PROJEKTDIREKTIV. Matematikbiennalen version datum utförda förändringar utförda av granskad

Transkript

1 Dokumenthistorik PROJEKTDIREKTIV Matematikbiennalen 2014 version datum utförda förändringar utförda av granskad ?? Utlagd version jp Beställare Projektgruppen för Matematikbiennalen 2014: Catarina Rudälv, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Olof Johansson, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Annalisa Rådeström, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Bakgrund Matematikbiennalen är en återkommande konferens som har genomförts i olika delar av landet, från Malmö i söder till Umeå i norr. Umeå universitet stod värd för Matematikbiennalen 2012 och vi kommer även att vara värd Biennalerna lockar deltagare från hela landet samt från de nordiska grannländerna. Internationella föreläsare är inbjudna att hålla föredrag. Vid Matematikbiennalen 2012 deltog ca 2500 personer. Dessa representerade samtliga av skolans verksamhetsformer samt högskolor och universitet. Programmet består av ca 30 parallella föreläsningssessioner under 9 pass, totalt 250 föreläsningar. Utöver föreläsning och workshoppar arrangerades också en mängd utställningar. Matematikbiennalerna vid Umeå universitet genomförs på campus i månadsskiftet januarifebruari. Konferensen utnyttjar föreläsningssalar i Naturvetarhuset, MIT-huset, Samhällsvetarhuset och Humanisthuset. Utställningsytor finns i Universum, NV-huset samt vid Lindellhallen. Alla deltagarna får en tryckt programbok vid konferensens start. I denna finns information om tider, föreläsningar och allmän information kring t.ex lokaler. Viss information återfinns även på webben. Denna läggs upp fortlöpande före konferensens start. Varken programbok eller information på webben uppdateras under biennaldagarna. För att nå ut med information under biennaldagarna har vi använt befintliga informationsskärmar, vissa anslagstavlor samt spridning via funktionärer på området. För att uppdatera informationen på skärmarna har vi anlitat två informatörer samt Print och media, olika personer för olika skärmar. Direktiv Sid 1 (7)

2 I utvärderingen efterlyste deltagarna bättre informationsspridning och ytterligare hjälp att hitta rätt lokal. Vi har själva konstaterat att skärmarna är få och inte placerade på strategiska platser, det tog dessutom alltför lång tid att få informationen uppdaterad. Det var svårt att nå ut med akut information till de 60-tal funktionärer som anlitats och trots massiv skyltning så är konferenslokalerna fördelade på flera hus. Syfte och mål Projektets syfte är dels att ge konferensdeltagarna bättre service kring konferensens genomförande, såväl inför som under biennaldagarna, och dels att låta projektdeltagarna träna på och lära sig mer om projektarbete. Målet är att, i ett lärande och framgångsrikt projektarbete, utveckla en tjänst som fungerar för såväl smartphone som läsplatta och dator. Tjänsten bör fungera för Android, IOS och om möjligt även Windows. Tjänsten skall kunna laddas ner i förväg och tanken är att den skall kunna användas inför och under konferensdagarna. Arrangören skall själv kunna administrera stora delar av innehållet som skall publiceras i tjänsten. Beskrivning av projektet Vi har identifierat tre möjliga delar, med arbetsnamnen: Biennalnyheter, Hitta rätt på campus samt Program. Biennalnyheter: Vi vill med hjälp av tjänsten kunna sprida information om t.ex. inställda/flyttade föreläsningar eller nyinsatta programpunkter. Nyheten kan också handla om aktuella busstider för abonnerade bussar eller dagens lunchmeny. Hitta rätt på campus: Via tjänsten skall man kunna navigera sig på campusområdet. Man skall kunna hitta till en specifik sal, en specifik utställning eller till kaffe- och matserveringar. Deltagarna skall kunna ange en sal och tjänsten skall visa vägen dit. Ett alternativ är att deltagarna anger en specifik programpunkt och tjänsten visar vägen till rätt sal. Program: Om möjligt skall tjänsten också ge information om hela konferensprogrammet. Såväl föreläsningar/workshoppar som utställningar. Ett alternativ är att information finns om de egna valen av programpunkter. Valet av programpunkter görs vid anmälan till konferensen och finns lagrat i konferenssystemet Trippus. Tjänsten skall vara enkel att använda för en deltagare som inte har så stor vana av att använda liknande tjänster. Tjänsten bör testas mot målgruppen. Layouten på tjänstens användargränsytor skall överensstämma med det bildspråk som Matematikbiennalen vid Umeå universitet har valt att använda. Direktiv Sid 2 (7)

3 Organisation Kontaktpersoner Jonny Pettersson rum C442 på plan 4 i MIT-huset. Jan-Erik Moström (jem@cs.umu.se), rum B449 på plan 4 i MIT-huset. Projektutvecklingsmodell Under projektet ska gruppen använda sig av Scrum som projektutvecklingsmodell. Projekt kommer att genomföras i två huvuddelar. Den första huvuddelen av projektet ska ses som ett gemensamt förarbete innan de första implementationerna kan ske. I denna del ska faserna conceive och design genomföras. Här kommer samtliga grupper ha samma uppgift. I andra huvuddelen av projektet ska den framtagna designen implementeras. Här kommer grupper (nya grupper) ha olika deluppgifter som tillsammans ska utgöra en helhet för beställaren. Under denna del ska en produkt back log upprätthållas. Respektive grupp ska jobba i sprintar med tillhörande sprint back log, som tas fram i samband med ett för varje sprint inledande planeringsmöte (sprint planing). Planeringsmötet genomförs i två delar, först en del för hela projektet och därefter en del i respektive grupp. Projektet ska jobba med dagliga scrum-möten (daily scrum). Varje sprint ska avslutas med dels ett för hela projektet gemensamt leveransmöte (sprint review) och dels en reflektion kring hela projektets och varje enkild grupps arbete under fasen (sprint retrospective). Projektledning Under projekt ska en scrum master finnas. Respektive grupps scrum master har gemensamt dagliga scrum av scrum möten, samt är respektive grupps representant på möten med beställaren och dess organisation. Ekonomi Det finns inga ekonomiska resurser avsatta för projektet. Under projektets gång är målet att respektive deltagare förbrukar 40 timmar per vecka. Direktiv Sid 3 (7)

4 Leveranser I tabell 1, se nedan, framgår vilka leveranser som ska göras och när. En del datum saknar exakta klockslag, dessa meddelas senare via projektets hemsida. Leverans Senast Distribution Seminarieredovisning - Conceive 19/4 Muntligt Tidsrapport /4, Kontaktpersoner via mail Eventuell poster för utskrift (pdf-format) 24/4, Kontaktpersoner via mail Teknisk dokumentation - Conceive och design 24/4, Kontaktpersoner via mail Posterredovisning 25/4, Muntligt Presentation för beställare 25/4, Muntligt Tidsrapport /4, Kontaktpersoner via mail Reflektionsrapport - Grupp 26/4, Kontaktpersoner via mail Reflektionsrapport - Enskild 26/4, Kontaktpersoner via mail Teknisk dokumentation 3/5, Kontaktpersoner via mail Retrospective - Grupp 6/5 Muntligt Tidsrapport /5, Kontaktpersoner via mail Teknisk dokumentation 14/5, Kontaktpersoner via mail Retrospective - Grupp 15/5 Muntligt Tidsrapport /5, Kontaktpersoner via mail Teknisk dokumentation 22/5, Kontaktpersoner via mail Retrospective- Grupp 23/5 Muntligt Tidsrapport /5, Kontaktpersoner via mail Teknisk dokumentation 31/5, Kontaktpersoner via mail Slutpresentation för beställare 3/6, Muntligt Reflektionsrapport - Grupp 3/6, Kontaktpersoner via mail Reflektionsrapport - Enskild 3/6, Kontaktpersoner via mail Tidsrapport /6, Kontaktpersoner via mail Tabell 1: En sammanställning av leveranser med tillhörande datum. Direktiv Sid 4 (7)

5 Önskemål/krav på projektets sluttidpunkt Projektet ska avslutas den 3/6. Önskemål/krav på projektets prioritering Då en viktig del av detta projekt är att träna projektdeltagarna i arbetsformen är prioriteringen som nedan. Prioritering: 3 Resultat 1 Leveranstid 2 Kostnad Detta kan tolkas som att det är mycket viktigare att hålla leveranstiderna än att man kommer fram till tillfredställande resultat. Dock kan det hända att man kan få komplettera leveranser om inte beställaren eller kontaktpersonerna anser att leveranserna är av tillräckligt god kvalitet. Krav på leverabler Här nedan redogörs för kraven på de olika leverablerna. Teknisk dokumentation I slutet av första huvuddelen av projektet (endast de fem första punkterna samt bilagor) samt efter varje sprint i andra huvuddelen ska en teknisk dokumentation levereras innehållande: Beskrivning av målgruppen och behoven Beskrivning av er lösning (ej tekniskt perspektiv) Grafisk design Arkitekturdesign av systemet Detaljerad design av delarna i systemet o UML eller liknande ska användas Beskrivning av er implementation Användarhandledning både med avseende på hur systemet driftsätts samt hur det används En referens till var all kod kan hittas (dvs sökvägen) Som bilaga o Prioriterade användarfall, med tillhörande scenarion, som specificerar önskade egenskaper/funktionalitet i systemet o Prioriterade krav o Det ska framgå om ett användarfall/krav är implementerat samt om det är utförligt testat Direktiv Sid 5 (7)

6 Sprint review I slutet av varje sprint ska produkten presenteras för beställaren. Information hur denna presentation ska gå till och exakta tidpunkter kommer att presenteras senare via projektets hemsida. Till en presentation kan beställaren ta med sig andra personer. Tidrapport I slutet av varje delmoment av projektet ska en tidrapport levereras. Rapporten ska innehålla: Tidsåtgång o Arbetsfördelning o Tidsåtgång jämfört med planerad tid o Redovisning av tid enligt det som visades vid start av projektet o Som bilaga: Tidsredovisning, uppdelad på aktiviteter, för respektive medlem i gruppen, samt en summering för hela gruppen Reflektionsrapport I slutet av varje huvuddel av projektet ska en reflektionsrapport levereras. Som ett led i att ta fram innehållet till rapporten ska varje sprint avslutas med ett sprint retrospective-möte. Rapporten ska innehålla: En beskrivning och reflektion av hur ni löst uppgiften under denna sprint o Vad hände? o Hur fungerade samarbetet? o Organisation av arbetet? Kort beskrivning av och reflektion kring metoder/processer/verktyg som använts o I de olika delarna (conceive, design, sprint 1-4) o För projekthantering Tidsåtgång o Kring hur arbete fördelats och hur tiden använts Sammanfattning o De viktigaste erfarenheterna o Vad tar vi med oss till nästa delprojekt/projekt Reflektionsrapporten för den andra delen ska kompletteras med följande: En reflektion kring hur arbetet i gruppen fungerat jämfört med arbetet Direktiv Sid 6 (7)

7 Personlig reflektionsrapport I slutet av respektive huvuddel av projektet ska en personlig reflektionsrapport levereras innehållande: Sammanfattande personlig reflektion kring hur projektarbetet gått innehållande o Hur du personligen bidragit till resultatet o Reflektion kring hur gruppen utvecklats under projektets gång o De tre viktigaste erfarenheterna du tar med dig, inklusive motivering o Omfattning 2 sidor o Endast efter den andra huvuddelen av projektet Reflektion kring skillnader/likheter mellan de två huvuddelarna i projektet, samt hur du själv utvecklats genom hela projektet Omfattning 1 sida Endast efter den första huvuddelen av projektet o En personlig veckovis projektdagbok förd över den sista fasen (design) innehållande Vad du gjort under veckan Vilka erfarenheter du fått under veckan, både positiva och negativa Reflektion kring hur du använt din tid Vilka du har pratat/kommunicerat med under veckan. Inkluderande formella och informella möten Artiklar och andra dokument som du eventuellt läst. Var du funnit dem samt kort kommentar om innehåll och relevans för arbetet. Direktiv Sid 7 (7)