Från fysik till stakteknik. Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson Tomas Carlsson & Johnny Nilsson

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Från fysik till stakteknik. Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson Tomas Carlsson & Johnny Nilsson"

Mattias Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Från fysik till stakteknik Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson Tomas Carlsson & Johnny Nilsson

2 Längdskidåkningens fysiska krav Ökning P pu = m av g lägesenergi sin α v i uppförsbackar P Friktion µ = m g mellan µ v skidor och snö PLuftmotstånd a = k A v 3 Rörelseenergiförändringar P kr = 0,5 m r 2 (ω ω 02 ) kopplade f till rotationer under rörelsecykeln PRörelseenergiförändringar kt = 0,5 m (v 12 - v 02 ) f kopplade till rätlinjiga rörelser under rörelsecykeln PÖkning p = m g av h lägesenergi f under rörelsecykeln Bergh U (1987) The influence of body mass in cross-country skiing

3 Längdskidåkningens fysiologiska krav Hög aerob effekt vid såväl helkroppsarbete som överkroppsarbete (VO 2 max resp. VO 2 peak) O 2 Hög effektutveckling vid överkroppsarbete God rörelseekonomi Hög arbetsintensitet vid laktattröskeln Hög anaerob kapacitet

4 Längdskidåkarens verkningsgrad (1)

5 Längdskidåkarens verkningsgrad (2) Rörelseekonomi (GE) = Utfört arbete Energiförbrukning Rörelseekonomi Åkteknik 0% 50% 100%

6 Effekten av olika rörelseekonomi 1 GE = = 17% 6 1 GE = = 20% 5 Åkare A Åkare B

7 Effekten av olika rörelseekonomi (1) Förutsättning: Skidåkare A och B har samma fysiologiska status (VO 2 peak: 5,5 l/min, laktattröskel: 90% av VO 2 peak, vikt: 75 kg, anaerob kapacitet: 50 ml/kg). Prestation: 1 km stakning med arbetsintensiteten 90% av VO 2 peak. Skillnad: Skidåkare A har GE = 17% och skidåkare B har GE = 20%. A B 1 km A B Åktid 3 min 10 s 20 s 2 min 50 s 2

8 Effekten av olika rörelseekonomi (2) Förutsättning: Skidåkare A och B har samma fysiologiska status (VO 2 peak: 5,5 l/min, laktattröskel: 90% av VO 2 peak, vikt: 75 kg, anaerob kapacitet: 50 ml/kg). Prestation: 1 km stakning med den förbestämda åktiden 2 min och 50 s. Skillnad: Skidåkare A har GE = 17% och skidåkare B har GE = 20%. A B 1 km på 2 min 50 s A B Arbetsintensitet 104% 14% 90% 2

9 Förbättring av rörelseekonomin (1) Rörelseekonomi (GE) = Utfört arbete Energiförbrukning Förbättring av rörelseekonomin genom att: - Minska energiförbrukningen för ett givet utfört arbete - Öka det utförda arbetet utifrån en given energiförbrukning - Förbättra åktekniken!

10 Vertikal tyngdpunktsförflyttning Förbättring av rörelseekonomin (2) Kraftskapandefas: - Transformation av lägestill rörelseenergi - Muskelkontraktion Återgångsfas: - Återuppbyggande av lägesenergi via muskelkontraktion = 0,25 m Losnegard T (2016) The influence of pole length on performance, O2-cost and kinematics in double poling

11 Förbättring av rörelseekonomin (3) Förutsättning: Skidåkare A har en tyngdpunktsförflyttning på 0,25 m/rörelsecykel (VO 2 peak: 5,5 l/min, LT: 90% av VO 2 peak, GE: 17%, vikt: 72 kg, anaerob kapacitet: 50 ml/kg). Prestation: 1 km stakning med stakningsfrekvensen 60 Hz och arbetsintensiteten 90% av VO 2 peak (d.v.s. 5,0 liter O 2 /min). A A 0,25 m 1 km på 3 min 10 s 2 34,9 m Energiförbrukning genom tyngdpunktsförskjutning under rörelsecykeln: W läge cyk = 75 9,82 0, ,20 = 174,9 kj 8,4 liter O 2 (d.v.s. 2,6 liter O 2 /min) Antagen rörelseekonomi under återgångsfasen W läge cyk 2,6 = = 52% W tot 5,0

12 Förbättring av rörelseekonomin (4) Det finns stor potential att förbättra rörelseekonomin! Lägre vertikal tyngdpunktsförflyttning Effektivare transformation av läges- till rörelseenergi Effektivare kraftöverföring via muskelkontraktion Förbättrad åkteknik!

13 Förbättring av rörelseekonomin (5)

14 Disposition Vilka muskelgrupper är viktiga för framdriften i dubbelstakning? Hur stor kraft kan de utveckla? Trestegsraketen Brister i konventionell teknik Åka stort Förbättringsmöjligheter Attack & åka snålt

15 Kraftskapande muskulatur vid stakning Prime movers Lats Höft- och bålböjare Överarmssträckare

16 Trestegsraketen Lats Överarmssträckare Höft- och bålböjare

17 Muskelaktivering & rörelse Konventionell stakning Attackstak Stor bålrörelse med liten kraft Raketsteg 1 Träffen

18 Brister i konventionell stakteknik Världseliten har brister i staktekniken! För korta stavar För stort vertikalt arbete Tappar 0.5 RS1 För stor yttre hävarm Armbågsleden kollapsar För liten höftvinkel Förflyttar stor massa för lång sträcka L F A B C D E F Hur åka med attackstak med nya stavreglerna?

19 Vad kostar det att åka stort? Arbete vid konventionell stakning = m g h= = 118 Nm Arbete vid attackstak = m g h= = 49 Nm Attackstak m (bål) = 40 kg m (helkropp) = 80 kg g = m 0.3 m Konventionell stakning

20 Kraftimpuls & syreförbrukning Konventionell stakning Attackstakning KST AST 0 VO 2

21 Summering Raketsteg 1 och 2 är starka Få med raketsteg 1 med attackstak & tidig träff Större påskjutande kraftimpuls vid attackstak jämfört med konventionell stakning Minsta möjliga rörelseutslag med stora kroppssegment Stort är att åka snålt!

22 Kontaktuppgifter Raketsteg 1 och 2 är starka Få med raketsteg 1 med attackstak & tidig träff Större påskjutande kraftimpuls vid attackstak jämfört med konventionell stakning Minsta möjliga rörelseutslag med stora kroppssegment Stort är att åka snålt!

Relevanta dokument

Kraftstaven. Den böjda staven med effekt! Magnus Gadefors GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN. Tränarprogrammet åk 2. Momentet: Träningslära 2

Kraftstaven. Den böjda staven med effekt! Magnus Gadefors GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN. Tränarprogrammet åk 2. Momentet: Träningslära 2 Kraftstaven Den böjda staven med effekt! Magnus Gadefors GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Momentet: Träningslära 2 Tränarprogrammet åk 2 Handledare: Alexander Ovendahl INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...