Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda

Transkript

1 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser, leg psykolog, specialist i arbetslivets psykologi, specialist klinisk psykologi Kimmo Sorjonen, universitetsadjunkt, med dr, psykolog, statistiker Yvonne Häggström, ordförande Grundsunda Framtidsgrupp, GFG Åke Nygren, senior professor Marie Åsberg, senior professor 2013

2 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett samarbetsprojekt mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser 1, Kimmo Sorjonen 2, Åke Nygren 3, Marie Åsberg 3,Yvonne Häggström 4 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds Sjukhus AB ( aniella.beser@ds.se) 2 Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet 3 Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus 4 Grundsunda Framtidsgrupp, GFG INNEHÅLL Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Riskfaktorer/Prevention... 6 Depression... 6 Alzheimers sjukdom och demens... 7 Hur utvärdera de äldres mående?... 7 Livskvalitet... 7 Ångest och depression... 7 Stress och utmattning... 8 Hälsovärdering... 8 Övrigt... 8 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod... 8 Genomförande... 8 Aktiviteter Socialt inriktade aktiviteter(soc) Studiecirklar(STUD) Samhällsinriktade aktiviteter(sam) Friskvård (FRIS)

3 Mätinstrument Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS Hälsovärdering Övrigt Resultat Livskvalitet Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Livskvalitetsskalorna före och efter aktiviteterna i Grundsunda uppdelat i grupperna: Aktiviteter-Ja och Aktiviteter-Nej Jämförelse mellan Grundsunda och Nätra WHOQOL-Old jämfört med HAD-D Stress och utmattning-keds Hälsovärdering Depression-HAD Medelvärden HAD skattningar Grundsunda och Nätra Skillnader HAD-D skattningar om man valt aktivitet eller inte i Grundsunda Depressivitet och de övriga frågorna Matchade grupper- Grundsunda aktiviteter-ja/nej, Nätra HAD-D, Sannolikhet för Tillfrisknande och Insjuknande i Grundsunda och Nätra Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) och aktiviteterna som erbjöds Några exempel på aktiviteter och deltagarnas återkoppling Sammanfattning resultat Diskussion Metoddiskussion Att mäta livskvalitet, lättare psykisk ohälsa och hälsovärdering med självskattningsformulär Bortfall Jämförelsegruppen

4 Frågeställningarna-diskussion Allmänna funderingar-diskussion Allmänhetens ökade intresse och kunskap Diagnoserna depression, ångest, utmattningssyndrom och de äldre Livskvalitet Förslag på fortsatt metodutveckling och forskning Slutsatser Referenser

5 SAMMANFATTNING I detta delprojekt till ett större projekt, HÄLP-projektet, har Grundsunda Framtidsgrupp tillsammans med Karolinska institutet undersökt om olika organiserade aktiviteter kan höja livskvaliten och minska risken för depression hos pensionärer mellan år. Pensionärer i Grundsunda församling jämfördes med en liknande systerförsamling i samma kommun, Nätra, och med ett representativt urval av pensionärer från hela landet. Efter ett omfattande informationsarbete erbjöds Grundsundas pensionärer att efter fritt val delta i olika friskvårdsaktiviteter (t ex stavgång, matlagning, dans) och sociala aktiviteter (t ex samtalsgrupper kring den gamla arbetsplatsen, frivilligarbete i skola eller äldreomsorg). Deltagarna fyllde före projektstart och vid uppföljning efter 1,5 år i formulär som mäter livskvalitet, ångest och depression. En grupp pensionärer som redan vid projektstart bedömdes vara i riskzon för depression erbjöds därutöver att delta i reminiscensterapi, och kunde efter denna få delta i de sociala aktiviteterna. Resultatet av reminiscensterapin (som var positivt) redovisas separat. Intresset för att delta var stort och många deltagare uppfattade insatserna som mycket givande. Såväl i Grundsunda som i Nätra rapporterade pensionärerna något sämre livskvalitet än i landet i övrigt. De som inte ville delta i några aktiviteter hade sämre livskvalitet än de som deltog, och de rapporterade också en ännu något lägre livskvalitet vid uppföljningen. Hos dem som deltagit i aktiviteter uteblev denna sänkning. Pensionärer som deltagit i aktiviteter rapporterade färre depressionssymtom vid uppföljningen, och andelen som fyllde kriterier på en klinisk depression minskade från 11% till 4%. Jämfört med Nätra förblev fler friska i Grundsunda, dvs aktiviteterna i Grundsunda hade en förebyggande effekt på insjuknande i depression. Projektet skall uppfattas som en pilotstudie vars resultat är mycket uppmuntrande, såtillvida som vi finner stöd för att ett aktivitetsprogram för pensionärer tycks kunna förebygga nyinsjuknande i depression i samhället och även minska graden av depressionssymtom hos dem som deltagit i aktiviteterna. Med tanke på de allvarliga risker som även lättare depressioner medför i personlig smärta, belastning på vård och anhöriga och ökad risk för kroppslig sjukdom och förtidig död, finns det anledning att fortsätta insatserna i Grundsunda och även pröva liknande insatser i andra kommuner. INLEDNING Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som Ett tillstånd av kroppsligt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara avsaknad av sjukdom. Därav följer att effekterna av hälsovård även måste innehålla en bedömning av välbefinnande, vilket kan uppnås genom att mäta förbättringen av hälsorelaterad livskvalitet. Att hitta insatser som kan förebygga depression och förbättra livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) har tillsammans med Karolinska Institutet drivit ett projekt där GFG har initierat och samordnat deltagande för pensionärer i Grundsunda församling i Örnsköldsviks kommun i sociala aktiviteter, studiecirklar, samhällsinriktade aktiviteter, friskvårdsinriktade aktiviteter inom kost och motion och utvecklat sociala mötesplatser efter behov och önskemål. Syftet har varit att se hur deltagande i sådana aktiviteter påverkade livskvaliten och det psykiska måendet (framförallt med avseende på depressionssymtom) för pensionärerna i Grundsunda församling. Pensionärerna i Nätra församling i samma kommun fick också fylla i frågeformulär och användes som kontroller. Projektet var en del av ett större forskningsprogram, som också omfattade en rikstäckande enkät och en randomiserad kontrollerad studie av s k reminiscensterapi. Dessa båda delprojekt 5

6 kommer redovisas i internationella vetenskapliga tidskrifter. Föreliggande rapport avser insatserna i Grundsunda församling. BAKGRUND Besvär med ängslan, oro och sömn är vanligt förekommande bland de äldre (Folkhälsorapporten, 2009). Flera epidemiologiska undersökningar i Sverige och internationellt, visar att depressioner blir vanligare i högre åldrar (SBU, 2004). Av gruppen barn födda år 2000 beräknas minst 50% fortfarande leva vid 99 års ålder och av de som är födda 2007 tros minst 50% fortfarande leva vid 101 års ålder (Christensen K, 2009). Det ökande antalet äldre blir en utmaning för vården att ta hand om. Prevention kommer att bli en viktig del i hälsovården. I Socialstyrelsens lägesrapport Äldres psykiska ohälsa (2008) konstateras att vården av äldre med psykisk ohälsa är eftersatt, och att behov av åtgärder handlar om att identifiera depressioner genom anpassade diagnostiska instrument så att man kan sätta in adekvat behandling och att förebygga depression genom att stödja den äldre i dennes dagliga liv. I projektet Äldres hälsa en utmaning för Europa (Folkhälsoinstitutet, 2007) är psykisk hälsa en av de tio hälsofaktorer som bedömts vara viktigast att satsa på för att främja ett hälsosamt åldrande. Prioriterade uppgifter är bl.a. att öka medvetenheten kring depression och demens och att öka tillgängligheten för äldre till terapeutiska och psykosociala insatser. RISKFAKTORER/PREVENTION Samtidigt som medellivslängden ökar och vi får en allt större grupp äldre personer, kommer också de sjukdomar som är typiska för äldre att öka. Sådana sjukdomar är demenssjukdomar och lättare psykisk ohälsa såsom bl a depressioner. DEPRESSION Depression är en vanlig problematik hos äldre som ofta inte upptäcks i tid. Äldre deprimerade söker ofta vård för kroppsliga besvär (Magnil M, 2012). Av de äldre som under ett år sökte till en vårdcentral på grund av kroppsliga besvär var det 19% som hade en lindrig eller måttlig depression. En uppföljning visade också att var femte patient med lindrig eller måttlig depression utvecklade en kronisk depression. I studien framkom också att gränsvärdena för depression i formulär borde sänkas, dvs att man bör uppmärksamma de fall som ligger närmast under gränsvärdet för de löper också risk att utveckla kroniska depressioner. Enligt en sammanställning som publicerats 2011 (Gustavsson A et al, 2011) är det den lättare psykiska ohälsan, varav depressioner är den största andelen, som står för de högsta direkta och indirekta kostnaderna för vård av hjärnans sjukdomar i Europa. Sedan följer demenssjukdomar. 6

7 ALZHEIMERS SJUKDOM OCH DEMENS I en studie om Alzheimers sjukdom och demens (Fratiglioni L et al, 2007) har författarna identifierat riskfaktorer för utvecklandet av dessa sjukdomstillstånd. Riskfaktorerna är enligt studien högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, anemi, bristande socialt nätverk och alltför få fritidsaktiviter. Vidare framkommer att personernas livsstil har en avgörande betydelse för det fysiska måendet och risken att utveckla demenssjukdomar. HUR UTVÄRDERA DE ÄLDRES MÅENDE? I denna studie redogör vi för resultaten från självskattningsformulär avseende: livskvalitet hälsotillstånd ångest och depression LIVSKVALITET WHO definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i kontexten av den kultur och de värdesystem i vilka han/hon lever och i relation till sina mål, förväntningar, normer och vad som är viktigt för individen. WHO har legat bakom konstruktionen av frågeformulär för att mäta livskvalitet (WHOQOL-100, 1995). Det har utmynnat i huvudsakligen två generiska mätinstrument: WHOQOL-100,som består av 24 aspekter (facets) som grupperats i sex områden (domäner) och WHOQOL-BREF (WHOQOL-Bref, 1996) som är en förkortad 26-item version med fyra domäner (Fysisk hälsa, Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö). WHOQOL-Old är en modul särskilt framtagen för äldre personer (WHOQOL-Old Manual, 2006) för att komplettera de båda tidigare nämnda. Modulen består av 24 frågor som berör aspekter med särskilt fokus för äldre såsom Sinnenas förmåga, Autonomi, Det som varit, nuet och framtiden, Social delaktighet, Död och döende och Intimitet Den finns på många språk och har testats vid 22 olika WHO centra över hela världen. En norsk studie av reliabilitet och validitet av WHOQOL-Old (Halvorsrud L et al, 2008) visade tillfredsställande resultat. Tre av formulärets delskalor bidrog signifikant till ett mått på allmän hälsa. Social delaktighet var den delskala som bidrog starkast till övergripande hälsotillstånd. ÅNGEST OCH DEPRESSION Hospital Anxiety and Depression scale (HAD, Zigmond A, Snaith R, 1983) är en självskattningsskala som befunnits vara ett pålitligt instrument för screening av ångest och depression. HAD har utvärderats i en svensk population (Lisspers et al, 1997). Faktorstrukturen visade sig vara stark och det framkom som förväntat två faktorer, ångest och depression. Slutsatsen är att HAD framstår som en användbar indikator på lättare psykisk ohälsa, såsom möjliga depressions- och ångesttillstånd. 7

8 STRESS OCH UTMATTNING Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett validerat självskattningsinstrument för utmattningssyndrom (Beser et al, 2013) som kan användas som ett verktyg i kliniska och forskningssammanhang. Med hjälp av KEDS går det att särskilja mellan utmattningssyndrom och vanlig trötthet. HÄLSOVÄRDERING SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (Sullivan M, Karlsson J, 1998). SF-36 omfattar såväl funktion som välbefinnande. Instrumentets hälsobegrepp grundar sig på WHO:s definition av hälsa. Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1) har en central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid och har visat ett starkt samband med dödlighet (Burström P, Fredlund B, 2001). I frågeformuläret som ingår i denna studie ingår fråga 1 och fråga 2 från SF36. ÖVRIGT Bakgrundsfrågor, hälsofrågor, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården är frågor som utarbetats för att få en uppfattning om deltagarnas hälsotillstånd, livsstil och hemsituation. SYFTE Att hitta insatser som kan förebygga depression och höja livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Syftet med detta projekt har varit att se hur deltagande i sociala, samhälls- och friskvårdsinriktade aktiviteter samt studiecirklar påverkade livskvaliten och det psykiska måendet för pensionärerna i Grundsunda församling. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur förhåller sig Grundsundapensionärernas självskattningar om livskvalitet, hälsa och depression, ångest och stressrelaterad utmattning till kontrollförsamlingens pensionärer och till landet i övrigt? Har självskattad livskvalitet och hälsa och den självskattade psykiska hälsan förändrats vid uppföljningen och finns i så fall ett samband med om man deltagit i aktiviteter eller inte? METOD GENOMFÖRANDE I samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) utarbetades under maj augusti 2010 ett frågeformulär som i september skickades ut till samtliga personer i åldrarna år i två församlingar i Örnsköldsviks kommun; Grundsunda (674 personer) och Nätra (1041 personer). Samma formulär skickades till ett statistiskt representativt urval av pensionärer i samma åldersgrupp i hela Sverige, fortsättningsvis benämnt Nationella samplet (10000 personer). I formuläret ingick de skalor som beskrivits ovan, nämligen WHOQOL-Old (livskvalitet), HAD (ångest och depression), KEDS (stressrelaterad utmattning) och två frågor ur SF-36 (uppfattning om den egna hälsan). Därutöver innehöll formuläret frågor om upplevd ensamhet, levnadsvanor, vård av närstående, läkemedel, kontakt med vården och deltagande i olika aktiviteter. 8

9 I Grundsunda genomfördes en upptaktskonferens med deltagande från lokala media och projektet beskrevs i flera lokala tidningar. Dessutom distribuerades information om projektets aktiviteter till samtliga pensionärer i Grundsunda. Figur 1: Första sidan i den information om projektet som skickades till pensionärerna i Grundsunda. De pensionärer som vid granskning av besvarade frågeformulär visade sig ha tecken på klinisk depression kontaktades av projektet per telefon och uppmanades att söka primärvården för utredning och eventuell behandling. Pensionärer som på grundval av sina svar bedömdes vara i riskzonen för depression erbjöds delta i en randomiserad kontrollerad prövning av en ny preventionsmetod, reminiscensterapi. 18 pensionärer deltog i reminiscensterapi. Resultatet av denna prövning kommer att redovisas separat i en vetenskaplig artikel. Samtliga pensionärer i Grundsunda erbjöds ett antal friskvårdsaktiviteter och sociala engagemang med olika angreppspunkter som initierades och organiserades av Grundsunda Framtidsgrupp (GFG). I den första enkäten informerades deltagarna om att en uppföljande enkät skulle skickas ut och de ombads att uppge namn och adress om de kunde tänka sig att delta i uppföljningen. Ett uppföljande frågeformulär med samma frågor skickades ut till dem i Grundsunda som som gett tillåtelse till uppföljning (398 svarande på första enkäten, besvarades av 200 personer) och Nätra (666 svarande på första enkäten, 354 vid uppföljningen) under våren Ingen uppföljning gjordes av det rikstäckande urvalet som besvarade frågeformuläret helt anonymt och därför inte kunde följas upp. Statistiska analyser av frågeformulären från Grundsunda och Nätra, genomfördes av psykolog och statistiker från Karolinska Institutet. Jämförelser med nationella samplet genomfördes också. Underhandsrapportering har skett med sammanfattande dokument och powerpoint presentationer, bl a på Hälsocentralen i Grundsunda, SKL i Stockholm (SKL, 2013) mm. De statistiska beräkningarna har genomförts med R (R Core Team, 2013). 9

10 Figur 2: Skiss över projektet. AKTIVITETER Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som erbjöds deltagarna i projektet, d v s pensionärerna i Grundsunda församling. SOCIALT INRIKTADE AKTIVITETER(SOC) - Gamla arbetskamrater från fabriken träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen. - Gamla arbetskamrater som arbetat inom vård och omsorg träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen - Man träffas och samtalar om brukssamhället Husums utveckling och förvandling fram till våra dagar - Musik- och körverksamhet. STUDIECIRKLAR(STUD) - Quilting - Data/internet SAMHÄLLSINRIKTADE AKTIVITETER(SAM) - Rastvakt vid skolan - Grundsunda Församling-arbete på Café Duvan och Boa med loppis - Insatser inom äldrevården, t ex tidningsläsning, promenader och skjutsning FRISKVÅRD (FRIS) - Matlagning för herrar - Stavgång med sjukgymnast - Motionsdans 10

11 - Träning med redskap under ledning av sjukgymnast - Träning med redskap i brottarlokalen MÄTINSTRUMENT Alla deltagare fyllde i ett tryckt formulär med sammanlagt 53 frågor. Formuläret innehöll följande mätinstrument: LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD Formuläret består av 24 frågor som sedan summeras och transformeras till 6 olika skalor som går från I denna studie ingick endast fyra delskalor; Sensory Abilities, Autonomy, Past Present Future och Social Participation (de två skalorna som uteslöts var, Death and dying och Intimacy), vilket medförde att antalet frågor reducerats till 16. Nationella samplet hade genomsnittsvärde 73 (median 75, std 13) och 75% av de svarande hade skattat över 64. SENSORISKA FÖRMÅGOR (SENSORY ABILITIES, SA) Sensoriska förmågor, handlar om hur mycket försämringen av sinnena, t ex syn, hörsel mm påverkar ens livskvalitet AUTONOMI (AUTONOMY, AU) Autonomi handlar om hur stor självständighet och frihet man uppfattar att man har att bl a ta egna beslut. DET SOM VARIT, NUET OCH FRAMTIDEN (PAST PRESENT FUTURE, PPF) Det som varit, nuet och framtiden handlar om hur nöjd man är med vad man åstadkommit i sitt liv, sin nutid och hur man ser på framtiden. SOCIAL DELAKTIGHET (SOCIAL PARTICIPATION, SP) Social delaktighet handlar om hur delaktig man uppfattar sig vara i samhälleliga aktiviteter. HOSPITAL ANXIETY AND DEPRESSION SCALE, HAD Varje fråga går från 0-3, alltså en 4-gradig skala. De 14 frågornas poäng summeras i de två delskalorna ångest och depression (7 frågor på varje) och gränsvärdet ligger på 10 (mellan 7-10 anses vara riskzon, vilken kallas nedstämdhet), för depression. KAROLINSKA EXHAUSTION DISORDER SCALE, KEDS KEDS består av 9 item som summeras. Varje item poängsätts på en sexgradig skala, som också definieras verbalt. Totalpoängen kan således gå från Summapoäng över 19 indikerar ett kliniskt tillstånd av utmattningssyndrom. 11

12 HÄLSOVÄRDERING SF36-Fråga 1 och SF36 Fråga 2 är utformade som en femgradig skala med fördefinierade verbala alternativ. Ju högre poäng desto sämre hälsovärdering. ÖVRIGT För övrigt ingår ett antal egna frågor om bakgrund, hälsa, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården. De är mestadels av ja/nej karaktär eller med flervalsalternativ som kan kryssas i av deltagaren. RESULTAT Antal svarande: Grundsunda, första undersökningstillfället 398 personer (män 47%, kvinnor 53%). Grundsunda, uppföljningen 1,5 år senare, 200 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nätra, första undersökningstillfället 666 personer (män 46%, kvinnor 54%) Nätra, uppföljningen 1,5 år senare, 354 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nationella samplet, 6659 svarande (män 48%, kvinnor 52%). I presentationen av data kan antalet variera något p g a uteblivna/överhoppade svar på en del frågor. LIVSKVALITET LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD I Nationella samplet låg genomsnittet på 73 poäng, och medianvärdet var 75. I Grundsunda och Nätra låg dock genomsnittet på 70,8 respektive 70,7, båda värdena är statistiskt signifikant lägre än Nationella samplets (pvärde=0,02) och medianvärdena var 72,0 och 71,9 (skalan går från 0-100, Tabell 1). 12

13 Tabell 1: WHOQOL-Old totalt och skalorna vid projektstart (Medel (median, std)) Livskvalitet, WHOQOL-Old Sample Totalt Sensoriska förmågor (SA) Autonomi (AU) Det som varit, nuet, framtiden (PPF) Social delaktighet (SP) Grundsunda 70,8 (72,0; 13) 74,8 (81,0; 20,8) 67,2 (69,0; 13,2) 69,2 (69,0; 15,6) 71,1 (75; 15,1) Nätra 70,7 (71,9; 12) 74,9 (81,2;20,8) 69,1 (68,8;14,5) 68,9 (68,8; 15,3) 70,4 (68,8;14,9) Bortfallsgrupp, Grundsunda 70,4 75,1 69,1 68,7 68,1 Nationella samplet 73 (75; 13) 77,5 (81,3; 19,6) 71,1 (75; 14,8) 71,5 (75; 15,6) 71 (75; 16,3) Figur 3: Boxplottar som beskriver de olika samplens fördelning, medianer och spridning. 13

14 LIVSKVALITETSSKALORNA FÖRE OCH EFTER AKTIVITETERNA I GRUNDSUNDA UPPDELAT I GRUPPERNA: AKTIVITETER-JA OCH AKTIVITETER-NEJ. Antal personer per vald aktivitet: Socialt inriktad 52, Studiecirklar 25, Samhällsinriktad 42, Friskvårdsinriktad 71, Ingen vald aktivitet 82. Det visade sig att fler personer än de som svarat på frågeformulären deltog i aktiviteterna. Genomsnittsvärdena i de olika livskvalitetsskalorna före projektstart och efter 1,5 år ligger relativt oförändrade för Grundsundapensionärerna (Figur 4). De som inte valt någon aktivitet utmärkte sig genom att ligga lite lägre, dvs sämre på de flesta livskvalitetsskalorna både före och efter insatserna. Mest framträdande var det i social delaktighet (SP), som ligger lägre hos dem som inte valt aktiviteter och sjunker mer till 1,5 års-uppföljningen men ej statistiskt signifikant. Autonomiskalan ökar lite över tid, från före till efter projektet i båda grupperna. Det är de som mår bäst, dvs skattat sin livskvalitet som högre, som väljer aktiviteter. Andelen personer med skattningar lägre än 50 i WHOQOL-Old skalan sjönk från 17% till 15% i gruppen som valt aktiviteter. Däremot ökade andelen med samma poäng i gruppen som inte deltagit i aktiviteter från 19% till 22% (Tabell 2), vilket ej är signifikant, men pekar på en trend. Tabell 2: Livskvalitetskalan WHOQOL-Old. Andel personer med poäng <50. Jämförelse mellan de som valt aktiviteter och de som inte deltagit i aktiviteter vid första mätningen och 1,5 år senare. Andel WHOQOL-Old<50 GruAktJa n=123 GruAktNej n=83 Före mätningen 17% 19% 1,5 år senare 15% 22% WHOQOL-Old: Genomsnitt för livskvalitetsskalorna och totalt före projektstart och vid uppföljningen. Figur 4: De fyra livskvalitetsskalorna jämförda före och efter insatserna i Grundsunda (n=200). Till vänster de som valt aktiviteter (Aktiviteter-Ja), till höger de som inte valt aktiviteter (Aktiviteter-Nej). SA= SensoryAbilities, Sensoriska förmågor, hur sinnenas försämring påverkar livskvaliten. AU= Autonomy, Autonomi, hur man värderar sin autonomi. PPF= Past Present Future, Det som varit, nuet och framtiden, hur nöjd man är med detta. SP= Social Participation, social delaktighet. TOT= Totalt, WHOQOL-Old formulärets totala poäng. 14

15 JÄMFÖRELSE MELLAN GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Genomsnittsvärdet totalt för självskattningarna på livskvalitetsformuläret WHOQOL-old förblev samma både före och efter 1,5 år (70,8 båda gångerna i Grundsunda) och minimal variation i Nätra från 70,7 till 70,4 (Tabell 2). Tabell 2: Jämförelser mellan Grundsunda och Nätra i livskvalitetsskalorna i WHOQOL-Old och genomsnitt totalt före och efter. Livskvalitet enl WHOQOL-Old SA/Sinnenas funktion AU/Autonomi PPF/ Nöjd med sitt liv SP/Social delaktighet Total Grundsunda före 74,8 67,2 69,2 71,1 70,8 Grundsunda efter 74,8 68,8 68,5 70,0 70,8 Nätra före 74,9 69,1 68,9 70,4 70,7 Nätra efter 74,2 68,7 69,0 69,2 70,4 Nationella samplet 77,5 71,1 71,5 71,

16 HAD-D och WHOQOL-Old,Grundsunda vid 1,5 årsuppf HAD_D WHOQOL_TOT Figur 6: Depressioner och livskvaliten samvarierar. Negativ korrelation mellan WHOQOL-Old- totalt och HAD-depression (cor= 0,61, vid 1,5 årsuppföljningen, cor=0,56 vid baseline, n=199). Grön linje= gränsvärde risk för dep (7), röd linje=gränsvärde sannolikt klinisk depression (10). Blå linje=regressionslinje. WHOQOL-OLD JÄMFÖRT MED HAD-D Livskvalitetsskalan WHOQOL-Old uppvisade en statistiskt signifikant negativ korrelation med HAD-Depression. Depressioner samvarierade med livskvaliten, ju mer deprimerad desto sämre livsvalitet (Figur 6). STRESS OCH UTMATTNING-KEDS Medelvärdet för KEDS, som avser mäta grad av stressrelaterad utmattning låg relativt oförändrat över tid i båda grupperna, 9,5 före och 10 efter för gruppen som valt aktiviteter och 10,5 före och 10,1 efter för gruppen som valt att inte delta i aktiviteter. Observera att värdena ligger långt under gränsvärdet för utmattningssyndrom, som är 19. Vid första mättillfället var procentandelen fall 21% och vid 1,5- årsuppföljningen var den 14%. Men det var inga skillnader om man valt aktiviteter eller inte. 16

17 HÄLSOVÄRDERING Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1). De som valt aktiviteter hade i genomsnitt värderat sin hälsa till 3, dvs god både före och efter aktiviteterna. De som inte valt några aktiviteter har värderat sin hälsa som något sämre, både före och efter, medelvärde 3,3 före, dvs en dragning åt mellanläget mellan god och någorlunda och 3,1 efter. För frågornas utformning se tabell 3. Tabell 3: Illustration av frågornas utformning med svarsalternativen. 1. I allmänhet, skulle Du vilja säga att Din hälsa är? Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig DEPRESSION-HAD MEDELVÄRDEN HAD SKATTNINGAR GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Medelvärdet för HAD-Å, som avser mäta grad av självskattad ångest ökade från 3,6 till 4,0 över tid. Medelvärdet för HAD-D, som avser mäta grad av självskattad depressivitet sjönk från 3,4 till 3,1 över tid. Självskattningarna i Nätra hade inte förändrats på samma sätt 3,3 resp 3,3. Observera att genomsnittsvärdena ligger långt under gränsvärdet som är 10 för kliniska symtom i båda skalorna (7-10, riskzon, nedstämdhet i HAD-D). SKILLNADER HAD-D SKATTNINGAR OM MAN VALT AKTIVITET ELLER INTE I GRUNDSUNDA De som inte valt någon aktivitet ligger oförändrat på HAD-Depressionsskalan vid båda mättillfällena, 3,6. De som valt aktivitet har sjunkit från 3,2 till 2,8 över tid (sign, p=0,04, Figur 8). 17

18 Figur 8: HAD-Depression. Jmf mellan de som valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-ja), de som ej valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-nej) och Nätra, kontrollförsamlingen. Obs! gränsvärde för sannolikt klinisk depression >9, riskzon för depression *p=0,04. DEPRESSIVITET OCH DE ÖVRIGA FRÅGORNA Av dem som i självskattningsformuläret HAD fått poäng över gränsvärdet för depressivitet (>7) är en lägre procentandel gifta, färre har någon att dela innersta känslor med och få hjälp om man har problem. En större andel av dessa upplever ensamhet ofta eller ibland och bara 30% upplever sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god, sammantaget (Tabell 4). Liknande siffror för båda församlingarna. 18

19 Tabell 4: Jämförelse mellan Grundsunda, Nätra och Nationella samplet avseende svaren på HAD-D och HAD-Å formuläret anses riskzon för depression och >10 trolig klinisk depression. (HAD-D=Depression, HAD-Å= Ångest.) och tilläggsfrågor angående ensamhet, dela känslor, få hjälp och en fråga ur SF36, fråga 1, angående upplevd hälsa. % beräknat på de som svarat. Deprimerade (>7 poäng)= 10% Nationella Deprimerade (>7 poäng)= 10,7% i Grundsunda Deprimerade (>7 poäng)= 10,2% i Nätra Deprimerade Grundsunda N=39 Grundsunda totalt N=398 Deprimerade Nätra N=66 Nätra totalt N=666 Deprimerade Nationella N=653 Nationella totalt N=6659 Kvinnor % 48, , % Gifta/Sammanboende % ,1 71, % HAD-D 10,7 3, ,4 10 3,3 HAD-Å 8,7 3,4 7,9 3,2 7,9 3,2 Ngn dela innersta känslor med % Få hjälp om du har problem % Upplever ensamhet % Upplevd hälsa ( Utmärkt, mkt god, god sammantaget)% ,7 84, % ,8 90, % ,7 28, % ,3 63, % MATCHADE GRUPPER- GRUNDSUNDA AKTIVITETER-JA/NEJ, NÄTRA Analysen är gjord med mixade modeller. Vi har tittat på självskattningarna och svaren på SF36-fråga1, SF36- fråga 2, HAD-Å, HAD-D, KEDS, de olika livskvalitetsskalorna (SA, AU, PPF, SP) och jämfört dem mellan grupperna som valt aktiviteter och de som inte valt aktiviteter i Grundsunda. Jämförelserna är gjorda i alla frågeformulär före och efter insatserna, dvs över tid. Vi har också jämfört dessa med matchade kontroller från Nätra. Matchningen gjord utifrån poäng på HAD-D. Den enda signifikanta behandlingseffekten av aktiviteter, alltså att förändringen över tid ser olika ut beroende på om man fått aktiviteter eller inte, finns på HAD-D, som minskat om man fått aktiviteter. Det finns i gruppen som valt aktiviteter 13 personer (11%) som också deltagit i samtalsgrupper mot depression, reminiscensgrupper, som var en annan del av projektet (Peterson U, 2012). 19

20 Tabell 5: Individer med HAD-D, friska vid första mätning och sannolikheten att fortsätta vara frisk, mätning efter 1,5 år. RR=1,05 95% CI 1,01 1,10 Antal individer med HAD-D<7 vid baseline Församling före, vid baseline <7 efter 1,5 år Sannolikhet fortfarande frisk Grundsunda ,7% Nätra ,7% HAD-D, SANNOLIKHET FÖR TILLFRISKNANDE OCH INSJUKNANDE I GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Om man i Grundsunda är sjuk (HADD > 7) vid första mätningen så är sannolikheten för tillfrisknande till den andra mätningen lika med 37.0 % (10 av 27). Motsvarande siffra i Nätra är 38.8 % (19 av 49) och denna skillnad i sannolikhet för tillfrisknande är inte signifikant (RR = 0.96; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (5 av 149). Motsvarande siffra i Nätra är 8.3% (23 av 278) och denna skillnad i risk för nyinsjuknande är inte riktigt signifikant (RR = 0.41; 95% CI: ). Om man i AKT-gruppen är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (3 av 88). Motsvarande siffra bland dem som inte får AKT är 7.4% (25 av 339) men denna skillnad i risk för nyinsjuknande är, trots den hyfsat stora skillnaden, inte signifikant (RR = 0.46; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är sannolikheten för att fortsätta vara frisk till den andra mätningen lika med 96.7% (144 av 149, Tabell 5). Motsvarande siffra i Nätra är 91.7% (255 av 278) och denna skillnad i sannolikheten för fortsatt friskhet är precis signifikant (RR = 1.05; 95% CI: ), dvs en preventionseffekt. GRUNDSUNDA FRAMTIDSGRUPP (GFG) OCH AKTIVITETERNA SOM ERBJÖDS. GFG-aktiviteterna har genomförts i samarbete med Hälsocentralen i Husum, Örnsköldsviks Folkhögskola och studieförbunden ABF, SENSUS, Vuxenskolan och NBV. Hälsoprojektet är avslutat och erfarenheterna har summerats. Tiden mellan 2011 och våren 2013 har 275 personer varit engagerade i en rad olika aktiviteter. Av de svar GFG fått in kring upplevelser av medverkan i de olika grupperna är resultatet entydigt. Många är väldigt nöjda och skulle gärna fortsätta om arbetsgrupperna/cirklarna återupptogs. Det är också tydligt att någon måste dra igång aktiviteterna och uppmuntra pensionärerna till att delta. Enligt det gensvar som kommit från deltagarna är det inte självklart att själv söka upp verksamheter av olika slag. Motiverande samtal har varit ett viktigt inslag. 20