Remiss gällande förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell m.m. vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst

Transkript

1 Remiss gällande förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell m.m. vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Kommunstyrelsen beslutade att sända förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst på remiss. Remissvaret ska vara Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad tillhanda senast Remissen avser stadsdelsnämndernas uppfattning om hur förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Utöver stadsdelsnämnderna beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet på remiss till branschorganisationer, fackliga organisationer samt brukarorganisationer. Följande ges möjlighet att besvara remissen: SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Örgryte-Härlanda SDN Centrum SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Lundby SDN Norra Hisingen Famna Vårdföretagarna Kommunal Vårdförbundet SACO Vision PRO (Pensionärernas riksorganisation) SPF (Sveriges pensionärsförbund) SPRF (Sveriges pensionärers riksförbund) SKPF (Svenska kommunalpensionärernas förbund) RPG (Riksförbundet pensionärsgemenskap)

2 HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) med dess 46 medlemsföreningar FUB (Föreningen för Barn, Ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) GDF (Göteborgs Dövas Förening) Barnplantorna Demensförbundet Anhörigas riksförbund Nästa steg i stadsledningskontorets arbete är att ta fram förslag till förfrågningsunderlag som kommer innehålla krav på leverantören, krav på tjänsten, administrativa krav samt avtalsvillkor. Under arbetet kommer exempelvis följande punkter hanteras. Arbetsvillkor och krav på kompetens Attraktiv hemtjänst påverkan på valfrihetssystemet och vice versa Definition av vilken verksamhet som ska konkurrensutsättas Geografisk begränsning och kapacitetstak Göteborgs stads Ickevalsalternativ för hemtjänst Krav på utförare gällande IT-system och säkerhet Process för godkännande samt uppföljning av utförare Kommunikation till medborgare och medarbetare gällande valfrihetssystemet och godkända utförare Stadsledningskontoret avser föreslå kommunstyrelsen att även sända förslag till förfrågningsunderlag på remiss. Svar på remissen ska senast sändas med e-post till gisela.askne@stadshuset.goteborg.se Frågor besvaras av: Karin Magnusson tel planeringsledare Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård, Stadsledningskontoret Gisela Askne tel planeringsledare Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård, Stadsledningskontoret

3 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1255/15 Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi Tidigare behandling Bordlagt den 1 juni 2016, 384. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 17 maj Yrkande från M, KD och L den 27 maj Yrkande från V, S och MP den 17 augusti Tilläggsyrkande från V, S och MP den 17 augusti Yttrande från SD den 1 juni Yttrande från V, S och MP den 17 augusti Yttrande från M, L och KD den 17 augusti Information Eva Hessman lämnar en kompletterande information och anmäler att stadsledningskontorets förslag beträffande remisstid ändras från den 31 augusti till den 11 oktober Yrkanden Daniel Bernmar (V) yrkar i första hand att ärendet ska återremitteras i enlighet med yrkande från V, S och MP den 17 augusti 2016 och i andra hand bifall till tilläggsyrkande från V, S och MP den 17 augusti Vidare yrkar Daniel Bernmar att remisstiden ändras från den 31 augusti till den 31 oktober Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från M, L och KD den 27 maj Vidare yrkar Jonas Ransgård att remisstiden ändras från den 31 augusti till den 11 oktober Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer först propositioner på dels ärendets återremiss och dels ärendets avgörande idag och finner att kommunstyrelsen beslutat återremittera ärendet i enlighet med yrkande från V, S och MP den 17 augusti Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för ärendets återremiss och Nej för ärendets avgörande idag. 1 (3)

4 Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (FP), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstar Nej (7). Kommunstyrelsen har med 7 röster mot 6 beslutat att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Propositionsordning Kommunstyrelsen beslutar först att bifalla stadsledningskontorets förslag med undantag av den del som avser remisstiden. Kommunstyrelsen beslutar härefter att bifalla yrkande från M, KD och L den 27 maj 2016 och tilläggsyrkande från V, S och MP den 17 augusti Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer därefter propositioner på Daniel Bernmars yrkande om en förlängd remisstid till den 31 oktober 2016 och Jonas Ransgårds yrkande om en förlängd remisstid till den 11 oktober 2016 och finner att Daniel Bernmars yrkande bifallits. Omröstning begärs. Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Daniel Bernmars yrkande. Nej för bifall till Jonas Ransgårds yrkande. Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (FP), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstar Nej (7). Kommunstyrelsen har med 7 röster mot 6 beslutat i enlighet med Jonas Ransgårds yrkande. Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag med tillägg enligt yrkande från V, S MP den 17 augusti 2016 och M, KD och L den 27 maj 2016: 1. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder med begäran om yttrande senast Ärendet remitteras till de pensionärsorganisationer som finns representerade i Göteborgs Stads pensionärsråd, de organisationer som finns representerade i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Demensförbundet, Fackförbundet Kommunal, Vårdförbundet samt Anhörigas Riksförbund. 3. Ärendet remitteras till Almega och Famna för inhämtande av synpunkter. Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(3)

5 Protokollsanteckningar Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 juni Representanterna från V, S och MP antecknar som yttrande en skrivelse från den 17 augusti Representanterna från M, L och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 17 augusti Reservationer Ledamöterna från V, S och MP reserverar sig mot beslutet att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och beslutet om en förlängd remisstid till den 11 oktober Justering Protokollet under denna paragraf förklaras för omedelbar justerat. Expedieras Remittering genom stadsledningskontoret i enlighet med tjänsteutlåtande och yrkanden från M, KD och L samt V, S och MP Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 3(3)

6 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi Förslag till beslut I kommunstyrelsen Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder med begäran om yttrande senast Sammanfattning Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att skicka ut tjänsteutlåtandet på remiss till samtliga stadsdelsnämnderna med begäran om yttrande senast Remissen avser stadsdelsnämndernas uppfattning om hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. För att inte tidsplanen för införandet av valfrihetssystem enligt LOV ska förskjutas medges en bordläggning. En för staden gemensam enhet för att teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal föreslås. Enheten kommer att arbeta mot både egen regi och externa utförare och överta en del av stadsdelsnämndernas nuvarande arbete med uppföljning. Stadsledningskontoret har i ärendet kommit fram till att stadens nuvarande resursfördelningsmodell kan kvarstå. Inom valfrihetssystemet ska alla utförare erhålla ersättning enligt samma principer. Det innebär att det är kommunfullmäktige som beslutar om hemtjänstersättningen (timpris och ersättningsmodell). Stadsledningskontoret föreslår en ersättningsmodell utifrån utgångspunkterna beviljade biståndstimmar och tid för delegerad hälso- och sjukvård, ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid, ersättningen ska innehålla indirekt brukartid, transporttid, personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Förslaget till vilka poster som ingår i underlaget för att räkna fram hemtjänstpengen finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Ekonomiska konsekvenser Konkurrensutsättning enligt LOV ger, till skillnad mot vad som gäller vid LOUupphandling, inte utrymme för priskonkurrens. För att genomföra valfrihetssystem enligt LOV krävs en organiserad uppföljning och kvalitetskontroll av såväl privata leverantörer som egen regi verksamhet. 1(13)

7 Stadsledningskontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande en stadengemensam enhet för uppföljning och genomförande av konkurrensutsättningen. Oavsett om uppgifterna organiseras stadengemensamt eller på annat sätt, kommer det innebära utökade kostnader för staden. Under tidsperioden april 2017 till juli 2018, då valfrihetssystemet kommer att införas, bedömer stadsledningskontoret att enheten bör bestå av fem årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka fem mnkr helårseffekt inklusive kringkostnader. Därefter kommer enheten behöva utökas, hur mycket beror på antalet utförare som söker och tecknar kontrakt/avtal med staden om att utföra hemtjänst. Bedömningen är att enheten bör bestå av totalt cirka nio årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka nio mnkr helårsbasis, när samtligt uppgifter är aktuella för enheten. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare och ingår i dagsläget i stadsdelsnämndernas uppdrag. En omfördelning av resurser från stadsdelsnämnderna till den stadengemensamma enheten kan vara aktuell för fyra årsarbetare. Resterande del av kostnaderna är en kostnadsökning för staden oberoende var uppgifterna organiseras. Den ersättningsmodell och det timpris för hemtjänst som kommer att föreslås är kostnadsneutral utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Modellen kommer däremot att ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. En identifierad ekonomisk risk är att den biståndsbedömda tiden kan vara högre än vad som motsvarar brukarnas faktiska behov. Mätning som genomfördes hösten 2014 visade att 60 procent av den biståndsbedömda tiden utfördes. När ersättningen utgår från biståndsbedömd alternativt utförd tid kan konsekvensen bli att kostnaderna ökar. Flera kommuner anger att kommunens egenregi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Stadsledningskontoret återkommer avseende de ekonomiska konsekvenserna av inrättande av en kommungemensam enhet i det kompletterande budgetunderlaget hösten 2016 och angående ekonomiska konsekvenser i övrigt i kommande kompletterande budgetunderlag och i budgetunderlaget för åren Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införande av valfrihetssystem en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Mångfaldsperspektivet Införande av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukarna kan välja mellan och kommer medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Den organisation som föreslås ska säkra att utförare godkänns på lika Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)

8 villkor enligt en fastställd process samt att uppföljning av samtliga utförare, både externa och egen regi, sker på ett likvärdigt sätt. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I framtagandet av förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell har omvärldsbevakning skett genom utbildning av Upphandlingsmyndigheten, dialog med ansvariga på Sveriges kommuner och landsting, studiebesök i ett antal kommuner samt litteratur från bl.a. Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Stadskontoret och Socialstyrelsen. Bilaga 1 Bilaga 2 Stadsledningskontorets utredning om förutsättningar för ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV inom Göteborgs stad. Kommunstyrelsens protokoll , Dnr 0606/12 Stadsledningskontorets förslag till poster i ekonomisk ersättningsmodell. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)

9 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2015 nummer 92. Aktuellt tjänsteutlåtande beskriver konsekvenser för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att skicka ut tjänsteutlåtandet på remiss till samtliga stadsdelsnämnderna med begäran om yttrande senast För att inte tidsplanen för införandet av valfrihetssystem enligt LOV ska förskjutas medges en bordläggning Ärendet avser återkomma till kommunstyrelsen Tidsplan Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Annonsering ska ske löpande på den nationella webbplatsen Nya leverantörer kan kontinuerligt ansöka om att bli godkända, och ansökningarna ska prövas löpande. För att bli godkänd som utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska utföraren uppfylla de krav som kommer att ställas i förfrågningsunderlaget. Förslag till förfrågningsunderlag kommer att behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i januari Förfrågningsunderlaget kommer innehålla krav på leverantören (ekonomisk ställning, lokaler, verksamhetsansvarig, kvalitetsledningssystem etc.), krav på tjänsten (definition av tjänsten, målgrupp för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)

10 tjänsten, tjänstens omfattning samt krav på tjänsten utförande - kvalitetskrav etc.), administrativa krav samt avtalsvillkor. När det gäller kommunens egen regi kan överenskommelser tecknas utifrån samma kvalitetskrav som i förfrågningsunderlaget. Införande av valfrihetssystem innebär att kommunen ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Kommunen ska även iaktta principerna om öppenhet, ömsesidighet erkännande och proportionalitet när valfrihetssystem tillämpas. Enskild individ som är beviljad hemtjänst kan välja utförare utifrån de utförare som är godkända att verka där den enskilde bor. Kommunens ansvar i valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma kostnaden för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med dem som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och ska uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de privata konkurrera med kvalitet. Överväganden i organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver göras i stadsdelsnämnderna. Rollfördelning och styrande regelverk Kommunallagen (KL) reglerar hur det politiska arbetet organiseras i kommuner och landsting. Nedan ges en beskrivning av rollfördelning mellan de olika kommunala organen och de regelverk som styr. Enligt 19 b kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Lag (2014:573) Stadsledningskontoret arbetar med att utforma ett program och planerar att lägga fram ett förslag till KS och KF under hösten Kommunfullmäktige Kommunallagen (KL) ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Inledningsvis bör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt i vissa frågor nämnas. Det rör ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och framgår av 3 kap. 9 KL. I dessa frågor är det fullmäktige som ska fatta beslut. Andra ärenden kan fullmäktige delegera, såvida inte de enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige, 3 kap. 10 KL Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)

11 Kommunstyrelse Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i det reglemente för kommunstyrelsen som fullmäktige fattat beslut om. I reglementet framgår kommunstyrelsens uppdrag och uppgifter. Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan och ska vara informerad om och ha ansvar för hela stadens utveckling och utöva styrning, ledning och samordning av kommunens verksamheter samt ha en överblick över hela den kommunala förvaltningen (uppsiktplikten). Genom den lednings- och samordningsfunktion som framgår av 6 kap. 1 KL ges kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för helheten i kommunen. Kommunstyrelsen ska se till att organisationen är ändamålsenlig på ett övergripande plan. Stadsdelsnämnder ansvar för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinder m.m. Nämndernas ansvar enligt kommunallagen innebär att de var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De ska följa sina reglementen och sörja för en ändamålsenlig organisation inom sina respektive verksamheter. De ska följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och gällande lagstiftning. Enligt stadsdelsnämndernas reglemente är nämnderna ansvariga, bland annat, för uppgifter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter. Nedan anges utdrag ur reglementet på några tillämpliga punkter ( 8) för äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård: Alla uppgifter som enligt socialtjänstlagen och andra författningar som ankommer på kommunen och ej tillagts annan nämnd. Hälso- och sjukvård enligt d, hälso- och sjukvårdslagen. Ärenden om hemvårdsbidrag till vuxna och till barn samt anställning av närståendevårdare för vuxna och för barn enligt grunder antagna av fullmäktige. Att ansvara inom sitt geografiska område för introduktion av flyktingar och invandrare i enlighet med vad kommunfullmäktige beslutat. Stadsdelsnämnd ansvarar också för stöd och service till vissa funktionshindrade ( 9). Stadsdelsnämndens befolkningsansvar för de personer som behöver stöd från hemtjänsten förändras inte genom att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder enligt reglementet ( 13 och 13 a): Stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo ska för hela staden ansvara för samordning, ansökning, beläggning och ersättning till den palliativa vård som bedrivs inom ramen för Hospiceverksamheten. Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda ska för hela staden ansvara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen innefattande bland annat förmedling av lägenheter i äldreboende och korttidsplatser inom äldreomsorg samt verksamhetsuppföljning av externt upphandlad äldreboendeverksamhet och medverka i kommungemensam äldreboendeplanering. Avgränsning Utredningsarbetet inför att valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten införs omfattar många frågeställningar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)

12 Detta tjänsteutlåtande tar upp konsekvenser på stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Andra frågeställningar som utreds, men inte behandlas i detta tjänsteutlåtande är exempelvis; vilka konsekvenser införandet av valfrihetssystem får för anställningsförhållandena för omsorgspersonal, enhetschefer och handläggare samt konsekvenser för de yrkesroller som samarbetar med hemtjänsten och påverkan på dess teamsamverkan. Vilken påverkan får valfrihetssystemet på samverkan mellan kommunen och Västra Götalandsregionen? Vilka delar av hemtjänstens verksamhet ska ingå i förfrågningsunderlaget, ska valfriheten avse insatser som utförs alla tider på dygnet? Hur ska förfrågningsunderlaget utformas avseende ex. geografisk begränsning, kapacitetstak, värdighetsgarantier, nationella minoriteter, kvalitetsregister, anhöriganställningar och kontinuitet? Hur ska stadens så kallade ickevalsalternativ definieras? Hur ska informationen till medborgarna vara utformat gällande valfrihetssystemet, valbara utförare och jämförelsetjänst? Utredningen behöver ta ställning till vilka krav som ska ställas gällande externa utförares användning av kommunens IT-system. Vid införandet av valfrihetssystem behövs exempelvis externt intranät för privata aktörer, IT stöd för ersättning till utförare samt system för att hantera ansökan om att bli utförare i stadens hemtjänst och eventuellt hantering av icke-val. Uppföljningens olika nivåer Stadsledningskontoret har i utredningen använt Konkurrensverkets vägledning om avtalsuppföljning av vård och omsorg. I vägledningen har en beskrivning av olika uppföljnings- utvärderingsnivåer gjorts; A systemnivå, uppföljning gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B- uppföljning av verksamhetsområden, till exempel all hemtjänst. C- avtalsuppföljning, uppföljning av kraven på leverantören och deras tjänster. D- uppföljning på individnivå, uppföljning av insatser i förhållande till biståndsbeslut och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. A och B nivån ingår inom stadsledningskontorets ordinarie uppföljning av kärnverksamhet och kommunfullmäktiges mål och inriktningar, vilket redovisas till KS och KF. C nivån avser den uppföljning av hemtjänstens utförare, som i dagsläget utförs av stadsdelsnämnderna. När valfrihetssystem enligt LOV införs i staden kommer omfattningen av uppföljningen att öka då fler aktörer kommer utföra hemtjänst. Det kommer finnas krav på en likartad uppföljning för egen regi och externa utförare. D nivån genomförs av biståndshandläggare/socialsekreterare (som har delegation från SDN att besluta om hemtjänstinsatser) samt av legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal som har delegerat, ordinerat eller instruerat en hälso- och sjukvårdsåtgärd till personal inom hemtjänsten. I redogörelsen inom D nivån är utgångspunkten att delegerade, ordinerade eller instruerade hälso- och sjukvårdsåtgärder, för de som har hemtjänst, ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)

13 I samband med införande av valfrihetssystem enligt LOV behöver nya funktioner och uppgifter inrättas och förtydligas. Organisation för att teckna kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet För att genomföra konkurrensutsättningen behöver organisation skapas för att; Behandla ansökningar Godkänna sökande leverantörer Teckna kontrakt/avtal Leverantörerna ska kunna starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet Revidera förfrågningsunderlag Informations- och dialogmöten Organisation för att följa upp kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet Kommunen ska se till att leverantörerna uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Att inte följa upp kontrakt/avtalen anses kunna snedvrida konkurrensen, eftersom leverantörerna då kan låta bli att ta de ställda kraven på allvar. För att likabehandling ska råda bör externa utförare och kommunens egen regi följas upp likvärdigt. Alla delar i uppföljning av leverantören är dock inte aktuella för den egna regin. Exempel på sådana delar är; uppföljning av skatte-, ekonomisk och juridisk status. Uppföljning av kontrakt/avtal kan delas upp i tre delar; uppföljning av leverantören (kvalificeringskraven) uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor Stadens resursfördelningsmodell Kommunfullmäktiges principer för stadens resursfördelning till stadsdelsnämnderna är; Kommunbidrag skall fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden Kommunbidrag skall fördelas utifrån tydliga och av SDN opåverkbara kriterier Nya prioriteringar skall snabbt kunna verkställas med modellen Modellen skall utmynna i en ram Detta innebär att det är stadsdelsnämnderna som prioriterar resurser till de olika verksamhetsområdena utifrån hur nämnden bedömer de lokala behoven. Resursfördelningen till hemtjänsten kan därför variera mellan nämnderna och påverkar därmed ersättningsnivå och nettokostnad per hemtjänsttimma. Stadsdelsnämndernas ersättningsmodeller skiljer sig åt vilket medför att det är svårt att ta fram en korrekt jämförelse. De stadsdelsnämnder som utför hemtjänst för personer under 65 år inom funktionshinder verksamheten (endast ett fåtal i nuläget) arbetar inte med prestationsbaserad hemtjänst utan verksamheten är anslagsfinansierad. När staden inför valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten är förutsättningen att den ekonomiska ersättningsmodellen ska vara konstruerad så att alla utförare erhåller ersättning enligt samma principer, vilket förutsätter att ersättningsprinciperna är transparenta och icke-diskriminerande, det vill säga lika för alla utförare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)

14 Detta innebär att det kommer vara kommunfullmäktige som beslutar om hemtjänstersättningen (timpris och ersättningsmodell) när valfrihetssystemet är infört. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst För att bland annat stödja kommunerna i sitt arbete med införandet av valfrihetssystem har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en vägledning gällande val av ersättningsmodell och beräkningsnivå inom hemtjänst och särskilt boende. Vid framtagning av en ersättningsmodell har kommunen ansvar för att de externa utförarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Samtidigt måste även förutsättningarna för egen verksamhet samt kommunens ekonomi beaktas. Att hitta en rimlig ersättningsnivå är inte enkelt. Ingen kommun vill betala för mycket och en hög ersättning kan dessutom utgöra ett olagligt statsstöd. Samtidigt minskar en låg ersättning intresset hos utförarna, vilket kan gå ut över mångfald och kvalitet. I valfrihetssystem erhåller kommunens egen verksamhet samma ersättning som andra utförare och kan få problem att gå runt om ersättningen är alltför låg. SKL gör årligen en sammanställning av LOV-kommunernas ersättningsmodeller. För år 2015 går det att utläsa att av de svarande kommunerna använder sig 57 kommuner av ersättning för beviljad tid. I 44 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån mellan kr/timme. Sammanställningen visar också att 73 kommuner använder sig av ersättning för utförd tid. I 56 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån på kr/timme. SKL har i en rapport sammanställt fördelar och nackdelar (ur kommunens, brukarens och utförarens perspektiv) med ersättningsmodellerna utifrån beviljad respektive utförd tid. Beviljad tid Kommunen (+) Lätt att administrera (+) Små förändringar för utförare och kommunen (-) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsosäkerhet och kvalitetsbrister Utförd tid (+) Utföraren har incitament för att utföra beslutet (rättssäkerhet, kvalitet) (-) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (-) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Ökad administration Brukaren Utförare (-) Eventuell negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (+) Möjlighet att öka lönsamheten genom att göra så litet som möjligt för den garanterade inkomsten (+) Innehållet för den biståndsbedömda tjänsten i dialog med anordnaren (+) Anordnaren har incitament för att utföra den beslutade tiden (rättssäkerhet, kvalitet) (+) Utrymme för att påverka innehållet i tjänsten i dialog med brukaren (-) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)

15 Stadsledningskontoret utredde på uppdrag av kommunstyrelsen omfattande förändringar inom hemtjänst, dnr 0665/13, vilket resulterade i programmet för Attraktiv hemtjänst. En av frågeställningarna var att utförd tid ska registreras löpande och läggas till grund för verksamhetsplanering och fakturering av avgift. I utredningen kom stadsledningskontoret fram till att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Vidare framkom att kommuner som övergår till att ersätta för utförd tid får fler timmar verkställda och att det är viktigt att den biståndsbedömda tiden överrensstämmer med den enskildes behov. I en verksamhet där alla biståndstimmar inte verkställs innan övergång till utförd tid finns risk för en kraftig kostnadsutveckling. Stadsledningskontoret genomförde hösten 2014 en tidsmätning av utförd tid i tolv hemtjänstgrupper. Den tidsmätningen visade att i genomsnitt 60 procent av den biståndsbedömda tiden utfördes. Variationerna mellan stadsdelsförvaltningarna var procent. Enligt uppgifter från några kommuner i landet där kompensation till utförare utgår från utförd tid ligger utförandegranden mellan procent av den biståndsbedömda tiden. Det finnas olika anledningar till att det är differens mellan biståndsbedömd och utförd tid. Några av anledningar som framkommit är; Naturligt bortfall på grund av att brukaren tackar nej, är på sjukhus eller har annan frånvaro. Svårigheten att bedöma tid, framförallt för personer där dagsformen varierar, personer med stora omsorgsbehov där tider plussas samman utifrån beviljade insatser eller hos personer som har nya och förändrade omsorgsbehov. Sammanblandning mellan prestationsersättningar och den enskildes behov av tid. Stadsledningskontorets överväganden, bedömning och förslag Organisation/enhet för teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal För att upprätthålla kommunallagens krav på likabehandling för kommunens medlemmar kommer ett för staden gemensamt förfrågningsunderlag upprättas. Det lämpliga är att externa utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet ansöker och får sin ansökan prövad på en för staden gemensam enhet. Därtill bör den stadengemensamma enheten skriva överrenskommelser med egenregin. Stadsledningskontoret bedömer att uppföljning av leverantören och uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor bör ske på samma stadengemensamma enhet som föreslås inrättas för att teckna kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet. När det gäller uppföljning av tjänstens utförande (det som framkommer av kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget) är det inte lika självklart att den uppföljningen helt och hållet bör ske på en för staden gemensam enhet. Det finns fördelar och nackdelar med om uppföljning av tjänstens utförande organiseras på en stadengemensam enhet eller i stadsdelnämnderna. Stadsledningskontoret har i utredningen kommit fram till att även denna uppföljning bör organiseras inom den föreslagna stadengemensamma enheten. Fördelarna är att det säkerställer samma förhållningssätt mot egen regi som för externa utförare, likvärdighet i uppföljning, lättare att hålla hög kvalitet samt att en stadengemensam enhet får ett hela stadenperspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)

16 Nackdelar kan vara att samma företag i flera stadsdelar har olika kvalitet och den lokala kunskapen inte tas tillvara. Utifrån andra kommuners erfarenheter om oegentligheter inom valfrihetssystemet bör enheten ha ett nära samarbete med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret har övervägt två alternativa förslag till organisationstillhörighet för den stadengemensamma enheten. De två förslagen är; Den nämnd som ansvarar för upphandling Kommunstyrelsen Frågan om organisatorisk tillhörighet för upphandlingen har utretts. Kommunfullmäktige fattade beslut om att upphandlingen ska bli en egen nämnd. Stadsledningskontorets förslag är att den stadengemensamma enheten för att genomföra konkurrensutsättningen samt att följa upp kontrakt/avtal organiseras direkt under kommunstyrelsen under en uppbyggnadsfas. Stadsledningskontoret blir då aktuell förvaltning. När enheten är formerad och har startats upp får det därifrån avgöras om enheten ska överföras till nämnden där upphandlingen är organiserad. Uppskattad omfattning och kompetens i enheten april 2017-juli 2018 Enligt i KS beslutad tidsplan ( ) kommer förfrågningsunderlag att annonseras under våren 2017 och uppstart av utförare kommer ske hösten Utifrån denna tidsplan bedöms uppgifterna, behandla ansökningar, godkänna sökande leverantörer och kommunens hemtjänst, teckna kontrakt/avtal och överenskommelser med kommunens hemtjänst, tillse att leverantörerna kan starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet samt genomföra informations- och dialogmöten, bli aktuella under rubricerad tidsperiod. Utredningens uppskattning är att den stadengemensamma enheten bör bestå av en chef och fyra medarbetare med blandade kompetenser inom verksamhets- och ansvarsområdet, under perioden då det främst handlar om att starta upp valfrihetssystemet. Det motsvarar kostnadsmässigt fem mnkr helårseffekt, inklusive kringkostnader. Uppskattat omfattning och kompetens från augusti 2018 Från augusti 2018 bedöms det bli aktuellt med uppföljning av leverantörer och tjänstens utförande samt eventuellt revidering av förfrågningsunderlag. Omfattningen på enheten beror på hur många utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet, vilket innebär att antalet medarbetare i enheten får anpassas därefter. Stadsdelsnämnderna har i nuläget ansvar för att följa upp att hemtjänsten levererar verksamhet enligt den kvalitet som finns lagstiftad och som staden bestämt. I och med att stadsledningskontoret föreslår att uppföljningen av tjänstens utförande ska ske i en för staden gemensam enhet, påverkas stadsdelsnämndernas nuvarande ansvar för uppföljning. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)

17 Stadsledningskontorets bedömning är att enheten bör bestå av cirka nio årsarbetare vilket motsvarar cirka nio mnkr på helårsbasis. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. En årsarbetare uppskattas klara att följa upp ca enheter per år. Det är inte möjligt att vara mer exakt i bedömningen av enhetens omfattning i detta skede. Reglemente och arbetsprocessen för den stadengemensamma organisationen/enheten för att teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal Vilket reglemente samt hur arbetsprocessen ska se ut för den föreslagna stadengemensamma enheten återkommer stadsledningskontoret till. Stadens resursfördelningsmodell Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges principer för resursfördelning till stadsdelsnämnderna kan kvarstå när valfrihetssystem enligt LOV införs. Däremot innebär det faktum att ersättningsmodellen och timpriset inte är påverkbar av stadsdelsnämnden, en begränsning av nämndens möjlighet att prioritera mellan verksamhetsområden. Det kommer dock vara viktigt att nämnderna redovisar hemtjänstens kostnader och intäkter separerat från övrig verksamhet. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård Utifrån omvärldsbevakningen kan stadsledningskontoret konstatera att allt fler kommuner använder sig av ersättning utifrån utförd tid. Stadsledningskontoret står fast vid den bedömning som gjordes i hemtjänstutredningen 2013/2014 (dnr 0665/13) att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Ur ett tillförlitlighetsperspektiv krävs ett IT stöd för att ersätta för utförd tid. Det pågår en upphandling av ett sådant IT system i staden. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges reglemente till stadsdelsnämnderna, är stadsledningskontorets bedömning att en ersättningsmodell och timpriset för hemtjänst beslutad av kommunfullmäktige, som ska tillämpas i alla stadsdelsnämnder är förenlig med nu gällande reglemente. Stadsledningskontoret har i utredning om ersättningsmodell använt Sveriges kommuner och landstings vägledning Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå som metodstöd. För att upprätthålla transparens och likabehandling av utförare behöver stadsdelsnämnderna kunna redogöra för hemtjänstens kostnader i egen regi. Det är också av högsta vikt att egenregin går runt ekonomiskt på den av kommunfullmäktige beslutade hemtjänstpengen. I redogörelsen är utgångspunkten att delegerade, instruerade eller ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder för de som har hemtjänst ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Utgångspunkterna i ersättningsmodellen är; Beviljade biståndstimmar och tid för delegerade hälso- och sjukvård ska motsvara den enskildes behov. Ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)

18 Ersättningsnivån ska innehålla ersättning för indirekt brukartid, transporttid personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Grundersättning för utförd tid där det finns två olika varianter av grundersättningar som beror på andelen utbildade medarbetare samt andel heltidsanställda utreds. Utredningen omfattar både ersättningsnivåerna och vad som krävs i form av uppföljning. Eventuell extra ersättning för utförd tid vid geografisk otillgänglighet samt en eventuellt lägre ersättning vid sammanhållande tid (vård i livets slut). Ersättningsmodellens innehållande poster framgår av bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Vilket timpris som kommer att föreslås kan inte presenteras i detta tjänsteutlåtande eftersom det är beroende av kravspecifikationen, vilken kommer framgå av förfrågningsunderlaget. Enligt beslutad tidsplan kommer förfrågningsunderlaget behandlas i KS och KF vid årsskiftet Påverkan på stadsdelsnämnderna Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna på flera sätt. Stadsledningskontoret har i detta tjänsteutlåtande uppmärksammat det så kallade befolkningsansvaret och vissa ekonomiska förutsättningar. Stadsdelsnämndens befolkningsansvar får en ny dimension. För de personer nämnden beviljat bistånd till hemtjänst kommer beslutet utföras av nämndens egen regi alternativt externa utförare. Fokus ur ett befolkningsperspektiv blir då att den enskilde får sitt bistånd utfört på ett bra sätt oavsett utförare. Stadsledningskontoret föreslagna stadengemensamma enheten föreslås teckna kontrakt och överenskommelser med externa utförare och egna regin. Samma enhet förslås följa upp hemtjänstens externa utförare och egen regi på ett likartat sätt. Den enskildes biståndsbeslut kommer även fortsättningsvis att följas upp av stadsdelsnämnderna. Exakt hur de olika uppföljningarna möts och arbetsprocessen kring det blir en fortsatt utredningsfråga för den nya enheten gemensamt med stadsdelarna. Inom valfrihetssystemet kommer ekonomisk ersättningsmodell och fastställande av timpris ske genom beslut i kommunfullmäktige. Begäran om synpunkter från stadsdelsnämnderna Stadsledningskontoret önskar att få in stadsdelsnämndernas uppfattning om hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret Karin Magnusson Gisela Askne Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)

19 Utredning om förutsättningar för ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV inom Göteborgs Stad Gunnel Mårtensson Stadsledningskontoret

20 1. Inledning/Bakgrund... 5 Kommunstyrelsens beslut om utredningsuppdraget... 5 Politisk styrgrupp för utredningsarbetet... 5 Avgränsning av utredningen... 5 Samverkan under utredningsarbetet... 6 Inget förslag Sammanfattning och diskussion Valfrihet i välfärden Valfrihetsreformernas bakgrund Valfriheten ser olika ut i olika verksamheter Lagen Om Valfrihetssystem, LOV Kundvalssystem enligt LOV i vår omvärld Skäl för att införa LOV Lagen ger utrymme för vissa skillnader Privata utförare får erbjuda tilläggstjänster Verkställighet av beslut får senareläggas vid LOV Upphandlingsregelverket/EU-rätten EU-rättens grundläggande principer Krav i upphandlingen Överprövning och rättelse Skadestånd Avtal ska följas upp Upphandling enligt LOV respektive enligt LOU Möjligheter att ta särskilda hänsyn i upphandling Möjlighet till särbehandling av företag från den sociala ekonomin Möjlighet att i övrigt ställa miljökrav och sociala krav Miljökrav Sociala krav Krav avseende företagens vinst Möjlighet att begränsa omfattning på utförares uppdrag Lämplighet att ställa krav Forskning, utvärderingar och uppföljningar Organisering vid LOV Studiebesök och beskrivningar från andra kommuner Studiebesök Beskrivningar från några andra kommuner Umeå Kalmar Södertälje Helsingborg Styrmöjligheter Kommunens olika roller inom vård och omsorg Styrning av verksamhet Styrning i ett LOV-system Styra och vägleda utförare Vägleda brukare och styra deras förutsättningar att välja och påverka Vård- och omsorgsverksamheten i Göteborg Verksamhetsvolymer

21 Regiformer Ekonomiska förutsättningar och ekonomistyrning Kostnadsjämförelser Utförande av hemtjänst för personer under Kostnader och förutsättningar inom äldreomsorgens hemtjänst i Göteborg Kostnader enligt SDN-bokslutet Skillnad mellan SDN-bokslut och ersättning till utföraren ( prestationsersättningen ).. 44 Ersättning vid LOV Ersättningssystem i hemtjänsten i LOV-kommuner Tid, budget och prestationsersättning som styrmedel Prestationsersättningar och ekonomistyrning inom stadsdelarnas hemtjänst för äldre Från insatser till tid Hemtjänsttaxan Kringtiden Göteborgs Stad som arbetsgivare Stadens personal inom vård och omsorg Anställda av olika personalkategorier Utbildningsnivå för vård- och omsorgspersonal Personalpolitiska beslut och ställningstaganden Rätt till heltid Kompetensmodellen Förstärkt anställningsskydd Samverkan och MBL-förhandling Uppföljning och kontroll Teknikstöd/Planeringsstöd Alternativa sätt att möta önskemål om att påverka Information Information till brukare Information till företagen Information till egen personal och egen organisation Konsekvenser vid LOV införande i hemtjänsten Omfattningen av kundvalet och av egenregiverksamheten Hur den upphandlade tjänsten definieras avgör omfattningen Behovsförändringar Andel som väljer annan utförare Skillnader i staden Konsekvenser för brukare Konsekvenser för kommunens egenregiverksamhet Konsekvenser för näringslivet, företagen och marknaden Konsekvenser i ett arbetsgivar-/arbetstagarperspektiv Konsekvenser för samordning och samverkan Konsekvenser för ekonomin Konsekvenser för göteborgsmodellen i hemtjänsten Behovsutveckling i samband med LOV-införande Hantering av omställningsbehov Omställning och anställningstrygghet Hantering av tjänstledigheter Beredskap för förändringar Möjligheter till försöksverksamhet Områden för kundval enligt LOV

22 26. Förhållanden och aktuella uppdrag av betydelse för utredningen/frågan Aktuella statliga utredningar med anknytning till LOV Bilaga 1 Kommunstyrelsens beslut om att ansöka om stimulansmedel Bilaga 2 Planen för utredningsarbetet Bilaga 3 Möjlighet att välja utförare i några olika verksamheter Bilaga 4 Beslutsläge om införande av LOV, oktober Bilaga 5 Litteraturlista, styrgrupp, arbetsgrupp, facklig referensgrupp och kontakter BiIaga 6 Kartläggning av ekonomistyrning, prestationsersättning och underleverantörer i hemtjänsten hösten Bilaga 7 Förhållanden och aktuella uppdrag i Göteborg av betydelse för utredningen/frågan 84 Ny inköps- och upphandlingspolicy Fairtrade city Uppdrag till Social Resursförvaltning om hemtjänsten Prioriterat KF-mål om social hänsyn vid upphandling Utvecklingsarbete med EU-stöd, The Bridge Kvalitetsuppföljning i äldreomsorgen Välfärdens processer Ledningssystem för kvalitet Intraprenader Värdighetsgarantier Likvärdigt bistånd och gemensam plattform IT-stöd Legitimering - Säkra kort Kostnad per brukare, KPB Kontaktcenter Omvårdnadslyftet

23 1. Inledning/Bakgrund Göteborgs Stad har beviljats statliga stimulansmedel för att utreda förutsättningar för införande av kundval enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Det har varit möjligt att söka medel för utredning och införande av kundvalssystem enligt LOV vid flera tillfällen under de senaste åren. Göteborg avstod vid de första utlysningarna, men har nu efter en ansökan 2011 beviljats medel (626 tkr) för att utreda förutsättningar för LOV, främst inom hemtjänsten. Kommunstyrelsens beslut om utredningsuppdraget Kommunstyrelsen, KS, beslutade den 7 september 2011 ( 487) att ge stadsledningskontoret i uppdrag att ansöka om utlysta stimulansmedel för utredning och förberedelse av kundvalssystem enligt LOV. Ansökan skulle utformas i enlighet med ett yrkande från (S),(MP) och (V). I yrkandet angavs att utredningen skulle belysa möjligheterna att ställa samma krav på upphandlad verksamhet som man nu ställer på den egna verksamheten. Man ville också ha klarlagt möjligheterna att begränsa aktörerna i kundvalssystemet utöver egenregin till företag från den sociala ekonomins område. En politisk styrgrupp skulle tillsättas för att följa utredningsarbetet. Bilaga 1. Vid sammanträdet den 8 februari 2012 uppdrog Kommunstyrelsen till stadsledningskontoret att genomföra utredningen och den 25 april 2012 togs beslut om en plan för utredningsarbetet enligt ett förslag som utarbetats inom stadsledningskontoret. Bilaga 2. Kommunstyrelsens beslut innebar att utredningen skulle ha ett brett angreppssätt och belysa frågor som är aktuella vid ett LOV-införande, men som har giltighet även utan LOV. Bland annat skulle frågor om styrmöjligheter, om alternativa sätt att organisera brukares valfrihet och inflytande, om förutsättningar för beräkning av ersättningsnivåer och om uppföljning och kontroll belysas. Även förväntade konsekvenser på olika områden och de särskilda förutsättningarna i en stadsdelsorganisation skulle belysas. Politisk styrgrupp för utredningsarbetet Vid KS sammanträde den 25 april 2012 utsågs den politiska styrgruppen. I styrgruppen har ingått en representant för vart och ett av de politiska partierna i KS. Styrgruppen har följt utredningsarbetet, genomfört studiebesök och tagit del av erfarenheter från andra kommuner. Styrgruppen har däremot inte varit ett forum för politiska diskussioner eller vägval. Dessa skulle, i den mån de krävdes under utredningens gång, hänvisas till andra fora. Styrgruppen tar inte ställning i frågan om ett eventuellt LOV-införande. Styrgruppens sammansättning framgår av Bilaga 5. Avgränsning av utredningen I ansökan om stimulansmedel angavs hemtjänsten inom äldreomsorgen som det område som skulle utredas. Under arbetets gång har styrgruppen förtydligat att utredningen inte enbart ska ha ett äldreperspektiv, utan att även frågor som gäller verksamhet för yngre ska belysas. Styrgruppen har även tagit ställning till att utredningen inte bara ska avse frågor runt 5

24 hemtjänsten, utan ha ett bredare perspektiv, även om hemtjänst är den verksamhet som studeras mest ingående. Förändringarna har godkänts av Socialstyrelsen. Hemtjänst är den verksamhet inom Sveriges kommuner där LOV i första hand har införts, där de flesta uppföljningarna har gjorts och där det finns mest erfarenhet att tillgå. Utredningsarbetet och rapporten har huvudfokus på hemtjänsten och på äldreomsorgen. Andra områden och andra verksamheter har funnits med i arbetet men belysts mer översiktligt. Representanter för de båda sektorerna, ÄO/HS, Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård och IFO- FH Individ och familjeomsorg/funktionshinderverksamhet inom stadsdelsförvaltningarna har ingått i en arbetsgrupp. Sektorschefer inom båda sektorerna har informerats. Samverkan under utredningsarbetet Information om arbetet och rapporten har lämnats till Göteborgs Stads Pensionärsråd och till Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor. Vid information i Centrala Samverkansgruppen, CSG beslutades att en facklig referensgrupp skulle tillsättas. Den fackliga referensgruppen har haft representanter från TCO, SACO, och Kommunal. Referensgruppens sammansättning framgår av Bilaga 5. Inget förslag Utredningen överlämnas till Kommunstyrelsen för beslut utan förslag från styrgruppen eller från stadsledningskontoret. 6