fotskolan -allt du behöver veta om fötter och skor

Transkript

1 fotskolan -allt du behöver veta om fötter och skor 1

2 fotskolan -allt du behöver veta om fötter och skor Foten är uppbyggd av 26 skelettben, vilka kan röra sig mot varandra genom 57 olika leder. Benen är sammanbundna med hjälp av drygt 100 ledband. För att kunna röra på foten krävs muskler. Vissa finns i foten, andra fäster på underbenet och styr foten med hjälp av senor. Att veta det exakta antalet ben, leder, ledband och muskler är en ganska onödig kunskap kan tyckas. Det intressanta är att ha vetskap om den stora mängd rörliga delar som foten består av. Det finns många delar som kan överbelastas... Genom att välja lämpliga skor och inlägg, minskar inte bara risken för fotproblem, även vissa besvär från knä, höft och rygg kan undvikas. Fotskolan är skriven så att alla ska förstå utan förkunskaper i vare sig anatomi, biomekanik eller sjukdomslära. Innehållet ger en ökad förståelse för fötternas funktion och behov. Kunskapen gör det lättare att förebygga framtida besvär samt att komma tillrätta med redan befintliga. 2

3 Innehållsförteckning Anatomi - Skelettben, leder och ledband Muskler och senor... 3 Biomekanik - Yttre och inre krafter Tryck-, drag- och skjuvkrafter Stötdämpning Steget Gång- och löpanalys... 8 Fotproblem - Allmänt om överbelastningsskador Höga och låga fotvalv...10 Vanligt förekommande fotproblem - Nervinklämning - Mortons metarsalgi Vinkling av stortån - Hallux Valgus Ledförslitning - Artros Hälsporre - Plantar fasciit Uttrampad hälkudde Fotledsstukning Smärta i hälsenan Benhinnebesvär Tåömhet Trötthets- och ömhetskänsla under foten Fotsvamp och vårtor Skavsår och blåsor Förhårdnader...18 Strumpor & Skor - Strumpor Skor...20 Inlägg - Fotbäddar och inlägg Främre pelott Valvstöd Stötdämpande fotbädd Individuellt utformad fotbädd...23 Kloka ord

4 Anatomi Skelettben, leder och ledband Hos nyfödda är skelettet relativt mjukt. Under uppväxttiden sker en förbening av skelettet som är fullständig först vid ungefär 20-års ålder. Efter en tid börjar kroppen sakta men säkert ålderförändras. Skelettet blir skörare. Ett barn kan klara av att ramla ner från ett träd utan att skada sig medan farmor kan bryta benet genom att stöta i köksbordet. Detta gäller inte enbart skelettet. Alla delar av kroppen blir mer ömtåliga med stigande ålder. En led består vanligtvis av en konkav (skålformad) del, ledpanna, och en konvex del, ledhuvud. För att skelettbenen ska kunna glida mot varandra är ledytorna överdragna med ett tunt lager av brosk. Leden är omgiven av ledband för en ökad stabilitet. I kroppen finns det olika sorters leder. Exempel är: gångjärnsled (tå/fingerleder) och kulled (höftleder). När vi går, sker en stor rörelse i tårnas grundleder. Ställer vi oss barfota på tå, framträder denna ledrörelse tydligt. Ta upp din sko och håll dess bakre del stadigt i ena handen samtidigt som du, med andra handen, trycker mot tådelen. Skon bör böja sig i samma nivå som tårnas grundleder. Skon ska med andra ord inte böja sig på mitten. Detta eftersom fotens bakre och mellanliggande delar behöver stödet från en stabil sula. I många skor finns det därför en så kallad gelänk som förstyvar skosulan från hälen till tårnas grundleder. 4

5 Håller vi oss till teorin att människan utvecklades från apan, går fotens konstruktion att förklara. Apornas fötter liknar våra händer. Långa tår och stortån (tummen) har en gripfunktion. För ett antal miljoner år sedan hoppade vi ner från träden och började gå upprätta. Behovet av att gripa om grenar byttes mot att kunna stå stadigt på marken. Tårna blev därför kortare och stortån miste sin förmåga att gripa. Vadben Skenben Fotskelettet sett från utsidan. Mellanfoten är markerad med ljusgrått medan bakfoten är markerad med mörkgrått. Ledband Fotskelettet sett från utsidan. De gråmarkerade strecken visar de ledband som oftast skadas vid fotvrickning. Mellanfoten består av fem ben som förbinder framfot med bakfot. Mellan dessa ben är en relativt liten rörelse möjlig. Bakfoten består av hälbenet och ovanpå detta liggande språngbenet. Den största rörelsen i foten kan ske mellan språngbenet och underbenets två ben, vadbenet och skenbenet. Det är genom denna led, ankelleden, som du kan vicka på foten. Från vadbenets och skenbenets nedre delar går det ledband som fäster på fotskelettet. Dessa ledband ska förhindra att foten vrickas. Vid tillräckigt stort våld orkar inte ledbanden att hålla i mot. Ledbanden töjs då ut eller går av. För att minska omfattningen av skadan (den inre blödningen) bör en elastisk binda användas så snabbt som möjligt. Under hälbenet samt till viss del under tårnas grundleder ligger ett lager med fett vilket utgör en del av fotens stötdämpare. Stötdämpningen är till för att minska den stötbelastning som uppkommer när foten sätts ned vid löpning och gång. Hälkudden är något tjockare och mer stötupptagande hos män jämfört med kvinnor och den stötupptagande förmågan minskar med stigande ålder. Vid svält är denna energireserv bland de sista som förbrukas. Vi ska, in i det sista, bibehålla förmågan att springa ikapp vår mat 5

6 I foten brukar man tala om två olika fotvalv. Det längsgående valvet är tydligt, se bild. Det valv som syns strax bakom tårnas grundleder är inte lika självklart. Vissa menar att detta valv inte finns, i alla fall inte vid belastning. Det långsgående valvet tillsammans med det främreeller tvärgående valvet bildar det vi i dagligt tal kallar hålfoten. Vad har då valven för funktion? På grund av den fjädrande konstruktionen, fungerar valven som en del av fotens stötdämpare. Även balansen förbättras vid gång i ojämn terräng. Valven hålls uppe med hjälp av skelettbenens form, muskler och dess senor samt ledband. Några viktiga ledband är de som går på undersidan av foten från hälbenet fram till tårna, den så kallade plantaraponeurosen. På latin betyder plantar- fotsula och -aponeuros ledbandssystem. Det längsgående fotvalvet. Muskler och senor Musklerna är kroppens motorer. När hjärnan beslutar att en rörelse ska utföras sänds en signal till den aktuella muskeln via nerverna. Muskeln drar då ihop sig. När signalen upphör återgår muskeln till sin ursprungliga längd. Genom att, med hjälp av muskler och senor, koppla samman skelettbenen kan dessa förflytta sig gentemot varandra. En rörelse uppkommer. Ett bra sätt att studera muskelanatomi är att dröja sig kvar en stund vid affärens köttdisk. Tittar vi nära kan både blodkärl och senor upptäckas. 6

7 Biomekanik Yttre och inre krafter De yttre krafterna hör samman med jordens dragningskraft. Dessa belastar våra skinkor vid sittande och våra fötter vid stående. De inre krafterna uppkommer när musklerna påverkar skelettet. På figurerna nedan visas, mycket förenklat, två exempel på hur de inre och yttre krafterna påverkar foten. Inre kraft (muskelkraft) Inre kraft (muskelkraft) Yttre kraft Inre- och yttre krafter. vid hälisättning. Yttre kraft Inre- och yttre krafter vid frånskjut. De yttre krafterna är i vissa delar av steget större än hela vår kroppsvikt. Hur kan då detta vara möjligt? Jo, genom att tillföra rörelse ökas belastningen. Prova att hoppa upp på badrumsvågen! Precis när du har landat visar vågen mycket mer än den egentliga vikten. För att vi ska kunna röra oss måste den inre kraften (våra muskler) övervinna den yttre kraften. Storleken på den inre kraften påverkas av avståndet (momentarmen) från kraftens angreppspunkt (exempelvis muskelsenans fäste) till ledens centrum. 7

8 Ofta är momentarmen för den inre kraften kortare än momentarmen för den yttre. Om så är fallet måste den inre kraften vara större än den yttre. Detta kan lätt åskådliggöras genom att studera två personer med olika kroppsvikt som sitter på en gungbräda. För att jämnvikt ska råda måste den lätta personen sitta längst ut på brädan, medan den tyngre sitter längre in. Ett annat förklarande exempel är att hålla i ett fullt mjölkpaket. Sträcks armarna rakt fram (lång yttre momentarm) upplevs mjölkpaketet tungt. Den inre motverkande muskelkraften måste vara relativ stor på grund av dess förhållandevis korta momentarm. Hålls mjölkpaketet nära kroppen blir den yttre momentarmen kort och musklerna behöver ej arbeta lika mycket. Inre kraft (vadmuskel) Ledcentrum Kort momentarm Yttre kraft Lång momentarm Den inre kraften är flera gånger större än den yttre. Anledningen är att momentarmen (ljusgrå) för den yttre kraften är flera gånger längre än momentarmen (mörkgrå) för den inre kraften. För att få fram den totala belastningen över fotleden adderas den yttre och den inre kraften. Detta medför att belastningen av foten kan uppgå till värden som flerfalt överstiger den egna kroppsvikten, d.v.s flera hundra kilo. 8

9 Tryck-, drag- och skjuvkrafter De yttre och inre krafterna kan delas upp i tryck-, drag- och skjuvkrafter. Innebörden av tryck- och dragkrafter är inte så svår att lista ut. En tryckkraft påverkar någonting med ett tryck, exempelvis en sko som trycker mot stortån. En dragkraft påverkar någonting med ett drag, exempelvis muskelsenornas drag i skelettet. Men vad är då en skjuvkraft? Jo, denna kraft uppkommer när två ytor vill åt olika håll. Ett tydligt exempel är vid innebandyspel. Spelaren rusar efter bollen, motståndaren hinner före och slår iväg bollen. Spelaren måste då tvärnita och springa åt andra hållet. Vid denna tvärnit vill vår kropp framåt medan våra skor suger sig fast i golvet. Det uppkommer en skjuvkraft mellan foten och skon. Skav kan uppkomma om inte skon sitter ordentligt på foten. Om du lägger dina handflator mot varandra och gnuggar fram och tillbaka känner du att det blir varmt. Samma sak händer när foten glider omkring inne i skon. Glidning ger upphov till värme på grund av friktionen mellan fot och sko. Stötdämpning Bilar är utrustade med stötdämpare som fångar upp stötbelastningen när vi åker på guppiga vägar. Även när vi går eller springer finns behov av stötdämpare. Önskemålet är att fördela stöten över en lång tid och stor yta. En sko med bra stötdämpande sula sprider stöten över tiden. Ett väl anpassat inlägg sprider stöten över en stor yta. Vår kropp har ett antal egna stötdämpande mekanismer. Bland de två viktigaste är hälkuddens stötabsorption samt fotens pronationsrörelse, se även avsnittet Steget. När vi går och springer kan vi hjälpa kroppens stötdämpare genom att använda lämpliga skor och fotbäddar. Fotbäddens bakre del kan utformas så att hälens egen stötdämpare, fettkudden, får ett extra stöd och på så sätt kan fungera mer effektivt. Stötbelastningen kan även minskas genom att gå och springa på ett stötdämpande underlag, exempelvis en skogsstig eller en gräsmatta. Av denna anledning är inte behovet lika stort av stötdämpning i en golf- eller orienteringssko, jämfört med en löpsko avsedd för asfalt. 9

10 Steget Man kan grovt dela in steget i fyra olika faser. Stegets första fas utgörs av hälisättningen. Sedan följer den fas där hela foten stödjer mot underlaget. Därefter kommer frånskjutet och slutligen svingfasen som för benet till nästa hälisättning. Under första delen av steget tillåts fotens leder att vara relativt rörliga. Detta medverkar till en bra stötdämpning. Vid frånskjutet ändras vissa ledaxlar från att stå parallella till att vara snedställda, viket gör foten styv. Detta fenomen förstärks även genom att plantaraponeurosen spänns när tårna böjs bakåt. Resultatet blir att foten har gjorts om från en stötdämpare (första delen av steget) till en stel pinne (frånskjutet), vilket är önskvärt när vi vill röra oss framåt med så små energiförluster som möjligt. Kroppen är fantastisk! Vid gång och löpning sätts normalt hälen i lite snett, den yttre delen sätts i först. Det är därför skorna ofta blir mer slitna på utsidan av klacken än på insidan. För att minska belastningen av de muskler som arbetar vid hälisättningen bör klackens bakre del vara något avfasad eller sulmaterialet i klackens bakre del vara mjukare jämfört med övriga klacken. Avfasningen medför en mer kontrollerad rörelse från hälisättning till det att hela foten belastas. Momentarmen minskas och musklerna på underbenets framsida avlastas. Vid nedsatt rörlighet i fotleden är det viktigt att kompensera med skor som möjliggör en god avrullning av steget (rullsula). Genom ökad avrullning kan framfot och fotled avlastas samt en överpronation minskas. 10

11 Gång- och löpanalys Vid belastning är det relativt vanligt förekommande att fotens insida sjunker ner, pronation (överpronation). Det kan även förekomma en felvinkling åt det andra hållet, supination (underpronation). Ska man vara noga är pronation en mix av tre olika rörelser: eversion ( kobent i fotleden), abduktion (foten roteras utåt) samt dorsalflexion (foten vinklas uppåt). Supination är således en mix av: inversion ( hjulbent i fotleden), adduktion (foten roteras inåt) samt plantarflexion (foten vinklas neråt). Dessa begrepp är omdiskuterade. De lärde tvistar om rörelsernas benämningar samt deras innebörd. Man skiljer även på om dessa rörelser uppkommer i bakfoten eller framfoten. Till vardags stämmer dock den inledande förenklade förklaringen. Vid gång och löpning är en liten pronationsrörelse helt normal, det är en del av fotens stötdämpande funktion. Sker en supinationsrörelse eller en allt för stor "pronationsrörelse kan problem uppkomma dels i foten och dels högre upp som exempelvis benhinnebesvär eller vissa typer av knäskador. Detta beroende på underbenets rotation. Ofta kan en onormal pronation eller supination avhjälpas med lämpliga skor och korrekt utformade inlägg. Skillnad i vinkel mellan sko utan och med korrigerande inlägg. 11

12 Vid överpronation bör löparskor väljas som är utrustat med ett hårdare sulmaterial på insidan, ett så kallat pronationsskydd. Räcker inte detta bör skorna kompletteras med inlägg som är uppbyggda på stortåsidan. Tänk på att löparskor är färskvara! Många skor är märkta med tillverkningsdatum på plösens insida. Börjar skorna att användas några år efter tillverkningen kan den stötdämpande förmågan i sulan ha reducerats avsevärt. Löptränar man flera mil i veckan bör nya skor köpas minst en gång per år. Tänk på att inte köpa för små löparskor. Vid långvarig belastning förlängs och breddas foten några millimeter. Detta på grund av en temporär uttöjning av fotens ledband. Används för smala och för korta skor tenderar foten att supinera. Vid gång och löpning belastas foten olika beroende på om steget är neutralt, pronerat eller supinerat. Belastningen mot fotsulan förflyttas som figuren visar. Den heldragna linjen visar hur kraften bör förflytta sig under steget. I stegets början tas vanligtvis tyngden upp genom den yttre delen (lilltåsidan) av hälen. Belastningslinjen svänger sedan mot fotens insida eftersom frånskjutet sker framförallt med hjälp av stortån. Vid pronation (prickad linje) belastas den inre delen av foten mer, medan vid supination (dubbelprickad linje) belastas yttersidan av foten mer. Sulan på en sko som används av en pronerare bör därför vara extra stabil på insidan (stortåsidan). Supinerarens skor bör således vara förstärkta på sulans yttersida. 12

13 Fotproblem Allmänt om överbelastningsskador Vid en överbelastningsskada uppstår en mikroskopiskt liten skada på eller i anslutning till exempelvis en sena eller muskel. Anledningen är att den aktuella strukturen har överbelastats under en lång tid. Kroppens svar på skadan är inflammation. Denna process, vilken möjliggör läkning, ger upphov till ömhet, svullnad och minskad rörelseförmåga i den aktuella kroppsdelen. Detta är kroppens sätt att tvinga sig själv till vila. Belastas kroppsdelen som vanligt försvåras läkningen. En överbelastningsskada kan uppkomma av en rad olika anledningar. En överdriven pronation ger en relativt stor inåtrotation av underbenet. Detta medför en ändrad belastning i knä och höft vilket eventuellt kan resultera i en skada. Långvarigt gående på hårda golv med dåliga skor kan medföra överbelastningar på kroppens stötdämpande strukturer. Ännu en möjlig orsak till en överbelastning är benlängdsskillnad. Genom att det ena benet är kortare än det andra uppkommer en snedvridning av bäckenet vilket i sin tur påverkar ryggraden. Många överbelastningsskador i kroppens nedre delar kan förebyggas av lämpliga skor och fotbäddar. På grund av det stora antalet steg vi normalt tar per dag (i genomsnitt ) kan även den minsta felställning ge upphov till problem. Höga och låga fotvalv En försvagning av det främre fotvalvet kan uppkomma om ledbanden mellan metatarsalbenen töjs ut. Fotvalvet förlorar sin valvform, framfoten blir bredare och den belastningsupptagande förmågan försämras. Detta bekymmer kommer ofta med åren. Smärta kan uppkomma och förhårdnader bildas. En fotbädd försedd med en liten kudde, pelott, stödjer det främre valvet och håller metatarsalbenen åtskilda. Plattfot (lågt längsgående fotvalv) kan antingen vara medfött eller uppkomma senare i livet av en rad skilda orsaker. Exempel är skelettdeformitet, skador på senor, ledband eller muskler. Många anser att en besvärsfri plattfot ej behöver behandlas. Felställningen kan dock ge upphov till problem i bland annat knän och underben, exempelvis benhinnesmärta. Vid problem kan ett inlägg som stödjer fotvalvet vara till nytta. 13

14 Många som tror sig vara plattfotade lider av en överpronerad framfot. I dessa fall är framfotens insida (stortåsidan) i behov av ett extra stöd. Vid inläggsbehandling skiljer man på flexibel och rigid plattfot. I det första fallet ska inlägget hjälpa upp foten i en korrekt ställning. I det sista fallet ska inlägget stödja foten i det befintliga läget. Många barn upplevs plattfotade de tre första levnadsåren, anledningen är den fettväv som fyller ut hålfoten i unga år. Vid högt fotvalv är foten ofta styv. Ledband och senor är korta. Med anledning av fotens stelhet är dess stötupptagning ofta otillräcklig. Eftersom all belastning enbart tas upp under hälen och tårnas grundleder uppkommer ofta problem över dessa områden. Med individuellt gjorda inlägg kan dessa punktbelastningar undvikas. Är du nyfiken på att se hur din fot belastas? När du stiger ur duschen och tar några steg på badrumsgolvet bildas det fotavtryck. Jämför dessa med nedanstående figurer. Fotavtryck från en högerfot med normalt, lågt respektive högt fotvalv. 14

15 Vanligt förekommande fotproblem I följande text beskrivs ett antal vanligt förekommande problem som går att påverka med fotbäddar och lämpliga skor. Benhinnebesvär Skelettbenen är täckta med en nerv- och blodkärlsrik hinna, benhinnan. Vid rörelse sker en viss belastning av benhinnan genom omgivande muskler. En felställning i foten medför ofta att belastningen mot skenbenets benhinna ökar. Benhinnesmärtor uppträder vanligtvis på underbenets framsida, framför allt i början av fysisk aktivitet, exempelvis löpning. Vid symtom bör man vila från större ansträngning i ett par veckor. För att öka blodgenomströmningen, och på så sätt påskynda läkningen, kan något typ av värmande skydd för underbenet användas. Föreligger en felställning i foten bör skorna vara utrustade med korrigerande inlägg. Nervinklämning i framfoten Mortons metarsalgi Pressas metatarsalbenen (skelettben i framfoten) ihop kan en mellanliggande nerv komma i kläm med smärta som följd (mortons metatarsalgi). Nervinklämning i framfoten orsakas ofta av ett nedsänkt främre fotvalv. Genom att använda en bred sko samt inlägg med främre pelott lindras/förebyggs problemen. Pelotten gör så att valvformen på metatarsalbenen bibehålls. Se illustration. Detta medför att avståndet mellan benen ökar och på så sätt minskas trycket på nerven. Pelott under framfot. 15

16 Vinkling av stortån Hallux Valgus En ökad vinkling i stortåns grundled (hallux valgus) är relativt vanligt förekommande, speciellt hos äldre damer. Orsaken till problemet är ofta ärftligt betingat. Även skovalet har betydelse för tillståndets utveckling. Ytterligare en trolig bidragande orsak till hallux valgus är en felvinkling av foten (överpronation). Genom att hindra denna rörelse kan problemen minskas. Detta kan göras med skoinlägg som är uppbyggda på insidan (medialt). En inflammation (bursit) kan uppkomma på ledens utsida på grund av ett ökat tryck från skon. Denna knöl är ofta smärtsam. Se illustration. Används läderskor kan området avlastas genom att lästa ut extra utrymme över inflammationen. Hallux valgus leder ofta till nedsjunket främre fotvalv. För att avlasta trampdynan och stödja det främre valvet bör därför inlägg med en främre pelott användas. Hallux valgus. 16

17 Ledförslitning Artrosis deformans Artros medför att broskytorna i en led bryts ner. Arthron är grekiska för led och deformare är latinska för vanställa. Ledbrosket i en led har till uppgift att minimera slitage och friktion samt att jämt fördela belastning till underliggande ben. Vid artros är det ledytornas brosklager som i första hand bryts ner och förslits. I ett senare skede av sjukdomen kan förändringar av benvävnaden uppkomma. Vanlig debutålder för atros är år. Sjukdomen delas in i primär och sekundär atros. Orsaken till primär artros är okänd. Den är vanligast hos kvinnor samt personer med diabetes. Sekundär artros härstammar från någon tidigare i livet uppkommen sjukdom eller vanligtvis trauma som t.ex. fraktur genom en ledyta, ledbandsskada eller urledvridning (luxation). Normalt uppkommer inte artrossymptom förrän år efter skadan. Andra orsaker till sekundär atros är infektion och reumatoid atrit. Alla kroppens leder kan drabbas av atros, dock är det vanligast med knä- och höftatros. Även artros i stortåns grundled är relativt vanligt förekommande. Smärta uppstår när stårtån böjs uppåt (extenderas) i stegets senare del. För att minska ledens rörelse och genom detta smärtan, bör skor med en stel sula användas. För att kunna avveckla steget på ett bra sätt bör skons sula vara avrundad under tårnas grundleder och framåt. Stabila vandringskängor är ett bra exempel på skor som ofta har en relativt stel, avrundad sula. Vi har i extremfallen även möjlighet att modifiera den befintliga sulan till en stel rullsula. En ytterligare variant är att invändigt i skon montera en tunn sula av kolfiber. 17

18 Hälsporre Plantar fasciit Under foten löper plantaraponeurosen (ledband) mellan den främre delen av hälbenet och tårna. En inflammation där den fäster på hälbenet är relativt vanligt förekommande (plantar fascit). Besvären är ofta långvariga. Smärtan är vanligtvis mest påtaglig de första stegen på morgonen. Om skadan ej får tid att läka kan en bennabb (hälsporre) bildas på hälbenet. Problemet uppkommer genom en överansträngning. Detta kan ske vid överpronation eller användning av dåligt stötdämpande skor vid gående på hårt underlag. Genom att avlasta området och stödja foten med en bra sko och ett individuellt anpassat inlägg förbättras förutsättningen för läkning. Avlastande inlägg vid hälsporre. Uttrampad hälkudde Hälens stötdämpare består av fettstavar omgivna av ett starkt hölje. Vid stor belastning mot hälen, exempelvis vid långvarigt stående/gående på hårt golv, kan detta hölje skadas. Fettet trycks ut mot hälens sidor vilket gör att stötupptagningen blir sämre, hälbenet närmar sig huden och smärta kan uppkomma. Formas fotbäddens häldel som en kopp, hålls hälens fettkudde på plats under hälbenet. För att detta skall vara möjligt krävs en stadig bakkappa (skons bakdel) som sitter tajt runt hälen. 18

19 Fotledsstukning En fotledsstukning har de flesta råkat ut för. Vanligtvis viker sig foten inåt, fotsulan vänds mot det andra benet. Ledbanden som går på yttersidan av ankeln mellan underbenet och foten kan då skadas. Har man riktigt otur går de helt av. För att förhindra fotledsstukningar bör en stabil sko med en inte allt för hög men ganska bred klack användas. Är terrängen väldigt ojämn är en känga som går upp över ankeln att föredra. Sker upprepade vrickningar kan ledbanden tänjas ut. Då kan någon form av stödjande bandage vara till hjälp. Smärta i hälsenan Smärta över hälsenan kan vara orsakad av en mängd olika anledningar. Vanligtvis är det en inflammation, antingen i senan eller i någon närliggande struktur. Det kan även vara så att en liten del av senan har gått av. Typiska symptom är morgonstelhet och igångsättningssmärtor. För att minska belastningen i hälsenan, och på så sätt minska smärtan kan hälkilar användas i skorna. Använd dessa enbart en begränsad tid, tills det att smärtan avtar. Kilarna är ofta gjorda av kork eller av ett stötdämpande material som exempelvis silikon. Används hälkilar ska dessa finnas i båda skorna, annars blir det ena benet längre än det andra. Hälkil. 19

20 Tåömhet Är tårna ömma kan detta tyda på en för kort sko. Ett annat tecken på att tån stöter i skons främre del är en blodutgjutning under nageln. Stålhättor i arbetsskor kan ge problem. Ligger tårna ovanpå varandra eller är böjda, så kallad hammartå eller klotå, bör skornas främre del vara extra rymlig på höjden. Är skon för smal kläms tårna ihop från sidan och skav kan uppkomma. Genom att använda ett inlägg som höjer upp det främre valvet minskas bredden på framfoten samt böjda tår tenderar att bli rakare. Trötthets- och ömhetskänsla under foten Dessa känslor är vanligt förekommande efter en hel dags stående eller gående, speciellt på hårda golv med dåliga skor. Diffusa trötthets- och ömhetskänslor under fötterna kan ofta lindras genom att ge foten ett bra stöd samt en tillräcklig stötdämpning. Detta kan uppfyllas med hjälp av en stabil och stötupptagande sko samt eventuellt något typ av inlägg. Fotsvamp och vårtor Fotsvamp är en smittosam svampinfektion som kan uppkomma om fötterna är fuktiga eller orena under längre perioder. Efter duschen är det viktigt att torka fötterna noggrant. Detta är speciellt viktigt mellan tårna. Lider man av fotsvamp bör badtofflor användas i duschrum för att hindra spridning till andra. Svampen sitter vanligtvis mellan tårna men kan även förekomma på andra platser under foten. På hudpartiet mellan frisk- och svampsmittad hud kan en vitaktig beläggning ses. Tänk på att undvik täta skor och byt strumpor ofta. Fotvårtor är en virusinfektion som kan överföras från person till person på samma sätt som fotsvamp. Fotvårtor är ofta runda eller ovala med en liten spricka i mitten. Om vårtan belastas kan den göra ont. De flesta vårtor försvinner av sig själv efter 2-4 år. Rådfråga apoteket om du misstänker svamp eller fotvårtor. 20

21 Skavsår och blåsor Vid exempelvis nya skor eller fjällvandring är inte skavsår ovanligt. För att undvika skavsår kan tejp eller avlastande plåster användas på utsatta partier. Gå in de nya skorna innan de används längre perioder. Skon måste få en chans att forma sig efter foten. Undvik att ta hål på blåsor, risken för infektion ökar om huden går sönder. Finns det risk att blåsan ska spricka, kan du punktera den med en ren (kokad) nål. Sätt sedan på ett plåster. Förhårdnader Förhårdnader är ett tecken på att huden har utsatts för en långvarig belastning, exempelvis ett par felaktiga skor. Blir förhårdnaderna allt för omfattande kan problem uppstå i form av ömhet. Det är därför viktigt att du filar bort förhårdnader och håller huden mjuk och smidig. Skäm bort dig och dina fötter med fotbad! Häll upp ljummet vatten (ca. 37 grader) i en balja. Om du vill kan tvål med ett lågt ph-värde, exempelvis lactacyd, blandas i vattnet. Efter ungefär 5-10 min är det dags att försiktigt fila på den förhårdnade huden. Använd pimpsten eller fotfil av sandpapperstyp. Du ska inte fila så att det gör ont eller börja blöda. Fila inte enbart där förhårdnaden är som störst, utan även i förhårdnadens utkanter. Man bör inte fila fötterna oftare än en gång i veckan, då huden annars kan svara med ökad tillväxt. Torka dig noggrant om fötterna. Speciellt viktigt är det att bli torr mellan tårna så att inte fotsvampen kan få fotfäste. Smörj sedan in foten med någon fuktighetsbevarande kräm (finns på apoteket). Undvik att få kräm mellan tårna, där är det redan mer än tillräckligt fuktigt. Ovanstående råd om skavsår, blåsor och förhårdnader gäller för "friska" personer. Vid vissa sjukdomstillstånd, som t.ex. diabetes, gäller mer restriktiva råd. 21

22 Strumpor & Skor Strumpor En bra strumpa skyddar foten mot mekanisk nötning samt transporterar bort den fukt som bildas. Vissa strumpor är stickade så att en glidning är möjlig i själva strumpmaterialet. Detta innebär att skjuvkrafterna som uppkommer mellan skon och foten påverkar strumpan istället för huden. Det finns en uppsjö av olika fibrer som en strumpa kan vara stickad av. Många moderna vandringsstrumpor har material som ska hålla foten torr och varm. Speciella löparstrumpor är ofta framtagna för minskad friktion. Välj gärna en strumpa med ull, men undvik bomull, om du riskerar att blöta ner fötterna. Ullen värmer även när den är blöt. Lider du av skav eller svamp mellan tårna är strumpor med tår att rekommendera. Tänk på att en rymlig sko med tjocka strumpor håller värmen mycket bra. Luft isolerar! Vill man känna sig lite svalare kan strumpor stickade av exempelvis bambufibrer vara ett bra val. En normal dag utsöndrar en mansfot ungefär 5 cl. svett. Kvinnor är lite mer sparsamma. Fotsvett består till drygt 98% av vatten. De resterande procenten utgörs av salter, syror samt ammoniak. Färskt fotsvett är normalt näst intill luktfritt, det är först när vattnet har avdunstat som den det börjar lukta illa. För att undvika störande doft bör fötterna tvättas dagligen, strumporna bytas ofta och täta skor undvikas. Varför svettas man? Jo, med hjälp av svettningar kan kroppstemperaturen hållas nere. När svetten avdunstar kyls kroppen. Svettas man väldigt lite om fötterna kan detta vara ett tecken på dålig blodcirkulation. Under kapitlet Fotsvett i Läkarebok från 1925 skriver den kloka Dr Berg följande: Ett vidrigt ont! En av mina skolkamrater led av så stark fotsvett, att hela klassrummet förpestades. Sommartiden bör man varje dag gå barfota ett par timmar. Lediga strumpor bör bäras och dagligen ombytas. Vintertiden bör man taga fotluftbad i det varma rummet. Vattenbehandling: varje kväll fotbad 28 grader 5 minuter med efterföljande begjutning med rumsvarmt vatten. Halvbad äro välgörande, likaså ett varmluftsbad en gång i veckan. Diet: öl, vin, kaffe, ättika, ost, korv förbjudas. Mjölk, bröd, frukt, grönsaker förordas. Allmänhetens tro att det är farligt att fördriva fotsvett är alldeles ogrundad. Man bör blott förfara rätt. 22

23 Skor Vad skon ska användas till avgör hur den ska vara uppbyggd. Vackra festskor med hög klack är gjorda att titta på, inte att gå med. Skönhetsidealet sedan lång tid tillbaka bejakar kvinnors små fötter och långa ben. Med en hög klack är båda problemen lösta Ska skon däremot vara lämplig att gå i bör sulan vara stötdämpad, framförallt under hälen. Det är där den största stötbelastningen uppkommer under steget. Vid exempelvis gympapass, badminton eller gång i trappor är det en fördel om sulan är stötdämpad även under framfoten. Det ska inte gå att vrida skon som en disktrasa! Är sulan för ostabil ger den inte foten det stöd som den i många fall behöver. Genom en stabil sula fördelas trycket från underlaget jämnare över hela foten. Böjningen av sulan ska uppkomma i höjd med tårnas grundleder. Sulan ska med andra ord vara förstärkt från häl till strax bakom främre trampdynan. Vill man få plats med ett individuellt tillverkat inlägg krävs ofta att det befintliga originalinlägget går att ta ur. Det hör inte till vanligheten att våra båda fötter är exakt lika stora. Hos vissa skiljer det ett helt skonummer mellan höger och vänster fot. Utgå då från den större foten. Skulle skon på den mindre foten sitta för löst kan ett enklare inlägg användas. För att inte tårna ska stöta i skon vid gång bör det finnas mellan 0,5 till 1 cm luft längst fram. Fötter skiljer sig inte bara i längd utan även i bredd, höjd samt volym och form. Det gäller att finna skor med en form som passar foten. Vanligtvis är stortån den mest framskjutande av fotens tår (egyptisk fot). Den näst vanligaste formen kallas för den grekiska foten. Där är tån bredvid stortån den längsta. Det förekommer även en sista variant, den kvadratiska foten. Där sitter, som namnet antyder, alla tår i en jämn rad. Skor bör köpas på eftermiddagen eftersom foten är som störst efter en hel dags sittande, stående och gående. Skostorleken kan även förändras under livets gång. När vi blir äldre blir fotens strukturer slappare, foten breder ut sig med behov av en större storlek som följd. Även vid exempelvis graviditet och viktökning kan man få justera storleken uppåt. 23

24 Det finns en mängd olika storlekssystem. Det vanligaste i Sverige är franska storlekar vilka utgår från längdenheten meter. Det går tre franska storlekar på två centimeter. Engelska storlekar baseras däremot på enheten tum. Det går tre storlekar på en tum, vilket innebär att det är ungefär 8,5 mm mellan varje storlek. Det kan även förekomma amerikanska herr- och damstorlekar. Nedanstående måttabell är en ungefärlig jämförelse mellan olika storlekssystem. Franska stl: Engelska stl: /2 3 1 / /2 7 1 / / /2 Fotlängd i cm: 21,2 21,9 22,5 23,2 23,9 24,5 25,2 25,9 26,5 27,2 27,9 28,5 Måttlista Skydda, rengör & vårda dina skor. Alla nya skor har inte tillräckligt starkt skydd mot väta och smuts. Skydda därför skorna med att impregnera dem innan användning. Läderskor - borsta bort smuts med en skoborste eller en fuktig trasa. Använd sedan läderrengöring på svåra fläckar. Putsa upp skorna med skokräm i rätt nyans. Avsluta med att impregnera skorna. Mocka- o nubuckskor - använd mockaborste och speciellt framtagna rengöringsprodukter. Impregnera skorna och avsluta med att rugga upp ytan med moccaborste. GoreTex gör skorna vattentäta men yttermaterialet behöver samma rengöring och skydd som andra skor. Låt alltid dina skor självtorka. Om skorna har urtagbara sulor - lyft ur dem när du torkar skorna. Knyt alltid upp skosnörena eller lossa spännen när du tar av och på dig skorna. Skorna och framför allt hälkapporna mår bra av att man använder skohorn. Skor mår bra av att vila ibland, så byt gärna till andra skor lite nu och då! 24

25 Inlägg Fotbäddar och inlägg Vissa anser att man bör särskilja begreppen skoinlägg och fotbädd. Ett hårt stöd för foten som sträcker sig från hälen till tårnas grundled benämns i så fall för skoinlägg. Stöd som har tillverkats i ett mjukare material och täcker hela undersidan av foten benämns då för fotbädd. För enkelhetens skull har vi här valt att benämna alla varianter för inlägg. Långvarigt gående på hårda golv, ensidiga rörelser eller användande av felaktiga skor kan ge upphov till överbelastningsskador. Vid användande av inlägg kan belastningen fördelas mer jämt under hela foten. Detta medför att trampdynorna under hälen och tårnas grundleder skonas. Det är ofta i dessa områden som belastningsrelaterade problem uppkommer. Felställningar i foten kan även ge upphov till en ökad belastning av andra leder, framför allt knäna. Dessa felställningar kan korrigeras genom inläggens utformning. Ett inlägg kan stödja foten, avlasta ett visst område eller korrigera en felställning. Enklare typer av inlägg kan köpas färdigproducerade. Det individuella inlägget ger dock den bästa passformen eftersom de tillverkas efter fotens form. Valvstöd Valvstödet ska ge det längsgående fotvalvet extra stöd. Även valvstödet kan vara en lös del som klistras in i skon, men oftast utgör den en del i ett större inlägg 25

26 Främre pelott Pelotten stödjer det främre valvet genom att placeras strax bakom de mellersta metatarsalhuvudena. Det är viktigt att pelotten inte ligger under trampdynan. Den förorsakar då ett punkttryck på tårnas grundleder och gör mer skada än nytta. Pelotten kan antingen vara lös och klistras in i skon eller vara en del i ett större inlägg. Stötdämpande inlägg De stötdämpande inläggen finns dels i hela sulor och dels som hälinlägg. Dess funktion är att förbättra fotens stötdämpning. Se även stötdämpning i kapitlet Biomekanik. Tjockleken på inlägget bör provas fram. Desto tjockare inlägg, desto större möjlighet till bättre stötdämpning. Är inlägget för tjock kommer hälen att befinna sig för högt i skon, hälgreppet går förlorat och skon börjar glappa. Individuellt utformat inlägg Efter vår analys kan vi avgöra hur inlägget ska vara utformad och i vilket material. Vid tryckkänsliga punkter kan avlastningar göras så att belastningen tas upp runt omkring det ömma området. Vid behov av stötdämpning formas inlägget så att hälens egen stötdämpare, fettkudden, får ett lämpligt stöd. En överdriven pronations- eller supinationsrörelse kan orsaka besvär från t.ex. knä och underben. Inlägget kan då slipas så att den skadliga rörelsen minskar. Avtrycket av foten kan göras på många olika sätta: 2D-scanning, 3D-scanning, gipsavgjutning, avtryck i skum eller vaccumpåse. Vi väljer det sätt som är lämpligast för dina krav och behov. 26

27 Kloka ord?! Vår förhoppning är att denna information har bidragit med kunskap som gör det enklare för dig att, vid nästa skoinköp, kunna avgöra skons kvalitet och funktion. Vi hjälper dig gärna att finna skor och fotbäddar som passar dina behov och förutsättningar. Var vi finns ser du på omslagets baksida. Välkommen! Som avslutning citeras åter igen Dr Berg ur hans Läkarebok från Låt er roas av hans vassa penna och klara åsikter, som i dagsläget inte är helt igenom vare sig medicinskt eller politiskt korrekta Foten, säger en läkare, måste vara utan lukt, fri från svett, utan utväxter och förkrympthet, aptitlig och vacker som handen. För att vara detta måste foten i första rummet hava luft, liksom handen, den måste dagligen badas, likasom handen, dess naglar måste klippas och bliva välformade, liksom handen men var finner man sådana fötter? Barn och kvinnor misshandlar ofta sina fötter, de förra på grund av föräldrarnas okunnighet, det är så dyrt att köpa höger- och vänsterskor, de senare på grund av fåfänga, efterapningsbegär, modegalenskaper och okunnighet. En man vill kunna röra sig fritt och bekvämt och avskyr trånga och felkonstruerade skodon. Carl XII:s bekanta stövlar äro ett utmärkt exempel på, vad en verklig man tänker om skodon. En kvinna däremot av den vanliga sorten anser att det är vackert att ha små fötter. Nåja, det är ju en viss sanning! Men om skaparen givit en människa till exempel en stor näsa, -icke kapar man av ett stycke! Höga klackar vålla underlivsåkommor, föranleda vrickningar av fotlederna, överanstränga vissa av benens muskler och förvandlar människan från hälgångare till en tågångare. Min goda fröken, kom ihåg att en säker och kraftig gång, en god hälsa, ett ostört välbefinnande är tusen gånger för mer än narraktigheten att vilja vara modern i skoväg. Kloka ord... Men det där om underlivsåkommor, det vet i tusan 27

28 28 Här finns vi