Innehåll. Innehåll. Årsredovisning 3

Transkript

1 Årsredovisning 2002

2 2

3 Innehåll Innehåll Rektor har ordet... 4 Sammanfattning i siffror... 5 Studenterna har ordet... 6 Viktiga händelser Högskolans organisation Indelning av verksamheten Grundläggande högskoleutbildning Utbildningsutbud...11 Regeringens utbildningsuppdrag...11 Köns- och åldersfördelning NT - SVUX-utbildning...14 Stödundervisning svenska som andra språk...14 Öppna högskolan...14 Efterfrågan Basår...17 Akademisk introduktionsår...18 Distansutbildning, fortbildning och flexibelt lärande...18 Uppdragsutbildning Centrum för skolutveckling Ekonomiskt resultat Forskning och forskarutbildning Forskning Forskarutbildning Ekonomiskt resultat Gemensamma områden Omvärldssamverkan Internationalisering vid Högskolan i Borås Kvalitet Pedagogiskt utvecklingsarbete Personal Jämställdhet Lokaler...31 Bibliotek...31 Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Finansieringsanalys Resultaträkning per verksamhet Myndighetskapital Tilläggsupplysningar och noter Väsentliga ekonomiska uppgifter Bilaga till regeringsbeslut 11, Underskrifter Årsredovisning 3

4 Rektor har ordet Jubileumsåret 2002 Jubileumsåret 2002 har varit ett händelserikt och spännande år för Högskolan i Borås. Vi har kunnat se tillbaka på 25 års utveckling. Jubileumsåret inleddes i januari på ett högtidligt sätt med invigning av de nya högskolelokalerna på Sandgärdet. Därefter har en rad arrangemang avlöst varandra allt från föreläsningsserier till Öppet hus för allmänheten. Högskolans spännande historia har också stärkt oss i vår framtidstro - att Högskolan i Borås kan få en än viktigare roll som kunskapsförmedlare, kunskapsutvecklare och samhällsaktör. Det har därför varit naturligt att under 2002 intensifiera ansträngningarna kring en av de viktigaste strategiska framtidssatsningarna satsningen på att erhålla universitetsstatus. Det är uppenbart att det finns behov av ytterligare ett lärosäte med universitetsstatus i Västra Götalandsregionen. Under flera år har Högskolan i Borås haft som målsättning att år 2004 uppnå de kriterier som krävs för att nå universitetsstatus. Under året som gått beslutade därför högskolestyrelsen att intensifiera arbetet med att nå universitetsstatus. En styrgrupp har utsetts för att ta fram ett underlag som ska ligga till grund för styrelsens beslut av universitetsprofil. Ett annat viktigt arbete har varit den satsning som har skett på högskolans forskning och uppbyggnad av starka forskningsprofiler. Denna satsning har bland annat inneburit att högskolan under året installerat sju nya professorer. Erhållna forskningsmedel skapar också utrymme för en fortsatt intensifierad rekrytering av kvalificerade forskare/lärare. Högskolan har även i år nått det mål som är satt av regeringen d.v.s. takbeloppet, trots att vi åtagit oss 320 extra utbildningsplatser som omfördelats av regeringen. Det om något visar på styrka och flexibilitet inom högskolans kärnverksamhet. Högskolans internationella profil har ytterligare förstärkts under året. Bland annat kan nämnas samarbetet med flera av de främsta universiteten i Indonesien. Via en workshop på plats i Indonesien möttes 4

5 svenska och indonesiska lärare/forskare och studenter för att diskutera gemensamma projekt. Därefter har flera institutioner inlett samarbetsprojekt. Under 2002 har en nationell satsning gjorts under namnet den Den Öppna högskolan. Ett huvudsyfte har varit att finna modeller och vägar för en breddad rekryteringen till högre utbildning. Även här har Högskolan i Borås varit framgångsrik. Genom våra kreativa medarbetares idéer har vi fått medel för flera projekt t. ex. satsningen i stadsdelsnämnden Biskopsgården i Göteborg och för det Akademiska introduktionsåret. En annan satsning som rönt stor uppmärksamhet har varit starten av Invandrarakademin. Borås har profilerat sig som den nära högskolan. Under året har vi tillsammans med studentkåren arbetat med frågor som ska öka studenternas engagemang, liksom frågan hur vi ska kunna förstärka inslaget av bildning i utbildningen. Ett annat område som särskilt bör lyftas fram är det framgångsrika arbete som under året har utförts inom det som benämns samverkan med omgivande samhället. Projektet Campus Sjuhärad har potential att utvecklas till en bestående modell för hur samverkan och kunskapsutbyte mellan region, kommuner, näringsliv och Högskolan i Borås kan skapa tillväxt i det egna närområdet. Högskolan i Borås skall vara en aktiv samhällsaktör där kunskap och dialog utgör centrala verktyg för en hållbar och demokratisk samhällsutveckling. Högskolan har, i detta avseende, ett ansvar som sträcker sig utanför den rena undervisningen och forskningen. Högskolans roll att, i samverkan med akademi och omgivande samhälle, verka för den lokala, regionala, nationella och internationella utvecklingen, skall fortsättningsvis vara en prioriterad uppgift för högskolan. Vi finner att 2002 har varit ett viktigt steg i denna riktning. För att fortsätta att lyckas, måste högskolan ännu mera präglas av en öppen attityd som stimulerar och uppmuntrar nya idéer. De många goda insatserna från enskilda medarbetare är förutsättningen för framgång. SAID IRANDOUST REKTOR Sammanfattning i siffror Grundutbildning Totalt helårsstudenter varav inom ordinarie högskoleutbildning varav inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Totalt helårsprestationer varav inom ordinarie högskoleutbildning varav inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning avlagda examina Forskning och forskarutbildning 109 forskarstuderande varav 53 % kvinnor 30 nya forskarstuderande och 3 disputationer tkr i intäkter Redovisat verksamhetsutfall underskott tkr Personal 582 anställda motsvarande 445 årsverken varav 58% kvinnor. 19 professorer på hel- eller deltid varav 32% kvinnor. 3 nyanställda 2002 Ekonomi tkr i intäkter Redovisat verksamhetsutfall underskott tkr tkr i utgående myndighetskapital. Årsredovisning 5

6 Studenterna har ordet Universitetsstatus MANUELA MÅRDELAND, KÅRORDFÖRANDE Högskolans strävan att bli ett universitet har fått stor uppmärksamhet under hösten och högskolans arbete med kvalitetshöjande åtgärder har varit intensivt. För studenterna är detta en viktig satsning som kommer att gagna även de studenter som redan tagit examen vid Högskolan i Borås. Att uppnå universitetsstatus stärker även grundutbildningen som trots allt är högskolans kärnverksamhet. Styrgruppen kom igång i december och har nu ett intensivt arbete framför sig speciellt när det gäller förankring. Ett viktigt led i vägen mot universitet är det doktorandnätverk som drog igång i slutet av året och vi hoppas att det kan leda till att studentperspektivet stärks doktorander är också studenter som kräver god kvalitet på sin utbildning och goda förutsättningar för att lyckas med sina studier. Under året har Högskolan i Borås satsat mycket på externa samarbeten och högskolan har tydligt visat att den är en viktig samhällsaktör. Att ingå i nätverk och bilda allianser är ett steg i rätt riktning och det är en viktig satsning. Vi ser även att högskolan bör satsa mer på interna samarbeten mellan institutioner, vilket skulle ge ett mervärde till högskolans studenter och visa att högskolans närhet även ger tvärvetenskaplighet. Studentkåren ser det som ett bra sätt att stärka högskolans profil. Institutionen för vårdvetenskap har under året påbörjat en process där de tillsammans med studenterna arbetar med att utveckla ett pedagogiskt arbetssätt där studenternas aktiva lärande sätts i centrum. Detta ser studentkåren som mycket positivt och vi hoppas att det faller väl ut. Pedagogisk förnyelse sker ständigt men bör lyftas upp som en viktig del i högskolans utveckling. För att rekrytera andra kategorier av studenter har högskolan startat ett Akademiskt introduktionsår vilket har till syfte att ge möjlighet till studenter som inte ännu har grundläggande behörighet att pröva på akademiska studier helt i linje med regeringens proposition Den öppna högskolan. Utbildningen utvärderas och studentkåren noterar att de studenter som gått utbildningen tills vidare enbart blir behöriga till vissa av Högskolan i Borås kurser men inte ges grundläggande behörighet för att söka sig till andra lärosäten. I september presenterades Högskoleverkets undersökning Studentspegeln. Den visar bland annat att majoriteten av 6

7 Sveriges studenter inte anser att deras utbildning lever upp till de mål som finns i högskolelagen - nämligen att högre utbildning ska bidra till personlig utveckling, samhällsengagemang och förståelse för andra grupper i samhället. Studentspegeln är dock motsägelsefull eftersom de flesta studenter samtidigt säger att de är nöjda med sin utbildning och sin högskola. Borås studenterna skiljer sig inte nämnvärt från rikssnittet. För att studenterna ska utvecklas personligen och som samhällsaktörer är det viktigt att se till helheten. Den teoretiska kunskapen är en del, men mötet mellan och de lärande samtalen är minst lika viktiga för att studenterna ska växa som människor. Här anser studentkåren att Högskolan i Borås behöver skapa en öppenhet och naturliga mötesplatser och se studenternas rast- och arbetsmiljö som en viktig del i studenternas lärande och kompetensutveckling. Studentkåren får stort gehör i högskolans ledning och vårt inflytande är betydande då vi har representanter i alla beslutande och beredande organ på högskolan. Men när det gäller studentinflytande och studentengagemang längre ner i organisationen känner studenterna ofta ett motstånd eftersom studenterna inte ses som en resurs utan snarare som en belastning. För att återkoppla till resultatet av Studentspegeln hoppas vi att Högskolan i Borås blir ännu bättre på att fokusera på studenternas personliga utveckling och engagemang. En aktiv studentkår med engagerade studenter är en förutsättning för en levande högskola! MANUELA MÅRDELAND, KÅRORDFÖRANDE 7

8 Viktiga händelser 2002 Vägen mot universitet En enig högskolestyrelse beslutade under år 2002 att intensifiera högskolans arbete med att uppnå universitetsstatus. En temadag för all personal på högskolan med fokus på olika universitetsmodeller markerade att arbetet mot att nå universitetsstatus nu på allvar tagit sin början. Under hösten bildades en styrgrupp vid högskolan som ska ta fram underlag till den universitetsprofil som ska föra Högskolan i Borås mot universitetsstatus. Professor Eva Selin Lindgren är en av sju professorer som installerades år Nytt bibliotek Högskolestyrelsen har beslutat om byggstart för ett nytt högskolebibliotek. Biblioteket beräknas vara inflyttningsklart under våren Generell magisterexamen Efter genomgången granskning meddelade Högskoleverket i juni att Högskolan i Borås får generell rätt att utfärda magisterexamen med djup inriktning. Högskolan har sedan tidigare generell rätt att utfärda magisterexamen med bred inriktning. Tre av högskolans rektorer möttes under 25- årsjubileumsfirandet. Forskningssatsning Högskolan i Borås har kraftigt förstärkt sin forskningsprofil under år Inom kort kommer 21 nya professors-, lektors- och doktorandtjänster att utlysas. En extraordinär satsning i syfte att intensifiera vägen mot universitet. Högskolan har framgångsrikt beviljats medel till olika forskningsprojekt, bl. a. har medel beviljats av KK-stiftelsen. Forskningsplattformen i energi erhöll medel för forskning fram till 2004 och forskningsplattformen för Trading fick ett fortsatt stöd t.o.m. år Högskolans forskning har starkt lokalt stöd. Ett exempel är det bidrag som Föreningssparbanken Stiftelsen tilldelat högskolans professorstjänster. Den 3 maj 2002 arrangerades den andra professorsinstallationen i högskolans historia. Sju nya professorer marscherade in i Carolikyrkan, där installationshögtiden ägde rum. Lärarutbildningsnämnden Under året har Lärarutbildningsnämnden (LUN) etablerats, med ett särskilt ansvar för lärarutbildningen samt forskning och utvecklingsarbete kopplat till denna. Nämndens arbete har bl.a. inneburit att lärarutbildningens forskningsanknytning fokuserats. Förre statsministern Ingvar Carlsson klippte bandet vid invigningen. Högskolan i Borås 25-årsjubileum 2002 firade Högskolan i Borås 25-årsjubileum. Jubileet inleddes med pompa och ståt redan den 26 januari i och med att högskolans nya byggnad på Sandgärdet invigdes. På plats för att klippa banden var förre statsministern Ingvar Carlsson. I anslutning till invigningen höll högskolan Öppet hus för allmänheten. Vårdforskare fick årets kvinnliga forskningsstipendium På den internationella kvinnodagen den 8 mars, utdelades högskolans kvinnliga forskningsstipendium för andra gången. Konkurrensen var hård mellan de sökande varför årets stipendium tilldelas två medarbetare; Margaretha Ekeberg och Gunilla Carlsson, båda från Institutionen för vårdvetenskap. Kvinnliga forskningsstipendiet delades ut till Margaretha Ekeberg och Gunilla Carlsson, båda från Institutionen för vårdvetenskap. Sjuhärad Campus Under året har projekt Campus Sjuhärad etablerats. Ett projekt vars syfte är att uppnå samverkan och kunskapsutbyte mellan region, kommuner, näringsliv och Högskolan i Borås, för att skapa tillväxt i närområdet. För att nå detta syfte kommer högskolan arbeta för att rekrytera fler studenter från studieovana grupper, höja utbildningsnivån samt nå högre kvalitet i utbildningsutbud, undervisning och forskning. 8

9 Viktiga händelser 2002 Kraftsamling i Borås Ett nytt utvecklingscentrum för energi- och materialåtervinning såg dagens ljus under våren. Högskolan bildade centrat Borås Utvecklingscentrum för Energi- och Materialåtervinning (CEM), tillsammans med tre andra parter och målet är att bli främst i landet på avfallshantering. Förutom högskolan står SP Sveriges Provningsoch forskningsinstitut, Gatukontoret i Borås samt Borås Energi AB bakom CEM. Plattform Design Forskningssatsningen Plattformen Design inom institutionen Textilhögskolan har växt kraftigt under året. Stiftelsen Svensk Textilforskning genomförde sin största enskilda satsning någonsin och fördelade 5 miljoner kronor till ett nytt utvecklingscentrum för våtberedning av textilier. Därmed har basen för ett nytt utvecklingscentrum inom institutionen Textilhögskolan skapats. Indonesien i fokus Högskolan i Borås vill bredda de internationella kontakterna. Under 2002 stod bl.a. Indonesien i fokus. I februari arrangerades en workshop med titeln Collaboration in Education and Science för Global Society. På plats i Indonesien träffade lärare och studenter från Högskolan i Borås kollegor från sex universitet i Indonesien. Besöket har resulterat i ett flertal samarbetsprojekt. Samarbete har dessutom påbörjats med länder i Latinamerika. Breddad rekrytering Högskolan i Borås är också ett av de lärosäten i landet som under år 2002 fått extra medel i syfte att öka andelen studenter med utländsk bakgrund. Under året har ett samarbete med Biskopsgården i Göteborg inletts. För att ge invandrade akademiker en kompletterande utbildning för att på så sätt lättare få arbete har Högskolan i Borås i samarbete med bl.a. arbetsförmedlingen skapat Invandrarakademin. Tutankhamons matta Vid invigningen av det nya biblioteket i Alexandria i Egypten överlämnades en Tutankhamoninspirerad matta som gåva av Sverige. Projektledare för framtagandet av den unika mattan var Christina Rinaldo, lektor på Institutionen Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. FutureDesignDays 2001 startades FutureDesignDays, en designhändelse, som rönte stor internationell uppmärksamhet. I november 2002 följdes arrangemanget upp med ytterligare två fullspäckade föreläsningsdagar, åter igen med design i fokus. Några av världens ledande formgivare och designchefer kom till Borås. Högskolan stod som värd för den andra dagen och då diskuterades bland annat hur näringsliv och akademi kan korsbefruktas och hur design blir ett sätt att skapa lönsamhet. Indonesien stod i fokus under Christina Rinaldo, lektor på Institutionen Textilhögskolan överlämnade den Tutankhamon inspireda mattan till det nya biblioteket i Alexandria i Egypten. En av de nya högskolebyggnader som invigdes i januari Vid årsskiftet 2003 påbörjades arbetet med den nya biblioteksbyggnaden. 9

10 Högskolans organisation Högskolestyrelse Rektor Informationsråd Internationaliseringsråd IT-råd Rådet för jämställdhet och mångfald Kompetensutvecklingsråd Miljöråd LEDNINGSFUNKTION Rektorsfunktion Rektors beslutsmöte Högskolans ledningsgrupp GEMENSAM SERVICE FÖRESKRIVNA/STYRELSEN INRÄTTADE Biblioteksråd Bibliotek Bibliotekschef Gemensamma förvaltningen (GF) Förvaltningschef Dataråd Forskarkollegium Forsknings- och utbildningsnämnd Lärarutbildningsnämnd Professorskollegium Arbetsmiljönämnd Disciplinnämnd Personalansvarsnämnd Inst. BHS Prefekt Stf. prefekt Inst. IDA Prefekt Stf. prefekt Inst. IH Prefekt Stf. prefekt Inst. PED Prefekt Stf. prefekt Inst. THS Prefekt Stf. prefekt Inst. VHB Prefekt Stf. prefekt Institutionsstyrelse Forskarutbildningsnämnd Institutionscentra Institutionsstyrelse Utbildningsråd Institutionscentra Institutionsstyrelse Utbildningsråd Institutionscentra Institutionsstyrelse Utbildningsråd Institutionscentra Institutionsstyrelse Utbildningsråd Institutionscentra Institutionsstyrelse Utbildningsråd Institutionscentra Arbetsenheter Centrum för lärande och undervisning (CLU) Föreståndare ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) Projektledare Förklaring till organisationsplanen: BHS = Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan IDA = Institutionen för data- och affärsvetenskap IH = Institutionen Ingenjörshögskolan PED = Institutionen för pedagogik THS = Institutionen Textilhögskolan VHB = Institutionen för vårdvetenskap Indelning av verksamheten Verksamheten redovisas inom följande verksamhetsgrenar: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner De återrapporteringskrav som är gemensamma för verksamheten belyses i avsnittet Gemensamma områden, där återfinns även redovisningen för lokaler och för biblioteket. 10

11 Grundläggande högskoleutbildning Utbildningsutbud Högskolans utbildningsutbud är koncentrerat till ett antal för samhället viktiga ämnes- och professionsområden. Dessa är i korthet: biblioteks- och informationsvetenskap textil och mode handel och affärsvetenskap informatik, kommunikation och IT ingenjörsvetenskap, teknik och naturvetenskap lärarutbildningar beteendevetenskap vårdvetenskap, hälso- och sjukvårdsområdet i vid bemärkelse. Högskolan i Borås har fortsatt utvecklats i linje med tidigare fastslagna målsättningar för grundutbildningsområdet. Vi kan konstatera att det har skett en kraftfull kvantitativ tillväxt samtidigt som kvalitetsaspekterna utgör kärnan i vårt arbete. Genom analys av behov, och ofta i samarbete med bransch och arbetsmarknaden, har ett antal nya utbildningar tagits fram under Att Högskolan erhållit generella magisterrättigheter utgör ett kvitto på att verksamheten håller hög nivå samtidigt som högskolan kan agera än mer flexibelt vad gäller att utforma och bedriva magisterutbildning som ligger i fronten vad gäller ämnesutveckling och arbetsmarknadens behov. Det är speciellt glädjande att genomförda satsningar under 2002 på t.ex. flexibelt lärande, akademiskt introduktionsår, uppdragsutbildning och former för utveckling av den s.k. öppna högskolan har fått genomslag på högskolan (se respektive rubrik). Regeringens utbildningsuppdrag Enligt regleringsbrev för Högskolan i Borås skall som riktlinje för budgetåret 2002 antalet helårsstudenter (HST) uppgå till minst Samtidigt bör antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena öka i förhållande till Därutöver tillkommer de platser som Högskolan i Borås erhållit genom regeringens omfördelning av utbildningsplatser mellan lärosäten. Ökningen motsvarar 250 permanenta platser per år, samt en engångshöjning under 2002 motsvarande 70 platser. Totalt uppgår därmed utbildningsmålet för 2002 till helårsstudenter. Då inkluderas inte de kurs- och programplatser som Högskolan i Borås redovisar inom ramen för Nätuniversitetet. Antalet helårsstudenter för 2002 uppgår till totalt inom ramen för utbildningsmålet samt 113 för Nätuniversitetet. Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgår antalet helårsstudenter för 2002 till (tabell 1). Det innebär att Högskolan i Borås når utbildningsmålet inom samtliga områden. I jämförelse med föregående år innebär det en total ökning med 32,9% (1 334 helårsstudenter), och att det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat med 9,7% (142 helårsstudenter). Inom det konstnärliga utbildningsområdet design redovisar högskolan 73,78 helårsstudenter en överprestation på 7,78 HST jämfört med de 66 HST Högskolan i Borås får avräkna. Detta innebär en ökning mot föregående år på 21% (61 HST, 2001). Tabell 1: Helårsstudenter År HST därav HST inom NaTe därav % inom NaTe 30% 36% 38% 37% 11

12 Grundläggande högskoleutbildning Liksom tidigare år når Högskolan i Borås takbeloppet även om årets resultat innebär att högskolan ej uppnår maximalt antal sparade prestationer. Därutöver redovisar Högskolan i Borås en prestation över takbeloppet för nätuniversitetet. Sedan 1999 har antalet studenter inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat kontinuerligt, från helårsstudenter år 1999 till helårsstudenter 2002 (tabell 2). Att de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena andel i relation till totala antal HST minskar är resultatet av högskolans expansion inom andra utbildningsområden. Tabell 2: Helårsstudenter inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning År Antal HST inom NaTe därav antal HST kvinnor därav % kvinnor 47% 44% 45% 44% Antalet kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har ökat i motsvarande omfattning och under budgetåret 2002 utgjorde andelen kvinnliga studenter 47%. Det innebär att det i realiteten är en jämn könsfördelning inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena vid Högskolan i Borås. Det visar att högskolans strävan att attrahera kvinnor till utbildningsområdet varit lyckosam. Köns- och åldersfördelning Antalet aktiva studenter vid Högskolan i Borås under 2002 uppgår till men i den siffran ingår även studenter som under perioden endast tenterat. Totalt antal registrerade studenter är Åldersstrukturen vid Högskolan i Borås visar att andelen kvinnor över 25 står för 52% av studenterna samt 45% av helårstudenterna. Totalt är 71% av studenterna vid högskolan äldre än 25 år. Högskolan redovisar en ökning av antalet studenter inom samliga ålderssegment oavsett kön (tabell 3). Anledning till att antalet helårsstudenter uppgår till är att den siffran innehåller alla de uppdrags- och kvalificerade yrkesutbildningar som högskolan producerar. I tabell 4 så kan det konstateras att högskolan har en bestående fördelning i åldersstruktur och kön från Högskolan i Borås redovisar en övervikt av kvinnliga studenter och totalt uppgår andelen kvinnor till 67%. Inom vissa utbildningsområden är andelen kvinnor betydligt högre än genomsnittet. Det gäller främst inom utbildningsområdena undervisning, design, medicin och vård där andelen kvinnor är 92%, 94%, 89% respektive 88% (tabell 5). Det innebär att andelen män inom design ökat marginellt medan andelen män inom vårdutbildningar har minskat något jämfört med Tabell 3: Åldersstruktur (inkl. Uppdragsutbildning) Kategori HST 2002 Antal indiv HST 2001 Antal indiv HST 2000 Antal indiv HST 1999 Antal indiv Kvinnor under Kvinnor Kvinnor över Män under Män Män över Totalt

13 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 4: Åldersstruktur i procent (inkl. Uppdragsutbildning) Kategori HST 2002 Antal indiv HST 2001 Antal indiv HST 2000 Antal indiv HST 1999 Antal indiv Kvinnor under 25 23% 18% 23% 18% 22% 18% 22% 18% Kvinnor % 24% 25% 24% 25% 24% 25% 23% Kvinnor över 34 20% 28% 20% 28% 20% 29% 19% 27% Män under 25 15% 11% 15% 12% 14% 11% 15% 12% Män % 11% 12% 11% 13% 12% 14% 12% Män över 34 6% 7% 5% 7% 6% 7% 5% 7% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% I jämställdhetsplanen för Högskolan anges att systematiska åtgärder skall vidtas för att öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Detta ska särskilt ske för utbildningar som har en mycket sned fördelning. Vidtagna åtgärder har bl.a. varit att vi i all extern information mycket medvetet har lyft fram både kvinnor och män. Det gäller såväl vid utformning av informationsmaterial som vid studiebesök och s.k. öppna hus. Vid information till allmänheten har eftersträvats att presentationer genomförs av såväl manlig som kvinnlig student. Ytterligare en strategi är att i rekryteringen vända sig direkt till manliga målgrupper. Detta görs bl.a. i rekryteringen av textilingenjörer där särskilda utskick sker till män. Långsiktigt arbetar Högskolan i Borås dessutom för att utveckla själva innehållet och upplägget på utbildningar så att dessa också kan attrahera olika grupper av sökande. Att lyfta fram och tydligt beskriva den expansiva forskning och utvecklingsarbete som bedrivs är ett sådant steg. Tabell 5: Andel kvinnor av helårsstudenter Utb omr HTJS 65% 66% 66% 63% NaTe 47% 44% 45% 44% Und 92% 92% 92% 91% Övrigt 82% 84% 84% 85% Design 94% 96% 96% 96% Medicin 83% Vård 88% 86% Totalt 67% 67% 64% 63% Tabell 6: Kvinnor per utbildningsområde 2002 Utb omr HST därav HST kvinnor därav % kvinnor HTJS % NaTe % Und % Övrigt % Design % Medicin % Vård % Totalt % 13

14 Grundläggande högskoleutbildning NT SVUX - utbildning Högskolan har anordnat naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med särskilt vuxenstudiestöd som inom ramen för särskilda åtaganden påbörjat sådana utbildningar. Höstterminen 1995 infördes ett särskilt studiestöd till personer i åldern år med arbetslivserfarenhet om de började studera på en längre teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Tabell 7: NT-SVUX År Antal individer HST Varav kvinnor HPR Varav kvinnor Ursprungligen var det planerat för tre antagningar 1995, 1996 och 1997, men möjligheten förlängdes ett år och antagning gjordes även Genom att några av dessa studenter följer 140- och 180-poängsutbildningar förekommer fortfarande studenter med detta speciella studiestöd. Antalet studenter inom NT-SVUX utbildningen uppgår under budgetåret 2002 till 87, motsvarande 28 helårsstudenter och 36 helårsprestationer (tabell 7). Anledningen till att det är en högre helårsprestation än vad det finns helårsstudenter är att många studenter fortfarande återkommer för att slutföra kurser som av olika anledningar ej är klara.från och med 2003 avräknas dessa studenter inom ramen för takbeloppet. Stödundervisning svenska som andraspråk Vid högskolan ges inom ramen för studentsupport (se också särskild rubrik) stöd i svenska som andra språk, dels direkt till enskilda studenter som söker hjälp, dels genom kursverksamhet till inresande utbytesstudenter och lärare. Den förstnämnda verksamheten, stöd i svenska, kan inte omräknas till helårsstudenter eller prestationer eftersom stödet inte ges som utbildning utan som individuellt anpassad konsultation och handledning. Verksamheten har berört 47 studenter och tagit 70% av en heltidstjänst i anspråk. För den senare verksamheten, undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter, har en utbyggnad just startat. Under 2002 har verksamheten omfattat 33 helårsstudenter, det vill säga 4,65 helårsprestationer. Inom ramen för Invandrarakademin, ingår svenska som andra språk som en väsentlig del under första terminen. Till det akademiska introduktionsåret är också särskilt stöd i svenska som andra språk knutet. Öppna högskolan Högskolan har under 2002 medvetet satsat på att svara upp mot intentionerna i det som benämns Den öppna högskolan. Ambitionerna inom Den öppna högskolan skall dock ses i ljuset av att Högskolan i Borås har haft en flerårig, och i många fall framgångsrik, strategi att verka inom områden som: ökad mångfald, motverkan av social snedrekrytering, bedömning av reell kompetens, rekrytering av nya studentgrupper m.m. De förslag som presenterades i propositionen Den Öppna högskolan kan i detta avseende därför sägas ha stärkt oss i vårt redan påbörjade arbete. Statsmakternas initiativ inom området har dock inneburit att frågorna har fått en än starkare fokusering och att högskolan erhållit fler instrument för att agera kraftfullt inom området. Konkret har detta inneburit att bland annat en ny antagningsordning, som möjliggör en mer flexibel antagning, har fastställts av Högskolans styrelse. I linje med 14

15 Grundläggande högskoleutbildning förslagen om s.k. collegeutbildningar och för att locka osäkra och formellt icke högskolebehöriga studenter har högskolan genomfört ett nytt program - Akademiskt introduktionsår 40 poäng. Inom programmet prövas studenterna reella studieförmåga oberoende av betyg från gymnasieskolan. Resultatet från de två första studentkullarna visar på dels en stor andel studenter med invandrarbakgrund (33 respektive 50 %) dels att antalet studenter med behörighet till högskolestudier dominerar (ca. 80 %). Genomförda utvärderingar visar också att studenterna ser det Akademiska introduktionsåret främst som en ingång till vidare högskolestudier. Ett samarbete har utvecklats med stadsdelsnämnden Biskopsgården i Göteborg och med Göteborgs kommun. Samarbetet går ut på att visa på fortsatta utbildningsmöjligheter för de som bor i Biskopsgården, inte minst för dem med invandrarbakgrund. Projektet innebär bl.a. att på ett tidigt skede i elevernas skolgång visa på de möjligheter som högskoleutbildning innebär. Det unika med projektet är att det förutom elever också inbegriper lärare, annan personal, föräldrar m.fl. Detta breda anslag finner vi vara en förutsättning för en reell attitydförändring. Samtal pågår med Borås kommun om att starta ett motsvarande arbete i invandrartäta områden i Borås. I samarbetet med bl.a. arbetsförmedling har högskolan under 2002 också startat en särskild Invandrarakademi. Invandrarakademin har till uppgift att underlätta för invandrade akademiker att efter validering av deras tidigare utbildning ge möjlighet att komplettera sin utbildning och därmed ha lättare att få fäste på den svenska arbetsmarknaden. Valideringen görs inom högskolan. En första grupp om 18 personer har just avslutat sina kompletterande studier. Ovan nämnda projekt är exempel på vår strategi att vidareutvecklas till en högskola som medvetet och på bred front har som ambition att fånga upp den potential som finns bland dels ungdomar med invandrarbakgrund som idag inte väljer högre utbildning dels invandrare med akademisk examen som idag har svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. I linje med högskolans professionsinriktning och för att bereda nya studentgrupper tillträde planeras yrkesinriktade och kortare utbildningar som kan utvecklas till intressanta alternativ till de längre mer teoribaserade utbildningar. Av erfarenhet vet vi också att t.ex. YTH-utbildningar har varit en ingång till fortsatta studier. Ytterligare en aspekt av en öppen högskola är våra aktiviteter som riktar sig mot en intresserad allmänhet. Öppna populärvetenskapliga föreläsningar inom filosofi och design har visat sig vara välbesökta. Så kallade Öppethus-dagar, där intresserade får visningar av lokaler och kan deltaga i olika aktiviteter och föreläsningar, har även de visat sig locka såväl presumtiva studenter som en intresserad allmänhet. Efterfrågan Efterfrågan på de utbildningar som Högskolan i Borås erbjuder fortsätter att vara hög. Det gäller för såväl program som för fristående kurser. Tabell 8 visar förändringen i söktryck för höstterminen (Ht) under perioden Tabellen tydliggör en viss ökning i sökandetrycket totalt sett. För samtliga utbildningsprogram är ökningen eller minskningen i sökandetryck marginell. Den ny fastighetsmäklarutbildningen var mycket populär och hade ett sökandetryck på ca. 17 sökande per utbildningsplats. Totalt redovisar Högskolan i Borås 2,1 sökande per utbildningsplats, vilket innebär en ökning med 0,2 förstahandssökande per utbildningsplats Ht

16 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 8: Sökandetryck HT Utbildningsprogram/ kurser Totalt antal sökande Sökande 1:a hand Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Totalt antal sökande Sökande 1:a hand Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Biblioteks- och infovetenskap Ekonomutbildningar Fastighetsmäklarutbildning Systemarkitekturutbildning Lärarutbildningar Ingenjörsutbildningar + basår Designutbildningar Handvävsutbildningar Vårdutbildningar Totalt Fördelning av studenter Högskolan i Borås har medvetet valt att prioritera programutbildningar med professionsinriktning. Nedanstående tabell visar fördelningen av antalet helårsstudenter på olika utbildningsnivåer. Tabell 9: Helårsstudenter per nivå Nivå A-B 79% 77% 75% 75% C 15% 16% 18% 17% D 6% 7% 7% 8% Andelen studenter på A-B nivån har ökat med fyra procentenheter under perioden, medan andelen på kandidatnivån har minskat från 17% till 15%. Prestationer Av nedanstående tabell framgår för 2002 antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsprestationer per utbildningsområde samt prestationsgraden. Tabell 10: HST och HPR per utbildningsområde 2002 Utb. Omr HST HPR Prestationsgrad HTJS % NT % Und % Övrigt % Design % Medicin % Vård % Totalt % 16 Prestationsgraden är ett mått på hur studenterna presterat (avklarade poäng) i förhållande till sina kursregistreringar (registrerade kurspoäng). Högskolan i Borås redovisar totalt helårsprestationer för Det motsvarar en ökning med 13% jämfört med föregående budgetår.

17 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 11: Antal HPR och Prestationsgrad per utbildningsområde Utb. Omr HPR 2002 Prest. grad HPR 2001 Prest. grad HPR 2000 Prest. grad HPR 1999 Prest. grad HTJS % % % % NT % % % % Und % % % % Övrigt % % % % Design 61 92% 57 93% 51 92% % Medicin % Vård % % Totalt % % % % Den positiva utvecklingen står i proportion till högskolans utbyggnad och sett över perioden redovisar högskolan en relativt jämn och hög prestationsgrad. Examina Enligt regleringsbrev skall som verksamhetsmål för fyraårsperioderna respektive tillsvidare följande examinationsmål gälla (lägsta antal avlagda examina). Tabell 12: Examinationsmål Examen Mål Planeringsförutsättning Magisterexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot senare år Från 2002 bör examinationen öka inom högskoleingenjörsutbildningen i förhållande till Examinationen inom magisterutbildningen under perioden bör vara på minst samma nivå som under föregående fyraårsperiod. För 2002 redovisar Högskolan i Borås sammanlagt examina varav 220 magisterexamina (Tabell 13). Tabell 13: Antalet avlagda examina År Totala antalet examina vid HB Varav magisterexamen Varav högskoleingenjörsexamen Varav lärarexamina Varav sjuksköterskeexamina Under perioden redovisar Högskolan i Borås en ökning i antal examina med 86%. Antalet magisterexamen har ökat med 25% sedan Under så har det avlagts 439 magisterexamina vilket utgör 59% av det totala målet (740 magisterexamina), 135 lärar examina motsvarande 29% av det totala målet (470 lärarexamina) respektive 215 sjuksköterskeexamina totalt 45% av målet. Basår I enlighet med förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor anordnar Högskolan i Borås basårsutbildningar. De omfattar ett års studier och ger behörighet i naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. Basårsutbildningarna ger, om alla kurser är godkända, en garanterad plats på någon av ingenjörsutbildningarna vid institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås anordnar två varianter av basår: 17

18 Grundläggande högskoleutbildning - tekniskt basår - tekniskt/naturvetenskapligt basår Tekniskt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik och kemi, för att kunna följa naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniska basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik B. Tekniskt/naturvetenskapligt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi, för att kunna följa naturvetenskapliga/ tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniskt/ naturvetenskapliga basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik C. Tabell 14: Basår År Antal individer HST HPR Prestationsgrad 61% 79% 75% 78% Akademiskt introduktionsår Vid Högskolan i Borås erbjuds ett Akademiskt introduktionsår, 40 poäng. Det vänder sig till studenter som vill pröva på akademiska studier och inte uppfyller kraven på grundläggande behörighet eller som av andra skäl tvekar att ta steget in i högskoleutbildning. Året består av ett antal kurser med innehåll bl.a. i pedagogik, psykologi, filosofi, idé- och lärdomshistoria, matematik, arbetsvetenskap, svenska och engelska. Samtidigt som studenterna läser ämneskurserna erbjuds de kontinuerligt träning i: IKT, Informations- och kommunikationsteknik (användning av högskolans datorer och träning i att söka och sovra information) Svenska både för studenter med annat modersmål och med svenska som modersmål Muntlig framställning Engelska Ett huvudsyfte med det akademiska introduktionsåret är att studenten ska få bekräftelse på sin förmåga att bedriva akademiska studier. För att slussa studenterna vidare reserveras ett antal garantiplatser för dessa studenter på utbildningar på högskolan som kräver grundläggande behörighet. Dessa platser finns på alla institutioner på högskolan med undantag av Institutionen för vårdvetenskap. Distansutbildning, fortbildning och flexibelt lärande Ett viktigt motiv för utveckling av kortare kurser har under året varit att förstärka högskolans roll som kompetensutvecklare och fortbildare inom ramen för det livslånga lärandet. Det kan konstateras att många yrkesarbetande studerar på fristående kurser i syfte att komplettera och fördjupa sina kunskaper. Det är viktigt att dessa kurser och utbildningar utformas och bedrivs på ett sätt som ökar kursernas tillgänglighet. Tabell 15: Kurser med lägre studietakt än helfart År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 62% 68% 69% 67% 18

19 Grundläggande högskoleutbildning Det pågår ett intensivt arbete på institutionerna att utforma olika typer av pedagogiska plattformar som kan utöka inslaget av flexibelt lärande både för campus- och distansstudenter. En sådan utveckling kan stärka högskolans roll såväl regionalt som nationellt. Effektiva och pedagogiskt välutformade distansverktyg kan också utgöra basen för högskolans satsning på en kraftfull utökning av antalet uppdragsutbildningar nationellt och internationellt. För att ytterligare förstärka denna utveckling har styrelsen för Högskolan i Borås, under 2002, antagit en policy för flexibel utbildning/flexibelt lärande. I policyn anges att utbudet av IKT-stödda kurser skall öka och inom en treårsperiod uppgå till 10% av högskolans totala kursutbud. Även den nationella satsningen på Nätuniversitet har bidragit till utökning av distanskurser vid Högskolan i Borås. Utöver ovan nämnda orsaker bidrar det relativt stora antalet sommarkurser under 2002 till den kraftfulla ökningen av kurser, HST och HPR. Att sommarkurserna fick räknas högre var en stark bidragande till ökningen. Just sommarkurser har dock en tendens att generera en lägre prestationsgrad. Tabell 16: Distansutbildning, kurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 39% 47% 61% 88% Tabell 17: Distansutbildning, program År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 70% 77% 92% 75% Totalt presterade högskolan 349 HST och 179 HPR inom distansutbildningsområdet under 2002 vilket innebär en kraftfull ökning i förhållande till Utvecklingen av högskolans distanskurser har i hög grad skett inom ramen för Nätuniversitetet. Totalt presterade högskolan 113 HST och 31 HPR inom Nätuniversitet. De särskilda medel som ställdes till högskolans förfogande har kunnat utnyttja fullt ut och har även inom detta område inneburit en överprestation 19 HST och 6 HPR. Tabell 18: HST, HPR samt prestationsgrad inom Nätuniversitetet Utb. Omr HST HPR Prest. grad HJTS % NT % Övrigt % Medicin % Vård % Totalt % Tabell 19: Kurser utan fysiska sammankomster År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 26% 34% 36% 63% 19

20 Grundläggande högskoleutbildning Tabell visar att prestationsgraden på distanskurserna har minskat även om prestationsgraden inom distansprogrammen fortfarande är hög. Till en del kan detta förklaras av att högskolan ökat utbudet under just höstterminen och att examinationen företrädelsevis sker under januari. Siffrorna visar dock att kontinuerlig uppföljning och utvärdering av främst distanskursernas prestationsgrad krävs. Tabell 20: Kvällskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 52% 65% 68% 57% Tabell 20 visar att trots en minskning av antalet kurser så har antalet HST ökat markant. Ett resultat av att högskolan har koncentrerat sina resurser till kurser med stor attraktionskraft och stor rekryteringsbas. Tabell 21: Veckoslutskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 77% 76% 74% 69% Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning är en central del av arbetet med att stärka högskolans profil vad gäller samverkan med det omgivande samhället. Uppdragsutbildning skall också ses som en integrerad del av högskolans ansvar och ambitioner inom det livslånga lärandet. Ytterligare en aspekt är att uppdragsutbildningar, genom sina speciella krav på innehåll och form, ofta utgör en katalysator för ämnesutveckling och pedagogiskt förnyelsearbete ett arbete som får positiva effekter på hela högskolans verksamhet. För att stärka högskolans interna arbete och tydliggöra reglerna för köpare/ uppdragsgivare har en kvalitetshandbok för omvärldssamverkan arbetats fram under året. Högskolans styrelse antog i december 2002 riktlinjer för omvärldssamverkan. Detta, tillsammans med arbetet inom det s.k. Campus Sjuhärad (se omvärldssamverkan), skapar förutsättningar för en framtida starkt tillväxt inom området. Arbetet kommer att fokuseras på att analysera behov och efterfrågan hos näringsliv och offentlig sektor. Tabell 22: Antal HST och HPR uppdragsutbildning År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 91% 96% 99% 66% Av tabell 22 framgår att det skett en marginell förändring av antalet HST och HPR. Dominerande vad gäller omfattningen av poänggivande uppdragsutbildningar är Institutionen för pedagogik och Institutionen för vårdvetenskap. Uppdragsutbildningarna bedrivs både inom campus och på annan ort. Viss utbildning sker via distans. Köpare/uppdragsgivare är lokala, regionala och nationella aktörer från såväl offentliga sektor som näringsliv. Bland uppdragsgivarna finns också andra utbildningsanordnare. Uppdragsutbildningen sker i dessa fall företrädelsevis inom ramen för olika s.k. KY-utbildningar (tot. ca 22 HST). 20

21 Grundläggande högskoleutbildning Det är värt att märka att tabell 22 enbart redovisar omfattningen av poänggivande uppdragsutbildning. Utöver detta bedrivs uppdragsutbildningar i många andra former, alltifrån enstaka föreläsningar till längre kursliknande utbildningar. Centrum för skolutveckling Vid institutionen för pedagogik sker samverkan med det omgivande samhället när det gäller lärarutbildningen dels genom den mycket omfattande verksamhetsförlagda utbildningen, dels genom högskolans regionala utvecklingscentrum, CSU, Centrum för skolutveckling. Alltsedan dess start 1997 har CSU:s verksamhet växt och allt tyder på en fortsatt tillväxt. CSU har på uppdrag av kommuner administrerat längre och kortare kurser. Bland de längre kurserna kan nämnas fortbildning för barnskötare till förskollärare. Under året startade en utbildning omfattande lägst 60 poäng på uppdrag av Länsarbetsnämnden i Västra Götaland. Utbildningen vänder sig till akademiker med tidigare ämneskunskaper och man läser här ett program för att erhålla en lärarexamen. CSU administrerar också kortare kurser som ges som fortbildning till yrkesverksamma pedagoger. En stor del av dessa är kurser i specialpedagogik, som varit så framgångsrika att institutionen ibland inte har kunnat erbjuda kurser i den takt som efterfrågats. Bland övriga kurser kan nämnas projektarbetarutbildning för gymnasielärare, ITIS utbildning (IT i Skolan, ett stort nationellt projekt för att öka IT-kompentens på skolor), fortbildning av engelsklärare år 1-6 i samarbete med Skolverket, utbildning i hälsoarbete för anställda i Borås kommun, samt på uppdrag av Skolverket kurser i skolutveckling för personal som förutsätts att senare delta i förbättringsarbete på den egna skolan. En ökad efterfrågan finns på handledningsuppdrag och handledningsutbildningar bl. a. inom högskolans samarbetsprojekt med Biskopsgården i Göteborg. Till centrat finns knutet ett CSU-råd, som är ett samarbetsforum, där regionens kommuner ges möjlighet att i samverkan med högskolan identifiera områden för kompetens- och skolutveckling i olika former. Ekonomiskt resultat Grundutbildningens ekonomiska förutsättningar styrs främst av den anslagstilldelning som Högskolan i Borås erhåller. Högskolan har hittills lyckats bra med sitt uppdrag och producerat utbildning utöver det mål som är satt av regeringen d.v.s. takbeloppet. Anslagsfinansierad utbildning utgörs av reguljär utbildning, NT-SVUX och Nätuniversitetet. Antalet helårsstudenter uppgår 2002 till och antalet helårsprestationer till Utöver anslagsfinansierad utbildning bedriver högskolan uppdragsutbildning. Från och med 2002 har huvudansvaret för de avgiftsfinansierade utbildningar som tidigare bedrevs på uppdrag av Västra Götalands regionen, det s k regionuppdraget, övertagits av Högskolan i Borås. Tabell 23 visar utfallet för grundutbildning (inklusive intäkter för uppdragsutbildning) för

22 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 23: Resultaträkning för grundutbildning (exkl. vårdutbildningar) Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Totala intäkterna för grundutbildningen 2002 uppgår till tkr och kostnaderna till tkr. Totalt redovisar grundutbildningen därmed ett underskott på tkr. Omsättningsökningen speglar en fortsatt expansion av antalet helårsstudenter samt att kostnaderna för nybyggnation av lokaler börjar få full effekt. Därutöver beror underskottet på ökade personalkostnader i linje med de satsningar på kvalitet och kompetens som initierats av högskolans styrelse. Det dramatiska inkomstbortfallet av avgifter uppstår genom att uppdragsutbildningen för regionuppdraget övergått till ersättning genom anslag inom ramen för takbeloppet. Det har medfört att 89% av intäkterna för grundutbildningen utgörs av anslag. En ökning från föregående period med 38%. Tabell 24: Resultaträkning för uppdragsutbildning inkl regionuppdrag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Uppdragsutbildningens intäkter minskade med tkr beroende på att regionuppdraget övergick i högskolans regi. Exkluderas vårdutbildningarna innebär det fortfarande en minskning med 555 tkr. Motsvarande reduktion på kostnadssidan innebär att uppdragsutbildningen redovisar ett positivt resultat på tkr. 22