Slutrapport Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i Jämtlands läns landsting

Transkript

1 Slutrapport Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i Jämtlands läns landsting Ansvarig: Ronny Weylandt, chef Folkhälsocentrum

2 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till nya uppdrag Bakgrund Folkhälsoarbete Potential Etiska ställningstaganden Syfte Uppgifter Organisation för genomförande av uppdraget Styrgrupp Ägare av uppdraget Ledare för uppdraget Kommunikationsansvarig Arbetsgrupp Referensgrupp Nationella yrkesföreningar Tidplan Kommunikation under arbetets gång Resultat Nulägesbeskrivning Patientens väg Uppföljning och mätetal komplettera med lathunden Kompetens och metodstöd Kommunikationsplan Reflektioner Frågor som har uppkommit under arbetsgången:...16

3 3(17) FÖRSLAG TILL NYA UPPDRAG Utifrån det arbete som är gjort vad gäller Folkhälsocentrums uppdrag med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL har följande förslag till fortsatt uppdrag framkommit: Mål behöver formuleras för JLL:s arbete med sjukdomsförebyggande metoder samt en struktur och strategi för att nå uppsatta mål. (Vårdrutiner) Fortsatt arbete med att stimulera och stödja motiverade centrum kring sjukdomsförebyggande metoder för att så småningom omfatta hela organisationen. Fortsatt arbete med att inventera behov av utbildningssatsningar i dialog med verksamheterna. Utveckla en kommunikationsplan för betydelse och potential för sjukdomsförebyggande insatser, patientsäkerhet och ekonomiska perspektiv. Verka för att COSMIC har kapacitet för att hantera insatser och resultat vad gäller sjukdomsförebyggande metoder. Bakomliggande tankar: (grått ej påbörjat, gult påbörjat, grönt beslutat och påbörjat) Beslut inom 2014 behövs på: Beslut behövs för vilken organisation och vilka beslutsvägar som ska gälla för sjukdomsförebyggande metoder i JLL. Förslagsvis landstingsdirektörens ledningsgrupp= styrgrupp, HFS arbetsgrupp samverkar med näraliggande frågor som COSMIC, Zamsyn, 1177, Patientsäkerhet och Jämlik vård. Beslut behövs för att tillsätta en referensgrupp med deltagare som arbetar patientnära. Beslut behövs för att anpassa COSMIC till mätetalen för sjukdomsförebyggande metoder. Beslut behövs för att göra mätetal kända samt sprida kunskap om varför vi mäter. Beslut behövs för att arbeta med kompetens och metodstöd riktat till motiverade centrum. Beslut behövs för att revidera och stärka FaR-konceptet i JLL. Beslut behövs för att ta fram rutiner för sjukdomsförebyggande metoder samt att de ska gälla och att det ska finnas möjlighet att göra de kända. Beslut 2015 Beslut behövs för att arbeta ihop med patientsäkerhetsspåret vad gäller sjukdomsförebyggande metoder. På FHCs initiativ planeras samverkan. I dagsläget vet vi inte beslutsvägen. Beslut behövs för att arbeta för stärkt inför operation med sjukdomsförebyggande metoder. Beslut behövs för att lägga till sjukdomsförebyggande metoder till läkemedelslista. Beslut behövs för att genomföra webbutbildningen för goda matvanor. Beslut behövs för att mätetal för goda matvanor sätts i bruk. Beslut behövs för att arbeta med Zamsyn vad gäller sjukdomsförebyggande metoder. Beslut behövs för att utöka tobaksfri inför operation till alla opererande verksamheter. Beslut taget i Folkhälsorådet På vilka nivåer och var tas vilka beslut?? Underlag för diskussion till besluten ovan är sammanställt under 4.1 sidan 16.

4 4(17) 1 BAKGRUND I januari 2013 fick Folkhälsocentrum i uppdrag att arbeta med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Redan 2011 kom riktlinjerna och Folkhälsocentrum hade även då uppdrag att arbeta med detta i Primärvården utökades uppdraget till att även gälla specialistsjukvården med ett mer specificerat uppdrag. Folkhälsocentrum arbetar med landstingets samlade folkhälsouppdrag med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdslagen; 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador., 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen..., 2c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa....fhc arbetar även tillsammans med kommuner, frivilligorganisationer och företag för att i samverkan bidra till bättre förutsättningar för en god hälsa. 1.1 Folkhälsoarbete Folkhälsa är vetenskapen om att förebygga sjukdomar, förlänga livet och främja hälsa genom organiserade insatser från samhället. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Jämtlands län Potential De fyra levnadsvanorna uppdraget gäller är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktvitet och ohälsosamma matvanor. De fyra levnadsvanorna orsakar årligen kostnader på drygt 51 miljarder kronor/ år (FHI, FH-politisk rapport 2010) förutom lidande. Med väl fungerande metoder för förändring av levnadsvanorna kan inflödet av patienter till sjukvården påverkas, vilket rimligtvis även medför ekonomiskt gynnsamma effekter. Ohälsosamma levnadsvanor orsakar 80% av all kranskärlssjukdom och stroke (WHO CVD s fact sheet No 317, 2011) Av al cancer kan 30% förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor ( WHO Cancer fact sheet No 297, 2011) Goda matvanor, tillräcklig fysisk aktivitet, normal kroppsvikt och rökfrihet kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes (WHO Diabetes fact sheet No 312, 2011) Personer med hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre än de med ohälsosamma levnadsvanor ( Khaw m fl EPIC-Norfolk study, 2008:5) Etiska ställningstaganden Åtgärder för att främja hälsa och motverka död i förtid är självklart positivt oberoende om det leder till ökade kostnader.

5 5(17) Dålig vetenskaplig grund ger låg trovärdighet och legitimitet. Att inte förebygga där man vet eller bedömer att det kan förhindra lidande och eventuell sjukdom/ död är oetiskt. Jämlikets aspekter behöver finnas med i överväganden när satsningar på hälsa görs. Självbestämmande utifrån full information och reell valfrihet gäller. 2 SYFTE FHC har fått i uppdrag av biträdande landstingsdirektör: att skapa en enhetlig struktur för implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL. Syftet är att skapa en processgrupp som möjliggör implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i hela JLL:s hälso- och sjukvårdsverksamhet. 2.1 Uppgifter Uppgifter som definierats i uppdraget är: Att presentera en nulägesanalys av hur levnadsvanearbetet genomförs i primär och specialistvården avseende alkohol, tobak, fysisk aktivitet samt matvanor, Att identifiera patientens väg genom vården och ange relevanta ansvarsnivåer, Att presentera hur det sjukdomsförebyggande arbetet ska följas upp på ett relevant och enhetligt sätt, Att identifiera och föreslå behov av kompetens- och metodstöd för ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete, Att skapa en kommunikationsplan för arbetet med sjukdomsförebyggande metoder i JLL. 2.2 Organisation för genomförande av uppdraget Projektil har stått som modell för upplägget av uppdraget samt organisation därav har vi ibland använt benämningen projekt emellanåt trots att det är ett uppdrag Styrgrupp Befintlig gruppering med centrumchefer/ motsvarande samt vårdutvecklare/ strateg och hälsosjukvårdsdirektören har utgjort styrgruppen. Innehåll:

6 6(17) Säkerställer att processarbetet går i linje med verksamhetens övergripande uppdrag, Fastställer projektdirektiv och projektplan Bedömer resultat och beslutar om processen ska drivas vidare Beslutar angående förslag och om ändringar Tidsåtgång - ca 3-4 möten per år. Då reflekteras över och förankras processgruppens arbete och mandat ges att skapa förutsättningar för fortsatt arbete. Återkoppling sker till råd för folkhälsa samt vidare till politiken/ förtroendevalda Ägare av uppdraget Folkhälsochefen står som projekt ägare av uppdraget. Uppgifter: är projektets ägare, ansvarar för effektmål och projektmål, utser projektledare och tilldelar resurser, godkänner leveranser Ledare för uppdraget Folkhälsosamordnare på folkhälsocentrum är ledare för uppdraget - även landstingets kontaktperson gentemot Socialstyrelsen. Uppgifter: ser till att projektmålen uppnås planerar och organiserar projektet delegerar och följer upp aktiviteter påverkar och får saker gjorda kallar till och leder projektmöten kommunicerar, engagerar och motiverar föredragande i styrgruppen Kommunikationsansvarig Kommunikationsansvarig i uppdraget är informatör på FHC. Uppgift: Att sprida information om projektet samt utveckla kommunikationsvägar.

7 7(17) Arbetsgrupp En enhetschef från respektive centrum/ motsvarande, samordnare för levnadsvanor på FHC samt regionförbundet och MI utbildande distriktsläkare läkare på FHC, vårdstrateg, forskningsansvarig, projektägare, kommunikationsansvarig samt projektledare utgör arbetsgruppen. Innehåll: Medlemmarna sätter sig in i vad uppdraget ska leverera, utför de aktiviteter som leder fram till det beställda uppdraget, planerar och organiserar egna aktiviteter som kommuniceras i gruppen, följer uppsatta rutiner och metoder, deltar på gruppens möten, sprider och tar in information i sitt centrum/ verksamhet. Tidsåtgång för arbetsgruppen beräknas till möte 1 gång per månad. Däremellan kan arbete i temagrupper förekomma. Arbetsgruppen avropar mandat och förutsättningar som behövs till styrgruppen Referensgrupp Vid behov kan en referensgrupp sättas samman. Den kan bestå av patientnära yrkeskategorier, potentiella användare i primär- och specialistvård. Innehåll: Arbetsgruppen tar in kunskap och testar förslag mot referensgruppen. Tidsåtgång: Möts ca 4 gånger per år vid behov Nationella yrkesföreningar Socialstyrelsen samverkar med nationella yrkesföreningar där resurser finns som stöd till landstingen. Lokala ombud finns att tillgå i några yrkeskategorier: Arbetsterapeuter, Dietister, Läkare 3-4 personer 2.3 Tidplan Vi har haft ett antal möten i olika konstellationer och några av de syns nedan. Utöver det har förberedande möten hållits för planering samt styrgruppsmöten. Folkhälsorådet har fått dragningar om hur arbetet med uppdraget gått. Våren 2014 är målet att sista mötet för detta uppdraget ska hållas. Tidplanen för arbetsgruppens möten från och med hösten 2013 till och med sommaren 2014 visas nedan.

8 8(17) Kommunikation under arbetets gång Förutom en kommunikationsplan med även namn på de kontaktpersoner som har ett huvudansvar inom sitt område, har arbetet informerats via Folkhälsocentrums informationsbrev Folkhälsa i Jämtlands län samt en hemsida producerades på jll.se. Där det senaste lades ut, tidsplan, bakgrundsfakta, dokument, arbetsmaterial, inspiration, länkar med mera. 3 RESULTAT För att lyckas med uppdraget har utgångspunkten varit att följa annat som händer i JLL och försöka hitta gemensamma spår med annat som görs. Vi har försökt beakta pågående arbeten med till exempel patientsäkerhetsavdelningen, jämlik vård, Cosmic, dina vårdkontakter/ din hälsoplan samt HFS och vad som kan göras gemensamt. Hur kan olika spår beaktas så att hälso- och sjukvården kan bemöta och ta emot allt som ska göras? 3.1 Nulägesbeskrivning Vi tog oss an den första uppgiften i uppdraget genom att använda det frågeformulär som användes 2011 i PV då en kartläggning gjordes. Uppmaningen till arbetsgruppen var att leta i styrdokument vad som idag står att hälso- och sjukvården ska göra vad gäller levnadsvanor.

9 9(17) Utifrån det och samtal med vårdpersonal gjorde arbetsgruppens representanter en nulägesbeskrivning. De tre frågor som ställdes var: I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna med patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper? När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (angående rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga? Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till? Rutinerna ser olika ut för hur man arbetar med levnadsvanor inom JLL. Inom respektive centrum ser det också olika ut t ex inom medicinska specialiteter arbetar man olika på mottagningarna.. Målen är otydliga och ibland obefintliga på olika nivåer inom de olika verksamheterna det gör också att uppföljningen uteblir. För resultat av nulägesbeskrivningen se bilaga Patientens väg För att kunna se patientens väg genom vården genomfördes workshops vid två av mötena ett nuläge togs fram samt ett önskat läge. Kerstin Andersson- Thorell från enheten för verksamhetsutveckling var oss behjälplig med att leda arbetet. Arbetsgruppen representanter använde sig av styrdokument inom det egna centrumet i den mån de mäktade med för att beskriva patientens väg. Vid nästa workshop kompletterade kartorna med i morgonprocessen. På bilderna nedan finns en del frågetecken som motsvarar arbetsgruppens svar på att det inte är klart vad som händer med patienten. Följande kartor gjordes utifrån prioriterade grupper i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder:

10 10(17) Förbättrade levnadsvanor för patienter. Imorgon I imorgonprocessen (morgondagens nya arbetssätt) fokusera på : - riskbruk/alkohol - tobak - ohälsosamma matvanor - fysisk aktivitet A) Gravida kvinnor- mer mottagliga för information avseende bättre levnadsvanor A) Gravida kvinnor i möte med MHV Besök Audit Audit även kost,och fysisk aktivitet. Behov av kostvägledning (dietist?) Besök gravv. 32 Vårdkedjemeddelande???????? VAD ska/borde resultatet vara för den identifierade gruppen "gravida kvinnor"? A:A)Barnet fött.barn ioch föräldrar kontankt med BVC BVC besök 0-4 v. BVC besök 8 mån BVC besök 18 månader BVC besök 4 år??? Vad är resultat för identifierad målgrupp BMI högt - vilka insatser? Inkluderar barnet och familj Flöde A:A (delprocesser 4-7)det som avser barn <18 år ingår inte i implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder? Förbättrade levnadsvanor (alkohol, tobak, matvanor och fysisk aktivitet) för patienter. Imorgon B) Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor. Gäller alla relevanta diagnoser och tillstånd. B 2. FAR B 3. B) Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor som söker vård ( pv eller akut) B 1. Screening (alk, tobak, matv. fys. akt.iakt Tobaksavvänjning B4. Alkoholrådgivning B 6. Uppföljning (6 mån?) Önskvärt resultathälsosammare levnadsvanor? B 5 Kost - rådgivning Dokumentera: - utgångsvärde - insats - resultat

11 11(17) Förbättrade levnadsvanor för patienter. Imorgonläge C) Vuxna rökare som läggs in för att få en ordinerad operation genomförd (på ortopeden, kirurgen, kvinna, ögon eller öron). I imorgonprocessen fokusera på : - riskbruk/alkohol - tobak - ohälsosamma matvanor - fysisk aktivitet C) Pat s behov - PV -besök = remiss till op. v-het och till tobaks -avvänjare Behov av op åtgärd verifieras Info. om rökstopp före och efter op Remiss till och beh. av rökavvänjare Operation genomförs Eftervård /med/rehab Uppföljning - Tobaksavvänjn Uppföljning av op.åtgärd Patienten är opererad och rökfri En möjlig väg: - Få tobaksspåret komplett - Sprid arbetssättet till primärvårdens läkare (som skriver remiss) - Sprid till dsk, tobaksavvänjare/ FHC - nätverket - Sprid till kliniker, CC, VOC och läkare med medicinskt ledningsuppderag (MLU) i den specialiserade vården. MÅL: - mäta såromläggning hos dsk på hc efter op! Spridning av samma förfaringssätt/arbetssätt för: - riskbruk/alkohol inför op - välnutrinerad inför op vid över/undervikt inför op. - vältränad inför ett op. ingrepp Förbättrade levnadsvanor för patienter. Imorgonläge I imorgonprocessen fokusera på : - riskbruk/alkohol - tobak - ohälsosamma matvanor - fysisk aktivitet D) Vuxna med psykiatrisk sjukdom VAD ska/borde resultatet vara? I bilden ovan kom vi inte längre då vi saknade representanter från psykiatrin. 3.3 Uppföljning och mätetal komplettera med lathunden Då det redan finns mätetal i Jll i primärvården kom den här uppgiften att prioriteras bort till viss del. Projekt ägaren menade att vi inte behövde lägga mycket fokus på frågan. Socialstyrelsen arbetar för att landet ska få gemensamma KVÅ- koder för att registrera åtgärd. Fokus för arbetsgruppen har vart att diskutera hur vi kan mäta effekter av insatser/ åtgärder. Ett arbete behöver göras för att göra de mätetal som finns kända samt förståelse för varför det behövs.

12 12(17) 3.4 Kompetens och metodstöd I samband med att den årliga HFS enkäten skickades ut kompletterades den med ett antal frågor om kompetens- och metod stöd utifrån sjukdomsförebyggande metoder. ( Siffrorna visar antal hälsocentraler som har svarat på respektive val se bilaga1.) Möte med verksamhetschefer på Centrum för medicinska specialiteter genomfördes där frågor delades ut och de skickades senare in. Behoven såg olika ut och behöver diskuteras inom centrumet för att tydligt förstå vad svaren står för. Övriga centrum har inte visat någon respons då vi bett om mötestid ett flertal tillfällen.

13 13(17) 3.5 Kommunikationsplan För att kommunikationsplanen skulle bli en del av arbetsprocessen fick arbetsgruppen arbeta fram vad de själva tyckte var viktigast för verksamheterna. Kring frågeställningarna Till vem ska kommunikationen gå till, Vad ska innehållet vara och Vilka kanaler ska vi använda? Resultatet har sedan blivit ett riktmärke i planerings- och utförararbetet se bilaga 1. Kommunikationsplan Syftet med kommunikationsplanen är: Att sjukdomsförebyggande metoder ska bli kända och komma till användning samt vad som gäller i JLL. Att kunna användas som arbets- och dokumentationsredskap i arbets- och implementeringsprocess. Målgrupper för budskapet är politiker, ledning, utförare, intresseorganisationer och medborgare i länet. Samt eventuellt även kommuner. Strategiska vägval Att arbeta med motiverade centrum/ motsvarande. Resultatet av strukturvägar är viktiga att synliggöra och kartlägga för varje centrum/motsvarande för att på så vis lägga grunden för övriga. Deras erfarenheter kan bli en väg fram. Att visa på ekonomiska effekter av att använda metoder för sjukdomsförebyggande metoder. Patientsäkerhet och jämlik vård. Omvärldsbevakning Många myndigheter, nätverk, organisationer och landsting i landet jobbar med utvecklingen av sjukdomsförebyggande metoder. Mycket kunskap, erfarenhet och evidensbaserad fakta kan inhämtas så därför är nationell kunskapsinhämtning en given del även i det kommande kommunikationsarbete. Stöd Mallar: Möjliga mallar/arbetsstöd finns bland annat i form av: Mall för landstingsövergripande handlingsplan Mall för långsiktig utvecklingsplan Mall för framtagande av en policy Riktlinje för internt arbete med styrmodellen inom JLL Rutin för framtagande av landstingsövergripande handlingsplan Finns på Insidan under Ledning och styrning, Planering och målstyrning, Styrmodellen Kunskap och evidensbaserad fakta: (som kunskaps- och stödresurs).

14 14(17) Folkhälsocentrum Myndigheter ex. Socialstyrelsen, SKL, Folkhälsomyndigheten m fl. Föreningar/organisationer Utvecklingsprojekt (ex inom JLL) 4 REFLEKTIONER Arbetsgången - uppdraget Att arbeta med ett uppdrag som kräver delaktighet från alla centrum/ verksamheter kräver bra stöd av ledningen. Under arbetets gång har flera representanter i arbetsgruppen bytts ut på grund av att de inte haft tillräckliga resurser för att delta. Hur kan utvecklingsarbete i JLL göras framgångsrikt samtidigt som flera andra frågeområden ska utvecklas? Det behövs mod, ledning och styrning för att dessa frågor ska vinna mark och få ta plats innan mätbara resultat räknas in. Representanter i arbetsgrupp behöver resurser för att lyckas i form av tid och kollegor som kan engagera sig samt ledare som bryr sig om. Organisation beslutsvägar För att lyckas med det sjukdomsförebyggande arbetet i Jll behövs en tydlig organisation och beslutsvägar. Tydliga mål som följs upp är en förutsättning för att veta om vi lyckas. Det saknas då det gäller sjukdomsförebyggande metoder. Den organisation med styrgrupp som funnits runt projektet skulle kunna utgöra en slags ledningsgrupp i framtiden för det sjukdomsförebyggande arbetet där olika arbetsgrupper får stöd i sitt arbete alternativt landstingsdirektörens ledningsgrupp för att ge frågorna mandat och plats. HFS ( Hälsofrämjande hälso- sjukvård) har ett nätverk i landstinget, förslagsvis tar den över arbetsgruppens roll och kompletterar med kompetenser som behövs vid behov. FHC finns som metod och utbildningsstöd. Hur görs vårdpersonal delaktig? Referensgrupper bör ges mandat i specifika uppdrag med personal från patientnära yrkeskategorier för att kunna spegla behov och lösningar. Vem kan ta initiativ? Hur ges sådana forum mandat? Vilka beslut behövs? Motiverade centrum Att arbeta med verksamheter/ centrum som är motiverade och som har möjlighet att arbeta med utveckling tror vi är en framgångsfaktor för det sjukdomsförebyggande arbetet. En ledning som legitimerar och motiverar sina representanter i arbetet ger resultat. Centrum medicinska specialiteter har visat stort intresse och engagemang för frågorna och arbetar fortsatt med utveckling av arbetet, FHC stödjer arbetet. Psykiatrin som under senaste halvåret inte haft någon representant i arbetsgruppen har nu visat stort intresse för frågorna och vi har haft ett antal möten för att ta vara på engagemanget och vara det stöd vi på FHC kan vara. Förslagsvis arbetar vi vidare med motiverade centrum genom respektive ledningsgrupp /styrgruppen/ motsvarande i väntan på att alla centrum till slut finner motivation genom sin ledning. Struktur

15 15(17) Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder görs i hälso- och sjukvården om än lite olika. Då vi gått igenom vad som står i våra styrdokument i organisationen ser vi att patienten inte alltid kommer vidare vad gäller sjukdomsförebyggande metoder. Det blir flera dead ends för patienten dvs uppföljning sker inte eller det finns ingenstans att remittera eller så känner man inte till det eller så finns ingen som kan ta emot eller så anser personalen att tiden för sjukdomsförebyggande arbetet inte finns. Mätetal I JLL finns mätetal i PV men de är inte kända visar det sig. Ett arbete behöver göras för att göra mätetalen kända samt sprida kunskap om varför de behövs. Vad gäller goda matvanor finns inga mätetal ännu heller för fysisk aktivitet mer än med recept. Inom specialistsjukvården används KVÅ koder. Det finns framtaget av SoS för sjukdomsförebyggande metoder och används i stora delar av landet. KVÅ koder används för att se vilka insatser som görs vid olika diagnoser. Läkemedelskonsumtion mäts i Jll hur kan sjukdomsförebyggande metoder läggas till de mätningar som görs? Hur går det till? Kompetens och metodstöd I den förfrågan vi gjort om kunskaps och metodstöd finns också önskemål om mer kunskap kring riktlinjerna och metoder. För att lyckas med det behöver vi analysera och samtala mer med respektive centrum/ motsvarande vad svaren står för innan vi erbjuder ett utbildningsutbud. Hur motiverade är respektive centrum/ motsvarande att genomföra kompetensutveckling, vilka resurser finns och vilka metoder behövs? Nationellt arbetar SKL med utveckling av metoder som till viss del berör detta arbete genom nationella programråd. Detta för att lära av framgångsrika metoder och sprida kunskap. Ett sådant programråd som arbetat en tid är det för diabetes. Fler planeras starta upp framöver och i det arbetet beaktas de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Folkhälsocentrum har under arbetes gång lagt in riktlinje kunskap i ordinarie utbildningar, samt erbjudit föreläsningar/ workshops i olika sammanhang t ex, Tema dagen om VÅR FRÅGA i januari 2014, distriktssjuksköterskedagarna mars För att nå ut med kunskapen än mer kommer webbutbildning kring Goda matvanor erbjudas 2015 via FHC, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket då man vet nationellt att kompetens kring goda matvanor behöver utvecklas. För att kunna genomföra det behövs tid för berörd personal att ta del av utbildningen samt ITstöd. Folkhälsocentrums utbildningsprogram fortsätter löpa vidare och vi arbetar för att kravspecificera våra utbildningar samt vad det innebär att vara ombud för en levnadsvana och upprätthålla kompetens. Kommunikationsplan

16 16(17) Kommunikationsplanen har tagits fram utifrån den workshop som arbetsgruppen genomförde. Målet är att göra sjukdomsförebyggande metoder kända i JLL så att mätbara effekter av sjukdomsförebyggande metoder ökar. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Jämtlands län. 4.1 Frågor som har uppkommit under arbetsgången: Hur ser organisationen ut vad gäller sjukdomsförebyggande metoder? Vilka är beslutsvägarna för sjukdomsförebyggande metoder? Vilka mål finns i Jll? Vem/ vilka håller ihop det hela? Landstingsdirektörens ledningsgrupp kanske än bättre motsvarar den kraft som behövs för att sjukdomsförebyggande metoder ska vinna mark i vården och lyckas vända fokus på det hälsofrämjande förhållningssättet? Folkhälsoråd finns idag - vilket mandat finns i det forumet och vilka frågor behandlas där vad leder arbetet i folkhälsorådet till? Var, när och hur får politiken regelbundet respons på sina beslut vad gäller sjukdomsförebyggande metoder? Hur sker metod utveckling? Är det okey att många gör olika när vi arbetar för en jämlik vård? Vad händer när vi inte gör det vi bestämt utan väljer att göra på annat sätt? Folkhälsoråd finns idag - vilket mandat finns i det forumet och vilka frågor behandlas där vad leder arbetet i folkhälsorådet till? För att få kraft och styrka i frågorna behövs en tydlig struktur; rutiner som är kända. HFS, Zamsyn, forskning, COSMIC är på väg in i JLL, tobaksfri inför operation finns. Hur hänger det ihop? Vart sker utveckling och hur sprids nyheter? Kan vi utöka tobaksfri inför operation till alla opererande verksamheter? Kan tobaksfri inför operation växlas upp till stärkt inför operation och omfatta alla opererande enheter? Kan vårdprogram eller rutiner för sjukdomsförebyggande metoder hjälpa till att göra vården mer jämlik? Folkhälsocentrum arbetar med att ta fram förslag på rutiner för sjukdomsförebyggande metoder utifrån socialstyrelsens riktlinjer. Ökar tryggheten och patientsäkerheten att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder när man som personal vet vad som gäller i vårt landsting?

17 17(17)