Yttrande V, S, MP Kommunstyrelsen

Transkript

1 Yttrande V, S, MP Kommunstyrelsen Yttrande angående valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten - Organisation för att teckna samt följa upp kontrakt och ekonomisk ersättningsmodell Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV är nu ärendet, organisation och ekonomi, tillbaka till kommunstyrelsen efter att ha varit ute på remiss. Tyvärr är underlaget fortfarande bristfälligt, framförallt vad gäller de ekonomiska aspekterna. Det finns ingen ekonomisk analys avseende exempelvis ökade kostnader för omställning av personal, nya arbetssätt eller utbildning av biståndsbedömare. Det går inte heller att utläsa vad det kommer att innebära ekonomiskt att det nya IT systemet inte kommer vara på plats vid införandet av ett valfrihetssystem enligt LOV. En remissinstans pekar på osäkerheten vad gäller Attraktiv Hemtjänst när biståndsbedömningen på sikt blir mer detaljstyrd för att lättare kunna sköta uppföljning och kvalitetskontroll. Det skulle i så fall innebära att den enskilde delvis förlorar en del av den valfrihet som Attraktiv Hemtjänst innebär. Kunskapen om ekonomiska konsekvenser av att införa valfrihetssystem enligt LOV är begränsade. Rimliga bedömningar saknas för de ekonomiska konsekvenserna av att införa ett valfrihetssystem i Göteborg. Tecken i andra kommuner tyder dock på att ett valfrihetssystem enligt LOV bidrar till att öka kostnaderna. Till exempel har Stockholm stad haft en väldigt hög kostnadsutveckling sedan införandet utan att det ökat kvaliteten. Anledningen är att många aktörer inom hemtjänsten ökar transaktionskostnader, kostnader för uppföljning och information, längre och fler resor samt fördyrad samverkan mellan vård- och omsorgsgivare. Detta utöver kostnadsberäkningarna för uppföljningsenheten. Att införa system med så osäkra kostnadsmässiga konsekvenser riskerar att påverka verksamheternas kvalitet negativt alternativt få betydande negativa

2 konsekvenser för kostnadsutvecklingen. Det är oacceptabelt då hemtjänsten redan idag arbetar under ansträngda villkor.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten - Organisation för att teckna samt följa upp kontrakt och ekonomisk ersättningsmodell Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Under förutsättning att beslut om finansiering fattas inrättas en för Göteborgs Stad gemensam enhet i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Grundläggande principer för den ekonomiska ersättningsmodellen fastställs i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade , att remittera stadsledningskontorets förslag till organisation för att teckna och följa upp kontrakt/ överenskommelse samt grundläggande principer för en ekonomisk ersättningsmodell. Remissinstanser är samtliga stadsdelsnämnder Famna, Almega (Vårdföretagarna), SACO, Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Demensförbundet, Anhörigas riksförbund, de pensionärsorganisationer som finns representerade i Göteborgs Stads pensionärsråd samt de organisationer som finns representerade i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor. Stadsledningskontoret har i ärendet sammanställt remissvaren och vägt in dem i nya bedömningar. Stadsledningskontoret föreslår i ärendet en för staden gemensam enhet för att teckna kontrakt/överenskommelse, följa upp kvalificeringskrav och tjänstens utförande. Ärendet innehåller även förslag till grundläggande principer i ersättningsmodellen som innebär att den enskildes bedömda tid ska motsvara behov, ersättning som utgår från utförd tid men beviljad tid tills IT system är implementerat, i ersättningen ska transporttid, indirekt brukartid och personalrelaterad tid ingå samt eventuellt tillägg vid geografisk otillgänglighet. Utöver frågeställningarna i remissen har remissinstanser lämnat synpunkter på frågor som kommer att återkomma till kommunstyrelsen 14 december. Samtliga remissvar finns tillgängliga i databasen kommunstyrelsens sammanträdesrum. 1(22)

4 Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret har ingen befintlig finansiering för att starta upp en enhet som skall arbeta med att teckna och följa upp kontrakt/överenskommelser. Kostnaden för enheten har initialt bedömts uppgå till 5 mnkr i helårskostnad med start 1 april Stadsledningskontoret kan inte starta upp enheten innan beslut om finansiering fattats. Det har i utredningen framkommit att kommuner som övergår till att ersätta utförare av hemtjänst för utförd tid får fler timmar verkställda, och att det är viktigt att den biståndsbedömda tiden överrensstämmer med den enskildes behov. I verksamheter där alla biståndstimmar inte verkställs innan övergång till utförd tid, finns risk för en kraftig kostnadsutveckling. Barnperspektivet Under de senaste åren har barnperspektivet förstärkts och förtydligats i socialtjänstlagen och bestämmelserna svarar mot FN:s barnkonvention. När en insats rör ett barn under 18 år ska hänsyn alltid tas till vad barnets bästa kräver. När en förälder eller närstående har behov av stöd och hjälp i form av hemtjänst är det viktigt att uppmärksamma hur situationen påverkar barnet. Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införandet av valfrihetssystem innebär en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. I ett valfrihetssystem finns risk för att medarbetare hos externa utförare får sämre villkor än Göteborgs Stads medarbetare vilket ska beaktas då förfrågningsunderlaget tas fram. I förslag till grundläggande principer för den ekonomiska ersättningsmodellen ingår personalkostnader som kommer beräknas på stadens genomsnittliga månadslöner och aktuella personalomkostnadstillägg, vilket ger förutsättningar till marknadsmässiga löner. Vilka krav som ska ställas på arbetsvillkor kommer att behandlas i förfrågningsunderlaget, vilket är anmält till KS sammanträde Mångfaldsperspektivet Införandet av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukare med hemtjänst kan välja mellan, och kan medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Den organisation som föreslås ska säkra att utförare godkänns på lika villkor enligt en fastställd process samt att uppföljning av samtliga utförare, både externa och egen regi, sker på ett likvärdigt sätt. Miljöperspektivet I förslag till grundläggande principer för den ekonomiska ersättningsmodellen ingår resor och arbetslokaler. Hemtjänst är en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och ruttoptimering är viktigt för att undvika onödiga resor. Införande av valfrihetssystem innebär att förutsättningarna för en effektiv ruttplanering förändras. När flera olika utförare verkar inom samma geografiska område är det svårt att undvika att transporterna ökar. Vilka krav som ska ställas på transporter och fordon, vilka geografiska områden som kommer vara möjliga att verka i, övriga miljökrav på tjänsten samt krav på miljöledningssystem kommer att behandlas i förfrågningsunderlaget, vilket är anmält till KS sammanträde Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(22)

5 Omvärldsperspektivet Under utredningen inför framtagande av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänsten är omvärldsbevakning en viktig del av arbetet. I april 2016 hade 158 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV och det finns stöd att få från exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Stadskontoret, Finansdepartementet, Kammarkollegiet och Socialstyrelsen. Det pågår ett antal nationella initiativ som kan påverka utredningsarbetet. Exempel på sådana initiativ är; ett nytt regelverk för offentlig finansiering (Dir 2015:22), krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7), nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (Dir 2015:72) och ny kommunallag (SOU 2015:24). Stadsledningskontoret har bland annat genomfört studiebesök i flera kommuner, träffat Sveriges Kommuner och Landsting, fått utbildning av upphandlingsmyndigheten, samverkat med upphandlingsbolaget och kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Stadsledningskontoret har i utredningen ett nära samarbete med Södertälje kommun utifrån deras erfarenheter. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat och kommunstyrelsens beslut i ärendet Stadsledningskontorets rapport Organisation för teckna och följa upp kontrakt Sammanställning av remissvar inklusive protokollsutdrag Stadsledningskontorets förslag till en för staden gemensam enhet för att teckna och följa upp kontrakt/överenskommelser. Bilaga 5 Stadsledningskontorets förslag till grundläggande principer för ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst. Bilaga 6 Protokoll CSG Samtliga remissvar finns tillgängliga i databasen kommunstyrelsens sammanträdesrum Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(22)

6 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem, med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2915 nummer 92. Detta ärende avser konsekvenser gällande stadens organisation för att hantera ansökningar till valfrihetssystemet, och följa upp kontrakten (externa utförare) och överenskommelser (egen regin), samt principer för ersättningsmodellen och påverkan på stadens ekonomistyrning vid ett införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten. Tjänsteutlåtande med samma frågeställning (bilaga 1) beslutades i kommunstyrelsen, , att remitteras utan eget ställningstagande. till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Almega (Vårdföretagarna), SACO, Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Demensförbundet, Anhörigas riksförbund, de pensionärsorganisationer som finns representerade i Göteborgs Stads pensionärsråd (PRO, SPF, SPRF, RPG och SKPF) samt de organisationer som finns representerade i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor HSO, FUB, GDF och barnplantorna. Remissvaren skulle ha inkomma till stadsledningskontoret senast Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Annonsering ska ske löpande på den nationella webbplatsen Nya utförare kan kontinuerligt ansöka om att bli godkända, och ansökningarna ska prövas löpande. För att bli godkänd som utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska utföraren uppfylla de krav som kommer att ställas i förfrågningsunderlaget. Den 14 december 2016 kommer Kommunstyrelsen föreslås att skicka förslag till förfrågningsunderlag på remiss och därefter behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige våren Förfrågningsunderlaget kommer innehålla krav på utförare av hemtjänst (ekonomisk ställning, lokaler, verksamhetsansvarig, kvalitetsledningssystem etc.), krav på tjänsten (definition av tjänsten, målgrupp för tjänsten, tjänstens omfattning samt krav på tjänsten utförande - kvalitetskrav etc.), administrativa krav samt avtalsvillkor. När det gäller kommunens egen regi kan överenskommelser tecknas utifrån samma kvalitetskrav som i förfrågningsunderlaget. Införande av valfrihetssystem innebär att kommunen ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Kommunen ska även iaktta principerna om öppenhet, ömsesidighet erkännande och proportionalitet när valfrihetssystem tillämpas. Enskild individ som är beviljad hemtjänst kan välja utförare utifrån de utförare som är godkända att verka där den enskilde bor. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(22)

7 Kommunens ansvar i valfrihetssystemet ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma kostnaden för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med dem som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och ska uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de externa utförarna konkurrera med kvalitet. Överväganden i organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa ett neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver klargöras i stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret arbetar tillsammans med sektorscheferna inom äldre och hälsooch sjukvården med att identifiera sådana uppgifter och roller avseende organisation som behöver hanteras inom respektive stadsdelsnämnd inför att valfrihetssystemet startas. Därtill tar stadsdelarna, i sitt förberedelsearbete, fram handlingsplaner avseende hemtjänsten i egen regi, myndighetsutövning och hälso- och sjukvård. Rollfördelning och styrande regelverk Kommunallagen (KL) reglerar hur det politiska arbetet organiseras i kommuner och landsting. Nedan ges en beskrivning av rollfördelning mellan de olika kommunala organen och de regelverk som styr. Enligt 19 b kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Lag (2014:573) Kommunstyrelsen fattade beslut om ett program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Ärendet kommer därefter behandlas i kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret föreslår i tjänsteutlåtandet att ansvarig nämnd eller styrelse som har lagt ut verksamhet på privata utförare årligen ska besluta om en plan för uppföljning av verksamhet. Ansvarig verksamhet ska ta fram arbetsformer för uppföljning utifrån programmet. Kommunfullmäktige Kommunallagen (KL) ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Inledningsvis bör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt i vissa frågor nämnas. Det rör ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och framgår av 3 kap. 9 KL. I dessa frågor är det fullmäktige som ska fatta beslut. Andra ärenden kan fullmäktige delegera, såvida inte de enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige, 3 kap. 10 KL Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(22)

8 Kommunstyrelse Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i det reglemente för kommunstyrelsen som fullmäktige fattat beslut om. I reglementet framgår kommunstyrelsens uppdrag och uppgifter. Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan och ska vara informerad om och ha ansvar för hela stadens utveckling och utöva styrning, ledning och samordning av kommunens verksamheter samt ha en överblick över hela den kommunala förvaltningen (uppsiktplikten). Genom den lednings- och samordningsfunktion som framgår av 6 kap. 1 KL ges kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för helheten i kommunen. Kommunstyrelsen ska se till att organisationen är ändamålsenlig på ett övergripande plan. Stadsdelsnämnder ansvar för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinder m.m. Nämndernas ansvar enligt kommunallagen innebär att de var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De ska följa sina reglementen och sörja för en ändamålsenlig organisation inom sina respektive verksamheter. De ska följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och gällande lagstiftning. Enligt stadsdelsnämndernas reglemente är nämnderna ansvariga, bland annat, för uppgifter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter. Nedan anges utdrag ur reglementet på några tillämpliga punkter ( 8) för äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård: o Alla uppgifter som enligt socialtjänstlagen och andra författningar som ankommer på kommunen och ej tillagts annan nämnd. o Hälso- och sjukvård enligt d, hälso- och sjukvårdslagen. o Ärenden om hemvårdsbidrag till vuxna och till barn samt anställning av närståendevårdare för vuxna och för barn enligt grunder antagna av fullmäktige. o Att ansvara inom sitt geografiska område för introduktion av flyktingar och invandrare i enlighet med vad kommunfullmäktige beslutat. Stadsdelsnämnd ansvarar också för stöd och service till vissa funktionshindrade ( 9). Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder enligt reglementet ( 13 och 13 a): o Stadsdelsnämnd Askim Frölunda - Högsbo ska för hela staden ansvara för samordning, ansökning, beläggning och ersättning till den palliativa vård som bedrivs inom ramen för Hospice verksamheten. o Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda ska för hela staden ansvara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen innefattande bland annat förmedling av lägenheter i äldreboende och korttidsplatser inom äldreomsorg samt verksamhetsuppföljning av externt upphandlad äldreboendeverksamhet och medverka i kommungemensam äldreboendeplanering. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(22)

9 Tidsplan jun 2015 dec 2015 juni 2016 nov 2016 dec 2016 april 2017 senhösten 2017 Beslut i KF Beslut i KS - om att införa utredning + LOV tidplan KS organisation och ekonomisk ersättningsmodell Remiss Beslut KS/KF Förslag till organisation förfrågning och sunderlag ekonomisk (KS 7/12) ersättningsmodell (KS Remiss 9/11) Beslut KS/KF förfrågningsunderlag Den enskilde kan välja utförare Uppstart för utförare Ta fram förslag till förfrågningsunderlag Remissvar in 10/3 Annonsering av förfrågningsunderlag Rekrytering och uppstart av enhet för kontrakt och uppföljning Skriva kontrakt med godkända utförare Lokala anpassningar av organisationen (konkurrensneutralitet) Förberedelser för införande gällande, IT-stöd, kommunikation, förändrade arbetssätt m.m. Avstämningar i äldreberedningen Avgränsning Utredningsarbetet inför att valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten införs omfattar många frågeställningar. Detta tjänsteutlåtande tar upp konsekvenser gällande stadens organisation för att hantera ansökningar till valfrihetssystemet och följa upp kontrakten (externa utförare) och överenskommelser (egen regin), samt principer för ersättningsmodellen och påverkan på stadens ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Stadsledningskontoret utreder ett antal frågeställningar vilka beskrivs i utredningsmaterial och i det tjänsteutlåtande gällande förslag till förfrågningsunderlag som är anmält till kommunstyrelsens sammanträde den 14 december. Exempel på utredningsfrågor är exempelvis; o Vilka konsekvenser införandet av valfrihetssystem får för anställningsförhållandena för omsorgspersonal, enhetschefer och handläggare samt konsekvenser för de yrkesroller som samarbetar med hemtjänsten och påverkan på dess team samverkan? o Vilken påverkan får valfrihetssystemet på samverkan mellan kommunen och Västra Götalandsregionen? o Vilka delar av hemtjänstens verksamhet ska ingå i förfrågningsunderlaget, ska valfriheten avse insatser som utförs alla tider på dygnet? o Hur ska förfrågningsunderlaget utformas avseende ex. geografisk begränsning, kapacitetstak, värdighetsgarantier, nationella minoriteter, kvalitetsregister, anhöriganställningar och kontinuitet? o Hur ska stadens så kallade ickevalsalternativ definieras? o Hur ska informationen till medborgarna vara utformat gällande valfrihetssystemet, valbara utförare och jämförelsetjänst? o Utredningen behöver ta ställning till vilka krav som ska ställas gällande externa utförares användning av kommunens IT-system. o Vid införandet av valfrihetssystem behövs exempelvis externt intranät för privata aktörer, IT stöd för ersättning till utförare samt system för att hantera Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(22)

10 ansökan om att bli utförare i stadens hemtjänst och eventuellt hantering av ickeval. Ärendet gällande förslag till förfrågningsunderlag är anmält till KS sammanträde Stadsledningskontoret kommer föreslå kommunstyrelsen att förslaget till förfrågningsunderlag skickas på remiss till stadsdelsnämnderna, Vårdföretagarna, Famna, Göteborgs Stads pensionärsråd samt Göteborgs Råd för funktionshinderfrågor. Förslag till förfrågningsunderlag kommer att samverkas med de fackliga organisationerna, i enlighet med Göteborgs Stads samverkansavtal. Stadsledningskontoret kommer därför inte föreslå att ärendet skickas på remiss till de fackliga organisationerna. Organisation för att teckna kontrakt och överenskommelser För att genomföra konkurrensutsättningen behöver organisation skapas för att; o Behandla ansökningar o Godkänna utförare o Teckna kontrakt med externa utförare o Teckna överenskommelser med Göteborgs stads egenregi för hemtjänst o Utförarna ska kunna starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet o Revidera förfrågningsunderlag o Informations- och dialogmöten Uppföljning Uppföljningens olika nivåer Stadsledningskontoret har i utredningen använt Konkurrensverkets vägledning om avtalsuppföljning av vård och omsorg. I vägledningen har en beskrivning av olika uppföljnings- utvärderingsnivåer gjorts; A systemnivå, uppföljning gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B uppföljning av verksamhetsområden, till exempel all hemtjänst. C avtalsuppföljning, uppföljning av kraven på utföraren och deras tjänster. D uppföljning på individnivå, uppföljning av insatser i förhållande till biståndsbeslut och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. A- och B-nivån ingår inom stadsledningskontorets ordinarie uppföljning av kärnverksamhet och kommunfullmäktiges mål och inriktningar, och redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. C-nivån avser uppföljning av utföraren (kvalificeringskraven) och tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen). Uppföljning av tjänstens utförande innebär exempelvis hur utföraren lever upp till kraven i kravspecifikationen utifrån rubriceringarna; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet och effektivitet. När valfrihetssystem enligt LOV införs i staden kommer omfattningen av uppföljningen att öka då fler aktörer kommer utföra hemtjänst. Det kommer finnas krav på en likartad uppföljning för egen regi och externa utförare. Stadsdelsnämnderna ansvarar i nuläge för att följa upp att hemtjänsten uppfyller de krav som motsvarar lagstiftning, kvalitetskrav mm. D-nivån genomförs av biståndshandläggare/socialsekreterare (som har delegation från SDN att besluta om hemtjänstinsatser) samt av legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(22)

11 som har delegerat, ordinerat eller instruerat en hälso- och sjukvårdsåtgärd till personal inom hemtjänsten. I redogörelsen inom D-nivån är utgångspunkten att delegerade, ordinerade eller instruerade hälso- och sjukvårdsåtgärder, för de som har hemtjänst, ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. I samband med införande av valfrihetssystem enligt LOV behöver nya funktioner och uppgifter inrättas och förtydligas. Följa upp kontrakt och överenskommelser Kommunen ska se till att utförarna uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget, nivå C enligt definitionen ovan. Att inte följa upp kontrakten anses kunna snedvrida konkurrensen, eftersom utförarna då kan låta bli att ta de ställda kraven på allvar. Uppföljning av kontrakten kan delas upp i tre delar; o uppföljning av utförare (kvalificeringskraven) o uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) o uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor För att likabehandling ska råda bör externa utförare och kommunens egen regi följas upp likvärdigt. Alla delar i uppföljning av externa utförare är dock inte aktuella för den egna regin. Exempel på sådana delar är; uppföljning av skatte-, ekonomisk och juridisk status. Stadens resursfördelningsmodell Kommunfullmäktiges principer för stadens resursfördelning till stadsdelsnämnderna är; o Kommunbidrag skall fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden o Kommunbidrag skall fördelas utifrån tydliga och av SDN opåverkbara kriterier o Nya prioriteringar skall snabbt kunna verkställas med modellen o Modellen skall utmynna i en ram Detta innebär att det är stadsdelsnämnderna som prioriterar resurser till de olika verksamhetsområdena utifrån hur nämnden bedömer de lokala behoven. Resursfördelningen till hemtjänsten kan därför variera mellan nämnderna och påverkar därmed ersättningsnivå och nettokostnad per hemtjänsttimma. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst Stadsdelsnämndernas ersättningsmodeller skiljer sig åt vilket medför att det är svårt att ta fram en korrekt jämförelse. I de flesta stadsdelsnämnder utförs hemtjänst för alla åldrar inom äldreomsorgens verksamhet och där samtliga arbetar med prestationsbaserad ersättning. Ett fåtal stadsdelsnämnder utför hemtjänst för personer under 65 år inom funktionshinderverksamheten (endast ett fåtal i nuläget) och de arbetar inte med prestationsbaserad hemtjänst utan verksamheten är anslagsfinansierad. Enligt uppgift från stadsdelsförvaltningarna kommer utförande av hemtjänst för personer under 65 år att ske inom äldreomsorgens hemtjänst i samtliga stadsdelar från När staden inför valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten är förutsättningen att den ekonomiska ersättningsmodellen ska vara konstruerad så att alla utförare erhåller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(22)

12 ersättning enligt samma principer, vilket förutsätter att ersättningsprinciperna är transparenta och icke-diskriminerande, det vill säga lika för alla utförare. Detta innebär att det kommer vara kommunfullmäktige som beslutar om förändring av hemtjänstersättningen (timpris och ersättningsmodell) när valfrihetssystemet är infört. För att bland annat stödja kommunerna i sitt arbete med införandet av valfrihetssystem har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en vägledning gällande val av ersättningsmodell och beräkningsnivå inom hemtjänst och särskilt boende. Vid framtagning av en ersättningsmodell har kommunen ansvar för att de externa utförarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Samtidigt måste även förutsättningarna för egen verksamhet samt kommunens ekonomi beaktas. Att hitta en rimlig ersättningsnivå är inte enkelt. Ingen kommun vill betala för mycket och en hög ersättning kan dessutom utgöra ett olagligt statsstöd. Samtidigt minskar en låg ersättning intresset hos utförarna, vilket kan gå ut över mångfald och kvalitet. I valfrihetssystem erhåller kommunens egen verksamhet samma ersättning som andra utförare och kan få ekonomiska problem om ersättningen är alltför låg. SKL gör årligen en sammanställning av LOV- kommunernas ersättningsmodeller. För år 2015 går det att utläsa att av de svarande kommunerna använder sig 57 kommuner av ersättning för beviljad tid. I 44 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån mellan kr/timme. Sammanställningen visar också att 73 kommuner använder sig av ersättning för utförd tid. I 56 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån på kr/timme. SKL har i en rapport sammanställt fördelar och nackdelar (ur kommunens, brukarens och utförarens perspektiv) med ersättningsmodellerna utifrån beviljad respektive utförd tid. Beviljad tid Kommunen (+) Lätt att administrera (+) Små förändringar för utförare och kommunen (-) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsosäkerhet och kvalitetsbrister Utförd tid (+) Utföraren har incitament för att utföra beslutet (rättssäkerhet, kvalitet) (-) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (-) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Ökad administration Brukaren Utförare (-) Eventuell negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (+) Möjlighet att öka lönsamheten genom att göra så litet som möjligt för den garanterade inkomsten (+) Innehållet för den biståndsbedömda tjänsten i dialog med anordnaren (+) Anordnaren har incitament för att utföra den beslutade tiden (rättssäkerhet, kvalitet) (+) Utrymme för att påverka innehållet i tjänsten i dialog med brukaren (-) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(22)

13 Stadsledningskontoret utredde på uppdrag av kommunstyrelsen omfattande förändringar inom hemtjänst, dnr 0665/13, vilket resulterade i programmet för Attraktiv hemtjänst. En av frågeställningarna var att utförd tid ska registreras löpande och läggas till grund för verksamhetsplanering och fakturering av avgift. I utredningen kom stadsledningskontoret fram till att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Vidare framkom att kommuner som övergår till att ersätta för utförd tid får fler timmar verkställda och att det är viktigt att den biståndsbedömda tiden överrensstämmer med den enskildes behov. I en verksamhet där alla biståndstimmar inte verkställs innan övergång till utförd tid finns risk för en kraftig kostnadsutveckling. Stadsledningskontoret genomförde hösten 2014 en tidsmätning av utförd tid i tolv hemtjänstgrupper. Den tidsmätningen visade att i genomsnitt 60 procent av den biståndsbedömda tiden utfördes. Variationerna mellan stadsdelsförvaltningarna var procent. Stadsledningskontoret kommer att genomföra en uppföljande mätning under oktober/november i år. Enligt uppgifter från några kommuner i landet där kompensation till utförare utgår från utförd tid ligger utförandegraden mellan procent av den biståndsbedömda tiden. Det finnas olika anledningar till att det är differens mellan biståndsbedömd och utförd tid. Några av anledningar som framkommit är; o Naturligt bortfall på grund av att brukaren tackar nej, är på sjukhus eller har annan frånvaro. o Svårigheten att bedöma tid, framförallt för personer där dagsformen varierar, personer med stora omsorgsbehov där tider plussas samman utifrån beviljade insatser eller hos personer som har nya och förändrade omsorgsbehov. o Sammanblandning mellan prestationsersättningar och den enskildes behov av tid. Utifrån omvärldsbevakningen kan stadsledningskontoret konstatera att allt fler kommuner använder sig av ersättning utifrån utförd tid. Stadsledningskontoret står fast vid den bedömning som gjordes i hemtjänstutredningen 2013/2014 (dnr 0665/13) att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Ur ett tillförlitlighetsperspektiv krävs ett IT stöd för att ersätta för utförd tid. Det pågår en upphandling av ett sådant IT system i staden. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges reglemente till stadsdelsnämnderna, är stadsledningskontorets bedömning att en ersättningsmodell och timpriset för hemtjänst beslutad av kommunfullmäktige, som ska tillämpas i alla stadsdelsnämnder är förenlig med nu gällande reglemente. Stadsledningskontoret har i utredning om ersättningsmodell använt Sveriges kommuner och landstings vägledning Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå som metodstöd. För att upprätthålla transparens och likabehandling av utförare behöver stadsdelsnämnderna kunna redogöra för hemtjänstens kostnader i egen regi. Det är också av högsta vikt att egenregin går runt ekonomiskt på den av kommunfullmäktige beslutade hemtjänstpengen. I redogörelsen är utgångspunkten att delegerade, instruerade eller ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder för de som har hemtjänst ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(22)

14 Utgångspunkterna i ersättningsmodellen är; Beviljade biståndstimmar och tid för delegerade hälso- och sjukvård ska motsvara den enskildes behov. Ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid. Ersättningsnivån ska innehålla ersättning för indirekt brukartid, transporttid personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Grundersättning för utförd tid där det finns två olika varianter av grundersättningar som beror på andelen utbildade medarbetare samt andel heltidsanställda utreds. Utredningen omfattar både ersättningsnivåerna och vad som krävs i form av uppföljning. Eventuell extra ersättning för utförd tid vid geografisk otillgänglighet samt en eventuellt lägre ersättning vid sammanhållande tid (vård i livets slut). Ersättningsmodellens innehållande poster framgår av bilaga 2 till det tjänsteutlåtande som var på remiss. Timpriset kan föreslås först i förfrågningsunderlaget. Remissinsatsernas synpunkter Remissinstanser är samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Almega (Vårdföretagarna), SACO, Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Demensförbundet, Anhörigas riksförbund, de pensionärsorganisationer som finns representerade i Göteborgs Stads pensionärsråd (PRO, SPF, SPRF, RPG och SKPF) samt de organisationer som finns representerade i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor HSO, FUB, GDF och barnplantorna, Remissvaren skulle ha inkommit till stadsledningskontoret senast Remissvar har inkommit från samtliga stadsdelsnämnder, Vårdföretagarna, Famna Väst, SACO, Vision, Kommunal, Vårdförbundet, Anhörigföreningen Göteborg och Biskopsgårdens Anhörigförening, SKP, PRO och SPF. I tjänsteutlåtandet som skickades på remiss skrev stadsledningskontoret att de önskade få in stadsdelsnämndernas uppfattning om hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Utöver dessa frågeställningar har remissinstanserna exempelvis lämnat synpunkter på att det saknas utredning kring vem som ska utföra nattinsatser och svara på trygghetslarm, möjligheter till kapacitetstak, anställningsvillkor, samverkan mellan professioner och regionens hälso- och sjukvård, förfrågningsunderlaget på remiss, förutsättningar utifrån kommunens yttersta ansvar, miljökonsekvenser, eventuell övertalighet, omställningskostnader samt jämställdhetsperspektivet. Stadsledningskontoret kommer att återkomma till frågeställningarna i ärendet avseende förfrågningsunderlag som är anmält till kommunstyrelsens sammanträde den 14 december. Samtliga remissvar finns tillgängliga i databasen kommunstyrelsens sammanträdesrum. Stadsledningskontorets sammanställning av remissvaren är bilagda tjänsteutlåtandet (bilaga 3). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(22)

15 Organisation för att teckna och följa upp kontrakt Stadsdelsnämnderna Samtliga nämnder stödjer stadsledningskontorets förslag om att inrätta en för staden gemensam funktion med uppgift att handlägga ansökningar, teckna kontrakt och att följa upp utförarna (kvalificeringskraven) samt att ansvara för information om samtliga utförare. När det gäller uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) anser nio stadsdelsnämnder att den uppföljningen bör ske i stadsdelarna utifrån en för staden gemensam policy. Motiveringen till detta är att nämnderna bedömer att det ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. SDN Norra Hisingen anser att även uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) bör ske på en för staden gemensam enhet. Nämnden motiverar detta med att en konkurrensneutral enhet bidrar till ett jämlikt Göteborg utifrån ett hela staden perspektiv. Nämnden framför att det bör utredas vidare huruvida uppgiften kan samordnas med avtalstecknande och uppföljning för intraprenader och daglig verksamhet enligt LSS, om den verksamheten blir aktuell för valfrihetssystem. Branschorganisationerna Både Famna Väst och Vårdföretagarna anser att kontrakt/överenskommelser ska hanteras och tecknas på en för staden gemensam enhet. Vidare är deras bedömning att både uppföljning av utföraren, övriga avtalsvillkor och tjänstens utförande ska ske på en för staden gemensam enhet. Motiveringen är att det ökar möjligheten till likabehandlingen och hög kvalitet. Brukarorganisationerna Två av brukarorganisationerna (SPF Seniorerna och PRO Göteborg) har lämnat synpunkter på uppföljningen inom valfrihetssystemet LOV. SPF Seniorerna skriver i sitt remissvar att de i huvudsak ställer sig bakom SLK:s förslag. Centralt utformade regler för uppföljning ska finnas. Anser dock att uppföljning, lika för externa utförare och egen regi, ska göras på stadsdelsnivå. Bakgrunden till detta är att stadsdelarna torde ha bäst kännedom om de aktörer som verkar inom stadsdelen samt om de personer som har hemtjänst. PRO Göteborg framför att de befarar att biståndsbedömningen kan bli mer detaljstyrd för att underlätta uppföljning och kvalitetskrav. Det skulle i så fall innebära att den enskilde förlorar den valfrihet som Attraktiv hemtjänst ger. De trycker på vikten av att ha en noggrann kontroll så att inte oseriösa företag får fäste. PRO anser vidare att det är bra att enheten har nära samarbete med Kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Fackliga organisationer De fackliga organisationerna påtalar vikten av kontroll och uppföljning. Ingen av dem har uttryckt någon synpunkt på var kontrakt/överenskommelser samt uppföljning ska organiseras. Kommunal påpekar vikten på att referenstagning tas inför godkännande. Vårdförbundet påtalar att uppföljningen av efterlevnaden av villkoren i förfrågningsunderlaget måste ta tillvara på den kunskap som finns hos handläggare och legitimerad personal som arbetar i nära samverkan med utförarna. SACO uttrycker oro för att medel motsvarande fyra årsarbetare ska lyftas från stadsdelarna. Vision har påtalat behov av förtydligande avseende uppföljning av den Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(22)

16 enskildes behov av utökad hemtjänst i förhållande till att det kan finnas ett intresse från utförare att få mer tid och vill få svar på hur detta kan säkerställas så att inte handläggare utsätts för hot och/eller utpressning. Ekonomisk ersättningsmodell Stadsdelsnämnderna I huvudsak upplevs det positivt att egenregin av hemtjänst får samma principer att förhålla sig till i alla stadsdelar. Samtliga nämnder påtalar att ersättningen måste ta hänsyn till de unika satsningarna inom ramen för Attraktiv hemtjänst. SDN Norra Hisingen framför att vid fastställande av ersättningens storlek bör kraven i förfrågningsunderlaget beaktas, samt att kommunens egen utförarverksamhet ska ha en något högre ersättning, antingen via timpengen eller på annat sätt i resursfördelningsmodellen på övergripande nivå, med motiveringen att kommunen har det yttersta ansvaret för att tillgodose kommuninvånarnas stöd och service. Sju av stadsdelsnämnder skriver att de utgår från att ersättningssystemet inledningsvis baseras på biståndsbedömd tid. När ett IT baserat system är implementerat kan övergång till att ersätta för utförd tid ske. SDN Centrum och SDN Norra Hisingen skriver i sitt remissvar att de är överens med stadsledningskontoret om att den ekonomiska ersättningen ska baseras på uppmätt utförd tid, och de anser att det IT baserade systemet bör implementeras till införandet av valfrihetssystemet. Även SDN Majorna-Linné förordar utförd till som ersättningsmodell. Flera av stadsdelsnämnderna påtalar vidare den ekonomiska risken med att ersätta för utförd tid utifrån bakgrund av att inte all tid utförs i dagsläget. Vidare påtalar samtliga nämnder att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Att inte all tid utförs idag skriver nämnderna att det finns många orsaker till och att det nödvändigtvis inte behöver betyda att tiden används felaktigt. Flera av stadsdelsnämnderna skriver i sina remissvar att valfrihetssystemet genom att kommunfullmäktige beslutar ersättningsmodell och pris, får en påverkan på deras möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden och därmed ett begränsat handlingsutrymme. Utöver detta påtalar så gott som alla stadsdelsnämnder att stadens resursmodell måste ta hänsyn till och fortlöpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Nämndernas ersättningar för hemtjänst skiljer sig åt och ett gemensamt pris kommer innebära olika konsekvenser för olika stadsdelsnämnder. Ett par nämnder (Askim-Frölunda-Högsbo och Örgryte-Härlanda) skriver att det kan innebära förändrade förutsättningar för annan verksamhet i stadsdelsnämnden, exempelvis äldreboende. I detta inkluderas att hemtjänstens omfattning skiljer sig åt mellan stadsdelsnämnderna. En stadsdel med många äldre personer och låg ersättningsnivå i dagsläget kommer påverkas stort med en gemensam ersättningsnivå. Branschorganisationerna Famna Väst skriver i sitt remissvar att de förespråkar ersättning för utförd tid och att ersättningsnivån ger förutsättningar för en rimlig nivå kringtid. Vidare skriver de att de poster som föreslagits ingå i ersättningen bedöms som relevanta. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(22)

17 Gällande olika nivåer i ersättningen anser de att det ska vara högre ersättning i områden som kräver mer restid, för övrigt gällande andelen heltidsanställda, andelen med utbildade samt vård vid livets slut är de tveksamma till att detta ska regleras inom ersättningsmodellen. Famna Väst anser att delegerade och instruerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska ersättas enligt samma modell som hemtjänst. Vårdföretagarna understryker vikten av att stadsdelsnämnderna redovisar kostnader för hemtjänstens egen regi, vilket anses ge transparens gentemot skattebetalarna och privata utförare samt möjlighet att följa den egna regins möjligheter att klara sig ekonomiskt på den beslutade ersättningen. De skriver även i sitt remissvar att redovisning av den utförda tiden behöver vara enkel för de privata utförarna men också transparent för brukaren. Vidare framför Vårdföretagarna vikten av att den indirekta brukartiden ersätts på ett korrekt sätt. Ersättningen ska spegla den faktiska kostnaden som egenregin har. Brukarorganisationerna Ingen av de svarande remissinsatserna har framfört några synpunkter på den ekonomiska ersättningsmodellen. Fackliga organisationer Kommunal framför att arbetskläder samt att få dem tvättade ska ingå. Arbetsgivarna ska stå för mobiltelefoner och fordon samt försäkringar. Arbetslokal ska finnas i närområdet. Stadsledningskontoret tolkar in att de anser att ersättningen ska rymma dessa poster. Vision framför att de i grunden ser positivt på en för staden gemensam modell. Man anser dock att kommunen bör få en högre ersättning under de första två åren, för omställning, med anledning av kommunens yttersta ansvar samt politiska mål såsom rätten till heltid. Vidare anser de att det behöver utredas vad det innebär ekonomiskt för stadsdelarna att övergå till att ersätta för utförd tid. SACO skriver i sitt remissvar att de efterlyser noggrann ekonomisk konsekvensanalys där det belyses vilken beredskap det finns om egen regin inte klarar sig på ersättningen. Påverkan på reglemente SDN Östra Göteborg har påtalat om uppgifterna att godkänna utförare samt att följa upp och utöva tillsyn tillförs stadsdelsnämnderna, alternativt en stadsdelsnämnd, behöver dessa uppgifter förtydligas i reglementet för stadsdelsnämnderna. SDN Centrum påtalar att reglementet måste kompletteras med uppgifter om vilka uppgifter enligt LOV som åligger stadsdelsnämnderna och vilka uppgifter som åligger kommunstyrelsen alt. kommunfullmäktige beroende på vilken modell för leverantörsgodkännande som Göteborgs stad kommer att välja. SDN Norra Hisingen påtalar att stadsdelsnämndernas reglemente behöver korrigeras utifrån att uppföljningsansvaret för kvaliteten av de tjänsterna flyttas över till den för staden gemensamma enheten (kap 3 6 i stadsdelsnämndernas reglemente) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(22)

18 Stadsledningskontorets överväganden och bedömning Organisation för teckna och följa upp kontrakt/överenskommelser Teckna kontrakt och överenskommelser För att upprätthålla kommunallagens krav på likabehandling för kommunens medlemmar kommer ett för staden gemensamt förfrågningsunderlag upprättas. Det lämpliga bedöms vara att externa utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet, ansöker och får sin ansökan prövad på en för staden gemensam enhet. Därtill bör den stadengemensamma enheten skriva överrenskommelser med egenregin. Samtliga remissvar som behandlat frågan styrker förslaget om att en för staden gemensam enhet ska teckna kontrakt med externa utförare, ingen av remissinstanserna har framfört något om hur de ställer sig till att denna enhet även ska teckna överenskommelser med Göteborgs Stads egenregi för hemtjänst. Följa upp kontrakt och överenskommelser Uppföljning av kontrakten kan delas upp i tre delar; uppföljning av utförare (kvalificeringskraven) uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor Uppföljning av utförare (kvalificeringskrav) och avtalsvillkor Stadsledningskontoret bedömer att uppföljning av utförare och uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor bör ske på samma stadengemensamma enhet som föreslås inrättas för att teckna kontrakt/överenskommelser inom valfrihetssystemet. Samtliga stadsdelsnämnder styrker detta förslag. När det gäller uppföljning har SPF seniorerna Göteborgsdistriktet skrivit att centralt utformade regler för uppföljning ska finnas. De anser dock att uppföljning, för externa utförare och egen regi, ska göras på stadsdelsnivå. Uppföljning av tjänstens utförande I tjänsteutlåtandet (bilaga 1) gjorde stadsledningskontoret följande bedömning: när det gäller uppföljning av tjänstens utförande (det som framkommer av kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget) är det inte lika självklart att den uppföljningen helt och hållet bör ske på en för staden gemensam enhet. Det finns fördelar och nackdelar med om uppföljning av tjänstens utförande organiseras på en för staden gemensam enhet eller i stadsdelnämnderna. Stadsledningskontoret har i utredningen kommit fram till att även denna uppföljning bör organiseras inom den föreslagna staden gemensamma enheten. Fördelarna är enligt stadsledningskontoret att det ökar möjligheterna till samma förhållningssätt mot egen regi som för externa utförare, likvärdighet inom staden i uppföljningarna, genom ett större underlag och mer erfarenhet samt specialisering ökar det möjligheterna att hålla hög kvalitet, blir en starkare part samt att en för staden gemensam enhet får ett hela staden perspektiv. Nackdelar kan vara att samma utförare finns i flera stadsdelar har olika kvalitet och att den lokala kunskapen inte tas tillvara. Utifrån andra kommuners erfarenheter om oegentligheter inom valfrihetssystemet bör enheten ha ett nära samarbete med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(22)

19 Nio av tio stadsdelsnämnder anser att uppföljning av tjänstens utförande ska göras enligt en gemensam policy för staden av respektive stadsdelsnämnd. Motiveringen är att nämnderna anser att det ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Ingen av stadsdelsnämnderna har problematiserat frågan utifrån ett konkurrensneutralitetsperspektiv då både externa utförare och egen regi ska följas upp på ett likartat sätt. De stadsdelsnämnder som förordar uppföljning av tjänstens utförande per stadsdelnämnd påtalar att förfrågningsunderlaget bör innehålla sådana geografiska begränsningar att externa utförare blir godkända för att utföra insatser i respektive stadsdel. Detta för att underlätta verksamhet/kvalitetsuppföljning ur ett befolkningsperspektiv. Branschorganisationen Vårdföretagarna anser att en för staden gemensam enhet även ska följa upp tjänstens utförande. De skriver i sitt remissvar att det är värdefullt att samla kompetens kring tecknande av avtal och inte minst avtalsuppföljningen på samma ställe. Vidare skriver de att det ökar möjligheterna för likabehandling av utförarna och hög kvalitet i uppföljningarna. Dessutom underlättar en gemensam enhet beslutsfattarnas uppfattning och allmänhetens uppföljning av hemtjänstens utveckling i staden. De trycker i sitt svar på vikten av att den kommungemensamma enheten behandlar den egna regin och de privata utförarna neutralt. Famna Väst har samma ståndpunkt som Vårdföretagarna. Nio av tio stadsdelsnämnder framför att de föredrar att uppföljningen av tjänstens utförande sker i stadsdelsnämnderna, för att säkerställa att den lokala kunskapen tas tillvara samt att nämnderna får den kunskap och insyn som behövs för att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Flera av stadsdelsnämnderna hänvisar till socialstyrelsens allmänna råd kring uppföljning. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:15, handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, tydliggör endast nämndens ansvar för att följa upp enskilda individers beslut. Kommunen har ansvar att följa upp socialtjänstens insatser oavsett vem som utför dem. Enligt utredningens förslag innebär uppföljningen av kvalitetskrav ingen förändring av uppföljningen på individnivå. Den stadsdelsnämnd som fattar beslut om en insats ansvarar för att det individuella beslutet verkställs och följs upp. När det gäller hemtjänst, har stadsdelsnämnderna dessutom ansvar för att på individnivå genomföra utvärdering av beslut om hemtjänst. Utvärderingsmodellen UH används för att säkerställa att den enskildes behov blir tillgodosedda. Stadsledningskontorets ställningstagande kvarstår. Uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget) bör genomföras på en för staden gemensam enhet. Motiveringen är att det ökar möjligheterna till samma förhållningssätt mot egen regi som för externa utförare, likvärdighet inom staden i uppföljningarna, genom ett större underlag och mer erfarenhet, samt specialisering ökar möjligheterna att hålla hög kvalitet samt att en för staden gemensam enhet får ett hela staden perspektiv. Stadsledningskontoret bedömer att nämnderna kan ta sitt ansvar för enskildas behov av hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård genom sin myndighetsutövning och individuppföljning, samt information från den för staden gemensamma enheten. Stadsledningskontoret vill i detta sammanhang förtydliga att även om uppföljning av hemtjänst föreslås ske gemensamt för staden så kommer stadsdelsnämnderna ha kvar sitt ansvar för att säkerställa att hemtjänstens egen regi uppfyller lagstiftningens krav på kvalitet mm, genom att till exempel upprätta kvalitetsrapporter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(22)

20 För att säkerställa informationsöverföring mellan den för staden gemensamma enheten och stadsdelsnämnderna är det viktigt att det finns en strukturerad och väl igenomtänkt process och arbetsmodell mellan stadsdelsnämnderna och den för staden gemensamma enheten. Organisationstillhörighet Stadsledningskontoret har övervägt två alternativa förslag till organisationstillhörighet för den staden gemensamma enheten. De två förslagen är; o Den nämnd som ansvarar för upphandling o Kommunstyrelsen Frågan om organisatorisk tillhörighet för upphandlingen har utretts. Kommunfullmäktige fattade beslut om att upphandlingen ska bli en egen nämnd. Stadsledningskontorets förslag är att den för staden gemensamma enheten för att genomföra konkurrensutsättningen samt att följa upp kontrakt organiseras direkt under kommunstyrelsen under en uppbyggnadsfas. Stadsledningskontoret blir då aktuell förvaltning. När enheten är formerad och har startats upp får det därifrån avgöras om enheten ska överföras till Göteborgs Stads inköp och upphandlingsnämnd. Uppskattad omfattning och kompetens i enheten april 2017-juli 2018 Enligt i KS beslutad tidsplan ( ) kommer förfrågningsunderlag att annonseras under våren 2017 och uppstart av utförare kommer ske hösten Utifrån denna tidsplan bedöms uppgifterna, behandla ansökningar, godkänna sökande externa utförare och kommunens hemtjänst, teckna kontrakt med externa utförare och överenskommelser med kommunens hemtjänst, tillse att utförarna kan starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet samt genomföra informations- och dialogmöten, främst bli aktuella under rubricerad tidsperiod. Utredningens uppskattning är att den för staden gemensamma enheten bör bestå av en chef och fyra medarbetare med blandade kompetenser inom verksamhets- och ansvarsområdet, under perioden då det främst handlar om att starta upp valfrihetssystemet. Det motsvarar kostnadsmässigt fem mnkr på helårseffekt, inklusive kringkostnader. Uppskattat omfattning och kompetens från augusti 2018 Från augusti 2018 bedöms det bli aktuellt med den strukturerade uppföljningen av utförare och tjänstens utförande samt eventuellt revidering av förfrågningsunderlag. Omfattningen på enheten beror på hur många utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet, vilket innebär att antalet medarbetare i enheten får anpassas därefter. Stadsdelsnämnderna har i nuläget ansvar för att följa upp att hemtjänsten levererar verksamhet enligt den kvalitet som finns lagstiftad och som staden bestämt. I och med att stadsledningskontoret föreslår att uppföljningen av tjänstens utförande ska ske i en för staden gemensam enhet, påverkas stadsdelsnämndernas nuvarande ansvar för uppföljning. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare. Stadsledningskontorets bedömning är att enheten bör bestå av cirka nio årsarbetare vilket motsvarar cirka nio mnkr på helårsbasis. Den beskrivna omfattningen av enheten Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(22)

21 kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. En årsarbetare uppskattas klara att följa upp ca enheter per år. Det är inte möjligt att vara mer exakt i bedömningen av enhetens omfattning i detta skede. Stadens resursfördelningsmodell Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges principer för resursfördelning till stadsdelsnämnderna kan kvarstå när valfrihetssystem enligt LOV införs. Däremot innebär det faktum att ersättningsmodellen och timpriset inte är påverkbart av stadsdelsnämnden, en begränsning av nämndens möjlighet att prioritera mellan verksamhetsområden. Det kommer dock vara viktigt att nämnderna redovisar hemtjänstens kostnader och intäkter separerat från övrig verksamhet. Flera av stadsdelsnämnderna har i sina remissvar påtalat att valfrihetssystemet genom att kommunfullmäktige beslutar ersättningsmodell och pris, får en påverkan på deras möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden och därmed ett begränsat handlingsutrymme. Utöver detta påtalar så gott som alla stadsdelsnämnder att stadens resursmodell måste ta hänsyn till fortlöpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Utifrån stadsdelsnämndernas synpunkter är stadsledningskontorets bedömning att hanteringen av stadens resursfördelningsmodell behöver ta hänsyn till eventuell förändrad ambitionsnivå för hemtjänsten vid framräknandet av kommunbidraget inför respektive budgetår. Vid politiska satsningar/rationaliseringar som medför ett högre/lägre pris får detta ett direkt genomslag på stadsdelsnämndernas förutsättningar för övriga verksamheter om inte nämndernas kommunbidrag justeras i motsvarande grad. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård Stadsledningskontoret står fast vid den bedömning som gjordes i hemtjänstutredningen 2013/2014 (dnr 0665/13) att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Ur ett tillförlitlighetsperspektiv krävs ett IT stöd för att ersätta utförare av hemtjänst för utförd tid. Det pågår en upphandling av ett sådant IT system i staden. Upphandlingsprocessen har blivit kraftigt försenad. Avtalsskrivande pågår just nu. Så gott som samtliga nämnder skriver att IT systemet måste vara implementerat innan övergången till att ersätta för utförd tid kan ske. Erfarenheter från andra kommuner som inför IT baserade stöd för att följa upp utförd tid visar att en implementeringstid behövs för att kunna lita på resultaten. Enligt kommunstyrelsens beslut om tidsplan för införandet av valfrihetssystem ska brukare med hemtjänst kunna välja utförare från senhösten Stadsledningskontoret gör bedömningen att ersättning till utförare troligen måste starta med att ersättningen utgår från beviljade tid. Med anledning av detta arbetar stadsledningskontoret med att ta fram två modeller för ersättningssystem, ett som utgår från utförd tid och ett som utgår från beviljad tid. Sedan stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (bilaga 1) som skickades på remiss har stadsledningskontoret bedömt att inte gå vidare med att föreslå differentierade ersättningar utifrån andelen utbildade medarbetare, andel heltidsanställda samt en eventuellt lägre ersättning vid sammanhållande tid (vård i livets slut). Detta med motiveringen att det är svårt och resurskrävande att följa upp. Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(22)

22 arbetar dock vidare med att utreda om differentierade ersättningar ska finnas utifrån olika geografiska förutsättningar. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges reglemente till stadsdelsnämnderna, är stadsledningskontorets bedömning att en ersättningsmodell och timpriset för hemtjänst beslutad av kommunfullmäktige, som ska tillämpas i alla stadsdelsnämnder är förenlig med nu gällande reglemente. Ingen av stadsdelsnämnderna har i sina remissvar framför några andra synpunkter. Som tidigare skrivits i detta tjänsteutlåtande begränsar det dock stadsdelsnämndernas handlingsutrymme. Stadsledningskontoret har i utredning om ersättningsmodell använt Sveriges kommuner och landstings vägledning Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå som metodstöd. För att upprätthålla transparens och likabehandling av utförare behöver stadsdelsnämnderna kunna redogöra för hemtjänstens kostnader i egen regi. Det är också av högsta vikt att egenregin går runt ekonomiskt på den av kommunfullmäktige beslutade hemtjänstpengen. I redogörelsen är utgångspunkten att delegerade eller ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder för de som har hemtjänst ingår i valfrihetssystemet. Slutgiltigt ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Utgångspunkterna i ersättningsmodellen är; o Beviljade biståndstimmar och tid för delegerade hälso- och sjukvård ska motsvara den enskildes behov. o Ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid. Fram till dess att IT systemet är implementerat och säkerställt utgår ersättningen från beviljad tid för hemtjänst och bedömd tid för delegerad hälso- och sjukvård. o Ersättningsnivån ska innehålla ersättning för indirekt brukartid, transporttid personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. o Eventuell extra ersättning för utförd tid vid geografisk otillgänglighet. Ersättningsmodellens innehållande poster framgår av bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Vilket timpris som kommer att föreslås kan inte presenteras i detta tjänsteutlåtande eftersom det är beroende av kravspecifikationen, vilken kommer framgå av förfrågningsunderlaget. Enligt beslutad tidsplan kommer förfrågningsunderlaget behandlas i KS och KF våren Påverkan på stadsdelsnämnderna Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna på flera sätt. Stadsledningskontoret har i detta tjänsteutlåtande uppmärksammat det så kallade befolkningsansvaret och vissa ekonomiska förutsättningar. Stadsdelsnämndens befolkningsansvar får en ny dimension. För de personer nämnden beviljat bistånd till hemtjänst, kommer beslutet utföras av nämndens egen regi, alternativt externa utförare. Fokus blir då att den enskilde får sitt beviljade bistånd utfört på ett bra sätt oavsett utförare. Stadsledningskontorets föreslagna för staden gemensamma enhet föreslås teckna kontrakt och överenskommelser med externa utförare och egen regi. Samma enhet föreslås följa upp hemtjänstens externa utförare och egen regi på ett likartat sätt. Den enskildes biståndsbeslut kommer även fortsättningsvis att följas upp av Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(22)

23 stadsdelsnämnderna. Exakt hur de olika uppföljningarna möts och arbetsprocessen kring det, blir en fortsatt utredningsfråga för den nya enheten gemensamt med stadsdelarna. Inom valfrihetssystemet kommer ekonomisk ersättningsmodell och fastställande av timpris ske genom beslut i kommunfullmäktige. Stadsdelsnämndernas ekonomiska handlingsutrymme kommer att begränsas i och med detta. Efter att beslut om organisation för att teckna kontrakt och överenskommelser samt följa upp kvalificeringskrav och tjänstens utförande behöver stadsdelsnämndernas och kommunstyrelsens reglementen ses över. Ekonomiska förutsättningar för kontrakt och uppföljning För att genomföra valfrihetssystemet krävs en organiserad uppföljning och kvalitetskontroll av såväl externa utförare som stadens egen regi verksamhet. Oavsett hur staden väljer att organisera dessa uppgifter kommer det att bli en utökad kostnad för staden. Stadsledningskontoret understryker att det inte går att starta upp valfrihetssystemet om det inte tillskjuts ekonomiska medel för att teckna och följa upp kontrakt (uppföljning av utföraren och tjänstens utförande). Stadsledningskontoret föreslår i detta ärende en för staden gemensam enhet som får till uppgift att handlägga kontrakt och följa upp utförare och tjänstens utförande. Enheten föreslås hantera både externa och stadens egna utförare. Under tidsperioden april 2017 till juli 2018, då valfrihetssystemet kommer att införas, bedömer stadsledningskontoret att enheten bör bestå av fem årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka fem mnkr helårseffekt inklusive kringkostnader. Stadsledningskontoret ser inga möjligheter att starta upp en sådan enhet innan beslut om finansiering finns, och för att hålla tidsplanen behöver beslutet fattas senast i början av Från augusti 2018 behöver enheten utökas, hur mycket beror på antalet utförare som söker och tecknar kontrakt/avtal med staden om att utföra hemtjänst. Bedömningen i nuläget är att enheten bör bestå av totalt cirka nio årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka nio mnkr helårsbasis, när samtliga uppgifter kontinuerligt är aktuella för enheten. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras (uppåt eller nedåt) utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare vilket i dagsläget ingår i stadsdelsnämndernas uppdrag. Om denna uppföljning i praktiken utförs i motsvarande omfattning är oklart men med ovanstående som stöd kan en omfördelning av resurser från stadsdelsnämnderna till den för staden gemensamma enheten vara aktuell för fyra årsarbetare från augusti Resterande del av kostnaderna är en kostnadsökning för staden oberoende var uppgifterna organiseras. Några av de stadsdelsnämnder som anser att tjänstens utförande ska följas upp i stadsdelsnämnden har skrivit att tillräckliga resurser för denna uppföljning måste finnas i stadsdelarna. Inga av nämnderna har skrivit vad tillräckliga resurser bedöms vara. Stadsledningskontoret bedömer att sprida ut uppföljningen på samtliga stadsdelsnämnder innebär mer resurser än om det samordnas på en för staden gemensam enhet. Ekonomiska konsekvenser av ekonomiska ersättningsmodellen Den ersättningsmodell och det timpris som kommer att föreslås i förfrågningsunderlaget kommer vara kostnadsneutralt utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Modellen kommer däremot att ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(22)

24 Flera kommuner anger att kommunens egenregi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Detta kan utgöra en ekonomisk risk även i Göteborg Stad. En annan identifierad ekonomisk risk är övergången från att ersätta för beviljad tid till utförd tid. Denna risk föreligger oavsett valfrihetssystem. Att ersätta för utförd tid bedömdes i hemtjänstutredningen, dnr 0665/13, vara ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Upphandling av ett för staden gemensamt IT baserat stöd för att följa upp och ersätta för utförd tid var ett av resultaten från denna utredning. Stadsledningskontoret fick i uppdrag, dnr 1120/14, att utreda omfattning för varje stadsdel eventuella tillkommande personalbehov för att nya arbetssätt och styrsystem inom hemtjänsten ska fungera optimalt. Mätning av utförd tid genomfördes inom ramen för denna utredning och den visade att på staden nivå utfördes 60 procent av den biståndsbedömda tiden. Stadsledningskontoret kommer att genomföra en ny mätning i oktober/november i år. Detta kommer att utgöra ett nytt underlag för stadsdelsnämnderna i sitt förberedelsearbete inför att ersätta för utförd tid inom hemtjänst. Samverkan med de fackliga organisationerna Facklig samverkan har skett i CSG De fackliga organisationerna förklarar sig oeniga med arbetsgivarens förslag. Parterna är dock överens om att partssamverkan är genomförd. De fackliga organisationerna lämnar synpunkter i CSG:s protokoll Stadsledningskontoret Karin Magnusson Gisela Askne Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(22)

25

26

27

28 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi Förslag till beslut I kommunstyrelsen Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder med begäran om yttrande senast Sammanfattning Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att skicka ut tjänsteutlåtandet på remiss till samtliga stadsdelsnämnderna med begäran om yttrande senast Remissen avser stadsdelsnämndernas uppfattning om hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. För att inte tidsplanen för införandet av valfrihetssystem enligt LOV ska förskjutas medges en bordläggning. En för staden gemensam enhet för att teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal föreslås. Enheten kommer att arbeta mot både egen regi och externa utförare och överta en del av stadsdelsnämndernas nuvarande arbete med uppföljning. Stadsledningskontoret har i ärendet kommit fram till att stadens nuvarande resursfördelningsmodell kan kvarstå. Inom valfrihetssystemet ska alla utförare erhålla ersättning enligt samma principer. Det innebär att det är kommunfullmäktige som beslutar om hemtjänstersättningen (timpris och ersättningsmodell). Stadsledningskontoret föreslår en ersättningsmodell utifrån utgångspunkterna beviljade biståndstimmar och tid för delegerad hälso- och sjukvård, ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid, ersättningen ska innehålla indirekt brukartid, transporttid, personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Förslaget till vilka poster som ingår i underlaget för att räkna fram hemtjänstpengen finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Ekonomiska konsekvenser Konkurrensutsättning enligt LOV ger, till skillnad mot vad som gäller vid LOUupphandling, inte utrymme för priskonkurrens. För att genomföra valfrihetssystem enligt LOV krävs en organiserad uppföljning och kvalitetskontroll av såväl privata leverantörer som egen regi verksamhet. 1(13)

29 Stadsledningskontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande en stadengemensam enhet för uppföljning och genomförande av konkurrensutsättningen. Oavsett om uppgifterna organiseras stadengemensamt eller på annat sätt, kommer det innebära utökade kostnader för staden. Under tidsperioden april 2017 till juli 2018, då valfrihetssystemet kommer att införas, bedömer stadsledningskontoret att enheten bör bestå av fem årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka fem mnkr helårseffekt inklusive kringkostnader. Därefter kommer enheten behöva utökas, hur mycket beror på antalet utförare som söker och tecknar kontrakt/avtal med staden om att utföra hemtjänst. Bedömningen är att enheten bör bestå av totalt cirka nio årsarbetare vilket motsvarar kostnader på cirka nio mnkr helårsbasis, när samtligt uppgifter är aktuella för enheten. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare och ingår i dagsläget i stadsdelsnämndernas uppdrag. En omfördelning av resurser från stadsdelsnämnderna till den stadengemensamma enheten kan vara aktuell för fyra årsarbetare. Resterande del av kostnaderna är en kostnadsökning för staden oberoende var uppgifterna organiseras. Den ersättningsmodell och det timpris för hemtjänst som kommer att föreslås är kostnadsneutral utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Modellen kommer däremot att ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. En identifierad ekonomisk risk är att den biståndsbedömda tiden kan vara högre än vad som motsvarar brukarnas faktiska behov. Mätning som genomfördes hösten 2014 visade att 60 procent av den biståndsbedömda tiden utfördes. När ersättningen utgår från biståndsbedömd alternativt utförd tid kan konsekvensen bli att kostnaderna ökar. Flera kommuner anger att kommunens egenregi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Stadsledningskontoret återkommer avseende de ekonomiska konsekvenserna av inrättande av en kommungemensam enhet i det kompletterande budgetunderlaget hösten 2016 och angående ekonomiska konsekvenser i övrigt i kommande kompletterande budgetunderlag och i budgetunderlaget för åren Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införande av valfrihetssystem en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Mångfaldsperspektivet Införande av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukarna kan välja mellan och kommer medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Den organisation som föreslås ska säkra att utförare godkänns på lika Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)

30 villkor enligt en fastställd process samt att uppföljning av samtliga utförare, både externa och egen regi, sker på ett likvärdigt sätt. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I framtagandet av förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell har omvärldsbevakning skett genom utbildning av Upphandlingsmyndigheten, dialog med ansvariga på Sveriges kommuner och landsting, studiebesök i ett antal kommuner samt litteratur från bl.a. Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Stadskontoret och Socialstyrelsen. Bilaga 1 Bilaga 2 Stadsledningskontorets utredning om förutsättningar för ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV inom Göteborgs stad. Kommunstyrelsens protokoll , Dnr 0606/12 Stadsledningskontorets förslag till poster i ekonomisk ersättningsmodell. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)

31 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2015 nummer 92. Aktuellt tjänsteutlåtande beskriver konsekvenser för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att skicka ut tjänsteutlåtandet på remiss till samtliga stadsdelsnämnderna med begäran om yttrande senast För att inte tidsplanen för införandet av valfrihetssystem enligt LOV ska förskjutas medges en bordläggning Ärendet avser återkomma till kommunstyrelsen Tidsplan Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Annonsering ska ske löpande på den nationella webbplatsen Nya leverantörer kan kontinuerligt ansöka om att bli godkända, och ansökningarna ska prövas löpande. För att bli godkänd som utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska utföraren uppfylla de krav som kommer att ställas i förfrågningsunderlaget. Förslag till förfrågningsunderlag kommer att behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i januari Förfrågningsunderlaget kommer innehålla krav på leverantören (ekonomisk ställning, lokaler, verksamhetsansvarig, kvalitetsledningssystem etc.), krav på tjänsten (definition av tjänsten, målgrupp för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)

32 tjänsten, tjänstens omfattning samt krav på tjänsten utförande - kvalitetskrav etc.), administrativa krav samt avtalsvillkor. När det gäller kommunens egen regi kan överenskommelser tecknas utifrån samma kvalitetskrav som i förfrågningsunderlaget. Införande av valfrihetssystem innebär att kommunen ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Kommunen ska även iaktta principerna om öppenhet, ömsesidighet erkännande och proportionalitet när valfrihetssystem tillämpas. Enskild individ som är beviljad hemtjänst kan välja utförare utifrån de utförare som är godkända att verka där den enskilde bor. Kommunens ansvar i valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma kostnaden för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med dem som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och ska uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de privata konkurrera med kvalitet. Överväganden i organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver göras i stadsdelsnämnderna. Rollfördelning och styrande regelverk Kommunallagen (KL) reglerar hur det politiska arbetet organiseras i kommuner och landsting. Nedan ges en beskrivning av rollfördelning mellan de olika kommunala organen och de regelverk som styr. Enligt 19 b kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Lag (2014:573) Stadsledningskontoret arbetar med att utforma ett program och planerar att lägga fram ett förslag till KS och KF under hösten Kommunfullmäktige Kommunallagen (KL) ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Inledningsvis bör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt i vissa frågor nämnas. Det rör ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och framgår av 3 kap. 9 KL. I dessa frågor är det fullmäktige som ska fatta beslut. Andra ärenden kan fullmäktige delegera, såvida inte de enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige, 3 kap. 10 KL Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)

33 Kommunstyrelse Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i det reglemente för kommunstyrelsen som fullmäktige fattat beslut om. I reglementet framgår kommunstyrelsens uppdrag och uppgifter. Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan och ska vara informerad om och ha ansvar för hela stadens utveckling och utöva styrning, ledning och samordning av kommunens verksamheter samt ha en överblick över hela den kommunala förvaltningen (uppsiktplikten). Genom den lednings- och samordningsfunktion som framgår av 6 kap. 1 KL ges kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för helheten i kommunen. Kommunstyrelsen ska se till att organisationen är ändamålsenlig på ett övergripande plan. Stadsdelsnämnder ansvar för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinder m.m. Nämndernas ansvar enligt kommunallagen innebär att de var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De ska följa sina reglementen och sörja för en ändamålsenlig organisation inom sina respektive verksamheter. De ska följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och gällande lagstiftning. Enligt stadsdelsnämndernas reglemente är nämnderna ansvariga, bland annat, för uppgifter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter. Nedan anges utdrag ur reglementet på några tillämpliga punkter ( 8) för äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård: Alla uppgifter som enligt socialtjänstlagen och andra författningar som ankommer på kommunen och ej tillagts annan nämnd. Hälso- och sjukvård enligt d, hälso- och sjukvårdslagen. Ärenden om hemvårdsbidrag till vuxna och till barn samt anställning av närståendevårdare för vuxna och för barn enligt grunder antagna av fullmäktige. Att ansvara inom sitt geografiska område för introduktion av flyktingar och invandrare i enlighet med vad kommunfullmäktige beslutat. Stadsdelsnämnd ansvarar också för stöd och service till vissa funktionshindrade ( 9). Stadsdelsnämndens befolkningsansvar för de personer som behöver stöd från hemtjänsten förändras inte genom att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder enligt reglementet ( 13 och 13 a): Stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo ska för hela staden ansvara för samordning, ansökning, beläggning och ersättning till den palliativa vård som bedrivs inom ramen för Hospiceverksamheten. Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda ska för hela staden ansvara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen innefattande bland annat förmedling av lägenheter i äldreboende och korttidsplatser inom äldreomsorg samt verksamhetsuppföljning av externt upphandlad äldreboendeverksamhet och medverka i kommungemensam äldreboendeplanering. Avgränsning Utredningsarbetet inför att valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten införs omfattar många frågeställningar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)

34 Detta tjänsteutlåtande tar upp konsekvenser på stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Andra frågeställningar som utreds, men inte behandlas i detta tjänsteutlåtande är exempelvis; vilka konsekvenser införandet av valfrihetssystem får för anställningsförhållandena för omsorgspersonal, enhetschefer och handläggare samt konsekvenser för de yrkesroller som samarbetar med hemtjänsten och påverkan på dess teamsamverkan. Vilken påverkan får valfrihetssystemet på samverkan mellan kommunen och Västra Götalandsregionen? Vilka delar av hemtjänstens verksamhet ska ingå i förfrågningsunderlaget, ska valfriheten avse insatser som utförs alla tider på dygnet? Hur ska förfrågningsunderlaget utformas avseende ex. geografisk begränsning, kapacitetstak, värdighetsgarantier, nationella minoriteter, kvalitetsregister, anhöriganställningar och kontinuitet? Hur ska stadens så kallade ickevalsalternativ definieras? Hur ska informationen till medborgarna vara utformat gällande valfrihetssystemet, valbara utförare och jämförelsetjänst? Utredningen behöver ta ställning till vilka krav som ska ställas gällande externa utförares användning av kommunens IT-system. Vid införandet av valfrihetssystem behövs exempelvis externt intranät för privata aktörer, IT stöd för ersättning till utförare samt system för att hantera ansökan om att bli utförare i stadens hemtjänst och eventuellt hantering av icke-val. Uppföljningens olika nivåer Stadsledningskontoret har i utredningen använt Konkurrensverkets vägledning om avtalsuppföljning av vård och omsorg. I vägledningen har en beskrivning av olika uppföljnings- utvärderingsnivåer gjorts; A systemnivå, uppföljning gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B- uppföljning av verksamhetsområden, till exempel all hemtjänst. C- avtalsuppföljning, uppföljning av kraven på leverantören och deras tjänster. D- uppföljning på individnivå, uppföljning av insatser i förhållande till biståndsbeslut och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. A och B nivån ingår inom stadsledningskontorets ordinarie uppföljning av kärnverksamhet och kommunfullmäktiges mål och inriktningar, vilket redovisas till KS och KF. C nivån avser den uppföljning av hemtjänstens utförare, som i dagsläget utförs av stadsdelsnämnderna. När valfrihetssystem enligt LOV införs i staden kommer omfattningen av uppföljningen att öka då fler aktörer kommer utföra hemtjänst. Det kommer finnas krav på en likartad uppföljning för egen regi och externa utförare. D nivån genomförs av biståndshandläggare/socialsekreterare (som har delegation från SDN att besluta om hemtjänstinsatser) samt av legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal som har delegerat, ordinerat eller instruerat en hälso- och sjukvårdsåtgärd till personal inom hemtjänsten. I redogörelsen inom D nivån är utgångspunkten att delegerade, ordinerade eller instruerade hälso- och sjukvårdsåtgärder, för de som har hemtjänst, ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)

35 I samband med införande av valfrihetssystem enligt LOV behöver nya funktioner och uppgifter inrättas och förtydligas. Organisation för att teckna kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet För att genomföra konkurrensutsättningen behöver organisation skapas för att; Behandla ansökningar Godkänna sökande leverantörer Teckna kontrakt/avtal Leverantörerna ska kunna starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet Revidera förfrågningsunderlag Informations- och dialogmöten Organisation för att följa upp kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet Kommunen ska se till att leverantörerna uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Att inte följa upp kontrakt/avtalen anses kunna snedvrida konkurrensen, eftersom leverantörerna då kan låta bli att ta de ställda kraven på allvar. För att likabehandling ska råda bör externa utförare och kommunens egen regi följas upp likvärdigt. Alla delar i uppföljning av leverantören är dock inte aktuella för den egna regin. Exempel på sådana delar är; uppföljning av skatte-, ekonomisk och juridisk status. Uppföljning av kontrakt/avtal kan delas upp i tre delar; uppföljning av leverantören (kvalificeringskraven) uppföljning av tjänstens utförande (kraven i kravspecifikationen) uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor Stadens resursfördelningsmodell Kommunfullmäktiges principer för stadens resursfördelning till stadsdelsnämnderna är; Kommunbidrag skall fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden Kommunbidrag skall fördelas utifrån tydliga och av SDN opåverkbara kriterier Nya prioriteringar skall snabbt kunna verkställas med modellen Modellen skall utmynna i en ram Detta innebär att det är stadsdelsnämnderna som prioriterar resurser till de olika verksamhetsområdena utifrån hur nämnden bedömer de lokala behoven. Resursfördelningen till hemtjänsten kan därför variera mellan nämnderna och påverkar därmed ersättningsnivå och nettokostnad per hemtjänsttimma. Stadsdelsnämndernas ersättningsmodeller skiljer sig åt vilket medför att det är svårt att ta fram en korrekt jämförelse. De stadsdelsnämnder som utför hemtjänst för personer under 65 år inom funktionshinder verksamheten (endast ett fåtal i nuläget) arbetar inte med prestationsbaserad hemtjänst utan verksamheten är anslagsfinansierad. När staden inför valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten är förutsättningen att den ekonomiska ersättningsmodellen ska vara konstruerad så att alla utförare erhåller ersättning enligt samma principer, vilket förutsätter att ersättningsprinciperna är transparenta och icke-diskriminerande, det vill säga lika för alla utförare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)

36 Detta innebär att det kommer vara kommunfullmäktige som beslutar om hemtjänstersättningen (timpris och ersättningsmodell) när valfrihetssystemet är infört. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst För att bland annat stödja kommunerna i sitt arbete med införandet av valfrihetssystem har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en vägledning gällande val av ersättningsmodell och beräkningsnivå inom hemtjänst och särskilt boende. Vid framtagning av en ersättningsmodell har kommunen ansvar för att de externa utförarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Samtidigt måste även förutsättningarna för egen verksamhet samt kommunens ekonomi beaktas. Att hitta en rimlig ersättningsnivå är inte enkelt. Ingen kommun vill betala för mycket och en hög ersättning kan dessutom utgöra ett olagligt statsstöd. Samtidigt minskar en låg ersättning intresset hos utförarna, vilket kan gå ut över mångfald och kvalitet. I valfrihetssystem erhåller kommunens egen verksamhet samma ersättning som andra utförare och kan få problem att gå runt om ersättningen är alltför låg. SKL gör årligen en sammanställning av LOV-kommunernas ersättningsmodeller. För år 2015 går det att utläsa att av de svarande kommunerna använder sig 57 kommuner av ersättning för beviljad tid. I 44 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån mellan kr/timme. Sammanställningen visar också att 73 kommuner använder sig av ersättning för utförd tid. I 56 av dessa kommuner ligger ersättningsnivån på kr/timme. SKL har i en rapport sammanställt fördelar och nackdelar (ur kommunens, brukarens och utförarens perspektiv) med ersättningsmodellerna utifrån beviljad respektive utförd tid. Beviljad tid Kommunen (+) Lätt att administrera (+) Små förändringar för utförare och kommunen (-) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsosäkerhet och kvalitetsbrister Utförd tid (+) Utföraren har incitament för att utföra beslutet (rättssäkerhet, kvalitet) (-) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (-) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Ökad administration Brukaren Utförare (-) Eventuell negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (+) Möjlighet att öka lönsamheten genom att göra så litet som möjligt för den garanterade inkomsten (+) Innehållet för den biståndsbedömda tjänsten i dialog med anordnaren (+) Anordnaren har incitament för att utföra den beslutade tiden (rättssäkerhet, kvalitet) (+) Utrymme för att påverka innehållet i tjänsten i dialog med brukaren (-) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)

37 Stadsledningskontoret utredde på uppdrag av kommunstyrelsen omfattande förändringar inom hemtjänst, dnr 0665/13, vilket resulterade i programmet för Attraktiv hemtjänst. En av frågeställningarna var att utförd tid ska registreras löpande och läggas till grund för verksamhetsplanering och fakturering av avgift. I utredningen kom stadsledningskontoret fram till att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Vidare framkom att kommuner som övergår till att ersätta för utförd tid får fler timmar verkställda och att det är viktigt att den biståndsbedömda tiden överrensstämmer med den enskildes behov. I en verksamhet där alla biståndstimmar inte verkställs innan övergång till utförd tid finns risk för en kraftig kostnadsutveckling. Stadsledningskontoret genomförde hösten 2014 en tidsmätning av utförd tid i tolv hemtjänstgrupper. Den tidsmätningen visade att i genomsnitt 60 procent av den biståndsbedömda tiden utfördes. Variationerna mellan stadsdelsförvaltningarna var procent. Enligt uppgifter från några kommuner i landet där kompensation till utförare utgår från utförd tid ligger utförandegranden mellan procent av den biståndsbedömda tiden. Det finnas olika anledningar till att det är differens mellan biståndsbedömd och utförd tid. Några av anledningar som framkommit är; Naturligt bortfall på grund av att brukaren tackar nej, är på sjukhus eller har annan frånvaro. Svårigheten att bedöma tid, framförallt för personer där dagsformen varierar, personer med stora omsorgsbehov där tider plussas samman utifrån beviljade insatser eller hos personer som har nya och förändrade omsorgsbehov. Sammanblandning mellan prestationsersättningar och den enskildes behov av tid. Stadsledningskontorets överväganden, bedömning och förslag Organisation/enhet för teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal För att upprätthålla kommunallagens krav på likabehandling för kommunens medlemmar kommer ett för staden gemensamt förfrågningsunderlag upprättas. Det lämpliga är att externa utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet ansöker och får sin ansökan prövad på en för staden gemensam enhet. Därtill bör den stadengemensamma enheten skriva överrenskommelser med egenregin. Stadsledningskontoret bedömer att uppföljning av leverantören och uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor bör ske på samma stadengemensamma enhet som föreslås inrättas för att teckna kontrakt/avtal inom valfrihetssystemet. När det gäller uppföljning av tjänstens utförande (det som framkommer av kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget) är det inte lika självklart att den uppföljningen helt och hållet bör ske på en för staden gemensam enhet. Det finns fördelar och nackdelar med om uppföljning av tjänstens utförande organiseras på en stadengemensam enhet eller i stadsdelnämnderna. Stadsledningskontoret har i utredningen kommit fram till att även denna uppföljning bör organiseras inom den föreslagna stadengemensamma enheten. Fördelarna är att det säkerställer samma förhållningssätt mot egen regi som för externa utförare, likvärdighet i uppföljning, lättare att hålla hög kvalitet samt att en stadengemensam enhet får ett hela stadenperspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)

38 Nackdelar kan vara att samma företag i flera stadsdelar har olika kvalitet och den lokala kunskapen inte tas tillvara. Utifrån andra kommuners erfarenheter om oegentligheter inom valfrihetssystemet bör enheten ha ett nära samarbete med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret har övervägt två alternativa förslag till organisationstillhörighet för den stadengemensamma enheten. De två förslagen är; Den nämnd som ansvarar för upphandling Kommunstyrelsen Frågan om organisatorisk tillhörighet för upphandlingen har utretts. Kommunfullmäktige fattade beslut om att upphandlingen ska bli en egen nämnd. Stadsledningskontorets förslag är att den stadengemensamma enheten för att genomföra konkurrensutsättningen samt att följa upp kontrakt/avtal organiseras direkt under kommunstyrelsen under en uppbyggnadsfas. Stadsledningskontoret blir då aktuell förvaltning. När enheten är formerad och har startats upp får det därifrån avgöras om enheten ska överföras till nämnden där upphandlingen är organiserad. Uppskattad omfattning och kompetens i enheten april 2017-juli 2018 Enligt i KS beslutad tidsplan ( ) kommer förfrågningsunderlag att annonseras under våren 2017 och uppstart av utförare kommer ske hösten Utifrån denna tidsplan bedöms uppgifterna, behandla ansökningar, godkänna sökande leverantörer och kommunens hemtjänst, teckna kontrakt/avtal och överenskommelser med kommunens hemtjänst, tillse att leverantörerna kan starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet samt genomföra informations- och dialogmöten, bli aktuella under rubricerad tidsperiod. Utredningens uppskattning är att den stadengemensamma enheten bör bestå av en chef och fyra medarbetare med blandade kompetenser inom verksamhets- och ansvarsområdet, under perioden då det främst handlar om att starta upp valfrihetssystemet. Det motsvarar kostnadsmässigt fem mnkr helårseffekt, inklusive kringkostnader. Uppskattat omfattning och kompetens från augusti 2018 Från augusti 2018 bedöms det bli aktuellt med uppföljning av leverantörer och tjänstens utförande samt eventuellt revidering av förfrågningsunderlag. Omfattningen på enheten beror på hur många utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet, vilket innebär att antalet medarbetare i enheten får anpassas därefter. Stadsdelsnämnderna har i nuläget ansvar för att följa upp att hemtjänsten levererar verksamhet enligt den kvalitet som finns lagstiftad och som staden bestämt. I och med att stadsledningskontoret föreslår att uppföljningen av tjänstens utförande ska ske i en för staden gemensam enhet, påverkas stadsdelsnämndernas nuvarande ansvar för uppföljning. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)

39 Stadsledningskontorets bedömning är att enheten bör bestå av cirka nio årsarbetare vilket motsvarar cirka nio mnkr på helårsbasis. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. En årsarbetare uppskattas klara att följa upp ca enheter per år. Det är inte möjligt att vara mer exakt i bedömningen av enhetens omfattning i detta skede. Reglemente och arbetsprocessen för den stadengemensamma organisationen/enheten för att teckna kontrakt/avtal och följa upp kontrakt/avtal Vilket reglemente samt hur arbetsprocessen ska se ut för den föreslagna stadengemensamma enheten återkommer stadsledningskontoret till. Stadens resursfördelningsmodell Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges principer för resursfördelning till stadsdelsnämnderna kan kvarstå när valfrihetssystem enligt LOV införs. Däremot innebär det faktum att ersättningsmodellen och timpriset inte är påverkbar av stadsdelsnämnden, en begränsning av nämndens möjlighet att prioritera mellan verksamhetsområden. Det kommer dock vara viktigt att nämnderna redovisar hemtjänstens kostnader och intäkter separerat från övrig verksamhet. Ekonomisk ersättningsmodell för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård Utifrån omvärldsbevakningen kan stadsledningskontoret konstatera att allt fler kommuner använder sig av ersättning utifrån utförd tid. Stadsledningskontoret står fast vid den bedömning som gjordes i hemtjänstutredningen 2013/2014 (dnr 0665/13) att ersätta för utförd tid ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättssäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Ur ett tillförlitlighetsperspektiv krävs ett IT stöd för att ersätta för utförd tid. Det pågår en upphandling av ett sådant IT system i staden. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges reglemente till stadsdelsnämnderna, är stadsledningskontorets bedömning att en ersättningsmodell och timpriset för hemtjänst beslutad av kommunfullmäktige, som ska tillämpas i alla stadsdelsnämnder är förenlig med nu gällande reglemente. Stadsledningskontoret har i utredning om ersättningsmodell använt Sveriges kommuner och landstings vägledning Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå som metodstöd. För att upprätthålla transparens och likabehandling av utförare behöver stadsdelsnämnderna kunna redogöra för hemtjänstens kostnader i egen regi. Det är också av högsta vikt att egenregin går runt ekonomiskt på den av kommunfullmäktige beslutade hemtjänstpengen. I redogörelsen är utgångspunkten att delegerade, instruerade eller ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder för de som har hemtjänst ingår i valfrihetssystemet. Ställningstagande i denna fråga kommer ske då förfrågningsunderlaget i sin helhet beslutas. Utgångspunkterna i ersättningsmodellen är; Beviljade biståndstimmar och tid för delegerade hälso- och sjukvård ska motsvara den enskildes behov. Ersättning ges för den tid som utföraren redovisar som utförd tid. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)

40 Ersättningsnivån ska innehålla ersättning för indirekt brukartid, transporttid personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Grundersättning för utförd tid där det finns två olika varianter av grundersättningar som beror på andelen utbildade medarbetare samt andel heltidsanställda utreds. Utredningen omfattar både ersättningsnivåerna och vad som krävs i form av uppföljning. Eventuell extra ersättning för utförd tid vid geografisk otillgänglighet samt en eventuellt lägre ersättning vid sammanhållande tid (vård i livets slut). Ersättningsmodellens innehållande poster framgår av bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Vilket timpris som kommer att föreslås kan inte presenteras i detta tjänsteutlåtande eftersom det är beroende av kravspecifikationen, vilken kommer framgå av förfrågningsunderlaget. Enligt beslutad tidsplan kommer förfrågningsunderlaget behandlas i KS och KF vid årsskiftet Påverkan på stadsdelsnämnderna Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna på flera sätt. Stadsledningskontoret har i detta tjänsteutlåtande uppmärksammat det så kallade befolkningsansvaret och vissa ekonomiska förutsättningar. Stadsdelsnämndens befolkningsansvar får en ny dimension. För de personer nämnden beviljat bistånd till hemtjänst kommer beslutet utföras av nämndens egen regi alternativt externa utförare. Fokus ur ett befolkningsperspektiv blir då att den enskilde får sitt bistånd utfört på ett bra sätt oavsett utförare. Stadsledningskontoret föreslagna stadengemensamma enheten föreslås teckna kontrakt och överenskommelser med externa utförare och egna regin. Samma enhet förslås följa upp hemtjänstens externa utförare och egen regi på ett likartat sätt. Den enskildes biståndsbeslut kommer även fortsättningsvis att följas upp av stadsdelsnämnderna. Exakt hur de olika uppföljningarna möts och arbetsprocessen kring det blir en fortsatt utredningsfråga för den nya enheten gemensamt med stadsdelarna. Inom valfrihetssystemet kommer ekonomisk ersättningsmodell och fastställande av timpris ske genom beslut i kommunfullmäktige. Begäran om synpunkter från stadsdelsnämnderna Stadsledningskontoret önskar att få in stadsdelsnämndernas uppfattning om hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret Karin Magnusson Gisela Askne Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)

41 Personalkostnader Kr/h 2015 kr/h 2017 Genomsnittlig månadslön hemtjänstpersonal inkl. planerare Genomsnittligt antal arbetstimmar per månad OB-tillägg, %-andel på grundlönen Andel av tiden som måste täckas av semestervikarier Andel av tiden som måste täckas av sjukvikarier Semesterdagstillägg PO-tillägg, %-andel på grundlönen Indirekt brukartid Genomsnittlig andel indirekt brukartid per timme hemtjänst Oplanerad frånvaro, restid, social dokumentation, APT, utbildning SUMMA PERSONALKOSTNADER OCH INDIREKT BRUKARTID Övriga kostnader Hemtjänstens lokalkostnader Kontorsinventarier Arbetskläder Tekniska hjälpmedel pga arbetsmiljöskäl Utbildning/personalomkostnader IT/telefon/sithskort Bilar/cyklar/månadskort Övriga kostnader för hemtjänst Administrativa kostnader Andel av verksamhetsoverhead knutet till hemtjänst, bl a ledningspersonal, kvalitet, utveckling och miljö, HR, ekonomi och IT Momskompensation Volym Totalt antal utförda timmar hemtjänst per år (SoL & delegerad HSL) SUMMA KR/H

42 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret LOV hemtjänst Organisation för teckna och följa upp kontrakt Frågeställning Organisation för godkännande och uppföljning av kontrakt/överenskommelse med utförare. Utredning Lagstiftning Aktuell lagstiftning för utredningsarbetet är Lag (2008:962) om valfrihetssystem. LOV är en lagstiftning som kan användas vid konkurrensutsättning av tjänster inom hälsooch sjukvård samt socialtjänst Lagstiftningen innebär ; löpande annonsering av ett förfrågningsunderlag, samma krav ställs för den kommunala hemtjänsten som för externa utförare, utförare som vill bedriva verksamhet måste godkännas av kommunen, ersättningen följer brukarens val, kontrakt skrivs mellan kommunen och de utförare som uppfyller kraven, alla utförare ska behandlas lika (konkurrensneutralitet), kommunen ska ge information och vägleda brukarna i valet av utförare samt att kommunen ska ha bestämt vem som ska utföra hemtjänsten för de brukare som inte kan eller vill välja (ickevalsalternativ). Den upphandlande myndigheten ska även iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Definitioner LOV används som förkortning av Lagen av valfrihetssystem Konkurrensutsättning enligt LOV används eftersom det konstaterats att det inte är en tjänstekoncession och heller inte en upphandling. Avtalsuppföljning används men uppdelas i uppföljning av leverantör respektive uppföljning av tjänstens utförande. Externa utförare används synonymt med lagstiftningens begrepp leverantörer Egen regi är den verksamhet som utförs inom Göteborgs stads regi. 1

43 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Arbetssätt Uppdragsansvarig planeringsledare på stadsledningskontoret har haft en arbetsgrupp till hjälp för att arbeta fram förslag på organisation. Arbetsgruppen har bestått av två sektorschefer för ÄO/HS, en sektorschef IFO/FH, stadsjurist, medarbetare på upphandlingsbolaget och planeringsledare på avdelningen strategisk samordning SLK. Arbetsgruppen har medvetet inte deltagit i utredningsarbetet kring var i organisationen den stadengemensamma enheten för att genomföra konkurrensutsättningen samt avtalsuppföljning bör placeras. Omvärldsbevakning Utredningen har genomfört studiebesök i Umeå (via skype), Östersund, Uppsala, Stockholm, samt VG primärvård. Vidare har utredningen haft kontakt med Borås och Södertälje. Besök har genomförts på Sveriges kommuner och landsting och utbildning av Upphandlingsmyndigheten. Utredningen har använt Konkurrensverkets vägledning 1 gällande avtalsuppföljning som underlag till struktur för uppföljningen. Vidare har utredningen specifikt tagit del av Konkurrensverkets skrifter och kravspecifikation för upphandling hemtjänst 2(2014). Därtill har en mängd utredningar och rapporter lästs för att inhämta kunskap. Organisation för att genomföra konkurrensutsättningen För att kunna genomföra konkurrensutsättningen behöver organisation skapas för att: Behandla ansökningar Förhandla med fackliga organisationer enligt 38 MBL Godkänna sökande leverantörer Teckna kontrakt med externa utförare Leverantörerna ska kunna starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet Bedöma om överenskommelse kan skrivas med stadsdelsnämnd utifrån kraven i kravspecifikationen (samma krav som återfinns i förfrågningsunderlaget för externa utförare) Teckna överenskommelse med stadsdelsnämnd Revidera förfrågningsunderlag Informations- och dialogmöten 1 Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vägledning från konkurrensverket 3 (2014) 2

44 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Kammarkollegiets processbeskrivning av att genomföra konkurrensutsättningen har använts. Process för att genomföra konkurrensutsättning enligt LOV Organisation för uppföljning Uppföljningens nivåer kan beskrivas i fyra nivåer. A. Systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå) B. Uppföljning på verksamhetsnivå (ex. all hemtjänst) C. Avtalsuppföljning (all hemtjänst) (Uppföljning av leverantör och tjänstens utförande) D. Uppföljning på individnivå För A och B vinns redan idag en struktur och innehåll för uppföljningen. Uppföljning av politiska mål görs i samband med uppföljningsrapport 2 och uppföljning av verksamheten görs i uppföljningsrapport 3. Dessa uppföljningar samordnas och rapporteras till KS och KF av stadsledningskontoret. Avtalsuppföljning, nivå C, innebär uppföljning av leverantör och tjänstens utförande. För att komma fram till hur organisation för att godkänna och följa upp kontrakt behöver det i stora drag tydliggöras vilka uppgifter som ska hanteras. Texten som står under respektive rubrik ska därför ses som en vägledning och kan komma att ändras när det är fastställt hur organisationen ska se ut. Strukturen utgår i stora delar från Kammarkollegiets vägledning Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vägledning från Konkurrensverket 3 (2014). 3

45 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret C. Avtalsuppföljning (uppföljning av leverantören) Genomförs på externa leverantörer. Uppföljning av skattestatus, ekonomisk och juridisk status Med stöd av 7 kap. 1 Lagen om valfrihetssystem görs uppföljning för att kontrollera att det inte föreligger någon uteslutningsgrund som till exempel att leverantören är i konkurs eller likvidation, att leverantören har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Kontroll sker inför tilldelning av kontrakt och vid avtalsuppföljning, samt på förekommen anledning. Förfrågan görs till Skatteverket, särskild blankett finns. Vid misstanke ska det kontrolleras att det inte föreligger någon obligatorisk uteslutningsgrund som till exempel att leverantören är medlem i en kriminell organisation eller dömd för brott i en lagakraftvunnen dom gällande bestickning, bedrägeri, pengatvätt eller om leverantören är en juridisk person och företrädaren för den juridiska personen har dömts för brottet. Samarbete med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Exakt hur är ej formaliserat. Kontroll sker inför tilldelning av kontrakt och vid avtalsuppföljning, samt på förekommen anledning. Krav på ekonomisk ställning syftar till att säkerställa att leverantören har en tillräckligt stabil ekonomi för att kunna utföra hemtjänst enligt kontrakt. Kontroll sker inför tilldelning av kontrakt och vid avtalsuppföljning, samt på förekommen anledning. Kreditvärdig. Kontroll kan ske via CreditSafe, UC m.fl. beroende på vem staden har avtal med. Utifrån kraven i förfrågningsunderlaget på juridisk status ska det exempelvis kontrolleras att leverantörens företag är registrerat, vilka som är styrelseledamöter och firmatecknare samt om någon av dem är belagda med näringsförbud. Information om F-skatt erhålles via Skatteverket. Uppföljning av teknisk och yrkesmässig kapacitet Kontrollera att leverantören har lokaler och utrustning som är anpassade till verksamheten och godkända för ändamålet. Kontrollera att kraven på IT system efterlevs. Verksamhetsansvarig, ledning och medarbetare Kontrollera att leverantören uppfyller kraven som ställts på verksamhetsansvarig, ledning och medarbetare. Kontrollera så att kraven på arbetsvillkor uppfylls. 4

46 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Ledningssystem för kvalitet Uppföljning görs för att bedöma om det ledningssystemet som används av leverantören motsvarar kraven i kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9. Uppföljning av miljökrav och sociala krav Uppföljning av volym och pris Volym löpande information utifrån den kapacitet som leverantören anger när de ansöker och i förhållande till hur många som har valt just den leverantören som utförare. Pris vid ändring av ersättningsnivån. Fakturor kontrolleras löpande. Uppföljning av övriga avtalsvillkor ex. Uppföljning av underleverantörer, åtgärdsplan vid avvikelser Avtalsuppföljning (uppföljning av tjänstens utförande) Uppföljning utifrån kvalitetskraven Exempel på kraven i kravspecifikationen är krav utifrån rubriceringarna; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet och effektivitet D. Individ uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering av beviljat bistånd till hemtjänst Alla beslut om hemtjänst ska följas upp och utvärderas av handläggaren på tre olika sätt. Säkerställa genomförandeplan Uppföljning om beslutet är anpassat till den enskildes behov Utvärdering för att säkerställa brukarnyttan, UH Uppföljning av individuella hälso- och sjukvårdsinsatser Patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut följer upp de hälsooch sjukvårdsinsatser som är överlämnade till annan hälso- och sjukvårdspersonal att utföra. Organisation för uppföljning Organisation behöver skapas för uppföljning av konkurrensutsättning enligt LOV inom hemtjänsten. 5

47 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Utredningens bedömning Förslag 1. Organisation/ansvar SLK A. Systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå) SLK Stadengemensamt B. Uppföljning på verksamhetsnivå (all hemtjänst) C. Genomföra konkurrensutsättningen och avtalsuppföljning (uppföljning av leverantören) Stadengemensamt C. Avtalsuppföljning (Uppföljning av tjänstens utförande) SDN E. Uppföljning på individnivå Fördelar med för ovan förslag Vågar ha samma förhållningssätt mot egen produktion som för privata aktörer Likvärdighet i uppföljning Genom ett större underlag och mer erfarenhet samt specialisering ökar det möjligheterna att hålla hög kvalitet Stadengemensamma enheten har en staden-helhet Nackdelar Ev. kan personal från stadsdelen flyttas till den centrala enheten. Motsvarigheten till fördelar på förslag 2 (samma företag i flera stadsdelar olika kvalitet, lokala kunskapen, befolkningsansvaret). 6

48 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Förslag 2. Organisation/ansvar SLK SLK Stadengemensam SDN A. Systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå) B. Uppföljning på verksamhetsnivå (all hemtjänst) C. Genomföra konkurrensutsättningen och avtalsuppföljning (uppföljning av leverantören) C. Avtalsuppföljning (uppföljning av tjänstens utförande) SDN E. Uppföljning på individnivå Fördelar med förslaget ovan Tar tillvara på den lokala kunskapen. Blir en tydligare koppling till befolkningsansvaret Ett företag kan fungera bra i en stadsdel men sämre i en annan. I uppföljning per stadsdel kan det bli tydligare. Stadsdelen är beställare och utförare Nackdelar med förslaget ovan Motsvarande som fördelar i förslag 1 (helhet, kvalitet, likvärdighet, lika mot egen produktion) 7

49 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Organisationstillhörighet för en staden gemensam enhet för att genomföra konkurrensutsättning samt avtalsuppföljning Utredningen har utan rangordning tagit fram följande förslag till möjlig organisationstillhörighet. Upphandlingsbolaget som egen nämnd Enligt nuvarande bolagsordning för Göteborgs Stads Upphandlingsbolag ska bolaget ha till ändamål för sin verksamhet att bedriva upphandlingsverksamhet åt Göteborgs Stads samtliga förvaltningar och de bolag, föreningar och stiftelser där Göteborgs Stad är förvaltare eller, direkt eller indirekt, utser en majoritet av styrelsen, innefattande att träffa avtal avseende entreprenader samt upphandling och försäljning av varor och tjänster. Ändamålet med bolaget är att erhålla rätt kvalitet till rätt pris, att främja en god konkurrens samt att Göteborgs Stads verksamheter kan anskaffa varor och tjänster till lägre kostnad genom samordnad hantering. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmarna ska behandlas lika, förbud mot att lämna stöd åt enskild och förbud mot att ta högra avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medger undantag. Bolaget ska inhämta Göteborgs kommunfullmäktiges ställningstagande innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Denna 3 får inte ändras utan medgivande av Göteborgs kommunfullmäktige. + LOV är en lagstiftning som harmonierar med upphandling, kompetens om avtalsgranskningar -långt ifrån verksamhetsområdet, 8

50 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Stadsdelsnämnd som resursnämnd Stadsdelsnämnderna ansvarar för att var och en inom sitt område ha ansvar för uppgifter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter. Alla uppgifter som enligt socialtjänstlagen och andra författningar ankommer på kommunen och som ej tillagts annan nämnd. Hälso- och sjukvård enligt 18-18d hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Stadsdelsnämnder kan efter beslut i KF tillföras uppgifter såsom resursnämnder för hela staden. Exempel på sådan resursnämndsuppgift inom äldreomsorgens verksamhet är gemensam förmedling av lägenheter i äldreboende. + kompetens inom verksamhetsområdet finns - kommer få en roll som kan behöva ta beslut om att sdn:s produktion motsvarar inte kraven o att åtgärder då måste vidtas vilket innebär en svår roll i förhållande till kollegor. För tung uppgift för att resursnämndsuppdrag ska vara lämpligt? Stadsledningskontoret + kommer nära övrig uppföljning av verksamhet, ingång till äldreberedningen, kompetens inom området finns. -Mer operativ verksamhet än SLK:s normala uppdrag, Stadsledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. Stadsledningskontorets huvuduppdrag är att stödja kommunstyrelsens styrning, ledning och samordning av stadens verksamheter. Det omfattar stadens strategiska planering, stadens uppföljning av verksamheter och dess resultat, beredningen av beslutsunderlag, utförandet av särskilda uppdrag, utveckling av stadens styrmodell samt ägarstyrningen av stadens bolag. Vidare ingår ledning och samordning av stadens verksamhet. Detta verkställs på olika nivåer: 9

51 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Utredningen förordar Förslag på Organisation/enhet för att genomföra konkurrensutsättningen och avtalsuppföljning För att genomföra konkurrensutsättningen föreslås en stadengemensam enhet som ska: Behandla ansökningar Förhandla med fackliga organisationer enligt 38 MBL Godkänna sökande leverantörer Teckna kontrakt med externa utförare Ge förutsättningar för leverantörerna ska kunna starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet. Bedöma om överenskommelse kan skrivas med stadsdelsnämnd utifrån kraven i kravspecifikationen (samma krav som återfinns i förfrågningsunderlaget för externa utförare) Teckna överenskommelse med stadsdelsnämnd för hemtjänst i egen regi Revidera förfrågningsunderlag Informations- och dialogmöten Samma organisation/enhet behövs för att följa upp leverantören och tjänstens utförande. Uppföljning görs på både externa utförare och kommunens egen regiverksamhet. Uppskattad omfattning och kompetens i enheten april 2017-juli 2018 Enligt i KS beslutad tidsplan kommer förfrågningsunderlag att annonseras under våren 2017 och uppstart av utförare kommer ske hösten Utifrån denna tidsplan bedöms uppgifterna, behandla ansökningar, godkänna sökande leverantörer och kommunens hemtjänst, teckna kontrakt och överenskommelser med kommunens hemtjänst, tillse att leverantörerna kan starta upp sin verksamhet i valfrihetssystemet samt genomföra informations- och dialogmöten, rekrytera och anpassa enheten till den fortlöpande verksamheten främst bli aktuella under rubricerad tidsperiod. Utredningens uppskattning är att den stadengemensamma enheten bör bestå av en chef och fyra medarbetare med blandade kompetenser inom verksamhets- och ansvarsområdet, under perioden då det främst handlar om att starta upp valfrihetssystemet. 10

52 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Det motsvarar kostnadsmässigt fem mnkr helårseffekt, inklusive kringkostnader. Uppskattat omfattning och kompetens från augusti 2018 Främst därefter bedöms det bli aktuellt med uppföljning av leverantörer och tjänstens utförande samt eventuellt revidering av förfrågningsunderlag. Omfattningen på enheten kommer vara avhängt hur många utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet, vilket innebär att antalet medarbetare i enheten bör anpassas därefter. Stadsdelsnämnderna har i nuläget ett ansvar för att följa upp att hemtjänsten levererar verksamhet enligt den kvalitet som finns lagstiftad. Enligt bedömning kommer utredningen att föreslå att uppföljningen av tjänstens utförande ska ske i en för staden gemensam enhet, vilket påverkar stadsdelsnämndernas nuvarande ansvar för uppföljning. Utredningens uppskattning är att uppföljning av nuvarande hemtjänst motsvarar cirka fyra årsarbetare. Uppskattad omfattning på enhet och kostnader när samtliga arbetsuppgifter är aktuella Bedömningen är att enheten bör bestå av cirka nio årsarbetare vilket motsvarar cirka nio Mnkr på helårsbasis. Den beskrivna omfattningen av enheten kan behöva korrigeras utifrån antalet utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. En årsarbetare uppskattas klara att följa upp ca enheter per år. Det är inte möjligt att vara mer exakt i bedömningen av enhetens omfattning i detta skede. Den nya enhetens organisatoriska tillhörighet Stadsledningskontoret har övervägt två alternativa förslag till organisationstillhörighet för den stadengemensamma enheten. De två förslagen är; Den nämnd som ansvarar för upphandling Kommunstyrelsen Frågan om organisatorisk tillhörighet för upphandlingen har utretts. Kommunfullmäktige fattade beslut om att upphandlingen ska bli en egen nämnd. 11

53 Diarenummer 1255/15 Bilaga 2 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets förslag är att den stadengemensamma enheten för att genomföra konkurrensutsättningen samt att följa upp kontrakt/avtal organiseras direkt under kommunstyrelsen under en uppbyggnadsfas. Stadsledningskontoret blir då aktuell förvaltning. När enheten är formerad och har startats upp får det därifrån avgöras om enheten ska överföras till nämnden där upphandlingen är organiserad. Eventuella konsekvenser för stadsdelsnämndernas ansvar Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna på flera sätt. Stadsledningskontoret har inom denna utredning uppmärksammat det så kallade befolkningsansvaret och vissa ekonomiska förutsättningar. Stadsdelsnämndens befolkningsansvar får en ny dimension. För de personer nämnden beviljat bistånd till hemtjänst kommer beslutet utföras av nämndens egen regi alternativt externa utförare. Fokus blir då att den enskilde får sitt bistånd utfört på ett bra sätt oavsett utförare. Stadsledningskontoret föreslagna stadengemensamma enheten föreslås teckna kontrakt med externa utförare och överenskommelser med egna regin. Samma enhet förslås följa upp hemtjänstens externa utförare och egen regi på ett likartat sätt. Den enskildes biståndsbeslut kommer även fortsättningsvis att följas upp av stadsdelsnämnderna. Exakt hur de olika uppföljningarna möts och arbetsprocessen kring det blir en fortsatt utredningsfråga för den nya enheten gemensamt med stadsdelarna. 12

54 Bilaga 3 Remissinstans Beslut Organisation för att teckna och följa upp kontrakt Vårdföretagarna - Understryker vikten av likabehandling av privata utförare och egen regi i uppföljningen Anser att en gemensam funktion är nödvändig och att uppföljning per stadsdel inte är att föredra. Anser att en staden gemensam funktion ökar möjligheter för likabehandling och hög kvalitet. Menar att överenskommelser med egen regi ska skrivas samt att uppföljningen ska vara lika oavsett hemtjänstens regi. Understryker vikten av att staden säkrar tillräckliga resurser för utreda ansökningar om att delta i valfrihetssystemet. Menar att dialog med privata utförare är det bästa sättet för att utveckla ett framgångsrikt valfrihetssystem. Famna Anser att förslaget runt uppföljning och dess nivåer motsvarar de olika behoven av uppföljning som finns. Famna skriver att de anser att det är att föredra att alla nivåer av uppföljning organiseras inom den föreslagna för staden gemensamma enheten. Med motivering att kvaliteten på så sätt säkras genom att all uppföljning görs på likartat sätt oavsett utförare. Ekonomisk ersättningsmodell Understryker vikten av att stadsdelsnämnderna redovisar kostnader för hemtjänstens egen regi, vilket stadsdelen anser ger transparens gentemot skattebetalarna och privata utförare samt möjlighet att följa den egna regins möjligheter att klara sig ekonomiskt på den beslutade ersättningen. Understryker att redovisning av den utförda tiden behöver vara enkel för de privata utförarna men också transparent för brukaren. Framför vikten av att den indirekt brukartiden ersätts på ett korrekt sätt. Ersättningen ska spegla den faktiska kostnaden som egenregi har. Famna skriver i sitt remissvar att de förespråkar ersättning för utförd tid och att ersättningsnivån är sådan att den ger förutsättningar för en rimlig nivå av kringtid. De poster som föreslagits ingå i underlaget för uträkning av ersättningsnivå bedöms som relevanta. Påpekar att de ställer sig tveksamma till att andelen anställda medarbetare med sysselsättningsgrad på heltid ska regleras genom ersättningsmodellen. Famna anser att det är av stor vikt att sträva mot en hög andel utbildade medarbetare, men anser att det bör regleras genom krav i förfrågningsunderlaget och inte i ersättningssystemet. Famna förespråkar områdesindelning med för utföraren valbara områden, där

55 Bilaga 3 ersättningen är högre i områden som kräver mer restid. En lägre ersättningsnivå vid sammanhållande tid (vård i livets slut) bedömer Famna däremot inte som rimligt. Delegerade och instruerade HSLinsatser ska ingå i LOV och ersättas enligt samma modell som hemtjänstinsatser. SPF seniorerna PRO Göteborg Ställer sig i huvudsak bakom SLK:S förslag. Centralt utformade regler för uppföljning ska finnas. Anser dock att uppföljning, lika för externa utförare och egen regi, ska göras på stadsdelsnivå. Bakgrunden till detta är att stadsdelarna torde ha bäst kännedom om de aktörer som verkar inom stadsdelen samt om de personer som har hemtjänst. Det är mycket viktigt att externa utförare och utförare i kommunal regi följs upp likvärdigt. Skriver att det i nuläget inte är möjligt att förutse kostnader för uppföljning och kontroll eftersom det beror på hur många utförare som ansöker om att utföra hemtjänst. Skriver att de befarar att biståndsbedömningen kan bli mer detaljstyrd för att underlätt uppföljning och kvalitetskrav. Det skulle i så fall innebära att den enskilde förlorar den valfrihet som Attraktiv hemtjänst ger. Understryker att det är viktigt att ha en noggrann kontroll så att inte oseriösa företag får fäste. Anser att det är bra att enheten har nära samarbete med Kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Inga synpunkter som rör den ekonomiska ersättningsmodellen Inga synpunkter som rör ekonomisk ersättningsmodell

56 Bilaga 3 Anhörigföreningen Göteborg och Biskopsgårdens Anhörigförening Inga synpunkter på organisation för att teckna och följa upp kontrakt Inga synpunkter på ekonomisk ersättningsmodell SKPF Inga synpunkter på organisation för att teckna och följa upp kontrakt Kommunal Skriver att det måste säkerställas att enskilda får individanpassad omsorg och att inflytandet över hemtjänsten säkras. Understyrker att det är viktigt med kontroll. Kommunal understryker att de vill känna sig trygga med kontrollfunktionen och trycker särskilt på att brukarna ska uppleva god kvalitet på omsorgen och att personalen har en god arbetsmiljö. Påpekar vikten på att referenstagning tas inför godkännande. Vill se att grundbemanning och schemaläggning konstrueras så att det passar 2000 talets hemtjänst med schyssta villkor. Skriver att de oroar sig om medel Saco motsvarande fyra årsarbetare för uppföljning ska lyftas från stadsdelarna. Vision Skriver att de vill se ett förtydligande när det gäller uppföljning, så att det är den enskildes behov som är avgörande för mer biståndstid och inte införares intresse. Hur kan detta säkerställas så att inte handläggare utsätts för hot och/eller utpressning. Understryker att krav ersättningsnivåer och resultat av uppföljningar ska redovisas öppet precis som verksamhetens ekonomiska resultat. Inga synpunkter på ekonomisk ersättningsmodell Trycker på att arbetskläder ska ingå samt att få dem tvättade. Arbetsgivarna ska stå för mobiltelefoner och fordon samt försäkringar. Arbetslokal ska finnas i närområdet. Efterlyser noggrann ekonomisk konsekvensanalys där det belyses vilken beredskap det finns om egen regin inte klarar sig på ersättningen. Framför att de i grunden ser positivt på en för staden gemensam modell. Anser dock att kommunen bör få en högre ersättning under de första två åren, för omställning, med anledning av kommunens yttersta ansvar samt politiska mål såsom rätten till heltid. Skriver att det behöver utredas vad kostnaderna kommer att bli för de stadsdelar som får en högre kostnad då de går över till att bli ersatta för utförd tid. Framför att det är viktigt att berörda professioner är med och arbetar fram vad som är en rimlig tid för

57 Bilaga 3 Vårdförbundet Vårdförbundet anser att uppföljning är av högsta vikt, inte bara för att säkerställa konkurrens på lika villkor, utan främst för att säkerställa att brukarna får en god och säker vård och omsorg och att medarbetarna inom hälso- och sjukvårdsenheterna får en god arbetsmiljö. Uppföljningen av efterlevnaden av villkoren förfrågningsunderlaget måste ta tillvara på den kunskap som finns hos handläggare och legitimerad personal som arbetar i nära samverkan med utförarna personalrelaterad tid. Inga synpunkter på ekonomisk ersättningsmodell Remissinstans Beslut Organisation för att teckna och följa upp kontrakt SDN Tjänsteutlåtande som eget Anser att godkännande av Västra Göteborg yttrande leverantörer bör göras vid en staden Yttrande från S, MP, V gemensam enhet samt att externa utförare där blir godkända att utföra insatser i respektive stadsdel. Understryker vikten av att stadsdelsnämnderna ska ha en samlad bild över vilka utförare som finns i området. Påtalar att förfrågningsunderlaget bör innefatta geografiska begränsningar/möjligheter. Anser att uppföljningen av formella kvalificeringskrav bör göras vid en staden gemensam enhet. Påtalar att denne enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Framhåller att denna enhet kan Ekonomisk ersättningsmodell Anser att det ur ett driftsperspektiv i huvudsak är positivt att samtliga stadsdelar får samma förutsättningar och krav för hemtjänstens egen regin. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Påtalar att nämnden utgår från att ersättningen initialt baseras på utförd tid minus rapporterade avvikelser. På sikt när systemen är implementerade bör ersättningen baseras på uppmätt utförd

58 Bilaga 3 ansvara för regelbundna branschrådsmöten. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en staden gemensam uppföljningspolicy. Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. tid. Anser att stadens resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till befolkningsutveckling, regelverk och ersättningsmodell samt årligen ompröva sitt regelverk utifrån de erfarenheter som görs. Anser att rollen som omsorgshandledare, individuella arbetskläder, lokaler, målsättning om 30 medarbetare per enhetschef, teknik, långa resvägar, team samverkan måste beaktas när ersättnings nivåer för hemtjänsten fastställs. SDN Östra Göteborg Med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översända detta som eget yttrande till kommunstyrelsen, Översända tilläggsyttrandet från (V), (S), (MP) till kommunstyrelsen Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en staden gemensam enhet. Påtalar att det är lämpligt att utförare ansöker centralt i staden och där blir godkända för respektive stadsdel. Anser att uppföljningen av formella kvalificeringskrav bör göras vid denna staden gemensam enhet. Påtalar att denne enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Framhåller att denna enhet kan ansvara för regelbundna branschrådsmöten. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en staden gemensam uppföljningspolicy. Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och Påtalar att stadsdelen utgår från att ersättningen baseras på biståndsbedömd tid samt att på sikt när IT systemet är implementerat kan staden övergå till att ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Anser att det i huvudsak upplevs positivt att samtliga stadsdelar får samma förutsättningar och krav för hemtjänstens egna regin. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Påpekar att egen regi måste löpande anpassas efter de volymer av tid som beställs. Förutsättningar för att löpande förändra i förvaltningens organisation

59 Bilaga 3 sjukvårdsinsatser. För att kunna fullfölja stadsdelsnämndens uppdrag krävs en insyn ett uppföljningsansvar där verksamhetens innehåll och befolkningens behov blir transparent. Påtalar att det behöver framgå tydligt vem som äger informationen i en stadsgemensam enhet. Det behöver även klargöras hur informationen ska hanteras - bevarande eller gallring hos de privata aktörerna. Göteborg är ett område där mer information/allmänna handlingar av forskningsskäl ska bevaras än i övriga kommuner. kommer bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Menar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till dessa förändringar och löpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Anser att rollen som omsorgshandledare, individuella arbetskläder, lokaler, målsättning om 30 medarbetare per enhetschef, teknik, långa resvägar, team samverkan måste beaktas när ersättningsnivåer för hemtjänsten fastställs. Om uppgifterna att godkänna leverantör samt att följa upp och utöva tillsyn tillförs stadsdelsnämnderna, alternativt en stadsdelsnämnd, behöver dessa uppgifter förtydligas i reglementet för stadsdelsnämnderna. SDN Örgryte- Härlanda Tjänsteutlåtande som eget yttrande (med hänsynstagande till synpunkterna i tjänsteutlåtande) Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en staden gemensam enhet. Påtalar att det är lämpligt att utförare ansöker centralt i staden och där blir godkända för respektive stadsdel. Anser att uppföljningen av formella kvalificeringskrav bör göras vid denna staden gemensam enhet. Påtalar att denne enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Anser att det i huvudsak upplevs positivt att samtliga stadsdelar får samma förutsättningar och krav för hemtjänstens egen regin. Påtalar att det idag inte finns ett gemensamt planeringssystem för att mäta utförd tid. Därför bör ersättningen inledningsvis baseras på utförd tid minus rapporterade avvikelser. På sikt när systemen är implementerade kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid.

60 Bilaga 3 Framhåller att denna enhet kan ansvara för regelbundna branschrådsmöten. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en staden gemensam uppföljningspolicy. Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. För att kunna fullfölja stadsdelsnämndens uppdrag krävs en insyn ett uppföljningsansvar där verksamhetens innehåll och befolkningens behov blir transparent. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Anser att rollen som omsorgshandledare, individuella arbetskläder, lokaler, målsättning om 30 medarbetare per enhetschef, teknik, långa resvägar, team samverkan måste beaktas när ersättningsnivå för hemtjänsten fastställs. Vid beräkning av den ersättningsnivå per timma som ska vara gemensam för staden är det angeläget att se över dagens resursfördelningsmodell för att anpassa denna till de nya förutsättningarna för att möjliggöra likabehandling i staden. Stadsdelen påtalar att stadsdelen har en låg ersättning per beställd timma till utförare, i förhållande till andra stadsdelar. En mätning genomförd 2014 visade på ett gap mellan tiden som omsorgstagaren får i sitt hemtjänstbeslut och den tid som utförs. I mätningen var Örgryte-Härlanda den stadsdel som utförde lägst andel av de timmar som biståndsbedömts. En intern granskning genomförd i augusti i år bekräftar den bilden. SDN Centrum Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Avstyrker den del av Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en staden gemensam enhet och att information Anser att det i huvudsak är positivt att samtliga stadsdelar får samma förutsättningar och krav för hemtjänstens

61 Bilaga 3 förslaget som rör central uppföljning av kvalitet. Yttrande M, L, KD Yttrande S, V, MP, FI ges till berörd SDN. Skriver att uppföljning av kvalificeringskraven kan med fördel ligga kvar på denna enhet. Påtalar att verksamhet/kvalitetsuppföljning ur ett befolkningsperspektiv underlättas om regelverket styrs så att externa utförare blir godkända i respektive stadsdel. Förfrågningsunderlaget bör innefatta denna geografiska begränsning/möjlighet. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en staden gemensam uppföljningspolicy. Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Påtalar att stadsdelsnämnderna skrivningen i 8 1p stadsdelsnämnderna ansvarar bör förtydligas så att det inte uppstår några tveksamheter kring stadsdelarna möjligheter att i framtiden sluta avtal enligt 2 kap 5 socialtjänstlagen, även om en staden gemensam funktion för leverantörsgodkännande införs. Skriver också att reglementet måste kompletteras med uppgifter om vilka uppgifter enligt LOV som åligger stadsdelsnämnderna och vilka uppgifter som åligger kommunstyrelsen alt. kommunfullmäktige beroende på vilken modell för leverantörsgodkännande som Göteborgs stad kommer att välja. egen regin. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Är överens med SLK om att ersättningen ska baseras på uppmätt utförd tid och planeringsstödet bör implementeras till införandet av LOV. Påtalar att det vore olyckligt att inleda med andra beräkningsgrunder i avvaktan på ett planeringssystem som redan är beslutat. Påpekar att egen regi måste löpande anpassas efter de volymer av tid som beställs. Förutsättningar för att löpande förändra i förvaltningens organisation kommer bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Menar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till dessa förändringar och löpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Understryker att nämndens möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden begränsas med en för staden gemensam hemtjänstersättning. Anser att rollen som omsorgshandledare, individuella arbetskläder, lokaler, målsättning om 30 medarbetare per enhetschef, teknik, långa resvägar, team samverkan måste beaktas när ersättningsnivån för hemtjänsten fastställs.

62 Bilaga 3 SDN Majorna-Linné Översänder tjänsteutlåtande som eget yttrande. Protokollsanteckning MP, V, S, Anser att den av uppföljningen som avser tjänstens utförande och kvalitet på individnivå samt uppföljning av insatser i förhållande till biståndsbeslut och delegerade hälsooch sjukvårdsinsatser ska ske i respektive stadsdelsnämnd. Anser att ansvaret för att teckna kontrakt och uppföljning av hemtjänstutförande bör däremot ligga hos den staden gemensamma enheten. Skriver att Det är av stor vikt att ansvarsfördelningen av uppföljningsområdena tydliggörs mellan stadsdelarna och den staden gemensamma enheten. Dessutom bör en gemensam uppföljningspolicy för stadsdelsnämndernas uppföljning tas fram, i syfte att säkra likabehandlingsprincipen. I ett kundvalssystem blir informationsöverföring mellan utförare och mellan ansvariga för regelverket en viktig del. Den kommungemensamma enheten behöver skapa ett ramverk för denna dialog. Påtalar att ett staden gemensamt pris för kommer att påverka stadsdelarnas möjlighet att omfördela resurser utifrån lokal behov. Stadsledningskontoret har kommit fram till att nuvarande resursfördelningsmodell kan kvarstå. Förvaltningen ser att detta kommer att påverka stadsdelarnas möjlighet att omfördela resurser utifrån lokala behov. Nämnden ställer sig positiv till stadsledningskontorets förslag av ersättningsmodell, uppmätt utförd tid, då detta ger brukarna en tydlighet i vad de kan förvänta sig samt skapar goda förutsättningar för hemtjänstutförarna. Oavsett val av ersättningsmodell måste staden ha ett system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid, behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid då all tid inte utförs idag. Anser att rollen som omsorgshandledare, individuella arbetskläder, lokaler, målsättning om 30 medarbetare per enhetschef, teknik, delegerade hälsooch sjukvårdskostnader, team samverkan måste beaktas när ersättningsnivån för hemtjänsten fastställs. Skriver att utförarna av hemtjänst kommer med en gemensam ersättningsmodell att få samma förutsättningar och krav i samtliga stadsdelar, samt en förutsägbarhet i ersättningsnivå.

63 Bilaga 3 SDN Angered Tar ej ställning till förslaget. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Särskilt yttrande MP, S, V Nämnden påtalar att beslutsunderlaget i detta skede inte ger besked på ett antal centrala punkter, såsom konsekvenser för personal och omställning, effekter på samverkan med hälso- och sjukvården (både kommunal och regional sådan) samt vilka delar av hemtjänsten som berörs, exempelvis om nattliga insatser skall ingå i underlaget eller inte. Avsaknaden av dessa aspekter gör det svårt att ta ställning till förslaget. Nämnden anser att godkännande av leverantörer inom valfrihetssystemet bör göras vid en kommungemensam enhet. Detta för att samla kompetens på ett ställe samt säkerställa likabehandlingsprincipen. Uppföljning av kvalificeringskraven kan därmed med fördel ligga kvar på denna enhet Nämnden anser att uppföljning av de krav som ställs i ett förfrågningsunderlag enligt LOV (tjänstens utförande) bör ligga centralt och en gemensam uppföljningspolicy bör tas fram och följas. Kvaliteten på utförandet av det beviljade biståndet ska ligga lokalt. Detta ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Betonar att det i beredningen ska inhämtas lokal kunskap för att ge förstärkt kontroll avseende till exempel kriminalitet. Nämnden anser inte att det är motiverat att flytta resurser för uppföljningen från stadsdelarna till stadengemensamt då nämnden inte Egenregiverksamheten i samtliga stadsdelar kommer få samma förutsättningar och krav. Detta upplevs i huvudsak som positivt av förvaltningen. Påpekar att egen regi måste löpande anpassas efter de volymer av tid som beställs. Förutsättningar för att löpande förändra i förvaltningens organisation kommer bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Menar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till dessa förändringar och löpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Skriver att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då kostnader för den administrativa delen inte ingår i uppmätt utförd tid. Nämnden utgår från att ersättningen baseras på utförd tid minus rapporterade avvikelser. På sikt när systemen är implementerade kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Nämnden skriver att ersättningen måste ta hänsyn till de unika satsningarna inom ramen för Attraktiv hemtjänst.

64 Bilaga 3 kan identifiera vari de minskade kostnaderna för förvaltningen skulle bestå av. SDN Askim Frölunda Högsbo Tjänsteutlåtande som eget yttrande med följande undantag: - Kvalitetsuppföljning ligger på varje stadsdelsnämnd Uppmätt utförd tid införs först när IT systemet är upphandlat och klart Tilläggsyttrande S, V, MP Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en stadengemensam enhet. Detta för att samla kompetens på ett ställe samt säkerställa likabehandlingsprincipen. Skriver att uppföljning av kvalificeringskraven med fördel kan genomföras på en stadengemensam enhet. Påtalar att externa utförare ska bli godkända för att utföra insatser i respektive stadsdel. Förfrågningsunderlaget bör innefatta geografiska begränsningar/möjligheter. Anser att uppföljningen av formella kvalificeringskrav bör göras vid en stadengemensam enhet. Påtalar att denna enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en stadengemensam uppföljningspolicy. Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Påtalar att det i huvudsak upplevs positivt att egenregin av hemtjänst får samma principer att förhålla sig till i alla stadsdelar. Nämnden skriver att ersättningen måste ta hänsyn till de unika satsningarna inom ramen för Attraktiv hemtjänst. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Nämnden skriver att de utgår från att ersättningen baseras på biståndsbedömd tid minus rapporterade avvikelser så länge det inte finns något system för att mäta utförd tid. Utförd tid skulle innebära omfattande administration och svårt att säkerställa utan system. På sikt när systemen är implementerade kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Nämnden skriver att en förutsättning till att ha en budget i balans inom hemtjänsten är att verksamheten löpande lyckas förändra så att kostnader följer de volymer av hemtjänst som beställs. Detta kommer att bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Nämnden påtalar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till

65 Bilaga 3 fortlöpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda- Högsbo har den största äldreomsverksamheten i staden. Ett gemensamt pris kan innebära stora förändringar och förutsättningar för övrig äldreomsorg. Idag ersätts nämnderna utifrån socioekonomisk tyngd till viss del, vilket också har gjort att stadens ersättningar per hemtjänsttimme ser så olika ut. De ekonomiska konsekvenserna kan därmed bli omfattande för stadsdelsnämnden. SDN Lundby Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Yttrande S, V och MP samt M, L Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en stadengemensam enhet. Detta för att samla kompetens på ett ställe samt säkerställa likabehandlingsprincipen. Skriver att uppföljning av kvalificeringskraven med fördel kan genomföras på en stadengemensam enhet. Påtalar att denna enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Anser att del av uppföljningen av hemtjänstens utförare behöver utföras i respektive stadsdel för en lokal förankring och insyn för att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Fördelningen av ansvaret för denna uppföljning mellan stadsdelsnämnden och den föreslagna centrala enheten bör utgå från förfrågningsunderlagets innehåll. Nämnden skriver att tillräckliga resurser för denna uppföljning ska finnas i respektive stadsdel. Vid uppföljning av utförare är det viktigt att den kommungemensamma Nämnden skriver att ersättningen måste ta hänsyn till de unika satsningarna inom ramen för Attraktiv hemtjänst. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Nämnden skriver att de utgår från att ersättningen baseras på utförd tid minus rapporterade avvikelser tills dess att planeringssystemet är infört På sikt när systemen är implementerade kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Nämnden skriver att en förutsättning till att ha en budget i balans inom hemtjänsten är att verksamheten löpande lyckas förändra så att kostnader följer de volymer av hemtjänst som beställs. Detta kommer att bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Nämnden påtalar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till fortlöpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs.

66 Bilaga 3 enheten tar in information och samarbetar utifrån stadsdelens uppföljning. Nämnden anser att det behöver utredas vidare och förtydligas hur sektorschefs och områdeschefs uppdrag för hemtjänst i egen regi påverkas om den föreslagna stadengemensamma enheten ska teckna överenskommelser med stadsdelens egna regi. Nämnden ser en risk med otydlighet i ledning och styrning för hemtjänsten i egen regi. SDN Västra Hisingen Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Yttrande L, M Yttrande S, MP, V Anser att godkännande av leverantörer bör göras vid en stadengemensam enhet. Detta för att samla kompetens på ett ställe samt säkerställa likabehandlingsprincipen. Skriver att uppföljning av kvalificeringskraven med fördel kan genomföras på en stadengemensam enhet. Påtalar att externa utförare ska bli godkända för att utföra insatser i respektive stadsdel. Förfrågningsunderlaget bör innefatta geografiska begränsningar/möjligheter. Anser att uppföljningen av formella kvalificeringskrav bör göras vid en stadengemensam enhet. Påtalar att denna enhet kan med fördel ansvara för information om samtliga utförare. Anser att uppföljning av tjänstens utförande bör ligga på respektive stadsdelnämnd utifrån en stadengemensam uppföljningspolicy. Påtalar att det i huvudsak upplevs positivt att egenregin av hemtjänst får samma principer att förhålla sig till i alla stadsdelar. Nämnden skriver att ersättningen måste ta hänsyn till de unika satsningarna inom ramen för Attraktiv hemtjänst. Påtalar att oavsett val av modell för ersättning till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då all tid inte utförs idag. Nämnden skriver att de utgår från att ersättningen baseras på biståndsbedömd tid till dess att planeringssystemet är infört På sikt när systemen är implementerade kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Nämnden skriver att en förutsättning till att ha en budget i balans inom

67 Bilaga 3 Detta anser stadsdelen ger en lokal förankring och insyn med syfte att säkerställa befolkningens behov av hemtjänst och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Nämnden skriver att tillräckliga resurser för denna uppföljning ska finnas i respektive stadsdel. hemtjänsten är att verksamheten löpande lyckas förändra så att kostnader följer de volymer av hemtjänst som beställs. Detta kommer att bli avgörande för dess möjlighet att ha en budget i balans. Nämnden påtalar att stadens resursmodell måste ta hänsyn till fortlöpande förändra regelverket utifrån de erfarenheter som görs. SDN Norra Hisingen Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Yrkande M, L Tilläggsyrkande S Stadsdelsnämnden vill särskilt uppmärksamma huruvida en samorganisering av avtalstecknande och uppföljning av intraprenader samt eventuell valfrihetssystem inom daglig verksamhet kan vara möjlig bör utredas vidare, ett ramverk för hur information, dialog och samverkan mellan den stadengemensamma enheten och stadsdelarna behöver tas fram då detta kommer att vara avgörande för stadsdelsnämndernas möjligheter ta sitt ansvar för befolkningen kopplat till LOV samt att stadsdelsnämndernas reglemente behöver korrigeras utifrån att uppföljningsansvaret för kvaliteten av de tjänsterna flyttas över till den stadengemensamma enheten (kap 3 6 i stadsdelsnämndernas reglemente) Nämnden ställer sig bakom förslaget om en stadengemensam enhet som ska godkänna leverantörer, teckna och följa upp kontrakt samt följa upp de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. När valfrihetssystem enligt LOV införs i staden kommer omfattningen av uppföljningen att öka då fler aktörer kommer utföra hemtjänst. Det Stadsdelsnämnden vill särskilt uppmärksamma att LOV bör införas först när det finns ett tillförlitligt IT- stöd för att beräkna utförd tid, att stadsdelsnämnderna måste få någon ersättning utöver fastställt timpris utifrån att dessa har det yttersta ansvaret för att tillgodose kommuninvånarnas behov av stöd och service samt att vid beräkning av ersättningens storlek bör kraven i förfrågningsunderlaget beaktas. Nämnden skriver i sitt remissvar att de är positiva till att ersättning ska utgå från utförd tid, men anser att införandet av LOV först kan ske när det finns ett tillförlitligt system som mäter utförd tid. Oavsett val av ersättningsmodell till utföraren måste staden ha system som gör redovisningen enkel för utföraren och transparent för den enskilde brukaren. Om modellen bestäms till uppmätt utförd tid behöver ersättningen vara högre än för biståndsbedömd tid, då indirekt brukartid idag ingår i den beslutade tiden. Nämnden anser att kommunfullmäktiges principer för resursfördelningsmodell kan kvarstå när valfrihetssystemet enligt LOV införs. Dock medför det en för staden gemensam ersättning en begränsning av nämndens möjlighet att prioritera mellan verksamhetsområden

68 Bilaga 3 kommer finnas krav på en likartad uppföljning för egen regi och externa utförare. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att uppföljningen och granskningen sker på ett konkurrensneutralt sätt med samlad kompetens. En konkurrensneutral enhet bidrar till ett jämlikt Göteborg utifrån helastadenperspektivet. Påtalar att de ställer sig tveksamma till att stadsledningskontoret tagit höjd för utökade omkostnader för att säkerställa informationsansvaret som valfrihetssystem enligt LOV innebär och föreslår därför att utredningen kompletteras med en beräkning av kostnaderna för information, dialog och kommunikationsstrategiska åtgärder. Påtalar att Stadsdelsnämndernas reglemente behöver korrigeras utifrån att uppföljningsansvaret för kvaliteten av de tjänsterna flyttas över till den stadengemensamma enheten (kap 3 6 i stadsdelsnämndernas reglemente) framöver. Nämnden framför att vid fastställande av ersättningens storlek bör kraven i förfrågningsunderlaget beaktas. Vidare skriver nämnden i sitt yttrande att kommunen har det yttersta ansvaret för att tillgodose kommuninvånarnas stöd och service. Kommunens utförarverksamhet och externa företag kommer således inte att konkurrera på lika villkor. Nämnden bedömer därför att kommunens egen utförarverksamhet skall ha en något högre ersättning, antingen via timpengen eller på annat sätt i resursfördelningsmodellen på övergripande nivå. Framför att den föreslagna stadengemensamma enheten bör skapa ett ramverk för hur information, dialog och samverkan ska formaliseras framöver. Hur detta formas och struktureras påverkar stadsdelarnas möjlighet att fortsatt bibehålla sitt befolkningsansvar.

69 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande. Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Yttrande från S, MP och V den 27 september Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över valfrihetssystem enligt LOV - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell 214, N /16 Stadsdelsnämnderna ansvarar för att verksamheterna inom området bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat. För att nämnderna ska kunna fullfölja sitt uppdrag krävs insyn, uppföljning och analys. Verksamhetens innehåll och befolkningens behov ska följas över tid. Förvaltningen anser att godkännande av leverantörer inom valfrihetssystemet bör göras vid en kommungemensam enhet där även information och viss uppföljning sker. Timersättningen ska ta hänsyn till de unika satsningar inom bland annat Attraktiv hemtjänst som Göteborgs stad har beslutat om. Stadens resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till dessa beslut och fortlöpande kunna förändra modellen. För att möjliggöra en effektiv driftverksamhet och säkerställa korrekt uppföljning anser nämnden att ett planeringssystem måste implementeras snarast. Förvaltningen utgår från att ersättningen initialt baseras på utförd tid minus rapporterade avvikelser. När systemet är implementerat kan ersättningen baseras på uppmätt utförd tid. Förfrågningsunderlaget ska spegla de krav som ska ställas för att hålla en god kvalitet i beslutade insatser. Då staden är uppdelad i tio stadsdelar är det lämpligt att utförare ansöker centralt och där blir godkända för respektive stadsdel. Förvaltningen anser att förfrågningsunderlag och regler för ersättning är av så stor vikt att en remiss till respektive stadsdelsnämnd är helt nödvändig. Beslutsunderlag Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 september Anette Bernhardsson (S) anmäler att hon bilägger ett yttrande från S, MP och V till protokollet enligt bilaga 2. Yrkande Andreas Eraybar (L) yrkar bifall till stadsdelskontorets förslag. Beslut 1. Med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översänder stadsdelsnämnden detta som eget yttrande till kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(3)

70 2. Stadsdelsnämnden antecknar att yttrande från S, MP och V biläggs protokollet enligt bilaga Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet 2(3) Niklas Hall Ordförande Henrik Munck (MP) Justerare Andreas Eraybar (L) Yttrande angående LOV inom hemtjänsten SDN Västra Göteborg Yttrande (S, MP, V) 27 Sept 2016 Ärende 12 Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu förslag till organisation och ekonomi. Vi i den rödgröna gruppen motsätter oss att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Det medför alltför stora risker för både brukare och hemtjänstpersonal. Tyvärr lämnar tjänsteutlåtandet från SLK många frågeställningar obesvarade. Vi vill därför hänvisa till det rödgröna yttrandet i kommunstyrelsen och samtidigt lyfta fram egna frågor från stadsdelsnämnden Västra Göteborg, som berör följande områden: 1. Processen Det förfrågningsunderlag som ska bli klart under slutet av året blir det viktigaste dokumentet i hela processen. Där kommer det att framgå vilka delar av hemtjänsten som föreslås ingå i LOV, vilka krav som ska ställas på personal, värdighetsgarantier, ickevalsalternativ osv. Det är oerhört väsentligt att förfrågningsunderlaget går ut på remiss till stadsdelarna. 2. Ekonomiska aspekter Det saknas i tjänsteutlåtandet scenarier, prognoser och riskvärderingar gällande ekonomin. Det finns en överhängande risk för överdebiterande på utförarsidan. Om det blir en stor mängd utförare (som i Stockholm) så får äldre svårt att navigera i utbudet och kommunens resurser måste läggas på uppföljning och kontroll i större omfattning då kommunen måste garantera att man klarar av att stänga ute rena lycksökare. Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 2(3)

71 3(3) Det finns också ett problem de första åren då ersättningsmodellen för LOV och utjämningsmodellen i Göteborgs stad går i olika takt vilket innebär att stadsdelarna kan få ekonomiska underskott då utbetalningar till privata utförare behöver ske omgående men ersättningen kommer långt senare via ersättningsmodellen. Innehållet i den äldres omsorg kommer även framöver att avgöras i den kommunala biståndshandläggningen. Brukare kommer i LOV endast att välja utförare. Om det blir övertalighet bland anställda i hemtjänsten i Göteborgs kommun så måste det avsättas resurser för att hitta nya arbeten till dessa. Kostnad för nattpatrull behöver beräknas då kommunen enligt förslag ska ha fortsatt ansvar för detta så måste dubbla nycklar och rutiner hanteras. Ny betalansvarslag i landstinget som innebär att patienter endast kan vara kvar i 3 dagar på sjukhus (skickas därför hem tidigare än idag). Om en större andel vårdtunga patienter hamnar i icke-valsalternativet behöver ersättning till detta alternativ hanteras separat? Det behöver finnas möjlighet för kommunen att ge riktade uppdrag med en högre ersättning till den egna verksamheten när det uppstår situationer där ingen privat utförare kan/vill utföra tjänst till en grupp personer (vårdtunga/nyanlända mfl) eller delar i utsatta stadsdelar där vi vet att ambulans och räddningstjänst av säkerhetsskäl har svårt att arbeta. Staden måste skyndsamt skaffa sig en realistisk bild över de ekonomiska effekterna som LOV innebär. 3. Jämställdhetsperspektivet Merparten av konsekvenserna av ett valfrihetssystem skulle beröra personal och brukare. Det är viktigt att analysera jämställdhetsperspektivet för dessa grupper. Vad får det för effekt om utförarsidan saknar kollektivavtal eller om de bedriver merparten av verksamheten med timanställd personal? 4. Miljön Trafikverkets rapport om LOV visar att miljöeffekterna kan bli betydande. Med flera utförare ökar körsträckorna, transporttiden och därmed utsläppen och trängseln. Vilka konsekvenser får detta för miljön i Göteborg? 5. Stadsdelarnas organisation Hur LOV kommer att påverka stadsdelarnas organisation behöver fördjupas. När ersättningsmodell och timpris inte blir påverkningsbart av stadsdelsnämnden begränsas deras möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområdena. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser denna inskränkning kan få för övriga verksamheter. Samverkan måste fungera mellan hemtjänsten och vårdcentraler, akutsjukvård, sjukgymnastik mm. Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 3(3)

72 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) 221 Diarienummer N /16 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över införande av valfrihetssystem enligt LOV - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell m m Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV. Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnderna utifrån dess organisation, befolkningsperspektiv, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. I tjänsteutlåtande 1255/15 beskriver stadsledningskontoret konsekvenserna för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till stadsdelsnämnderna för synpunkter. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat , Tilläggsyttrande från (V), (S), (MP) daterat Förvaltningen föreslår att nämnden med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översänder detta som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkande Paul Hedman (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tilläget att översända tilläggsyttrandet från (V), (S), (MP) till kommunstyrelsen. Proposition 1 Ordföranden Kalle Bäck (KD) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Paul Hedmans tilläggsyrkande och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(2)

73 Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översända detta som eget yttrande till kommunstyrelsen, att översända tilläggsyttrandet från (V), (S), (MP) till kommunstyrelsen samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Expedieras Kommunstyrelsen 2(2) Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten Åke Ström Gill Bengtsson Registrator Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 2(2)

74

75

76

77 Yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum N /16 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV. Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnderna utifrån dess organisation, befolkningsperspektiv, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. I tjänsteutlåtande 1255/15 beskriver stadsledningskontoret konsekvenserna för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst, se bilaga 1. Kommunstyrelsen har därefter remitterat ärendet till stadsdelsnämnderna med begäran om synpunkter på hur ovanstående punkter påverkar nämndernas verksamhet. Stadsdelsnämndens yttrande ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 11 oktober Tjänsteutlåtande, daterat , föreligger. Pär Gustafsson (L) framför det yttrande från (L) och (M) som framgår av bilaga 5 till protokollet. Kerstin Brunnström framför det yttrande från (S), (MP) och (V) som framgår av bilaga 6 till protokollet. Beslut Stadsdelsnämnden Örgryte Härlanda beslutar att med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översända detta som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Protokollet justerades Nämndsekreterare Matilda Johansson Ordförande Kerstin Brunnström Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Matilda Johansson Nämndsekreterare 1(1)

78 Yttrande (L) (M) SDN Örgryte-Härlanda Ärende 18 Yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV ÄRENDET Kommunfullmäktige har beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas inom hemtjänsten. Sedan beslutet fattades har ett omfattande arbete pågått med att införa reformen. Stadsdelsnämnden har fått möjlighet att svara på aktuell remiss. Förvaltningens svar till yttrande är genomarbetet och gediget samt ger svar på de frågor som har ställts. Vi ställer oss bakom förslaget till yttrande. Behovet av att få bestämma över sitt liv blir inte mindre för att du själv är oförmögen att göra vissa saker. Tvärtom. Vi fortsätter att vara individer hela livet. Behovet av självbestämmande är som störst hos dem vars liv ligger i andras händer. Därför är frihet att välja så viktig liksom tilliten mellan dem som ger hjälp och de som får den. Liberalerna och Moderaterna menar att äldre människor ska själva få bestämma när och hur, men också vilken slags stöd, hjälp och service de ska ha. Det handlar om att få mer makt över sin vardag och om att kunna bestämma vem som kliver över tröskeln för att hjälpa till. Hemtjänsten inom Göteborgs stad, så även i Örgryte-Härlanda, har flera utmaningar som måste mötas. Satsningarna inom Attraktiv hemtjänst har varit resultatrika och det är viktigt att det tas hänsyn till dessa i det fortsatta arbetet med att införa LOV. För stadsdelen väntar ett omfattande omställningsarbete då Örgryte-Härlanda jämfört med andra stadsdelar i dag har en låg ersättning per beställd timme. Lika viktigt är det att fortsätta med att likställa biståndsbedömd tid med den tid som utförs hos den enskilde. Oavsett vilka val som kommer att göras av brukarna är det viktigt att understryka att det är politiken som ska bestämma vilka kvalitetskriterier som ska gälla i Göteborg. Det ger oss möjligheter att forma det kvalitetssystem som vi vill ha inom hemtjänsten. Konkurrensen ska ske med kvalitet och det är med kvalitet för både brukare och personal som vi lyfter hemtjänsten. Vi är övertygade om att en ökad konkurrens kommer bidra till att vässa stadsdelens egen hemtjänst och vara till gagn för brukarna.

79 ! Yrkande S, MP, V SDN Örgryte-Härlanda Yttrande avseende yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV Vi rödgrönrosa motsätter oss att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Det finns allt för stora risker för både omsorgstagare och hemtjänstpersonal. I flera andra kommuner har valfrihetssystemen bidragit till sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen. Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu förslag till organisation och ekonomi. Det är anmärkningsvärt att det ännu inte presenterats förslag till finansiering. I tjänsteutlåtandet från Stadsledningskontoret saknas scenarier, prognoser och riskvärderingar avseende ekonomin. Staden måste därför skyndsamt skapa sig en realistisk bild över de ekonomiska effekter som LOV kan medföra. Då Örgryte- Härlanda har lägsta ersättningsnivå i staden riskerar vi att drabbas särskilt hårt. Vidare behöver påverkan på stadsdelarnas organisation fördjupas. När ersättningsmodell och timpris upphör att vara påverkningsbara av stadsdelsnämnderna, begränsas våra möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser denna inskränkning skulle kunna få för övriga verksamheter. Vi vill även understryka vikten av att förfrågningsunderlaget som ska bli klart under slutet av året går ut på remiss till stadsdelarna. Det är det viktigaste dokumentet i hela processen där det kommer framgå vilka delar av hemtjänsten som föreslås ingå i ett valfrihetssystem, vilka krav som ska ställas på personal, värdighetsgarantier, ickevals alternativ osv. I detta underlag är det av särskilt stor vikt att beakta jämställdhetsperspektivet. Vad får det för effekter om utförarna saknar kollektivavtal, bedriver stora delar av verksamheten med timanställd personal eller saknar rätten till heltid. Kerstin Brunnström (S) Alice Vernersson (V) Klara Holmin (MP)

80 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Yttrande från S, MP, V och FI. Yttrande från M, L och KD. Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell diarienummer N /16 Stadsdelsförvaltningen har den 8 september 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande angående valfrihetssystem enligt LOV. Yttrande S, MP, V och FI yttrar sig i ärendet enligt bilaga 5 till protokollet. M, L och KD yttrar sig i ärendet enligt bilaga 6 till protokollet. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande om Valfrihet enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi men avstyrker den del av förslaget som rör central uppföljning av kvalitet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande för kännedom till Kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Justering Tisdagen den 27 september Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3. Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(3)

81 2(3) Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Göteborg den 25 september 2016 Yttrande (M), (L) och (KD) SDN Centrum, nämndsammanträde , Ärende 17 Yttrande till Kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell Yttrande angående Yttrande till Kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell Vi vill värna om individens rätt att själva få välja och bestämma mer i sitt liv och man ska även ha ett brett utbud att välja ifrån. Inom hemtjänsten handlar det även om rätten att välja vem som kommer när man behöver hjälp och om rätten att välja bort när det inte fungerar. Med reformen stärks valfriheten för de göteborgare som idag får hemtjänst. Ett införande kommer innebära ett brett utbud av aktörer som utför professionellt socialt omsorgsarbete och sjukvårdande insatser. Lika villkor ska gälla för alla utförare, oavsett huvudman, utifrån kriterier och belopp antagna av kommunfullmäktige. Valfrihet inom äldreomsorgen ger nya möjligheter för den äldre att t.ex. få hemtjänst med inriktning på det egna språket. Innovationskraft och delaktighet kommer att öka. Den kommunala hemtjänsten kommer samtidigt att förbättras och lyftas, vilket vi också vill och ser som mycket positivt. Hemtjänstens utmaningar handlar till stor del om att säkra en jämn och god tillgång på service med kvalitet, oavsett på vilken gata och i vilken stadsdel den äldre bor. Det behövs ett samlat grepp kring stadens äldreomsorg. LOV inom hemtjänsten utgör ett viktigt verktyg i detta arbete. Valfrihetsreformen sätter också frågorna om kvalitet i fokus. För att ge förutsättningar för verklig valfrihet menar vi att Lagen om valfrihet, LOV:en ska införas. SDN sammanträde den 27 september 2016 Ärende 17 Yttrande ang ärendet LOV inom hemtjänsten (S,V, MP, FI) Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu förslag till organisation och ekonomi. Tyvärr lämnar tjänsteutlåtandet från SLK många frågeställningar obesvarade. VI vill därför hänvisa till det rödgröna yttrandet i kommunstyrelsen, som berör följande områden. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(3)

82 3(3) 1. Processen 2. Ekonomiska aspekter 3. Jämställdhetsperspektivet 4. Miljön 5. Stadsdelarnas organisation Det förfrågningsunderlag som ska bli klart under slutet av året blir det viktigaste dokumentet i hela processen. Där kommer det att framgå vilka delar av hemtjänsten som föreslås ingå i LOV, vilka krav som ska ställas på personal, värdighetsgarantier, ickevals alternativ osv. Det är oerhört väsentligt att detta dokument går ut på remiss till stadsdelarna. Det saknas i tjänsteutlåtandet scenarier, prognoser och riskvärderingar gällande ekonomin. Det finns en överhängande risk för överdebitering på utförarsidan. Staden måste skyndsamt skapa sig en realistisk bild över de ekonomiska effekter som LOV kan medföra. Merparten av konsekvenserna av ett valfrihetssystem skulle beröra personal och brukare. Det är viktigt att analysera jämställdhetsperspektivet ur dessa grupper. Vad får det för effekter om utförarna saknar kollektivavtal, eller om de bedriver merparten av verksamheten med timanställd personal. Trafikverkets rapport om LOV, visar att miljöeffekterna skulle kunna bli betydande, Med flera utförare ökar körsträckorna, transporttiden och därmed utsläppen och trängseln. Vilka konsekvenser får detta för miljön i Göteborg? Hur LOV kommer påverka stadsdelarnas organisation behöver fördjupas. När ersättningsmodell och timpris inte blir påverkningsbart av stadsdelsnämnderna, begränsas deras möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser denna inskränkning skulle kunna få för övriga verksamheter. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(3)

83 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Svar på remiss avseende valfrihetssystem enligt LOV Svar på remiss avseende valfrihetssystem enligt LOV Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett konsekvenser och tagit fram förslag för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Kommunstyrelsen har nu remitterat ärendet till samtliga stadsdelsnämnder med begäran om synpunkter på hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnderna utifrån dess organisation, befolkningsperspektiv, ekonomi samt eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Yttrandet ska skickas till kommunstyrelsen senast 11 oktober Handlingar Remiss införande av valfrihetssystem enligt LOV - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell m.m. (Remiss) Yttrande till Kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV- förslag till organisation och ersättningsmodell (Tjänsteutlåtande ) Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Protokollsanteckningar Bosse Parbring (MP), Jenny Broman (V), Ingrid Andreae (S), Tommy Johansson (S), Susanne Sillberg Ligander (S) och Heléne Pohlstrand (S) antecknar följande till protokollet: Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu förslag till organisation och ekonomi. Tyvärr lämnar tjänsteutlåtandet från SLK många frågeställningar obesvarade. Vi vill därför hänvisa till det rödgröna yttrandet i kommunstyrelsen, som berör följande områden: 1. Processen 2. Ekonomiska aspekter 3. Jämställdhetsperspektivet 4. Miljön 5. Stadsdelarnas organisation Göteborgs Stad Majorna-Linné, Stadsdelsnämndens protokoll 1(3)

84 Det förfrågningsunderlag som ska bli klart under slutet av året blir det viktigaste dokumentet i hela processen. Där kommer det att framgå vilka delar av hemtjänsten som föreslås ingå i LOV, vilka krav som ska ställas på personal, värdighetsgarantier, ickevals alternativ osv. Det är oerhört väsentligt att detta dokument går ut på remiss till stadsdelarna. Det saknas i tjänsteutlåtandet scenarier, prognoser och riskvärderingar gällande ekonomin. Det finns en överhängande risk för överdebitering på utförarsidan. Staden måste skyndsamt skapa sig en realistisk bild över de ekonomiska effekter som LOV kan medföra. Merparten av konsekvenserna av ett valfrihetssystem skulle beröra personal och brukare. Det är viktigt att analysera jämställdhetsperspektivet ur dessa grupper. Vad får det för effekter om utförarna saknar kollektivavtal, eller om de bedriver merparten av verksamheten med timanställd personal. Trafikverkets rapport om LOV, visar att miljöeffekterna skulle kunna bli betydande, Med flera utförare ökar körsträckorna, transporttiden och därmed utsläppen och trängseln. Vilka konsekvenser får detta för miljön i Göteborg? Hur LOV kommer påverka stadsdelarnas organisation behöver fördjupas. När ersättningsmodell och timpris inte blir påverkningsbart av stadsdelsnämnderna, begränsas deras möjligheter att prioritera mellan verksamhetsområden. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser denna inskränkning skulle kunna få för övriga verksamheter. Marie-Louise Hänel Sandström (M), Jan Otterstedt (M), Ann-Christin Nilsson (L), Martin Jonasson (L) och Christina Löwenström (M) antecknar följande till protokollet: Kommunfullmäktige har beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas inom hemtjänsten. Sedan beslutet fattades har ett omfattande arbete pågått och pågår fortfarande kommuncentralt med att införa reformen. Stadsdelsnämnden har fått möjlighet att svara på aktuell remiss. Remissen utgör en del av underlaget till det slutgiltiga förslaget som kommer att antas av Kommunfullmäktige. Förvaltningens svar till yttrande är genomarbetet och gediget. Vi vill dock komplettera ett eget yttrande. Behovet av att få bestämma över sitt liv blir inte mindre för att du själv är oförmögen att göra vissa saker. Tvärtom. Vi fortsätter att vara individer hela livet. Behovet av självbestämmande är som störst hos dem vars liv ligger i andras händer. Därför är frihet att välja så viktig liksom tilliten mellan dem som ger hjälp och de som får den. Moderaterna och Liberalerna menar att äldre människor ska själva få bestämma när och hur, men också vilken slags stöd, hjälp och service de ska ha. Det handlar om att få mer makt över sin vardag och om att kunna bestämma vem som kliver över tröskeln för att hjälpa till. Införandet av LOV är väsentligt och bra för i syfte att höja kvaliteten inom hemtjänsten. I senaste mätningen av Öppna jämförelser ligger hemtjänsten i Göteborg tyvärr på en mycket låg nivå. Hemtjänsten inom Göteborgs stad, så även i SDN Majorna-Linné, har flera utmaningar som måste mötas. Satsningarna inom Attraktiv hemtjänst har varit resultatrika och det är viktigt att det tas hänsyn till dessa i det fortsatta arbetet med att införa LOV. För stadsdelen väntar ett omfattande omställningsarbete då SDN Majorna-Linné jämfört med andra stadsdelar i dag har en låg ersättning per beställd timme. Lika viktigt är det att fortsätta med att likställa biståndsbedömd tid med den tid som utförs hos den enskilde. Det är mycket positivt att ersättningsnivåerna är lika till alla utförare. Det är bra att det blir tydligt vad som ingår i Göteborgs Stad Majorna-Linné, utdrag ur protokoll 2(3)

85 ersättningen med tanke på satsningar som t ex Attraktiv hemtjänst mm. Oavsett vilka val som kommer att göras av brukarna är det viktigt att understryka att det är politiken som ska bestämma vilka kvalitetskriterier som ska gälla i Göteborg. Det ger oss möjligheter att forma det kvalitetssystem som vi vill ha inom hemtjänsten. Konkurrensen ska ske med kvalitet och det är med kvalitet för både brukare och personal som vi lyfter hemtjänsten. Vi är övertygade om att en ökad konkurrens kommer bidra till att vässa stadsdelens egen hemtjänst och vara till gagn för brukarna. Det är av stor vikt att uppföljning av verksamheterna både inom kommunal och fristående verksamhet görs regelbundet. Det är viktigt att det blir en tydlig gränsdragning mellan SDN:s ansvar för uppföljning respektive den uppföljning som sker centralt. Vid protokollet Justeringsdatum Jenny Branegård Ordförande Bosse Parbring Justerande Marie-Louise Hänel Sandström Protokollsutdragets riktighet intygas av nämndsekreterare Kathleen Neth Göteborgs Stad Majorna-Linné, utdrag ur protokoll 3(3)

86 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) <Tar inte ställningr Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll 8/2016 Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell med mera Kommunstyrelsen beslutade den 17 augusti 2016 att sända förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst på remiss. Remissen avser stadsdelsnämndernas uppfattning om hur förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell påverkar stadsdelsnämnden utifrån perspektiven organisation, befolkningsperspektivet, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Stadsdelsförvaltningen har den 8 september 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att stadsdelsnämnden beslutar att inte ta ställning till förslaget och översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Hillevi Werring (MP) yrkar på Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets och vägnar bifall till tjänsteförslaget. Kojo Ansah-Pewudie (L) yrkar på Liberalernas och Moderaternas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att inte ta ställning till förslaget och översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Hillevi Werring (MP) lämnar på Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets vägnar in ett särskilt yttrande som bifogas till protokollet. Vid protokollet Sofi Tillberg (2)

87 2(2) Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Kojo Ansah-Pewudie (L) Protokollsutdragets riktighet intygas av Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 2(2)

88 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo tillstyrker förslaget med följande undantag: Kvalitetsuppföljning ligger på varje stadsdelsnämnd Uppmätt utförd tid införs först när IT systemet är upphandlat och klart 2. Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande med överväganden till kommunstyrelsen som sitt eget yttrande Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader). Tilläggsyttrande från S, V och MP daterat Reservation Peter Hermansson (M), Lena Olinder (M), Berit Krantz (L), Göran Larsson (M) och Monika Beiring (M) reserverar sig mot den del av beslutet som rör tilläggsyttrande från S, V och MP till förmån för eget yrkande. 181, N /16 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över remiss, dnr 1255/15: Förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell m.m. enligt valfrihetssystemet LOV inom hemtjänsten Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande daterat Yrkanden Camilla Widman (S) yrkar för S, V och MP-gruppen bifall till tjänsteutlåtandet med tilläggsyttrande från S, V och MP daterad Yttrandet biläggs protokollet som bilaga 3. Peter Hermansson (M) yrkar för M, L och KD- gruppen bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på tilläggsyttrande från S, V och MP daterad Ordföranden ställer proposition på bifall till tjänsteutlåtandet och finner att stadsdelsnämnden beslutar att bifalla tjänsteutlåtandet. Ordföranden ställer Camilla Widmans yrkande om att bifalla tilläggsyrkande från S, V och MP mot Peter Hermanssons yrkande att avslå tilläggsyttrande från S, V och MP. Ordförande finner att stadsdelsnämnden bifaller tilläggsyttrande från S, V och MP. Votering begärs och ska genomföras. Votering Följande propositionsordning godkänns: Ja-svar för bifall till Camilla Widmans yrkande att bifalla tilläggsyrkande från S, V och MP Nej-svar för bifall till Peter Hermanssons yrkande att avslå tilläggsyrkande från S, V och MP Ledamot Ja Nej Peter Hermansson (M) X Christian Larsson (V) X Lena Olinder (M) X

89 Anna Ericson (MP) Claes Wennberg (S) X X Berit Krantz (L) X Floid Gumbo (S) X Göran Larsson (M) X Ulf-Henrik Johansson (S) Monika Beiring (M) Camilla Widman (S) X X X 6 5 Med 6 ja-röster mot 5 nej-röster finner ordförande att stadsdelsnämnden beslutat enligt Camilla Widmans yrkande att bifalla tilläggsyttrande från S, V och MP Stadsdelsnämndens beslut 1. Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo tillstyrker förslaget med följande undantag: Kvalitetsuppföljning ligger på varje stadsdelsnämnd Uppmätt utförd tid införs först när IT systemet är upphandlat och klart 2. Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande med överväganden till kommunstyrelsen som sitt eget yttrande 3. Tilläggsyttrande från S, V och MP daterat översänds till kommunstyrelsen. Beslutet justeras omedelbart. Reservation Peter Hermansson (M), Lena Olinder (M), Berit Krantz (L), Göran Larsson (M) och Monika Beiring (M) reserverar sig mot den del av beslutet som rör tilläggsyttrande från S, V och MP till förmån för eget yrkande. Beslutet skickas till kommunstyrelsen Vid protokollet Anna Sahlberg Justeringsdag Ordförande Camilla Widman Justerare Peter Hermansson

90

91

92 Utdrag ur protokoll 7/2016 Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande till kommunstyrelsen över valfrihetssystem enligt LOV - förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV. Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett hur valfrihetssystemet påverkar stadsdelsnämnderna utifrån organisation, befolkningsperspektiv, ekonomi och eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. I sitt tjänsteutlåtande beskriver stadsledningskontoret konsekvenserna för stadens organisation och ekonomistyrning vid införandet av valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänst. Kommunstyrelsen har därefter remitterat ärendet till stadsdelsnämnderna med begäran om synpunkter på hur ovanstående påverkar nämndens verksamhet. Handling Stadsdelsförvaltningen har den 2 september 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilaga. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Andre vice ordföranden Birgitta Simonsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ett skriftligt yttrande från M och L, bilaga 2 till protokollet. Förste vice ordföranden Patrik Helgeson (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ett skriftligt yttrande från S, MP och V, bilaga 3 till protokollet. Beslut Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande, skriftligt yttrande från M och L, bilaga 2 till protokollet samt skriftligt yttrande från S, MP och V, bilaga 3 till protokollet som eget yttrande till kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Västra Hisingen, Protokollsutdrag 1(2)

93 Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Olof Borgmalm Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm Göteborgs Stad Västra Hisingen, Protokollsutdrag 2(2)

94 Beslut Stadsdelsnämnden antar tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen gällande förslag till Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst i Göteborgs Stad daterat 20 september 2016 som sitt eget yttrande och översänder detta till kommunstyrelsen. Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen gällande Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV 209 diarienummer N /16 Beslut 1. Stadsdelsnämnden antar tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen gällande förslag till Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst i Göteborgs Stad daterat 20 september 2016 som sitt eget yttrande och översänder detta till kommunstyrelsen. 2. Stadsdelsnämnden vill i samband med att yttrandet särskilt uppmärksamma nedanstående: LOV bör införas först när det finns ett tillförlitligt IT- stöd för att beräkna utförd tid. Stadsdelsnämnderna måste få någon ersättning utöver fastställt timpris utifrån att dessa har det yttersta ansvaret för att tillgodose kommuninvånarnas behov av stöd och service. Vid beräkning av ersättningens storlek bör kraven i förfrågningsunderlaget beaktas. Hur kommunens informationsansvar som följer av ett valfrihetssystem enligt LOV ska säkerställas behöver utredas vidare. Huruvida en samorganisering av avtalstecknande och uppföljning av intraprenader samt eventuell valfrihetssystem inom daglig verksamhet kan vara möjlig bör utredas vidare. Ett ramverk för hur information, dialog och samverkan mellan den stadengemensamma enheten och stadsdelarna behöver tas fram. Detta kommer att vara avgörande för stadsdelsnämndernas möjligheter ta sitt ansvar för befolkningen kopplat till LOV. Stadsdelsnämndernas reglemente behöver korrigeras utifrån att uppföljningsansvaret för kvaliteten av de tjänsterna flyttas över till den stadengemensamma enheten (kap 3 6 i stadsdelsnämndernas reglemente) 1(6)

95 2(6) Stadsdelsnämnderna ska ha möjlighet att yttra sig över förfrågningsunderlagets utformning innan detta antas av kommunfullmäktige. 3. Tilläggsyttrande från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet bifogas nämndens yttrande och översänds till kommunstyrelsen. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem (2008:962). Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett hur valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten påverkar stadens organisation och ekonomistyrning och föreslår i sin utredning en central enhet som hanterar kontakt och avtal med leverantörer samt uppföljning av dessa. Kommunstyrelsen har därefter remitterat stadsledningskontorets förslag till stadsdelsnämnderna med begäran om synpunkter på förslagets konsekvenser för stadsdelsnämnderna utifrån nedanstående perspektiv: Organisation Befolkningsperspektiv Ekonomi Eventuell påverkan på reglementet för stadsdelsnämnderna. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämndens antar förvaltningens yttrande som sitt eget och översänder detta till stadsledningskontorets förslag samt att de punkter som anges under punkt 2 under rubrik Förslag till beslut framhålls i remissvaret: Yrkande Ingela Ferneborg (M): Bifall till moderaterna och liberalernas yrkande, se bilaga,1 att avslå förvaltningens förslag yrkandet från (M) och (L) översändes till KS som svar på remissen Patrick Gladh (S): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att stadsdelsnämnden beslutar att anta Patrick Gladhs (S) yrkande. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar följande voteringsordning: Ja- röst för bifall till Patrick Gladhs (S) yrkande Nej-röst för bifall till Ingela Ferneborgs (M) yrkande Omröstningsresultat Ledamot Ja Nej Avstår Patrick Gladh (S) x Mikael Wallgren (V) x Ingela Ferneborg (M) x Hasse Andreasson (MP) x Arto Niskala (M) x Virpi Ring (S) x Lars Nordin (L) x Bahman Esmailnejad (S) x Lars-Arne Johansson (M) x Dragana Todorovic (S) x Birgitta Jakosjin (L) x Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(6)

96 3(6) 6 5 Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar stadsdelsnämnden att anta Patrick Gladhs (S) yrkande. Tilläggsyrkande Patrick Gladh (S): Tilläggsyttrande från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet bifogas nämndens yttrande och översänds till kommunstyrelsen. Proposition Ordföranden ställer proposition på tilläggsyrkandet och finner att stadsdelsnämnden beslutar att anta tilläggsyrkandet. Omröstning begärs inte men moderaterna och liberalerna meddelar att de lägger ned sina röster avseende tilläggsyrkandet. Handlingar Tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen gällande förslag till Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst i Göteborgs stad Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Valfrihet enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi , dnr 1255/15 Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll Yrkande angående "Remissyttrande gällande Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi" från moderaterna och liberalerna Tilläggsyttrande till kommunstyrelsen gällande förslag till Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst i Göteborgs stad från S, V, Mp Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Samtliga närvarande ledamöter i moderaterna och liberalerna reserverar sig mot beslutet. Ingrid Lindblad (C) meddelar att hon hade röstat bifall till Ingela Ferneborgs (M) yrkande om hon varit tjänstgörande. Expedieras till: Stadsledningskontoret Vid protokollet Ulrika Landin Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Ingela Ferneborg (M) Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 3(6)

97 4(6) Stadsdelsnämnden Norra Hisingen Moderaterna och Liberalerna Göteborg den 11 oktober Yrkande (M) (L) Ärende 7 Stadsdelsnämnden Norra Hisingen Yrkande angående "Remissyttrande gällande Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, organisation och ekonomi" Inför införandet av valfrihetssystem enligt LOV i hemtjänsten pågår ett omfattande förberedelsearbete. Remissen som Kommunstyrelsen har sänt ut till stadsdelarna utgör ett viktigt led i arbetet med att utveckla hemtjänsten genom att införa ett valfrihetssystem. Vi instämmer i mycket av det som nämns i tjänsteutlåtandet men vi väljer att lägga ett eget yrkande eftersom vi inte ställer oss bakom förslaget till beslut som anges i tjänsteutlåtandet med hänvisning till nedanstående text. Det är positivt att förvaltningen lyfter fram möjlighet till samorganisation för uppföljning, avtal etc. eftersom vi anser att det säkert kommer att finnas olika samordningsvinster. Vi vill också framhäva att det är nödvändigt med tydlighet, kommunikation och information i samband med omorganisationen, exempelvis genom ett ramverk som nämns i tjänsteutlåtandet. Vi instämmer även med tjänsteutlåtandet i avseende att självfallet ska reglementet justeras eller revideras vid behov, initialt kan flera justeringar bli nödvändiga. Vi har uppmärksammat att det idag inte finns tillförlitliga IT- system inom staden för att mäta den faktiska tiden som personalen är hos brukaren och det anser vi behöver åtgärdas snarast. Det är politikens ansvar att tillse att de människor som är i behov av hemtjänst verkligen får den hemtjänst de är berättigade till. Det är även politikernas ansvar att säkerställa att det finns en relevant budget för att finansiera hemtjänsten och pengar avsatta för att täcka oförutsedda utgifter som uppstår. Ersättningens storlek för utförd hemtjänst ska självfallet motsvaras av uppdragets storlek, precis som det gör idag, men sen är det upp till såväl stadsdelar som andra utförare att använda pengarna på ett adekvat sätt. Vi anser att det är varje människas rätt att fatta egna beslut om vem som ska utföra hemtjänsten och att det är individen/brukaren som själv bör välja utförare inom hemtjänsten. I de fall brukaren inte har förmåga att välja själv skulle valet kunna ske tillsammans och/ eller i samråd med anhörig, god man eller annan person som känner brukaren väl. En annan framkomlig väg kan i de fall brukaren inte själv har förmågan att välja utförare vara att denne tilldelas utförare enligt en rullande lista. Vi ser också att Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 4(6)

98 brukaren bör kunna välja utförare av hemtjänst fritt inom staden och inte enbart inom stadsdelen där brukaren har sitt boende. Brukaren kanske redan innan denne blev beviljad hemtjänst har anlitat t ex en städfirma med så kallat rut-avdrag vilken brukaren är mycket nöjd och förtrogen med och som brukaren gärna önskar behålla även efter beslut om beviljad hemtjänst. Valfrihetssystem innebär kvalitetsförbättringar. För att nå en god servicenivå för brukaren ska kvalitetssäkring ske, och vi anser att det är bra att den utförare som uppfyller kvalitetskriterierna är en godkänd utförare av hemtjänst oavsett om det är i offentlig eller privat regi. Vi ser också att det är utmärkt att samtliga utförare kontinuerligt kommer att följas upp och att även den kommunala hemtjänsten kommer att behöva förhålla sig till och leva upp till de kvalitetskrav som Kommunfullmäktige fastställer. Likaså tycker vi det är bra att frågor om information och kommunikation enligt plan kommer att utredas kommuncentralt samt följas av Äldreberedningen. 5(6) Med anledning av ovanstående föreslår vi SDN Norra Hisingen besluta att att avslå förvaltningens förslag yrkandet från (M) och (L) översändes till KS som svar på remissen. Ingela Ferneborg (M) Lars Nordin (L) Tilläggsyttrande till kommunstyrelsen gällande förslag till Organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst i Göteborgs stad från S, V, Mp. Vi anser att det är viktigt att kommunstyrelsen tar riskerna med ett införande av LOV på större allvar. Vi vill särskilt poängtera att det ännu inte har presenterats ett fullständigt förslag angående finansiering. Det saknas i förslaget scenarier, prognoser och riskvärderingar angående ekonomin. Staden måste därför skyndsamt skaffa sig en realistisk bild över de ekonomiska effekter som LOV kan tänkas innebära. Vi vill nedan särskilt peka på delar som saknas att ta ställning om. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 5(6)

99 Processen Det förfrågningsunderlag som ska bli klart under slutet av året blir det viktigaste dokumentet i hela processen. Där kommer det att framgå vilka delar av hemtjänsten som föreslås ingå i LOV, vilka krav som ska ställas på personal, värdighetsgarantier, ickevals alternativ osv. Det är oerhört väsentligt att detta dokument går ut på remiss till stadsdelarna. Då det ännu är oklart huruvida detta kommer ske ser vi oss dock tvingade att åtminstone nämna de ekonomiska aspekterna av detta. Ekonomiska aspekter Erfarenhet från andra kommuner visar på en tydlig risk för överdebitering i utförarledet. I och med att Göteborg bjuder på både glesa och täta områden bör systemet utformas så att utförare inte kan välja enbart begränsade geografiska områden. Om så ändå sker bör någon form av viktning av priset göras bland annat med hänsyn hur tättbebodda områdena är. Om inte tillräckliga krav ställs på soliditet i förfrågningsunderlaget kommer stadsdelarna att stå en större risk i och med befolkningsansvaret. Denna risk behöver kompenseras alternativt behöver eventuella kostnader som uppkommer vid händelser såsom konkurs hanteras i särskild ordning. För att undvika snabba och tvära kast i organisation och skapa ekonomisk stabilitet både för stadsdelarna och för de nya utförarna så menar vi att det är viktigt med ett aktivt valsystem. Det vill säga att brukarna fortsätter att få den service de i dag har via Stadsdelarna tills dess de själva säger något annat. Jämställdhetsperspektivet Merparten av konsekvenserna av ett valfrihetssystem skulle beröra personal och brukare. Det är viktigt att analysera jämställdhetsperspektivet ur dessa grupper. Vad får det för effekter om utförarna saknar kollektivavtalsliknande avtal eller om de bedriver merparten av verksamheten med tim- eller deltidsanställd personal. Möjligheten till att samma företag som ansvarar för hemtjänsten för en brukare också har rätt att sälja RUT-tjänster måste analyseras närmare. Dels för att säkra ett etiskt förhållningssätt gentemot de brukare som väljer att nyttja dessa tjänster, men också för att säkerställa en jämlik behandling mellan grupper och individer som nyttjar respektive inte nyttjar dessa möjligheter. Miljöperspektivet Trafikverkets rapport om LOV, visar att miljöeffekterna skulle kunna bli betydande, med flera utförare ökar körsträckorna, transporttiden och därmed utsläppen och trängseln. Vilka konsekvenser får detta för miljön i Göteborg? Organisationsperspektivet Hur LOV kommer påverka stadsdelarnas organisation behöver fördjupas. När ersättningsmodell och timpris inte blir påverkningsbart av stadsdelsnämnderna begränsas vår möjlighet att prioritera mellan verksamhetsområden. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser denna inskränkning skulle kunna få för övriga verksamheter samt för själva grundtanken med SDN-reformen. 6(6) Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 6(6)

100 Bilaga 4 Organisation för att teckna samt följa upp kontrakt För att införa och förvalta valfrihetssystem enligt med lagen om valfrihet (LOV) ska Göteborgs Stad inrätta en stadengemensam enhet. Enheten ska under en uppbyggnadsfas organiseras direkt under kommunstyrelsen och stadsledningskontoret blir då aktuell förvaltning. Enheten ska i förhållande till externa utförare bland annat: Annonsera förfrågningsunderlaget på valfrihetswebben Ge information till utförare som är intresserade av att bedriva verksamhet Handlägga ansökningar Bedöma om en utförare bör godkännas enligt kraven i förfrågningsunderlaget Förhandla med fackliga organisationer enligt 38 MBL Besluta om att godkänna en utförare Ansvara för att utföraren får information och utbildning inför uppstart (exempelvis om rambeslut, aktuella IT-stöd) Teckna kontrakt Ansvara för att information om godkänd utförare når aktuella målgrupper Följa upp utföraren enligt kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget Följa upp tjänstens utförande enligt kraven i förfrågningsunderlaget Följa upp övriga avtalsvillkor enligt förfrågningsunderlaget Förslag till delegationsordning för att besluta att godkänna en extern utförare samt teckna kontrakt tas fram under våren Enheten ska i förhållande till stadens egen regi: Bedöma om överenskommelse kan skrivas med stadsdelsnämnd utifrån kraven i kravspecifikationen (samma krav som återfinns i förfrågningsunderlaget för externa utförare) Teckna överenskommelse med stadsdelsnämnd Ansvara för att information om utförare når aktuella målgrupper Uppföljning enligt kravspecifikationen Förslag till delegationsordning för att teckna överenskommelser tas fram under våren Enheten ansvarar för regelbunden dialog med externa utförare och stadens egen regi. Vid behov av att revidera förfrågningsunderlaget ansvarar enheten för att ta fram förslag till revidering. 1(1)

101 Bilaga 5 Grundläggandeprinciper för ekonomisk ersättningsmodell Utgångspunkter i den ekonomiska ersättningsmodellen; Stadsdelsnämnderna ansvarar för att beviljade biståndstimmar för hemtjänst och tid för delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård motsvarar den enskildes behov. Utförare får ekonomisk ersättning för den tid som utföraren redovisar som utförd tid per brukare. Utföraren ska registrera den utförda tiden med hjälp av stadens IT-stöd. IT-stödet kommer inte vara implementerat och säkerställt tills införande av valfrihetssystemet startas upp senhösten Fram tills att IT-stödet är implementerat och säkerställt får utförare ekonomisk ersättning för beviljad tid för hemtjänst och bedömd tid för hälso- och sjukvård per brukare. Ersättningsnivån ska innehålla ersättning för indirekt brukartid, transporttid personalrelaterad tid och övriga overheadkostnader. Eventuell extra ersättning för utförd tid vid geografisk otillgänglighet Ersättningsmodellen innehåller följande poster: Personalkostnader Genomsnittlig månadslön hemtjänstpersonal inkl. planerare Genomsnittligt antal arbetstimmar per månad OB-tillägg, %-andel på grundlönen Andel av tiden som måste täckas av semestervikarier Andel av tiden som måste täckas av sjukvikarier Semesterdagstillägg PO-tillägg, %-andel på grundlönen Indirekt brukartid Genomsnittlig andel indirekt brukartid per timme hemtjänst Oplanerad frånvaro, restid, social dokumentation, APT, utbildning SUMMA PERSONALKOSTNADER OCH INDIREKT BRUKARTID Övriga kostnader Hemtjänstens lokalkostnader Kontorsinventarier Arbetskläder Tekniska hjälpmedel pga arbetsmiljöskäl Utbildning/personalomkostnader IT/telefon/sithskort 1(2)

102 Bilar/cyklar/månadskort Övriga kostnader för hemtjänst Administrativa kostnader Andel av verksamhetsoverhead knutet till hemtjänst, bl a ledningspersonal, kvalitet, utveckling och miljö, HR, ekonomi och IT Momskompensation Volym Totalt antal utförda timmar hemtjänst per år (SoL & delegerad HSL) SUMMA KR/H Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)

103

104

105