Minnesanteckningar. Mötesdatum Plats och tid Umeå Folkets Hus, kl Närvarande
|
|
- Inga Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (6) Minnesanteckningar Mötesdatum Plats och tid Umeå Folkets Hus, kl Närvarande Fredrik Elg, Roxana Ortiz och Eva Hansen från förstudie nationellt demokrati- och migrationsmuseum 11 deltagare från organisationer och institutioner i Umeå samt privatpersoner: Föreningen Byggnadskultur i Umeå, Mama Africa, Refugees Welcome Umeå, SFRF Norra Sveriges distrikt (Sverigefinländskt förbund), föreningen SooMaale, föreningen Black Coffee, Kvinnohistoriskt museum Anmält förhinder 3 deltagare Inledning Fredrik Elg presenterade förstudien, uppdraget och syftet. Roxana Ortiz gick igenom de dialoger förstudieteamet genomfört och resultaten av dessa. Eva Hansen gjorde en nulägesanalys över var förstudien befinner sig just nu och hur vi ser på ett framtida museum. Därefter följde ett rundabordssamtal som utgick från förberedda frågor men löpte ganska fritt. Rundabordssamtal Deltagare 8: Intressant tvär-intersektionellt perspektiv. Om det nya museet är ett hus - viktigt vad som visas först. Exempelvis den svenska slavhandeln, att Sverige haft kolonier. Vi måste göra upp med vårt koloniala arv, det finns fortfarande koloniala diskussioner. Det är ett ämne som vi inte vågat beröra, den rosa elefanten. Vi måste utmana den svenska självbilden. En dold historia som man inte vill belysa. Kommer aldrig att läka så länge vi döljer den skadan. Samhället behöver läka. Sverige skjuter detta alltid detta ifrån sig och förminskar betydelsen av detta. Deltagare 4: Vem får lov att ta upp ämnet eller lägga locket på? Aldrig de som berörs. Läkningsaspekten är superviktig. Bredda kulturarvet med nya berättelser. En person från Sydafrika påminde mig om Sveriges hathistoria. Att det finns en hatskala. Även olika vita grupper har varit utsatta. Det är viktigt att veta vår historia för att det inte ska upprepas. Hatet är tillbaka. Även om det riktas mot olika (grupper) så är hatet tillbaka. Därför är det så viktigt att vi vet att det började småsaker. Det här museet är viktigt - att unga får uttrycka sig - unga från andra länder. En plats där alla kan få uttrycka sig. Deltagare 1: Sverige är religionsfritt - men människor har en inre tro. Hur uppfattar människan livet nu, livet efter? De stora frågorna. Det är viktigt att ta
2 upp. Deltagare 5: Historielöshet. När jag kom hit var jag förvånad över hur lite svenskarna kan om sin historia. Jag kommer från Finland och kunde mer. Historien påverkar alltid nutiden. Måste lyfta fram svenska trauman. På vems villkor? Det har alltid majoritetens. Måste här (i det nya museet) få fram minoriteternas villkor och synpunkter. Speciellt språkfrågan. Det har alltid funnits flera språk i Sverige och det måste komma fram. Ungdomarna måste veta - även de som förlorat sitt modersmål. Deltagare 6: Majoritetsbefolkningen som tittar på migration och etniska relationer (ex. IMER, Malmö högskola), det tankesättet är fel. Ska (det nya museet) visa från majoritetens synvinkel eller förklara migration - vad det innebär att vara migrant? Människor har alltid migrerat. Det är en stor fråga - inte bara visa majoriteten vad migranter är. Deltagare 2: Ett ställe där olika grupper kan visa upp sig. Om man vill ordna något i Umeå så ska det vara lätt att hitta. Malmö och det nya museet kan vara en bas. Deltagare 4: Jag är orolig att museet blir en plats där majoritetsbefolkningen går in och går ut igen. Gör en utställning på svensk kultur! Det är fortfarande vi och dom. Jag tror att många inte fattar vad den svenska kulturen är för något. Deltagare 2: Man tappar väldigt mycket från sin egen kultur när man är invandrare. Man är inte svensk, men man är inte det land man kommer ifrån. Man blir ingenting, man blir mittemellan. Men vad är det? Jag har polsk bakgrund, är det det som museet ska skildra? Polen har ju förändrats också. Vi ska inte skapa stereotyper av oss själva. Hur kan vi inte skapa ett sådant museum? Jag tror på modellen att inte låta en person representera en hel grupp. Inte arbeta i stuprörstankar. Utan berätta sin egen subjektiva berättelse. Jag menar att man ska se fler kulturer. Arbeta dynamiskt. Måste utgå från individen. Det är viktigt att man kommer i kontakt med varandra. Men det ska inte vara det stereotypa. Deltagare 9: Varför skulle jag samverka med det här museet? Det som skrämmer mig jag märker att jag rör mig i en sfär där vi tycker lika, och blir förvånad när jag rör mig i andra sfärer. Jag önskar att i det här museet att möta andra människor - få gnugga samman våra perspektiv. Lyfta upp delar av historien för att inte göra om samma misstag. Till exempel myten att vi inte varit i krig på flera hundra år jag behöver förstå det tillsammans med människor jag vanligtvis inte träffar. Deltagare 4: Jag kommer från Refugees welcome, och det var umeborna satte igång det hela, inte kommunen som satt på sina rumpor. (Det nya museet) borde vara ett lokalbaserat museum och ta upp vad som har hänt på den här platsen i denna fråga om flyktingmottagning. Det var civilsamhället som tog tag i det. Lövén säger att Sverige behöver andrum - istället borde han tacka civilsamhället. Civilsamhället vill mer än vad politikerna gör. Media hade en bild, men människorna ville verkligen ge och hjälpa.
3 3 (6) Malmö stad Deltagare 6: Den här idén som vi förväntar oss ska förverkligas - jag tror vi alla vill ha ett museum om demokrati och migration. Demokrati har blivit ett ord som vi förenklar, som politikerna använder som slagträ när vi röstar. Vi behöver levande demokrati. Demokrati är mycket mer. Migration detsamma. Svenskarna har ju själva migrerat från Sverige, bevisen finns i USA. (Det nya museet) kan påminna människor om olika saker. Det skulle hjälpa till att ändra situationen, hur människor ser på människor som flyr idag. Jag visste inte vad svartskalle betyder. Det tog innan jag förstod att majoriteten inte vill ha andra. Det här museet kan hjälpa till. Deltagare 4: Vilka kommer att ha möjligheter att gå på museet? Man glömmer grupper för att man är priviligierad. Bli en del av utbildning och skola. Inom pedagogiken förskönar man den svenska historien jättemycket. Hur kan man tänka utanför boxen? Deltagare 7: Belysa frågor som vad är demokrati, migration, flykting Flykting har fått en negativ betydelse i massmedia. Man är ju inte bara flykting, man är ju någonting annat också. (Det nya museet) ska vara i rörelse hela tiden. Olika inputs. Från äldre till unga ska få möjlighet att berätta. Att det blir blandat. Deltagare 10: Personliga berättelser - personen bakom flyktingen. Jag tycker att det är jättebra idé. Lycka till och hoppas att det blir jättebra. Deltagare 8: Det finns en klurighet i att man ska förenkla vad kultur är! Det är farligt, som museer som jobbar till exempel. Det blir klurigt för så fungerar inte kultur. Det är inte så enkelt, det är inte stuprörskulturer. Tryck på vikten av rörelser, motbilder och idéer istället. Vi är ängsliga, vi måste alltid ha samsyn, konsensus. Vi måste utmana varandra och våga diskutera olika ingångar. Demokrati är inte konsensus. Ta bort konsensustänket, det är att skapa homogena samhällen och dra ner taket. Istället ska vi utveckla varandra, vi blir smartare av det. Våga utmana varandra. Man kan ta in en psykolog, läka samtalen. Kan vara intressant att testa. Att våga - hur skapas ett bra samtal? Vad är målet med ett bra samtal? Deltagare 4: Finns det andra grupper som kan gynnas av detta? Till exempel adopterade. En grupp som förminskas, glöms bort, och som har hög självmordsstatistik. Tacksamhet trycks ner i deras hals. Lyfta fram att det finns olika sätt att komma till ett land. Ge space åt adopterade Deltagare 2: Jag är invandrare men jag är inte flykting. När jag kom till en ny stad var alla jättesnälla mot mig. Det visade sig att lärarna hade sagt att nu kommer en stackars flykting till oss. Som liten förstår man ju inte riktigt det ordet. Jag är inte flykting, vi flydde inte krig eller någonting. Man kan komma hit av kärlek. När man tänker migration tänker man kris. Deltagare 4: Alla som kommer till Sverige ska vara tacksamma, oavsett vad som
4 händer. Den här tacksamhetsskulden Det är som om någon sätter händerna för min mun så att jag inte kan prata på grund av den här tacksamheten. Får vi ens fatta beslut om oss själva? Deltagare 8: Representationen är viktig, det är så vi utvecklas. Jag tänker på utmaningar i representation - det finns så många delar som ska representeras. Det kommer att bli en utmaning. Det handlar ju inte bara om HBTQ, det handlar också om kompetens. Deltagare 4: Demokrati och migration ska det (nya museet) tillfredsställa hur majoriten ser det? Det jag tycker är fruktansvärt jobbigt är den här godheten eller ska vi visa olika sätt att hantera demokrati? Krafter som vill glömma den här historien om migration, och säger att det är någonting farligt. Dom behöver också bli utbildade. Vi kan också imorgon migrera från Sverige. Migrationen är 50/50 i Sverige, det är det man måste se. Jag vill gå till ett museum och se detta. Arbetskraftsinvandring, migranter från Sverige Deltagare 5: Det här med konflikten att man aldrig ska ha konflikt utan prata ihop oss. Det var en chock. Det var som om man inte fick tänka en egen tanke. Hur ska vi kunna sätta in oss själva i andras tankar? Det ska inte vara ett folk, ett språk, en religion. Förståelse för andras sätt att tänka att få ett museum som får människor att tänka på andra sätt. Om man kan ha fria diskussioner så får man fram andra tankar. Deltagare 9: Vi har alla de här historierna. Min morfar jobbade på båt för att komma till USA. Min pappa var från Finland men vi pratade aldrig om Finland hemma. Mamma och pappa tackade nej till hemspråksundervisning. Jag har själv bott i USA men förnekat att jag var från Sverige utan sa att jag var från Polen. Vi har alla de delarna som man går in och ut i. Vi har gemensamma erfarenheter men från olika perspektiv. Deltagare 6: Sveriges relation till olika länder, de påverkar hur människor blir bemötta när de kommer hit. Det är en viktig aspekt. Jag vill verkligen ringa in ordet makt. Vem har makten? Hur mycket makt har vi? Maktperspektivet är himla viktigt. Sättet man bemöter människor som till exempel kommer från Afrika exempelvis en kväll med somalisk mat, somalisk dans. Det har inte att göra med demokrati. Jag vill inte se ett museum där man ska dansa efter trummor. Det måste ta slut! Vi måste se de andras 99 procent i välden utanför Sverige och hur de definierar demokrati. Demokrati en process som tar många, många år. Demokrati tar lång tid. Många länder har inte varit självständiga mer än 40 år. Tjänstemän i Umeå kommun måste reflektera över detta. 99 procent av alla tjänstemän i Umeå är majoritetssvenskar. Det är inte demokrati. Demokrati är en process. Deltagare 4: Jag som svart kvinna kan prata och prata men det kommer inte att påverka. Vilken kropp är det som välkomnas i sina åsikter? Det glöms bort. Är vi verkligen ett så demokratiskt land? Deltagare 6: Det sitter inrotat i kolonialismen. Det var ingen som klagade på oss
5 5 (6) Malmö stad när vi städade, hur vi såg ut eller vad vi hade på oss. Men när vi kommer högre upp, då! Vem ska bryta detta? Den som förtrycker är också den som ska göra förändringen. De kan ju fortsätta sitta på sina stolar utan att det blir någon konsekvens. Man är så himla rädd för kulturkrock, jag tycker att man ska lära sig av den. Viktigt i det här museet är respekt och bemötande. Solidaritet, synliggöra olika världar, inte bara västvärlden. Majoritetsbefolkningen borde vara närvarande även här (i detta samtal). Måste titta på hur vi värderar demokrati. I Umeå måste vi börja här! Vi kan inte tvinga någon annan när vi inte själva praktiserar demokrati. Deltagare 5: När jag flyttade hit men herregud vilken skendemokrati det är i Sverige! Alla tänker ju på samma sätt. Vad är demokrati egentligen? I andra länder kan vissa saker vara mer demokratiska. Man måste titta utåt. Inte neråt. Sverige är ingen stormakt längre. Istället för att lyfta upp andra så trycker man ner dem. Fast man varit samma land, Sverige och Finland man läser mer i Finland om Sverige än tvärtom. Den svenska självbilden Men Finland har fått bort storebrorskomplexet gentemot Sverige. Deltagare 3: Tillgänglighet till museet - jag önskar verkligen att alla kan komma dit. Samla människors tankar idéer som kommer dit. Samarbeta med olika organisationer och småförbund för att nå ut. Fortsätta med arbetet. Det blir aldrig klart. Deltagare 6: Det här kommer att bli bra! Malmö är ett bra ställe för det här museet. Det skulle vara underbart om utställningar kunde vandra till Västerbottens museum, till Kiruna, att det är ett nationellt museum med aktiviteter lokalt, lokala kontributioner. Dåtid och nutid men också hur vi tänker framtiden. Att det når och reflekterar hela landet som nationellt museum. Deltagare 5: (Det nya museet) ska reflektera befolkningen som finns i Sverige - på alla nivåer, i alla frågor, publik, vilka som bjuds in. Alla ska vara välkomna Börja fundera och diskutera vad som är demokrati. Och tillgänglighet. Okonflikträddslöshet! Ta med konflikterna. De finns ju överallt. Diskutera, debattera och redogöra! Våga vara i konflikt. Bryta det vanliga sättet. Vi är ganska matade med samma sak om allting. Det är så fyrkantigt allting, så litet perspektiv, Gå emot! Ta information från andra håll! Det vi ser i media är så litet. Bara migrationen till Europa, det är ju så lite! Om man tar från andra vinklar, då blir det konflikter! Det är fel att det bara är från en synvinkel. Det är viktigt att uppmärksamma andra länder. Demokrati och migration i Finland, Italien, en global syn, olika perspektiv. Deltagare 11: Det är viktigt att det förbättras. Att det hela tiden utvecklas. Och det ska inte vara politiskt bundet. Det ska vara partipolitiskt obundet. Deltagare 3: Coolt om den som har lust att uttrycka sig kan göra det - free speech, musik, konst, kreativitet dynamiskt och levande. Deltagare 9: Jag hoppas och tror att det blir en plats för att få öva oss på
6 demokrati. Jag är van att bli lyssnad på, jag är övad på det. Det behöver pratas. Deltagare 8: Läkningen - alla behöver prata om sina erfarenheter - och få nya erfarenheter. Dela berättelser. Säga högt. Det är en metod för läkning. Labverksamhet som kan generera nya insamlingar till museet. Jag tror att demokrati måste göras, att det inte bara finns. Exempelvis att uppmuntra kvinnor att ta plats, det är ett lärande, att lära sig hur man organiseras sig. Få tillbaka intresset för demokrati. Arbeta lokalt, med lokal anknytning och lokal historia men också globalt. Ha flera perspektiv samtidigt. Förändringsprocesser är svåra. Om det ska fortgå måste det finnas en gemensam syn att det ska göras. Vikten att förankra detta politiskt, det får inte bli en valfråga.
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik
MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning
Motivera och förklara varför!
Muntligt samtal i historia måndagen den 19/3 Ni ska i era basgrupper (enligt svenskan) ha ett samtal om varför och hur samhället förändrades under industriella revolutionen. Samtalet kommer utgå ifrån
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Tema: Hatretorik. Lärarens material
Oula Uppgift 1: Vad väcker ilska? Varför blir man arg? Vad var det som irriterade Oula och Tapsa? Varför känns förändringar irriterande? Fundera på om det finns motsvarande situationer där ni själva ibland
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson
Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Malmö stad. Minnesanteckningar
1 (7) Minnesanteckningar Möte Söndagen 12 juni 2016 Plats: Under söndagen den 12 juni arrangerade ansvariga för förstudien för ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum en workshop på Feministisk
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
SÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Kl Kontaktperson Roxana Ortiz, eller
1 (5) Minnesanteckningar Möte Måndag 21 november 2016 Tid: Kl. 11.30-13.30 Plats: Tangopalatset Kontaktperson Roxana Ortiz, roxana.ortiz@malmo.se eller 0708 53 29 98 Måndagen den 21 november bjöds det
Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Kultur för en hållbar stadsutveckling
Kultur för en hållbar stadsutveckling Barcelona, New York, London Folk vill inte pendla längre de vill vara fria, de vill cykla Ett bra urbant liv i en levande stad? Bra kollektivtrafik Bra samhällsservice
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Arbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Att vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna
STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter
Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Demokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att känna kärlek till sig själv. Hur känner du? Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? PTSD kan man få efter att man har varit med om någonting allvarligt och skrämmande. Det kan till exempel
Utvärdering deltagare
Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -
Edward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD
Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Dina första steg på trons väg
Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Arbetsplan för Parkens Förskola
Arbetsplan för Parkens Förskola Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar för att
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Därför är hur vi möter och bemöter så viktigt! Låt oss tillsammans berika världen med goda möten!
Möten mellan människor är en förutsättning för livet självt och bidrar till att vi kan reflektera över hur vi ser på oss själva och hur vi ser på andra. Därför är hur vi möter och bemöter så viktigt! Låt
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Arbetsplan för förskolan Nyborgen
SIG200 v 1.0 2007-05-02 Arbetsplan för förskolan Nyborgen Våren 2013 Sigtuna kommuns värdegrund Invånaren först I Sigtuna kommun arbetar vi för invånarna och ser till att deras behov möts. Det innebär
NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN
2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson
Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
UNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns
Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet
DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som
Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull
Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen
Backstugans förskola
Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och
DEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande
Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga
Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater
VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin
Arbetsplan för avdelning Stubben
Arbetsplan för avdelning Stubben Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar för att
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola
Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta