NY INRIKTNING FÖR FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD

Transkript

1 INTERNT ARBETSMATERIAL NY INRIKTNING FÖR FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Fortlöpande sammanställning av synpunkter från ägarparterna utifrån socialtjänstens behov och välfärdens utmaningar inklusive summering av fortsatta diskussioner

2 INTERNT ARBETSMATERIAL Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1.1 Syfte med kartläggningen 1.2 Besöksturnéns upplägg och genomförande 2 Resultat från dialogerna 2.1 Övergripande frågeställningar kring FoUS:s inriktning 2.2 Utmaningar i kommunerna 2.3 Önskemål från kommunerna om kompetens- och FoU-insatser 2.4 Synpunkter på formerna för FoU-insatser 2.5 Information, kommunikation och nätverk 2.6 Synpunkter från Högskolan i Borås 3 Fortsatta diskussioner, bl.a. i styrgruppen 3.1 Inledande diskussion i styrgruppen 28/ Diskussion vid Nätverksdagar 16/11 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförband 3.3 Dialogmöte om FoUS:s framtida prioriteringar 2/ Ansvarsfördelning mellan ägarparterna och samarbetsparterna 3/2 4 Referenser 5 Bilagor 1. Verksamhetsprogram och avtal för FoUS Deltagare turnédialogerna 3. Kompetensinsatser vid andra FoU-enheter 4. Uppföljning av tre FoU-insatser 5. Sammanfattning dialogmöte nyanlända 21/9 Noter 2

3 INTERNT ARBETSMATERIAL 1 Bakgrund 1.1 Syfte med kartläggningen Styrgruppen för FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) fattade ( 2 Dnr ) beslut om att verksamheten ska ändra inriktning till att främst omfatta socialtjänstens behov och välfärdens utmaningar. Se bilaga 1, Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad Välfärd FoUS:s bakgrund är ÄldreVäst Sjuhärad som startade 1999 som en FoU-verksamhet gentemot äldreområdet, och som från 2005 även omfattade funktionshinderområdet. Verksamheten utvidgades till ytterligare behovsgrupper från 2009; barn, unga, familj samt missbruk och beroende, och bytte samtidigt namn till FoU Sjuhärad Välfärd. Fram till 2016 har verksamheten ägts av tre parter gemensamt: kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Högskolan har även uppdraget att förvalta verksamheten. I och med den nya kommunala inriktningen av verksamheten har Västra Götalandsregionen valt att inte längre ingå som ägarpart, utan kommunerna och högskolan kvarstår som ägarparter och högskolan är förvaltare även fortsättningsvis. Styrgruppen har beslutat om ett nytt verksamhetsprogram och även avtalet har reviderats och beslutats av respektive ägarpart. Det nya verksamhetsprogrammet och avtalet gäller från 2016 till och med 31 december Föreliggande arbete utgör ett levande dokument som utvecklas under en process och är ett viktigt underlag för kommande verksamhetsplaner. Uppdraget för FoU-verksamheten har hittills varit att genomföra FoU-projekt och kompetensinsatser för behovsgrupper där det funnits behov av samverkansinsatser mellan huvudmännen. Den nya inriktningen för FoUS innebär att man frångår samverkansfokus för att i stället arbeta med olika former av insatser utifrån socialtjänstens behov och välfärdens utmaningar. För att kartlägga specifika behov och vad som anses vara utmaningar hos respektive ägarpart har besök genomförts hos samtliga. Vid besöksturnén har FoUS-representanter träffat företrädare från ägarpartskommunerna: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda, samt även vid dialogmöte med företrädare vid Högskolan i Borås. Resultaten av besöken, dialogmötet och styrgruppsdiskussionerna har sammanställts i denna rapport. En sammanfattning av resultaten har presenterats för FoUS:s styrgrupp den 28 oktober Arbetet med FoUS:s nya inriktning skulle ha fortsatt vid styrgruppsmötet den 25 november med fokus på kompetensutvecklingsinsatser, men det ställdes in på grund av för få deltagare. 3

4 INTERNT ARBETSMATERIAL Rapporten kommer att presenteras och diskuteras den 2 december 2016 vid en workshop där styrgruppens ledamöter och utvalda representanter från respektive kommuns ledning och högskolan deltar för att diskutera inriktning och prioriteringar kring FoUS:s framtida arbete. Årets sista styrgruppsmöte den 16 december skulle ha handlat om samverkan, men det temat flyttas till I stället sker inställd dialog om kompetensinsatser vid styrgruppsmötet detta datum. I föreliggande rapport presenteras de behov och utmaningar som identifierats, inklusive förslag på FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. 1.2 Besöksturnéns upplägg och genomförande i kommunerna och vid högskolan Beslut om att en kartläggning i form av en besöksturné skulle ske fattades av styrgruppen för FoUS. Ett brev med förslag till upplägg skickades ut till styrgruppsledamöterna. Inbjudan riktade sig till kommunernas representanter i FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp samt av dem utvalda medarbetare ur respektive ledning. Vid Högskolan i Borås inbjöds samtliga medarbetare. Samtliga dialogmöten genomfördes under perioden 22 augusti 17 oktober. Respektive styrgruppsledamot i kommunerna bjöd in 5-10 medarbetare, framför allt chefer och ledningspersoner, till ett gemensamt möte i sin respektive kommun. Två representanter från FoUS, en samordnare och verksamhetschef, deltog. Medarbetarna i de åtta kommunerna uppgick totalt till 45 personer och representerade olika verksamheter, som individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, funktionshinderverksamhet, LSS och socialpsykiatri, rehabilitering, skola, kultur och fritid samt funktioner som förvaltningschef, socialchef, verksamhetschef, administrativ chef, förskolechef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, utvecklingsledare socialtjänst, enhetschef, stabschef, kvalitetsstrateg, kvalitetschef, tillsyn över socialtjänst (TÖS). Se bilaga 2. Vid dialogmötet på högskolan deltog 20 personer med representanter från de tre akademierna och centrum. Både ledningspersoner och forskare samt administrativ personal deltog. FoUS representerades av 6 personer. Varje dialogmöte varade 1-3 timmar. Mötet i kommunerna inleddes med en presentation av respektive kommuns verksamhet och ansvarsområden. Representanter för FoUS presenterade syftet med besöksturnén, dess bakgrund och nuläge. Kommunens representanter berättade om de behov och utmaningar som de anser finns i verksamheterna både på kort och lång sikt och därefter diskuterades arbetsformer. Utbyte av information och hur vi kan förbättra kommunikationen från båda håll diskuterades, likaså befintliga kontaktytor och vilka som saknas liksom behov av förbättringar. Diskussionerna avslutades med övriga frågor. Högskolans ledning och forskare inbjöds för att diskutera samarbete kring FoUS:s nya inriktning. Dialogmötet inleddes med en presentation av turnéns syfte och bakgrund och en sammanfattning av de utmaningar och behov som identifierats i de åtta kommunerna. 4

5 INTERNT ARBETSMATERIAL Högskolans representanter lämnade synpunkter och förslag inför det fortsatta arbetet utifrån vad som hittills framkommit, och utifrån vilka roller högskolan skulle kunna ha. Vid mötet diskuterades nödvändigheten av att identifiera och prioritera bland de föreslagna välfärdsutmaningarna, och vilka utvecklingsinsatser som är möjliga att beforska för att på sikt kunna bidra till en bättre praktik. Vid mötet diskuterades även hur högskolans olika centrumbildningar och forskargrupper skulle kunna samarbeta med och bidra till FoU Sjuhärad Välfärds verksamhet. 2 Resultat från dialogerna Resultatet från diskussioner med kommunerna och Högskolan i Borås har här sammanställts i ett gemensamt dokument, främst utifrån frågorna som diskuterades under dialogmötena. Resultatet från kommundialogerna redovisas främst gemensamt, trots att vissa förslag enbart kom från en kommun. Detta på grund av att olika verksamhetsföreträdare var representerade vid olika dialogtillfällen och att diskussionerna därför blev relativt olikartade och även präglades av vad som var aktuellt vid varje tillfälle. Dokumentet sammanställs fortlöpande under processen och är därför ett levande dokument. 2.1 Övergripande frågeställningar kring FoUS:s inriktning Vid FoUS:s styrgruppsmöten har det fortsatta arbetet med att identifiera och prioritera välfärdsutmaningar och utvecklingsinsatser diskuterats vidare. Likaså vad som skulle kunna beforskas och bidra till en bättre praktik och att det i det fortsatta arbetet är viktigt att välja ut några teman för FoUS:s välfärdsinsatser. Vid dialogmötena framkom att FoUS:s fokus även i fortsättningen främst ska vara brukare och frågor som rör ledning och handläggning. Nödvändigheten av att öka samarbetet mellan ägarparter, samarbetsparter och även relevanta ideella organisationer har betonats. Frågan om roll- och ansvarsfördelning på olika nivåer och i olika sammanhang, mellan ägarparterna och olika samarbetsparter, behöver diskuteras vidare. Kompetens- och FoU-insatser ska främst ske via ägarparternas ledning och handläggare. 2.2 Utmaningar i kommunerna Situationen under 2015, då många människor i världen drevs på flykt på grund av krig, föranledde ett stort flyktingmottagande på kort tid i svenska kommuner. Det har krävts stora ansträngningar och resurser för att hantera de akuta situationer som har uppstått i och med det höga antalet ankommande individer. Fram till nu har kommunerna arbetat hårt med att hitta och bygga upp boenden, både för ensamkommande barn och familjer. Utifrån ändrade förutsättningar och ett minskat antal flyktingar som anvisas till kommunerna på senare tid har arbetets fokus övergått till att försöka skapa hållbara förutsättningar för individer att 5

6 INTERNT ARBETSMATERIAL etablera sig i samhället. Kommunerna behöver nu arbeta mer strategiskt med att stödja individerna när det gäller att integreras och bli delaktiga i samhället. Ökningen av målgruppens omfattning har inneburit ett ökat tryck på hela socialtjänsten och har medfört ytterligare påfrestning när det gäller framför allt socialsekreterares arbetssituation. Svårigheterna för kommunerna att rekrytera och behålla personal samt skapa hållbara arbetssituationer och arbetsmiljöer för framför allt socialsekreterare, var en central fråga under dialogmötena med kommunerna. Verksamheternas svårigheter att rekrytera och behålla socionomer är en fråga som även inverkar negativt på möjligheterna att kunna arbeta med utvecklingsinsatser. När det inte finns tillräckligt med resurser att arbeta med de dagliga uppgifterna är möjligheterna att prioritera och mäkta med utvecklingsarbete begränsade. Att skapa en god arbetsmiljö och förutsättningar för välfungerande socialsekreterare framhölls vara av högsta prioritet av alla kommunala ägarparter. Det fortgår en ond cirkel på socialkontor när personal avslutar sina anställningar utan att nya medarbetare kan tillsättas, vilket skapar ytterligare arbetsbelastning för dem som är kvar och så kan även de sluta. Handläggare arbetar i många fall under närmast orimliga arbetsvillkor under hög press. Svårigheter med att klara av uppdragen på ett tillfredställande och rättssäkert sätt leder till upplevelser av otillräcklighet hos framför allt handläggare. Detta är en situation som leder till en ogynnsam och på sikt ohållbar arbetsmiljö. Frågan om socialsekreterares situation och behov av förutsättningar för en mer hållbar arbetsmiljö är en aktuell fråga även för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Den 30 september arrangerades en workshop i syfte att formulera och proritera konkreta förslag för behov av åtgärder. FoU Sjuhärad Välfärd var medarrangör och kommer att fortsätta diskussionerna med kommunalförbundet om FoUS:s roll i det fortsatta arbetet. Ett annat återkommande tema under turnéns samtal var behov av kompetenshöjning för baspersonal inom verksamheter som t.ex. äldreomsorg, funktionshinder och ensamkommande barn och unga. Framtidens utmaningar med allt fler äldre kommer att ställa stora krav på äldreomsorgen och när det gäller att kunna rekrytera personal. En relativt låg utbildningsnivå hos omsorgspersonal ligger till grund för behovet av att fortbilda personal inom omsorgsverksamheterna. Psykisk ohälsa var ett annat ämne som berördes i dialogmötena och att många unga idag inte är rustade för att kunna hantera utmaningar och svåra situationer som är en del av livet. Det diskuterades kring att alla ungdomar inte har insikt och förmåga att hantera livets uppoch nedgångar, men att problemet inte är detsamma som psykisk ohälsa. 2.3 Önskemål från kommunerna om kompetens- och FoU-insatser Vid behovsinventeringen identifierades en mängd olika utvecklingsbehov och områden som företrädarna uttryckte skulle kunna vara föremål för belysning i någon form. Förslagen kan 6

7 INTERNT ARBETSMATERIAL bearbetas för att på sikt bli FoU-projekt eller ligga till grund för kompetensinsatser i FoUS:s regi, alternativt FoU Sjuhärad Välfärd tillsammans med annan aktör eller bli ett uppdrag för någon annan part. Attityder och bemötande inom äldreomsorg/funktionshinder Ett återkommande tema under turnéns möten var förhållningssätt och attityder bland personal inom verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Det uttrycktes bekymmer kring att det finns stereotypa uppfattningar och ibland även nedvärderande attityder gentemot dem som behöver vård och omsorg. Bemötande och synsätt bland personal inom äldreomsorg var frågor som kommunföreträdarna ansåg behöver lyftas i ett utvecklingsarbete. Det handlar till exempel om att utveckla tillämpning av hälsofrämjande arbetssätt, som innebär en förståelse för att det inte enbart handlar om att vårda utan också om att se helheten runt vårdtagarna. Deltagarna i turnéns diskussioner uttryckte behov av att förstärka det salutogena förhållningssättet där det friska är utgångspunkten, och att till exempel äldre behöver bli mer delaktiga i sin vård och vardag. En synpunkt som lämnades var att det för exempelvis gruppen assistenter inom funktionshinderområdet finns behov av att fylla på kompetens och ge input för dem som arbetat en längre tid och har avstannat i sin yrkesmässiga utveckling. En stagnation och brist på stimulans kan leda till att det skapas en viss kultur på en arbetsplats som inte är gynnsam för förbättringsarbete och kvalitén på omsorgen. Det har inte varit FoUS:s uppgift att genomföra grundläggande kompetensutbildningar. Det diskuterades att det i dessa situationer kanske inte handlar om kompetensutbildning, utan snarare om frågor som rör utveckling av förhållningssätt och värdegrund. Lär ut-projektet nämndes som en möjlig lärandemodell, där personal utbildas inom ett område och i sin tur håller i fortbildning på sina respektive arbetsplatser. Några konkreta exempel på kompetensinsatser nämndes, som att lära och träna anställda att hantera aggressiva och även tysta individer, genom t.ex. rollspel. Det uttrycktes även behov av rum för att fysiskt simulera träning/vård/omsorg inför arbete i hemmiljö. Forum för reflekterande diskussioner runt etiska frågor och andra angelägna ämnen framhölls som önskvärt. Det poängterades att det behövs mer strukturerade sammanhang för att kunna fördjupa sig och reflektera runt teman, och även för att kunna ge konstruktiv kritik i personalgrupper. Stöd vid implementering av olika metoder exemplet BPSD I samband med behovsinventeringen framkom att det finns behov av stöd för att implementera olika metoder. Ett exempel som nämndes är BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Metoden har börjat användas för utåtagerande äldre, men det konstaterades att implementeringen går trögt. Implementering av metoder tar över huvud taget tid och kräver medvetna strategier i relation till olika målgrupper. 7

8 INTERNT ARBETSMATERIAL Social dokumentation och IBIC Från och med september 2016 ingår Socialstyrelsens instrument för dokumentation av beslut och utförande, ÄBIC (Äldres Behov i Centrum) i IBIC, Individens Behov i Centrum. Dokumentationen i IBIC bygger på socialtjänstlagen (SoL) och LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) med stöd av ICF:s klassifikation (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och utgör ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Social dokumentation lyftes som ett stort och viktigt område med behov av utveckling i flera led. En utmaning som identifierades handlar om att byta synsätt från organisationens till brukarens perspektiv. Representanterna för kommunerna ansåg att det finns drag av förminskande synsätt gentemot äldre, vilket försvårar implementeringen av IBIC och leder till brister i medvetenhet om att de äldre behöver bli mer delaktiga och på vilket sätt det bör ske. I flera kommuner pågår upphandling och anpassning till nya IT-system. Det fanns farhågor om att ett IT-system inte kommer att innebära de direkta lösningar kring införande och användande av IBIC som förväntas samt problem med att systemen i vissa kommuner inte stödjer IBIC-modellen. Det konstaterades att implementeringen av IBIC är ett arbete som behöver hanteras på flera plan. Utvärdering av Kom hem-team Kom hem-team är ett multidisciplinärt team ofta bestående av arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndsbedömare och sjuksköterska. Teamen arbetar med utskrivningsprocessen av äldre personer från sjukhus. Behov av att utvärdera kommuners olika modeller för kom hem-team diskuterades. Kommuner arbetar utifrån olika modeller och det är möjligt att ta ett samlat grepp och undersöka hur modellerna fungerar och vad de leder till för resultat. Välfärdsteknologi dess betydelse för bl.a. äldre och personal Betydelsen av välfärdsteknologi diskuterades på ett övergripande sätt, framför allt relaterat till äldreomsorg och vad den kan få för betydelse för personal och äldre vårdtagare samt även som stöd för organisationen. Välfärdsteknologi ansågs vara till stöd för organisationerna, då personal kan vara kvar på plats i kommunen och minska resandet genom att använda tekniska lösningar, t.ex. ta del av kompetensinsatser i digital form och öka andelen Skype-möten. Det fanns positiva uppfattningar om att kunna använda teknik i äldreomsorgen, där det snarare sågs som en möjlighet än ett hinder. Den allt äldre befolkningen är en stor utmaning inför framtiden och e- hälsa kan bli en viktig del i att hantera frågan. En allt äldre befolkning kräver mer resurser framöver och ökad teknikanvändning skulle kunna frigöra personalresurser från mer basala omsorgsuppgifter till aktiviteter som istället innebär kvalitet och ökad livsglädje. Det framkom önskemål om en större mötesarena, där till exempel äldrevård och teknikföretag kan mötas för att bekanta sig och lära känna varandras verksamheter. Några menade att även attityder hos personal gentemot ny teknik behöver bearbetas. Vill jag att en robot hjälper mig på natten? 8

9 INTERNT ARBETSMATERIAL citatet kan vara ett uttryck för bristande kunskaper om vilka möjligheter teknikutveckling kan innebära, eller farhågor att äldreomsorg med mindre personalstyrka skulle kunna innebära sämre kvalitet för vårdtagarna. En annan aspekt på välfärdsteknologi som framfördes var att öka tillgängligheten till internet på särskilda boenden för äldre. Det saknas ofta möjligheter till uppkoppling på boenden, vilket uppmärksammats som en form av diskriminering utifrån ålder, s.k. ålderism. Utöka samarbetet mellan kommuner och ideella föreningar kring ensamkommande/nyanlända barn och ungdomar En stor utmaning som identifierats är hur etablering och utslussning för ensamkommande unga bör hanteras. Kommunerna satsar mycket på målgruppen unga män utan föräldrar. I en kommun (Ulricehamn) arbetar man med ett projekt för volontärarbete för att skapa en länk mellan ideellt arbete i föreningar och kommunens verksamhet. Några kommuner har gjort en 37-ansökan för projekt med fokus på hur föreningslivet ska kunna bli en arena för träning av svenska språket. Projekten inbegriper en språkvän och syftar till att förmedla en känsla för svenska språket och årsbundna traditioner. Ett ytterligare syfte är att kunna skapa förutsättningar att behålla ungdomarna i kommunen. Vidare förs diskussioner om föreningslivets värde i sig och vilken roll det skulle kunna spela för integration av ensamkommande och nyanlända barn och ungdomar. Det anses även viktigt att hitta exempel på nya funktioner i föreningar vid sidan av ordinarie verksamhet, eftersom det saknas möjligheter och utrymme (brist på tränare osv.), för att involvera alla nya ungdomar i till exempel lagsporter. Svårigheter uppstår när det kommer en stor grupp nyanlända ungdomar till en förening, och det bildas en separat grupp i föreningen utan egentlig medverkan och kontakt med övriga medlemmar. Det finns svårigheter med att hitta en universell lösning som fungerar för alla föreningar och det är därför viktigt att utgå från de förhållanden som råder i respektive förening. En annan problematik som togs upp handlar om bristande kunskaper om målgruppen, hos till exempel tränare i föreningar. De kan behöva ha svåra samtal med ungdomar som mår dåligt och kan känna sig otillräckligt rustade för det. I samband med diskussion om finansiering av FoU-projekt nämndes att det går att söka projektmedel från till exempel Arvsfonden för projekt mellan offentlig verksamhet och ideell förening. Skolnärvaro i grundskolan En utmaning som presenterades var elever med hög skolfrånvaro, och en kommun problematiserade frågan om att ett högt antal elever går ur grundskolan utan godkända betyg. I den aktuella kommunen rör det sig om mer än var femte barn, vilket anses vara alarmerande. Vikten av tidiga insatser betonades och behov finns att kunna angripa problem ur ett brett perspektiv, då barnens svårigheter ofta bottnar i en komplex situation. I två av Sjuhäradskommunerna pågår projekt runt ökad skolnärvaro i grundskolan, varav det ena följeforskas och utvärderas av FoU Sjuhärad Välfärd via VGR-medel. 9

10 INTERNT ARBETSMATERIAL Övriga förslag och utvecklingsbehov Under turnéns diskussioner framkom även enskilda frågor eller förslag till projekt: Minskad administration för socialtjänsten. I projektform pröva att minska omfattningen av administration och uppföljning och vad det innebär för socialsekreterare och brukare/klienter. Det finns behov av att avlasta socialsekreterare och effektivisera administrativa uppgifter kan följeforskare utvärdera resultat och effekter av minskad administration för socialsekreterare och även vad det skulle innebära för brukarna? Hitta former för långsiktigt gemensamt utvecklingsarbete via ledningsgrupper, till exempel kring bemötande och existentiella frågor. Driva projekt med andra kommuner. I flera kommuner uttrycktes önskemål om ökad samverkan mellan Sjuhäradskommunerna, där FoU Sjuhärad Välfärd kan ha en samordnande roll när FoU-behov finns av att driva projekt över kommungränserna i gemensamma frågor. Exempel som lyftes fram var en bemanningspool (Marks kommun) samt även en gemensam drogförebyggande verksamhet, en så kallad Minimaria. Utveckling av socialpsykiatriverksamhet. (Mark). Behov av ökad kunskap kring den nya betalningsansvarslagen angående färdigbehandlade patienter. Lagen ställer krav på en effektivare vårdplaneringsprocess, och en samordnad vårdplan behöver upprättas när patient bedöms ha behov av insatser från primärvård eller kommun efter utskrivning. Stöd för att arbeta med sjukfrånvaro. En kommuns höga ohälsotal generellt och stor omsättning på personal diskuterades ingående, med frågor om hur man vänder en kultur där det anses legitimt att sjukskriva sig vid lättare ohälsa. Kommunen arbetar med att få ner sjukfrånvaron med tre procent och har målet för 2017 att skapa en välmående verksamhet, och behöver fylla planen med åtgärder (Herrljunga). Kvalitetsarbete. I en kommun nämns kvalitetsarbete som ett område för att få mer ordning och reda och struktur. Satsningar på utvecklingsarbete har medfört att kvalitetsstruktur har hamnat en aning efter. Nu satsas det på en förbättrad kvalitetsstruktur samtidigt som arbete pågår gentemot resultatstyrning. Kommunen satsar på att bli nominerad till kvalitetskommun och har fått ett omdöme om att vara starkt utvecklingsinriktad. Behov av stöd i ledningssystemen. Hur ska man få ledningssystem att leda till ökad kvalitet? Behov av smidigare vårdprocesser. Det uttrycktes behov av att få ett förbättrat flyt i vård-/omsorgskedjans alla led. 10

11 INTERNT ARBETSMATERIAL 2.4 Synpunkter och önskemål om formerna för framtida FoU-insatser I samband med behovsinventeringen togs upp att det finns behov av mer långsiktigt utvecklingsarbete och inte enbart i form av enstaka föreläsningar. Vidare togs frågan upp att forskning kan uppfattas som något otillgängligt och att det finns behov av gör så härprojekt. Det betonades att FoU Sjuhärad Välfärd har haft ett tydligt brukarfokus och att det är viktigt att inte tappa det, utan fortsätta att arbeta med brukarna i fokus när det gäller olika FoU-insatser. Formerna kan omfatta alltifrån individuell handledning i till exempel projekt, till arbete i grupper med varierande inriktning. Följande förslag och synpunkter framkom om former för FoU-insatser: Utbilda i två led: Handläggare/handledare deltar i en utbildning för att därefter utbilda andra i nästa steg. Ett exempel är Lär ut-projektet där sjuksköterskor har utbildats för att utbilda omvårdnadspersonal i kommunen. Dialog och reflektionsgrupper: Behov finns av forum för att reflektera och fördjupa bland annat etiska frågor. Att föra reflekterande diskussioner kan tillämpas inom många områden. Ett exempel som lyftes var behovet av att bli bättre på att kunna ge och ta emot konstruktiv kritik i personalgrupper. Handledning i konkreta projekt: Individuell projekthandledning efterfrågades av några kommuner. Olika metoder: Efterfrågan av till exempel rollspel och att arbeta med fallstudier. Aktionsforskning: En kommun (Bollebygd) hade haft utbildning i aktionsforskning och tyckte att det inneburit en stor utvecklingsmöjlighet som återförts till verksamheten. Detta omnämns som ett gott exempel att inspireras av. Utbildning, handledning, möten på distans: Det fanns önskemål om att finna former för att utbilda på distans då resor tar mycket tid för personalen, exempelvis ge seminarier via webb, så kallade webbinarier. Implementering som stöd vid tillämpning av utbildningsinsatser: Stöd vid implementering behövs, både i samband med introduktion och vid upprepning av olika utbildningar. Bakgrunden är att det finns problem med att utbildningsinsatser inte når ut i organisationerna, det satsas medel och utbildningarna genomförs, men implementeras inte. Omvärldsbevakning: Behov finns av att FoU Sjuhärad Välfärd omvärldsorienterar och sprider nyheter från bland annat nationell nivå som SKL och Socialstyrelsen. Vidare efterfrågas att FoUS uppdaterar om vad som kan komma att bli aktuellt framöver och vilka behov kommuner behöver hantera gemensamt. Exempel kan vara förändringar i lagstiftningen och utveckling mot storregioner. 11

12 INTERNT ARBETSMATERIAL Utvärderingsverkstäder En idé om ett nytt upplägg i utvärderingsverkstad har presenterats för diskussion under turnén. Utvärderingsverkstäder har bedrivits i FoUS:s regi under flera år. De har inneburit att deltagare träffats i grupp och arbetat framför allt två och två från samma verksamhet med ett gemensamt projekt under cirka 6 tillfällen under ett års tid. En ny idé från FoUS är att erbjuda två möjligheter, där man antingen enbart deltar i föreläsningar med olika teman som till exempel planering av projekt, alternativt även deltar med ett eget projekt och får handledning individuellt och i grupp. Upplägget diskuterades vid kommunbesöken och det framkom att behoven varierar. Några kommuner ställde sig positiva till ett omarbetat upplägg av utvärderingsverkstad, medan andra inte har möjlighet att prioritera insatsen i nuläget. Material och idéer fanns i några kommuner för att delta i utvärderingsverkstad, där man tyckte att det verkar vara ett bra arbetssätt och att det behövs tid i verksamheterna för att lösgöra tid för att arbeta med ett projekt så att man kan slutföra det. Andra hade projekt på gång och behov omgående, medan andra inte hade behov av den här formen av kompetensutveckling, utan uttryckte behov av individuell handledning på plats alternativt studier på distans. Att kunna utvärdera den egna verksamheten framhölls som viktigt. Representanter för kommunerna menade att det ibland startas projekt i kommuner utan att man tar sig tid att undersöka om det som genomförs är bättre än något annat. Det är i hög grad ekonomin som styr mer än att lära av vad tidigare resultat visat. Därför behövs egen kompetens kring utvärdering. Utvärderingar och uppföljningar ansågs viktiga och behöver ske smidigt och funktionellt med utgångspunkt från den egna verksamheten, för att alla ska kunna förstå vikten av dem. Genom att ta del av utvärderingsverktyg och kunskap är förhoppningen att man därefter kan få en ökad beredskap för att arbeta med utvärderingsprojekt. Formen för utvärderingsverkstäder diskuterades. Inledning kan ske i form av en inspirationsföreläsning och flera lyfte fram vikten av att arbeta med ett eget projekt och få handledning kring det. Kommunrepresentanter ansåg att en kortare variant behövs för baspersonal med färre tillfällen och under enbart en termin, och en längre variant behövs för projektledare och handläggare som arbetar med ett eget projekt. Sex månader ansågs vara en kort tid att delta för att enbart ta del av föreläsningar och eventuellt arbeta med planering av ett projekt. Mer fördjupning önskades av flera representanter från kommunerna. En svårighet kan vara att deltagare har olika förkunskaper och det diskuterades vilken nivå som bör gälla. Vidare ansågs det viktigt att chefer sanktionerar och är delaktiga och även undertecknar ett gemensamt avtal. Representanterna ställde sig tveksamma till avgift och tyckte att ett ingånget avtal med FoUS ska gälla. Avgift kan däremot tas ut av kommuner som inte är med i FoUS-samarbetet. Behov av handledning och projektstöd Det framkom att det finns behov av stöd och hjälp med att arbeta praktiskt med projekt i kommunerna. Det uttrycktes att projekt pågår i kommunen, men svårigheten kan vara att hålla i dem och slutföra dem eftersom det kan uppkomma mer prioriterade situationer. Dock är det inte endast projekt som det finns behov av att utvärdera. Det handlar även om 12

13 INTERNT ARBETSMATERIAL handläggares behov av att få kunskap om vilka insatser som fungerar eller insatser i den vanliga verksamheten som det finns behov av att utvärdera/följa upp eller arbeta med utveckling. Brukarundersökningar lyftes fram både som en möjlighet och en utmaning. Det uppfattades som viktigt att ha brukarfokus, men det finns svårigheter med att genomföra dem gentemot de egna brukarna. Vidare efterfrågas mer kommunanpassad metodik för att kunna driva projekt från planering till genomförande och implementering, inklusive plan för projektbudget. Kommuner söker medel regelbundet från Socialstyrelsen till olika projekt, vilket kanske kan ske gemensamt med andra kommuner, med stöd av FoUS. Även kunskaper om utredningsmetodik efterfrågades, det vill säga hur utredningar kan genomföras och vad det innebär att genomföra en analys. 2.5 Information, kommunikation och nätverk Företrädarna för kommunerna hade uppfattningen att kunskapen om FoUS:s verksamhet är förhållandevis låg i verksamheterna. FoUS:s uppgifter och roll i relation till kommunerna är otydlig, varpå initiativ till att vidareutveckla verksamhet genom FoU-insatser från chefer och medarbetare är relativt få. Samtalen om behov av FoU-insatser behöver föras även på en lägre verksamhetsnivå, och att chefer på olika nivåer och områden kan inbjudas till dialog och uppmuntra medarbetare med idéer att ta kontakt med FoUS. I samtalen med kommunerna nämndes behov av gemensamma kommunöverskridande nätverk. Det ansågs viktigt att kunna tänka ihop och samarbeta i frågor och projekt som är för omfattande att hantera enskilt, framför allt för mindre kommuner. Det betonades att tidsbegränsade nätverk kan behövas, till exempel vid en specifik fråga. Det uttrycktes även visst intresse av att ingå i tidsbegränsade arbetsgrupper/referensgrupper vid FoUS i angelägna frågor som integration, IBIC och social dokumentation. Det framfördes som fördelaktigt om FoUS kan delta i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds förvaltningschefs- och verksamhetschefsnätverks möten. Företrädare för FoUS har under hösten bjudits in till nämnda nätverk. Från samtliga kommuner önskades längre framförhållning för kompetensinsatser från FoU Sjuhärad Välfärd, för att underlätta planering i verksamheterna och för att kunna planera in deltagande i kompetensinsatser. Önskemål framfördes även om att förlägga aktiviteter under perioder som är mindre intensiva än andra, som t.ex. september och januari. FoU Sjuhärad Välfärds behov för kommunikation För FoUS:s del är kommunikationen med ägarparterna grundläggande för att kunna bedriva ett arbete som stödjer kunskapsutveckling i kommunerna utifrån behov. För FoUS är det avgörande att nå ut med information till rätt personer och att ha en kommunikation med viss kontinuitet med personer som är berörda av vissa frågor. FoUS och styrgruppen har fört resonemang om att kontaktytorna mellan kommunerna och FoUS kan utvidgas, så att inte merparten av informationsförmedlingen är knuten till styrgruppsledamöterna utan når fler nyckelpersoner. Diskussioner har även förts om att det skulle vara möjligt att ha någon form 13

14 INTERNT ARBETSMATERIAL av FoU-ombud i kommunerna som arbetar nära verksamheterna och kan fungera som kontaktpersoner i samarbetet med FoUS. FoUS ser ett stort värde av att föra dialoger med yrkesverksamma som arbetar nära målgrupperna för att inhämta synpunkter. En nära anknytning till brukarna är central. FoUS ser samarbetet med personal i utvecklingspositioner eller i ledande befattningar som avgörande, eftersom de har ett mandat att bedriva förändrings- och utvecklingsarbete. Det behövs kunskap och kännedom om praktiken både för kunskapstillförsel och för att insatser ska kunna anpassas efter de behov och förutsättningar som råder i verksamheterna. Särskilt eftersom det nya kommunala FoUS:s resurser är betydligt mer begränsade är det avgörande att FoU-insatser sker som kommer kommunerna tillgodo. Det kan även bli aktuellt att anställa projektledare under en viss tid som arbetar på heltid eller deltid vid sidan av sin ordinarie tjänst i kommunen. Dessa kan driva eller arbeta med projekt med stöd och handledning från FoUS, och kan ha en arbetsplats i FoUS:s verksamhet vid högskolan. FoUS vill även erbjuda möjligheter för engagerade medarbetare att bidra till en kunskaps- och verksamhetsutveckling samt en mer individuell yrkesmässig utveckling. 2.6 Synpunkter från Högskolan i Borås I mötet med företrädare från forskare och ledning vid högskolan diskuterades det om hur Högskolan i Borås (HB) skulle kunna identifiera, problematisera och arbeta med de välfärdsutmaningar och behov som har identifierats i dialog med ägarpartskommunerna, och hur HB genom forskning skulle kunna bidra till en bättre praktik. Vid HB-dialogen föreslogs att 2-3 teman skulle väljas ut som fokuserar angelägna välfärdsproblem med konsekvenser som sedan kan relateras till forskarkompetens vid HB (och externt). Likaså föreslogs att rollfördelningen mellan kommuner, FoUS och HB ska diskuteras vidare för att komma fram till vem som ska göra vad. Att utöka och vidareutveckla samarbetet vid HB mellan centrum och olika forskargrupper, bland annat kring gemensamma externa forskningsansökningar, framhölls som värdefullt. Därigenom kan även internorganisatoriska akademiska gränser vid högskolan överskridas, eftersom FoU-projekt behöver beforskas utifrån ett flervetenskapligt perspektiv. Mycket kunskap finns i olika forskargrupper och även andra nätverk av olika slag kan användas i högre utsträckning än vad som nu sker. Inställning och attityder till FoU-arbete är betydelsefulla för ömsesidig kompetensutveckling mellan forskare och praktiker. Vid mötet påtalades att Högskolan i Borås är minoritetsägare och att det behöver finnas respekt och en positiv inställning till kommunernas kärnfrågor. FoUS:s inkontinensprojekt framhölls som ett konkret exempel på ömsesidigt lärande, där såväl forskares kunskaper inom området och kommunala företrädares erfarenheter synliggjorts och tillvaratagits. En kompentensutvecklingsmodell i två led kan innebära att FoUS utbildar representanter från kommunala verksamheter som i sin tur lär ut till anställda i kommunerna. Att ta del av andra sätt att arbeta med utveckling och forskning, till exempel att arbeta i FoU-miljö, kan vara till hjälp i den egna professionen för såväl praktiker som forskare. 14

15 INTERNT ARBETSMATERIAL Angående resurser och förslag till finansiering föreslogs att FoUS kan söka medel hos olika finansiärer tillsammans med forskare vid Högskolan i Borås. Samverkan till exempel genom att kommuner med en idé satsar en viss summa pengar och att FoUS bidrar med medel i ett första skede, skulle kunna underlätta ansökningar av externa medel. Likaså skulle enskilda personer/representanter från högskolan kunna vända sig till FoUS med idéer för kompetensinsatser som även skulle kunna generera utvecklingsprojekt. I sammanhanget lyftes att det är av stor vikt att skapa både en rimlig förväntan och en rimlig arbetsfördelning, att hamna i rätt balans, samt att skapa projekt med relevant finansiering. Samverkan var en fråga som återkom under diskussionerna, både när det gällde finansiella och personella resurser. Det föreslogs tematiska/ämnesmässiga indelningar där vetenskaplig kunskap är relevant. Det går inte alltid att lösa konkreta verksamhetsproblem i kommunerna menade man, då det krävs andra åtgärder, till exempel av organisatorisk art. Därtill behöver finansieringen ske på andra sätt. Digitalisering är ett möjligt framtida ämne att arbeta med, dels för att underlätta för medarbetare och dels för att användas som redskap som kan stimulera olika målgrupper. CVS har välfärdsteknologi som ett fokusområde och en fråga ställdes om ur vilket perspektiv välfärdsteknologi/digitalisering ska betraktas. Andra frågor som lyftes var exempelvis integrationsfrågor, där det finns befintliga forskningsprojekt som skulle kunna relateras till kommunernas problematik. En ytterligare fråga är hur skola/hälsa/socialtjänst skulle kunna mötas och att samarbetet ofta beror på vilka utgångspunkter som man har. Diskussionerna återkom till vad som är viktigast att arbeta med och vad som ska prioriteras samt på vilket sätt man kan arbeta med dessa frågor. Det framhölls också som betydelsefullt att identifiera kompetensinsatser, utvecklingsinsatser och forskningsinsatser från högskolans sida. Angående samarbete och samverkan är det viktigt att det sker med en viss kontinuitet, inom ett avgränsat område och under en avgränsad tid, så att man vet vilka personer som ska ingå inklusive konkreta samarbetsinitiativ. 3 Fortsatta diskussioner i styrgruppen 3.1 Inledande diskussion 28/10 Vid styrgruppsmötet presenterades vad som framkommit under besöksturnén och styrgruppens deltagare fick utifrån underlaget möjlighet att uttrycka vad de anser är prioriterade frågor att arbeta vidare med, och vad som inte anses tillhöra FoUS:s uppgifter. Synpunkter på sammanställningen handlade om att organisations- och personalfrågor varit i fokus i hög grad under kommundialogerna. Det diskuterades i vilken grad insatser ska riktas till brukarna eller till organisationen och det framhölls att FoUS:s roll och uppgift är att medverka till utveckling som prioriterar målgrupperna. FoU Sjuhärad Välfärd står för anknytning till forskning som bidrar till ett vetenskapligt perspektiv på utvecklingsfrågorna. Även om personalförsörjning är en central fråga är det en 15

16 INTERNT ARBETSMATERIAL utmaning som kommunerna primärt ska hantera själva, eller med hjälp av andra organisationer. Det framfördes att arbetsplatser som ger möjligheter till olika former av kompetenshöjning och som har en utvecklingsinriktad orientering ger förutsättningar som kan bidra till att kommuner blir mer attraktiva arbetsgivare. Efter diskussion kunde det konstateras att fokus i stor utsträckning fortsatt ska gälla brukarna och att FoUS parallellt ska arbeta med frågor som rör chefer och medarbetares uppdrag, eftersom det indirekt gynnar brukarna. Styrgruppsmötet diskuterade även hur kommunerna och högskolan skulle kunna möta varandras behov och stå för ett ömsesidigt utbyte. Högskolan framförde förslag om att anordna workshoppar utifrån ämnen och låta kommunerna välja vad de vill prioritera. Best practice nämndes som ett arbetssätt, att i aktuella frågor presentera vetenskap eller metoder som bedöms som framstående inom området. Under diskussionen poängterades det från kommunernas håll att ledarskap och chefskap kan vara ett område som det finns behov av att utveckla och att det är ett fält som det finns mycket forskning och kunskap om vid Högskolan Borås och även är en central fråga vid CVS (Centrum för Välfärdsstudier), som FoUS kan samarbeta med. En ytterligare respons på resultatredovisningen berörde det faktum att det till största del varit representanter i ledande befattningar som har lämnat synpunkter om utmaningar och behov i kommunerna. Det framfördes att det perspektivet präglar svaren och fråga ställdes huruvida resultatet skulle ha sett annorlunda ut om de som arbetar närmast brukarna hade fått prioritera och lämna förslag. 3.2 Diskussion kring kompetensinsatser 25/11 Mötet ställdes in och diskussionen framflyttas till nästa styrgruppsmöte 16/ Diskussion vid nätverksdagar 16/11 med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförband Verksamhetschef och samordnare deltog vid Nätverksdagar för verksamhetschefer som Boråsregionen Sjuhärads kommunalförband anordnade. Vid detta möte presenterades vad som framkommit i dialog med kommunerna och högskolan. Följande synpunkter och frågor framfördes av deltagarna: Det är viktigt med systematik och att arbeta med långsiktighet för att kunna lyckas med implementering. Prioritera arbetet med utveckling av kompetens och strategier för implementering i kommunerna. Utifrån förändringar i omvärlden behöver frågor lyftas och diskuteras. Till exempel att vi blir allt fler äldre i relation till befolkningen i övrigt, vad det kan få för betydelse och möjliga konsekvenser. 16

17 INTERNT ARBETSMATERIAL Är vård- och omsorgscollege en fråga för FoUS? FoU-verksamheter i landet vidgar sitt arbete till att omfatta fler områden, förutom socialtjänst även boende och skola. Försörjningsstöd? En fråga ställdes om vad som har sagts om det under besöksturnén. Gunilla Bothén på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund berättade att hon gjort en sammanställning i frågan. I den framstod problematik kring att komma in i försörjningsstöd, men även svårigheter att komma ur långvarig fattigdom. Behov av att bidra till implementering av BPSD har lyfts fram vid FoUS:s kommunbesök under hösten. Elisabeth Johnsson på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund meddelade att hon ordnar kompetenssatsning med jämna mellanrum kring BPSD. Utvärderingsverkstäder: Kommentar kring att tempo och innehåll behöver ses över (ökas). FoUS arbetar med att förändra upplägget och innehållet för att bättre motsvara behoven. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund håller i chefsnätverk enligt följande: förvaltningschefer, verksamhetschefer för äldre, funktionshinder, IFO och socialpsykiatri. De har 4-5 möten/år. Ett förslag är att FoUS får kallelse och utifrån innehållet i kallelsen tar ställning till deltagande, men planerar in att delta en gång på våren respektive hösten för att diskutera prioriteringar inför verksamhetsplanering i kommunerna. Tematillfälle önskvärt, när FoUS är med ska alla förbereda sig inför mötet för att kunna diskutera satsningar. Elisabeth Johnsson meddelade att förvaltningschefer ska ta beslut i december om samverkansgrupp för IBIC. 3.4 Ansvarsfördelning mellan ägarparterna och samarbetsparterna Ska diskuteras vid styrgruppens möte i februari

18 INTERNT ARBETSMATERIAL 4 Referenser IBIC ICF (2003). LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SoL, Socialtjänstlagen Svenskt Demenscentrum Senast uppdaterad 26 maj 2016 Noter 1. Best practice är en praxis som är införd, fungerar och används samt bedömd av experter på området som det bästa som finns i bruk för tillfället. En praxis kan vara olika företeelser, t.ex. en process, ett avtal, en rutin, ett förhållningssätt. 18

19 Bilaga 1 VERKSAMHETS- PROGRAM FÖR FoU Sjuhärad Välfärd FoUS Styrgrupp

20 lnnehållsförteckning Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Inledning... 1 Mål och prioriterade områden... 1 Samverkan och ägarparternas roll... 1 Prioriteringar under perioden... 2

21 Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd lnledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom det kommunala välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad och Högskolan i Borås. Högskolan i Borås förvaltar FoU Sjuhärad Välfärd enligt uppdrag av parterna. Genom fokus på sociala frågor och välfärdens utmaningar ska forsknings- och utvecklingsarbete generera kunskap till ägarparterna genom FoU-projekt och olika kompetensinsatser. FoUS:s övergripande målsättning för perioden beskrivs i detta verksamhetsprogram. FoUS:s avtal mellan ägarpartema är det övergripande styrdokumentet för verksamheten. Verksamhetsprogrammet, som fastställs och revideras av FoUS:s styrgrupp, anger inriktning och prioriteringar under avtalsperioden. En årlig verksamhetsplan konkretiserar verksamhetens mål och fastställer prioriteringar. Denna följs upp av FoUS:s styrgrupp två gånger per år. Mål och prioriterade områden Det övergripande målet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till att utveckla parternas arbete med sociala frågor och utmaningar i välfärdsarbetet, genom att: genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt, stärka och vidareutveckla samverkan mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, utvärdera, förnya och utveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning, medverka till utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt som främjar och utvecklar verksamheternas kvalité, sprida erfarenheter och bidra till implementering av resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt, förmedla relevant information genom aktiv omvärldsbevakning och samverka med andra FoU-enheter. FoU Sjuhärad Välfärds verksamhet har kommuninvånarna i Sjuhäradsbygden som utgångspunkt för att bedriva forskning och utveckling samt kompetensutveckling inom det sociala välfärdsområdet. Hållbar utveckling, folkhälsa, integration och genus är viktiga aspekter inom ramen för FoUS:s verksamhet. Samverkan och ägarparternas roll FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i nära samverkan med parterna och deras brukare. Respektive ägarpart har ansvar för sina respektive områden. Behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är stort, inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Högskolan i Borås har ett övergripande ansvar inom givna förutsättningar att tillhandahålla kompetent personal och bidra till kompetensutveckling och FoU-verksamhet. Vid behov kompletteras FoU-arbetet med lärare och forskare anställda vid andra lärosäten och företrädare från professionerna. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom bland annat vård, arbetsliv och välfärd. FoUS och ägarparterna prioriterar frågor som rör socialt välfärdsarbete. Högskolan i Borås strävar efter att kunna anordna kurser och på sikt även utbildning inom det sociala området. 1

22 Prioriteringar under perioden Följande frågor prioriteras under perioden : Övergripande frågor: Initiera och genomföra FoU-projekt inom det kommunala välfärdsområdet nu även med inriktning på demografi, ekonomi, teknologi, boende samt arbetsmarknad. Öka kunskapen om FoUS:s olika insatser hos parternas medarbetare. Aktivt sprida och bidra till att FoU-resultat, som t.ex evidensbaserad praktik (EBP), tillvaratas och implementeras så att kunskapsutveckling sker i verksamheterna genom ägarparterna. Stärka och vidareutveckla samarbetet mellan berörda organisationer lokalt i Sjuhärad, samt regionalt och nationellt. Delta aktivt i befintliga nätverk och vid behov etablera nya nätverk. Aktuella interna frågor under perioden: Förtydliga syftet med FoU Sjuhärad Välfärd genom konkreta mål under olika tidsperioder, vilka fastställs i årliga verksamhetsplaner. Förtydliga och stärka styrgruppens uppdrag, roll och engagemang. Styrgruppen ska initiera, prioritera, stödja samt sprida och återföra resultat i verksamheterna. Ansökningar om externa medel ska ske för att stärka FoUS, gärna i samarbete med lämpliga samverkanspartner. Kompetensinsatserna ska ses över när det gäller form, tidslängd, geografisk spridning och nivå i relation till professionernas behov. God framförhållning ska eftersträvas. På grund av den nya FoU-inriktningen och den ekonomiska situationen, ska FoUS:s basorganisation ses över. Formerna för brukarråd ska ses över. I slutet av avtals- och verksamhetsperioden ska en utvärdering ske. 2

23 AVTAL FoU Sjuhärad Välfärd

24 lnnehållsförteckning Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Firma... 1 Parter... 1 Syfte... 2 Uppdrag... 2 Ersättning... 2 Styrning... 2 Sammanträden... 3 Beslut... 3 Delegation... 3 Ägarforum... 3 Brukarråd... 3 Nya parter... 4 Jäv... 4 Basorganisation och medarbetares anknytning... 4 Äganderätt till forskningsresultat... 4 Redovisning... 4 Revisorer... 5 Finansiering... 5 Avtalsändringar... 5 Avtalstid... 5 Verksamhetens upphörande... 5 Tvist... 5 Övriga bestämmelser... 6

25 Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Välfärd Verksamhet och drift vid fortsatt samverkan inom ramen för FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) bygger på detta samverkansavtal. Parterna förbinder sig att vara lojala med FoUS:s syfte och medger att detta avtal ska tolkas i ljuset av angivet syfte. Mellan angivna parter har träffats följande fyra-åriga avtal. 1 Firma 1.1 FoU-enheten benämns "FoU Sjuhärad Välfärd" och förkortas FoUS. 2 Parter 2.1 Bollebygds kommun BOLLEBYGD 2.2 Borås Stad BORÅS 2.3 Herrljunga kommun HERRLJUNGA 2.4 Marks kommun KINNA 2.5 Svenljunga kommun SVENLJUNGA 2.6 Tranemo kommun TRANEMO 2.7 Ulricehamns kommun ULRICEHAMN 2.8 Vårgårda kommun VÅRGÅRDA 2.9 Högskolan i Borås BORÅS 1