. Berör rapporten en verksamhetschef är förvaltningschefen direkt mottagare. Mottagare av rapport utanför kontorstid är tjänstgörande sjuksköterska inom sjuksköterskejouren för all verksamhet, exklusive Stortorp. Mottagare för rapport som berör verksamhet inom Stortorp är tjänstgörande sjuksköterska inom Stortorps äldreboende. 7. Mottagare av rapport inom yrkesmässigt bedriven enskild äldreomsorg Inom yrkesmässigt bedriven enskild äldreomsorg fullgörs rapporteringsskyldigheten till den som bedriver verksamheten. Därmed avses den som är ytterst ansvarig för verksamheten. Bedrivs verksamheten i bolagsform skall rapporteringen ske till behörig företrädare för bolaget. Om rapporteringen inte sker till ett bolagsorgan skall skyldigheten anses fullgjord om rapporten ställs till någon som antingen är ansvarig för att ta emot sådana rapporter eller kan förväntas framföra den till en sådan ansvarig eller ett bolagsorgan. 8. Övrigt Mottagaren av äldreombudsmannens rapport bedömer behovet av åtgärder och ska i övrigt följa de rutiner, som äldreomsorgsnämnden fastställt när det gäller lex Sarah-anmälningar

183 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 22 november Paragraf Diarienummer AN-2016/ Utveckla information, stöd och råd till äldre - remissvar Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har utrett frågan om att avveckla tjänsten som äldreombudsman som finns på halvtid i kommunen. Utredningen har skickats på remiss till äldreomsorgsnämnden. Social- och äldreomsorgsförvaltningen är eniga med slutsatsen i kommunstyrelsens utredning att tjänsten som äldreombudsman kan avvecklas. Syftet uppfylls idag genom att kommunen har ett servicecenter, och att det finns utvecklade e-tjänster och information på kommunens webbplats om äldreomsorgens verksamheter. Det finns också en systematiserad hantering av synpunkter och klagomål inom ramen för äldreomsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Stephanie Hansson (KD), Nurcan Gültekin (S), Erik Wiker (L), Per Olding (C), Anna Larsson (S), Barbro Lind (MP), Lasse Alm (V), Charlotte Björkman (HP) och Curt Carleteg (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Reservationer (MP), (S) och (V) reserverar sig mot äldreomsorgsnämndens beslut. I sin reservation, se bilaga till detta protokolls 9, anser de bland annat att det finns ett behov av en äldreombudsman i Huddinge kommun. Beslutet delges Kommunstyrelsen

184 Huddinge kommun Äldreomsorgsnämnden Reservation Ärende 10: Utveckla information, stöd och råd till äldre- remissvar Vi, som företrädare för Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i äldreomsorgsnämnden, reserverar oss härmed mot beslutet att avveckla tjänsten som äldreombudsman i kommunen. Kommunen har under en cirka 15 år lång period haft en äldreombudsman anställd på halvtid. Alla samhälleligt tillsatta ombudsmän t ex diskrimineringsombudsmannen, är till för att representera en eller flera grupper av medborgare, medborgare som kan ha svårare än andra att göra sin stämma hörd. Detta gäller även den kommunalt inrättade äldreombudsman som vi har i kommunen, men där den som innehaft befattningen tyvärr slutat sin anställning. En äldreombudsman företräder gruppen äldre kommuninnevånare. I sin roll som företrädare för de äldre har ombudsmannen tystnadsplikt. Den person som var äldreombudsman i Huddinge gjorde hembesök v b. Äldreombudsmannen har varit mycket uppskattad av de äldre kommunirmevånarna. Det innebär inte "utveckling" av råd och stöd till de äldre, när man avvecklar äldreombudsmannen. Det innebär en försämring för de äldre. Att kommunens på flera sätt mindre väl fungerande servicecenter behöver utvecklas för att på ett bra sätt vara kommunens förlängda /informations-/arm gentemot medborgarna, bör inte kopplas till den roll en äldreombudsman har. Servicecenters informatörer är kommunens representanter gentemot medborgarna. Äldreombudsmannen är de äldres representant gentemot kommunen. Vid Pens ionärsrådets senaste sammanträde togs ett enhälligt beslut om att skicka en skrivelse till kommunstyrelsenl-fullmäktige emot ett beslut att avveckla äldreombudsmannen. Bakom skrivelsen stod primärt pensionärsorganisationerna. Ingen representant för den styrande politiska koalitionen anförde vid den tidpunkten synpunkter emot detta. Vi, som representanter för de röd-gröna partierna, har däremot inte ändrat uppfattning tills idag. Vi anser fortfarande, i likhet med pensionärsorganisationerna, att det finns behov av en äldreombudsman. För Miljöpartiet de gröna '1LL! Barbro Lind ~ För Socialdemokraterna

185 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Carin Nyh carin.nyh@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Utveckla information, stöd och råd till äldre remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har utrett frågan om att avveckla tjänsten som äldreombudsman som finns på halvtid i kommunen. Utredningen har skickats på remiss till äldreomsorgsnämnden. Social- och äldreomsorgsförvaltningen är eniga med slutsatsen i kommunstyrelsens utredning att tjänsten som äldreombudsman kan avvecklas. Syftet uppfylls idag genom att kommunen har ett servicecenter, och att det finns utvecklade e-tjänster och information på kommunens webbplats om äldreomsorgens verksamheter. Det finns också en systematiserad hantering av synpunkter och klagomål inom ramen för äldreomsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har utrett frågan om att avveckla tjänsten som äldreombudsman som finns på halvtid i kommunen. Utredningen har skickats på remiss till äldreomsorgsnämnden. Tjänsten inrättades 2002 med syfte att förenkla och underlätta för de äldre invånarna i Huddinge kommun att få rätt information om kommunens verksamheter inom äldreomsorg. Äldreombudsmannen skulle också ta emot synpunkter och klagomål. Sedan tjänsten inrättades har kommunen utvecklat informations- och kontaktmöjligheterna genom e-tjänster, inrättandet av ett servicecenter och förbättrad information i trycksaker och på huddinge.se. Hanteringen av synpunkter och klagomål har systematiserats och ingår i äldreomsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. Idag är det lättare betydligt enklare att på olika sätt få kontakt med äldreomsorgen, och få den information man efterfrågar, än när tjänsten inrättades. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

186 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2016/ (3) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår i sin utredning att tjänsten som äldreombudsman avvecklas då professionaliteten i kommunikationen med invånarna samt en systematisk hantering av synpunkter och klagomål har gjort att funktionen inte fyller sin funktion längre. Dock bör samarbetet mellan servicecenter och social- och äldreomsorgsförvaltningen fördjupas för att säkra fortsatt god service och rådgivning till medborgarna. Utredningen sammanfattar vinsterna med arrangemanget så här: Vinsterna med ett sådant arrangemang är att: kontaktytan och öppettiderna för de äldre och anhöriga blir bättre då arbetet fördelas på flera handläggare och inte längre begränsas till de specifika telefontider en halvtidstjänst kan avsätta den fysiska tillgängligheten ökar också då servicecenter inte bara är lokaliserat i Huddinge centrum utan även går att finna del av veckan i Vårby och Skogås servicecenter har en utvecklad strategi och metod för att kommunicera med invånarna och är vana att anpassa kommunikationen till den enskilde individens förutsättningar den nuvarande otydlighet med vart man vänder sig för information försvinner då servicecenter blir det enda valet en väg in Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen är eniga med slutsatsen i kommunstyrelsens utredning att tjänsten som äldreombudsman kan avvecklas. Syftet uppfylls idag genom att kommunen har ett servicecenter, och att det finns utvecklade e-tjänster och information på kommunens webbplats om äldreomsorgens verksamheter. Det finns också en systematiserad hantering av synpunkter och klagomål inom ramen för äldreomsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Carin Nyh Utvecklingsledare

187 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2016/ (3) Bilagor Utveckla information, stöd och råd till äldre, Promemoria Beslutet delges Kommunstyrelsen

188 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinges råd för funktionshinderfrågor 28 september Paragraf Diarienummer KS-2016/ Huddinges råd för funktionshinderfrågors remissvar på Utveckla information, råd och stöd till äldre Huddinges råd för funktionshinderfrågors beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor beslutar att överlämna remissvar daterat den 15 september 2016 till kommunstyrelsen som yttrande över Utveckla information, råd och stöd till äldre, med följande två tillägg: I det fall Servicecenter kommer att ersätta den funktion Äldreombudsmannen haft, är det av vikt att tydlig information kring detta går ut till målgruppen. Det är viktigt att det finns en mångfald av kanaler för äldre att använda sig av för att få kontakt med Servicecenter. Det är inte självklart att digitala kanaler är det som passar äldre invånare bäst. Sammanfattning Huddinges råd för funktionshinderfrågor har fått premorian Utveckla information, råd och stöd till äldre på remiss. Huddinges råd för funktionshinderfrågor är positiv till översyner av resurshantering likväl som till att förstärka servicecenters roll vad gäller information och stöd, men uttrycker samtidigt en oro för att den djupare rådgivning som äldreombudsmannen kan erbjuda försämras. Rådet har tidigare genom dess deltagande föreningar påtalat önskemålet om att äldreombudsmannen borde kompletteras med en ombudsman för funktionshinderfrågor. Överläggning Hanna Lundborg, kvalitetschef, informerar om ärendet. I ärendet yttrar sig Lars Björkman (HP), Olle Johansson, DHR, Kurt Lindfors, SDF, Marianne Broman (MP), Lars Björkman (HP), Jessica Ericsson (L), Ann-Marie Bergmark, Hjärt-Lung, och Ulla Olsson Engström (V). Olle Johansson, DHR, framhåller att tjänsteutlåtandet inte uttrycker det som sades på Huddinges råd för funktionshinderfrågors arbetsutskott, där han menar att en betydligt mer kritisk hållning till förslaget framfördes. Kurt Lindfors, SDF, påpekar att det råder brist på teckenspråkskompetens inom äldreomsorgen.

189 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinges råd för funktionshinderfrågor 28 september Paragraf Diarienummer KS-2016/ Marianne Broman (MP) understryker att i det fall Servicecenter kommer att ersätta den funktion Äldreombudsmannen haft, så är det viktigt att tydlig information kring detta går ut till målgruppen. Lars Björkman (HP) instämmer i detta. Jessica Ericsson (L) undrar hur tillgängligheten ser ut till Servicecenter och vilka telefontider som gäller. Hanna Lundborg informerar om att Servicecenter har samma öppettider som kommunen i övrigt, och att de har telefontid hela dagen. Ann-Marie Bergmark, Hjärt-Lung, menar att förslaget med att avskaffa Äldreombudsmannen och istället lägga över ansvar på Servicecenter i de aktuella frågorna är att osynliggöra och förminska frågor som är av stor vikt för den enskilda individen. Ulla Olsson Engström (V) undrar om det inte är så att äldreombudsmannens tjänst varit delad mellan äldrefrågor och funktionshinderfrågor, och vad som i så fall nu kommer att hända med funktionshinderfrågorna. Hanna Lundborg svarar att även om samma tjänsteman fram tills nyligen både varit Äldreombudsman och arbetat med funktionshinderfrågor, så har funktionshinderfrågorna inte hanterats i en ombudsmannaroll. Det lyfts också fram i överläggningen att det är viktigt att det finns en mångfald av kanaler för äldre att använda sig av för att få kontakt med Servicecenter. Det är inte självklart att digitala kanaler är det som passar äldre invånare bäst. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Olle Johansson, DHR, anmäler protokollsanteckning (bilaga 5:1). Beslutet delges Kommunstyrelsen

190 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSVAR DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Huddinges råd för funktionshinderfrågor Huddinges råd för funktionshinderfrågors remissvar på Utveckla information, råd och stöd till äldre Förslag till beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor beslutar att överlämna remissvar daterat den 15 september 2016 till kommunstyrelsen som yttrande över Utveckla information, råd och stöd till äldre. Sammanfattning Huddinges råd för funktionshinderfrågor har fått premorian Utveckla information, råd och stöd till äldre på remiss. Huddinges råd för funktionshinderfrågor är positiv till översyner av resurshantering likväl som till att förstärka servicecenters roll vad gäller information och stöd, men uttrycker samtidigt en oro för att den djupare rådgivning som äldreombudsmannen kan erbjuda försämras. Rådet har tidigare genom dess deltagande föreningar påtalat önskemålet om att äldreombudsmannen borde kompletteras med en ombudsman för funktionshinderfrågor. Beskrivning av ärendet Remitterad promemoria redogör för ett förslag till förnyat arbetssätt vad gäller information, råd och stöd till äldre som alternativ till nuvarande äldreombudsmannens funktion. 1 januari 2002 inrättades en halvtidstjänst som äldreombudsman i Huddinge med motiveringen att det behövs en fristående resurs för att tillvarata de äldres intressen och ge råd och stöd. Äldreomsorgen, liksom kommunernas verksamhet generellt, utvecklas kontinuerligt. I Huddinge kan man konstatera att utvecklingen av information och e-tjänster på kommunens hemsida, etableringen av ett servicecenter, äldreomsorgens fokusering på uppföljning och inhämtande av synpunkter samt nya kanaler för tillsyn och klagomål nationellt gör att verkligheten ser helt annorlunda ut nu än när äldreombudsmannen inrättades för 15 år sedan. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

191 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSVAR DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Med tanke på de utmaningar Huddinge kommun och kommunsektorn i stort står inför måste organisationen arbeta strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. I linje med ovanstående resonemang bör äldreombudsmannen avvecklas då det finns andra delar av organisationen som kan utföra dessa uppgifter bättre och mer kostnadseffektivt. Syftet att de äldre ska få information, råd och stöd rörande äldreomsorgens verksamhet är överordnat, medan vilken funktion som utför uppgifterna kan variera över tid och är en praktisk fråga av underordnad betydelse. Med tanke på den professionalisering av kommunikationen med invånare och brukare som servicecenter innebär bör inte information till äldre och anhöriga behandlas annorlunda än den avseende övrig kommunal verksamhet. Och redan idag får servicecenter många förfrågningar från äldre och anhöriga varför det är rationellt att alla förfrågningar hänvisas dit. Detta kräver dock att samarbetet mellan servicecenter och social- och äldreomsorgsförvaltningen fördjupas så att brukarna och anhöriga även kan få information och vägledning i mer komplicerade rådgivningsfrågor. Förslaget har remitterats till äldreomsorgsnämnden, pensionärsrådet och Huddinges råd för funktionshinderfrågor med svarstid senast 31 oktober, vartefter förslaget läggs fram för kommunstyrelsen, remissvaren inkluderat. Huddinges råd för funktionshinderfrågors synpunkter Huddinges råd för funktionshinderfrågor är positiva till att kommunen löpande ser över uppdrag och funktioner, till exempel vid återbesättningar av tjänster, för att använda resurserna på bästa sätt. Rådet är också positivt inställda till att kompetensen på servicecenter breddas kring äldrefrågor och till den ökade tillgänglighet som servicecenter kan erbjuda. Samtidigt uttrycker rådet en stark oro för att den djupare rådgivning som äldreombudsmannen kan erbjuda försämras och för att det finns en risk att personer faller mellan stolarna. Rådet har tidigare genom dess deltagande föreningar påtalat önskemålet om att äldreombudsmannen borde kompletteras med en ombudsman för funktionshinderfrågor. Hanna Lundborg Kvalitetschef

192 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSVAR DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Bilagor Bilaga: Promemoria Utveckla information, råd och stöd till äldre daterat Delges Kommunstyrelsens förvaltning

193 !l /, l. ( l Huddinges råd för funktionshinderfrågor An g ärende: Utveckla information, råd och stöd till äldre (KS-2016/ ) Funktionshinderrådet i Huddinge är positivt till översyner av resurshantering och fördjupningar av samhällsservicen. Kommunen har sedan 2002 haft en sk äldreombudsman på halvtid. Redan då ansåg handikapprörelsen, att en resursförstärkning behövdes också till funktionshinderområdet Att tjänsten skulle utökas. Från kommunen ville man ha en försöksverksamhet för äldrefrågor för senare utvärdering. Utvärderingen planeras nu leda till indragen tjänst, att i stället inrangeras i ett servicecenter. Bland argumenten konstateras kommunernas generella kontinuerliga utveckling. Inte minst e-tjänster på kommunens hemsida. Det som bortses från är, att äldre-generationen trots allt inte blivit yngre utan äldre, har en ovilja, okunskap, rädsla inom dataområdet Vi har också påpekat den äldre generationens ovilja att besvära myndigheter, kanske också för att man inte vet vart man vänder sig. Att se ett servicecenter som det bästa är inte realistiskt. Att se anmälningar/frågor via kommunens hemsida faller på bristen på hemmadator. "... lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. /linje med ovanstående resonemang bör äldreombudsmannen avvecklas då det finns andra delar av organisationen som kan utföra dessa uppgifter bättre och mer kostnadseffektivt. Syftet att de äldre ska få information, råd och stöd rörande äldreomsorgens verksamhet är överordnat, medan vilken funktion som utför uppgifterna kan variera över tid och är en praktisk fråga av underordnad betydelse." (ur remissvar KS-2016/ ) Just situationen med ständiga organisationsförändringar, med vem som gör vad visar, att ~ inte nås och för invånaren otakten bara förvirrar. Inom sjukvården har man insett vikten av ökad kunskap och planerar till och med att hemsjukvården får ett eget kunskapscentrum. En viktig mottagargrupp är de tysta äldre och ökad kunskap om deras behov. VAD BLEV DET AV UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING? Kostnadskonsekvenserna är belysta, var är individernas erfarenheter? Vi begär att ärendet ska återremitteras för komplettering av humanperspektivet För DHR Hu~il}ieavdelningen o11~ J6h~frsso~ /' ' /' / // -~

194 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 7 (1 O) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Huddinges pensionärsråd 25 oktober Diarienummer AN-2016/ Utveckla information, stöd och råd till äldre - remissvar Huddinges pensionärsråds beslut Huddinges pensionärsråd godkänner arbetsutskottets förslag till yttrande som sitt eget och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning En remiss har skickats till Huddinges pensionärsråd avseende Utveckla information, stöd och råd till äldre, KS-20 16/ Rådets arbetsutskott har arbetat fram ett förslag till yttrande, se bilaga till detta protokolls 4. Pensionärsrådet ställer sig bland annat frågan varför en fungerande funktion och roll ska ersättas av en helt annan verksamhet. Rådet ser därför gärna att kommunen fortsätter med funktionen äldreombudsman ett par år till för att sedan succesivt övergå till förslaget. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsen (M), Nurcan Gtiltekin (S), Bo Beckman (S), Sonia Benavente (V), Barbro Lind (MP), Gerd Klang (PRO), Gustaf Andersson (PRO), Megan Wallenberg (PRO), Gmmel Ragnhäll (PRO) och Alexandra Birk (SPF). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelens förvaltning, Björn Rosborg Signaturer. Utdragsbestyrkande: datum och signalur

195 1 Yt trande över förslag: "Utveckla information, stöd och råd till äldre". Inledningsvis ställer vi oss frågan varför en fungerande verksamhet skall ersättas då samma typ av verksamhet införs i många andra kommuner, exempelvis i S~ockholm. Det finns en regel som säger: "If it isn't broken don't fix it" eller "Om det inte är trasigt så laga det inte". Vi tycker att den regeln bör gälla även i denna fråga. Vi har följande synpunkter på förslaget: l. De åldersgrupper som berörs har inte den digitala uppkopplingen som behövs för att hålla sig informerad. Målgruppen är i första hand c:a pensionärer, varav 45 %, d.v.s. c:a är över 75 år Av dessa har 75% inte tillgång till datorer och internet, d.v.s. c:a drygt personer... l åringar åringar "' åringar åringar, åringar JO 6. > 90-åringar Den övre kurva: Andelen av pensionärer som har datorer i% per åldersgrupp Den undre kurva: Andelen av pensionärer i %av totala pensionärer per åldersgrupp. Som framgår av dagens målgrupp kommer övergången till mer digitaliserad information att medföra avsevärda problem för våra allra äldsta medborgare, som också har det svårt att besöka de olika servicecentra i kommunen. 2. Den personliga kontakten försvinner. Kontaktytan för den enskilde blir betydligt större och därmed sämre än idag, då det blir flera handläggare inkopplade, för vem tror att m~n vid nästa kontakt får tala med den förra, eftersom det finns 14 handläggare. Det kommer att bli samma bekymmer som för närvarande.finns inom hemtjänsten där kunden får alltför många olika personer. 3. Det kan väl knappast vara effektivt att sammanställa ärenden från 14 handläggare på. servicecenter, som kan ha haft den typen av frågor i stället för att få sammanställ,. n ingen som idag från en person. 4. Mycket av innehållet i förslaget har gjorts till en informations- och uppföljningsfråga och inte till konkret hjälp i olika frågor. Man talar om att men inte hur. Vårt intryck av förslaget är att det till stor del är en ren skrivbordsprodukt där man inte tagit fram tillräckliga basdata. Förslagen är generella och saknar ordentliga beskrivningar av hur genomförande och uppföljning skall ske, se våra frågor. 5. Vi saknar representanter från pensionärsorganisationerna vid utformningen av förslaget, som ju i första hand berör just pensionärerna.

196 2 Vi, Huddinges Pens i9 n ä rso~ganisationer, har vid flera tillfällen uttryckt önskemål ctm att vi vill vara med i u tfo r~ning en av förslag som berör oss äldre och inte bara få två veckor att kommentera förslagen före beslut. Det är väl ändå så att det är vi, som bäst vet hur det är att vara gammal och vilka behov vi har. Vi tycker att detta ärende hade lämpat sig utmärkt för ett sådant deltagande, eller som en kommun uttryckte det i direktiven till sin utredning om ÄO, "Tjänsten ska utformas tillsammans med pensionärsorganisationerna". 6. Det är definitivt inte av underordnad betydelse vem som utför uppgifterna: informat ion, råd och stöd rörande äldreomsorgensverksamheten. Vi får inte tappa bort den viktiga personliga kontakten mellan administration och människa. 7. På vilket sätt kommer en strukturerad och systematisk återkoppling av dessa förfrågningar till relevanta fora att ske? 8. På vilket sätt kommer samarbetet mellan servicecenter och social- och äldreomsorgsförvaltningen att fördjupas så att brukarna och anhöriga även kan få information och vägledning i mer komplicerade rådgivningsfrågor? 9. På vilket sätt skall servicecenter ta ansvar för klagomålshanteringen i dialog med social- och äldreomsorgsförvaltningen? 10. Visionen är inte fel och i takt med att våra äldsta avlider kommer naturligtvis den digitala informationen och uppföljningen att vara det administrativt bästa metoden. Vi anser dock att tidpunkten för att genomföra förslaget inte är rätt. Avslutningsvis anser vi att kommunen bör fortsätta med äldreombudsmannen några år till och därefter succesivt övergå till förslaget. Det verkar som om Huddinge kommun inte har förstått vilket stöd Äldreombudsmannen har varit och fortfarande är för de äldre, som behöver och söker hjälp! En ombudsman är ett ombud med uppdrag att representera en annan person, exempelvis i rättsliga sammanhang eller vid förhandlingar. För PRO: Ger d Klang Gustaf Andersson För SPF Seniorerna: Alexandra Birk Bitte Sundqvist

197 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Plan för samhällsbyggnadsprojekt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Plan för samhällsbyggnadsprojekt har upprättats enligt en nyinrättad gemensam koncernövergripande process som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. Planen ska läsas tillsammans med nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner för att få en samlad bild. Plan för samhällsbyggnadsprojekt beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L) och Gunilla Wastesson, biträdande samhällsbyggnadsdirektör. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

198 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 23 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Plan för samhällsbyggnadsprojekt (KF) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen för vidare beredning. Skäl för återremiss Ärendet återremitteras till förvaltningen i enlighet med Sara Heelge Vikmångs (S) m fl yrkande i enlighet med bilaga 23:1. Sammanfattning Plan för samhällsbyggnadsprojekt har upprättats enligt en nyinrättad gemensam koncernövergripande process som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. Planen ska läsas tillsammans med nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner för att få en samlad bild. Plan för samhällsbyggnadsprojekt beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner.

199 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 23 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Överläggning Sara Heelge Vikmång (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar, med hänvisning till bilaga 23:1, att ärendet återremitteras till förvaltningen för vidare beredning. Yrkandet biträds av Malin Danielsson (L). I övrigt yttrar sig Daniel Dronjak (M) och Arnold Boström (SD). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra, om att ärendet ska återremitteras mot att ärendet ska avgöras idag, och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska återremitteras till förvaltningen för vidare beredning.

200 liociafdcmoktiltcrr'a Huddinge kommun Kommunstyrelsen FÖRSLAG Ärende 23: Plan för samhällsbyggnadsprojekt Förslag till beslut l första hand att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till förva ltningen fö r att förtydliga hur projekten i planen förhåller sig till tidigare fattade beslut och fastlagda planer samt ge möjlighet till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare att få en fördjupad information om de nytillkomna projekten. Bakgrund Plan för samhällsbyggnadsprojekt har upprättat s av kommunstyrelsens förvaltnlng enligt en nyinrättad process med syfte att skapa en kommungemensam bild av vilja, behov och möjlighet att växa. l ärendet beskrivs hui kommunens tjänstemannaledning gjort en översyn av hur kommunen skulle kunna förbättra samordning och planering i de tidiga skedena och formalisera en involvering av samtliga förvaltningar. Vidare beskrivs att årets plan är en hybrid mellan den gamla och den nya processen. Vi delar intentionen och syftet som förvaltningen beskriver om att inrätta en ny process och vi vill va ra med och t a ansvar för Huddinges utveckling och möjliggöra den prioritering som ett avtal om Spårväg syd skulle innebära. För att den nya processen ska fungera måste det finnas motsvarande samordning och involvering i de politiska försam lingarna; kommunstyrelse, utskott och de kommunala nämnderna som de som beskrivs på tjänstemannasidan. Något vi menar sakn as inför dagens förslag till beslut. l den gamla processen finns några moment som bidrog till fördjupade kunskaper och politisk förankring. Projektplanen följdes upp, planen skickades på rem iss till nämndern a och nytillkomna projekt presenterades. Tydliga st art- och slutdatum presenterad es på ett överskådligt vi s. Det kommer i det här läget inte vara möjligt att genomfö ra f örankring i enlighet med den gamla processen eftersom planen för samhällsbyggnadsprojekt måste beslutas i närtid. Dock menar vi att underlaget behöver förtydligas när det gäiler hur projekten förhåller sig till tidigare fattade beslut och fastlagda planer, och vilka tidigare beslut som

201 .. upphävs eller ändras. De nytillkomna projekten måste presenteras så att kommunstyrelsen får en rimlig möjlighet att ta ställning till dessa. Förutom en mer genomarbetad plan behövs i nästa steg också, menar vi, en prioritering av projekten, utifrån förutsättningarna för genomförande inom förvaltningen. Det handlar om mycket stora projekt som kommer att kräva stora insatser i form av resurser och personal från kommunens sida. Beslut om kommunens åtagande för samhällsplanering under de kommande tre åren är en viktig politisk fråga och måste bygga på ett gediget och väl kommunicerat underlag. Det måste vara transparent hur projekten prioriteras och bedöms utifrån kommunens målbild, delmål och geografiska aspekter. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet ~ IJ.ILir~,_ ~;JJ,( '" ( Marica Lindblad

202 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) HANDLÄGGARE Johan Höglund johan.höglund@huddinge.se Gunilla Wastesson gunilla.vastesson@huddinge.se Kommunstyrelsen Plan för samhällsbyggnadsprojekt Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Plan för samhällbyggnadsprojekt , bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2016, godkänns. Sammanfattning Plan för samhällsbyggnadsprojekt har upprättats enligt en nyinrättad gemensam koncernövergripande process som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. Planen ska läsas tillsammans med nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner för att få en samlad bild. Plan för samhällsbyggnadsprojekt beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

203 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) Beskrivning av ärendet Återremiss Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 9 november 2016 xx att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2016 yy att återremittera ärendet med hänvisning till Nytt arbetssätt för samhällsplanering i tidiga skeden Sedan 2013 har kommunstyrelsen och dåvarande samhällbyggnadsnämnden (sedan april 2015 kommunstyrelsen) haft ett uppdrag som syftar till att effektivisera samhällsbyggandet i stort och i synnerhet kommunens samhällbyggnadsprocess. Ett antal åtgärder har genomförts för att kunna bygga ut den kommunala servicen samtidigt som ambitionerna för bostadsbyggandet i kommunen ökat. Utifrån dessa utvecklingsåtaganden genomförde kommunens tjänstemannaledning (kommunens ledningsgrupp) en översyn av hur kommunen skulle kunna förbättra samordning och planering i de tidiga skedena av samhällsbyggandet samt formalisera involvering av alla kommunens förvaltningar. Kommunens ledningsgrupp ville också se över och utveckla en systematik som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess för att tydliggöra beslutsprocessen och beslutsvägar samt stärka de politiska signalerna från mål och budget ut i verksamheten kring just samhällsutvecklingen. Då-läget för kommunen var att all fysisk samhällplanering i Huddinge skedde inom processerna samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och investeringsprocessen. Dock var endast de två senare integrerade i kommunens ordinarie styrnings- och uppföljningsprocess (PUFF:en). Mycket av samverkan mellan förvaltningar inom samhällsbyggnadsprocessen skedde genom remissförfarande. Planeringen och förfarandet var inte direkt kopplat till ett gemensamt strategiskt koncerntänk för utvecklingen av Huddinge. Beslutsprocessen innebar att Plan för samhällsbyggnadsprojekt för den kommande treårsperioden beslutades av kommunstyrelsen i januari och kommunfullmäktige i februari. Förslaget, som upprättades av kommunstyrelsens förvaltning, beaktade nämndernas lokalförsörjningsplaner. Framtagandet av ny plan hade föregåtts av ett remissförfarande som bestod av att kommunstyrelsen i ett samlat ärende dels beslutade om en uppföljning av gällande plan, dels inhämtade synpunkter på projektidéer som skulle kunna vara tänkbara att ta in som nya projekt. I och med att processen ändras har motsvarande remiss inte ägt rum inför upprättande av Plan för samhällsbyggnadsprojekt Uppföljning av gällande plan, Plan för

204 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) samhällsbyggnadsprojekt , har skett i verksamhetsberättelse för 2015 och i delårsredovisning 1 och 2 för Under 2016 har kommunen infört nödvändiga förändringar av process och arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun för att uppnå en mer sammanhållen, effektiv, välkänd och välfungerande samhällsplanering som inbegriper alla aspekter av hållbar utveckling. Processen och det förändrade arbetssättet ska också bidra till att kvantitetsmålen avseende bostäder och etablering av verksamheter uppfylls samtidigt som övergripande mål för kommunens utveckling enligt Hållabart Huddinge 2030 och Översiktsplan 2030 uppfylls utan att kommunen riskerar att överbelåna sig. En av åtgärderna för att förbättra den strategiska planeringen var att inrätta en gemensam koncernövergripande process som föregår både samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. Det är också viktigt att minska otakten och begränsa målförskjutningen inom planering och mellan processer. Huddinge ska därför från och med 2018: Införa en process för samhällsplanering i Huddinge som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen samt i vissa fall investeringsprocessen. Bedriva all samhällsplanering inom kommunens ordinarie planeringsoch uppföljningsprocess (PUFF:en). Eftersom den nya processen bygger på att en gemensam planeringsprocess som föregår framtagningen av de olika planerna (plan för samhällsbyggnadsprojekt, lokalförsörjningsplanen, investeringsäskanden) så kommer ovanstående förslag tidigast kunna träda i kraft fullt ut i och med att verksamhetsplanerna för 2018 tas fram, men arbetssättet kring en gemensam planeringsprocess har påbörjats redan i år. Plan för samhällbyggnadsprojekt har därför fått ett nytt format och anpassats till kommunens målbild och övriga mallar som används inom planerings- och uppföljningsprocessen (PUFF:en). När processen har löpt ett helt varv kommer kommunen att ha en kommungemensam planering, det vill säga En kommungemensam plan för samhällbyggnadsprojekt En kommungemensam lokalförsörjningsplan

205 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) En kommungemensam investeringsplan Årets plan för samhällbyggnadsprojekt är en hybrid mellan den gamla och den nya processen. I år har nämnderna haft ansvar för att ta fram och besluta om respektive lokalförsörjningsplan samt planera för nämndernas lokalinvesteringar de kommande tre åren. För att skapa en bild av var vi ska redovisas dessa delvis redan nu i årets plan för samhällbyggnadsprojekt. Lokalförsörjningsplanerna har ännu inte beslutats av respektive nämnd, varför ändringar kan bli aktuella. Samordning med kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017 Plan för samhällsbyggnadsprojekt redovisas i detta ärende till kommunstyrelsen via dess samhällsbyggnadsutskott. Vid behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avses samordning ske med ärendet som behandlar kommunstyrelsens verksamhetsplan för Plan för samhällsbyggnadsprojekt återremitterades den 23 november. Detta innebar att beredning av ärendet samordnades med verksamhetsplan, men att beslut fattas vid olika sammanträden. Eventuella behov av följdändringar i investeringsplanerna får hanteras i samband med delår 1 för Plan för samhällsbyggnadsprojekt Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med övriga förvaltningar tagit fram Plan för samhällsbyggnadsprojekt som beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren samt investeringar och exploateringsresultat. För att få en fullständig bild behöver man också läsa nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner. Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Den höga ambitionsnivån innebär att ett stort antal exploateringsprojekt behöver starta under 2017 samtidigt som planering av Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd går in i ett intensivt skede. Prioritering inom kommunens tre utvecklingsområden Flemingsberg, Kungens kurva och centrala Huddinge samt inom Spårväg syds influensområde innebär att

206 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) kommunens resurser behöver styras dit och att andra projekt får lägre prioritet än vad som annars varit fallet. I övriga delar av kommunen startas därför ytterst få nya bostadsprojekt. Pågående projekt planeras dock att fullföljas. Planläggning och genomförande av f d fritidshusområden som behöver VAförsörjas är mycket resurskrävande och medför stora kommunala investeringar. Utbyggnaden kommer att fortsätta med utgångspunkt i bl a prioritering i nytt VA-försörjningsprogram, men takten är begränsad. Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. I några fall kan inte önskad inflyttning uppfyllas, eftersom det tar lång tid att planlägga och genomföra projekt. I dessa fall behöver förvaltningarna gemensamt utreda vilka andra åtgärder som kan vara aktuella för att uppfylla behoven under en övergångsperiod. Inför varje antagande av en detaljplan som innehåller bostäder ska en redovisning ske av hur behovet av förskolor och skolor uppfylls i området. Tillskottet av nya arbetsplatser sker framför allt i Flemingsberg och Kungens kurva, men utökningen av kommunalt finansierad verksamhet tillskapar också ett betydande antal arbetstillfällen, liksom utveckling av befintliga företag. När det gäller infrastruktur och investeringar så är fortsatt fokus på regional transportinfrastruktur som Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd, men också genomförande av cykelplanen, parkprogram, lekplatsprogram och badplatsprogram. Inom natur och miljö prioriteras åtgärder enligt åtgärdsplaner för Trehörningen och Orlången samt investeringar i arrendegårdar och naturområden. Förvaltningens synpunkter Planen för samhällsbyggnadsprojekt har en ambitionsnivå som uppfyller ett bostadsåtagande enligt Sverigeförhandlingens förutsättningar för Spårväg syd. Ambitionsnivån är högre än vad kommunens organisation är anpassad för. För att kunna uppfylla planen krävs därför att förvaltningen kan anpassa sin organisation och skaffa de resurser som krävs genom rekrytering och genom att engagera konsulter. Eftersom det är brist på erfaren arbetskraft i branschen är detta i sig en utmaning. Utökningen av personal/konsulter förutsätts till övervägande del kunna finansieras av exploateringsöverskott och/eller investeringar, men förvaltningen kan behöva återkomma med en begäran om utökad budget. Parallellt med en anpassning av organisationen utreder förvaltningen nya långsiktiga samarbetsformer med byggherrar och

207 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) ytterligare effektivisering i samhällsbyggnadsprocessen för att kunna klara av den utmaning det innebär att leverera ett stort antal bostäder, arbetsplatser och en stor mängd samhällsservice uthålligt under lång tid. Den samlade projektportföljen för innehåller pågående projekt, nya projekt som initierats av kommunernas förvaltningar eller av privata exploatörer/fastighetsägare genom planbesked eller förfrågningar. Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med övriga förvaltningar, bedömt att projektportföljen leder mot den, under rådande förutsättningar, bästa möjliga måluppfyllelsen enligt Mål och budget 2017 och övriga styrdokument. Några projekt som funnits med i föregående plan för samhällsbyggnadsprojekt har av olika orsaker bedömts som ej aktuella att påbörja under perioden Dessa projekt är Vårby Haga etapp 3, Vårdboende Diametern 2, Västra Glömsta, Vistaberg område 2, Luna 3, Lagret 5, Axeln 5, Huddinge C norra järnvägsspåret, Källbrink 1:12, Lyckåshöjden, Medicinaren 19 Novum, Solgård 2:7, Huddinge C Valen 2-3, Kommunhus, Skogsäng 1:29, Lissma 4:84, Solhaga Garden Länna 45:1, Gästgiveri Brudborsten 7 m fl, Kommunalvägens ombyggnad, naturreservatsbildningar. Planen för samhällsbyggnadsprojekt har tagits fram utan att de planeringsunderlag och analyser som är förutsättningen enligt det nya arbetssättet har funnits på plats i sin helhet. Detta, tillsammans med det faktum att nämndernas lokalförsörjningsplaner har tagits fram parallellt med att planen för samhällsbyggnadsprojekt har tagits fram, har gjort att det varit svåra förutsättningar för att få en fullständig balans i portföljen. Detta är tydligast när det gäller resursåtgång i förhållande till åtagande, men gäller även inom andra områden. Förvaltningarnas erfarenhet är dock att arbetssättet ger goda förutsättningar att uppnå syftet; en kommungemensam sammanhållen strategisk planering för kommunens fysiska utveckling med en gemensam plan för samhällsbyggnadsprojekt, lokalplanering och investeringsplanering samt en effektiv styrning. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johan Höglund Verksamhetscontroller

208 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (7) Bilagor 1. Bilaga 1 Plan för samhällbyggnadsprojekt

209 Diarienummer: KS-2016/2454 Plan för samhällsbyggnadsprojekt

210 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Plan för samhällsbyggnadsprojekt...4 Strategisk samhällsutveckling i Huddinge...6 Huddinge styr mot sina mål...8 Bra att leva och bo...8 Utbildning med hög kvalitet...11 Fler i jobb...11 God omsorg för individen...12 Ekosystem i balans...13 Utveckling uppdelat per område...14 Kommunövergripande projekt...14 Vårby/Masmo...15 Kungens kurva...17 Segeltorp...19 Flemingsberg...21 Glömsta...23 Loviseberg...24 Sjödalen/Fullersta...25 Stuvsta/Snättringe...27 Trångsund...29 Skogås/Länna...30 Sund ekonomi...31 Kartbilaga till Kartindex...36 Projektportföljen per ändamål...39

211 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Tolkning av målen Varje projekt ska prioriteras utifrån kommunens målbild samt de delmål som projektet främst ska bidra med att stärka kommunens utveckling mot. Projekten prioriteras, sorteras och bedöms även utifrån en geografisk aspekt för att möte varje områdes behov och utmaningar. KOMMUNSTYRELSEN 3

212 Plan för samhällsbyggnadsprojekt Planen bygger på en uppsättning projekt; Projektportföljen, och utgör fullmäktiges beställningar av samhällsbyggnadsprojekt och investeringar i den fysiska miljön. Planens syfte I kommunens översiktsplan anges mål och inriktning för kommunens framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanens perspektiv är långsiktigt och viljeinriktningen beskrivs på en övergripande nivå. Gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i juni Utöver översiktsplanen finns även andra styrdokument som har betydelse för samhällsbyggandet. Dessa finns samlade i Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning 1. Planen för samhällsbyggnadsprojekt är ett styrdokument för kommunens samhällsbyggande de närmaste tre åren. Projektet i planen är de projekt som ska genomföras under den angivna tidsperioden i linje med den inriktning samt budgetram som anges i kommunens mål och budget dokument för samma period. Med samhällsbyggnadsprojekt avses exploaterings- och investeringsprojekt som är betydelsefulla för kommunens fysiska utveckling. För dessa projekt krävs normalt att en ny detaljplan upprättas. Varje beslut om utbyggnad av bostadsområden, arbetsområden, kommunal service eller infrastruktur får följdverkningar på kommunens utveckling när det gäller ekonomi, miljö och sociala aspekter. Planen ska därför ge en helhetsbild av pågående och planerat samhällsbyggande. Den ska också fungera som en information till dem som har intresse av vilka samhällsbyggnadsprojekt som pågår och planeras i Huddinge kommun. Ett kortare avsnitt beskriver planens koppling till kommunens målområden: Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg om individen Ekosystem i balans Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsprojekt som ska genomföras eller planläggas under den kommande treårsperioden görs tre gånger årligen i enlighet med 1 ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. För ökad transparens bryts redovisningen upp per geografiskt område: Vårby/Masmo Kungens Kurva Segeltorp Flemingsberg Glömsta Loviseberg Sjödalen/Fullersta Stuvsta/Snättringe Trångsund Skogås/Länna Projekt som inte är områdesspecifika redovisas som kommunövergripande. Projektportfölj Huddinges samhällsbyggnadsprojekt redovisas i en projektportfölj där löpande portföljstyrning säkerställer maximal verksamhetsnytta. Portföljen avser samla utbyggnad och investeringar inom fysisk miljö inom alla kommunens verksamhetsområden som får följdverkningar på ekonomi, miljö och social hållbarhet. Den följer kommunens ordinarie treåriga planerings- och uppföljningsprocess. Portföljen för samhällsplanering ger en helhetsbild av kommungemensamma prioriteringar och styr mot det Huddinge som Översiktsplanen (ÖP2030) långsiktigt pekar ut samt fungerar som information och vägledning till intressenter av samhällsbyggnad. Projektportföljen ska ge Huddinge en gemensam planeringsplattform och välja ut lämpliga projekt som sedan detaljplaneras och genomförs inom lämplig process, i regel samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen eller investeringsprocessen. En projektportfölj är till skillnad från ett projekt inte en tidsatt engångsföreteelse utan är kopplad till verksamhetens övergripande mål och strategier. Hur väljs projekt ut? Kommunen har en särskild uppföljning av ÖP2030 som är klar i samband med att kommunens Planeringsförutsättningar årligen tas fram. Utifrån den långsiktiga planeringen som gjorts i områdesprogrammen samt de tematiska strategierna kan kommunen följa upp hur Huddinge utvecklas och om denna utveckling sker i 4 VERKSAMHETSPLAN 2017

213 linje med de styrsignaler som givits av de politiska församlingarna. För att det i förlängningen ska bli en relevant prioritering av enskilda projekt i förhållande till kommunens behov, behöver nämnderna i sitt underlag för kommande budget redogöra för sina behov kring lokalförsörjning kopplat till olika scenarier av tillväxt. Detta sker i nämndens svar på Planeringsförutsättningarna, det vill säga i Underlag för Mål och budget. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar därefter för att samordna och göra en avvägning av de samlade behoven gentemot befintligt investeringsram. Bedömningen ska ligga till grund för budgetfördelning i Mål och budget för kommande planeringsperiod. Vilken tidsperiod som ska vara den gällande varierar mellan de olika processerna och deras syfte. I Mål och budget kan därmed kommunfullmäktige fastställa de mest prioriterade delarna mot bakgrund av den rullande uppföljningen av översiktsplanen och tillhörande strategier och program, kommunens framtida behovsutveckling och ekonomiska avvägningar. På detta sätt vägs hela kommunens utveckling samman vid ett tillfälle och det blir tydligare i vilken riktning Huddinge ska och vill växa. Det i sin tur ger förutsättningar för att i samband med verksamhetsplaneringen ta fram och föreslå en relevant och genomförbar utveckling för Huddinge i de olika planerna (Plan för samhällsbyggnadsprojekt, Lokalförsörjningsplanen, Investeringsplanen). ÖP2030:s centrala delar och mått behöver sedan löpande följas upp i delårsrapporter samt Årsredovisning, men då på en aggregerad nivå. Alla enskilda projekt behöver följas upp inom den ordinarie processen avseende kvalitet, tid samt ekonomi. På så sätt hanteras samhällsbyggnadsprojekten i samma process som exempelvis lokalinvesteringar eller reinvesteringar i gatunätet. Varje förvaltning följer upp sina respektive projekt genom ordinarie styrning och uppföljning oberoende på vilken process som projektet flödar genom (samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen eller investeringsprocessen). Förutsättningar Projektportföljen i Plan för samhällsbyggnadsprojekt bygger på följande ingångsvärden: Mål och budget Intresseanmälan till Sverigeförhandlingen Uppdaterad befolkningsprognos Senast tillgänglig projektuppdatering Nya projekt värderade per område för att bidra till kommunens utveckling som helhet Lokalförsörjningsplanerna Investeringsplanerna VA-försörjningsplanen Projektinformation Projektinformation och beskrivningar för befintliga projekt finns på kommunens hemsida: För nya projekt finns projektbeskrivning i bilaga. Investeringsplaner för samhällsutveckling Plan för samhällsbyggnadsprojekt är ett av flera styrdokument i samhällsbyggnadsprocessen. Som nämnt ovan utgör den fullmäktiges beställning av projekt för samhällsbyggandet. Utöver detta är Huddinges utveckling beroende av investeringar, både nya och reinvestering, i andra objekt som stärker och utvecklar den fysiska miljön. Inriktning för kommunens investeringar utgår utifrån styrsignaler som ges via Mål och budget, men hänsyn är även tagen utifrån ett helhetsperspektiv kring vilka investeringar som lämpar sig utifrån befolkningsutveckling, eftersatt underhåll, valda samhällbyggnadsprojekt eller annat som kan anses lämpligt eller stärkande av plats eller tema. Valda investeringar i detta dokument är ett styrdokument för kommunens samhällsinvesteringer de närmaste tre åren. Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsinvesteringar som ska genomföras under den kommande treårsperioden uppdateras kontinuerligt genom ordinarie uppföljning (delårsrapporter och verksamhetsberättelse), samt att en årlig aktualisering av samtliga projekt sker. KOMMUNSTYRELSEN 5

214 Strategisk samhällsutveckling i Huddinge Kommunens utvecklingsområden Kommunfullmäktige har genom ÖP2030 pekat ut tre områden som är särskilt viktiga för kommunens framtid; Kungens kurva, Flemingsberg och centrala Huddinge. Dessa områden ska ha ett särskilt fokus i samhällsplaneringen. Två av områdena är även utpekade som regionala stadskärnor i den regionala planeringen och därmed av särskild betydelse för regionens utveckling. Utvecklingen är beroende av en god tillgänglighet. Därför är planeringen av tillkommande infrastruktur betydelsefull. Det gäller övergripande infrastruktur som Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd och åtgärder på Huddingevägen och E4/E20, men även kommunens infrastruktur i form av gång- och cykelvägar. Resecentrum i Flemingsberg är avgörande för tillgängligheten och därmed den starka utveckling som Flemingsberg står inför. Samhällsplaneringen sker på olika nivåer, en övergripande nivå i form av geografiska utvecklingsplaner eller program och därefter upprättas detaljplaner som reglerar markanvändning och genomförande. Den övergripande planeringen är påbörjad men inte avslutad, varför planering kommer att behöva ske på flera nivåer parallellt. De fördjupade översiktsplanerna för Kungens kurva och Flemingsberg kommer att ersättas med andra former av översiktlig planering. Fördjupad översiktsplan för Storängen samt program för Huddinge centrum har bedömts vara inaktuella i väsentliga delar. Ny övergripande planering ska därför genomföras för centrala Huddinge. Flemingsbergs utveckling som regional stadskärna påverkar förutsättningarna för Huddinge centrums utveckling. Den övergripande planeringen behöver ta hänsyn till detta så att båda områdena ges förutsättningar till utveckling. Utveckling inom spårvägens influensområde Inom ramen för Sverigeförhandlingen 2 förs förhandlingar om förutsättningar för finansiering av investeringen i Spårväg syd och bostadsbyggande inom spårvägens influensområde. Under förutsättning att kommunen träffar avtal med staten och landstinget om förutsättningar för genomförande av Spårväg syd måste stor prioritet ges åt projekt som direkt eller indirekt ger förutsättning att uppfylla avtalet. Plan för samhällsbyggnadsprojekt förutsätter att ett sådant avtal träffas. För de tre utvecklingsområdena Kungens kurva, Flemingsberg och centrala Huddinge har ett antal nya projekt angetts som stödjer den önskade utvecklingen. Även bostadsprojekt inom Vårby och Segeltorp har getts hög prioritet, eftersom de ligger i spårvägens influensområde. För den nya stadsdelen Loviseberg, som är helt beroende av spårvägens tillkomst, ska ett programarbete genomföras. Om det framkommer önskemål eller möjligheter som skulle bidra ytterligare till utvecklingen måste det finnas en flexibilitet så att möjligheterna kan utnyttjas. Prioritering med anledning av Sverigeförhandlingen innebär att kommunens resurser behöver styras dit och att andra projekt får lägre prioritet än vad som annars varit fallet. I övriga delar av kommunen startas därför ytterst få nya bostadsprojekt. Planläggning och genomförande av f d fritidshusområden som behöver VA-försörjas är mycket resurskrävande och medför stora kommunala investeringar. Utbyggnaden kommer att fortsätta med utgångspunkt i bland annat prioritering i nytt VA-försörjningsprogram, men takten är begränsad. Pågående projekt i samtliga kommundelar föreslås fullföljas. 2 I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår bland annat att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Sveriges tre storstadsregioner samt att utreda förutsättningar för och avtala om medfinansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg.. Huddinge deltar i förhandlingarna om Spårväg syd och höghastighetsjärnväg. 6 VERKSAMHETSPLAN 2017

215 Scenario för befolkningsutveckling Diff. Huddinge ,4% Område Vårby/Masmo ,7% Kungens kurva ,3% Segeltorp ,3% Flemingsberg ,7% Glömsta ,5% Loviseberg ,0% Sjödalen-Fullersta ,8% Stuvsta-Snättringe ,4% Trångsund ,0% Skogås/Länna ,7% Befolkningsutvecklingen Till plan för samhällsbyggnad har det tagits fram ett nytt scenario för befolkningsutveckling. Att kunna se vad en tänkt exploateringstakt får för konsekvenser i framtida befolkning är viktig både ur ett kommunalekonomiskt hänseende men kanske främst ett viktigt planeringsunderlag för att kunna svara upp mot behov av offentligt finansierad service. Scenariot sträcker sig fram till 2030 och tar avstamp i en demografisk framskrivning av dagens invånarantal, med hänsyn tagen till flyttmönster och migration. Till detta har lagts en realistisk bedömning av hur många bostäder som kan färdigställas givet att avtal träffas om Spårväg syd. Uppgifterna om planerade bostäder överensstämmer med de underlag som kommunen i juni skickade in till Statistiska centralbyrån. Till 2030 handlar det om lite drygt bostäder, vilket betyder att det ska färdigställas cirka bostäder per år. Vad detta scenario visar på är i korta drag effekter av migrationssituationen under hösten 2015 i närtid och med ett längre perspektiv visar det på en möjlig utveckling givet att ett antal större nya exploateringsområden blir verklighet. Samtliga åldersgrupper förväntas öka, tydligast är det inom gymnasieåldern och gruppen unga vuxna. Att gymnasieungdomar kommer att bli fler har varit ett demografiskt faktum genom stora barnkullar runt millennieskiftet. Gruppen 19 till 24 har en delförklaring i migrationssituationen under Det påverkade antaganden om inflyttning från utlandet och specifikt i åldrarna under 18 år. Denna grupp är 2019 i intervallet 19 till 24 år vilket gör att denna grupp antas växa och mer i visa områden som historiskt har haft en stor inflyttning från utlandet. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Huddinge ,4% Område Vårby/Masmo ,0% Kungens kurva % Segeltorp ,5% Flemingsberg ,7% Glömsta ,1% Loviseberg % Sjödalen-Fullersta ,9% Stuvsta-Snättringe ,2% Trångsund ,1% Skogås/Länna ,9% Till 2030 kan kommunen komma att växa med närmare 50 procent, en mycket kraftig befolkningstillväxt. Sett till en åldersfördelning är den ganska jämn över åldrarna. Dagens befolkningsstruktur kommer att bibehållas till ganska stor del. Dock sticker den äldsta gruppen ut och kan nästan dubblas fram till Detta är en del av en global trend där vi som människor blir allt friskare och därmed även äldre. Flemingsberg och Glömsta är de områden som förväntas att växa kraftigast, mycket utifrån den exploatering som pågår. Även Vårby/Masmo har en tydlig ökning, men den är tydligare kopplad till migrationen. Antagandet om vart i kommunen personer som kommer från annat land kommer att bosätta sig bygger på historiskt inflyttning från omvärden. En stor del av de personer som kommer att skrivas i Huddinge i samband med att de får uppehållstillstånd finns redan i kommunen, men syns i befolkningsstatistiken först när de får uppehållstillstånd. Mellan områdena kommer det vara stora skillnader i befolkningstillväxt fram till Områden som Kungens kurva och Loviseberg kan gå från nästan ingen befolkning till upp mot invånare. Flemingsberg kommer mer än dubbla sin befolkning på endast 15 år och Sjödalen- Fullersta kommer öka med över invånare. Detta kommer att skapa helt nya behov av offentligt finansierad service på olika sätt. På vissa platser KOMMUNSTYRELSEN måste allt planeras 7 upp från ingenting och på andra måste nivån och storleken skalas upp för att matcha behovet. När vi växer så här

216 Huddinge styr mot sina mål Målen för Huddinge kommun (sid 3) kan beskrivas utifrån de samhällsbyggnadsprojekt som ingår i Plan för samhällsbyggnad Huddinges samhällsplanering styrs med mål för att utveckla kommunen mot ett hållbart Huddinge 2030, mot visionen och mot översiktsplanens övergripande inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Nedan kommenteras kortfattat hur Plan för samhällsbyggnadsprojekt kopplar mot kommunens målbild. Bra att leva och bo Ökat bostadsbyggande I plan för samhällsbyggnadsprojekt planeras för en utbyggnadstakt på bostäder per år, och en utbyggnad inom Spårvägens influensområde som uppfyller ett eventuellt avtal med staten och landstinget. Även planeringen av förskolor, skolor och annan samhällsservice utgår från den utbyggnadstakten. Behov enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner ska tillgodoses genom nya exploateringsprojekt eller genom att i kommande utredningar klarlägga hur behoven i övrigt kan tillgodoses. Befolkningsutvecklingen och behov av samhällsservice ska kontinuerligt följas så att detaljplaner för bostäder inte antas utan att behov av förskolor och skolor kan tillgodoses. Antalet äldre invånare ökar kraftigt. Ett kunskapsseminarium om mellanboendeformer planeras för att få underlag för fortsatt planering för en åldrande befolkning. Den starka prioriteringen till Spårväg syds influensområde innebär att lägre prioritet ges för andra projekt. En konsekvens av detta är att endast två av de områden som redovisas i förslag till nytt VA-utbyggnadsprogram avses startas under treårsperioden. I östra kommundelen finns ett stort antal bostäder under planering och inom nära framtid ett stort behov av nya förskolor och skolor, varför endast ett mindre bostadsprojekt avses påbörjas där under treårsperioden. Parallellt med ett ökat fokus på styrning av antalet tillkommande bostäder är det viktigt att hitta arbetssätt och reglering av genomförandet som innebär att kvalitéer enligt ÖP2030 och andra styrande dokument kan upprätthållas. Det handlar till exempel om blandade upplåtelseformer och bostadstyper, funktionsblandning och varierade mötesplatser samt en trygg och trivsam offentlig miljö. I underlag för beslut är det viktigt att beskriva de målkonflikter som uppstått och vilka avvägningar som gjorts. Boende för nyanlända Det finns ett akut behov av boenden för nyanlända. Antalet nyanlända som anvisas till Huddinge kommer under 2017 att vara 417 personer. Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, innebär ett särskilt åtagande för kommunen att tillhandahålla bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd under deras etableringsperiod (2-3 år). För att klara uppdraget krävs nya bostadslösningar främst för enpersonshushållen då familjer i första hand kommer att placeras i det kommunala fastighetsbolaget Huge Fastigheter AB s bostadsbestånd. Bosättningsarbetet kommer att ske genom flyttkedjor, från initialt ett ankomstboende 3, till genomgångsbostäder 4. Under 2017 kommer även cirka 170 personer som idag bor i ett ankomstboende att behöva flyttas till ett genomgångsboende. Kommunen har för 2017 beställt 300 genomgångsbostäder av Huge Fastigheter AB. Tillströmningen av nyanlända beräknas vara hög även 2018 och 2019, varför bostadsplanering även för dessa år kommer vara en central del av 2017 års arbete. Det finns också behov av ytterligare två HVB-hem för ensamkommande barn inom en snar framtid. Förbättrad infrastruktur Planen omfattar projekt som skapar ökad tillgänglighet till kommunens utvecklingsområden och följer kommunens trafikstrategi. Utbyggnad av enligt cykelplanen fortsätter genom att prioritera projekt som innebär att felande länkar 3 Ankomstboende kan vara ett vandrarhem, i nödfall jourlägenhet. 4 Genomgångsbostäder kan bland annat vara modulbyggnader med stöd av temporära bygglov. 8 VERKSAMHETSPLAN 2017

217 och/eller cykelvägar som är särskilt viktiga för en bättre trafiksäkerhet prioriteras. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Kommunstyrelsen ansvarar för att till fullmäktige utveckla och följa upp kommunens vision och målbild och som en del av den också kommunens översiktplan (ÖP2030). Kommunens andra förvaltningar har sina viktiga mål och delmål för att Huddinge ska nå upp till sin vision och målbild. Kommunen arbetar aktivt för ett ökat bostadsbyggande, men i takt med den tillväxten och befolkningsförändringar i övrigt behöver Huddinge säkra upp att det också tillskapas en offentligt finansierad service i den takt som kommunen växer. Oavsett vilken framtida tillväxttakt som kommunen behöver möta så vill kommunen ta ett annat grepp kring samhällplaneringen för planera och erbjuda en offentligt finansierad service i takt med tillväxt och förändrade behov. För att komma till rätta med detta och för att bättre kunna styra den strategiska övergripande planeringen har Huddinge inrättat en gemensam koncernövergripande process som ska hjälpa Huddinge att ta ett mer systematiskt grepp om planering av offentligt finansierad service. Detta kommer att skapa en gemensam utgångspunkt för olika samhällsutvecklingsprojektet som måste genomföras, samtidigt som kommunen skapar en gemensam bild av vilja, behov och ekonomisk möjliget att växa. Förvaltningarna kommer att ta fram fysiska utvecklingsprogram för varje verksamhetsområde som beslutas av respektive nämnd. Detta görs för att alla nämnder själva behöver sätta en bild av hur just deras verksamhet ska ta sitt fysiska uttryck när de utvecklas i framtidens Huddinge. Dessa program är långsiktiga och ska innehålla tankar och principer om funktion på längre sikt. Till exempel behöver kommunen fundera på vart framtidens förskolor och skolor eventuellt ska ligga så att den kan säkra strategisk mark i ett tidigt skede och hur det ska utformas principiellt för att möta pedagogiken i framtiden. Kultur- och fritidsnämnden behöver fundera på framtidens kulturyttringar och hur dess fysiska behov kommer att se ut, exempelvis var ska biblioteken ligga och hur ska de utformas och detta oavsett om det är kommunens verksamhet eller om den är privat finansierad. För Huddinge är det viktigt att i tidigt skede säkra tillgång på LSS-bostäder eller bostäder för andra grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Målkonflikter kommer att uppstå när dessa sedan ska samköras inom ett geografiskt område och då behöver respektive nämnd och förvaltning ha funderat på hur kommunen bäst kan överbrygga dessa eventuella hinder. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Ett utvecklat samarbete med polisen medför bättre planering och därmed ett genomförande som också beaktar trygghet och vad som kan göras för att bygga bort brottslighet. Det finns en kartläggning, en lokal lägesbild, som ska styra val av åtgärder som kommun och polis gör för att skapa en trygg och säker kommun. Det är såväl sociala som fysiska åtgårder och insatser som behövs för att öka tryggheten i kommunen. Målet är att trygghet ska finnas med i alla olika delar av samhällsbyggnadsprocessens olika skeden. Detta märks genom att trygghet tydligt finns i alla övergripande strategier och planer 5 och genom att analyser görs i alla detaljplaner. Information om att trygghet ska beaktas ska ges till fastighetsägare och exploatörer i bygglovs- och genomförandeskeden. I all planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska trygghet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till med särskilt fokus på belysning, hastighetsreducerande åtgärder samt hur klotter och skadegörelse förebyggs. Detta sammantaget leder till att den offentliga miljön blir trygg, säker och trivsam. Arbetet följs upp genom att regelbundna trygghetsmätningar görs samt att brottsstatistik följs och analyseras. Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Kommunen ser behovet av en bättre placering av huvudbiblioteket i Huddinge centrum. Detta bör kompletteras med ett medelstort bibliotek i Flemingsberg för att möta utvecklingen av området. Idrottshallar och idrottsplatser bör med fördel planeras i samband med de skolor som kommer att byggas i kommunen. Mötesplatser för unga kan med fördel samplaneras vid byggnation av nya idrottsanläggningar, skolor och mötesplatser för äldre. Utbudet på anläggningar och verksamheter som planeras ska vara attraktivt för både flickor och pojkar. Kommunens olika idrottsanläggningar inklusive anläggningar för spontanidrott spelar en mycket stor roll. Huddinge behöver samarbeta med närliggande kommuner kring anläggningar i allmänhet, inte minst när det gäller elitverksamhet och mindre vanliga sporter. Alla kommuner 5 Som exempelvis trafikstrategi, parkeringsprogram, program för offentlig miljö etc. KOMMUNSTYRELSEN 9

218 kan inte ha alla anläggningar, men i Huddinge måste de vanligaste sporternas anläggningar finnas i tillräcklig utsträckning, till exempel konstgräsplaner, ridanläggningar och idrottshallar för att tillgodose barn- och ungdomsverksamhetens behov. I samband med den kraftiga befolkningsökning som kommer att ske i kommunen kommer befintliga idrottsplaster, där flera idrotter kan utföras på gemensamma ytor inte att räcka till och ytterligare en föreslås placeras i Loviseberg. En översyn av kommunens simhallar ska göras för att utreda behovet av upprustning och frågan om nybyggnation behöver beaktas. Simhallar fyller ett viktigt behov för de Huddingebor som inte deltar i den organiserade föreningsverksamheten. Reinvesteringar inom målområdet Bra att leva och bo Gatu- och parkdrift Utbyte av maskiner inom gatudrift och parkdrift görs löpande för att bibehålla driftsäkerhet och ha säkra maskiner ur arbetarskyddssynpunkt. I gatubelysningsnätet har under senare år armaturbyten genomförts enligt plan. Vad som inte genomförts och som saknas är en långsiktig åtgärdsplan för utbyte av rostiga stolpar samt uttjänta ledningar i gatubelysningsnätet. Reinvesteringar för att upprätthålla funktion och värdet i investerade objekt såsom hissar, trappor, stängsel och bullerplank enligt fleråriga reinvesteringsprogram kräver en långsiktig planering och budgetering. Vad gäller broar ökar reinvesteringskostnaderna markant under de närmsta åren. Detta beror på att Trafikverket/exploatören bygger om vid Regulatorbron flera år tidigare än planerat. I samband med denna ombyggnation behöver tätskiktet bytas ut, vilket kommunen ansvarar för. Den genomförda inventeringen av kommunens gatunät visar att 80 miljoner kronor krävs för att åtgärda det så kallade underhållsberget, förutom de årliga reinvesteringar som krävs för att behålla funktion i gator och vägar och inte bygga upp underhållsberget ytterligare. För reinvesteringar som upprätthåller funktion och värde i investerade objekt såsom hissar, trappor, stängsel och bullerplank enligt fleråriga reinvesteringsprogram krävs en långsiktig planering och budgetering. Problemen med rulltrappshuset i Flemingsberg har inneburit höga kostnader. En ombyggnad av hela transportsystemet upp till sjukhus- och högskoleområdet i Flemingsberg ska ske vilket gör att nämnden inte bedömer att kostnaderna för rulltrappshuset kommer att öka under planeringsperioden jämfört med tidigare år. Natur, kultur- och fritid Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Attraktiva parker och lekplatser är en viktig del i Huddinges utemiljö. Olika former av aktivitetsytor är viktiga inslag för till exempel motion och spontanidrott. Utomhusmiljön är likaså viktig som social och kulturell mötesplats. I samhällsbyggnadsprocessen är det viktigt att tänka in folkhälsoaspekterna, speciellt i de socioekonomiskt svaga områdena eftersom de i lägre utsträckning deltar i föreningslivet och i och med det också är utestängda från de bokningsbara anläggningarna. Att miljön i sin utformning inbjuder till rörelse och tillgången på spontanidrottsytor beaktas. I ett kärvt ekonomiskt läge behöver kommunen se över möjligheten till alternativa intäktskällor för att kunna genomföra satsningar på till exempel parker, badplatser och naturstigar i den takt som skulle vara önskvärt. För att kunna tillgodogöra sig nya intäktsströmmar ska pilotprojekt och ett systematiskt arbetssätt utvecklas som bidrar till ökad delaktighet och engagemang från invånare och företag i kommunen. 10 VERKSAMHETSPLAN 2017

219 Utbildning med hög kvalitet Förskola Mellan åren 2017 och 2019 sker en ökning av antalet barn i åldern 1-5 år med cirka 600 barn. Åren därefter fram till 2031 beräknas en kraftig barnantalsökning med cirka barn. Det motsvarar en ökning i snitt med cirka 300 barn per år. Behovet av förskoleplatser bedöms öka kraftigt och därmed det långsiktiga behovet av nya permanenta förskolor om servicebehovet ska motsvara planerat bostadsbyggande i olika kommundelar. Omsatt i ett snitt på 18 barn per avdelning så skulle det under hela prognosperioden fram till 2031 krävas cirka 255 nya avdelningar. Grundskola Antalet elever i åldern 6-15 år beräknas öka med cirka 1600 personer från år 2017 till Motsvarande siffra från 2017 till 2031 är cirka elever. Om man räknar med 27 elever per klass så skulle det motsvara 288 klasser, vilket skulle innebära ett behov av 29 nya paralleller i år F- 9. Grovt räknat motsvarar det tio nya F-9 skolor med tre paralleller (tre paralleller motsvarar 30 klasser). Därtill kommer det underskott på platser som finns inom kommunen idag. Detta är ett beräkningsexempel för att översiktligt se lokalbehovet. Hur verksamheten indelas är en annan fråga. Gymnasium Huddinge befinner sig i en expansiv period vilket innebär att antalet invånare i åldern ökar och därmed behovet av gymnasieplatser. Gymnasieungdomar, som är behöriga till gymnasieskolan, kan välja skola och program helt fritt i länet genom det samverkansavtal som har tecknats mellan länets kommuner. Antalet åringar ökar i hela länet och enligt beräkningar kommer antalet elever att öka med fram till Om elever väljer på liknande sätt som nu kommer majoriteten av utbildningsplatserna behövas på de högskoleförberedande programmen. Huddinge kommun behöver ta sin del av ansvaret för det ökande antalet gymnasieungdomar genom att bereda nya gymnasieplatser i attraktiva skolor med närhet till kollektivtrafik. För gymnasieverksamheten är det av största vikt att ha insyn i angränsande kommuner vad gäller utbildningar som erbjuds men även ur lokalsynpunkt gällande om- och nybyggnationer. Kommunen följer utvecklingen via KSL (Kommunerna i Stockholms län) och analyserar strömningar som påverkar Huddinge kommuns planering för lokaler. Eftersom behovet av gymnasieplatser ökar behöver etablering av gymnasieskolor i områden med god kollektivtrafikförsörjning utredas. Fler i jobb Fler arbetstillfällen och växande företag Kommunen strävar efter att uppnå en kvot där antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetande Huddingebor är 1,0. Med en ökad ambition avseende utbyggnadstakt av nya bostäder ställer detta stora krav på att samtidigt ge förutsättningar för ett växande näringsliv i kommunen. Den nya näringslivsstrategin (under framtagande) kommer att utgöra underlag för kommande övergripande planering. I plan för samhällsbyggnadsprojekt finns exploateringsprojekt som möjliggör för drygt nya arbetstillfällen. De flesta nya arbetstillfällena tillkommer i Flemingsberg inom handel, tjänste- och kunskapssektorn. Andra stora arbetsplatsområden med tillväxt är Kungens kurva med handel och övrig besöksnäring samt Länna industriområde. Utvidgning av Gladö industriområde anpassas efter Tvärförbindelse Södertörns tidplan, eftersom befintlig bro över Magelungen har begränsad bärighet. En stor andel nya arbetstillfällen förväntas även tillkomma inom skola och förskola samt inom tjänstesektorn tillföljd av de nya bostäderna i kommunen. I övrigt prioriteras arbetsplatsprojekt som innebär att befintliga företag ges möjlighet att växa och öka andelen arbetstillfällen. KOMMUNSTYRELSEN 11

220 God omsorg för individen Utbyggnad inom social och äldreomsorgen Social hållbarhet i samhället Eftersom Huddinge kommun beräknas expandera kraftigt de närmaste åren ökar behoven av olika boendetyper såsom LSS 6 boenden, HVB-hem 7, lägenheter samt boenden för nyanlända och boenden för personer med stödbehov av olika slag. En konsekvens av detta är även att behovet av personal ökar och därmed även behovet av arbetsplatser. Lokalbehov för dessa verksamheter behöver planeras in i alla områden där nyproduktion av bostäder ska ske. Utbyggnad inom social- och äldreomsorgen Huddinge kommer att expandera kraftigt de närmaste åren, vilket medför ett ökat behov inom alla delar av olika boendetyper inom social och äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen behövs närmare 40 tillkommande platser de närmaste tre åren. Efter 2019 kommer behovet att accelerera ytterligare. Inom funktionshinderområdet kommer det att behövas både gruppboenden och servicebostäder. En gruppbostad enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2002:9 som ett litet antal lägenheter som ligger i direkt eller nära anslutning till gemensamma utrymmen där omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostaden kan innehålla upp till 6 lägenheter. En servicebostad bor personer som klarar av ett mer självständigt boende. En servicebostad med 10 lägenheter är planerad till 2018 och en gruppbostad för 6 personer pågår diskussioner om. Andra boendetyper som behövs och som det planeras för de närmaste tre åren är Hem för vård eller boende (HVB) för vuxna, ungdomar eller barn som behöver omvårdnad, behandling, stöd eller fostran. Vidare behövs lägenheter för stödboende till ungdomar, kollektivboende för äldre personer med långvarigt missbruk. 6 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 7 Hem för vård eller boende 12 VERKSAMHETSPLAN 2017

221 Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Kommunfullmäktige antog 2013 en trafikstrategi för Huddinge som ska genomsyra kommunens arbete med trafik, transporter och bebyggelseutveckling. Strategins huvudinriktningar är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin har konkretiserats i ett antal planer för olika trafikslag. Dessa planer används i samhällsplaneringen. Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projekt som förväntas innebära att andelen resande med kollektivtrafik kan öka, till exempel Spårväg syd, resecentrum i Flemingsberg och cykelvägar som stödjer kollektivtrafikresandet. Planen innehåller också flera cykelvägar som innebär nya möjligheter till cykelresor. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status. För alla vatten gäller dessutom icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnet, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten. Investeringar i åtgärder enligt de beslutade åtgärdsplanerna för de mest belastade sjöarna Trehörningen och Orlången fortsätter. Huddinge ingår i Tyresåns vattenvårdsförbund där ett gemensamt åtgärdsprogram med ett antal vattenvårdsåtgärder har tagits fram. Några åtgärder främst kring vandringshinder sammanfaller inte med avsatta medel för åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Planering och utbyggnad av områden som saknar vatten och avlopp ska fortsätta i den takt som medges med hänsyn till befintliga personalresurser och investeringsutrymme. Kommunens VA-utbyggnadsprogram ska användas som underlag för bedömningen. När utbyggnad av nya bebyggelseområden och vägar sker och förtätning av befintliga områden görs, ökar i regel mängden hårdgjorda ytor och i och med det mängden dagvatten. Huddinge kommuns dagvattenstrategi, godkänd av kommunfullmäktige 2013, ska följas i allt arbete kopplat till samhällsplaneringen. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Översiktsplanens riktlinjer ska följas så att de strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen och den biologiska mångfalden kan bevaras. Arbetet med ekosystemtjänster fortsätter inom samhällsbyggnadsprocessen. I projekt där det är relevant ska ekosystemtjänster synliggöras och värderas. Inom ramen för programarbete för Loviseberg, som idag är ett oexploaterat område, kommer de målkonflikter som kan uppstå att hanteras för att uppnå största möjliga måluppfyllelse totalt sett. Reinvesteringar inom ekosystem i balans Det finns ett eftersatt underhåll på naturvårdsfastigheterna och särskilt på arrendegårdarna. Flera nödvändiga åtgärder kommer krävas för att arrendeställena inte ska riskera att skadas så att reparationsåtgärder framgent kan bli betydligt mer kostsamma. En flerårsplan har tagits fram för detta arbete. Dessutom finns flera investeringar även på övrig naturmark (övriga upplåtelser, inom naturreservat mm) som kräver investeringar för att kunna skötas på ett sätt som skapar attraktiva natur- och kulturmiljöer och en god och långsiktig förvaltning. Upprustning/reinvestering och anläggning av nya driftvägar i naturområden (tidigare kallade skogsbilvägar) behöver göras löpande. Dessa fungerar som såväl bra leder för det rörliga friluftslivet som arbetsvägar för reservatsförvaltningen. KOMMUNSTYRELSEN 13

222 Utveckling uppdelat per område Kommunövergripande projekt Bostäder Kommunens behov av olika boendetyper såsom LSS boenden och boenden för personer med stödbehov av olika slag behöver planeras in i olika områden där nyproduktion av bostäder skall ske. Behovet kan tillgodoses genom att de inryms i exploateringsprojekt som innehåller bostäder i flerbostadshus. Två HVB-hem samt boenden för nyanlända behöver lokaliseras. Detta utreds under 2017 och I kommande områdesplanering ska mark för uppställning av moduler lokaliseras. De kan behövas vid evakuering vid ombyggnad av olika verksamhetslokaler eller som extra resurs vid tillfälliga behov. Transportinfrastruktur och investeringsprojekt Kommunen deltar i planeringen av regional infrastruktur med annan huvudman. Kommunen behöver upprätta minst fyra olika detaljplaner för Tvär förbindelse Södertörn parallellt med att Trafikverket upprättar Vägplaner. För Spårväg syd bedöms preliminärt att en detaljplan behöver upprättas för varje station och en för depån. Detta arbete påbörjas med ett övergripande programarbete när Landstinget fattat beslut om att planera för Spårväg syd och sker parallellt med att Landstingets upprättar järnvägsplan. Tidpunkten för när planeringen kan starta är oklar. Kommunen genomför cykelplan, parkprogram, lekplatsprogram och badplatsprogram successivt med objekt i olika kommundelar. I huvudsak följs prioritering enligt respektive plan och program, men samordning sker med exploaterings- och investeringsprojekt för att nå bästa måluppfyllelse. Kommunövergripande projekt Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Spårväg Syd Dp1 Depå Ej påbörjad Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp1 Ej påbörjad Infrastruktur Upprustning badplatser Planeringsskede 0 Övrigt Åtgärder väg E4/E20 Planeringsskede 0 Infrastruktur Spårväg Syd Dp2 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Dp3 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Dp4 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Dp5 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Dp6 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Dp7 Ej påbörjad Infrastruktur Spårväg Syd Programarbete Ej påbörjad Program Tvärförbindelse Södertörn Dp2 Ej påbörjad Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp3 Ej påbörjad Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp4 Ej påbörjad Infrastruktur 14 VERKSAMHETSPLAN 2017

223 Vårby/Masmo Vårby/Masmo har en stor dominans av flerbostadshus. Delar av Vårby är ett gammalt fritidshusområde som har förtätatas genom nya detaljplaner. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka 800 nya bostäder i Vårby/Masmo genom förtätning av Vårby centrum, Masmo och utveckling av Spendrups fastighet. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Även ett nytt äldreboende kommer att planeras antingen i Masmo/Vårby eller Kungens kurva. Vid planeringen av nya bostäder i Masmo bör ett bibliotek planeras in i området. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på 34 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,8% Ålder ,8% ,0% ,0% ,7% ,1% ,9% ,1% ,4% ,9% ,6% 80-w ,7% Befolkningsutveckling I området sker en kraftig befolkningsutveckling för perioden 2017 till Ökningen förklaras delvis genom ett fortsatt kraftigt flyttnetto mot omvärlden. Migrationssituationen under hösten 2015 ligger till grund för ett antagande om en större inflyttning (mantalskrivning) i området under framförallt 2017 men även Störst procentuell skillnad är i åldersgruppen 10 till 18 år, en ökning på tre år som motsvarar mer än 4 klasser för äldre grundskolebarn. Fram till 2030 förväntas en stark befolkningsutveckling i Vårby/Masmo. Fysisk utveckling Bostäder Detaljplan för bostadsprojektet Solhagaparken i Masmo beräknas vinna laga kraft i slutet av Under 2017 kommer planering att starta för hur Spendrups fastighet kan utvecklas med bostäder och tillhörande offentlig service. Planering kommer också att starta för att se över hur Vårby centrum kan förtätas med bostäder och översyn kommer att ske av befintliga skolor och förskolor. I Vårby ingår också området Vårberget som dels är ett gammalt fritidshusområde som förtätas och dels ett nytt bostadsområde med grupphus som detaljplan beräknas antas för i mitten av För att förbättra Vårby centrum pågår projektet Tillsammans för Vårby som är ett samarbetsprojekt mellan ungdomar i Vårby, fastighetsägare i Vårby och kommunen. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Infrastruktur Masmo ingår i en åtgärdsvalstudie som Trafikverket genomför gällande hur Tvärförbindelse Södertörn ska koppla på Förbifart Stockholm. Masmos utveckling påverkas av resultatet av åtgärdsvalstudien med hänsyn till hur stor andel av området som blir tillgängligt för ny byggnation. För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. Offentligt finansierad service Samplanering ska ske gällande förskolor och skolor i kommande bostadsprojekt för Spendrups fastighet. Ett program planeras att starta upp för delar av Vårby centrum för att klargöra förutsättningarna för utbyggnad av nya bostäder i kvarteret Bäckgården. I programmet ska även en översyn göras av de befintliga skolorna Grindstugeskolan och Vårbyskolan. Vårbackaskolan är planerad att ersättas med en ny skola. Utredning ska göras om förskolorna Ringblomman och Bäckgården i Vårby centrum i samband med att program görs avseende förtätning. I samband med översyn av skolor/förskolor bör en utredning av placering av ny idrottshall samt konstgräsplan påbörjas där även behovet av ytor för idrott och spontanidrott ska beaktas. KOMMUNSTYRELSEN 15

224 Projekt Vårby Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Utvecklingsplan Vårby/Masmo Ej påbörjad nej Program Samlingslokal Vårby gård Genomförandeskede 0 94 Övrigt Spendrups utveckling Ej påbörjad Bostäder, Förskola, Skola Spendrups pga Förbifarten Planeringsskede Infrastruktur Vårberget, östra Planeringsskede Bostäder Vårby C Program Ej påbörjad nej Program Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken inkl fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder (program) Genomförandeskede nej Program 16 VERKSAMHETSPLAN 2017

225 Kungens kurva Kungens kurva Skärholmen är utpekad som en regional stadskärna i RUFS Kungens kurva Skärholmen är också Skandinaviens största handelsplats utanför citykärnorna. Målet är att Kungens kurva och Skärholmen ska utvecklas till ett gemensamt område. Handeln ska vara drivkraften för områdets utveckling men området ska även utvecklas med bostäder, upplevelser och på sikt kontor. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder, även nya arbetstillfällen kommer att tillkomma. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Även ett nytt äldreboende kommer att planeras antingen i Masmo/Vårby eller Kungens kurva. I Kungens kurva kan biblioteksnärvaron behöva förstärkas när området växer och ändrar karaktär. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på 4000 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,3% Ålder ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% 80-w ,00% Befolkningsutveckling Utvecklingen i Kungens kurva är i ett så tidigt skede att inga bostadsprojekt färdigställs under perioden Det finns planer för bostäder inom området på lite längre sikt. Från 2021 kan utvikningen gå fort närmare 7000 invånare enligt preliminära beräkningar. Fysisk utveckling Inriktningen är att skapa en tätare gatu- och bebyggelsestruktur och en högre exploateringsgrad. För att tydliggöra hur Kungens kurva ska utvecklas har ett arbete gjorts med att ta fram ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Under 2017 ska arbete ske med en Utvecklingsplan som kommer att ersätta den fördjupade översiktsplanen. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Bostäder För att utveckla Kungens kurva med bostäder planeras uppstart av ett program för ett nytt bostadsprojekt i början av För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. De största projekten som det pågår planering för är Ikeas fastigheter Kurvan 2 och Kurvan 5, Huddinge Resort och Tangentvägen. Näringsliv Det största pågående planeringsprojektet för utveckling av handel är ny detaljplan för Ikeas fastigheter, detaljplan beräknas vinna laga kraft i slutet av våren Projektet Huddinge Resort som inkluderar hotell och spa- och wellnescentra pågår planläggning för. Infrastruktur För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. Det kommunala trafiknätet kommer att förbättras genom utbyggnad av Tangentvägen, byggnationsstart planeras sommaren Genomförande pågår för Förbifart Stockholm och tillhörande kommunala anslutningsvägar. Genom det framtagna programmet för den offentliga miljön i Kungens kurva planeras åtgärder genomföras med start under 2017 i gatumiljön för att skapa en tryggare plats för gående och cyklister. Fler torg och mötesplatser planeras, inte minst längs med den nya huvudgatan Tangentvägen. Offentligt finansierad service Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och skolor genom nyproduktion samordnat med bostadsbebyggelsen. Här finns även ett behov av parker, lekplatser samt lokaler för föreningsliv och kultur. För att möta behovet utreds möjligheterna att bygga två skolor i Kolartorp/Segeltorp. I samband med byggandet av dessa skolor bör sporthall och ytor för utomhusidrott med konstgräsplan planeras. I Kungens kurva kan biblioteksnärvaron behöva förstärkas när området växer och ändrar karaktär. KOMMUNSTYRELSEN 17

226 Projekt Kungens kurva Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Altartorpet (Brostaden) Planeringsskede Handel Brostaden Smista Allé pga Förbifarten Planeringsskede Infrastruktur Cirkeln 2 (Panasonic) Planeringsskede Arbetsplatser Diametern 2 mfl (KF Fastigheter) Program Förstudie Program Förbifart Stockholm Genomförandeskede 0 10 Infrastruktur Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Planeringsskede 0 31 Arbetsplatser Kurvan 2 och Kurvan 5 (Ikea) inkl Tangentvägen Planeringsskede 0 75 Handel Offentlig miljö i Kungens Kurva Genomförandeskede 0 nej Övrigt Segmentet 1 (etapp II) K-rauta Planeringsskede Handel Statoil Kungens kurva 1:1 (del av) etapp II Ej påbörjad Handel Utvecklingsplan Kungens kurva Planeringsskede 0 nej Program Videgårdsvägen (infartsgata förbifarten) Genomförandeskede 0 74 Infrastruktur Vinkeln 7 (Toys) Genomförandeskede 0 15 Handel 18 VERKSAMHETSPLAN 2017

227 Segeltorp Segeltorp utgörs av delområdena Segeltorp, Smista, Juringe, Jakobslund, Kråkvik och del av Utsälje. I Segeltorp finns främst villatomter men även en del bostadsrätter. Bortsett från Gömmarens naturreservat så är i princip hela Segeltorp bebyggt vilket innebär att tillkommande bebyggelse i huvudsak kan tillkomma på redan ianspråktagen mark. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka bostäder genom utveckling av Segeltorps industriområde och Segeltorps centrum. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på cirka 17 procent. Scenario för befolkningsutveckling Segeltorp Diff. Total ,3% Ålder ,3% ,2% ,0% ,4% ,8% ,5% ,6% ,0% ,1% ,4% 80-w ,19% Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Segeltorp är relativt svag under perioden. Det är endast i den äldsta åldersgruppen som det förväntas bli en stor procentuell ökning. Den ökande andel äldre kan indikera ett stundande generationsskifte i småhusbebyggelsen men numeriskt är inte ökningen så stor att det bör påverka nämnvärt. Segeltorp förväntas ha en måttlig utvekling de kommande 15 åren. Den äldsta gruppen 80+ ökar mest samtidigt som guppen under år knappt ökar alls. Även de yngsta grupperna, i förskoleålder, ökar med cirka 250 barn fram till Fysisk utveckling Bostäder Planering för bostadsprojektet Lövdungen 2 i Segeltorp Centrum pågår och beräknas vara klart i slutet av Ett programarbete kommer starta upp för Segeltorps industriområde, detta program kommer även att inkludera Segeltorps centrum där program redan är påbörjat. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Äldreboende Offentligt finansierad service Förskole- och skolsituationen i området har bedömts ansträngd. Planering pågår för en ny skola, Långsjöskolan, detaljplan beräknas vara klar i slutet av Ytterligare behov av en skola och sporthall med utomhusytor finns och en lokaliseringsstudie kommer därmed att genomföras. Detaljplanearbete pågår avseende nybyggnad och kapacitetsutökning av Utsäljeskolan och det planeras att i anslutning till skolan byggas en fullstor idrottshall vilken planeras stå färdig I bostadsprojektet Gulsparven ingår en förskola, utbyggnad pågår. I projektet Bildhuggaren ingår både ett äldreboende och en förskola, detaljplan beräknas vara klar i slutet av Projektet Utsälje 1:48 1:53 inkluderar också en förskola. Samplanering ska ske gällande förskolor och skolor i kommande bostadsprojekt för Segeltorps industriområde och Segeltorps centrum. Infrastruktur För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. KOMMUNSTYRELSEN 19

228 Projekt Segeltorp Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Bildhuggaren 1 Äldreboende inkl Fsk Planeringsskede Förskola, Äldreboende Gulsparven 4 (Västeräng) inkl fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Jakobslund 2:3 Planeringsskede 0 21 Arbetsplatser Kolartorp skola Ej påbörjad nej Skola Kråkvik 2:2 (Långsjöskolan) Planeringsskede Skola Segeltorps C, Lövdungen 2 Planeringsskede Bostäder Segeltorps ind.område inkl Segeltorp C Program Ej påbörjad nej Program Utsälje 1:48-1:53 (inkl fsk, ev 2 Fsk) Planeringsskede Bostäder, Förskola Utsäljeskolan Utbyggnad Planeringsskede 0 51 Skola Zeta Handelsträdgård, Stigfinnaren 11 Ej påbörjad Handel 20 VERKSAMHETSPLAN 2017

229 Flemingsberg Flemingsberg är utpekad som regional stadskärna i RUFS Här finns ett växande tvärvetenskapligt universitetsområde med över studenter, världsledande forskning universitetssjukhus och rättscentrum. Visionen är att Flemingsberg år 2050 ska vara ett av Stockholmregionens och Sveriges mest betydelsefulla centra för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande med nya arbetstillfällen. Samtidigt ska här utvecklas en eftertraktad boendemiljö med nya bostäder. Ambitionen är att skapa en inkluderande, inspirerande och hållbar stadskärna där möte och innovation ges en central roll. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder och cirka nya arbetstillfällen. Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av 70 nya förskoleavdelningar och grundskolor genom nyproduktion. Lokalisering av dessa måste i många fall starta redan under Här finns även ett behov av parker, lekplatser, äldreboende, sporthall, konstgräsplaner och eventuellt simhall. Lokaliseringsutredning för en ny simhall bör påbörjas under perioden I anslutning till simhallen finns behov av en ny grundsärskola och träningsskola samt tal och språkklasser som ersättning för befintlig i Rosenhill. Befolkningsökning cirka vilket motsvarar närmare 85 procent Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,7% Ålder ,7% ,6% ,8% ,3% ,4% ,6% ,4% ,6% ,2% ,4% 80-w ,2% Befolkningsutveckling Flemingsberg ökar sin befolkning kraftigt under perioden i samtliga åldersgrupper. Den största procentuella ökningen är i gruppen år, vilket förklaras genom färdigställande av ungdoms- och studentboenden. Även migrationen påverkar i denna åldersgrupp, eftersom en stor andel 19- till 21-åringar förväntas bli kommunplacerade under framförallt 2017 och Över de kommande 15 åren förväntas befolkningen i Flemingsberg fördubblas, till närmare invånare Demografiskt är de äldsta grupperna som ökar starkast procentuellt, men detta beror på att Flemingsberg är ett ungt område idag. Antalet invånare över 80 förväntas nära på fyrdubblas. En stor del av ökningen ligger i att stora exploateringsprojekt är pågående i området i dag. Fysisk utveckling För Flemingsberg finns sedan 2007 ett utvecklingsprogram framtaget tillsammans med Botkyrka kommun och Landstinget. Detta kommer under 2017 ersättas med en ny utvecklingsstrategi. För att ytterligare tydliggöra hur Flemingsberg ska utvecklas, har ett arbete gjorts tillsammans med Botkyrka för att ta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan. Under 2017 ska arbete ske med en Utvecklingsplan som kommer ersätta den fördjupade översiktsplanen. Bostäder Under kommer tre olika program att startas för att studera förtätning och nybyggnation av nya bostäder inom Björnkulla, Visättra och norr om Grantorp. Planering pågår för ytterligare en etapp med bostäder i Flemingsbergsdalen och för 800 nya bostäder längs med Hälsovägen. Planering pågår även för en ombyggnation av Flemingsbergsparken. Genomförande pågår för 700 nya bostäder i Visättra ängar, i Flemingsbergsdalen och längs med Alfred Nobels allé. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Studentbostäder Näringsliv Sedan maj 2016 pågår ett program för utveckling av ny central stadskärna inklusive en större medborgardialog. I de mest centrala delarna finns möjlighet att skapa en urban mötesplats med handel, restauranger och kultur. Här finns även möjlighet till etablering av kontor. Planering pågår för en ny etapp av Flemingsbergsdalen invid rättscentrum. Planerad byggstart är Genomförande pågår för nya utbildnings- och forskningslokaler, tillbyggnad av sjukhuset, den första etappen av Flemingsbergsdalen med handel och hotell. KOMMUNSTYRELSEN 21

230 Under perioden bör även planering återupptas av verksamhetsområdet Flemingsberg södra. Offentligt finansierad service Planering pågår för två nya förskolor längs med Hälsovägen, en ny förskola i Visättra ängar, ett äldreboende i Flemingsbergsdalen samt ett LSS gruppboende i Björnkulla. Förutsättningar för etablering av ett gymnasium studeras i Universitetsområdet. Genomförande pågår för ett nytt sportcenter i Flemingsbergsdalen med planerad invigning vår Under 2017 föreslås planering starta för ett kulturcertrum i Flemingsbergs mest centrala delar invid stationen. Detta skulle till exempel kunna inrymma ett nytt medelstort bibliotek, lokaler för kulturskolan, möteslokaler för såväl olika aktiviteter för unga, föreningslivet och andra, ett scenrum samt utomhusytor för exempelvis dans och andra kulturformer samt en genomtänkt utformning som gynnar spontan rörelse. I det fall Operan och Dramaten väljer att förlägga delar av sin verksamhet i området finns stora möjligheter till samarbete och samnyttjande av lokaler. Samma område skulle även inrymma ett nytt större gymnasium och en grundskola för 7-9, båda med inflyttning I Flemingsberg finns även behov av att omgående starta utredning av lokalisering och planering av en grundskola i Visättra och Grantorp samt förskolor för cirka 700 barn lokaliserade i Visättra och/eller Grantorp. Den första förskolan måste stå klar för inflyttning under Infrastruktur Planering pågår för en ny trafikplats (Trafikplats högskolan) och anslutningar av Tvärförbindelse Södertörn till Flemingsberg på två ställen. Genomförande pågår genom Trafikverket av nya spår invid Flemingsbergs station. Med Trafikverket förs även diskussioner kring en nedsänkning och överdäckning av väg 226 (Huddingevägen) i Flemingsbergs mest centrala delar invid Flemingsberg station. Här planeras tillsammans med Trafikförvaltningen ett nytt resecentrum med storregionala förbindelser, spårväg och en ny bussterminal. Vidare kommer under studeras hur Flemingsbergs lokalvägnät kan utvecklas genom bland annat nya förbindelser över väg 226 och järnväg. Projekt Flemingsberg Namn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Projekt BanaVäg etapp 1 Genomförandeskede Infrastruktur BanaVäg etapp 2 (fd förbifart Tullinge), tpl Högskolan Planeringsskede Infrastruktur Beachvolleyanläggning Planeringsskede 0 64 Övrigt Bio city 1 (Technology for Health och NEO) Genomförandeskede 0 12 Arbetsplatser Embryot 1 (Student- och forskarbostäder) Genomförandeskede Bostäder Flemingsberg handel, kultur mm Ej påbörjad Centrum Flemingsberg Södra Ej påbörjad Arbetsplatser Flemingsberg Utvecklingsplan Ej påbörjad nej Program Flemingsbergsdalen, etapp 1A Handel sport bostäder Genomförandeskede Centrum Flemingsbergsdalen, Generatorn 2 Skanska Planeringsskede Bostäder, Äldreboende Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara) Ej påbörjad Bostäder Gula gången (Del av Program Off Flem) Genomförandeskede 0 63 Övrigt Hälsovägen (Grantorp 5:3 och 5:9) inkl park Planeringsskede Bostäder, Förskola Medicinaren 21 bost bef Dp Genomförandeskede Bostäder Medicinaren 5 (Nya operationslokaler) Genomförandeskede 0 71 Arbetsplatser Medicinaren Polishögskolan Genomförandeskede 0 96 Arbetsplatser Norr om Grantorp (Grantorp 5:1) Ej påbörjad Bostäder, Skola, Förskola Visättra ny Fsk Ej påbörjad Förskola Program Björnkulla Ej påbörjad Bostäder, Förskola Program Centrala stadskärnan Flemingsberg Förstudie 0 nej Program Program Visättra Ej påbörjad Program Resecentrum Flemingsberg Ej påbörjad Infrastruktur Rulltrappa i Flemingsberg Planeringsskede 0 72 Infrastruktur Rättscentrum (Generatorn/Rotorn) Planeringsskede Arbetsplatser Visättra ny skola Ej påbörjad Skola Visättra Vedboden Planeringsskede Bostäder, Förskola Visättra Ängar Genomförandeskede Bostäder Väg genom Björnkulla till Hantverksbyn Ej påbörjad Infrastruktur 22 VERKSAMHETSPLAN 2017

231 Glömsta Området är ett gammalt fritidshusområde som sakta har förtätas genom nya detaljplaner. Det består av områdena Glömsta, Vista, Vårdkasen och delar av Vistaberg. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka 300 nya bostäder genom ytterligare förtätning. Ytterligare cirka 700 bostäder tillkommer under perioden i Vistaberg vilka ingår i samma upptagningsområde för skolor som Glömsta. Behov finns därför att utreda en möjlig expansion av Vistaskolan. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,6% Ålder ,0% ,3% ,0% ,5% ,0% ,0% ,0% ,1% ,5% ,0% 80-w ,3% nybyggnation. Detta kommer förändra demografin mot en större andel invånare under 18 år. Fysisk utveckling Bostäder I området pågår ingen planering av nya bostäder just nu. Däremot pågår både planering och genomförande av cirka 700 nya bostäder i Vistaberg som ligger intill detta område. Detta påverkar Glömstas behov av nya skolor och förskolor då invånarna i Vistaberg ingår i upptagningsområdet för skolor och förskolor i Glömsta. Under perioden planeras detaljplan för ett nytt bostadsområde påbörjas. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus * Offentligt finansierad service Genomförande pågår för en ny sporthall i Glömsta. Under perioden kommer även genomförande pågå av en utbyggnad av Glömstaskolan med en ny huskropp innehållandes en grundskola för F-3. Denna beräknas ha inflyttning Behov finns av att påbörja lokalisering och planering av en ny förskola för cirka 200 elever i Glömsta. Befolkningsutveckling Glömsta kommer att växa kraftigt fram till De åldersgrupper som ökar kraftigast är barn i förskoleålder samt tonåringar. Fram till 2030 kommer befolkningen i området att mer än fördubblas, vilket beror på Projekt Glömsta Namn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Projekt Glömsta 2:60 skola Genomförandeskede Skola Glömstadalen, etapp 1 Vårdkasen Genomförandeskede 0 8 Arbetsplatser Lövstastigen/PeterPans v Ej påbörjad Bostäder, Förskola Sporthall Glömsta 4:17 mfl Genomförandeskede Övrigt Vistaberg: Talldalen Genomförandeskede Bostäder KOMMUNSTYRELSEN 23

232 Loviseberg I Loviseberg och Glömstadalen planeras två helt nya stadsdelar under förutsättning att Spårväg syd byggs. Bostadsbebyggelsen koncentreras invid de två spårstationerna och i Glömstadalen planeras ett nytt lokalt centrum. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder. Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av två grundskolor och förskolor för 500 barn genom nyproduktion. Här finns även ett behov av parker och lekplatser. I området finns även behov av att etablera en ny större idrottsplats som komplement till dagens i Visättra och Källbrink. Detta för att möta kommunens totala befolkningsutveckling. Upptagningsområdet blir hela västra kommunen. Idrottsplatsen ska vara en plats för alla, där olika generationer möts och den glada motionären träffar på föreningsidrotten och där föräldrar kan vara och träna medan barnen leker i parken. Idrottsplatsen placeras förslagsvis i närheten till en ny skola. I Glömstadalen föreslås ett nytt lokalt centrum med bland annat närservice och ett nytt bibliotek. I de delar Tvärförbindelse Södertörn förläggs i ytläge finns även förutsättning i Glömstadalen för ytterligare för olika typer av verksamheter på sikt. Fysisk utveckling Bostäder Under 2017 startas en förstudie för att närmare studerade nya stadsdelarna som under förutsättning att Tvärförbindelse Södertörn delvis dras genom en tunnel skulle kunna inrymma cirka nya bostäder. I samband med detta kommer även behov av offentligt finansierad service i området studeras vidare. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Infrastruktur Området påverkas av både Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd. Offentligt finansierad service Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Möjligheterna att anlägga en cricketplan bör utredas inom området Lovisedal under dessa år. Cricket är en idrott som efterfrågas i kommunen redan idag och det saknas en anläggning för. Anläggandet av en cricketplan i Lovisedal skulle kunna vara första etappen på en kommande idrottsplats i området. Scenario för befolkningsutveckling Loviseberg Diff. Total % Ålder w Befolkningsutveckling Loviseberg finns inte definierat idag som område, vilket gör att det inte finns någon befolkningen att redovisa. De planer som finns kring nybyggnation har dock använts för att skapa ett scenario för inflyttning när exploatering är klar. Inget förväntas vara klart för perioden 2017 till Från 2025 kan det börja flytta in befolkning i detta nya område. Givet antaganden om antal planerade bostäder ger det en befolkning på närmare 4500 år Beroende på utbyggnadstakt kan behov av förskola finnas redan 2026 och 2030 är det över 300 barn i grundskoleålder. 24 VERKSAMHETSPLAN 2017

233 Projekt Loviseberg Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Förstudie Loviseberg Ej påbörjad nej Program KOMMUNSTYRELSEN 25

234 Sjödalen/Fullersta Centrala Huddinge med Huddinge centrum och Storängen är ett av kommunens stora utvecklingsområden. Här finns goda förutsättningar för förtätning där stadsmiljön står i centrum. Området är också kommunens administrativa centrum. Här finns potential att bygga minsta nya bostäder samt ytterligare handel och kontor. Ambitionen är att skapa en trivsam stadsmiljö med bostäder, shopping och goda kommunikationer. Det ska ske genom förtätning av området kring Huddinge centrum och omvandling av Storängens industriområde. Till Sjödalen hör också Balingsnäs, Sörskogen, Solgård, Gladö Kvarn, Lissma och Ådran samt delar av området kring Kvarnbergsplan. Området består huvudsakligen av småhusbebyggelse men även av flerbostadshus vid till exempel Kvarnbergsplan. En stor del av området utgörs av område som enligt översiktsplanen ska utgöra bevarandeområden. Området Fullersta utgörs av delområdena Fullersta, Vistaberg, Rosenhill och Källbrink. Vistaberg och Rosenhill är dels ett gammalt fritidshusområde som sakta har förtätas genom nya detaljplaner och dels ett helt nytt bostadsområde med tät trädgårdsstad. Fullersta utgörs till stor del av villabebyggelse men i området närmast Huddinge centrum av flerbostadshus. Utblick 2030 Till 2030 planeras för totalt cirka 3400 nya bostäder i Huddinge centrum och Storängen. För Fullersta planeras till 2030 för cirka 770 nya bostäder i Vistaberg och Rosenhill. På sikt kommer den planerade bostadsutbyggnaden inom Storängen och de centrala delarna av Huddinge att kräva utbyggnad av ytterligare förskolor. Tomtmark behöver utredas gärna i kombination med grundskola. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,8% Ålder ,9% ,5% ,1% ,5% ,0% ,3% ,0% ,1% ,7% ,4% 80-w ,9% Befolkningsutveckling I Sjödalen-Fullasta förväntas befolkningen öka för alla åldersgrupper utom den äldsta, vilket avviker från utveklingen i kommunen i stort. Ökningen är störst för åldrarna 10-15, nära 250 barn på tre år. Fram till 2030 förväntas området att växa med närmare 40 procent en ökning på över invånare. Ökningen är helt kopplad till nybyggnation både på Fullersta-sidan mot Glömsta och i Storängen. Den procentuella ökningen förväntas bli störst för åldrarna 13 till 24 år. Fysisk utveckling Bostäder Huddinge centrum/storängen En fördjupad översiktsplan för Storängens omvandling togs fram 2009 och för Huddinge centrum finns sedan 2013 ett program för utveckling och förtätning av området. En del förutsättningar har förändrats sedan dessa planer togs fram och under 2017 kommer arbete att ske med en utvecklingsplan för Centrala Huddinge för att tydliggöra strategier för den fortsatta utvecklingen. För det fortsatta arbetet med förtätning av Huddinge Centrum planeras under perioden uppstart av två nya bostadsprojekt om totalt cirka 600 bostäder. I Storängen pågår omvandling av det första kvarteret, Brandstegen, och vid Sjödalsvägen i Huddinge centrum byggs nya bostäder med påbörjad inflyttning Totalt en utbyggnad med cirka 800 bostäder samt en förskola och servicebostäder. Om- och utbyggnad av gator i anslutning till dessa kvarter har påbörjats under Förstudie eller planläggning pågår för ytterligare cirka bostäder omfattande nästa etapp i Storängen samt ett projekt i Huddinge centrum, Sjödalsbacken. Därutöver kan planläggning behöva göras för några verksamheter där tillfälliga bygglov löper ut eller befintliga lokaler där användningen behöver ändras. Sjödalen (exkl. Huddinge centrum) Inom området pågår utbyggnad av bostäder vid Kvarnbergsplan, i Västra Balingsnäs och Gladö kvarn. Inga nya bostadsprojekt planeras påbörjas under perioden Fullersta De största projekten som det pågår planering för är Vista Skogshöjd och Rosenhill. Byggstart planeras För Skapaskolan finns en ny detaljplan som är överklagad. Genomförande pågår också för Norr om Vistavägen. 26 VERKSAMHETSPLAN 2017

235 Offentligt finansierad service Förskole- och skolsituationen i området har bedömts ansträngd. I takt med ny bostadsbebyggelse tillkommer behov av nya förskolor och skolor i området. I Sjödalen pågår utbyggnad av en förskola med cirka 60 platser i kvarteret Brandstegen. I början av 2017 startar byggnation av en ny förskola för cirka 100 barn på tomt vid Ängsnässkolan. Programutredning pågår för tillbyggnad av två befintliga förskolor, Balingsnäs och Albatrossen. I bostadsprojekten Sjödalsbacken och Fabriken-Förrådet planeras för nya förskolor. I centrala delen av Huddinge pågår planering för utbyggnad av Tomtbergaskolan samt förstudie/programarbete för två nya skolor i Solgård och Storängen, den senare inklusive förskola och idrottshall. Även i övriga delen av Sjödalen finns behov av nya skolor och förskolor. Planering behöver starta för nya skolor och förskolor i Balingsnäs, Källbrink och Gladö. I Fullersta finns ett behov av två nya förskolor i Vistaberg och Rosenhill samt ett utbud av närservice. När det gäller behovet av skolplatser söker sig en stor andel av eleverna till skolor i Glömsta. Ett äldreboende med cirka 90 platser behövs i Centrala Huddinge eller Stuvsta. Utredning av lämplig plats för detta genomförs under 2016 och planarbete påbörjas under För kultur och fritid finns utöver idrottshall i Storängen behov finns av en 11-manna konstgräsplan för utomhusidrott i centrala delen av Huddinge. Det finns också ett stort behov av biblioteksnärvaro och ett mer centralt läge för huvudbiblioteket i centrala Huddinge. Det pågår också utredning om nytt kommunhus lokaliserat till Huddinge centrum. Infrastruktur Planering för ombyggnad av Sjödalsvägen på sträckan närmast Huddinge centrum har påbörjats och är planerad att genomföras under perioden Området berörs av det pågående arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus * Projekt Sjödalen-Fullersta Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Aspen Palmen Olivträdet Fsk/Skola Förstudie Förskola, Skola Balingsnäs ny Fsk/Skola Ej påbörjad nej Skola Brandstegen inkl Fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Fabriken/Förrådet (inkl förskolor) Förstudie Bostäder, Förskola Förskolan Albatrossen utbyggnad Ej påbörjad Förskola Förstudie/program norr om Kvarnbergsplan Ej påbörjad Program GC-väg Vidjavägen-Ebbadalsvägen Planeringsskede 0 40 Infrastruktur Gladö Kvarn förtätning etapp 1 Genomförandeskede Bostäder Gladö Kvarn Skola, förskola Planeringsskede Förskola, Skola Klockarbacken 7 Genomförandeskede Bostäder Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 inkl Fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 inkl fsk Ej påbörjad Bostäder, Förskola Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) Genomförandeskede Bostäder Ny Skola, Förskola Källbrink Ej påbörjad nej Skola, Förskola Rosenhill 1:12 mfl Skapaskolan Planeringsskede 0 11 Skola Sjödalsbacken inkl. fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Sjödalsvägen ombyggnad Planeringsskede Infrastruktur Solgård 2:22 skola Planeringsskede Skola SRV Sofielund Genomförandeskede 0 9 Övrigt Tillbyggnad Förskola Balingsnäs Ej påbörjad Förskola Tingshuset inkl Fsk Ej påbörjad Bostäder, Förskola Tomtbergaskolan Utbyggnad Planeringsskede 0 48 Skola Utvecklingsplan Centrala Huddinge Ej påbörjad nej Program Vista Skogshöjd (3:61, 3:67 mfl) inkl fsk/skola Planeringsskede Bostäder, Skola, Förskola Vistaberg 1:16 förskola Genomförandeskede Förskola Vistaberg: Rosenhill inkl Fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Västra Balingsnäs Genomförandeskede Bostäder, Förskola Äldreboende H centrum alt Stuvsta Förstudie nej Äldreboende Ängsnäs Fsk Hörningsnäs 1:1 (öster om ängsnässkolan) Genomförandeskede 0 54 Förskola KOMMUNSTYRELSEN 27

236 Stuvsta/Snättringe Till Stuvsta/Snättringe hör delområdena Högmora, Kynäs, Milsten, Myrängen Skogsäng, Segersminne, Stensängen, Stuvsta samt del av Utsälje. En stor del av området är bebyggt med småhus men i området kring Stuvsta station och kring Kvarnbergsplan finns flerbostadshusbebyggelse. I Stuvsta centrum finns både kommersiell och offentlig service. Äganderätter dominerar inom området vilket återspeglas i att den genomsnittliga fastighetsexploateringen är låg, särskilt beaktat det goda kollektivtrafikläget. Därför skulle det vara positivt med en högre exploateringsgrad och mer blandade upplåtelseformer. Utblick 2030 Totalt planeras för cirka 1200 bostäder inom Stuvsta/Snättringe till Därutöver tillkommer förtätning i samband med omvandling av nästa etapp av Högmora/Svartvik. Det finns behov av ytterligare en konstgräsplan i Snättringe och en översyn av möjliga alternativ platser bör göras. Källbrinks IP kommer att behöva rustas upp och möjligheterna att utöka ytan bör utredas. Beroende på hur utvecklingen av Kvarnbergsplan kommer att se ut kan det påverka Huddingehallen. Om Huddingehallen inte längre ska finnas kvar på nuvarande plats måste såväl simhall som idrottshall ersättas. Fram till 2030 finns behov av en LSS gruppbostad. Befolkningsökning cirka 850 vilket motsvarar 5,2 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,4% Ålder ,3% ,9% ,7% ,2% ,0% ,3% ,2% ,0% ,5% ,0% 80-w ,0% Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stuvsta-Snättringe är svag för perioden 2017 till De största ökningarna återfinns i ålderspannet 10 till 18 år, denna grupp kommer öka med cirka 150 individer till För de äldre åldrarna finns det ingen ökning att tala om. Under 15 årsperioden fram till 2030 är det en fortsatt svag utvekling, totalt en befolkningsökning på cirka 1000 personer eller omkring sju procent. Fysisk utveckling Bostäder Under perioden föreslås planering för två mindre flerbostadshusprojekt i Stuvsta att starta, totalt cirka 60 bostäder, inklusive förskolor. Bägge projekten bidrar till en blandning av bostadstyper i området. Vid Kvarnbergsplan påbörjas planering för cirka 150 nya bostäder i flerbostadhus. I slutet av perioden planeras start för planeringen av nästa etapp av omvandling och VAutbyggnad i Högmora/Svartvik. Projektet har hög prioritet för VA-utbyggnad. Under perioden föreslås också att ett program för att studera förtätning och utvecklingsmöjligheter för området norr om Kvarnbergsplan påbörjas. Utbyggnad av nya bostäder pågår i kvarteret Styrmannen i Milsten och under 2016 har 88 bostäder färdigställts i kvarteret Safiren i Stuvsta. Totalt cirka 130 lägenheter. Planering pågår för cirka 150 lägenheter i flerbostadshus vid Kvarnbergplan och intill Stuvsta station antogs detaljplan för cirka 100 lägenheter för trygghetsboende i september Utbyggnad av de två första etapperna av omvandlingen av Högmora pågår. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Studentbostäder Bostäder för äldre Offentligt finansierad service För att klara beräknat behov av förskoleplatser, planeras två nya förskolor i Utsälje och en förskola i Högmora. Befolkningsprognoserna visar ett ökande underskott på elevplatser i skolan. För att möta de kommande behoven behöver Kungsklippeskolan, Stensängsskolan och Solfagraskolan utredas och planeras för omvandling och utbyggnad. Ett äldreboende med cirka 90 platser behövs i Centrala Huddinge eller Stuvsta. Utredning av lämplig plats för detta genomförs under 2016 och planering påbörjas under VERKSAMHETSPLAN 2017

237 Bygget med Stuvsta IP, en fullstor sporthall och mötesplats för unga pågår och planeras stå klart under Infrastruktur Inga nya projekt föreslås Projekt Stuvsta-Snättringe Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Gymnasiet 5 (Kvarnbergsplan, östra) Planeringsskede Bostäder Hjorten 25 Ej påbörjad Bostäder, Förskola Högmora 2 (inkl Fsk/skola) Genomförandeskede 97 3 Bostäder, Förskola, Skola Högmoravägen, etapp 1 Genomförandeskede 80 2 Bostäder Kungsklippeskolan utbyggnad Ej påbörjad Skola Mjölner 4, trygghetsboende Planeringsskede Bostäder Odin 6 Stuvsta centrum Planeringsskede Bostäder Runan 1 Kvarnbergsplan Förstudie Bostäder Sporthall/mötesplats vid IP Stuvsta Genomförandeskede 0 46 Övrigt Styrmannen 31 Genomförandeskede Bostäder Svartvik (Högmorav. delområde 3) Ej påbörjad Bostäder Tigern 20 inkl Fsk Ej påbörjad Bostäder, Förskola Utbyggnad Solfagraskolan (II) Förstudie Skola KOMMUNSTYRELSEN 29

238 Trångsund Kring Trångsunds centrum består bebyggelsen främst av flerfamiljshus från och 70-talen som kompletterats i viss omfattning. Längre från centrum finns stora områden med äldre villabebyggelse. Vidja är ett f d fritidshusområde som planlagts och successivt förtätas med småhus. Mer än 40% i Trångsund äger sina bostäder. Området är kollektivtrafikförsörjt med pendeltåg och bussar. Det är en låg grad av funktionsblandning och begränsad tillgång till urbana verksamheter. I området finns tillgång till alla skolformer upp till gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god. Utblick 2030 Området har behov av ytterligare bostäder och arbetsplatser i anslutning till pendeltågsstationen för att kunna öka serviceutbudet och andelen kollektivtrafikresande. Till 2030 planeras för cirka 700 bostäder genom genomförande av pågående exploateringsprojekt och förtätning i villaområden. Behov finns av förskola och skola i Trångsund och av skola och förskola i Vidja. Det finns även behov av LSS gruppbostad och förändringar av lokaler för kultur och mötesplatser. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,0% Ålder ,7% ,8% ,3% ,7% ,5% ,0% ,3% ,7% ,3% ,8% 80-w ,9% Befolkningsutveckling Trångsund har en befolkningstillväxt för perioden 2017 till 2019 på 5 procent. Ökningen är ganska jämt fördelad runt 8 procent för alla åldersgrupper upp till 24 år, med undantag för gruppen 13 till 15 år som inte ökar alls. Fram till 2030 kommer befolkningen öka med cirka 2000 personer. Fysisk utveckling Bostäder Antagen detaljplan finns för Hammartorp 1:1 (Bonden och Prinsen) för sammanlagt 165 bostäder. Byggnation påbörjas under Inga nya bostads- eller arbetsplatsprojekt föreslås påbörjas under Inom Vidja tillkommer successivt förtätning genom avstyckning från befintliga fastigheter. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Offentligt finansierad service Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Ny förskola i Sjöängen uppförs under perioden. Behov av ny skola och förskola i Trångsund finns till 2022 respektive 2024, varför planläggning behöver påbörjas under Även för förskola och skola i Vidja behöver planläggning påbörjas under perioden VERKSAMHETSPLAN 2017

239 Projekt Trångsund Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål GC-väg Bonäsvägen, Vidjavägen-Linatorpsvägen Planeringsskede Infrastruktur Hammartorp 1:1 (Bonden & Prinsen) Genomförandeskede Bostäder Trångsund ny Fsk Ej påbörjad Nej Förskola Trångsund nya Skolor Ej påbörjad Nej Skola Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk Genomförandeskede 49 7 Bostäder, Förskola Sändaren 2 m fl Ej påbörjad Bostäder Vidja etapp 1 Genomförandeskede 35 1 Bostäder Vidja etapp 2 Planeringsskede Bostäder Vidja etapp 3 Planeringsskede Förskola, Skola Vidjavägen Planeringsskede 0 25 Infrastruktur ,8% Skogås/Länna Bebyggelsen i området som helhet är blandad med både flerfamiljshus från 1960-talet närmast centrum och nyare områden med radhus och villor, samt äldre villaområden som förtätats. Det är dock stor skillnad mellan olika områden inom kommundelen; vissa består av storskaliga flerbostadshus med övervägande hyresrätter medan det finns andra som enbart består av småhusbebyggelse. Cirka 50 % av bostäderna är hyresrätter. I Skogås centrum finns kommersiell service och olika typer av samhällsservice. I området finns tillgång till alla skolformer upp till gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god. I Länna finns, förutom bostadsområden med villabebyggelse och före detta fritidshusområden, två handelsområden och ett större verksamhetsområde. Utblick 2030 Området har behov av ytterligare bostäder med upplåtelseform som gör att variationen ökar inom de delområden som är homogena och olika delområden behöver bindas samman. Till 2030 planeras för sammanlagt cirka 500 bostäder. Det finns behov av nya förskolor, LSS gruppbostad, konstgräsplan och elbelyst motionsspår. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,7% Ålder ,0% ,7% ,0% ,6% ,1% ,3% ,5% ,6% ,6% 80-w ,6% Befolkningsutveckling Fram till 2019 ökar befolkningen i Skogås/Länna med nästan sex procent. Tydligast är ökningen bland unga vuxna 19 till 24 år och personer över 80 år. Fysisk utveckling Bostäder Genomförande pågår av närmare 150 bostäder inom Västra Länna. Planläggning pågår för sammanlagt minst 400 bostäder i kvarteret Låset och i Österhagen, och i samband med det studeras hur Länna och Skogås kan bindas samman. Planläggning pågår för verksamheter vid entrén till Skogås samt för utökning av Länna verksamhetsområde. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Offentligt finansierad service Nya förskolor tillkommer inom bostadsprojekten Låset och Österhagen. Utöver det finns behov av en ny förskola till Det behovet kan inte tillgodoses tidsmässigt även om planarbete påbörjas omgående. Därför bör olika möjligheter att tillgodose behovet studeras särskilt. När detaljplaner för bostadsbebyggelse antas ska redovisning ske av hur behovet av förskola och skola är tillgodosett. Infrastruktur En ny gång- och cykelväg planeras utmed Lissmavägen. KOMMUNSTYRELSEN 31

240 Projekt Skogås/Länna Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Entré Skogås Planeringsskede 0 98 Arbetsplatser, Handel GC-väg utmed Lissmavägen Planeringsskede 0 41 Infrastruktur Gräsvreten utvidgning Planeringsskede 0 33 Arbetsplatser Låset 1 inkl Fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Länna Norra industriområde Planeringsskede 0 17 Arbetsplatser Skogås ny Fsk Ej påbörjad Nej Förskola Västra Länna 1 skola Genomförandeskede Bostäder, Skola Österhagen, Länna 4:7 m.fl. Planeringsskede Bostäder, Förskola, Äldreboende Sund ekonomi Investeringar Huddinge kommuns planering av investeringsverksamheten inom ramen för samhällsbyggnadsprojekt bygger på en utblick över perioden Det huvudsakliga innehållet omfattar framtida lokalinvesteringar och infrastrukturella investeringar. Den nuvarande planen för samhällsbyggnad som sträcker sig fram till 2019 innefattar cirka 120 projekt avseende bostäder, arbetsplatser, offentligt finansierad service och investeringar i infrastruktur. Finansieringen av dessa projekt kommer från två håll, dels från avyttring av kommunal mark, det vill säga från det kommunala exploateringsresultatet, och dels från externfinansierade medel avsatta för investeringsverksamheten. Sammantaget över alla kommunens nämnder och förvaltningar uppgår planerade nettoinvesteringar inom samhällsbyggnad, inklusive intäkter, till cirka 400 miljoner för 2017, cirka 320 miljoner kronor för 2018 och cirka 70 miljoner kronor för I tabellen nedan visas investerad volym med positivt belopp där 2017 utgörs av de budgetäskanden som nu behandlas i verksamhetsplanen och avser samhällsbyggnadsprojekt. Ett negativt tal i tabellen påvisar en exploateringsintäkt som är större än kostnaden för infrastruktur inom detta område. Investeringar mnkr Budget Plan Samhällsbyggnadsprojekt Genomförandeprojekt 184,8 21,3-140,9 Planeringsprojekt 182,2 253,0 150,8 Övrigt -17,0-0,2-0,2 Summa Samhällsbyggnad 350,0 274,1 9,8 Övriga investeringar Gata, park, lekplats mm 46,0 46,1 46,5 Trafiksäkerhet/framkomlighet 8,0 8,0 8,0 Gång- och cykelvägar 14,4 10,1 14,5 Kollektivtrafik 3,0 3,0 3,0 Tillgänglighet 3,0 3,0 3,0 Buller 3,0 4,0 4,0 Parker och lekplatser 10,7 15,5 11,5 Vägvisningsplan 3,4 2,0 2,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,5 0,5 Ekosystem i balans 8,1 0,0 11,8 Summa övriga investeringar 54,1 46,1 58,3 Summa 404,0 320,2 68,1 Långsiktig balans I bedömningen av kommunens långsiktiga balans kommer utfallet av de pågående förhandlingarna om ett eventuellt 32 VERKSAMHETSPLAN 2017

241 deltagande i det avtal som Sverigeförhandlingen omfattar att få en avsevärd påverkan. Ett scenario där kommunen går in som avtalspart får en mycket stor effekt på framtida ekonomiska flöden inom kommunen. Inte minst för att ett sådant scenario skulle innebära en befolkningsmängd fram till 2035 som är personer fler vid utgången av 2035 än om avtalet inte ingås. Det innebär stora krav på utveckling av bland annat infrastruktur, bostäder och skolor. En bedömning av den långsiktiga balansen måste därför göras med avstamp i de scenarion man ser framför sig. Oaktat Huddinge kommuns deltagande i utvecklingen enligt Sverigeförhandlingen eller inte så kommer den utgående skulden enligt tillgängliga data för varje år som går att öka. Det kräver en noggrann bevakning av skuldtillväxten och kommunen har under hösten 2016 beslutat om en maximal nivå för den utgående skulden varje år, ett så kallat skuldtak. Nivån är satt i relation till invånarantalet och definieras som 85 tkr per invånare. Kommunens viktigaste verktyg för att styra skuldnivån är möjligheten att välja om nödvändiga investeringar ska tas på egen balansräkning eller om man kan låta externa parter hantera vissa typer av investeringar. Samhällsbyggnad Under prognosarbetet i mars 2016 indikerades en investeringstakt på 350 Mkr, 250 Mkr respektive 100 Mkr under åren I tabellen nedan syns en förskjutning av volymen 2019 mot senare år. Orsaken till den här typen av tidsförskjutning, som är väldigt vanlig, kan till exempel vara överklagande av detaljplan eller krav på utökade utredningar. Exploateringsresultat, prognos 2017 Exploateringsresultatet är en del av kommunstyrelsens budget. Beräknad exploateringsvinst för 2017 uppgår till cirka 130 mnkr, i mål och budget förväntades exploateringsvinsten uppgå till 150 mnkr. Av den förväntade exploateringsvinsten för 2017 avser cirka 54 mnkr projekt som är i genomförandeskede, till exempel Västra Länna 1 och Sjöängen 2. Cirka 83 mnkr av den förväntade exploateringsvinsten avser projekt i planeringsskede, det vill säga projekt vars detaljplaner beräknas för antagande under Detta medför en större osäkerhet avseende exploateringsvinsten för 2017 då det finns en risk att överklagande av detaljplaner innebär att exploateringsresultat skjuts framåt i tid. Avvikelser i det årliga exploateringsresultatet beror till stor del på tidsförskjutningar, till exempel att en för 2017 förväntad fastighetsintäkt inkom redan under 2016 eller skjuts framåt i tid till Bland annat inom projektet Västra Vårberget förväntades fastighetsintäkter under 2017 enligt Mål och budget, men försäljningen skedde redan under 2016 vilket innebär en negativ avvikelse på cirka 12 mnkr under Inom projektet Västra Länna 1 förväntas fastighetsintäkter under 2017 bli närmare 6 mnkr högre än tidigare då årets försäljningar har skett till högre priser än förväntat. Projekten Hammartorp 1:1 och Idrottshall Vistaberg har under 2016 övergått till genomförandeskede. Planeringsprojekt med betydande exploateringsresultat som beräknas övergå till genomförandeskede under 2017 är bland annat Grantorp 5:3, Vårby Haga, Östra Vårberget och Norra Länna industriområde. Antagandet av detaljplanen för Mjölner 13 trygghetsboende har blivit överklagat vilket innebär att projektet som tidigast kan gå in i genomförandeskede under Även detaljplanen för Vidja etapp 2 och Skapaskolan Rosenhill har blivit överklagade vilket fördröjer påbörjat genomförande av detaljplanerna. Lokalinvesteringar Huddinge kommun ser under de kommande decennierna ett stort behov av ett utökat och förnyat lokalbestånd. Det innebär även under de närmaste åren ett krav på planering och utveckling. Hur stort behovet kommer att vara definieras till stor del av kommunens deltagande i utbyggnaden enligt Sverigeförhandlingen eller inte. Investeringsbehovet avseende nyutveckling av lokaler under samma period är dock betydligt större. Utveckling och nybyggnation av nya offentliga lokaler är den investeringstyp som bäst lämpar sig att hantera via externa parter varför diskussionen kring detta kommer att få stor betydelse i hanteringen av det tidigare nämnda skuldtaket. Samhällsbyggnadsinvesteringar, prognos 2017 I plan för samhällsbyggnadsprojekt finns avsatt resurser för utförande av investeringar enligt genomförandeavtalet med Trafikverket om Förbifart Stockholm. Inom ramen för detta pågår utbyggnad av Videgårdsvägen som ska ansluta till den nya trafikplats som Trafikverket ska bygga. Ett större medfinansieringsbidrag kommer också att betalas ut till Trafikverket under Trimningsåtgärder kan behövas på vägnätet intill cirkulationsplatsen på Smistavägen vid entrén till Kungens kurva, utredning om åtgärder pågår. Genomförande av program för den offentliga miljön i Kungens kurva startas med genomförande ett stråk enligt programmet. När det gäller gång- och cykelväg utmed Vidjavägen och förbättring av vägen pågår fortfarande diskussioner om markåtkomst med Stockholms stad. Förhoppningsvis kan dessa slutföras under 2017 så att utbyggnaden kan påbörjas. KOMMUNSTYRELSEN 33

242 Trygghetsskapande åtgärder i Vårby Haga har nästan slutförts. Från programmet för den offentliga miljön i Flemingsberg har genomförande att upprustning av Gula gången förberetts, ett arbete som kommer att ske samlat med utbyggnad av Flemingsbergsparken inom ramen för nya bostäder utmed Hälsovägen. En gång- och cykelväg har förprojekterats utmed Lissmavägen och kan genomföras under förutsättning av överenskommelse kan tecknas med Trafikverket och markägare. Utredning av hur en gång- och cykelväg utmed Bonäsvägen via Ågesta till Trångsund och mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen kommer att utredas under En upprustning av Sjödalsvägen mellan de nya bostadshusen vid Klockarbacken och vändplanen vid centrum planeras för genomförande under Under 2017 beräknas investeringarna uppgå till cirka 350 mnkr, vilket överensstämmer med mål och budget. Cirka 180 mnkr avser projekt i genomförandeskede. Avvikelser förekommer inom enskilda projekt och beror generellt på tidsförskjutningar, till exempel att en för 2017 planerad investeringsåtgärd genomförs redan under 2016 eller skjuts framåt i tid till De största investeringsutgifterna för bostadsområden under 2017 avser omvandlingsområdena Gladö kvarn, Högmora etapp 1 och 2 samt bostadsprojekten Brandstegen och Embryot 1. Dessa områden medför omfattande investeringar i gatuutbyggnad. Investeringen för Embryot 1 förväntas öka med cirka 5 mnkr under 2017 till följd av utbyggnad av fler körfält på Alfred Nobels allé samt omläggning av en större ledning. För projektet Högmora etapp 2 har kostnaden för gatuutbyggnaden ökat och investeringen avseende 2017 förväntas bli cirka 2 mnkr dyrare. Ett nytillkommet projekt som medför en investering om cirka 50 mnkr under 2017 är projektet Rulltrappa Flemingsberg som innebär utbyte av rulltrapporna som leder upp mot högskoleområdet. Ytterligare en rulltrappa samt utvändig trappa tillkommer och befintlig hiss kommer att förflyttas och rustas upp. Övriga investeringar Kommunstyrelsens löpande investeringar i trafiksäkerhetsåtgärder, parker, lekplatser med mera avser bland annat: Tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Åtgärder i 30- zonerna Gång- och cykelvägsutbyggnad Lekplatser och parker Investeringsutrymmet har utökats de senaste åren som en ökad ambitionsnivå särskilt avsedd för upprustning av regionala cykelstråk samt för att skapa fler attraktiva lekplatser och parker för Huddingeborna. Utrymmet för ligger för närvarande på en nivå motsvarande 46 miljoner kronor per år. Gata, park, lekplats mm. Två större gång- och cykelvägar ingår bland gatu- och parkinvesteringarna. En gång- och cykelväg utmed Åvägen som slutförs under Detta regionala cykelstråk har fått bidrag till medfinansiering av Trafikverket. Den andra större gång- och cykelvägen är en gång- och cykelväg utmed Gamla Södertäljevägen mellan Segeltorps centrum och Stockholmsgränsen. Samtidigt kommer en förbättring av busshållplatserna utmed denna sträcka att göras i enlighet med upprustning av Gamla Södertäljevägen till stamnät för kollektivtrafiken. Ytterligare en gång- och cykelväg som ingår är en gång- och cykelbana utmed Stambanevägen norr om kvarter Mjölner. Denna utbyggnad anpassas till utbyggnaden av detaljplanen för kvarter Mjölner. Pengar finns också avsatt för ytterligare cykelparkeringar. Mindre åtgärder för trafiksäkerhetsåtgärder på huvudgator och lokalgator finns avsatt. Andra mindre åtgärder är kollektivtrafikåtgärder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och övergångsställen samt andra mindre tillgänglighetsåtgärder så som parkbänkar och räcken/kontrastmarkeringar på trappor. En summa för att påbörja genomförandet av bulleråtgärdsprogrammet finns avsatt. Pengar har satts av för att göra en park i samarbete utmed Vårbystranden, en plats som används mycket idag. Till detta projekt har bidrag erhållits från Boverket, statliga pengar som satts av för upprustning av utemiljöer i utsatta områden. Upprustning av Långsjöparken har påbörjats och kommer att slutföras under Vidare pågår projektering av park vid Sjöängsbadet och byggarbetena kommer att handlas upp Upprustningen av badplatser på kommunal mark kommer att slutföras. Till sist har pengar avsatts för att kunna genomföra införandet av parkeringsavgifter i stationsnära lägen. En utredning om detta kommer att redovisas för politiskt beslut i början av Vattenvård I maj 2015 antog kommunfullmäktige åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Planerna har tagits fram av 34 VERKSAMHETSPLAN 2017

243 Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund. Trehörningen och Orlången är kommunens två mest påverkade sjöar och dessa påverkar i sin tur de sjöar som ligger nedströms dessa till exempel Magelungen och Drevviken. Genomförandet av åtgärdsplanerna, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara miljökvalitetsnormerna. Om miljökvalitetsnormerna inte klaras till utsatt tid finns risk att EU utfärdar sanktioner. För 2017 fortsätter arbetet från 2016 med en dagvattenanläggning vid Trehörningen och sedan tillkommer åtgärder till exempel vid Kyrkdammen samt inom Solfagradikets och Flemingsbergsvikens avrinningsområden. Utblick Till grund för den analys i närtid som avser planen för samhällsbyggnad ligger som tidigare nämnts en utblick fram till och med 2031 respektive Denna återspeglar i grova drag de kommande behoven av kommunala investeringar. Denna något grövre prognos bygger på befolkningsprognos fram till 2031 som sedan extrapolerats till Arbetet indikerar ett fortsatt stort och relativt linjärt behov av utveckling av lokaler och infrastruktur. I denna prognos ligger det tidigare nämnda skuldtaket som en begränsande faktor för hur och när utvecklingsprojekt startas. KOMMUNSTYRELSEN 35

244 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt enligt verksamhetsplan 2017 Budget totalt för hela projektet Budget 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos Senare Genomförandeprojekt Exploatering Investering Netto Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering Bostäder Hageby Talldalsvägen Visättra Ängar II Vistabergs allé Backen Översikt Glömsta Kristinavägen Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, västra Högmora etapp Högmora etapp Vidja detaljplan Mellansjö Västra Vårberget Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna Gulsparven Norr om Vistavägen (1:13 mfl) Brandstegen Klockarbacken Styrmannen Hammartorp 1: Embryot Summa bostäder Skolor och förskolor Öster om Ängsnässkolan, Hörningsnäs 1: Vistaberg 1: Gator och vägar Flemingsberg Förbifart Stockholm Huddinge C allmänna anl Storängen allmänna anl Trimningsåtgärder KK 0 ** ** Gång- och cykelbro, Kungens kurva Övrigt Kkom etapp 3 0 ** ** Idrottshall Vistaberg Mötesplats Stuvsta, Ripan Offentlig miljö Flemingsberg 0 ** ** Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder Summa allmänt ändamål Arbetsplatser Gladö industriområde SRV (Sofielund) Segmentet Statoil del av Kungens kurva 1: Vinkeln Medicinaren 5 (op lokaler HS) Flemingsbergsdalen, dpl Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Bostäder Skolor och förskolor Gator och vägar Övrigt Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt Summa samhällsbyggnad ** Mindre åtgärder inom en ram, ingen totalbudget tillämpas 36 VERKSAMHETSPLAN 2017

245 Övriga investeringar inom samhällsbyggnadsavdelningen 2017 (tkr) Gata- & Trafik Budget Plan KOMMENTAR Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Prioritering enligt trafiknätsanalysen Åtgärder i 30-Zon Hastighetsdämpande åtgärder i 30-zonerna Gång- och cykelvägar Gamla Södertäljevägen gc-bana Gc-bana mellan Häradsvägen och Stockholm GC-väg Åvägen Gc-väg där nuvarande standard ej är acceptabel Stambanevägen Gc-väg mellan Storskogsvägen-Häradsvägen Strategiska cykelåtgärder och parkeringar Lönnvägen GC-väg Jon Torpares väg - Häradsvägen Hammartorpsvägen etapp GC-väg Printz väg - Perstorpsvägen Cykelförbindelse enligt cykelplan Nordostpassagen GC-väg, lokal förbindelse mot Vega i Haninge Myrvägen Anslutning mot Stockholm Parker och lekplatser Upprustning badplatser Enligt badplatsprogrammet Långsjöparken, lekplats- och parkupprustning Enligt lekplatsprogrammet och parkprogram Sjöängsbadet, park Enligt förslaget till parkplan, Trångsund, proj Grönsläpp 500 Enligt SBN-beslut Kästadalsparken, ny temalekplats Enligt lekplatsprogram, Flemingsberg Vårbyparken/Vårby strand Enligt parkprogram Offentlig toalett Rådsparken Fullerstaparken 600 Enligt förslag till parkprogram Stortorpsparken 600 Enligt parkprogram Ätbar park Medborgarförslag Myrparken Medborgarförslag Kräpplaparken 600 Enligt förslag till parkprogram Härbreparken Enligt förslag till parkprogram Trångsund, temalekplats 700 Enligt lekplatsprogram Ljusdesign Miljöljus Kollektivtrafik Tillgänglighet Buller Vägvisningsplan/Medbförslag Summa gata, park, lekplats mm Ekosystem i balans Åtgärder i Kyrkdammen Åtgärder i Solfagradikets avrinningsområde Åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde Åtgärder Källbrinksdammen/Kyrkdammen Fällning av fosfor i sediment i Orlången Summa ekosystem i balans SUMMA övriga investeringar inom samhällsbyggnadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN 37

246 Kartbilaga till Kartindex Mellersta Huddinge 38 VERKSAMHETSPLAN 2017

247 Sydvästra Huddinge Nordvästra Huddinge KOMMUNSTYRELSEN 39

248 Östra Huddinge 40 VERKSAMHETSPLAN 2017

249 Projektportföljen per ändamål Projektnamn Kommundel inflytt 2017 inflytt 2018 inflytt 2019 Projektstart Kartindex Ändamål Embryot 1 (Student- och forskarbostäder) Flemingsberg Bostäder Gladö Kvarn förtätning etapp 1 Sjödalen-Fullersta Bostäder Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara) Flemingsberg Bostäder Gymnasiet 5 (Kvarnbergsplan, östra) Stuvsta-Snättringe Bostäder Hammartorp 1:1 (Bonden & Prinsen) Trångsund Bostäder Högmoravägen, etapp 1 Stuvsta-Snättringe Bostäder Klockarbacken 7 Sjödalen-Fullersta Bostäder Medicinaren 21 bost bef Dp Flemingsberg Bostäder Mjölner 4, trygghetsboende Stuvsta-Snättringe Bostäder Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) Sjödalen-Fullersta Bostäder Odin 6 Stuvsta centrum Stuvsta-Snättringe Bostäder Runan 1 Kvarnbergsplan Stuvsta-Snättringe Bostäder Segeltorps C, Lövdungen 2 Segeltorp 34 Bostäder Styrmannen 31 Stuvsta-Snättringe Bostäder Svartvik (Högmorav. delområde 3) Stuvsta-Snättringe Bostäder Sändaren 2 m fl Trångsund Bostäder Vidja etapp 1 Trångsund Bostäder Vidja etapp 2 Trångsund 103 Bostäder Vistaberg: Talldalen Flemingsberg Bostäder Visättra Ängar Flemingsberg Bostäder Vårberget, östra Vårby Bostäder Brandstegen inkl Fsk Sjödalen-Fullersta Bostäder, Förskola Fabriken/Förrådet (inkl förskolor) Sjödalen-Fullersta 53 Bostäder, Förskola Gulsparven 4 (Västeräng) inkl fsk Segeltorp Bostäder, Förskola Hjorten 25 Stuvsta-Snättringe Bostäder, Förskola Hälsovägen (Grantorp 5:3 och 5:9) inkl park Flemingsberg Bostäder, Förskola Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 inkl Fsk Sjödalen-Fullersta 4 Bostäder, Förskola Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 inkl fsk Sjödalen-Fullersta Bostäder, Förskola Låset 1 inkl Fsk Skogås 27 Bostäder, Förskola Lövstastigen/PeterPans v Flemingsberg Bostäder, Förskola Program Björnkulla Flemingsberg Bostäder, Förskola Sjödalsbacken inkl. fsk Sjödalen-Fullersta 57 Bostäder, Förskola Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk Trångsund Bostäder, Förskola Tigern 20 inkl Fsk Stuvsta-Snättringe Bostäder, Förskola Tingshuset inkl Fsk Sjödalen-Fullersta Bostäder, Förskola Utsälje 1:48-1:53 (inkl fsk, ev 2 Fsk) Segeltorp Bostäder, Förskola Vistaberg: Rosenhill inkl Fsk Sjödalen-Fullersta Bostäder, Förskola Visättra Vedboden Flemingsberg Bostäder, Förskola Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken inkl fsk Vårby 91 Bostäder, Förskola Västra Balingsnäs Sjödalen-Fullersta 92 6 Bostäder, Förskola Högmora 2 (inkl Fsk/skola) Stuvsta-Snättringe 40 3 Bostäder, Fsk, Skola Spendrups utveckling Vårby Bostäder, Fsk, Skola Österhagen, Länna 4:7 m.fl. Skogås Bostäder, Fsk, Äldrebo. Västra Länna 1 skola Skogås Bostäder, Skola Norr om Grantorp (Grantorp 5:1) Flemingsberg Bostäder, Fsk, Skola Vista Skogshöjd (3:61, 3:67 mfl) inkl fsk/skola Sjödalen-Fullersta Bostäder, Fsk, Skola Flemingsbergsdalen, Generatorn 2 Skanska Flemingsberg Bostäder, Äldreboende Summa KOMMUNSTYRELSEN 41

250 Projektsammanställning Projektnamn Kommundel inflytt 2017 inflytt 2018 inflytt 2019 Projektstart Kartindex Ändamål Bio city 1 (Technology for Health och NEO) Flemingsberg 12 Arbetsplatser Cirkeln 2 (Panasonic) Segeltorp Arbetsplatser Flemingsberg Södra Flemingsberg Arbetsplatser Glömstadalen, etapp 1 Vårdkasen Flemingsberg 8 Arbetsplatser Gräsvreten utvidgning Skogås 33 Arbetsplatser Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Segeltorp 31 Arbetsplatser Jakobslund 2:3 Segeltorp 21 Arbetsplatser Länna Norra industriområde Skogås 17 Arbetsplatser Medicinaren 5 (Nya operationslokaler) Flemingsberg 71 Arbetsplatser Medicinaren Polishögskolan Flemingsberg 96 Arbetsplatser Rättscentrum (Generatorn/Rotorn) Flemingsberg Arbetsplatser Entré Skogås Skogås 98 Arbetsplatser, Handel Flemingsberg handel, kultur mm Flemingsberg Centrum Flemingsbergsdalen, etapp 1A Handel sport bostäder Flemingsberg Centrum Förskolan Albatrossen utbyggnad Sjödalen-Fullersta Förskola Ny Fsk Trångsund Trångsund 2017 nej Förskola Skogås ny Fsk Skogås 2017 nej Förskola Tillbyggnad Förskola Balingsnäs Sjödalen-Fullersta Förskola Vistaberg 1:16 förskola Sjödalen-Fullersta 110 Förskola Visättra ny Fsk Flemingsberg Förskola Ängsnäs Fsk Hörningsnäs 1:1 (öster om ängsnässkolan) Sjödalen-Fullersta 54 Förskola Aspen Palmen Olivträdet Fsk/Skola Sjödalen-Fullersta Förskola, Skola Gladö Kvarn Skola, förskola Sjödalen-Fullersta Förskola, Skola Vidja etapp 3 Trångsund Förskola, Skola Bildhuggaren 1 Äldreboende inkl Fsk Segeltorp Förskola, Äldreboende Altartorpet (Brostaden) Segeltorp Handel Kurvan 2 och Kurvan 5 (Ikea) inkl Tangentvägen Segeltorp 75 Handel Segmentet 1 (etapp II) K-rauta Segeltorp Handel Statoil Kungens kurva 1:1 (del av) etapp II Segeltorp Handel Vinkeln 7 (Toys) Segeltorp 15 Handel Zeta Handelsträdgård, Stigfinnaren 11 Segeltorp Handel BanaVäg etapp 1 Flemingsberg 113 Infrastruktur BanaVäg etapp 2 (fd förbifart Tullinge), tpl Högskolan Flemingsberg 124 Infrastruktur Brostaden Smista Allé pga Förbifarten Segeltorp Infrastruktur Förbifart Stockholm Segeltorp 10 Infrastruktur GC-väg Bonäsvägen, Vidjavägen-Linatorpsvägen Trångsund Infrastruktur GC-väg utmed Lissmavägen Skogås 41 Infrastruktur GC-väg Vidjavägen-Ebbadalsvägen Sjödalen-Fullersta 40 Infrastruktur Resecentrum Flemingsberg Flemingsberg Infrastruktur Rulltrappa i Flemingsberg Flemingsberg 72 Infrastruktur Sjödalsvägen ombyggnad Sjödalen-Fullersta Infrastruktur Spendrups pga Förbifarten Vårby Infrastruktur Spårväg Syd Dp1 Depå 2018 nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp Nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp Nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp Nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp Nej Infrastruktur Videgårdsvägen (infartsgata förbifarten) Segeltorp 74 Infrastruktur Vidjavägen Trångsund 25 Infrastruktur Väg genom Björnkulla till Hantverksbyn Flemingsberg Infrastruktur Åtgärder väg E4/E20 nej Infrastruktur Diametern 2 mfl (KF Fastigheter) Program Segeltorp 2015 nej Program Förstudie Loviseberg Flemingsberg 2017 nej Program Förstudie/program norr om Kvarnbergsplan Sjödalen-Fullersta 2018 nej Program Program Centrala stadskärnan Flemingsberg Flemingsberg 2016 nej Program Program Visättra Flemingsberg 2019 nej Program Segeltorps ind.område inkl Segeltorp C Program Segeltorp 2018 nej Program Spårväg Syd Programarbete 2017 nej Program Utvecklingsplan Centrala Huddinge Sjödalen-Fullersta 2017 nej Program Utvecklingsplan Kungens kurva Segeltorp nej Program Utvecklingsplan Flemingsberg Flemingsberg 2017 nej Program Utvecklingsplan Vårby/Masmo Vårby 2017 nej Program Vårby C Program Vårby 2018 nej Program Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder (program) Vårby 2015 nej Program Balingsnäs ny Fsk/Skola Sjödalen-Fullersta 2017 nej Skola Glömsta 2:60 skola Flemingsberg 115 Skola 42 VERKSAMHETSPLAN 2017

251 Kolartorp skola Segeltorp 2017 nej Skola Kråkvik 2:2 (Långsjöskolan) Segeltorp Skola Kungsklippeskolan utbyggnad Stuvsta-Snättringe Skola Nya skolor Trångsund Trångsund 2017 nej Skola Rosenhill 1:12 mfl Skapaskolan Sjödalen-Fullersta 11 Skola Solgård 2:22 skola Sjödalen-Fullersta Skola Tomtbergaskolan Utbyggnad Sjödalen-Fullersta 48 Skola Utbyggnad Solfagraskolan (II) Stuvsta-Snättringe Skola Utsäljeskolan Utbyggnad Segeltorp 51 Skola Visättra ny skola Flemingsberg Skola Ny Skola, Förskola Källbrink Sjödalen-Fullersta 2018 nej Skola, Förskola Äldreboende H centrum alt Stuvsta Sjödalen-Fullersta 2017 nej Äldreboende Beachvolleyanläggning Flemingsberg 64 Övrigt Gula gången (Del av Program Off Flem) Flemingsberg 63 Övrigt Offentlig miljö i Kungens Kurva Segeltorp Nej Övrigt Samlingslokal Vårby gård Vårby 94 Övrigt Sporthall Glömsta 4:17 mfl Flemingsberg 119 Övrigt Sporthall/mötesplats vid IP Stuvsta Stuvsta-Snättringe 46 Övrigt SRV Sofielund Sjödalen-Fullersta 9 Övrigt Upprustning badplatser Kommunen nej Övrigt KOMMUNSTYRELSEN 43

252 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Förskola Albatrossen, utbyggnad Förslag Förskolan Albatrossen behöver byggas ut och gällande detaljplan behöver ändras för att medge utbyggnaden. Nuvarande förhållanden Markägare Planområdet omfattar fastigheten Aludden 7 som ägs av Huge Fastigheter AB. Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en förskola i ett plan. Planer och restriktioner Projektet strider inte mot kommunens översiktsplan.

253 Gällande detaljplan anger skoländamål med en tillåten byggnadshöjd om fyra meter. Konsekvenser Projektet bidrar till att fler förskoleplatser kan erbjudas. Rev ( )

254 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Skola/förskola Aspen 2 och 3 samt delar av Palmen/Olivträdet m.fl. i Storängen Förslag Det finns behov av att bygga en större 7-9 skola, idrotthall och förskola i Storängen. En förstudie pågår för lokalisering inom kvarteren Aspen, Palmen, del av Olivträdet samt obebyggt mark i Sjödalsvägens förlängning. Området ingår i fördjupad översiktsplan för Storängen och i denna föreslås en stadsmässig och relativt hög exploatering med flerbostadshus i ca 4-5 våningar. Används kvarteret för skoländamål kommer det inte att vara möjligt att inrymma bostäder. Storängens industriområde ligger nordöst om Huddinge C. T.h. illustration från den fördjupade översiktsplanen för Storängen.

255 Nuvarande förhållanden Markägare Marken ägs delvis av kommunen och delvis av Huge Fastigheter AB. Markanvändning Större delen av marken är bebyggd. Här finns bl.a. tekniska nämndhuset och en parkeringsplats. Del av området i öster är obebyggt. Planer och restriktioner För större delen av området gäller detaljplan för kv Aspen m.fl. från 1990, vilken anger ändamålet kontor. För den västra delen av området gäller detaljplan för kv. Asken m.fl. från Ändamålet för det aktuella området är parkering. För den östra delen gäller detaljplan för Hörningsnäs Parkhem från Planen anger mark avsedd för friliggande bostäder i två våningar. För delar av området saknas detaljplan. En fördjupad översiktsplan för Storängen antogs Planen anger ändamålet bostäder, service, förskola/skola mm. Området är utsatt för buller från verksamheter i Storängen. Konsekvenser En utbyggnad förutsätter att kommunens verksamheter flyttar till nya lokaler. Eventuell försäljning av mark innebär intäkter för kommunen. Rev ( )

256 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning kv. Fabriken och kv. Förrådet, Storängen Förslag Området ingår i den fördjupande översiktsplanen för Storängens industriområde med syfte att succesivt omvandla området för bostadsändamål. Förutsättningen är att detta ska ske på fastighetsägarnas eget initiativ. Fastighetsägarna för kv. Fabriken och Förrådet har önskat att detaljplanearbetet påbörjas snarast. Planläggning föreslås starta för båda kvarteren samtidigt. Totalt kan kvarteren rymma ca bostäder.

257 Nuvarande förhållanden Markägare Kvarteret Fabriken består av 3 fastigheter som ägs av HSB Bostad, JM AB och Swefin Bygg & Rör AB. Kvarteret Förrådet består av 10 fastigheter. Förrådet 23 utgör den största ytan och ägs av Huge Fastigheter AB. Resterande fastigheter ägs av enskilda företag och näringsidkare. Överenskommelser finns med bl.a. Skanska, Veidekke och Järntorget. Fastigheten Hantverket 12 ägs av JP Järn o Plåt AB. Markanvändning Idag utnyttjas större delen av området för olika industriändamål. Kvarteren är bebyggda och stora delar av ytorna är hårdgjorda. Fastigheten Hantverket 12 är i dagsläget obebyggd. Planer och restriktioner Gällande detaljplan för Storängen antogs år 1951 och omfattar båda kvarteren samt Hantverket 12. Enligt denna plan får tomtmarken endast användas för industriellt och därmed jämförligt ändamål. En fördjupad översiktsplan för Storängen antogs Den har till syfte att skapa beredskap för en framtida omvandling av Storängen till ett område med blandade verksamheter. Genom omvandling ska området få ett högre markutnyttjande där bostäder ska utgöra huvuddelen men även verksamheter som är förenliga med bostäder ska finnas kvar eller tillkomma i området. Utredningar och fördjupningar Olika utredningar kan behöva företas vad gäller trafik/infrastruktur, kompletterande bullerstudier samt eventuella markföroreningar. Omlokaliseringsfrågan för olika verksamheter behöver lösas. Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser berör framför allt gatuutbyggnad/upprustning samt kommunal service. Förskolor ska anordnas inom respektive kvarter. Nya grundskolor utreds parallellt på platser i anslutning till området. Vissa markåtkomstfrågor kan även bli aktuella utöver anordnande av föreslagen park. Omlokalisering liksom finansiering av vissa särskilt störande verksamheter behöver ordnas. Vissa fastigheter kan behöva lösas in. Rev ( )

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Förstudie/program för området norr om Kvarnbergsplan Förslag Diskussioner pågår om framtida användning och nyttjande av mark och lokaler i området kring Huddingegymnasiet, norr om Kvarnbergsplan. En förstudie eller ett program behöver tas fram som underlag för fortsatt diskussion. Arbetet bör ske i nära samarbete med fastighetsägaren Huge Fastigheter AB. Inom området finns idag bl.a. Huddingehallen, Huddingegymnasiet, förvaltningslokaler för barn- och utbildningsförvaltningen samt en större markparkering. Rev ( )

259 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Gång- och cykelväg Vidjavägen/Ebbadalsvägen Förslag I samband med utbyggnad av Vidja etapp 1 kommer gång- och cykelbana att byggas utmed Vidjavägen. För att knyta ihop det övergripande cykelvägnätet och ge möjligheter till att nå Haningeleden föreslås en gång- och cykelvägsförbindelse som anpassas till natur och bebyggelse, (ca 750 m) med belysning, från Vidjavägens slut i söder till Ebbadalsvägen. Nuvarande förhållanden Markägare Sträckningen berör fastigheter som är i privat ägo. Avtal med berörda fastighetsägare eller detaljplaneändring krävs för att kunna genomföra projektet.

260 Markanvändning Allmän plats, gång- och cykelväg. Planer och restriktioner Området är ej detaljplanelagt. Utredningar och fördjupningar Sträckningen behöver utredas innan detaljplan. Konsekvenser Kommunal investeringskostnad. Målkonflikter och strategiska frågor Vägen går över privat mark och någon uppgörelse om anläggningen har inte kunnat träffas. Rev ( )

261 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Hjorten 25 i Stuvsta Förslag Fastighetsägaren vill bygga ett flerbostadshus med 23 lägenheter. Förslaget överensstämmer väl med översiktplanens ambitioner, det blir en förtätning i bra kollektivtrafikläge och projektet medför en blandning av hustyper i området. Förskolekapaciteten i närområdet är mycket ansträngd varför tidplanen för projektet ska anpassas till att förskolebehoven i området kan tillgodoses. Fastighetsägarens förslag

262 Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten ägs av en privatperson som också bedriver verksamheten på fastigheten. Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en affärslokal ( Allt i solskydd ). Planer och restriktioner Enligt översiktsplanen ligger fastigheten i Stuvstas stadskärna där förtätning är önskvärd. Enligt gällande detaljplan från 1958 är området avsett för bostads- och handelsändamål i högst tre våningar. Utredningar och fördjupningar Förutom att förskolebehoven behöver vara utredda behöver bullersituationen beaktas. Eventuell trafikutredning. Konsekvenser Projektet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Behov av förskole- och skolplatser i någon mån. Rev ( )

263 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Kyrkogårdsvägen, Tomtberga 3:1, Huddinge Centrum Förslag Område E12 i Planprogram för Huddinge Centrum beslutat i KF juni Byggnaderna föreslås innehålla förskoleverksamhet med direkt kontakt med naturmiljön på kullen. Bebyggelsekaraktären bör vara en modernare version av hus i park. Bebyggelsen ska ta stor hänsyn till såväl kuperad parkmiljö som gaturum.

264 I programmet föreslås 10 våningar om totalt m2 BTA bostäder och 2000 m2 BTA förskola. Detta projekt omfattar ca ¾ av område E12. Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Tomtberga 3:1 ägs av Huddinge kommun. Markanvändning Området är ett mycket kuperat skogsparti vid Kyrkogårdsvägen. Planer och restriktioner För området gäller detaljplan för kv. Biblioteket från 1956 som anger användning som park eller plantering. För gatan gäller detaljplan för Tomtberga Kyrkogård från 1970 som anger användning allmän plats för gata och gatuplantering. Genomförandetiden för dessa planer har gått ut. Utredningar och fördjupningar Utredningar: - Bullerutredning med avseende på järnvägen - Gestaltning och utformning av bebyggelsen - Solstudie - Parkering - Förskola - Utformning av Kyrkogårdsvägen Konsekvenser - Projektet ger kommunala intäkter i form av markförsäljning. - En ombyggnad av Kyrkogårdsvägen leder till investeringar som delas av exploatör och kommun. - Omgivningen påverkas genom att stadsbilden kommer att förändras. - Projektet leder till nya bostäder i kommunen. Skolkapaciteten i centrala Huddinge måste vara klarlagd innan projektstart. Rev ( )

265 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Runan 1 Förslag Fastighetsägaren till Runan 1 vill utveckla området med utökade butiksytor och ytterligare bostäder. De har tagit fram en bebyggelseidé vilken anger ca 80 lägenheter i 5 våningar. Parkeringen avses i huvudsak ske i garage. Den nya bebyggelsen anpassas i första hand till den nyuppförda bebyggelsen i kv. Kansliet och Sammanträdet 7, både vad gäller placering mot gata och hushöjder (5 våningar). Runan 1 ligger vid Kvarnbergsplan, Drygt 900 m nordost om Huddinge C. Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Runan 1 ägs av Kommanditbolaget Myran nr 305 (Wallenstam AB). Kommunens fastighet Stuvsta gård 1:63 kan eventuellt beröras.

266 Markanvändning Inom Runan 1 finns en ICA-butik, bostäder m.m. Aktuell del av fastigheten är huvudsakligen asfalterad för angöring och parkering. Grönytor saknas. Planer och restriktioner Ett gemensamt planprogram för del av Gymnasiet 5 och Runan 1 m.fl. har tagits fram. För Gymnasiet 5 pågår detaljplanearbete. För Runan 1 är förutsättningarna för planuppdraget ännu inte klarlagda. Utredningar och fördjupningar Bullerutredningar behöver göras i detaljplaneskedet. Konsekvenser Kostnaderna för exploateringen förutsätts bäras av fastighetsägaren. Eventuell försäljning av kommunal mark ger intäkter för kommunen. Rev ( )

267 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Ombyggnad av Sjödalsvägen Förslag Projektet omfattar ombyggnad av Sjödalsvägen från detaljplan för Klockarbacken 7 till vändplanen vid centrum. Sträckan mellan Förrådsvägen och fram till gränsen mot detta projekt kommer att byggas om i samband med utbyggnaden av kvarteret Klockarbacken 7. Projektet ingår som en del av planprogrammet för Huddinge centrum, godkänt av kommunfullmäktige 11 juni i8 Sjödalsvägen Sjödalsvägens sträckning närmast centrum omvandlas till gångfartsgata och få en mer torgliknande karaktär. Utdrag ur Fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Storängen antagen av kommunfullmäktige 11 oktober Centrum och Storängen knyts ihop med Sjödalsvägen som sammanlänkande stråk. Även markförstärkningsåtgärder kommer att ingå i projektet.

268 Nuvarande förhållanden Markägare Huddinge kommun Markanvändning Markanvändningen är idag gata. Planer och restriktioner Området är planlagt 1980 för gata, gatuplantering och gångväg. Utredningar och fördjupningar Gatans funktion och sektion Geotekniska förhållanden Konsekvenser Kommunal investeringskostnad. Rev ( )

269 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING ) Projektbeskrivning Högmora- Svartvik etapp 3 Förslag Högmora-Svartvik ligger vid sjön Magelungen mellan Myrängen, Mellansjö och Ågestavägen. Fastigheterna inom området avstyckades i etapper under 30-, 40- och 50-talet för fritidsbebyggelse. Nya detaljplaner har antagits för två delområden i Högmora (etapp 1 och 2) och utbyggnad inom dessa områden pågår. Högmora-Svartvik, etapp 3, består av blandad åretrunt- och fritidshusbebyggelse som idag saknar anslutning till det allmänna vatten- och avloppsledningsnätet. Området, som har hög prioritet med avseende på vautbyggnad, omfattar ca 90 befintliga fastigheter. Ny detaljplan har till syfte att skapa förutsättningar för en förbättrad infrastruktur inom området med utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnät samt ny- och ombyggnad av gator. Ny detaljplan ger också förutsättningar för större byggrätter och viss förtätning.

270 Nuvarande förhållanden Markägare Marken inom planområdet tillhör i huvudsak enskilda markägare och består av ca 90 fastigheter. Inom området äger kommunen fastigheterna Högmora 2:23 och Svartvik 2:1. Markanvändning Befintlig bebyggelse består av blandad åretrunt- och fritidshusbebyggelse. Planer och restriktioner Kommunens översiktsplan anger sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde. För området gäller områdesbestämmelser, fastställda och med tillägg Bestämmelserna anger fritidsbebyggelse för kvartersmarken och allmän plats, natur för de områden som inte tomtindelats i tidigare byggnadsplaner. Konsekvenser Kommunal investering för utbyggnad av gator. Gatukostnader kommer att tas ut för anläggande och förbättringar av gator och andra allmänna platser inom detaljplaneområdet. Utbyggnad av det kommunala va-nätet innebär att antalet enskilda avloppsanläggningar minskar och va-situationen i området förbättras liksom vattenkvaliteten i omkringliggande vattenområden. Utbyggnad av Rev ( )

271 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Tigern 20 Förslag Fastighetsägaren till Tigern 20 i Stuvsta vill bygga flerbostadshus med en förskola för ca fyra avdelningar i bottenvåningen. Förslaget innehåller 34 lägenheter i 4-6 våningar. Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Tigern 20 ägs av Tigern 20 Fastighets AB (Innovation Properties). Markanvändning Fastigheten är obebyggd. Planer och restriktioner Förslaget stämmer väl med kommunens översiktplan.

272 För fastigheten gäller detaljplan för kv. Tigern antagen Detaljplanen medger användning för kontor och lager. Konsekvenser Förslaget ger ett välbehövligt tillskott av flerbostadshus och förskoleplatser i området. Fastigheten ligger inom översiktsplanens strukturplan för Stuvsta med närhet till Stuvsta station. Läget är utsatt för trafikbuller men en bullerskyddad sida för lägenheterna och en skyddad gård bedöms kunna ordnas. Rev ( )

273 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Tingshuset 1 Förslag ALM Equity AB har förvärvat del av fastigheten Tingshuset 1 och har presenterat ett projekt med bostäder, förskola, butiker samt parkering. Målet är att skapa små yteffektiva lägenheter, i huvudsak 1 rok och 2 rok men även ett antal 3 rok. Antalet lägenheter uppskattas till mellan stycken. Både bostadsrätter och hyresrätter planeras. Önskemål finns att även pröva om det är möjligt att ändra detaljplanen för den befintliga byggnaden (f.d.tingshuset) så att en konvertering från kontor till bostäder kan möjliggöras.

274 Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Tingshuset 1 ägs av Centria Huddinge AB. ALM Equity AB har förvärvat den del av fastigheten som föreslås för nybebyggelse. Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en kontorsbyggnad i 7 våningar samt en tillbyggnad i 2 våningar. Resterande del av fastigheten används huvudsakligen för markparkering. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och program för Huddinge centrum (område E3 bostäder vid Kyrkdammen). För området gäller detaljplan för kv. Udden m.fl. fastställd Detaljplanen medger användning för allmänt ändamål med byggrätt för befintliga byggnader samt mark som inte får bebyggas på resterande del av fastigheten. Konsekvenser Grund- och dagvattenförhållanden liksom buller- och luftfrågor kommer att behöva utredas under detaljplan. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

275 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Utbyggnad Solfagraskolan Förslag Solfagraskolan har idag cirka 500 elever, men skulle behöva utökas för ytterligare 200 elever. I dagsläget finns brister i kapaciteten med för liten matsal och idrottshall. För ny- och ombyggnad behöver grusplaneytorna bredvid Björkängshallen tas i anspråk. Idag har skolan tillgång till två paviljonger, varav den ena endast har ett tillfälligt bygglov och står på kommunal mark. Nuvarande förhållanden Markägare Solfagraskolan ligger på fastigheten Handbollen 4. Björkängshallen med tillhörande grusplan ligger på fastigheten Handbollen 3. Båda fastigheterna ägs av Huge Fastigheter AB. Paviljongen med tillfälligt bygglov står på kommunal mark. Markanvändning Fastigheterna är bebyggda med skol- och idrottsanläggningar. Största delen av ytorna är hårdgjorda för grusplan, skolgård och parkering.

276 Planer och restriktioner En detaljplan finns för utbyggnad av förskola inom området närmast Björkängshallen och till viss del vid Solfagraskolan. Kommunens översiktsplan anger sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde med bebyggelseutveckling längst med kollektivtrafikstråk. Området ligger intill cykel- och kollektivtrafikstråk. Utredningar och fördjupningar Barn- och utbildningsförvaltningen planerar att starta en programutredning tillsammans med Huge Fastigheter AB, för en översyn av åtgärdsbehovet för skolans lokaler i sin helhet. Samtal har påbörjats. Förslag finns på att ta bort båda paviljongerna och ersätta dem med permanent byggnad. Förslag finns också att bygga om köket för tillagning. Kapacitetstudien kommer att ge svar på övriga skollokalers status inklusive idrottslokal och vad de tål av elevbelastning i förhållande till tekniska installationer m.m. Utredningen ska också beakta förslag till framtida förändring av skolorganisationen där även Stensängsskolan ingår. Rev ( )

277 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Utvecklingsplan Centrala Huddinge Förslag För utvecklingen av den centrala delen av Huddinge finns dels ett program för Huddinge centrum från 2013, dels en fördjupad översiktsplan för Storängen från Dessa har i vissa delar blivit inaktuella. Samtidigt pågår utveckling i området kring Kvarnbergsplan. Behov finns av en tydligare övergripande samplanering mellan områdena genom en utvecklingsplan. Definitiv avgränsning är inte gjord. Rev ( )

278 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Tillbyggnad förskola Balingsnäs Förslag Befintlig förskola i Balingsnäs behöver byggas ut för att rymma ytterligare 70 barn. Gällande detaljplan behöver ändras för att medge utbyggnaden. Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Fjället 160 ägs av Huge Fastigheter AB.

279 Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en förskola i ett plan. Planer och restriktioner Förslaget stämmer med kommunens översiktplan. För fastigheten gäller detaljplan för kv. Fjället fastställd Detaljplanen medger användning för allmänt ändamål för byggnad i en våning. Konsekvenser Projektet bidrar till att fler förskoleplatser kan erbjudas. Rev ( )

280 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Utbyggnad Kungsklippeskolan Förslag Kungsklippeskolan har mycket trångt i sina lokaler och har behov av tillgänglighets- och arbetsmiljöåtgärder. Skolan behöver byggas ut och förslag finns om att omvandla den till en F-6 skola. Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheten Kungsklippan 2 ägs av Huge Fastigheter AB.

281 Markanvändning Fastigheten är bebyggd med skolbyggnader i två plan. Planer och restriktioner Förslaget stämmer med kommunens översiktplan. För fastigheten gäller detaljplan för kv. Lodjuret från Detaljplanen medger användning för allmänt ändamål för byggnad i en våning. Konsekvenser Projektet bidrar till att fler skolplatser kan erbjudas. Rev ( )

282 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Altartorpet (Brostaden) Förslag Ny detaljplan ska tas fram för att möjliggöra permanentning av befintliga tillfälliga bygglov för handel. PalissadPalissadparken parken Gamla Sö de rtä lje Sk Skansberget ansberget Sm ist a é all Jakobslund Segeltorpstorget Smista ta Sm is gen Skärholmsvä SegeltorpsSegeltorpsskolan skolan la Ga m de Sö lj rtä Hä ra ds vä ge n Juringe é all Tpl Kungens kurva Segeltorps Segeltorps kyrka kyrka gen evä 151 Vå rb er n ge gs vä Juringeskolan Juringeskolan is Sm Juringe Juringe gård gård tan ge vä Segeltorpshallen Segeltorpshallen Ridstall Ridstall E20 E4 Grindstuskolan Grindstuskolan Kungens kurva Segeltorps Segeltorps IP IP allé rtä de Sö n ge vä lje år by Kolartorp Kungens kurvaleden Tpl 150 Lindvreten 50 V RäddningsRäddningscentral central STIGFINNAREN S: FOGDEN : ARRENDATORN KUNGENS KURVA INSPEKTOREN PENTAGONEN : RYTTAREN 31 FÖRMANNEN TRIANGELN : ALTARTORPET JURINGE JURINGEGÅRDEN ALTARTORPET S: :1 RÄTTAREN GÅRDSKARLEN 10 RADIEN TRÄDGÅRDSMÄSTAREN 4 26 KURVAN ALTARTORPET RV A 8 KU FÖRDRÄNGEN KRONOTORPAREN :1 3 KURVAN KÖKSPIGAN S:1 JURINGE KOLARTORP KURVAN FÖRVALTAREN VOLYMEN S: S EN 1: 1 NG KU DRÄNGEN KRONOTORPAREN 17 18

283 Nuvarande förhållanden Markägare Planområdet omfattar fastigheterna Arrendatorn 15 och 16 som ägs av Castellum Stockholm AB (tidigare Brostaden) och Altartorpet 22 och 23 som ägs av Huddinge kommun med Castellum Stockholm AB har tomträtt. Markanvändning Fastigheterna är bebyggda med handelshus. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och förslag till fördjupad översiktsplan. Inom området medger detaljplanen industri och kontor. Konsekvenser Projektet innebär att delar av infrastrukturen i Kungens kurva behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Rev ( )

284 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Diametern 2 mfl (KF Fastigheter) öde la S Ga m lj rtä g evä Segeltorps Segeltorps kyrka kyrka en Juringe é all Tpl Kungens kurva ta Sm is gen Skärholmsvä Förslag KF Fastigheter AB har för kommunen presenterat ett bostadsprojekt i Kungens kurva. Ett planprogram ska tas fram för att pröva om området kan planläggas för bostäder. Projektet ska få en hög arkitektonisk utformning, inkludera dagligvaruhandel, LSS boende, offentligt finansierad service så som till exempel skolor och förskolor och inrymma handel i bottenplan i attraktiva entrélägen. Projektet ska även bland annat inkludera parker och anläggningar för omhändertagande av dagvatten. Efter programskedet ska området delas in i olika etapper och för var och en av etapperna ska en ny detaljplan upprättas. 151 v Vå rb ergs en äg Juringeskolan Juringeskolan is Sm Juringe Juringe gård gård tan ge vä Segeltorpshallen Segeltorpshallen Ridstall Ridstall E20 E4 Grindstuskolan Grindstuskolan rtä de Sö Kungens kurva n ge vä lje Segeltorps Segeltorps IP IP Kolartorp Kungens kurvaleden Tpl 150 Lindvreten 50 V RäddningsRäddningscentral central år by allé Vårby Vårbygård gård 50 ens Ku ng en 70 ed kurva l Stenkross Stenkross Kolartorp Kolartorp

285 KUNGENS KURVA KURVAN VINKELN 9 DIAGONALEN VINKELN 1 Dialoggatan 4 1 MEDELPU Diametern 3 DIAMETERN Diametern 4 4 Kolartorp 1:1 10 VINKELN 3 DIAMETERN 2 Diametern 2 Diametern Diametern Kungens kurvaleden 1:1 KUNGENS KURVA Nuvarande förhållanden Markägare Det aktuella området för bostadsbebyggelse inkluderar fastigheterna Diametern 2 6 som ägs av bolag ägda av KF Fastigheter och del av kommunens fastighet Kolartorp 1:1. Markanvändning Delar av exploatörens fastigheter är bebyggda och hyresgäster finns. Kommunens fastighet är inte bebyggd. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Projektet överensstämmer inte med framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen alternativt kommande utvecklingsplan ska därmed omformuleras så att den stämmer överens med projektet. Gällande detaljplan inom området medger användningen kontor och industri för fastigheterna Diametern 2-6 och användningen kontor för del av fastigheten Kolartorp 1:1. Konsekvenser Projektet innebär utbyggnad av infrastruktur inom bostadsområdet men även del av resterande infrastruktur i Kungens kurva behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer att få en intäkt för markförsäljning. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

286 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Kolartorp skola Förslag Behov finns för ytterligare en skola i området Kolartorp/Segeltorp. Lokaliseringsstudie ska genomföras. Rev ( )

287 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Segeltorps industriområde och Segeltorps C Program Förslag Dialog med berörda fastighetsägare och studier som gjorts av kommunen visar på att det finns intresse och möjligheter för att utveckla Segeltorps centrum för bostäder och verksamheter/service. Kommunen har också blivit kontaktad av fastighetsägare i Segeltorps industriområde som visat intresse för bostadsutveckling av Segeltorps industriområde. En planering för fastigheten Lövdungen 2 pågår. Den norra delen av Häradsvägen har potential att utvecklas som en stadsgata med mindre barriärverkan och ett attraktivt gaturum. Hållplats för Spårväg syd planeras i anslutning till Segeltorps industriområde. För att närmare utreda förutsättningarna föreslås därför att ett program tas fram för en utveckling av Segeltorps centrum, Segeltorps industriområde och norra Häradsvägen. Tpl Bredäng 152 Smista Södertäljevägen E4 allé E20 Häradsvägen Palissad- parken Gamla Södertälje vägen Skansberget Smista allé Smista Segeltorpstorget Jakobslund g ns a 1 en Smista allé Gamla Södertäljevägen Juringe Segeltorps kyrka Segeltorps- skolan Häradsvägen Juringeskolan Smista- vägen Juringe gård

288 Nuvarande förhållanden Markägare Flertalet fastigheter och fastighetsägare ingår i området. Definitiv avgränsning är inte gjord. Markanvändning Segeltorps centrum är bebyggt med flerbostadshus och bebyggelse för både kommersiell och offentlig service. Inom centrat finns en mindre torgbildning och en parkeringsplats. Segeltorpsskolan finns också i området. Segeltorps industriområde består av industribyggnader. Utmed Häradsvägen ligger radhus. Den pågående planeringen för Lövdungen omfattar uppförande av bostäder och eventuellt butiker i bottenplan på fastigheten Lövdungen 2. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Konsekvenser Projektet innebär utbyggnad infrastruktur inom området. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer att få intäkt för markförsäljning. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

289 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Segmentet 1 (etapp II) K-rauta 151 väg Vå rb ergs rt öde la S Ga m väg älje Segeltorps Segeltorps kyrka kyrka en Juringe é all Tpl Kungens kurva ta Sm is gen Skärholmsvä Förslag Ny detaljplan ska tas fram för att möjliggöra ytterligare handel. en Juringeskolan Juringeskolan is Sm Juringe Juringe gård gård tan ge vä Segeltorpshallen Segeltorpshallen Ridstall Ridstall E20 E4 Grindstuskolan Grindstuskolan Vårby gård Kungens kurva n ge vä lje Segeltorps Segeltorps IP IP allé Vårby Vårbygård gård rtä de Sö år by Kolartorp Kungens kurvaleden Tpl 150 Lindvreten 50 V RäddningsRäddningscentral central Vårby Vårbygårds gårds kyrka kyrka ens Ku ng 70 en ed kurva l Kolartorp Kolartorp Stenkross Stenkross Duvberget Duvberget 70 VINKELN 1 ALGÅRDEN VIDEGÅRDEN 1 4 KUNGENS KURVA KUNGENS KURVA 8 KUNGENS KURVA RD Y VÅ RB GÅ KOL ART 2 ORP 3 1:6 KVADRATEN 4 DIAMETERN 1:6 DIAMETERN Segmentet SEGMENTET KUNGENS KURVA 4 SEKANTEN 2 1:1 1 REKTANGELN LINJEN 1 KUNGENS KURVA

290 Nuvarande förhållanden Markägare Planområdet omfattar fastigheten Segmentet 1 som ägs av Bonnier Fastigheter AB. Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en drivmedelsstation. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och förslag till fördjupad översiktsplan. Inom området medger detaljplanen handel och industri. Konsekvenser Projektet innebär att delar av infrastrukturen i Kungens kurva behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Rev ( )

291 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Spendrups utveckling Förslag Spendrups AB har för kommunen presenterat ett bostadsprojekt i Kungens kurva. Ett planprogram ska tas fram för att pröva om området kan planläggas för bostäder och verksamheter. Efter programskedet ska området delas in i olika etapper och för var och en av etapperna ska en ny detaljplan upprättas. 60 E20 E4 Vårbyparken Vårbyparken Grindstuskolan Grindstuskolan Vårby gård Vårbyfjärden rtä de Sö Vårbyskolan Vårbyskolan n ge vä lje Vårby Vårbygård gård RäddningsRäddningscentral central Tpl 150 Lindvreten 50 V Vårby allé år by allé VårbyVårby- VårbyVårbyBibliotek Bibliotek huset hallen hallen huset VårbackaVårbackaVårbytorget skolan skolan Björkgården Björkgården VårbackaVårbackaskolans skolans IP IP Myrstugan Myrstugan Vårby Vårbygårds gårds kyrka kyrka Vårby Vårbybrygga brygga Ku ng ens en led kurva Stenkross Stenkross y Vå rb 60 E20 a llé Vårbybadet Vårbybadet Duvberget Duvberget E4 Stora Stora Vårby Vårbykälla källa t der Sö Tpl Vårby älje n ge vä 60 Gömmarravinen Gömmarravinen 148 y rb Vå Haga é all Fittjaviken SolhagaSolhagaparken parken Masmo Masmo Masmotorget Masmotorget Masmo 70

292 Vårby allé VÅRBY GÅRD Södertäljevägen 1:14 Vårby Alle 1:18 39A 1:8 VÅRBY GÅRD Gambrius Vårby allé Mjödet Vårby Gård 1:9 1:9 Haga 1:108 GAMBRINUS 2 Mjödet MJÖDET Gambrius :16 1:6 Hamnvägen 2A 76 Vårby allé HAGA 51 Mjödet 1 MJÖDET 1 Södertäljevägen 1:13 HAGA 4 6 1:5 1 Vårby allé RODRET : :69 HAGA E4/E20 Snickarkrogsvägen 2 Haga skolväg 1 Trafikplats Vårby Södertäljevägen 1: : : Nuvarande förhållanden Markägare Det aktuella området för bostadsbebyggelse inkluderar fastigheterna Gambrinus 2, Gambrinus 4, Mjödet 1 3, Vårby Gård 1:9 som ägs av bolag ägt av Spendrups AB. Området omfattar också del av den kommunägda fastigheten Haga 1:108. Markanvändning Delar av exploatörens fastigheter är bebyggda och hyresgäster finns. Kommunens fastighet är inte bebyggd. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. För området gäller detaljplan för Kv Gambrinus o Mjödet m fl. Inom området medger detaljplanen användningen till största delen industri och kontor. Konsekvenser Projektet innebär bland annat kostnader för utbyggnad av infrastruktur. Kostnader för infrastruktur mm regleras genom avtal. Kommunen kommer att få en intäkt för markförsäljning. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

293 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Statoil Kungens kurva 1:1(del av) etapp II la Ga m de Sö lj rtä g evä 151 en väg Vå rb ergs Juringeskolan Juringeskolan is Sm Juringe Juringe gård gård tan ge vä Segeltorpshallen Segeltorpshallen 60 E20 E4 Vårbyparken Vårbyparken Grindstuskolan Grindstuskolan Vårby gård de Sö Vårbyskolan Vårbyskolan Kungens kurva n ge vä lje Segeltorps Segeltorps IP IP allé Vårby Vårbygård gård VårbyVårbyVårby- VårbyBibliotek Bibliotek huset hallen hallen huset VårbackaVårbackaVårbytorget skolan skolan Björkgården Björkgården VårbackaVårbackaskolans skolans IP IP rtä Kungens kurvaleden år by Tpl 150 Lindvreten V RäddningsRäddningscentral central 50 Vårby allé Vårby Vårbygårds gårds kyrka kyrka 50 Vårby Vårbybrygga brygga Kolartorp Kolartorp 60 Ku ng ens 70 en ed kurva l Stenkross Stenkross y Vå rb E20 a llé Vårbybadet Vårbybadet Duvberget Duvberget KUNGENS KURVA 1:1 Skärholmsvägen 1 ALGÅRDEN VIDEGÅRDEN 1 KUNGENS KURVA KUNGENS KURVA 3 KUNGENS KURVA BY RD GÅ R VÅ 2 7 1: ORP ART KOL /E E4 KVADRATEN 4 LÖNNGÅRDEN 1:6 1 1:1E KU NG NS R KU VA 3 1:2 A RV KU P S OR EN RT NGOLA U K K 1:15 6 MASMO 1 1:12 1 Dialoggatan Videgården 1 en Juringe é all Tpl Kungens kurva ta Sm is gen Skärholmsvä Förslag Ny detaljplan ska tas fram för att korrigera befintlig detaljplan så att den stämmer överens med utförd markplanering.

294 Nuvarande förhållanden Markägare Planområdet omfattar fastigheten Videgården 1 som ägs av Huddinge kommun men arrenderas av Statoil. Markanvändning Fastigheten är bebyggd med en drivmedelsstation. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Inom området medger detaljplanen användningen bilservice. Konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Rev ( )

295 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Utvecklingsplan Vårby/Masmo Förslag Åtgärdsvalstudie för Hallunda Vårby Backe pågår och flera bostad- och skolprojekt ska startas upp i Vårby och Masmo. Dessa projekt behöver samplaneras i en utvecklingsplan. Definitiv avgränsning är inte gjord. VÅRBERG SKÄRHOLMEN SEGELTOR Vårby gård Kungens kurva SLAGSTA 30 VÅRBY T K Y R K A FITTJA 70 A GLÖMSTA 70 Rev ( )

296 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Vårby C Program Förslag Carnegie har presenterat ett bostadsprojekt där befintligt bostadsområde på fastigheterna Bäckgården 1-17 ska förtätas. I anslutning till dessa fastigheter finns förskolorna Myran på fastigheten Bäckgården 11 och Ängsblomman och Ringblomman på fastigheten Ängsgården 10, för dessa fastigheter har Huge Bostäder AB presenterat ett kombinerad bostads- och förskolebyggnation. Kapasitet för Vårbyskolan, Vårbackaskolan och Grindstugeskolan ska ses över. Översyn av gång- och cykelstråk och bil- och godsvägar behöver ses över i Vårby centrum. För att närmare utreda förutsättningarna föreslås därför att ett program tas fram för en utveckling av Vårby centrum. Vå rb ergs 60 Korpberget Korpberget 60 E20 E4 Vårbyparken Vårbyparken Grindstuskolan Grindstuskolan Vårby gård Vårbyfjärden de Sö Vårbyskolan Vårbyskolan allé VårbackaVårbackaskolan skolan VårbackaVårbackaskolans skolans IP IP Vårbytorget Björkgården Björkgården RäddningsRäddningscentral central Vårby allé Kungens kurvaleden 50 Tpl 150 Lindvreten Vårby Vårbygårds gårds kyrka kyrka Vårbybrygga brygga Vårby ens Ku ng en 70 led kurva Stenkross Stenkross Duvberget Duvberget 60 a llé E20 E4 Stora Stora Vårby Vårbykälla källa y Vå rb Vårbybadet Vårbybadet Kungens kurva Vårby Vårbygård gård V Myrstugan Myrstugan VårbyVårbyBibliotek Bibliotek huset huset år by VårbyVårbyhallen hallen rtä n ge vä lje

297 Nuvarande förhållanden Markägare Flertalet fastigheter och fastighetsägare ingår i området. Definitiv avgränsning är inte gjord. Markanvändning Vårbys centrum är bebyggt med flerbostadshus och bebyggelse för både kommersiell och offentlig service. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Konsekvenser En helhetssyn skapas för Vårby centrum och efter programmet kan detaljplanering starta. Rev ( )

298 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning: Zeta handelsträdgård, Stigfinnaren 11 Förslag Zetas finsmakarens Trädgård AB har för kommunen presenterat ett utvecklingsprojekt för Zetas handelsträdgård i Segeltorp. Projektet innebär att ny detaljplan ska tas fram för att pröva byggnation av ny restaurang med tillhörande konferensanläggning. Den nya detaljplanen ska också pröva om området kan utvecklas med nya lokaler så som lager, packningscentral och kontor för det nystartade e-handelsbolaget. Parkeringsmöjligheterna ska förbättras genom en byggnation av parkering som anpassas till befintlig miljö. E20 E4 n äge ljev é ta all ertä Sm is Söd Hä ra ä dsv ge n PalissadPalissadparken parken Gamla Sö de rtä lje Sk Skansberget ansberget Sm ist a é all Jakobslund Segeltorpstorget Smista la Ga m de Sö rt Juringe é all Tpl Kungens kurva ta Sm is gen Skärholmsvä SegeltorpsSegeltorpsskolan skolan Segeltorps Segeltorps kyrka kyrka en väg älje 151 v Vå rb ergs en äg Juringeskolan Juringeskolan is Sm Juringe gård Juringe gård tan ge vä Segeltorpshallen Segeltorpshallen E20 E4 rtä de Sö n ge vä lje Kungens kurva Ridstall Ridstall Hä ra ds vä ge n n ge vä

299 Alta serv B TTAREN K 10 9 serv A 212 serv Värnvägen 4 FÄSTET serv 11B : Lr D 58 11A 208A 13A Stigfinnarvägen B 7 200C 1 Gamla Södertäljevägen 7) 13C serv Lr serv serv (205) 11 13B 17 serv ga: B 203 ga:4 S: ga: Lr Lr Lr 200A ga:1 serv Lr 4 35 Lr Lr Lr 197 ARRENDATORN Lr 5 Blombacken Lr Lr 3 1 (33) (6) (4) 48 ga:4 Värnet ga:1 Lr ga:3 ga:4 33 serv serv 12 Lr Värnet Lr 2A Lr Lr ga:1 Stigfinnaren 64 STIGFINNAREN B 1A Lr Gamla Södertäljevägen (191) 1B Stigfinnaren Stigfinnaren 11 Stigfinnaren Lr 189 Lr Lr Lr 6 32B Stigfinnaren Gamla Södertäljevägen Lr Lr Lr Lr 3 65 Lr B 1AA 187C 1C B 1AB A 1 Patron Bergs väg 1AC Lr Lr Lr (185) 24B Väpnarevägen Lr Lr 23 KURIREN ga: ga:3 190 Lr 2A 21 Lr 2B 24A A Lr 47 S:3 ga: A 4 FOGDEN (183) 188 6B serv 3A Juringe allé 1D 1C ga:2 serv (7) 9 10 ga:2 ga: A B B S:3 ga: I 13 1 Nuvarande förhållanden Markägare Det aktuella området för bostadsbebyggelse inkluderar fastigheterna Stigfinnaren och 35 som ägs av Zetas finsmakarens Trädgård AB. Markanvändning Delar av exploatörens fastigheter är bebyggda och hyresgäster finns. Kommunens fastighet är inte bebyggd. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. För området gäller detaljplan för Gamla Södertäljevägen. Inom området för del av fastigheten Stigfinnaren 11 medger detaljplanen användningen handelsträdgård med ekonomibyggnader, försäljningslokaler, restaurang, kontor och personalutrymmen. För den andra delen av fastigheten Stigfinnaren 11 där det idag är parkering medger gällande detaljplan handelsträdgård med viss försäljning, förråd och parkering. För fastigheterna Stigfinnaren 10 och 35 medger detaljplanen bostäder. Konsekvenser Eventuellt innebär projektet utbyggnad av infrastruktur i anslutning till området. Kostnaden för det ska regleras genom avtal. Rev ( )

300 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Program Björnkulla Förslag Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca nya bostäder, ett mindre lokalt centrum och ny kommunal service. Det ligger inom Spårväg syds influensområdet. Projektet är initierat av Huge. I ett första skede ska ett planprogram tas fram. Exakt avgränsning av programområdet bör studeras närmare. Efter programskedet föreslås området delas upp i minst två områden för ny detaljplan. Nuvarande förhållanden Markägare Området inkluderar Huges fastigheten Visättra 1:7 och del av kommunens fastighet Visättra 1:6.

301 Markanvändning Området är till viss del glest bebyggt med bla äldreboende, LSS- boenden och studentbostäder. Kommunens fastighet är obebyggd. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området är ej detaljplanelagt. Konsekvenser Projektet innebär utbyggnad av infrastruktur inom bostadsområdet. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

302 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Flemingsberg Södra Förslag Platser för etablering av verksamheter är viktiga och efterfrågas. Det är angeläget att kommunen kan erbjuda företag mark för etablering när den efterfrågas. Behovet ökar också inom kommunen då mer centrala arbetsområden bör lämna plats för bostäder eller andra mindre störande verksamheter. För att kunna tillgodose dessa behov föreslås därför att ytterligare mark planläggs som arbetsplatsområde. Området gränsar till arbetsområde inom Botkyrka kommuns gränser. Samplanering bör ske med dels en eventuell förtätning inom Björnkulla och dels med anläggandet av en ny huvudgata genom Björnkulla och Flemingsbergs södra till Hantverksbyn i Botkyrka. Nuvarande förhållanden Markägare Marken ägs av Huddinge kommun. Markanvändning Marken är obebyggd. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området är ej detaljplanelagt. Ett planuppdrag till Samhällsbyggnadsnämnden gavs av kommunstyrelsen i januari 2012.

303 Konsekvenser Ett grönområde tas i anspråk men har mindre betydelse som rekreationsområde med sin närhet till järnväg och Huddingevägen. Projektet ger ett positivt ekonomiskt utfall för kommunen när marken säljs. Rev ( )

304 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Flemingsbergsdalen, etapp 3 med handel, kultur, mm Förslag Syfte med planläggning är att i Flemingsbergs mest centrala delar skapa tät och funktionsblandad kärna med urbana kvaliteter för att stärka Flemingsberg som bostads- och etableringsort. En mångkulturell mötesplats i södra Stockholm med handel, kultur, utbildning, hotell, kontor, bostäder mm. En plats med en unik identitet och arkitektur som bidrar till en hållbar utveckling över tid. Projektet är initierat av Skanska och kommunen tillsammans. Nuvarande förhållanden Markägare Området inkluderar del av fastigheten Generatorn 2 som ägs av Skanska och del av kommunens fastighet Visättra 1:1.

305 Markanvändning Området är idag ej bebyggt och utgörs av naturmark, en tillfällig infartsparkering och etableringsområde. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Fastigheten Generatorn 2 är idag planlagd som centrumändamål. Visättra 1:1 är i delar planlagd för kontorsändamål och i delar som natur. Konsekvenser Projektet innebär att en utbyggnad av infrastruktur behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Rev ( )

306 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Flemingsbergsdalen, etapp 4 resecentrum Förslag Syfte med planläggning är att möjliggöra dels en effektiv och attraktiv bytespunkt mellan tåg, spårväg och buss i Flemingsberg och dels att barriären i from av väg 226 och järnväg minskas. Åtgärden är en förutsättning för genomförande av projekt spårväg syd. I projektet ingår en nedsänkning och överdäckning av väg 226, förlängning av Regulatorbron, förlängning av Flemingsbergsleden till Kvarnängsvägen, byggnation av bussterminal, korttidsparkering, station för spårväg syd, ny stationsbyggnad, torg och park. Det ingår även exploatering mellan Terapivägen och den överdäckade väg 226 samt bebyggelse mellan Södertörns högskola och det nya resecentrumet. Delprojekt Resecentrum Flemingsberg respektive delprojekt nedsänkning väg 226 är inlämnat av kommunen, Trafikförvaltningen och Trafikverket som förslag till två olika objekt i nästa Länsplan för infrastrukturprojekt. Planläggning bör startas samtidigt som vägplan för väg 226 och järnvägsplan för Spårväg syd startar. Nuvarande förhållanden

307 Markägare Området inkluderar del av fastigheterna Grantorp 5:4 och Visättra 1:1 som ägs av kommunen samt del av fastigheterna Grantorp 5:5 och Visättra 1:3 som ägs av Trafikverket. Markanvändning Området är idag ej bebyggt och utgörs av naturmark, väg 226, järnväg och gröna slänter. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området är idag till övervägande del planlags som specialändamål. En mindre del är planlagt som park eller parkeringsdäck för bostäder. Konsekvenser Projektet innebär att en utbyggnad av infrastruktur behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Rev ( )

308 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Grantorp 2:32 Förslag Stiftelsen Clara, Byggvesta och Akademiska hus har för kommunen presenterat ett bostadsprojekt i Flemingsberg. Syftet med planläggningen är att möjliggöra ytterligare student- och forskarlägenheter inom Campus Flemingsberg i anslutning till kvarteret Embryot längs med Alfred Nobels allé. Projektet ytterligare stärka Flemingsberg som attraktiv ort för högre utbildning och forskning. Byggvesta har tagit fram ett bebyggelseförslag och även gjort en tidig bullerutredning. Området enlighet förslaget nedan skulle inrymma ca 260 nya lägenheter. Nuvarande förhållanden

309 Markägare Det aktuella området för bostadsbebyggelse inkluderar del av fastigheten Grantorp 2:32 som ägs av Stiftelsen Clara, del av fastigheten Embryot 1 som ägs av Akademiska hus och del av kommunens fastighet Grantorp 5:4. Markanvändning Området är idag ej bebyggt och utgörs av naturmark. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Projektet överensstämmer med framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Fastigheten Grantorp 2:32 är inom aktuellt område ej detaljplanelagd. Kommunens fastighet är detaljplanelagd som lokalgata. Konsekvenser Projektet innebär dels att en större ledning påverkas som antingen behöver flyttas eller kulverteras. Vidare bör behov av en mindre förskola inom Campus Flemingsberg utredas vidare. En viss samplanering bör ske tillsammans med utveckling av den nya utvecklingsvägen till Trafikplats högskolan. Rev ( )

310 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Grantorp 5:1 (norr om Grantorp) Förslag Syfte med planläggning är att möjliggöra utveckling av ett nytt bostadsområde med ca nya bostäder. Projektet är initierat av kommunen. Inom området ska även ingå minst en större friliggande förkola, en större skola med tillhörande idrottsanläggning samt ett nytt lokalt vägnät där Flemingsbergsleden byggs om till stadsgata. I ett första skede ska ett planprogram tas fram. Exakt avgränsning av programområdet bör studeras närmare. Efter programskedet föreslås området delas upp i minst två områden för ny detaljplan.

311 Nuvarande förhållanden Markägare Området inkluderar del av kommunens fastigheter Grantorp 5:1 och 5:3. Markanvändning Området är till största del idag ej bebyggt och utgörs av naturmark. Inom området finns även ett antal friliggande småhus ägda av kommunen. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området saknar till övervägande del detaljplan. En mindre del söder om Flemingsbergsleden är planlagt som park.

312 Konsekvenser Projektet innebär utbyggnad av infrastruktur inom bostadsområdet. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Skolor och förskolor ska planeras samtidigt som detta projekt. Rev ( )

313 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Förstudie Loviseberg Förslag I Loviseberg planeras en ny stadsdel med nya bostäder och ett nytt lokalt centrum under förutsättning att Spårväg syd förverkligas och del av Tvärförbindelse Södertörn förläggs i tunnel. I området finns även möjlighet till ett nytt verksamhetsområde. Den nya bebyggelsen kommer behöva vara helt samplanerad med båda dessa infrastrukturprojekt. Den nya bebyggelsen är uppdelad i tre delar. Den nya stadsdelen Loviseberg med spårstation och nya lägenheter och småhus. Ett nytt lokalt centrum i Glömstadalen med spårstation, stombussar och nya lägenheter. Ett nytt verksamhetsområde i den del Tvärförbindelse Södertörn åter förläggs i ytläge. Av bostäderna ovan planeras ca vara inflyttningsklara till år Nedan finns en tidig skiss över hur den nya bebyggelsen skulle kunna utformas i området.

314 Glömstadalen Verksamhetsområde i Glömstadalen Loviseberg Gul linje är föreslagen sträckning på Spårväg syd genom området. I ett första skede ska en förstudie av området göras för att bebyggelse, spårväg och tvärförbindelse ska kunna samplaneras. Exakt avgränsning av bör studeras närmare. Rev ( )

315 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Peter Pans väg mm Förslag Planen syftar till att möjliggöra bebyggelse av ca 30 nya bostäder, eventuellt fler. Området ligger inom Spårväg syds influensområde och ingår i kommunens VA-utbyggnadsplan.

316 Nuvarande förhållanden Markägare Fastigheterna inom området ägs dels av privata fastighetsägare och dels av NCC. Markanvändning Området är idag delvis bebyggt med småhus ej anslutna till kommunalt VA. Delar av området är naturmark. Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan. Bebyggda delar av området omfattas idag av områdesbestämmelser från Konsekvenser Projektet innebär att en utbyggnad av infrastruktur behöver byggas ut. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Behov av ny förskola behöver utredas. Rev ( )

317 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Stallet 3 (del av Vedboden mfl) Förslag Planen syftar till en byggnation om ca 200 nya bostäder. Möjlighet finns att i samma detaljplan inkludera intilliggande kommunala fastighter för att inom dessa både möjliggöra en ny förskola och förbättra Vistaskolans parkering. Detaljplanens exakta avgränsning behöver därför utredas i tidigt planskede. Projektet avseende bostäder har initierats av fastighetsägaren Carnegie. Övriga delar har initierats av kommunen. Nuvarande förhållanden Markägare Det aktuella området för bostadsbebyggelse inkluderar fastigheten Stallet 3 som ägs av Carnegie samt del av Visättra 1:1 som ägs av kommunen. Markanvändning Området är idag bebyggt med flerbostadshus.

318 Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. De delar där ny bebyggelse önskas uppföras är idag planlagt som mark som ej får bebyggas. Konsekvenser Behov av ytterligare förskoleplatser bör studeras. Rev ( )

319 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Visättra Förslag Syfte med planläggning är att studera möjligheten till fortsatt förtätning och utveckling av Visättra. Önskemål kring detta har framförts av flera av fastighetsägarna i området. Samtidigt finns möjlighet att både förbättra parkeringssituationen och utveckla Visättra Centrum. Området ligger inom Spårväg syds influensområde. I ett första skede ska ett planprogram tas fram. Exakt avgränsning av programområdet bör studeras närmare. Efter programskedet föreslås området delas upp i minst två områden för ny detaljplan. Rev ( )

320 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Väg genom Björnkulla till Hantverksbyn Förslag Projektet syftar till att skapa ytterligare tillgänglighet till Flemingsbergsdalen. Projektet är initierat av kommunen. Den nya vägen bör utformas som en stadsgata och är en viktig länk för kollektivtrafik mellan Riksten och Flemingsbergs centrum. Planeringen bör även samplaneras med både det nya verksamhetsområdet Flemingsbergs Södra och en bebyggelseutveckling i Björnkulla. Nuvarande förhållanden Markägare Området inkluderar Huges fastigheten Visättra 1:7 och del av kommunens fastighet Visättra 1:6.

321 Planer och restriktioner Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området är ej detaljplanelagt. Konsekvenser Projektet innebär utbyggnad av infrastruktur. Rev ( )

322 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning gång- och cykelväg Lissmavägen Förslag Syftet är att förbättra det övergripande cykelvägnätet inom och mellan kommunens olika delar samt erbjuda en tragiksäker och gen koppling mellan Länna och Huddinge centrum. Sträckan är 4,8 km. Genom utbyggnad av gång- och cykelstråk i Lissmadalgången ökar även tillgängligheten till naturområdet vid Lissmasjön. Nuvarande förhållanden Markägare Privata ägare berörs för ca 600 m av sträckan, fastigheetrna Gräsvreten 1:1 och 4:13. Övriga fastigheter ägs av kommunen. Markanvändning Sträckan går längs med Lissmavägen och tangerar på något ställe områden med odlad mark.

323 Planer och restriktioner Övergripande huvudcykelstråk enligt översiktsplanen och ingår i cykelplanen. En del av sträckan påverkar detaljplan för Länna industriområde, men i övrigt finns inga detaljplaner utmed sträckan. En kortare sträcka, 250 m, tangerar en nyckelbiotop. Konsekvenser Utbyggnad av en felande länk i det övergripande huvudcykelstråket. Tillgängligheten till naturområdet vid Lissmasjön ökar. Rev

324 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning gång- och cykelväg Mellansjö - Trångsund Förslag Syftet är att förbättra cykelkopplingen mellan kommunens östra delar och centrala Huddinge. Sträckningen går mellan Mellansjö och Trångsund via Bonäsvägen och Djupåsvägen. Sträckan är 2,5 km. Nuvarande förhållanden Markägare Marken ägs av Stockholms stad. Markanvändning Sträckningen är föreslagen utmed befintlig väg, Bonäsvägen, samt en förlängning genom Ågesta friluftsområde. Cykelvägen ansluter till befintlig väg, Linatorpsvägen, vid Djupån. Planer och restriktioner Övergripande huvudcykelstråk enligt översiktsplanen och ingår i cykelplanen. Inga detaljplaner finns i området. Dispens från strandskydd krävs. Krävs överenskommelse med Stockholm om sträckning och genomförande samt medfinansiering. Konsekvenser Utbyggnad av en felande länk i det övergripande huvudcykelstråket, och cyklister slipper ta omvägen via Farsta. Tillgänglighet till Ågseta friluftsområde ökar, vilket är ett gemensamt intresse med Stockholms stad. Rev

325 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Projektbeskrivning Sändaren 2 m fl Förslag Fastighetsägaren (HSB) föreslår ett slutet kvarter i 4-5 våningar med bostäder, beroende på andel smålägenheter.

326 Nuvarande förhållanden Markägare Området omfattar fastigheterna Sändaren 2 och Hammartorp 2:17, som ägs av HSB, och Hammartorp 2:16 som ägs av kommunen. Markanvändning På två av fastigheterna finns bostadshus och en är obebyggd. Planer och restriktioner Marken är planlagd på 1970-talet för industri, parkering och ett parkstråk. Det är primärt förtätnings- och utbyggnadsområde enligt översiktplanen. Det finns ett stort behov av tillkommande förskola och grundskolans alla åldrar i Trångsund. Det är därför av största vikt att redovisa hur behovet av förskola och skola kan tillgodoses innan detaljplanen antas. Området är bullerstört och ligger i närheten av transportled för farligt gods, varför anpassning kommer att behövas. Konsekvenser Projektet innebär ett välkommet tillskott av bostäder i kollektivtrafiknära läge. Tillgången på platser i förskola och skola måste bevakas under planarbetet. Rev

327 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta - svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016 anses medborgarförslaget från Tommy Karlsson vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag angående att bygga en park och lekplats i Glömsta har inlämnats av Tommy Karlsson. Förslagsställaren understryker att det fortfarande saknas lekplatser i området trots stor efterfrågan från inflyttande barnfamiljer. Tommy Karlsson föreslår att kommunen bygger en lekplats centralt i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till park och lekplats i Glömsta och håller med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser där. Enligt kommunens lekplatsprogram ska en områdeslekplats anläggas i Glömsta under tidsperioden Det har kommit in många synpunkter den senaste tiden från boende angående brist på lekplatser. Det är därför önskvärt att utreda lokalisering och gestaltning av framtida lekplats i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning avser att genomföra en sådan utredning under 2017, vilket även utlovats i tidigare medborgarförslag från i år (KS- 2016/ ). Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

328 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Camilla Fransson camilla.fransson@huddinge.se Kommunstyrelsen Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016 anses medborgarförslaget från Tommy Karlsson vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag angående att bygga en park och lekplats i Glömsta har inlämnats av Tommy Karlsson. Förslagsställaren understryker att det fortfarande saknas lekplatser i området trots stor efterfrågan från inflyttande barnfamiljer. Tommy Karlsson föreslår att kommunen bygger en lekplats centralt i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till park och lekplats i Glömsta och håller med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser där. Enligt kommunens lekplatsprogram ska en områdeslekplats anläggas i Glömsta under tidsperioden Det har kommit in många synpunkter den senaste tiden från boende angående brist på lekplatser. Det är därför önskvärt att utreda lokalisering och gestaltning av framtida lekplats i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning avser att genomföra en sådan utredning under 2017, vilket även utlovats i tidigare medborgarförslag från i år (KS-2016/ ). Beskrivning av ärendet Tommy Karlsson har inkommit med ett medborgarförslag angående att bygga lekplats samt park för befolkningen i Glömsta. Förslagsställaren menar att det i dagsläget saknas lekplatser i området samtidigt som det flyttar in fler och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

329 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) fler barnfamiljer. Många familjer efterfrågar lekplatser och det borde ligga en centralt anser Tommy Karlsson. Förslagsställaren Tommy menar vidare att det borde planerats för lekplatser under utbyggnadsfasen i Glömsta de senaste åren. Under en 10-årsperiod har sommarstugeområdet omvandlats till ett område med framförallt permanent boende. Tommy Karlsson föreslår att Huddinge kommun lägger in plats för parker när man planerar nya områden. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning håller med förslagsställaren om att parker bör planeras in vid nyexploatering och att det borde funnits lekplatser i Glömsta. Men när området Glömsta växte fram var det ovanligt i Huddinges stadsplaner att lekplatser placerades i fritidsbebyggelse- och villaområden. Det var i flerbostadsområden och radhusområden som lekplatser framförallt planerades in i tidigt skede. Nuförtiden är rådande inriktning helt annorlunda, behovet av gröna mötesplatser finns i alla typer av bostadsområden. I Huddinges gällande översiktsplan poängteras parker och lekplatsers stora betydelse. I kommunens lekplatsprogram (2013) finns Glömsta med på en lista över nyanläggning av områdeslekplats under tidsperioden Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att bygga en lekplats i området. Det har även tidigare i år kommit in ett annat medborgarförslag med i stort sett samma önskemål om just lekplats i Glömsta. Det har även varit många boende i området som hört av sig och undrat över varför det inte finns någon lekplats i deras område. Det finns ett stort behov i kommunen av att både rusta upp befintliga parker och bygga nya. Det kommer att byggas en ny lekplats på Vistavägen (kallad Honungsparken). Det planeras även för en ny park med tillhörande lekplats i det nya bostadsområdet Vista skogshöjd. Det finns också en skola i Glömsta där det är möjligt för barn att leka på kvällstid och på helger. Även i området Rosenhill som kommer byggas ut de närmaste åren kommer det byggas lekplatser. Kommunstyrelsens förvaltning planerar att peka ut en lämplig plats för områdeslekplats i enlighet med lekplatsprogrammets inriktning, som ett första steg. För platsen kommer det även att tas fram ett förslag till gestaltning. Detta projekt kan sedan kostnadsuppskattas och medtas i den vanliga prioriteringen av projekt inför arbetet med Mål och budget. Kommunstyrelsens förvaltning anser med hänvisning till detta tjänsteutlåtande att medborgarförslaget anses besvarat.

330 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Camilla Fransson Landskapsarkitekt Bilagor Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta medborgarförslag inlämnat av Tommy Karlsson Beslutet delges Tommy Karlsson

331 [g] HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN l! Kommunstyrelsen r Lämnas personligen till: Information Huddinge f 3 Försia et Skriv ditt medborgarförslag här Lekplatser och Parker I Glömsta finns ingen park för barnfamiljer därför föresl år jag att kommunen bygger en Lekplats och en park för befolkningen i området. (Kommunen har tidigare ägt tornter i området) Man kan titta på att centralt i Glömsta bygga Lekplats och Park. Många barnfamiljer i området efterfrågar j ust en lekplats som inte finns. Därför föreslår jag att kommun lägger in parker när man planerar nya områden. Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. I Glömsta området har byggs och kornmer att byggas nya villor och bostadsrättsvillor. Under en period på 10 år har området omvandlats från ett sornmarstugeområde till permanent boende. Med många barnfamiljer som saknar Lekpl atser och Parker. Underskrift Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja ~ Nej ~ POSTADRESS ~ Huddinge kommun ± Kommunstyrelsens förvaltning J Information Huddinge! Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

332 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) bifalls, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 oktober Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden tycker att det är lämpligt att invänta Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTIs) utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltning är ett bra förslag. Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

333 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

334 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) bifalls, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 oktober Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden tycker att det är lämpligt att invänta Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTIs) utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltning är ett bra förslag. Överläggning I ärendet yttrar sig Yosef Sigal (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

335 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

336 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA , rev KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Ordna belysning vid återvinningsstationerna svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) bifalls, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 oktober Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden tycker att det är lämpligt att invänta Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTIs) utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltning är ett bra förslag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

337 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA , rev KS-2016/ (3) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna I motionen framförs att återvinningsstationer upplevs som otrygga och skräpiga och att en orsak till detta kan vara dålig eller utebliven belysning. Motionären menar att bättre belysning är en efterfrågad åtgärd och att det leder till ökad trygghet och ger invånarna bättre förutsättningar att källsortera. Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämndens synpunkter Nämnden framför att de varit i kontakt med FTI i ärendet. FTI ansvarar för återvinningsstationerna. Det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinnings-centraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. FTI avser att under 2017 inventera vilka stationer som har belysning. Nämnden tycker att det är lämpligt att invänta FTIs utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Nämnden uppskattar kostnaden för belysning till cirka kr/återvinningsstation och anser att eventuell ny belysning bör anslutas till det befintliga kommunala belysningsnätet. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Belysning på återvinningsstationerna anser därför förvaltningen är att föredra. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltning är ett bra förslag.

338 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA , rev KS-2016/ (3) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) bifalls och att natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. Motionen: Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) 2. Natur- och byggnadsnämndens remissvar Beslutet delges 1. Motionären 2. Natur- och byggnadsnämnden

339 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr l Oiarie planbeteckn. Kommunfullmäktige i Huddinge 14mars 2016 MOTION Om att ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge I dag finns det ca 40 återvinningsstationer i Huddinge. Målet med dessa är att samla in en stor del av hushållens förpackningar och tidningar. Många återvinningsstatoner upplevs som skräpiga och emellanåt otrygga på grund av att det är mycket liten eller obefintlig belysning i området. Det kan för medborgaren också vara svårt att se i vilket sorteringskärl som man ska välja när det är mörkt och inte bra belysning finns att tillgå. Ansvaret för insamlingen ligger hos Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI). Kommunens ansvar är att upplåta mark åt FTI:s insamlingskärl I FTI:s ansvar ligger bl.a. tömning av behållarna och skötsel av stationerna. Eftersom aktörerna FTI och kommunen på olika sätt ansvarar för området, kärlen och skötseln så verkar det ändå inte helt klart vem som ansvarar för att ordna belysning i området. Att ordna bättre belysning i dessa områden är en efterfrågad åtgärd och skulle öka trygghet och ge medborgare som sorterar sina sopor bättre förutsättningar att öka kvaliteten. Mot bakgrund av det ovanföreslår jag: att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Yb <;("0 ~ fj (/\ ( YosefSigal Socialdemokraterna

340 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 5 september Paragraf Diarienummer NBN-2016/ Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddingemotion från Yosef Sigal (S)-yttrande till kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning En motion till kommunfullmäktige i Huddinge om att ordna belysning på ca 40st återvinningsstationer har inkommit till Natur och byggnadsnämnden. Förvaltningen välkomnar motionen och bedömer att belysning skulle underlätta såväl sortering samt renhållning av stationerna. FTI kommer att inventera vilka stationer som har belysning år Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C) som yrkar bifall till förvaltningens förslag och Yossi Sigal (S) varefter överläggningen avslutas. Beslutet delges Kommunstyrelsen

341 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ TN-2016/526 1 (2) HANDLÄGGARE Rehn, Robert Robert.Rehn@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Motion väckt av Yosef Sigal (S) om att ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge Förslag till beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning En motion till kommunfullmäktige i Huddinge om att ordna belysning på ca 40st återvinningsstationer har inkommit till Natur och byggnadsnämnden. Förvaltningen välkomnar motionen och bedömer att belysning skulle underlätta såväl sortering samt renhållning av stationerna. FTI kommer att inventera vilka stationer som har belysning år Beskrivning av ärendet I en motion har föreslagits att kommunen ska verka för att belysning anordnas på ca 40st stationer som i nuläget saknar belysning. Kontakt med FTI (Förpackning och tidningsinsamlingen) visar att det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinningscentraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. Vilka stationer som har belysning kommer inventeras av FTI år Förvaltningen inväntar FTIs utredning då det finns frågetecken om gränsdragningar gällande investering samt drift och underhåll av eventuell belysning. FTI ansvarar för verksamheten och kommunen är markägare. Den nya installationen innefattar uppskattningsvis ca 1-2st nya belysningsstolpar/ station. Arbets och materialkostnaden för ingående arbeten uppskattas till ca kr/station. POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

342 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ TN-2016/526 2 (2) Förvaltningens synpunkter Kontakt med FTI (Förpackning och tidningsinsamlingen) visar att det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinningscentraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. Vilka stationer som har belysning kommer inventeras av FTI år Förvaltningen anser att en utredning behövs om vem som ska ansvara för eventuell belysningsanläggning, då det finns gränsdragningsfrågor mellan FTI samt kommunen. FTI ansvarar för verksamheten (kärl och skötsel mm) och kommunen är markägare. Förvaltningen anser också att ny belysning bör anslutas till det befintliga kommunala belysningsnätet. Avståndet till befintligt kommunalt belysningsnät påverkar installationskostnaden vilket bör beaktas i utredningen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Leif Nilsson Tf chef gatu- och parkdriftsavdelningen Rehn, Robert Bilagor Motion om att anordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge Beslutet delges Kommunstyrelsen

343 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Förslag till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver en kollektivtrafikplan tas fram. Kommunens vision för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. Syftet med kollektivtrafikplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Kollektivtrafikplanen identifierar planeringsprinciper för kollektivtrafiken med hög framkomlighet samt tydliggör hur kollektivtrafik- och samhällsplaneringen kan samordnas. Huddinge kommuns strategiska inriktningar är att planera utifrån stationsnärhetsprincipen, öka andelen hållplatsnära boenden, planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik samt skapa en tillgänglig och jämlik kollektivtrafik I november 2014 beslutades att förslaget till kollektivtrafikplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 51 stycken skriftliga synpunkter, varav 27 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Förvaltningen föreslår att kollektivtrafikplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i kollektivtrafikplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Överläggning I ärendet yttrar sig Marika Norrberg, trafikplanerare, Malin Danielsson (L), Gunilla Helmerson (M), Karl Henriksson (KD), Rikard Lingström (S) och Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

344 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

345 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kollektivtrafikplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 november 2016 antas. 2. Finansiering av åtgärder som föreslås i kollektivtrafikplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Sammanfattning I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver en kollektivtrafikplan tas fram. Kommunens vision för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. Syftet med kollektivtrafikplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Kollektivtrafikplanen identifierar planeringsprinciper för kollektivtrafiken med hög framkomlighet samt tydliggör hur kollektivtrafik- och samhällsplaneringen kan samordnas. Huddinge kommuns strategiska inriktningar är att planera utifrån stationsnärhetsprincipen, öka andelen hållplatsnära boenden, planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik samt skapa en tillgänglig och jämlik kollektivtrafik I november 2014 beslutades att förslaget till kollektivtrafikplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 51 stycken skriftliga synpunkter, varav 27 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

346 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Förvaltningen föreslår att kollektivtrafikplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i kollektivtrafikplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav kollektivtrafikplanen är en av dem. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver en kollektivtrafikplan tas fram. Kollektivtrafikplanen förklarar hur den bidrar till att uppfylla trafikstrategin och följs av en handlingsplan. Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin

347 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Vision och Mål Kommunens vision för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. Syfte Syftet med kollektivtrafikplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med kollektivtrafikplanen är att öka kollektivtrafikens attraktivitet som transportmedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Kollektivtrafikplanen identifierar planeringsprinciper för kollektivtrafiken med hög framkomlighet samt tydliggör hur kollektivtrafik- och samhällsplaneringen kan samordnas. Kollektivtrafikplanen utgör ett viktigt verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i Huddinge kommuns översiktsplan och trafikstrategi. Kollektivtrafikplanens inriktning Huddinge kommuns strategiska inriktningar är att: planera utifrån stationsnärhetsprincipen öka andelen hållplatsnära boenden planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik skapa förutsättningar för en tillgänglig och jämlik kollektivtrafik Huddinge anser att spårtrafikens kapacitet, tillförlitlighet och robusthet är av avgörande betydelse för kommunen, regionen och landet. Färdigställandet av pendeltågstunneln under centrala Stockholm (Citybanan) kommer innebära ökad kapacitet i pendeltågssystemet. Huddinge kommun ska även verka för spårburen arbetspendling i viktiga tvärförbindelser (Spårväg syd). För att öka konkurrenskraften i kollektiva tvärförbindelser är spårvägens höga kapacitet, tillförlitlighet och robusthet av stor betydelse. Huddinge kommun ska också verka för att Kungens kurva och Segeltorp ska kollektivtrafikförsörjas med spårtrafik. Prioritering och kostnader I kollektivtrafikplanens Bilaga 1 presenteras vilka stråk i stamnätet som ska prioriteras vad gäller framkomlighetsåtgärder på kort och lång sikt, se även figur 2 nedan.

348 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Figur 2: Prioriterade stråk i stamnätet vad gäller framkomlighetsåtgärder på kort och lång sikt. Det är svårt att bedöma kostnader för de prioriterade stråken då det krävs fördjupade studier. För några av dessa prioriterade stråk har mer detaljerade studier genomförts, varför schablonkostnader för åtgärder i dessa stråk kan anges. Schablonkostnaderna presenteras i tabell 1 nedan. Tabell 1: Schablonkostnader för prioriterade stråk. Andra finansieringsmöjligheter För att finansiera delar av de prioriterade åtgärderna har förvaltningen för avsikt att ansöka om statlig medfinansiering. Sammanställning remiss Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden beslutade att skicka förslaget till kollektivtrafikplan på remiss i november Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m.m. Vilka dessa är återfinns i sändlistan, bilaga 1 till remissammanställningen som i sin tur är bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 31 mars 2015.

349 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Förvaltningen har mottagit totalt 51 stycken skriftliga synpunkter, varav 27 är från privatpersoner. Överlag har Huddinge kommuns kollektivtrafikplan fått ett positivt bemötande. En majoritet av de inkomna synpunkter ställer sig positiva till det strategiska dokumentets huvudinriktning vilket tydligt visar på en hög ambition om ett väl fungerande och attraktivt kollektivtrafiksystem, samt målsättningen om att fler Huddingebor ska välja att resa kollektivt. Flera av synpunkterna handlar om ökat kollektivtrafikutbud, bland annat om fler busslinjer, direktbussar och ökad turtäthet. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av busstrafik är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om. Dessa är frågor som kommunen engagerar sig i och framför synpunkter kring. Alla synpunkter på trafikering kommer att sammanställas och överlämnas till Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i kollektivtrafikplanen gjorts; Förtydliganden i planen om den spårbundna trafiken. En socioekonomisk analys har gjorts för stamnätet och de prioriterade stråken. Nya och revidering av tidigare kartor. Nya utformningsprinciper för hållplatser har tagits fram. Förtydliganden och omformuleringar generellt i planen. Bilaga 2 - Mål har tagits bort och hänvisas till trafikstrategin och dess underlagsrapport. Komplettering kring kostnader. Ny struktur för kollektivtrafikplanen. Bilaga 3 Nuläge har kompletterats med utgångslägen även för bytespunkter, stationsnära boenden och arbetsplatser samt hållplatsnära boenden. Istället för bilaga till kollektivtrafikplanen har en Utgångslägesrapport tagits fram, se bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Komplettering av målstandarden för framkomlighet med jämna hastigheter.

350 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kollektivtrafikplanen för Huddinge kommun antas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i kollektivtrafikplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Kollektivtrafikplanen föreslås börja gälla samma datum som planen antas i kommunfullmäktige. Samtliga planuppdrag som ges efter antagandedatum för kollektivtrafikplanen ska följa de riktlinjer och planeringsprinciper som anges i kollektivtrafikplanen. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 2: Utgångslägesrapport till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 3: Sändlista remissinstanser Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 4: Remissammanställning Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder.

351 Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet KS-2015/48

352 Antagen av kommunfullmäktige den xx februari 2017 Huddinge kommun KOLLEKTIVTRAFIKPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet Diarienummer: KS-2015/48 Utgåva: November 2016 Författare: Arbetet med att ta fram kollektivtrafikplanen har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Marika Norrberg, Jack Lu, Nicklas Lord, 2

353 Lena Fyrvald, Johanna Tullhage Wadhstorp, Johanna Pettersson, Signe Wernberg, Petra Nicander. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB. 3

354 Sammanfattning I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi som bland annat innebär att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. För att konkretisera trafikstrategin tas olika åtgärdsplanerplaner fram, bland annat denna kollektivtrafikplan. Kollektivtrafik är ett kapacitetsstarkt transportslag och en förutsättning för att regionen ska klara befolkningstillväxten. Ett ökat kollektivt resande möjliggör en ökad framkomlighet och minskade växthusgasutsläpp. Om fler väljer gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar förutsättningarna för trivsamma och hållbara livsmiljöer. För att tydliggöra hur Huddinge kommun ska arbeta med kollektivtrafikfrågor de kommande åren har denna kollektivtrafikplan tagits fram. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella, regionala och kommunala målen. Kommunens vision för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. För att uppnå det övergripande målet har följande strategier identifierats i kollektivtrafikplanen: Planera utifrån stationsnärhetsprincipen Öka andelen hållplatsnära boenden Planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik Skapa förutsättningar för en tillgänglig och jämlik kollektivtrafik För kollektivtrafikens konkurrenskraft har bebyggelsestruktur och markanvändning stor betydelse. För att skapa en attraktiv kollektivtrafik krävs en samordnad planering av till exempel bebyggelse, service, kollektivtrafik och andra funktioner i samhället. Kortare restider och ökad pålitlighet innebär att framkomligheten för kollektivtrafiken måste förbättras. Kommunens stamnät för kollektivtrafik ska säkerställa att dagens och framtidens kollektivtrafik ges god framkomlighet. I kollektivtrafikplanen har förslag på utformningsprinciper tagits fram för hur kollektivtrafiken kan prioriteras på sträckor, i korsningar och på hållplatser. Kollektivtrafikens bytespunkter ska vara tillgängliga och bidra till en jämlik kollektivtrafik. Det ska vara enkelt att använda kollektvitrafiken för vardagliga resor oavsett ålder, funktionsnedsättning eller resor med barn. Med kollektivtrafik inkluderas även färdtjänst, som ska vara ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för de som sällan eller aldrig kan använda den allmänna kollektivtrafiken. Ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivningen ger en attraktivare kollektivtrafik vilket kan medföra ett minskat bilberoende, ökad valfrihet för kommuninvånarna samt fler förflyttningsmöjligheter. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Bilen kommer ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. 4

355 Begreppslista Bytespunkt En plats med goda förutsättningar för byten mellan kollektiva färdmedel. Hela resan perspektiv Hållplats Restidskvot Stamnät Station Stationsnärhetsprincipen Hållplatsnära Stomnät Tillgänglighet Hur man tar sig från startpunkt till målpunkt inklusive ev. gångtid, byten etcetera. Plats där buss, spårvagn eller tåg stannar för på- och avstigning. En hållplats är per automatik inte en bytespunkt men det finns punkter där stamnätet korsas av lokala linjer och byten kan ske. Vissa hållplatser kan därför vara särskilt intressanta som bytespunkt. Ett mått på hur lång restiden är med kollektivtrafik jämfört med att åka bil mellan två punkter. Utvalda kollektivtrafikstråk som ska ge underlag för tät kollektivtrafik och god framkomlighet. I de utvalda stråken prioriteras kollektivtrafiken framför biltrafiken. Kan omfatta såväl spårbunden kollektivtrafik som busstrafik. En station är en plats för spårtrafik som har plattformar för påoch avstigande, försäljning och kontroll av biljetter, skyddade utrymmen för väntande resenärer och normalt även bemanning med trafikpersonal. En station kan även inrymma annan kringservice. En station är alltid en bytespunkt. Att planera tätare bebyggelsestrukturer i kollektivtrafiknära lägen. Dessa lägen ligger inom en radie på 1200 meter från en station i spårsystemet. Områden utmed stamnätet som är mest lämpade för bebyggelseutveckling utifrån att en ökad andel av resorna ska ske med kollektivtrafik. Utgör basen i SL 1 :s linjenät. Stomnätet är ett grovmaskigt nät av spår- (pendeltåg, tunnelbana och lokalbana) och stombusslinjer (blåbussar) som täcker hela länet, och har som uppgift att knyta samman regionen med en tydlig, pålitlig och bestående struktur för såväl radiellt resande som tvärresor. Anger möjligheten att nå målpunkter för alla individer/grupper i samhället. 1 Storstockholms Lokaltrafik, SL. Det är samlingsnamnet och varumärket för den upphandlade allmänna kollektivtrafiken på land i Stockholms län. 5

356 Innehållsförteckning 1. VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 6 2. VISION OCH MÅL 9 3. STRATEGI PLANERA UTIFRÅN STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN TILLGÄNGLIG OCH JÄMLIK KOLLEKTIVTRAFIK KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGEN UTFORMNING BYTESPUNKTER PLANERINGSPRINCIPER BUSS UPPFÖLJNING BILAGA 1 PRIORITERING OCH KOSTNADER 49 KOLLEKTIVTRAFIKPROGRAM

357 1. Viktiga utgångspunkter 1.1EN VÄXANDE REGION Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Stockholms läns landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering) pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med personer 2 vilket motsvarar två fullsatta SLbussar varje dag 3. I samband med RUFS 2050 görs nya befolkningsframskrivningar där nya befolkningsprognosen pekar på ännu högre befolkningstillväxt. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. 1.2KOLLEKTIVTRAFIKPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT I takt med befolkningsökningen ökar även behovet av transporter. Målet för hur trafiken ska utvecklas i Huddinge uttrycks på följande sätt i Översiktsplan 2030: I Huddinge ska kollektivtrafiken vara utgångspunkten vid all planering och områden byggas ut där kollektivtrafikens turtäthet främjas. ( ) Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektivtrafik, cykel- och gångresor. En prioritering av kollektivtrafiken ska bland annat leda till en minskad bilanvändning vilket i sin tur bidrar till minskade partikel- och bullernivåer och har positiv inverkan på människors hälsa, förbättrar trafiksäkerheten och bidrar till ett jämställt transportsystem. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav kollektivtrafikplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Kollektivtrafikplanen ska, enligt trafikstrategin, identifiera åtgärdsbehov och innehålla en plan 2 TMR Rapport 1: Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm 7

358 för implementering av åtgärderna. Samordning med SLL (Stockholms läns landsting) kommer att vara en viktig del i arbetet och deras planeringsriktlinjer en viktig vägledning. Genom kollektivtrafikplanen skapas förutsättningar för ett ökat kollektivt resande samt möjlighet till att säkra framtida behov av framkomlighet. I nedanstående bild visas hur kommunens olika dokument förhåller sig till varandra. Figur 1. Schematisk bild över dokumenthierarkin från trafikstrategin. 1.3KOLLEKTIVTRAFIKPLANENS RELATION TILL OLIKA AKTÖRERS ANSVAR För att få en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs ett väl fungerande samspel mellan de olika aktörerna som kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Följande aktörer har identifierats: Stockholms läns landsting - ansvarar för att det i länet finns en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Upphandlande myndighet för länets kollektivtrafik. Trafikverket - ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart, samt ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Huddinge kommun - ansvarar för planering av bebyggelse samt drift- och underhåll av kommunens gator och vägar. Kommunen har inte full rådighet över kollektivtrafiken, men kan planera och bygga på ett sådant sätt att befintlig och planerad kollektivtrafik kan nyttjas så bra som möjligt. 8

359 Trafikbolag - entreprenörer som, på uppdrag av trafikförvaltningen, planerar och driver kollektivtrafiken. Kommersiell trafik - är kollektivtrafik som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som inte upphandlas/avtalas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten (Stockholms läns landsting). 1.4KOLLEKTIVTRAFIK - ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED Kollektivtrafik är ett resurseffektivt transportmedel och en förutsättning för att regionen ska klara befolkningstillväxten. En ökad andel kollektivtrafikresenärer bidrar till minskade koldioxidutsläpp, minskad trängsel, ökad jämlikhet och bidrar till ett rikare stadsliv och en attraktivare stad. Utvecklingen mot ett effektivare transportsystem underlättar för resor och transporter med hållbara trafikslag och innebär också att det inte alltid är nödvändigt att ha tillgång till bil för att kunna ta sig till jobb, skola eller service. Enligt befolkningsprognosen 4 väntas invånarna i åldern år och 80 år och äldre öka allra mest samtidigt som färre tar körkort i Sverige. Statistik från år 2015 visar att mer än hälften av hushållen i Huddinge kommun saknar bil. 5 Vikten av en kollektivtrafik som upplevs attraktivare än bilen och med god tillgänglighet bidrar till ett enklare vardagsliv för många och ett mer rättvist transportsystem. Kollektivtrafiken i Huddinge är idag uppbyggd kring pendeltåg, buss och tunnelbana. Centralt i kommunen, i nord-sydlig riktning, finns ett gott utbud av attraktiv kollektivtrafik i och med att både pendeltåg och stombusslinjer återfinns i dessa stråk. Generellt saknas starka tvärgående kopplingar för att binda samman de centrala, västra och östra delarna. Ungefär 24 procent av alla resor i Huddinge sker med kollektivtrafik 6. För alla kollektivtrafikresor inom, till eller från kommunen är tåg det dominerande kollektivtrafikslaget. Bussen används mest för lokala resor inom kommunen. Nuläge och andel resande med kollektivtrafik framgår utförligare i kollektivtrafikplanens utgångslägesrapport 7. Figur 2. Ledbuss, bilden är från SL Trafikplan2020. En halvfull ledbuss motsvarar cirka 750 meters bilkö. 4 TMR Rapport 1: Statistiska centralbyrån 6 Huddinge kommun (2012). Resvanor i Huddinge 7 Huddinge kommun (2016). Utgångslägesrapport till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun 9

360 2. Vision och mål Huddinge kommuns vision för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv med: kortare restider högre turtäthet smidigare byten ökad pålitlighet Visionen för kollektivtrafiken är övergripande med 2030 som horisontår. Resvaneundersökningen som genomfördes i Huddinge år 2011 visar att 24 procent av alla resor som startar i Huddinge sker med kollektivtrafik. 8 Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att den andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. För att uppnå målet och visionen behöver Huddinge jobba för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft i förhållande till bilen. Kollektivtrafikplanen formulerar strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Kollektivtrafikplanen identifierar därför planeringsprinciper för kollektivtrafik med hög framkomlighet samt tydliggör hur kollektivtrafik- och samhällsplaneringen kan samordnas. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i Huddinge kommuns översiktsplan och trafikstrategi. Kollektivtrafikplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas resor med kollektivtrafik. Beteendepåverkande åtgärder behandlas inte i kollektivtrafikplanen utan dessa frågor hanteras istället i kommunens mobility managementplan 9. Förslagen i kollektivtrafikplanen fokuserar främst på infrastrukturåtgärder som bidrar till att öka busstrafikens framkomlighet, exempelvis genom hållplatsers, korsningars och gators utformningar. Kollektivtrafikplanen hanterar också förslag som ska bidra till att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och jämlikhet. Planeringsprinciperna föreslagna i kollektivtrafikplanen avgränsas vidare till att omfatta kommunens stamnät för kollektivtrafik. 8 Huddinge kommun (2012). Resvanor i Huddinge 9 Definition: Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers beteende och attityder. Utgångspunkten är att påverka resan innan den har börjat. Epomm (2009). Mobility Management 10

361 3. Strategi Huddinge kommuns startegiska inriktningar: Planera utifrån stationsnärhetsprincipen Öka andelen hållplatsnära boenden Planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik Skapa förutsättningar för en tillgänglig och jämlik kollektivtrafik För att kollektivtrafiken ska bli ett mer attraktivt alternativ till bilen är det viktigt att det är enkelt att resa med den. Det ställer krav på kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet. Redan i planeringsskedet hos kommuner och andra myndigheter kan det avgöras om kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till bilen. För att undvika ineffektiva och kostsamma kollektivtrafiklösningar måste kollektivtrafikplaneringen samordnas tidigt i samhällsplaneringsprocessen, d.v.s. planera med kollektivtrafik som norm och anpassa bebyggelse och gatunät efter kollektivtrafikens behov. 3.1PLANERA UTIFRÅN STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN RIKTLINJER Genom att planera utifrån stationsnärhetsprincipen skapas förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik. Trafikplaneringen ska stödja de täta bebyggelseområdena för ökad andel kollektiv-, cykel- och gångresor. Huddinge kommun tillhör Stockholms län och är en del av en växande storstadsregion. I närheten av en storstad kan människor bo i en kommun, arbeta i en annan och ha fritidsaktiviteter i en tredje. Avstånd mellan bostad, arbetsplats och andra resmål kan därmed vara långa, vilket medför ett stort resbehov. För att skapa förutsättningar för den mobilitet invånarna efterfrågar måste önskad tillgänglighet tillgodoses genom den fysiska planeringen. För kollektivtrafikens konkurrenskraft har bebyggelsestruktur och markanvändning stor betydelse. En spridd struktur är ofta bilanpassad och ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafik. En mer konkurrenskraftig kollektivtrafik kan uppnås genom att planera utifrån stationsnärhetsprincipen, d.v.s. att service, personalintensiva arbetsplatser och bostadsbebyggelse lokaliseras i stationsnära lägen. Om fler delar av resekedjan, exempelvis hämtning och lämning på förskola, kan lösas inom det kollektivtrafiknäraområdet kan transportbehovet med bil minskas. Kontor nära stationen ger i genomsnitt 10 km kortare körsträcka med bil per anställd och dag jämfört med mindre välbelägna kontor 10. Studier har visat att tågstationer generellt drar till sig fler personer och från längre avstånd än en busshållplats. I Huddinge kommun finns sju tågstationer vilket ger goda förutsättningar för att planera utifrån stationsnärhetsprincipen. 10 TRAST underlag utgåva 2 (s.258) 11

362 Figur 3. Stationsnärhetsprincipen; Lokalisering av service, arbetsplatser och bostäder (Källa: Joel Hansson, Trivector, presentation 2010) Figur 4. Kollektivtrafiknära lokalisering medför ömsesidiga nyttor (Källa: Joel Hansson, Trivector, presentation 2010 ) Den danska studien Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter påvisar att om bostäder och arbetsplatser anläggs inom en radie av 600 meter 11 från en tågstation är chansen att individer ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. 12 Den trafikala effekten av stationsnära arbetsplatslokalisering beror på gångavståndet till stationen samt hur hög turtäthet tåget har. Närhetseffekten till stationen avtar generellt kraftigt när arbetsplatsen ligger längre än 600 meter från stationen. 13 I Danmark kom man fram till att det är ungefär dubbelt så många som nyttjar kollektivtrafik jämfört med bil för sina resor då en arbetsplats eller bostad är stationsnära. Stationsnära bostadslokalisering medför ökad andel kollektivtrafik men effekterna är mindre och mer osäkra än för arbetsplatslokalisering. För varje stationsnära boende, (bostad inom meters radie från station), sparas 5 kilometer daglig bilkörning i förhållande till om bostäder placeras icke-stationsnära. 14 Ett radiellt avstånd på ungefär meter kan dock anses som stationsnära för bostäder 15. Den faktiska tillgängligheten till spårstationen beror på hur gen och tydlig kopplingen är till stationen eller om det finns stora barriärer som försämrar eller till och med omöjliggör tillgången till spårstationen. De stationsnära lägena behöver stödjas av busstrafikering. 3.2ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN RIKTLINJER Genom att planera nya bebyggelseområden i anslutning till hållplatser i stamnätet skapas förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik En radie på 600 meter motsvarar ett verkligt gångavstånd på cirka meter. (Köpenhamns regionplan 1989) 12 Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, Radiellt avstånd, Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, 2008 (Vuxna mellan 18-74, "boende" är en vuxen individ och att den bilkörning som minskar baseras på dess dagliga resor till och från arbetet/skola.) 15 Potential med stationsnärhet finns beskrivet i Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars Markanvändningen regleras i översiktsplanen 12

363 Kommunens tänkta framtida markanvändning klargörs i kommunens översiktsplan. Hur kommunen planerar har dock en stark inverkan på hur attraktiv kollektivtrafik som kan tillhandahållas. För att få ner transportbehovet med bil är kommunens spårstationer mest lämpade för bebyggelseförtätning. Dessa områden är enligt översiktsplanen kommunens primära förtätnings- och utbyggnadsområden. Längs stamnätet finns potential för en attraktiv trafikering med kollektivtrafik. Enligt översiktsplanen framgår att den sekundära bebyggelseutvecklingen ska ske inom ett avstånd på cirka 400 meter från möjliga busshållplatslägen i stamnätet. I figur 5 nedan tydliggörs vilka områden utmed stamnätet som är mest lämpade för bebyggelseutveckling utifrån att en ökad andel av resorna ska ske med kollektivtrafik, så kallade hållplatsnära lägen. Figur 5: Stations- och hållplatsnära lägen i Huddinge kommun år PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK RIKTLINJER Genom att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik skapas förutsättningar för en kollektivtrafik med kortare restider, högre turtäthet och ökad pålitlighet. Huddinge kommuns mål för kollektivtrafiken om kortare restider och ökad pålitlighet ska nås genom att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik, se figur 6. Stamnätet ska utgöra kollektivtrafikens huvudnät i kommunen och omfatta stråk för såväl spårbunden kollektivtrafik som busstrafik. Nätet består av gena och tydliga kopplingar som täcker in viktiga start- och målpunkter i kommunen. Stamnätet för busstrafik har även funktionen att 13

364 knyta ihop kommunens spårbundna stationer. Busslinjer kommer även fortsättningsvis att trafikera gator som inte pekas ut i stamnätet. Stamnätet kan förändras över tiden, till exempel utifrån nya utvecklingsområden inom kommunen. Stamnätet är inget linjenät och ska heller inte blandas ihop med trafikförvaltningens stomnät. Stamnätet för Huddinge kommun har tagits fram utifrån principen att de utvalda stråken ska säkras för framtida kollektivtrafik, ge underlag för tät kollektivtrafik och god framkomlighet samt att kollektivtrafiken i stamnätet ska prioriteras framför biltrafiken. Eftersom utrymmet ofta är begränsat behöver kollektivtrafiken prioriteras för att säkerställa en god framkomlighet. Med god framkomlighet för kollektivtrafiken kan restiderna kortas, vilket ökar potentialen att fler väljer kollektivtrafiken framför bilen. En undersökning från Regionplanekontoret i Stockholm visar att om det inte tar mer än 20 procent längre tid med kollektivtrafiken jämfört med bilen skulle cirka 75 procent välja kollektivtrafiken istället 17, se figur 7. Figur 6: Stamnät för kollektivtrafik år Sveriges kommuner och landsting, Trafikverket (2010). Hållbart resande i praktiken 14

365 Då avancerade bussystem byggs ut projekteras anläggningarna ibland så att en övergång till spårtrafik ska vara möjlig. En spårvägs linjeföring med stora radier och ofta hög framkomlighet har också positiva effekter för busstrafiken. Därför bör detta synsätt användas för åtgärder i stamnätet även om en övergång till spårväg på många sträckor aldrig blir aktuell. Gatuparkering längs stamnätet bör undvikas. När kollektivtrafikens turtäthet kommer ner mot 10 minuter, har det visat sig att resenärerna inte längre bryr sig om tidtabellerna. Tanken med stamnätet är att turtätheten i stråken ska uppnå detta flexibla system, där resenärerna inte behöver ta hänsyn till tidtabellen. Den faktiska restiden med kollektivtrafiken är viktig för dess attraktivitet och särskilt viktigt är att restiden för kollektivtrafiken inte är alltför lång i förhållande till biltrafiken. Restidskvot är ett mått på hur lång restiden är med kollektivtrafik jämfört med att åka bil mellan två punkter. En restidskvot på 2 innebär att en resa med kollektivtrafiken tar dubbelt så lång tid som med bil. För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ till bilen bör inte restidskvoten överstiga 1,5. Det innebär att kollektivtrafiken är 50 procent långsammare än biltrafiken. I relationer där restidskvoten är högre än 1,5 anses kollektivtrafiken i allmänhet ha låg konkurrenskraft. 18 Figur 7: Samband mellan restidskvot och kollektivtrafikandel för reserelationer med över 250 resor. 19 Till exempel vid en restidskvot på 1,2 väljer cirka 75 procent att åka kollektivt. God framkomlighet för kollektivtrafik bidrar även till ökad pålitlighet. Pålitligheten är mycket viktig för kollektivtrafikens attraktivitet då kollektivtrafikresor ofta innebär byten. En försening på några minuter kan innebära en missad anslutning. Om bytet sker till en mindre frekvent linje kan restiden öka med 30 minuter medan den för en bilist förblir några minuter. 18 Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting (2014). Stomnätsplan för Stockholms lä. Etapp 1 och 2: Status, prioriteringar och vidare arbete 19 Sveriges kommuner och landsting m.fl. (2012). Kol-TRAST. Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik 15

366 En kollektivtrafik som är pålitlig även vid händelser som påverkar framkomligheten i vägnätet, till exempel vid trafikolyckor och vägarbeten, stärker attraktiviteten jämfört med bil. Det säkrar också framkomlighet och restider för utryckningsfordon. Spårburen kollektivtrafik I Huddinge finns tre radiella spår, tunnelbana, Västra stambanan och Nynäsbanan, se figur 8. Västra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T 20 nätet. Nynäsbanan är av interregional betydelse och trafikeras främst av pendeltåg men även av godståg. Huddinge anser att spårtrafikens kapacitet, tillförlitlighet och robusthet är av avgörande betydelse för kommunen, regionen och landet. Färdigställandet av pendeltågstunneln under centrala Stockholm (Citybanan) kommer innebära ökad kapacitet i pendeltågssystemet. På sikt kan det bli behov av ytterligare spår i anslutning till västra stambanan, från kommungränsen i söder till kommungränsen i norr. Huddinge kommun ska verka för att möjliggöra ytterligare spår den dag det blir aktuellt. Enligt översiktsplanen får dock intrången och de negativa konsekvenserna för kommuninvånarna inte bli oacceptabla varför delar av sträckan högst sannolikt behöver läggas i tunnel. Figur 8: Radiella spår i Huddinges stamnät år Från vänster tunnelbana, Västra stambanan och Nynäsbanan. Enligt trafikstrategins inriktning behöver förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik förbättras om resor med bil ska minska. Studier visar att tågstationer generellt drar till sig fler personer och från längre avstånd. Därför ska Huddinge kommun även verka för spårburen arbetspendling i viktiga tvärförbindelser (Spårväg syd). För att öka konkurrenskraften i kollektiva tvärförbindelser är spårvägens höga kapacitet, tillförlitlighet 20 Trans-European transport networks. Vägar av särskild internationell betydelse 16

367 och robusthet av stor betydelse. Förutom att knyta samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen fyller den en viktig funktion att binda ihop de radiella spårförbindelserna i sydvästra Stockholm. Huddinge kommun ska också verka för att Kungens kurva och Segeltorp ska kollektivtrafikförsörjas med spårtrafik. 3.4SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN TILLGÄNGLIG OCH JÄMLIK KOLLEKTIVTRAFIK RIKTLINJER Kollektivtrafikens bytespunkter ska vara tillgängliga och bidra till en jämlik kollektivtrafik. Ingen ska hindras från att åka kollektivt på grund av funktionsnedsättning. En jämlik kollektivtrafik bidrar till att alla människor har makt att själva välja vilket transportsätt de vill. Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 21 Det ska vara enkelt att använda kollektivtrafiken för vardagliga resor, oavsett till exempel ålder, funktionsnedsättning eller resor med barn. Med kollektivtrafik inkluderas även färdtjänst, som ska vara ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för de som sällan eller aldrig kan använda den allmänna kollektivtrafiken. Med tillgänglighet menas här människans möjlighet att nå målpunkter för alla individer/grupper i samhället. Stationer och hållplatser utgör viktiga målpunkter i staden, även om de inte är mål i sig, utan bytespunkter i resekedjor. Ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivningen ger en attraktivare kollektivtrafik vilket kan medföra ett minskat bilberoende, ökad valfrihet för kommuninvånarna samt fler förflyttningsmöjligheter. Bytespunkterna är alltså strategiska platser som fungerar som mötesplatser mellan människor och de kan även stimulera stadsutveckling i närområdet. En attraktiv kollektivtrafik innebär också att resenärerna känner sig trygga. Grundläggande faktorer som påverkar trygghetskänslan kan vara gestaltning av bytespunkterna, bra belysning samt frånvaro av skymda vrår. Ett pålitligt kollektivtrafiksystem med till exempel få inställda turer ger också trygghet. När det gäller gångvägar och hållplatser är god belysning viktig. Längs gångvägen bör det inte finnas vegetation eller annat som ger skymda ytor. Smala gångtunnlar kan upplevas som obehagliga. Problem med otrygghet kan upplevas mindre där det vistas folk. Därför är det viktigt att ha kollektivtrafiken som utgångspunkt i planeringen av nya bebyggelsestrukturer, men också att, vid planering av nya hållplatslägen, ta hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur. 21 Huddinge kommun (2015). Mål och budget

368 Hela resan - perspektiv Figur 9: Exempel på resekedja. Även om kollektivtrafiknätet planeras för att tillgodose så många direktresor som möjligt är ofta byten oundvikliga, därför är goda bytespunkter nödvändiga. Det är inte alltid ekonomiskt rimligt att tillgodose alla resebehov med bytespunkter. En avvägning är därför ofta nödvändig för att göra kollektivtrafiken attraktiv och konkurrenskraftig mot bilen. Behov av hållplatser längs en linje ställs mot den totala restiden. Utifrån hela resan -perspektivet är det viktigt att resan inte bryts eller försvåras på grund av bristande tillgänglighet. Det är väsentligt att bytespunkterna ges hög tillgänglighet med tydlig information, effektiva byten samt god och trygg miljö. Annars kommer inte hela resan att uppfattas som attraktiv. Den vanligaste kombinationen av färdsätt är gång, cykel och kollektivt färdmedel. Vid kollektivtrafikens större stationer och större busshållplatser ska det finnas attraktiva cykelparkeringar 22. Bytespunkterna ska ha god koppling till gång- och cykelnätet. Pendlarparkering är framförallt ett sätt för att göra kollektivtrafiken mer flexibel och attraktiv för både cyklister och bilister. Genom att göra det enklare att parkera vid bytespunkten till kapacitetsstark kollektivtrafik blir hela resan smidigare för resenären. Mer om pendlarparkering finns att läsa om i kommunens parkeringsprogram 23. Socioekonomisk analys Erfarenheter från bland annat Storbritannien visar att det finns samband mellan socialt utanförskap och begränsad tillgång till transporter och tillgänglighet till viktiga målpunkter. 24 Huddinge kommun har gjort en socioekonomisk analys 25 för stamnätet samt för de prioriterade åtgärderna i bilaga 1. Resultatet visar att tillgängligheten till kollektivtrafik är högre i områden med relativt lägre socioekonomisk ställning i kommunen. Detta bedöms som positivt då bilägandet kan antas vara lägre i dessa områden och invånarna därför mer beroende av kollektivtrafik. Dock gynnas relativt sett socioekonomiskt starka områden av de prioriterade åtgärderna. Analysen visar att tillgången till vardagliga målpunkter inom kommunen är god då cirka 76 procent av alla målpunkter kan nås via stamnätet. I likhet med tillgängligheten till kollektivtrafik visar analysen att tillgången till målpunkter är bättre för områden med relativt sämre socioekonomisk ställning. 22 Cykelplan för Huddinge kommun (2016) 23 Parkeringsprogram för Huddinge kommun (2016) 24 Lucas, K. (2012). Transport and social exclusion: Where are we now? Transport Policy, vol. 20: pp WSP (2016). GIS-baserad socioekonomisk analys av Huddinge kollektivtrafikplan 18

369 4. Kollektivtrafiknära lägen I detta kapitel definieras vad som kan betraktas som kollektivtrafiknära lägen samt de avstånd som ur transportperspektiv ska gälla för bebyggelseplaneringen i Huddinge kommun. För att lättare förstå definitionerna av avstånd till kollektivtrafiken följer nedan även definitioner av bytespunkter. 4.1DEFINITION AV BYTESPUNKTER Det finns flera olika sätt att definiera och klassificera bytespunkter i kollektivtrafik. För Huddinge kommuns bytespunkter används nedanstående definitioner som ansluter till dem som används i SL:s styrdokument 26. Bytespunkt En bytespunkt är en plats med goda förutsättningar för byten mellan kollektiva färdmedel. Resecentrum Ett resecentrum är utformat med kundstöd för smidiga byten mellan olika kollektiva färdmedel inklusive byten mellan kommuntrafik 27 och stomtrafik 28. Ett resecentrum behöver tillhandahålla bekväma och trygga utrymmen för resenärer som har längre väntetid. Ett resecentrum och dess närområde ska erbjuda ett utbud av olika service samt en väl utvecklad reseinformation. Station En station är en plats för spårtrafik som har plattformar för på- och avstigande, försäljning och kontroll av biljetter, skyddade utrymmen för väntande resenärer och normalt även bemanning med trafikpersonal. En station kan även inrymma annan kringservice. En station är alltid en bytespunkt. Hållplats Plats där buss, spårvagn eller tåg stannar för på- och avstigning. En hållplats är per automatik inte en bytespunkt. Potentiella bytespunkter Platser där stamnätet korsas av lokala linjer och byten kan ske. Vissa hållplatser kan därför vara särskilt intressanta ur bytessynpunkt. Förutom ovanstående platser så förekommer även terminaler i kollektivtrafiksystemet. I RiStation 29 definieras en terminal som en plats där flera busslinjer har ändhållplatser i en sådan omfattning att det krävs ett särskilt område som är avskilt från annan fordonstrafik. En bussterminal är vanligen samlokaliserad med en station eller ingår i ett resecentrum. Vid en bussterminal kan det behövas utrymmen för att ställa upp bussar som inte är i trafik samt utrymmen för trafikledning och förare som har rast eller inväntar sin körning. I RiStation finns riktlinjer för tillgänglighet, komfort, vägvisning, gestaltning och övrig utformning av stationer och hållplatser. 26 Stockholms läns landsting (2014). Riktlinjer för utformning av stationer och bytespunkter. 27 Med kommuntrafik menas lokala linjer i kommunen som ansluter till stomtrafiken 28 Stomtrafiken utgör basen i SLs linjenät 29 Stockholms läns landsting (2014). Riktlinjer för utformning av stationer och bytespunkter 19

370 4.2REKOMMENDERADE AVSTÅND Avstånden till kollektivtrafiken har klassificerats in i fyra nivåer, se figur 10 nedan. Avstånden preciseras ytterligare i nästföljande kapitel. Mycket kollektivtrafik nära < 600meter till station Kollektivtrafiknära < 400 meter till hållplats för buss < 600 meter till hållplats för spårväg meter till station Kollektivtrafikanslutna meter till hållplats för buss Övriga meter till station och hållplats > 2000 meter till station och hållplats Figur 10: Sammanställning över Huddinges klassificering av avstånd till kollektivtrafik. Om det är god tillgänglighet till kollektivtrafik beror inte enbart på avståndet till närmaste station eller hållplats utan också på den kvalitet som kollektivtrafikpunkten erbjuder. Exempel på god kvalitet är hög turtäthet samt snabba och gena förbindelser till större målpunkter. Även robustheten i systemet har betydelse för attraktiviteten, till exempel så är det mindre vanligt att spårbunden trafik upphör eller förändras jämfört med busslinjer. Tillgänglighet till kollektivtrafik är en kombination av avstånd till och standard på den kollektivtrafik som erbjuds. Samma kvalitet kan uppnås med ett mycket kort avstånd till en busshållplats som trafikeras med låg turtäthet som ett längre avstånd till en station med omfattande och tät trafik, även om den senare nås med matarbuss. Avstånd till kollektivtrafik definieras radiellt med fågelavståndet 30. Fågelavstånd är en grov indikering på vad som är verkligt gångavstånd. Fördelen med att använda fågelsavståndet som mått är att det är en långsiktig och konsekvent definition. Måtten underlättar framtida integrering och utveckling av de områden som definieras som kollektivtrafiknära. Exempelvis kan förutsättningar för förbättrad tillgänglighet med gång- och cykelvägnätet till och från kollektivtrafiken skapas, vilket kan medföra att det verkliga avståndet förkortas. 30 Fågelvägen * 1,3 = verkligt gångavstånd (SL, Riplan 2008) 20

371 4.3MYCKET KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGEN Områden med omedelbar närhet till en station i spårsystemet som trafikeras med hög turtäthet. Avstånd upp till 600 meter Områden med ett kollektivtrafiknära läge definierade som områden där invånarna kan nå stationen till fots eller med cykel. Personalintensiva arbetsplatser 31 lokaliseras inom gångavstånd, (längsta avstånd 600 meter 32 ), från stationen. Det faktum att arbetsplatsen är belägen nära stationen har störst effekt på valet av färdmedel. Tät bostadsbebyggelse 33 lokaliseras inom gångavstånd, (längsta avstånd 600 meter), från stationen. Bebyggelsen bör vara som tätast i nära anslutning till stationen. Service, såväl offentlig som kommersiell, och viktiga målpunkter lokaliseras i direkt anslutning, (längsta avstånd 200 meter 34 ), till stationen. Service förstärker knutpunktens roll vilket medför att denna nyttjas på väg till och från stationen. 4.4KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGEN Områden med omedelbar närhet till en hållplats i bussystemet med en turtäthet lägre än 10 minuter. Avstånd upp till 400 meter Områden med ett kollektivtrafiknära läge definierade som områden där invånarna kan nå hållplatsen till fots eller med cykel. Ur ett transportperspektiv lokaliseras flerbostadshus inom ett gångavstånd, (längsta avstånd 400 meter), från hållplatsen. Områden med god närhet till en hållplats i spårsystemet som trafikeras med hög turtäthet. Avstånd upp till 600 meter Områden med ett kollektivtrafiknära läge definierade som områden där invånarna kan nå hållplatsen till fots eller med cykel. 31 Personalintensiv arbetsplats kan anses ha högst 25 kvm BTA/anställd, Ju personaltätare och besöksintensivare desto bättre. 32 Peter Hartoft-Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, Tät bostadsbebyggelse anses vara; flerbostadshus med minst 3 våningar, ref Riplan I Huddinge kommun bör man dock eftersträva ännu tätare bebyggelse. Så högt exploateringstal som möjligt bör eftersträvas. 34 TRAST utgåva 2 21

372 Tät bostadsbebyggelse 35 lokaliseras inom gångavstånd, (längsta avstånd 600 meter), från hållplatsen. Ur ett transportperspektiv bör bebyggelsen vara som tätast i nära anslutning till hållplatsen. Områden med god närhet till en station i spårsystemet som trafikeras med hög turtäthet. Avstånd på meter Områden som har ett kollektivtrafiknära läge definierade som områden där invånarna kan nå stationen med matarbuss, cykel eller till fots. Bostadsbebyggelse 36 lokaliseras inom ett avstånd om högst 1200 m 37 från stationer i spårsystemet. Ur ett transportperspektiv bör bebyggelsen vara som tätast i nära anslutning till stationen. Ur ett transportperspektiv kan mindre personalintensiva arbetsplatser 38 lokaliseras inom ett avstånd om högst 1200 meter från stationer i spårsystemet. 4.5KOLLEKTIVTRAFIKANSLUTNA LÄGEN Områden med god närhet till en hållplats i bussystemet med lägre turtäthet än 10 minuter. Avstånd på meter Områden som ansluter till kollektivtrafik, vilka människor kan nå till fots eller med cykel. 35 Tät bostadsbebyggelse anses vara; flerbostadshus med minst 3 våningar, ref Riplan Det viktiga här är att inte bygga med för låg täthet. Här skulle motsvarande trevåningshus flerbostadshus kunna accepteras. Som tätast bör det vara i mycket kollektivtrafiknära läge. 37 SLL, RUFS, Personalintensiv arbetsplats kan anses ha högst 25 kvm BTA/anställd, 22

373 4.6ÖVRIGA LÄGEN Kollektivtrafikförsörjda lägen Avstånd på meter Lägen med mindre än två kilometer till station/hållplats eller som har kortare avstånd till station/hållplats som trafikeras med mycket låg turtäthet anses vara kollektivtrafikförsörjda. Ur ett transportperspektiv bör ny bebyggelse och nya verksamheter undvikas i dessa lägen om inte särskilda skäl finns. Lägen som inte är kollektivtrafikförsörjda Avstånd över meter Lägen som har mer än två kilometer till närmaste station/hållplats anses inte vara kollektivtrafikförsörjda. Ur ett transportperspektiv bör ny bebyggelse och nya verksamheter undvikas i dessa lägen. 23

374 5. Utformning bytespunkter I kollektivtrafikplanens utgångslägesrapport 39 presenteras de bytespunkter som finns i Huddinge. Dessa ska inventeras vad avser platsernas funktionalitet. Hur fungerar byten mellan olika transportslag och hur ser kopplingarna till omgivningen ut? Finns det cykelparkeringar i den omfattning som behövs och är det tillräckligt bra standard på anslutande gång- och cykelvägar? I utgångslägesrapporten ges även en kortare nulägesbeskrivning och framtida inriktning för dessa bytespunkter. Utöver dessa bytespunkter finns det flera områden i kommunen som har god tillgänglighet till stationer och hållplatser i angränsande kommuner 40. Möjligheten att nå dem måste också beaktas i Huddinges planering. Utifrån inventeringen tas program fram för att åtgärda eventuella brister. Vägledande för val av standard är denna kollektivtrafikplan, SL:s styrdokument RiStation och RiPlan samt Huddinges cykelplan och parkeringsprogram. Definition av kommunens bytespunkter återfinns i kapitel STANDARD FÖR UTRUSTNING VID STATIONER OCH HÅLLPLATSER Stationer och hållplatser föreslås indelas i fem nivåer med olika krav på utrustning. Beroende på lokala förhållanden, utrymme etcetera kan avsteg behöva göras. Delar av utrustningen svarar trafikförvaltningen eller Jernhusen för, men kommunen kan i sin planering behöva tillse att tillräckligt utrymme finns. Det är också bra om kommunen, trafikförvaltningen och Jernhusen har en samsyn i vilken standard som hållplatser och stationer bör ha. Antalet cykelplatser avgörs av antal resenärer. Det är vid nyplanering viktigt att avsätta tillräckligt med utrymme för cykelparkering för framtida behov, även om inte alla platser byggs ut från början. För mer information om utformning och beräkning av cykelparkering, se cykelplan och parkeringsprogram för Huddinge kommun. Parkeringsprogrammet har också närmare instruktioner för parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning. Miniminivå (Avser hållplatser med färre än 20 påstigande per dygn) Tillgänglighetsanpassning av hållplats och anslutande gångvägar Väderskydd och bänk bör finnas Belysning vid hållplatsen eller i väderskyddet bör finnas Cykelställ. Om avståndet till de bostäder som hållplatsen betjänar är kort eller om det inte går att ordna utrymme kan mindre hållplatser sakna cykelställ. Det bör då finnas cykelparkering vid en annan hållplats eller station i närområdet. Liten hållplats (Avser hållplatser med 20 till 100 påstigande per dygn) Tillgänglighetsanpassning av hållplats och anslutande gångvägar Väderskydd och bänk ska finnas Belysning, förutom den belysning som kan finnas i väderskyddet Cykelställ. Nya cykelställ ska vara ramlåsande. Befintliga framhjulsställ kan behållas, men om byte blir aktuellt bör de ersättas av ramlåsande. 39 Huddinge kommun (2016). Utgånglägesrapport till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun 40 Dessa är Skärholmen, Fruängen, Sätra, Hagsätra, Rågsved, Farsta, Farsta strand och Vega. 24

375 Stor hållplats, bytespunkt(avser i första hand hållplatser för stombuss, spårvagn och direktbuss till Stockholm, men även andra hållplatser med stort antal resande per dygn) Hållplatsen ska vara utrustad med: Tillgänglighetsanpassning av hållplats och anslutande gångvägar Väderskydd och bänk Belysning av hållplatsen, förutom den belysning som eventuellt finns i väderskyddet Cykelställ för ramlåsning Hållplatsen bör dessutom vara utrustad med: Dubbla väderskydd Ståplanka som man kan luta sig mot Tak över en del av cykelparkeringsplatserna Cykelställ för framhjulslåsning (en del föredrar det) Mindre Station (Avser stationer med färre än 5000 påstigande per dygn) Platsen ska vara utrustad med: Tillgänglighetsanpassning av hållplats och anslutande gångvägar Plats eller lokal för kioskbutik Tak över plattformar Cykelställ för framhjulslåsning Cykelparkeringar med följande standard vid minst en entré till stationen: - Cykelställ av olika typ, både för ramlåsning och för framhjulslåsning - Tak över minst hälften av platserna - Cykelplatser utan ställ där mopeder, trehjuliga cyklar och cyklar med vagn kan placeras Platsen bör dessutom vara utrustad med: Uppvärmt väntutrymme med sittplatser Cykelpump Cykelparkeringar fördelade på samtliga entréer till stationen Angöring för personbil Parkeringsplats för personer med funktionsnedsättning Stora stationer och resecentrum (Avser stationer med mer än cirka påstigande per dygn) Stationen ska vara utrustad med: Uppvärmt väntutrymme med sittplatser Plats eller lokal för kioskbutik Tak över plattformar Cykelparkeringar med följande standard ska finnas vid minst två entréer till stationen: - Cykelställ av olika typ, både för ramlåsning och för framhjulslåsning - Tak över minst hälften av platserna - Cykelplatser utan ställ där mopeder, trehjuliga cyklar och cyklar med vagn kan placeras - Avskärmning av parkeringen med staket, mur, plantering eller dylikt så att avgränsningen blir tydlig. Avgränsningen får inte vara (kunna bli) så hög att överblick försvåras. Avskärmningen bör vara utformad på ett sådant sätt att cyklar inte kan låsas fast i den. 25

376 - Cykelpump Angöring för personbil Parkeringsplats för personer med funktionsnedsättning Stationen bör dessutom vara utrustad med: Plats eller lokal för livsmedelsbutik och annan service Någon form av cykelgarage där cykel och gärna annan utrustning kan låsas in. Garagen kan vara av modell där varje cykel låses in individuellt eller garage gemensamma för flera cyklar. Vid stora anläggningar är utformningen viktig så att säkerheten och tryggheten är god. Låsbara cykelgarage gör det möjligt att ha en cykel för att ta sig mellan station och arbetsplats. Cykelparkeringarna bör vara fördelade på samtliga entréer till stationen Tillgång till dricksvatten Vid stora stationer bör möjligheten att kombinera bemannat cykelgarage med cykelverkstad eller annan service undersökas 26

377 6. Planeringsprinciper buss Detta kapitel redovisar vilka principer och riktlinjer som ska ligga till grund för hur kommunen behöver arbeta med kollektivtrafikplanering för att uppnå de övergripande målen för hur trafiken i Huddinge ska utvecklas. Planeringsprinciperna i detta kapitel är tänkt att utgöra exempel på framkomlighetshöjande åtgärder för busstrafik samt visa vilka ytor åtgärderna tar i anspråk. Dessa principer måste sedan anpassas till förhållanden och behov på respektive plats. Vid val av utformning behöver hänsyn tas till barn och ungdomars förmåga att röra sig i en komplex trafikmiljö. Vid val av utformning bör därför en barnkonsekvensanalys tas fram. Innehåll 6.1 MÅLSTANDARD FÖR FRAMKOMLIGHET I STAMNÄTET EFFEKTER AV ETT STAMNÄT UTFORMNINGSPRINCIPER PÅ STRÄCKA UTFORMNINGSPRINCIPER VID KORSNINGAR UTFORMNINGSPRINCIPER VID HÅLLPLATSER

378 6.1MÅLSTANDARD FÖR FRAMKOMLIGHET I STAMNÄTET Huddinges stamnät ska ge förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik med korta restider och hög pålitlighet som står sig stark i konkurrens med bilen i viktiga relationer. För att uppnå det bör mål för kollektivtrafikens medelhastighet relateras till biltrafikens hastighet. Målstandarden för stamnätet i Huddinge kommun är densamma som den som trafikförvaltningen har för sina stombusslinjer. Stombusslinjerna ska ha en så hög framkomlighet att de inte drabbas av hastighetsnedsättningar på grund av trängsel. Framtagen målstandard för bussarnas framkomlighet relaterar till den skyltade hastigheten. Med dessa medelhastigheter finns förutsättningar för en kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider jämfört med biltrafiken. 41 Tabell 1: Målstandard för framkomlighet i Huddinges stamnät. Typ av väg Skyltad hastighet Lägsta medelhastighet inkl. hållplatsstopp Minsta hållplatsavstånd i medeltal Innerstad/tät stadsstruktur 30 km/tim 20 km/tim 500 m 40 km/tim 25km/tim 700 m Huvudgata i tätbebyggt område 50 km/tim 30 km/tim 1000 m 60 km/tim 40 km/tim 1400 m Genomfartsled 70 km/tim 45 km/tim 1700 m 80 km/tim 55 km/tim 2500 m Motorväg km/tim 65 km/tim 5000 m För att kartlägga framkomligheten i stamnätet utifrån målstandarden har stamnätet delats in i olika stråk. Därefter har medelhastigheten studerats i respektive stråk, se utgångslägesrapport 42. För att uppnå målstandarden för framkomlighet måste kommunen prioritera kollektivtrafiken genom åtgärder som busskörfält, signalprioriteringar och hållplatsutformningar. Åtgärder som kommunen inte har rådighet över är också viktiga för att nå målstandarden, som till exempel att minska tid vid hållplats genom färre hållplatser samt effektivare påstigning och visering. För stamnätet har utformningsprinciper tagits fram för hur busstrafiken kan prioriteras på sträcka, i korsningar och vid hållplatser. Syftet med dessa principer är att ange vilka ytor som busstrafiken kräver för god framkomlighet. Principerna behöver sedan anpassas till förhållandena på varje plats, vilket innebär att gaturummet kan bli större eller mindre. Till exempel kan ytor för eventuella gatuplanteringar tillkomma. Dessa utformningsprinciper kan vara av särskild betydelse vid nyexploatering och om yta för busstrafik behöver reserveras för framtida behov. Då kan dessa principer ge en uppfattning om vilka ytor som behövs. 41 Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting (2014). Stomnätsplan för Stockholms län. Etapp 1 och 2: Status, prioriteringar och vidare arbete 42 Huddinge kommun (2016). Utgångslägesrapport till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun 28

379 6.2EFFEKTER AV ETT STAMNÄT Att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik i Huddinge kommun bidrar till att nå uppsatta mål, såväl kommunala som regionala, om att andelen resor med kollektivtrafiken ska öka. Förbättrad framkomlighet i stamnätet skulle kunna öka kollektivtrafikandelen i Huddinge med cirka 2 procent 43. Utredningen 44 visar även att kollektivtrafikandelen för hela Stockholmsregionen skulle öka. Det beror på att en stor del av de nytillkomna kollektivtrafikresenärerna har sina start- och målpunkter utanför Huddinge. Förklaringen till detta är att om busslinjer som går genom flera kommuner får bättre framkomlighet genom Huddinge ger det en kortare restid för hela linjen. Framkomlighetsåtgärder i stamnätet ska därför inte bara ses som ett verktyg för att öka andelen kollektivtrafikresenärer i Huddinge kommun, utan som ett instrument för att förbättra kollektivtrafiken inom ett större område. 6.3UTFORMNINGSPRINCIPER PÅ STRÄCKA Reserverade körfält för busstrafik är ett sätt att skapa en mer pålitlig kollektivtrafik med korta restider. Busskörfält är körfält som är reserverade för fordon i linjetrafik. Motiven för att skapa busskörfält är oftast ett eller flera av följande: Förbättra bussarnas framkomlighet (höja deras hastighet) på sträckor där det ofta uppstår köer eller sådan trängsel att trafikens hastighet väsentligen understiger skyltad hastighet. Säkra bussarnas framkomlighet vid tillfälliga köer, till exempel vägarbeten eller olyckor. På så sätt blir restiden mer förutsägbar vilket brukar rankas högt i resenärsundersökningar. Öka bussarnas framkomlighet i korsningar. Med busskörfält kan bussarna dels komma fortare fram till korsningarna dels få prioritet i signalerna. Reservering av utrymmet inför framtiden. Även om trafiken flyter bra idag och bussarna inte har svårt att komma fram så kan framtida befolkningsökningar eller andra förändringar leda till ökad biltrafik. Som en symbol för prioriteteringar i trafiksystemet. I avvaktan på framtida spårvagnsutbyggnad så kan det reserverade utrymmet användas för busstrafik. Att reservera utrymme för framtiden eller visa på prioriteringar i trafiksystemet är framförallt aktuellt där det sedan tidigare finns flera körfält och ett körfält kan reserveras för busstrafiken. Investeringarna blir då relativt måttliga. Står man inför att bygga nya gator och vägar eller behöver bredda befintliga är investeringen större och kan även kräva planändringar. Det är möjligt att tillåta annan trafik i ett busskörfält, till exempel taxi eller motorcyklar. Man ska då vara medveten om att all trafik som tillåts i ett busskörfält även får stanna för på- eller avstigning. Om busskörfältet ligger längst till höger på körbanan är cykel och moped klass II tillåtet i körfältet. Reserverade bussfält kan vara mittförlagda eller sidoförlagda. För Huddinges stamnät har utformningsprinciper tagits fram för båda dessa alternativ. För båda alternativen redovisas en sektion med dubbelriktad gång- och cykelbana på ena sidan av gatan, samt en med enkelriktad 43 Trivector (2013). Huddinge kollektivtrafikutredning 2013:33 44 Ibid 29

380 cykelbana på båda sidor av gatan. Dessa kan dock behöva anpassas eller kombineras på olika sätt för att passa de specifika behoven och/eller förutsättningarna på platsen. Tabell 2: Minsta breddmått för busskörfält vid om- och nybyggnad. 45 Riktlinjerna tar inte hänsyn till hastighet, trafikflöde eller om det finns fler medlöpande körfält. Nybyggnad Ombyggnad Körfältsbredd 3,5 m 3,5 m* * 3,25 meter kan accepteras om befintliga förhållanden inte medger bredare. Mittförlagda busskörfält Mittförlagda busskörfält kräver att man tänker över funktionen noga. De ger också möjlighet att ge en tydlig och genomgående gestaltning om motriktade busskörfält placeras intill varandra. Fördelar med mittförlagda busskörfält: Inga konflikter med parkerade fordon Ger större möjlighet till fysisk avgränsning Väntande passagerare vid hållplatsen blockerar inte gångbanan Väderskydd tar inte plats på gångbanan Fungerar lika bra för buss- som spårtrafik Angöring längs kantstenen är möjlig för övrig trafik, förutsatt att tillräcklig bredd finns Det kan underlätta planering för framtida spårväg Nackdelar med mittförlagda busskörfält: Hållplatserna tar mycket extra bredd, detta gäller speciellt om standardbussar med dörrar endast på höger sida ska trafikera hållplatserna Passagerare på väg till och från buss/spårvagn måste korsa körbanan, ofta krävs räcken och andra anordningar för att förhindra korsande på olämplig plats Kan vara svårare (tar mer plats) att kombinera med planskilt korsande av körbanan Kan vara svårt att få bra bytespunkter med andra trafikslag (tunnelbana, järnväg) eftersom körfält alltid måste korsas Kan ge komplicerade korsningsutformningar, beroende på vilka svängningsrörelser som förekommer Om busskörfältet är avgränsat från övrig trafik kan det vara svårt att ordna så att en buss kan passera en annan buss/spårvagn som står still. Är därför mindre lämpligt vid trafikering av linjer med olika tätt mellan hållplatserna eftersom de linjer som har tätare stopp kan begränsa framkomligheten för snabbare linjer. Olämpligt/svårt att ha ordnad cykelparkering på plattformarna 45 Riktlinjer Utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik (TrF ) 30

381 Figur 11: Princip med mittförlagda busskörfält och dubbelriktad gång- och cykelbana längs ena sidan av vägen. Om avgränsningen mot busskörfälten inte är överkörningsbar kan körfälten behöva vara bredare för att möjliggöra passage förbi ett havererat fordon. Om busskörfältet i framtiden planeras för spårvagn är bredden beroende av spårvagnens breddkrav, plats för kontakledningsstolpar etcetera. Figur 12: Princip med mittförlagda busskörfält och enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägen. Bild 1: Bussar på mittförlagda busskörfält, Busway Bild 2 Mittförlagda busskörfält på Odengatan i Stockholm. Nantes, Frankrike. 46 Foto: WSP Bild 1 är ett exempel från Frankrike som visar hur ett gaturum kan se ut med mittförlagda busskörfält. Även om vägrummet inte är lika brett så kan det rymma mittförlagda busskörfält, se exemplet från Stockholm på Bild 2 där gatans bredd, fasad till fasad, är cirka 30 meter. 46 Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (2012). Kol-TRAST, planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik 31

382 Eftersom Huddinge kommuns stamnät för kollektivtrafiken inte är detsamma som busslinjernas sträckning kan bussar både behöva komma in i och lämna mittkörfälten. Även på sträckor där ingen linje avviker från körfältet är det bra med möjlighet att lämna körfältet ifall det uppstår hinder. Om en buss drabbas av haveri så ska det inte innebära att bakomvarande också försenas. Vid utfart från avgränsat busskörfält så krävs normalt signal för att säkra bussarnas utfart. I Huddinge kan mittförlagda busskörfält vara aktuellt på ett fåtal breda huvudgator med stort antal resande i kollektivtrafiken (buss eller på sikt spårvagn), förutsatt att förutsättningarna i övrigt är lämpliga. Önskemål om mittförlagda busskörfält måste beaktas vid planering av nya gator och områden så att tillräckliga utrymmen tillskapas, detta gäller speciellt vid hållplatserna (se avsnitt 6.5). Sidoförlagda busskörfält I en del fall är det mer praktiskt med sidoförlagda busskörfält. Detta gäller speciellt om man har begränsat med utrymme och det i korsningarna behövs flera körfält. Busskörfältet kan då upphöra och övergå i ett körfält som även är öppet för högersvängande övrig trafik. Fördelar med sidoförlagda busskörfält: Extra plattform behövs inte för väntande passagerare, men gångbanan kan behöva breddas Väderskydd kan rymmas på gångbanan, om tillräckligt med plats finns. I ena riktningen behöver passagerare inte korsa biltrafik Breddbehovet vid hållplats är normalt mindre än för mittförlagda busskörfält, även om gångbanorna behöver breddas Vanligen enklare att kombinera med planskild korsning av körbanan jämfört med mittförlagda De kan vara tidsbegränsade till högtrafiktid, övrig tid kan körfältet till exempel användas för angöring Ofta är de enkla att implementera i redan befintliga stadsmiljöer Vanligen enklare att ordna cykelparkeringar vid hållplatser Nackdelar med sidoförlagda busskörfält: I ena riktningen kan passagerarna behöva korsa fyra körfält eller fler Konflikter kan uppstå mellan cykeltrafik och på-/avstigande samt väntande passagerare vid hållplats om det är otillräckligt med utrymme Parkering och angöring längs med kanstenen är inte möjligt, vilket kan försvåra tillgängligheten till fastigheter De kan vara svårare att förbereda för spårvagn 32

383 Figur 13: Princip med sidoförlagda busskörfält och dubbelriktad gång- och cykelbana på ena sidan av vägen. Om avgränsningarna mot busskörfälten inte är överkörningsbara kan körfälten behöva vara bredare för att möjliggöra passage förbi ett havererat fordon Figur 14: Princip med sidoförlagda busskörfält och enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägen. Fördelen med sidoförlagda busskörfält är att det ofta är enkelt att implementera i redan befintliga stadsmiljöer samt att tillgängligheten blir hög. Befintliga hållplatser kan användas och kostnaderna blir därmed låga. Att rymma utformningsprinciperna ovan i befintlig miljö kan ibland vara svårt eller rent av omöjligt. Då behöver prioriteringar i gaturummet göras. Ett exempel på en sådan prioritering kan vara att omvandla befintliga körfält till busskörfält. Exempel på detta är Stora Varvsgatan i Malmö samt Ringvägen och Valhallavägen i Stockholm där ett körfält i vardera riktningen har omvandlats till reserverat busskörfält. Bild 3: Sidoförlagt busskörfält. Ringvägen Stockholm. Bild 4: Omvandlat körfält till busskörfält på Stora Foto: Karin Hassner Varvsgatan i Malmö. Foto: Marika Norrberg 33

384 Även sidoförlagda busskörfält hör hemma i huvudvägnätet. Det kan dock vara något lättare att ordna tillräckligt med utrymme i korsningar och vid hållplatser, om man jämför med mittförlagda, och kan därför vara möjliga på fler befintliga huvudgator. Vid nyproduktion måste det tillses att det finns tillräckligt med utrymme för de extra körfälten redan i planskedet. Kollektivtrafikgator och andra specialutformningar En specialvariant av busskörfält är rena kollektivtrafikgator. På platser där inte tillräckligt utrymme finns för busskörfält men där kollektivtrafiken ska ges hög prioritet är kollektivtrafikgator en möjlig åtgärd. Prioriteringen är också mycket tydlig. Tillgänglighet för övrig biltrafik måste lösas från sidogator eller andra sidan av kvarteren. Bild 5: En smal gata har förvandlats till en ren kollektivtrafikgata för buss och spårvagn. Gångbanorna, som är i samma nivå som körbanan, är avgränsade med pollare. Cykling är inte tillåten, även om det förekommer ibland. Vitoria-Gazteis, Spanien. Foto Karin Hassner Kollektivtrafikgator kan antingen vara en längre sträcka eller en kort förbindelse som ger en genväg mellan andra gator/vägar. I en del fall kan man tillåta att bussar passerar över torgbildningar. Det kan vara nödvändigt att avgränsa gator och vägar som endast är avsedda för buss med någon form av hinder, mobilt eller fast, mot otillåten trafik. Kortare eller längre sträckor med kollektivtrafikgator kan vara ett bra sätt att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken i Huddinge. I befintliga miljöer främst genom att tillåta genomfart eller att skapa andra genvägar för busstrafiken. Vid planering av nya områden så kan kollektivtrafikgator vara ett sätt att ge kollektivtrafiken goda förutsättningar utan att behöva skapa så breda gator som busskörfält på en huvudgata kräver. Exempel på delar i stamnätet där kollektivtrafikgator skulle kunna vara intressant är i Kungens kurva mellan Månskärsvägen och Kungens kurvaleden, i Rosenhill mellan Kolonivägen och Rosenhillsvägen samt i Skogås mellan Vallholmsvägen och Gamla Nynäsvägen. Vilka lösningar som lämpar sig bäst på dessa platser behöver dock utredas närmare. En annan specialvariant av busskörfält är mer eller mindre renodlade Bus Rapid Transitanläggningar (BRT) 47. De kan vara mer eller mindre avgränsade mot övrig trafik. Ibland 47 Begreppet kan närmast översättas med Snabb busskorridor 34

385 kallas även ett sammanhängande system av busskörfält och eventuellt även signalprioriteringar för BRT, ibland är de helt avgränsade från övrig trafik och har en mycket god framkomlighet och hög kapacitet. Ett renodlat BRT-system kan ha nästan lika hög kapacitet som spårvagn/light rail, men kan genomföras till en betydligt lägre kostnad och på kortare tid. I Huddinge bedöms det i dagsläget inte vara aktuellt med BRT-stråk, men det har utretts som en etapputbyggnad av Spårväg Syd. Bild 6: BRT-system med busskörfält som är fysiskt avskilt från övrig trafik. Rio de Janeiro, Brasilien. Foto: Karin Hassner Bidrar busskörfält till stadsmässighet? När vi tänker busskörfält är det många som ser en stor trafikled framför sig och ser risken med att den ska skapa en barriär i staden. Kan vi bygga stad och busskörfält? Utformingen av gaturummet har stor betydelse för hur vi människor i staden upplever den. I både glesare bebyggda områden och tät stadsbebyggelse kan det finnas ett behov av att få in mer grönska. Detta kan till exempel ordnas med hjälp av trädrader, men mer yteffektiva sätt kan ibland behövas. Bild 7 visar en del av ett BRT-system i staden Eugene i USA. Busstråk, där bussarnas hjul går i styrda spår gör det möjligt att ha gräs eller konstgräs mellan spåren och kan ge inspiration för hur busskörfält kan utformas för att bidra till en attraktiv trafikmiljö och därmed trevlig stadsmiljö. Gestaltningen av gaturummet kan även samordnas med utformningen av andra nödvändiga funktioner, såsom dagvattenlösningar. Så kallade rainforest, eller regngårdar, är ett sådant exempel, se bild 8. I täta stadsmiljöer kan måtten på körfälten minskas för att möjliggöra busskörfält och/eller för att få ett mer sammanhållet gaturum. Det förutsätter dock lägre hastigheter även för bussen jämfört med gator och vägar som liknar exemplet i Bild 1. Eftersom det sannolikt handlar om kortare sträckor bör det inte vara något större problem. Även små åtgärder kan ge bussmiljöerna en mer grönskande utformning. I Holland finns väderskydd med odlingar i väggarna och på taken, bild 9. 35

386 Bild 7: BRT system i Eugene, USA. Ett exempel på spår lösningar för buss som möjliggör gräs eller konstgräs i ytan. Foto: WSP Parsons Brinckerhoff Figur 8: Exempel på hur en rainforest kan se ut och bidra till ökad stadsmässighet. Foto: Nevue Ngan Associates (ur: San Mateo County, 2009) Bild 9: Odlingar i väderskydd för att tillföra mer grönska i gaturummet. Eindhoven, Holland Källa

387 6.4UTFORMNINGSPRINCIPER VID KORSNINGAR Nedan redovisas former av signalprioriteringar och exempel på korsningsutformningar där busstrafiken är prioriterad: fyrvägskorsning, cirkulationsplats samt trevägskorsning. Dessa principer måste sedan anpassas till förhållanden och behov på respektive plats. Korsningar med busskörfält i till- och frånfarter kan lätt bli stora och utrymmeskrävande. Man bör därför noga utreda vilken kapacitet som krävs i korsningen. För det behövs trafikprognoser och ofta även trafiksimulering och signalprojektering. Signalprioritering Fördelar med trafiksignalprioritering för kollektivtrafik: För resenärerna: en snabbare, mer pålitlig bussresa med bättre komfort och mindre förseningar. För den ansvariga kollektivtrafikmyndigheten: lägre kostnader, fler passagerare och mindre spridning i körtiderna. För trafikföretaget: fler passagerare, lägre bränsleförbrukning, mindre stress för förare, ökad effektivitet, lägre driftkostnader och högre intäkter. Nackdelar med trafiksignalprioritering för kollektivtrafik: Kan leda till för låg framkomlighet för övrig trafik, vilket även kan drabba bussarna om de fastnar. Trafiksäkerheten kan försämras, detta gäller speciellt återtagen grön signal (dvs. växlar tillbaka till grönt för bussen) som kan missuppfattas av övriga trafikanter, speciellt gående. Källa (t v): Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (2012). Kol-TRAST, planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik Källa (t h): Vägverket 2005:87 Släpp fram bussarna Prioritering av bussar i trafiksignaler är en av de mest effektiva åtgärderna för att öka bussarnas framkomlighet. Genom signalprioritering kan busstrafik ges företräde vid korsningar och därmed få förbättrad effektivitet, pålitlighet och kortare restid. Restidsmätningar i svenska städer visar att upp till procent av alla förseningar på en resa med buss inom städer beror på väntetiden vid trafiksignaler som saknar prioritering. Med signalprioritering kan körtiden minskas med procent. 49 Ett sätt att prioritera bussar i trafiksignaler är att övrig trafik har en tillbakadragen stopplinje så att bussen kan passera förbi kön fram till signalen. Denna utformning är vanlig i England, men finns även i Sverige. Fördelen är att fotgängare får färre körfält att passera, något som också kan ge kortare omlopp i signalen. 49 Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (2012). Kol-TRAST, planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik 37