Arbetsgivare i små företag

Transkript

1 Rapport 2012:9 Arbetsgivare i små företag En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen

2 Rapport 2012:9 Arbetsgivare i små företag En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Tillvägagångssätt Disposition Bakgrund Små företag Sjukförsäkringen Arbetsgivares och anställdas ansvar Arbetsgivarens ansvar Anställdas ansvar Försäkringskassans roll i sjukskrivningsprocessen Försäkringskassans samordningsansvar Försäkringskassans handläggning Samverkan med Arbetsmiljöverket Samverkan med Arbetsförmedlingen Intervjuer med arbetsgivare Sjukanmälan Kontakt under pågående sjukskrivning... 40

5 5.3 Anpassning och omplacering Kontakt och samarbete med Försäkringskassan Förväntningar på Försäkringskassan Förväntningar på Arbetsförmedlingen Förväntningar på hälso- och sjukvården Informationsvägar Företagshälsovården som resurs i sjukskrivningsprocessen Företagshälsovård Arbetsgivarnas erfarenhet av företagshälsovården Företagshälsovårdens beskrivning av ett fungerande samarbete Diskussion Referenser... 59

6 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Alla arbetsgivare har oavsett storlek ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. I stora företag finns oftast flera olika verksamheter och varierande arbetsuppgifter som ställer olika krav på den anställda. Det gör att möjligheterna för omplacering till annat arbete kan vara bättre i stora än i små företag. Arbetsgivarna i de senare saknar ofta erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Föreliggande rapport beskriver arbetsgivares förhållningssätt och handlingsmönster när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. Intervjuerna visar att arbetsgivarna söker möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete men i ett längre perspektiv inte ser något ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivna följer inte fasta rutiner utan är personberoende. Försäkringskassans roll i sjukskrivningsprocessen är otydlig för arbetsgivarna. De efterfrågar informationsutbyte och tidigt stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden och är mest mottagliga för information när en anställd har blivit sjukskriven. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från den första dagen i sjukfallen. Den kan stå för ett genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. För detta krävs emellertid både en aktiv företagshälsovård och aktiva arbetsgivare. Rapporten är baserad på ett begränsat antal intervjuer, och resultaten kan därför inte direkt generaliseras till alla arbetsgivare i små företag. 5

7 Förhoppningsvis kan den ge uppslag till förbättringar av sjukskrivningsprocessen. Rapporten har skrivits av Malin Josephson (projektledare), Helena Persson Schill, Markus Larsson, och Marie Jakobsson Randers. I studien har ISF samarbetat med medicine doktor Kristina Gunnarsson, verksam vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala läns landsting, som deltagit i upplägg, intervjuer, analys och rapportskrivning. Stockholm i april 2012 Per Molander 6

8 Sammanfattning Alla arbetsgivare, oavsett storlek, har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Arbetsgivarna ansvarar för anpassning av de anställdas arbetsuppgifter och arbetsplats för att på så sätt främja återgång i arbete i samband med sjukskrivning. I ett litet företag är det vanligtvis få om ens någon anställd per år som är sjukskriven mer än två veckor och får ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Det innebär att arbetsgivarna i små företag ofta saknar erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Studiens syfte är att skapa förståelse för sjukskrivningsprocessen i små företag. Rapporten beskriver arbetsgivares erfarenheter, förhållningssätt och hur de agerar när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. Studien är inriktad på sjukskrivningsprocessen i företag med upp till 19 anställda. I så små företag finns det sällan någon specialiserad personalfunktion. Det vanliga är att ägaren av företaget ansvarar både för produktion och för personalfrågor. Projektet innefattar intervjuer med 16 arbetsgivare i små företag. Arbetsgivarna är aktiva i olika branscher och de anställda är både kvinnor och män. Ett kriterium för att ingå i studien är att arbetsgivaren har haft en anställd som varit sjukskriven i minst 90 dagar de senaste två åren. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att: Arbetsgivarna försöker finna möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete, men i ett längre perspektiv ser arbetsgivarna att det inte finns ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. Det finns ofta ingen möjlighet att ha kvar dem som inte kan återgå i ordinarie arbete. 7

9 Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivna följer inte fasta rutiner utan är till stor del personberoende. De som har bäst förutsättningar för att få ett aktivt stöd från arbetsgivaren är anställda som redan före sjukskrivningen har en god kontakt med arbetsgivaren, som har en kompetens som är svår att ersätta och som inte har en sjukdom som sätter ner förmågan till initiativ och kommunikation. Det är otydligt för arbetsgivarna vilken roll Försäkringskassan har i sjukskrivningsprocessen, och de ser inte Försäkringskassan som en given samarbetspartner och samordnare av denna process. Samtidigt förväntar sig arbetsgivarna att Försäkringskassan ska komma in tidigt i sjukskrivningsärenden. I intervjuerna framförs betydelsen av att arbetsgivarna förstår syftet med kontakter och möten med Försäkringskassan. Det ger arbetsgivarna möjligheter att delta i planering och ta ett aktivt ansvar. Arbetsgivarna efterfrågar informationsutbyte och stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden. De uttrycker också att de är mest mottagliga för information när de ställs inför faktum att en anställd blivit sjukskriven. Det är i linje med den strategi som Försäkringskassan har för att informera arbetsgivare i små företag. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från dag 1 i sjukfallen. Företagshälsovården kan stå för ett väl genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. För detta krävs både en aktiv företagshälsovård och aktiva arbetsgivare. I stora företag finns oftast flera olika verksamheter och varierande arbetsuppgifter som ställer olika krav på den anställda. Det gör att möjligheterna för omplacering till annat arbete kan vara större i stora än i små företag. För att främja återgång i arbete för anställda i små företag är det då extra viktigt att hitta möjligheter till en ny anställning med andra arbetsuppgifter. Den inriktning som nu görs på tidiga insatser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör uppmärksamma att en stor del av dem som har en anställning arbetar i små företag. Förhoppningsvis ger rapporten större förståelse och ökade möjligheter till förbättringar av sjukskrivningsprocessen. Resultaten kan dock inte generaliseras till alla arbetsgivare i små företag. 8

10 Summary The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för Socialförsäkringen or ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. Its objectives are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the system through supervision and efficiency reviews and evaluations. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated by the Agency. This report has been initiated by the ISF. Background Employers in Sweden have, regardless of the number of people they employ, a responsibility for vocational rehabilitation. This includes making occupational adjustments and overseeing the possibility of redeployment to help employees return to work after a period of illness. In general, employers in micro and small enterprises rarely have employees on long-term sick-leave and may therefore be less experienced in handling vocational rehabilitation. Support for employers may be available from the Swedish Social Insurance Agency. However, previous studies show that the Agency does not always support and assist employers as intended by the relevant legislation. The Swedish Social Insurance Agency is also responsible for coordinating the different stakeholders, such as the employers, the employees and the health care providers in the rehabilitation process. Objectives This report describes how employers in micro and small enterprises manage their employees sickness absence and rehabilitation process. 9

11 It also aims to explore how employers manage this process. In the report the ISF has mainly focused on employers in micro and small enterprises with up to 19 employees. Method The study uses a qualitative approach. The ISF conducted semistructured interviews with 16 micro or small enterprises. A selection criterion for the interviews was that each enterprise needed to have had an employee on sick-leave for more than 90 days during the past two years. The enterprises represent a spread across different sectors. A majority of the participants selected also had an agreement with the occupational health service, which could be seen as a positive selection of active employers in the processes of sickness absence management and rehabilitation. Findings Employers in micro and small enterprises will try, as far as possible, to adjust or adapt the workplace for an employee who, owing to illness, cannot fully carry out his or her ordinary work. However, the interviews show that, due to the economy of scale in micro and small enterprises, in the long-term it will not be financially viable for them to keep employees who cannot return to their initial work assignments. The interviews also show that there is no set procedure for handling contacts between employers and employees during periods of sick leave. The contacts are often ad-hoc and their nature and frequency appears to be determined by the personal involvement and the commitment of the parties concerned. The employers in the study call for information and assistance in managing employees absences through sickness and the process of rehabilitation. The role of the Swedish Social Insurance Agency as coordinator in the rehabilitation process often seemed unclear to the employers from micro and small enterprises who were interviewed. As a consequence, the Agency was not generally viewed as a partner by the employers, who therefore did not make use of its services. This report is in line with previous studies and it can be concluded from the interviews that the coordination by the Swedish Social Insurance Agency could be more elaborated. As stakeholders, the 10

12 Swedish Social Insurance Agency, employers, and others could be more aware and actively involved in the process of managing employees absence through sickness and in helping them with their rehabilitation. 11

13 12

14 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den svenska arbetslinjen innebär att så många som möjligt ska ha möjlighet att försörja sig genom eget arbete. I linje med det ska sjukskrivna få det stöd och den hjälp som de behöver för att, om möjligt, återgå helt eller delvis i arbete. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Det innebär bland annat att arbetsgivarna ansvarar för anpassning av de anställdas arbetsuppgifter och arbetsplats för att på så sätt främja återgång i arbete i samband med sjukskrivning. Hur lång tid processen tar från de första dagarnas sjukskrivning till återgång i arbete är olika för olika sjukdomar, arbeten och individer. 1 Tidigare erfarenheter och forskning visar att det som främjar återgång i arbete är att arbetet anpassas och, att den sjukskrivna får tillförlitlig information, och stöd och råd om vad som kan gynna en förbättring av hälsan. Även tydliga rutiner för hur återgången i arbete ska läggas upp för den som har varit borta en längre tid bidrar till att skapa trygghet för den sjukskrivna och arbetsledningen. Dessutom är en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering beroende av samordning mellan den sjukskrivna, hälso- och sjukvården och arbetsplatsen. 2 I Försäkringskassans uppdrag ingår att samordna de insatser som behövs kring den sjukskrivna för att främja återgång i arbete. 3 I utredningen som låg till grund för förstatligandet av Försäkringskassan, den så kallade GEORG-utredningen från år 2004, presenteras visionen att Försäkringskassan ska utveckla ett integrerat och effektivt samarbete med arbetsgivare och andra för att personer med sjuk- 1 SOU 2011:15 och Ekberg (2009). 2 Wadell (2008) och SOU 2011: mars

15 penning, sjukersättning eller aktivitetsersättning ska få bättre möjligheter att återvända till arbetet. 4 Dock konstaterar Riksrevisionen i sin granskning år 2007 att Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare inte är prioriterade. 5 Kontakterna med arbetsgivarna är få och det saknas ofta underlag från arbetsgivarna när Försäkringskassan utreder möjligheten till anpassning av den sjukskrivnas arbetsuppgifter och möjligheten till alternativa arbetsuppgifter. Enligt Riksrevisionen blir detta särskilt påtagligt i kontakten med arbetsgivare i små företag där det förekommer färre avstämningsmöten och görs färre bedömningar av arbetsförmåga än i liknande sjukfall på större företag. Slutsatsen av detta är att Riksrevisionen inte anser att Försäkringskassan har uppmärksammat de brister som förekommer i handläggningen för denna grupp försäkrade. Även ISF har berört Försäkringskassans arbetsgivarkontakter i tidigare rapporter. I rapporten Styrning i Försäkringskassan intervjuas 6 bland annat representanter för Försäkringskassans lokala försäkringscenter. I intervjuerna framkommer att de upplever samarbetet med arbetsgivarna som välfungerande. Men de intervjuade gör åtskillnad mellan olika typer av arbetsgivare. De anser att arbetsgivarna i större företag över lag har både bättre kunskap om och bättre möjligheter i rehabiliteringsarbetet än arbetsgivarna i små företag. Det framkommer också att handläggarna inte alltid gör de utredningar eller inhämtar den information från arbetsgivarna som krävs för en kvalitetsmässigt bra bedömning om anpassning och omplaceringsmöjligheter på arbetsplatsen. För att man ska få ett fungerande samarbete finns det möjlighet för arbetsgivare att teckna en skriftlig överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan. På så sätt får arbetsgivaren stöd i arbetet med att förebygga ohälsa hos anställda och även tillgång till ett kontaktteam som handlägger alla anställdas sjukskrivningsärenden. Denna 7 samverkansform finns för företag med minst 100 anställda. 4 SOU 2004:127 s RiR 2007:19. Små företag definierade som färre än 20 anställda. 6 ISF (2011). 7 Försäkringskassans (2008). 14

16 Föreliggande rapport är inriktad på sjukskrivningsprocessen i mindre företag, framförallt på företag med upp till 19 anställda. I så små företag finns det sällan någon specialiserad personalfunktion, utan ägaren till företaget ansvarar för både produktion och personalfrågor. Vid fler anställda ökar oftast resurserna för personalarbetet. 1.2 Syfte Övergripande syfte med rapporten är att skapa förståelse för sjukskrivningsprocessen i små företag. Rapporten beskriver arbetsgivares erfarenheter, förhållningssätt och hur de agerar när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. 1.3 Avgränsningar Fokus för studien är arbetsgivare i små företag, upp till 19 anställda, och deras förståelse av arbetet med anställda som blir sjukskrivna. Rapporten kan ses som en del i ISF:s arbete med att ur olika aspekter belysa småföretagares villkor inom sjukförsäkringen. Förutom arbetsgivarna finns en rad andra aktörer i sjukskrivningsprocessen: den sjukskrivna, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen. Deras erfarenheter är inte belysta i denna rapport. Inte heller berörs arbetet med förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa. 1.4 Tillvägagångssätt Ansatsen i rapporten är kvalitativ och explorativ. Metoden lämpar sig väl eftersom syftet är att skapa ökad förståelse och inte att beskriva hur vanliga eller hur effektiva olika insatser är för återgång i arbete. Projektet innefattar intervjuer med arbetsgivare. I datainsamlingen har även ingått möten med företrädare för Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och företagshälsovården. Dessutom görs i rapporten en sammanfattning av regler, riktlinjer, granskningar och övriga dokument om arbetsgivares och Försäkringskassans samverkan under sjukskrivningsprocessen. De intervjuade arbetsgivarna företräder ett positivt urval genom att de allra flesta är anslutna till företagshälsovården. Det positiva urvalet kan motiveras utifrån en strävan att hitta möjligheter till en funge- 15

17 rande sjukskrivningsprocess. Kriterierna för urvalet av intervjuföretagen ställdes även upp utifrån tanken att det skulle finnas spridning i materialet avseende företagsstorlek, bransch, anställda kvinnor och män och geografiskt läge. Ett kriterium var dock gemensamt för alla, nämligen att företaget skulle ha haft någon anställd sjukskriven 90 dagar eller längre de senaste två åren. För att få förslag på företag kontaktades företagshälsovården, småföretagarnas intresseorganisation Företagarna och fackföreningar. Av de 16 deltagande företagen kom 12 via företagshälsovården, 1 via fackföreningen IF Metall och 3 företag via direktkontakt. Intresseorganisationen Företagarna var intresserade av projektet men de hade inte förslag på företag att kontakta, eftersom de inte har detaljkunskap om sjukskrivningsläget på enskilda företag. Eftersom det var tidskrävande att få kontakt med företag via nämnda organisationer kontaktades tre företag direkt. Kännedomen om företagen gick via projektgruppens lokalkännedom. I de ursprungliga urvalskriterierna ingick att företagen som mest skulle ha 19 anställda, men tre av företagen hade anställda. I studien intervjuas 16 arbetsgivare från följande branscher: byggnadsindustri, tillverkningsindustri, handel, transport, teknik, industrimålning, hotell- och restaurang, städservice, skog- och trä, grafisk, kultur, hälso- och sjukvård, utbildning samt en intresseorganisation. Två av företagen var små arbetsplatser. Det ena tillhörde en arbetsgivare med flera små arbetsställen. Det andra tillhörde en intresseorganisation. Företagen var lokaliserade i städer och mindre samhällen i Mellansverige. Alla arbetsgivare som kontaktades valde att delta i intervjustudien. När innehållet i informationen från intervjuerna inte visade något nytt (när så kallad mättnad i materialet uppnåtts) kontaktades inga fler företag. Arbetsgivarna kontaktades först per telefon och informerades om studien. Därefter skickades ett brev till arbetsgivarna med bland annat information om att deltagandet var helt frivilligt. En intervjuguide utformades för en semi-strukturerad intervju med öppna frågor om arbetsgivarens rutiner, erfarenheter och uppfattningar om sjukskrivningsprocessen för anställda i företaget. Intervjuerna fokuserade på de långa sjukfall som funnits i företaget. Tre personer utförde tillsammans samtliga intervjuer som ägde rum på intervjupersonernas arbetsplatser och tog cirka 45 minuter. De spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant av en professionell transkriberare. Varje intervju gav sidor text. Analysen av 16

18 intervjuerna utgår från manifest innehållsanalys. Det innebär att man vid tolkningen av intervjuerna fokuserar på vad intervjupersonerna faktiskt uttalat 8. Svaren sammanfördes i de teman som var grund i intervjuerna, nämligen Företagets rutiner vid anställdas sjukskrivning, Företagets kontakt och samarbete med Försäkringskassan, Företagets samarbete med andra aktörer och Hur företaget får information om Försäkringskassan. Materialet har analyserats separat av dem som utförde intervjuerna och en fjärde person som inte deltog i intervjuerna. Sedan har projektgruppen diskuterat analyserna för att komma fram till en gemensam tolkning av materialet. Ansvariga på de företagshälsovårdsenheter där arbetsgivarna uppger att företagshälsovården spelar en central roll i sjukskrivningsprocessen kontaktades för en telefonintervju. Syfte var att få en beskrivning av företagshälsovårdens arbetssätt. 1.5 Disposition Kapitel 2 innehåller en kort presentation om små företag och reglerna i sjukförsäkringen. I kapitel 3 beskrivs vad socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen anger om arbetsgivares och anställdas ansvar vid längre sjukskrivningar. I kapitel 4 presenteras Försäkringskassans ansvar och arbetssätt. Kapitel 5 innehåller resultaten från intervjuer med 16 arbetsgivare i små företag och i kapitel 6 beskrivs företagshälsovårdens roll. Slutligen, i kapitel 7, diskuteras och sammanfattas resultaten. 8 Silverman D (2006). 17

19 18

20 2 Bakgrund 2.1 Små företag Även om de allra flesta yrkesverksamma i Sverige arbetar för arbetsgivare som har mer än 500 anställda, så arbetar nästan personer, drygt var femte, hos arbetsgivare med endast 1 19 anställda. Det framgår av tabell 1. Små företag finns i alla branscher men är vanligast inom byggsektorn. Det är fler män än kvinnor som är anställda i privata företag. Det gäller även i små företag. 9 Tabell 1. Företag och anställda efter storleksklass Anställda Företag Totalt anställda Andel anställda antal antal antal Procent , , , , , , , , ,8 Totalt ,0% Källa: SCB 9 SCB (2011). 19

21 Av alla yrkesverksamma är det mindre än 11 procent per år som är sjukskrivna mer än två veckor och får ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. 10 I ett litet företag är det vanligtvis få om ens något sjukfall per år med ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att arbetsgivarna i små företag ofta saknar erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Dessutom är sjukfrånvaron förhållandevis lägre på mindre arbetsställen än på stora arbetsställen. Sjukfrånvaron ökar konsekvent med arbetsställets storlek. Det framgår av figur 1. Uppgifterna gäller för fjärde kvartalet år 2011 och beskriver andelen sjukfrånvarande, 11 oavsett om det handlar om längre eller kortare sjukfrånvaro. Andelen sjukfrånvarande skiljer sig mellan olika branscher. Inom den privata sektorn återfinns lägst andel sjukfrånvarande inom informations- och kommunikationsföretag och högst andel inom gruvnäringen. Det är även skillnad i andelen frånvarande mellan kvinnor och män. Andelen frånvarande kvinnor i den privata sektorn är 3,1 procent och andelen frånvarande män 2,4 procent. ISF har inte tillgång till statistik som visar sjukfrånvaro i förhållande till företagets storlek utan endast i förhållande till arbetsstället storlek. Ett arbetsställe är i stor utsträckning detsamma som ett företag men det kan även vara en del av ett större företag som innefattar flera olika geografiskt avgränsade arbetsställen. Andel sjukfrånvaran de i procent 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Antalet anställda Figur 1. Andelen sjukfrånvarande efter arbetsställets storleksklass fjärde kvartalet Källa: SCB 10 Försäkringskassan (2010). 11 SCB (2011a). 20

22 Den lägre sjukfrånvaron i mindre företag kan ha en rad olika förklaringar. En förklaring kan vara att andelen nyanställda och unga är större i små än stora företag. 12 Det finns veterligen inga empiriska belägg för att små företag är mindre benägna att anställa personer med en sämre hälsa än stora företag, och därför har en lägre sjukfrånvaro. En annan förklaring till den lägre sjukfrånvaron kan vara skillnader i arbetsmiljö. Arbetsmiljöundersökningar visar att den psykosociala arbetsmiljön generellt sett är något bättre i små företag. Positiva faktorer för anställda i företag med 1 19 anställda jämfört med anställda i större företag är att de i större utsträckning kan få stöd och uppmuntran av chef och arbetskamrater. Det har också oftare inflytande över sin arbetssituation och sina arbetstider. Samtidigt är anställda i små företag ofta ensamma inom ett arbetsområde och de får i större utsträckning klara sig själva i kritiska situationer. De får också i betydligt mindre utsträckning utbildning på betald arbetstid än 13 anställda i större företag. För kvinnor är även den fysiska arbetsmiljön i genomsnitt bättre i små företag. Kvinnor som är anställda i små företag arbetar i mindre utsträckning i belastande arbetsställningar och de lyfter mer sällan tungt. De uppger också i mindre utsträckning än kvinnor anställda i stora företag att deras arbetsmiljö är bullrig. Däremot har män i små företag mer fysiskt ansträngande arbete än män anställda i stora företag. Även exponering för fysikaliska och kemiska risker, till exempel buller, vibrerande verktyg och damm, är mer vanligt för män som är anställda i små företag än för män anställda i stora företag. Även när analysen redovisas separat för olika branscher så kvarstår till stor del skillnaderna i arbetsmiljö mellan anställda i små företag och övriga anställda Sjukförsäkringen När en anställd har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön under de första 14 dagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen dag Den första sjukdagen är en karensdag, vilket betyder att arbetsgivaren som regel inte betalar ut någon sjuklön för den dagen. En anställd ska göra sjukanmälan direkt 12 Arbetsmiljöverket och SCB (2003). 13 Arbetsmiljöverket och SCB (2003) och Företagarna (2003). 14 Arbetsmiljöverket och SCB (2003). 21

23 till sin arbetsgivare, men det finns inga krav på i vilken form anmälan ska göras. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan anmälan. 15 Om den anställda är sjuk i mer än 7 dagar ska han eller hon lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren. Läkarintyget ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Den del av läkarintyget som lämnas till arbetsgivaren behöver inte innehålla uppgifter om sjukdomsdiagnos. 16 Det är arbetsgivaren som bedömer om arbetsförmågan är nedsatt och om den anställda har rätt till sjuklön. Uppstår det en tvist mellan arbetsgivaren och den anställda om rätten till sjuklön, kan den anställda ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att den anställda har rätt till sjuklön betalar man ersättning motsvarande sjukpenning. Sedan kräver Försäkringskassan tillbaka det utbetalda beloppet från arbetsgivaren. 17 När en anställd har varit sjuk mer än 14 dagar är arbetsgivaren skyldig att göra en sjukanmälan till Försäkringskassan. 18 Därefter ska Försäkringskassan utifrån den så kallade rehabiliteringskedjan bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan innebär i korthet att det finns fastställda tidpunkter, då arbetsförmågan ska prövas mot olika kriterier. Den första bedömningen om rätt till sjukpenning görs mot ordinarie arbete eller arbete som arbetsgivare tillfälligt erbjuder. När arbetsförmågan har varit nedsatt i 90 dagar ska Försäkringskassan även beakta om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. När den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar ska arbetsförmågan prövas mot ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 19 Det innebär att rätten till sjukpenning kan upphöra om den försäkrade bedöms kunna arbeta i ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, även om han eller hon har en anställning. Efter 365 dagars sjukperiod bedöms alltid arbetsförmågan i förhållanden till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 20 Det finns vissa undantag som kan göras vid tidsgränserna vid 180 och 365 dagar. Ett syfte med de fasta tidsgränserna är att man vill betona betydelsen av tidiga insatser på arbetsplatsen för att öka möjligheterna för den försäkrade att återgå i arbete lagen (1991:1947) om sjuklön lagen om sjuklön lagen om sjuklön lagen om sjuklön kap socialförsäkringsbalken (2010:110) kap. 49 socialförsäkringsbalken. 22

24 När de fasta tidsgränserna infördes 2008 var det mot bakgrund att den dåvarande regeringen ville se en aktivare sjukskrivningsprocess med tidigare insatser och tydligare gränser Prop. 2007/08:

25 24

26 3 Arbetsgivares och anställdas ansvar I detta kapitel beskrivs vad socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen anger om arbetsgivare och anställdas ansvar vid längre sjukskrivningar. Som illustrerande exempel presenteras domar i Arbetsdomstolen angående om arbetsgivare har tagit sitt rehabiliteringsansvar eller inte. 3.1 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för anställda som är sjukskrivna regleras i socialförsäkringsbalken. Där anges att den försäkrades 22 arbetsgivare ska, efter samråd med den försäkrade, lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. 23 Syftet med rehabiliteringsåtgärderna ska vara att den anställda kan fortsätta eller återgå i sitt arbete. Enligt lagens förarbete kan exempel på åtgärder som kan behöva vidtas vara förändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna och arbetstiden. Andra exempel på åtgärder är särskilda informationsinsatser, arbetsträning och arbetsprövning. I vissa fall kan arbetsgivaren behöva försöka bereda en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen Den som i lag omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och kan ha rätt till olika typer av förmåner kap. 6 socialförsäkringsbalken. 24 Prop. 2006/07:59 s