VINDKRAFT VID BJÄRSGÅRD, KLIPPANS KOMMUN

Transkript

1 VINDKRAFT VID BJÄRSGÅRD, KLIPPANS KOMMUN Underlag för samråd med allmänheten och särskilt berörda inför uppförande av vindkraftverk på fastigheten Bjärsgård 3:29 i Klippans kommun, Skåne län

2 Beställare PEAB Energi AB Konsult Triventus Consulting AB Jörgen Johansson, Projektledare Emelie Severinsen, Miljökonsult Tommy Nilsson, Sitekonsult Johanna Olesen, Kommunikatör 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Kontaktuppgifter VINDKRAFT OCH TILLSTÅNDSPROCESSEN Allmänt om vindkraft Tillståndsprocessen VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BJÄRSGÅRD Lokalisering Omfattning och utformning Förutsättningar och påverkan Vindförhållande Kommunala planer Natur- och kulturmiljö Riksintressen Naturreservat och Natura Naturvärden och andra skyddade objekt Strandskydd Fornlämningar och kulturmiljöer Fåglar Fladdermöss Människors hälsa Ljud Rörliga skuggor Visuellt och landskapet Elproduktion BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK Vindkraftsteknik Fundament Montage Infrastruktur och nätanslutning Hinderbelysning FORTSATT ARBETE Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning Preliminär tidplan Synpunkter

4 1 INLEDNING Peab Energi AB(sökande) avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av maximalt tio (10) vindkraftverk på fastigheten Bjärsgård 3:29 Klippans kommun, Skåne län. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på ca 150 meter. Innan en tillståndsansökan lämnas till Länsstyrelsen genomförs samråd med myndigheter, allmänhet och särskilt berörda. Den 20 maj 2010 hölls samråd med Klippans kommun, Söderåsens miljöförbund samt Länsstyrelsen i Skåne län. Ett skriftligt samråd skickades även till Örkelljunga kommun. Därefter har projektet legat vilande samt att enkla justeringar har gjorts. Det är nu dags att samråda med allmänhet och särskilt berörda. I det här samrådsunderlaget finns information om hur vindkraftverken kan komma att se ut och påverka omgivningen. För att i slutänden få till ett så bra förslag som möjligt är det viktigt med synpunkter från Er som bor och verkar i närheten av Bjärsgård. Era synpunkter tas tacksamt emot och skall vara våra företrädare på Triventus Consulting, se kontaktuppgifter här nedan, tillhanda senast den 22 juni Kontaktuppgifter Sökande: Konsult: PEAB Energi AB Triventus Consulting AB Margretetorpsvägen 84 Box Förslöv Falkenberg Kontaktperson: Kontaktperson: Eskil Hartman Emelie Severinsen Telefon Tfn: E-post: eskil.hartman@peab.se E-post: emelie.severinsen@triventus.com Peab Energi AB bildades under 2008 och är ett helägt dotterbolag till Peab Sverige AB. Bolaget arbetar med projekt- och affärsutveckling inom främst energiområdet med inriktning på fjärrvärme, vindkraft, kraftvärme och bioenergi. Via dotterbolaget Mobjer Entreprenad AB profilerar sig Peab inom vindkraftsområdet och har medverkat i ca 60% av alla vindkraftverk som byggts i Sverige. Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att driva projektet. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av nordens ledande konsultbolag med specialisering på vindkraft och annan förnybar energi. 4

5 2 VINDKRAFT OCH TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Allmänt om vindkraft Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort behov av att öka nyttjandet av förnybara energiresurser för att kunna minska användandet av begränsade och förorenande ämnen som till exempel kol, olja och uran. Vindkraft är en förnybar energikälla som inte bidrar till utsläpp och kräver väldigt få transporter. Den energimängd som går åt vid tillverkning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på mellan sju och nio månader 1. Verken kan monteras ner utan att lämna bestående spår efter sig och merparten av delarna kan återvinnas. I princip alla andra sätt att producera elkraft ger en större miljöpåverkan. Genom en ökad användning av vindkraft kan vi, globalt sett, minska utsläppen av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Samtidigt minskar då skadorna på naturen från exempelvis brytning och transport av kol och uran samt utvinning av olja. Elkraftproduktion genom vindkraft står fortfarande för en liten andel av Sveriges elproduktion. Den installerade effekten i vindkraftverken har dock ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren och uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till MW. I slutet av 2011 fanns det i Sverige vindkraftverk. Den 1 november 2011 infördes Svenska Kraftnäts beslut om att Sverige skulle delas in i fyra elområden (även kallade prisområden). Detta har inneburit tydliga strukturella prisskillnader beroende på var i landet man bor, då det som styr detta priset är elproduktion och elkonsumtion i ett delområde. Syftet med reformen är bland annat att stimulera till investeringar i kraftproduktion samt tydliggöra var i Sverige det finns behov av att bygga ut stamnätet för el. Skåne är inplacerat i elområde Malmö (SE4) och har erhållit högre elpriser i jämförelse med norra Sverige. I Energimarknadsinspektionens rapport Elområden i Sverige Analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden (EI R2012:06) har analyser av prisutvecklingen utförts för att kartlägga de första fem månaderna med elområden. Undersökningar som redovisas i rapporten visar att ett scenario utan vindkraftsproduktion i elområde SE4 skulle resultera i de största prisdifferenser, särskilt under vintertid, mellan elområde SE1-2-3 och SE4. 1 Vestas (2006). Life cycle assessment of offshore and onshore sited wind power plants based on Vestas V90 3MW turbines. 5

6 2.2 Tillståndsprocessen Enligt miljöbalken är det tillståndspliktigt att anlägga och driva sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd 150 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Tillståndspliktiga vindkraftsparker kräver inget bygglov, men projekten måste tillstyrkas av kommunen. En tillståndsansökan ska enligt reglerna i miljöbalken omfatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och föregås av en samrådsprocess. Samråd ska genomföras med myndigheterna (länsstyrelse och kommun) samt med allmänhet och särskilt berörda i god tid och i tillräcklig omfattning. En väl genomförd samrådsprocess är en förutsättning för ett vindkraftsprojekt. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Fasen samråd med allmänheten kommer tidigit in i processen och är markerat med röd färg i Figur 1. Detta dokument är ett underlag i samrådsprocessen med allmänheten och särskilt berörda. Figur 1. Tillståndsprocessens olika faser. Efter genomförd samrådsprocess kan en MKB för vindkraftsparken tas fram, ofta med en rad olika utredningar som underlag. MKB:n bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Därefter sänder länsstyrelsen ut tillståndsansökan på en kompletteringsrunda där remissmyndigheter ges tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen ser över de yttranden som kommer in och kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den i ortstidningen och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen och därefter till mark- och miljööverdomstolen som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 6

7 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BJÄRSGÅRD 3.1 Lokalisering Den planerade vindkraftsparken är lokaliserad på fastigheten Bjärsgård 3:29 i Klippans kommun. Området ligger ca 3 km norr om Klippans tätort och ca 2,7 km söder om Stidsvig, se översiktlig karta i Figur 2. Närmsta angränsande kommuner är Örkelljunga kommun och Perstorps kommun. Figur 2. Översiktskarta över aktuellt område, markerat med svart ring. Naturen kring vindkraftverken består av brukad skogsmark och mossmark. I söder omringar verken en bergtäkt och ett asfaltsverk. Bergtäkten och asfaltsverket drivs av Swerock och Peab Asfalt. Marken ingår i Bjärsgårds egendomar som drivs av Bjärsgårds Lantbruk AB, ägd av Sten Gyllenstierna. 7

8 3.2 Omfattning och utformning Sökande har utifrån förutsättningar för elproduktion och utifrån de övriga intressen som finns i området tagit fram ett förslag på utformning av parken. Anläggningen kommer bestå av maximalt tio (10) vindkraftverk placerade på fastigheten Bjärsgård 3:29. Vindkraftverkens placeringar kan ses i Figur 3. Figur 3. Fastighetskarta med planerade vindkraftverk, markerade med blåa symboler. De planerade verken kommer att ha en totalhöjd på ca 150 meter (navhöjden plus halva rotordiametern). Förklaring av nav- och totalhöjd samt rotordiameter ses i Figur 4. Storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör samt förutsättningarna på platsen. Vilken typ av vindkraftverk som ska etableras i området bestäms under upphandling i ett senare skede av projekteringen. Figur 4. Skiss till höger med förklaring av rotordiameter, nav- och totalhöjd. 8

9 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PÅVERKAN Nedan redovisas de förutsättningar, i form av bland annat natur- och kulturintressen, som finns i området för den planerade vindkraftsparken samt den eventuella påverkan som kan uppkomma. 4.1 Vindförhållande Vindresursen är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Området som är aktuellt för vindkraftsetableringen beräknas ha en medelvind på ca 6,7 m/s vid navhöjd (105 m). Ingen vindmätning har utförts med vindmätningsmast, utan beräkningarna är utförda utifrån Energimyndighetens vindkartering 2011 samt viktning mot befintliga verk. 4.2 Kommunala planer Gällande översiktsplan för Klippans kommun antogs Däremot har ett arbete startat med en ny översiktsplan, Översiktsplan I skrivandes stund har förslag till översiktshandlingarna varit ute på samråd och antagande av plan tas under sommaren I planen beskrivs kommunens visioner, planer och allmänna intressen. Aktuellt område vid Bjärsgård omfattas inte för något annat än bestående markanvändning. Däremot under avsnittet allmänna intressen beskrivs kommunens tätortsnära strövarområden. Planerade vindkraftverk ligger strax norr om två sådana områden, nr 34 Vasasjöområdet och nr 35 Bjärsgård. Vasasjöområdet utnyttjas flitigt för rekreationsändamål och har en speciell prägel tack vare att det innehåller ett antal rullstensåsar och även en rad kulturhistoriska värden. Området kring Bjärsgårds gods ligger i ett skogs- och odlingslandskap med stengärden, ekhagar och äldre byggnader. Området erbjuder även goda ströv- och rekreationsmöjligheter. Se Figur 5 med planerade vindkraftverk i förhållande till Vasasjöområdet och Bjärsgårdsområdet med dess slingor och strövstigar. I översiktsplanen finns även ett avsnitt som hanterar vindkraft i kommunen. Här framgår riktlinjer och begränsningar för att inte placeringen av vindkraftverken ska bidra till störningar. Vidare anges fyra områden som anses lämpliga för vindkraft. 9

10 Figur 5. Karta över de tätortsnära naturområdena Bjärsgård och Vasasjön i förhållande till planerade vindkraftverk. 4.3 Natur och kulturmiljö Projektet kan komma att innebära påverkan på natur- och kulturmiljön samt djur och växter vid anläggandet och under drift. I följande text beskrivs omgivningarna och hur vindkraftverken kommer placeras i förhållande till olika känsliga natur- och kulturmiljöer. Vidare beskrivs även den eventuella påverkan som finns på fåglar och fladdermöss Riksintressen I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i landet. Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för bevarande eller utveckling kan betecknas som områden av riksintresse. Det kan gälla såväl kulturmiljövård som naturvård, friluftsliv, rennäring, yrkesfiske, industri, energiproduktion, kommunikationer eller vattenförsörjning. Vidare finns det områden av riksintressen för vindbruk vilka är en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelsens bedömningar, i samråd med Boverket och andra centrala myndigheter. I Figur 6 redovisas riksintressen i förhållande till vindkraftverken vid Bjärsgård. 10

11 Inget av verken kommer att placeras i eller i anslutning till något sådant område. Närmsta riksintresseområdet för friluftsliv är Rönne å i väster och Söderåsen med dess sluttningar i söder. Söder om Klippans tätort återfinns riksintresseområdet för kulturmiljövård, Klippans pappersbruk. Industrianläggningen är från 1600-talet och har en för tiden karaktäristisk industriarkitektur. Rönne å med dess dalgång och Ageröds mosse är även ett riksintresseområde för naturvård. Figur 6. Riksintressen i förhållande till planerade vindkraftverk. Verken är markerade med blåa symboler Naturreservat och Natura 2000 I 7 kap. miljöbalken regleras skydd av värdefull natur. Bland dessa finns naturreservat, som är ett starkt skydd mot exploatering och ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda värdefull natur, och Natura Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. I Figur 7 redovisas naturreservat och natura 2000-områden i relation till planerade vindkraftverk. 11

12 Inget sådant område finns i omgivningarna. Ca 5 km västerut finns ett litet naturreservat, Dynget, som ligger i Åstorps kommun. Området innehåller värdefull kärlväxtflora i skogsoch våtmarksmiljöer. Det närmsta natura 2000-området är Varshultamyren som ligger ca 6 km nordost om parken. Området beskrivs som ett mångformigt myrkomplex som ingår i Sveriges myrskyddsplan. Figur 7. Naturreservat och Natura2000- områden i förhållande till planerade vindkraftverk Naturvärden och andra skyddade objekt I 7 kap. miljöbalken regleras även andra skydd av naturen, bland annat nationalparker, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde samt vattenskyddsområde. Nationalparker är, av regeringen förklarade, större sammanhängande områden av viss landskapstyp som ska skyddas. Biotopskyddsområden är små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Djur- och växtskyddsområden är områden som skyddar en eller flera arter för att de skall kunna fortleva och vara i fred under hela eller delar av året. Vattenskyddet syftar till att skydda grund- eller ytvattentillgångar som pågående eller framtida vattentäkter. 12

13 Vidare finns det områden eller objekt som är utsedda som extra känsliga naturmiljöer, såsom nyckelbiotoper samt objekt med naturvärden. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Delar av Sverige täcks av fuktiga eller blöta skogar, så kallade sumpskogar. Sumpskogar är förknippade med förhöjda naturvärden och för att bevara dessa är det viktigt att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. I Figur 8 visas dessa områden i relation till planerade verk. Figur 8. Karta över känsliga naturvärden, nyckelbiotoper samt områden med biotopskydd i omgivningarna kring planerade vindkraftverk. Aktuellt område är relativt fattigt på registrerade naturvärden. Nyckelbiotoperna som finns i omgivningarna omfattas av grova ädellövträd, hedädellövträd och ädellövnaturskog. Naturvärden som återfinns öster om parken omfattas av å och bäckmiljöer samt alsumpskog. Det stora naturvärdesområdet sydväst om parken innehåller lövskogslund och hagmarksskog. Sumpskogarna i omgivningarna består av fuktskog, lövskog och kärrskogar. Närmsta biotopskyddade området ligger ca 2 km söder om parken och omfattas av äldre naturskogsartade skogar och ekskogar. Söderåsen är den närmsta nationalparken. Denna är inte medtagen på kartan utan ligger söder om Ljungbyhed, ca 1,5 mil från parken. 13

14 4.3.4 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Skyddet omfattar generellt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten. I Figur 9 framgår vilka sjöar och vattendrag i omgivningarna kring Bjärsgård som omfattas av strandskyddet. Verken kommer inte placeras inom något sådant område. Figur 9. Karta över strandskyddade områden i omgivningarna kring planerade vindkraftverk. 14

15 4.3.5 Fornlämningar och kulturmiljöer Fornlämning eller fornminne är spår efter mänsklig verksamhet under forna tider och som numera inte används för sitt ursprungliga ändamål. Skyddet av fornminnen är i Sverige reglerat i Kulturminneslagen. I Figur 10 visas utpekade fornminnen i området kring den planerade vindkraftsetableringen. Runt etableringsområdet och i omgivningarna finns en mängd registrerade fasta fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningarna omfattas främst av fossila åkrar. Inget av verken kommer däremot att placeras i eller direkt i anslutning till en fast fornlämning. Figur 10. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i omgivningarna kring planerade vindkraftverk. För att klargöra påverkan och vilka historiska lämningar som finns i området, kommer en arkeologisk inventering (frivillig kulturmiljöutredning) att utföras under sommaren/hösten 2012 av oberoende underkonsult. Rapporten i sin helhet avses att bifogas i kommande tillståndsansökan och MKB. Om åtgärder kommer utföras inom områden med fornlämningar eller medföra påverkan på fasta fornlämningar kommer ansökan om tillstånd enligt Kulturminneslagen att göras. 15

16 4.3.6 Fåglar Vindkraftverk kan påverka fåglar på olika sätt. Den lokala fågelpopulationen kan påverkas genom att de av olika anledningar undviker de områden där vindkraftverken står. Vindkraftverken kan även utgöra en barriär för fåglars födosökvägar och flyttstråk samt i vissa fall också medföra att fåglar kolliderar med rotorbladen. Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar att kollidera. Riskerna gäller framförallt de individer som häckar i området eftersom häckande fågelindivider tillbringar mer tid i området än andra fåglar. Vissa fågelarter har visat sig påverkas mer av vindkraftverk medan andra arter är mindre känsliga. Hur stor påverkan blir beror till stor del på de lokala förhållandena. En fågelutredning för Bjärsgård pågår just nu och rapporten i sin helhet avses att bifogas i kommande tillståndsansökan och MKB Fladdermöss Även för fladdermöss föreligger en risk för kollision med vindkraftverk. Kollisioner förekommer främst i två sammanhang: Vid sträckning ut över hav om en vindkraftsanläggning ligger i flyttstråket och i jakten på insekter. Studier på landbaserade anläggningar har visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter vilket i sin tur kan dra till sig fladdermöss. En analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan utfördes i området under 2010, av en oberoende underkonsult. Resultatet av inventeringarna visar på en artrik men individfattig fladdermusfauna. Vanligast förekommande arten inom det aktuella området var vattenfladdermus och dvärgfladdermus. Bland övriga arter registrerades barbastell längst en smal skogsväg, nordväst om parken. På basis av inventeringsresultaten bedöms den planerade utbyggnaden av en vindkraftspark inom området vid Bjärsgård att ha en marginell och försumbar effekt på de lokala fladdermuspopulationerna. Med hänsyn till registreringen av barbastell inom området bör man dock spara grova lövträd. Rapporten i sin helhet avses att bifogas i kommande tillståndsansökan och MKB. 16

17 4.4 Människors hälsa Vindkraftverk i drift kan innebära en påverkan på omgivningen i form av bland annat ljud och rörliga skuggor samt en visuell påverkan. I följande text belyses dessa inom ansökt område Ljud När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud, vilket liknas med de ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed ofta, på längre avstånd, turbinernas driftljud. Ljudutbredningen påverkas av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden och lufttemperatur, men även av markförhållandena. Rikt- och begränsningsvärden för ljud från vindkraftverk anges i Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40 db(a). Ljudberäkningsmetod Ljudberäkningarna är baserade på Naturvårdsverkets metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Beräkningarna är gjorda utifrån det aktuella vindkraftverkets högsta källjud (ljudet vid källan). Programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller liknande. Vinden ligger från varje vindkraftverk mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig i samtliga riktningar. En ljudberäkning för utformningen med tio (10) vindkraftverk med vardera totalhöjd om maximalt 150 meter, har utförts i programmet WindPRO. För beräkningar av ljudnivåerna har källjud för Vestas V90, med navhöjd 105 meter och effekt 2,0 MW, använts. Beräkningen visar att begränsningsvärdet 40 db(a) kommer att understigas vid samtliga närliggande bostäder, se ljudutbredningen i Figur 11. Däremot visar beräkningarna att några ljudpunkter inte klarar begränsningsvärdet, dessa ljudpunkter används dock inte för bostadsändamål utan nyttjas som stall, kontor och jaktstuga eller ska rivas. Om problem uppstår med höga ljudnivåer vid någon bostad kan vindkraftverken ställas ner. 17

18 Figur 11. Beräknad ljudutbredning för planerade vindkraftverk Rörliga skuggor Under driftfasen uppkommer rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en tid på 8 timmar per år (förväntat värde) som acceptabelt värde vid bostadshus. Skuggberäkningsmetod Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden, ett teoretiskt värde som visar det värsta fallet samt ett förväntat värde som är mer realistiskt. Det teoretiska värdet beräknas utifrån att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren (bostaden). Det förväntade värdet beräknas utifrån att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. 18

19 Även skuggberäkningarna är utförda i programmet WindPRO. Beräkningarna är baserade på ett vindkraftverk av typen Vestas V90, 2,0 MW med en totalhöjd på 150 meter. Resultaten visar att riktlinjerna för rörliga skuggor som förväntat värde uppfylls för närliggande bostäder, förutom vid några fastigheter, se skuggutbredningen i Figur 12. Dessa fastigheter används dock inte för bostadsändamål utan nyttjas som stall, kontor eller jaktstuga. Vidare ägs de bebodda fastigheterna (som betecknas N, O och R) av markägaren Sten Gyllenstierna. Om problem med rörliga skuggor uppstår vid någon bostad kan vindkraftverken utrustas med skuggdetektorer. Skuggdetektorer innebär att de vindkraftverken som bidrar till rörliga skuggor programmeras så att de automatiskt stängs av under den tid som den rörliga skuggan uppkommer på den aktuella bostaden och sedan startar då problemet upphört. Figur 12. Beräknad skuggutbredning för planerade vindkraftverk. 19

20 4.4.3 Visuellt och landskapet Naturen kring vindkraftverken består av brukad skogsmark och i söder omringar verken en bergtäkt och ett asfaltsverk. Barrskogsplanteringar av olika åldrar dominerar vegetationen, dock är inslaget av lövträd störst i den södra delen närmast slottet och i anslutning till Borgasjön och Vasasjön. När en vindkraftpark byggs blir det ett nytt inslag i landskapsbilden, som ofta syns på långt håll. För att ge en bättre överblick över hur den föreslagna parken kommer att se ut, har sökanden låtit göra så kallade fotomontage. Fotomontage är en sammansättning av foton där de planerade vindkraftverken ritats ut med hjälp av ett datorprogram. Fotomontagen kommer även vara en del av MKB:n. Fotomontage har utförts från tio fotopunkter runt i området. Fotopunkterna kan ses i Figur 13 och i Tabell 1. Figur 13. Karta med utpekade fotopunkter för området. Vindkraftverken vid Bjärsgård är markerade med blåa symboler. 20

21 Tabell 1. Fotopunkter från vilka fotomontage har gjorts samt avstånd till närmsta verk. Fotopunkt Ca avstånd till närmsta verk 1. Klippans tätort m 2. Kvidinge tätort m 3. Riksväg m 4. Strövarområdet vid Björkeshus m 5. Rösa by m 6. Östra Ljungby tätort m 7. Stidsvig tätort m 8. Penarp m 9. Ingeborrarpsgården m 10. Rya kyrka m 5 ELPRODUKTION Vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla. Därmed är vindtillgången på platsen där vindkraftverk placeras den viktigaste faktorn för produktionsförmågan. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att om vindhastigheten fördubblas ökar vindens energiinnehåll åtta (8) gånger. Vindkraftverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftverk som hade upp till % i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2 m/s och 25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Uppskattad produktion vid Bjärsgård Tio vindkraftverk i storleksklassen 2,0 MW beräknas producera ca MWh/år (avräknat en säkerhetsmarginal om 10 %). Detta motsvarar energiförbrukningen hos ca villor/år (eluppvärmning och hushållsel, med en årsförbrukning på kwh) eller ca lägenheter/år (hushållsel med en årsförbrukning på kwh). 21

22 6 BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK 6.1 Vindkraftsteknik Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn är trebladig och är monterad på ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator, hydraulik, styrutrustning och, beroende på fabrikat och typ, en växellåda. Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Därutöver regleras vinkeln på de tre rotorbladen kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. När det blåser lite fångar verket så mycket vindenergi som möjligt. Vid högre vindstyrkor ställs rotorbladen om så att en del av vindenergin kan passera. Rotorbladen kan också vinklas för att minska ljudet från vindkraftverket, vilket brukar kallas att verket ställs i ett annat mode. Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras om denna utrustning inte är placerad i maskinhuset. 6.2 Fundament För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Typ av fundament styrs av flera parametrar som typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska förhållanden etc. De två vanligaste typerna är gravitationsfundament och bergfundament. Gravitationsfundamenten består av betong samt tillhörande armering och etableras på djup ner till ca 4 meter. Som namnet antyder är det fundamentets tyngd som håller vindkraftverket på plats. Förläggningsdjupet anpassas efter geotekniska och hydrologiska förutsättningar. Till ytan är gravitationsfundament i regel mellan 16x16 och 20x20 meter stora. När bergfundament istället föredras förankras vindkraftverket då i berggrunden med hjälp av nedborrade och fastgjutna dragstänger. En geoteknisk detaljundersökning kommer genomföras på varje etableringsplats för att optimera fundamentet med hänsyn tagen till bland annat markförhållanden och grundvattennivån. På aktuell plats kommer troligtvis gravitationsfundament att etableras. 22

23 6.3 Montage Vid varje vindkraftverk behövs en uppställningsplats för plats till kranbil, utrustning och vindkraftverkets delar under byggtiden. Hur denna yta används och hur stor den är kan variera men generellt sett finns två olika alternativ. Antingen byggs en större uppställningsplats ( m 2 ) där det finns plats för både huvudkran, hjälpkran, torndelar, maskinhus, rotorblad och övriga tillbehör. Eller så förses varje vindkraftverk med en mindre uppställningsplats ( m 2 ) där enbart kranar, maskinhus och mindre tillbehör får plats. Vindkraftverkens större delar samlas då på 1-3 separata uppläggningsplatser som byggs på strategiska platser i parken. Dessa uppläggningsplatser omfattar vardera en yta om m 2. Vid montering av rotorbladen kan detta ske på två sätt. Antingen kan bladen monteras på navet i markplan, och rotor med blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så kan bladen monteras var för sig på redan rest vindkraftverk, se Figur 14. Lyftkranen är alltid placerad på själva uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. Efter färdig byggnation kan delar av den hårdgjorda ytan växa igen under förutsättning att inte framtida service och underhåll försvåras. Figur 14. Montering av vindkraftverk. När ett vindkraftverk tjänats ut efter år nedmonteras det och flertalet av delarna återvinns. 23