Rapport: 2008:75. Tillsyn av äldreomsorgen inom Lidköpings kommun

Transkript

1 Rapport: 2008:75 Tillsyn av äldreomsorgen inom Lidköpings kommun

2 Rapportnr: 2008:75 ISSN: X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Annica Andréasson och Anneli Gustafsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, socialenheten Adress: Vänersborg Telefon: Fax: Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter

3

4 INNEHÅLL BAKGRUND...2 SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...6 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..7 Länsstyrelsens bedömning...10 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...10 Länsstyrelsens bedömning...14 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...15 Länsstyrelsens bedömning...17 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...18 Länsstyrelsens bedömning...19 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...20 Genomförandeplan/individuell planering...20 Länsstyrelsens bedömning...22 Omsorgens innehåll...23 Länsstyrelsens bedömning...32 Måltiderna...33 Länsstyrelsens bedömning...37 KVALITET - FYSISK MILJÖ...38 Länsstyrelsens bedömning...41 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...42 Tillräckligt med personal...42 Länsstyrelsens bedömning...44 Personalens kompetens...45 Länsstyrelsens bedömning...47 RÄTTSSÄKERHET...48 Myndighetsutövning...48 Länsstyrelsens bedömning...49 Dokumentation under genomförande...51 Länsstyrelsens bedömning...53 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Lidköpings kommun skall ge svar på följande frågor Hur organiserar och verkställer nämnden sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för äldreomsorgen för att få information om organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av följande dokument: 2

6 enkätsvar från utredningssekreterare, Vård- och omsorgsnämndens styrkort, styrkort för aktivitetsteam, korttid, äldreboende, service- och biståndsenheten samt hemvård, synpunktshantering, de tio senaste klagomålen och en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits, Kompetensutvecklingsplan Vård- och omsorg, instruktion för anmälan om missförhållanden, de senaste 15 utredningarna med beslut om särskilt boende, de senaste 10 utredningarna med beslut om korttidsvistelse, handlingsplan för anhörig/närståendestöd för åren , mall för genomförandeplan enligt SoL, Vård- och omsorgsnämndens budget , Folkhälsoarbete i Lidköping verksamhetsplan 2008, Policy för hantering av vårdtagares privata medel, Kostpolicy inom vård och omsorg, Delegationsordning, Riktlinjer för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, Jämställdhetsplan för vård och omsorg , Arbetsmiljöpolicy, Dokument som beskriver system med bonuslön, Riktlinjer för hemvårdsbidrag, Projekt social samvaro november 2007-december 2008 Riktlinjer för biståndsbedömning En enkät har skickats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser, sex svar har inkommit. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bland annat fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans och sysselsättning samt måltider till: Samtliga enhetschefer för hemtjänst och särskilt boende Personal i samtliga hemtjänstdistrikt och samtliga särskilda boenden 220 boende/närstående i de olika särskilda boendena, 94 svar inkom 140 brukare i samtliga hemtjänstområden, varav 100 svar inkom Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning: samtalat med vård- och omsorgschefen, avdelningschef för boende samt avdelningschef för hemtjänst, genomfört gruppintervju med enhetschefer för särskilt boende (varav en enhetschef inte deltog) genomfört gruppintervju med enhetschefer inom hemtjänsten (dock deltog inte cheferna inom område 14 och 44), genomfört gruppintervju med samtliga biståndshandläggare, 3

7 genomfört gruppintervju med personalrepresentanter från samtliga hemtjänstgrupper, genomfört gruppintervju med personalrepresentanter från alla avdelningar på de särskilda boendena Guldvingen och Tallskogen, intervjuat anhörigstödjaren, intervjuat personal samt chef på dagverksamheten på Tolsjögården, besökt och observerat kvälls/nattarbetet på boendena Bäckliden och Bräddegården, genomfört besök vid och observation av måltidssituationen på boendena Solhaga, Lugnet och Majgården, följt med och observerat kvälls/nattarbetet i hemtjänstområde 13, följt med och observerat morgonarbetet i tre hemtjänstområden (Örslösa, 11 samt 12), intervjuat 12 boende/närstående på olika särskilda boenden, intervjuat sex brukare i ordinärt boende med hemtjänst, besökt och observerat den fysiska miljön på korttidsboendet Galeasen samt dagverksamheten Glunten (för personer med demenssjukdom), besökt servicehusen och dagcentralerna Ljungen, Sleipner och Marielund. Vid ovanstående intervjuer har strukturerade frågeformulär använts. Länsstyrelsen har även vid sin tillsyn granskat personakter med utredningar och beslut enligt SoL samt social dokumentation i både hemtjänst och på särskilt boende. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående intervjuer, samtal och observationer samt erhållet skriftligt material. 4

8 Tidigare tillsyn i Lidköpings kommun Guldvingen år 2004 Under våren 2004 besökte Länsstyrelsen äldreboendet Guldvingen för att titta på den fysiska miljön, förhållningssätt och metoder samt måltidssituationen. Länsstyrelsen konstaterade i tillsynen att den individuella omvårdnadsplanen behövde förbättras och att den enskilde ska vara delaktig i planen, att det är viktigt att den sociala dokumentationen blir mer framträdande och att den hålls åtskild från den medicinska rapporteringen. Länsstyrelsen konstaterade även att personalens bidrag till social samvaro kan utvecklas mera samt att larmet i de boendes rum bör vara kopplat till bärbara telefoner, istället för till en display som kan ses av alla. Därigenom förbättras integriteten och respekten för den enskilde. Östhaga samt omsorgen av personer med demenssjukdom Under våren 2004 genomförde Länsstyrelsen en tillsyn av omsorgen om personer med demenssjukdom i Lidköpings kommun samt tillsyn på Östhaga, särskilt boende för personer med demenssjukdom. Länsstyrelsen konstaterade att det i Lidköpings kommun finns ett genomarbetat förhållningssätt i arbetet med människor med demenssjukdom. Demenssamordnaren har såväl socialtjänstlag som hälso- och sjukvårdslagen som utgångspunkter i sitt arbete. Länsstyrelsen ansåg att Lidköpings kommun har en bra organisation och verksamhet för personer med demenssjukdom. Länsstyrelsen konstaterade att Östhaga i de flesta avseenden har en välfungerande verksamhet. Länsstyrelsen påpekade dock att den sociala dokumentationen måste byggas upp utifrån individuella planer och journalanteckningar för att tillgodose socialtjänstlagens krav samt att personalbemanningen bör följas upp för att kunna tillgodose de boendes olika behov. En uppföljning av tillsynen på Östhaga, särskilt boende för personer med demenssjukdom, genomfördes 2005 genom ett oanmält besök. Vid besöket fick Länsstyrelsen en genomgång av de nya rutinerna kring den sociala dokumentationen. Dessa var bra utformade och introduceras genom en personalutbildning. De sociala journalanteckningarna i akterna var tillfredsställande genomförda. En individuell vårdplan var under utveckling. Länsstyrelsen påpekade vikten av att en sådan individuell planering kommer igång, dels för att stärka rättssäkerheten och dels för att fortsätta utveckla det individuella förhållningssättet och kvalitetssäkra de enskilda ärendena. 5

9 Hemtjänsten år 2004 Under 2004 genomförde Länsstyrelsen tillsyn av hemtjänstens insatser i 12 kommuner med syfte att granska hur hemtjänsten genom service, omvårdnad och ett bra bemötande bidrar till att äldre kan bo kvar i det egna hemmet och åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. En tillsyn genomfördes i Lidköpings kommun och omfattade hemtjänstområdena Solhaga och Tolsjö/Kållandsö/Örslösa. Sammanfattningsvis bedömde Länsstyrelsen att Lidköpings kommun gav hemtjänstinsatser av god kvalitet. De intervjuade vårdtagarna gav uttryck för att de är trygga och att de möttes med respekt. Länsstyrelsen bedömde även att all personal som Länsstyrelsen intervjuade; biståndshandläggare, områdeschefer och hemvårdsgrupper hade ett bra förhållningssätt och ett stort engagemang för hemvården och vårdtagarna. Länsstyrelsen såg dock brister i dokumentationen i utförandet av hemtjänstinsatserna, där behov av förbättringar och utveckling fanns. Bäckliden år 2007 År 2007 genomfördes tillsyn på Bäcklidens äldreboende, enheten Gläntan. Länsstyrelsen granskade dokumentation enligt socialtjänstlagen samt intervjuade omsorgspersonal och områdeschef. Länsstyrelsen ansåg att det var positivt med det kvalitetsarbete som nämnden hade utvecklat och att de övergripande målen bröts ned till verksamhetsmål. I äldreomsorgen pågick ett arbete med att förbättra och utveckla kontaktpersonens ansvar och den sociala dokumentationen. Länsstyrelsen ansåg också att det var positivt att det fanns ett utbud av kollektiva aktiviteter på äldreboendet. Det är dock viktigt att alltid efterfråga den enskildes individuella behov, eftersom det kollektiva utbudet inte alltid stämmer överens med den enskildes intressen och livsstil. Länsstyrelsen påtalade att det finns en risk att den enskildes behov inte blir tillgodosett om t.ex. kontaktpersonen är sjuk eller har för hög arbetsbelastning, när kontaktpersonen är den person som skall tillgodose den enskildes intressen. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött handläggare, chefer, brukare och personal som velat förmedla en rättvis bild av äldreomsorgen. Nämndens äldreomsorg är till vissa delar av god kvalitet trots att nämnden inte uppfyller flera av Länsstyrelsens krav. 6

10 Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på: Omfattning och organisation, Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller de ställda kraven på: Mål, planer och riktlinjer Metoder för uppföljning och egenkontroll Resurser och planering Kvalitet individuell planering Kvalitet omsorgens innehåll Kvalitet måltiderna Kvalitet fysisk miljö Kvalitet tillräckligt med personal Kvalitet personalens kompetens Rättssäkerhet myndighetsutövning Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller de ställda kraven på: Rättssäkerhet dokumentation under genomförande OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Lidköpings kommun har invånare (2007). Andelen personer över 65 år är 19 % av befolkningen (2007), andelen i riket är 17,3 %. 7

11 Organisationen Vård och omsorg i Lidköpings kommun leds av en vård- och omsorgschef. Under denna chef finns i organisationen två områdeschefer med ansvar för resursteam respektive service- och biståndsenheten. Under vård- och omsorgschefen finns även fyra avdelningschefer med ansvar för hälso- och sjukvård, funktionshinder, hemvård respektive boende. Avdelningschefen för hemvård ansvarar för sju hemvårdsområden, mat/inköp, larm och nattlagen. Avdelningschefen för boende ansvarar för 12 enheter samt korttidsboende. Under intervju med biståndshandläggare har det framkommit att områdeschefen för service- och biståndsenheten (som även själv arbetar som biståndshandläggare till viss del) inte ingår i ledningsgruppen som de andra avdelningscheferna. Det finns två dagverksamheter inom äldreomsorgen. Dagverksamheten på Tolsjöhemmet används främst som avlastning för anhöriga och det krävs ett beslut om bistånd för att få delta där. Denna verksamhet är inte avsedd för personer med demenssjukdom. På korttidsboendet Galeasen finns en avdelning för personer med demenssjukdom och där bedrivs även en dagverksamhet. För att delta där krävs inget beslut om bistånd enligt SoL utan platserna fördelas av demenssjuksköterskan i kommunen. Dagverksamheten tar emot sex personer dagligen med demensdiagnos. Verksamheten har i dagsläget endast öppen verksamhet under vardagarna, men tanken är att man skall ta emot gäster även under helgen. Man har inom verksamheten möjlighet att erbjuda de som behöver två övernattningar per månad i avlastningssyfte för anhöriga/närstående. I Lidköpings kommun finns ett system med bonuslön. Sedan 2002 har detta system permanentats inom hela Vård och omsorg. I dagsläget har 12 enheter gått med i bonuslönesystemet som bygger på frivillighet från enheten och dessa enheter finns inom hemtjänst, äldreboende och funktionshinder. Målsättningen med bonuslön är att skapa motivation hos alla som berörs, öka lagkänslan och samarbete samt öka kunskapen om områdets resultat och dess orsaker. Syftet med bonuslön är att belöna god kvalitet och premiera god hushållning med begränsade resurser. Följande tre kriterier ska vara uppfyllda för att bonus ska betalas ut; ekonomiskt resultat budget i balans yttre kvalitet nöjda kunder inre kvalitet god arbetsmiljö Insatser I februari 2008 har enligt enkätsvar från utredningssekreterare 911 kvinnor och 442 män inom äldreomsorgen biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen, SoL. Av dessa är 181 personer under 65 år personer har hemtjänst 505 personer har beslut om särskilt boende 8

12 59 personer har korttidsplats 31 personer har avlastning/växelvård 9 personer har ledsagarservice 17 personer har dagverksamhet (gäller Tolsjö. Övriga har ej biståndsbeslut) 308 personer har matdistribution 16 personer har avlösning i hemmet Uppsökande verksamhet Förebyggande hembesök erbjuds alla som fyllt 75 år. Besöken görs av två samordnare inom Vård och omsorgs frivilligcentral som båda har stor erfarenhet av de olika verksamheterna. Biståndshandläggarna skickar även ut informationsbrev till samtliga som fyllt 80 år med erbjudande om hembesök. Information Information om äldreomsorgen och vilka personer som kan kontaktas finns på Lidköpings kommuns hemsida. Information om vård och omsorg förs även ut till de äldre via den uppsökande verksamheten. Kommunen ordnar regelbundna invånar- och nyinflyttarträffar där vård och omsorg är representerade av både tjänstemän och politiker. Information om verksamheten finns även i lokaltidningen. Broschyrer med information finns samt möten med pensionärsorganisationerna förekommer. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Enligt enkätsvar sker samverkan med pensionärsrådet och referensgrupp för närståendestöd. Det finns ett aktivt samarbete med Röda korset och Svenska kyrkan. Vid ny- och ombyggnation av äldreboende arbetar nämnden med fokusgrupper samt vid start av nya mötesplatser för äldre. Under hösten 2009 kommer ett nytt äldreboende att öppnas i Lidköpings kommun. Invånarna kan på hemsidan lämna synpunkter på hur framtida äldreboende kan utformas. Pensionärsorganisationerna svarar i enkät till Länsstyrelsen att samverkan med kommunen i äldrefrågor sker genom KPR och AU. Denna samverkan fungerar enligt organisationerna bra, det finns en öppenhet och nämnden lyssnar på deras åsikter. Någon organisation tycker dock att de inte har fått gehör för sina önskemål gällande hälso- och sjukvård i Vinninga/Järpås området. Tillgängligheten till handläggarna. Av de 100 enkätsvar som inkommit från brukare med hemtjänst framgår att 75 personer anser att de har fått information om vart de kan vända sig om de har frågor eller synpunkter på äldreomsorgen. 12 personer har svarat att de inte har fått information om detta. När det gäller tillgängligheten till handläggarna svarar 77 personer att handläggarna är lätta att nå medan endast 5 personer har svarat att de inte är lätta att nå. 9

13 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är positivt att nämnden bedriver omfattande uppsökande verksamhet både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Uppsökande verksamhet och samverkan med olika föreningar ger en möjlighet för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och därigenom informera sig om nuvarande och kommande behov som grund för planering av äldreomsorgen. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Mål och planer Lidköpings kommun har valt att använda sig av dialogbaserad styrning som är en modell för att styra en verksamhet där arbetssättet är dialog med all personal. I denna dialogbaserade styrning formuleras en vision och strategier för fem olika perspektiv: kund, personal, process, ekonomi samt utveckling och lärande. Utifrån vision och strategier formuleras framgångsfaktorer och styrtal/indikatorer. Alla dessa delar sammanställs i dokument kallat styrkort. Vård- och omsorgsnämndens vision är att med tillgängliga resurser utveckla en god vård- och omsorgsverksamhet. Verksamheten ska bygga på trygghet, tillgänglighet och tydlighet i utbud där individen ges möjlighet till delaktighet och valfrihet. Lidköpings kommun har inom äldreboenden/korttidsboendet ett antaget styrkort sedan december 2005 (korttidsboendet sedan 2007), där man har utgångspunkten i följande vision gällande de olika boendena/korttidsboendet i sitt mål- och planeringsarbete; Att boendet ska formas utifrån den enskildes behov och kännetecknas av tydlighet i utbud, trygghet, delaktighet och respekt. 10

14 Styrkortets innehåll gällande äldreboenden i kommunen belyser följande begrepp och innehåll utifrån visionen (vart vill vi nå?), strategi (hur når vi dit), framgångsfaktorer (vad måste vi vara bra på?) och styrtal/indikatorer (hur vet vi att vi är på rätt väg? hur mäter vi det?). Ett exempel på detta är visionen tydlighet i utbud där strategin är att det skall vara väl känt av alla vad man kan förvänta sig av äldreboendet/korttidsboendet. Framgångsfaktorerna är enligt styrkortet att det skall finnas aktuell och tydlig information till boende/gäst och anhöriga om utbudet, tjänstegarantier som beskriver vad man som boende/gäst kan förvänta sig av de tjänster som Lidköpings kommun ansvarar för samt ett fungerande kontaktmannaskap. Vidare beskriver styrtal/indikatorer följande delar utifrån de beskrivna begreppen med utgångspunkt i visionen tydlighet i utbud; broschyrer/informationsblad välkomst- och uppföljningssamtal anhörigträffar anslagstavla för boende- och anhörig information tavla med dagsaktuell information starta upp arbetet med genomförande av utbildningsplan för kontaktpersoner antal boende med kontaktperson uppföljning i medarbetarsamtal och personalgrupp Vid Länsstyrelsens gruppintervju med personal på Guldvingens äldreboende framkommer att personalen är medvetna om att kommunen använder sig av dialogbaserad styrning och vad detta innebär i verksamheten. Personal förmedlar att Guldvingen inte har några egna specifika mål inom verksamheten men de påtalar att det finns samverkansgrupper på boendet som i nuläget arbetar med att forma dessa. Enhetscheferna inom de särskilda boendena framför att de diskuterar och arbetar efter styrkorten. De framför att de var delaktiga i utformandet av dessa men också att styrkorten inte alltid har reviderats. Lidköpings kommun använder sig även av styrkort som mål och planeringsunderlag inom aktivitetsteamet. Visionen som teamet har är följande; aktivitetsteamet vill erbjuda de boende en meningsfull tillvaro med aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Den enskilde ges möjlighet genom aktiviteterna att känna glädje och delaktighet. Här har man som strategier bland annat; aktiviteterna är utformade utifrån de boendes önskemål den boende väljer själv om man vill delta i aktiviteter de boende och personal ska känna till de aktiviteter som erbjuds tjänstegarantier Framgångsfaktorer i aktivitetsteamets mål- och planeringsarbete är bland annat; goda informatörer, motiverad och engagerad personal samt idérik och lyhörd personal. 11

15 Lidköpings kommun har inom hemtjänsten ett antaget styrkort sedan december 2005, där man har utgångspunkten i följande strategier i sitt mål och planeringsarbete; vårdtagarens valfrihet och delaktighet, tydlighet, tillgänglighet och trygghet, god kvalitet utifrån ekonomiska resurser samt personalens arbetsglädje. Enhetscheferna inom hemtjänsten framför att de diskuterar och arbetar efter styrkorten. De framför att de var delaktiga i utformandet av dessa och att det förts diskussioner men de framför att styrkorten, precis som för särskilt boende, inte alltid har reviderats. Personalen inom hemtjänsten framför i intervju att de känner till styrkorten för sin verksamhet. Hemtjänstens strategier med fokus på vårdtagarens valfrihet och delaktighet i styrkortet är; att omvårdnadsplaner skall utformas gemensamt med den enskilde, att arbeta flexibelt och vara samarbetsvilliga samt att personalens olikheter är en tillgång. Framgångsfaktorer gällande vårdtagarnas valfrihet och delaktighet är bland annat; nya vårdtagare introduceras på ett bra sätt, välkomstsamtal omvårdnadsplanen görs i vårdtagarens hem ständig dialog mellan brukare och personal rehabiliterande synsätt utveckla vad var och en i personalgruppen är bra på och ta till vara spetskompetens. De styrtal/indikatorer som gäller verksamhetsinnehållet inom kommunens hemtjänst t.ex. vårdtagarens valfrihet och delaktighet innehåller bland annat följande; månadsvis uppföljning av omvårdnadsplaner i arbetslaget öka andelen omvårdnadsplaner som görs i hemmet ständig dialog på APT-möten om personalens kunskaper och hur vi använder den. I samtal med kommunens utredningssekreterare framkommer att orsaken till att styrkorten inte revideras regelbundet är att man använder dessa som mätinstrument ur kvalitetssynpunkt under en längre period. Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden har utfärdat riktlinjer för biståndsbedömning (fastställda av Vård- och omsorgsnämnden ) som anger tillämpning för beslut och verkställighet enligt socialtjänstlagen. Syftet med riktlinjerna är att ge en likartad service och omvårdnad för alla som är i behov av och efterfrågar detta. Den individuella situationen är styrande vilket enligt riktlinjerna innebär att den enskilde kan beviljas mer eller mindre insatser eller i annan form. Riktlinjer finns även för hemvårdsbidrag, dessa är daterade

16 I intervju med biståndshandläggarna framkommer att de anser att riktlinjerna inte alltid kan nå upp till skälig levnadsnivå. De anser också att personalen ute i verksamheterna är styrda av riktlinjerna och att de som handläggare får försvara sina beslut inför personal och enhetschefer. Handläggarna framför också att det finns ett projekt om social samvaro och riktlinjer kring detta. Handläggarna är styrda av dessa riktlinjer och beskriver att det inte är tillåtet att bevilja mer tid än vad riktlinjerna säger. Handläggarna beskriver att verksamheten är styrd av insatserna som räknas upp i riktlinjerna och att de som handläggare i sin tur blir styrda av detta. Riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen omfattar bland annat hemvård, trygghetstelefon, avlösning, dagverksamhet och särskilt boende. Enligt riktlinjerna beviljas hemvård för insatserna städning, tvätt, inköp, matdistribution, matlagning, personlig omvårdnad, personlig hygien, aktivering, kväll och natt. Enligt riktlinjerna ska en anhörigvårdare erbjudas avlösning i sin vårdaruppgift. Avlösning från hemvården avser i första hand vardagar och ska prövas utifrån den enskildes behov. Som komplement till avlösning kan även avgiftsfri avlösning beviljas upp till tio timmar per månad och kan disponeras efter den anhöriges önskan. I riktlinjerna för hemvårdsbidrag beskrivs att efter ansökan från den enskilde görs en utredning om vårdbehovet av biståndsbedömare och distriktssköterska. Som underlag för utredningen görs en vårdbehovsanalys vilken sedan ligger till grund för utredning enligt socialtjänstlagen 6g. Under perioden november 2007 december 2008 pågår ett projekt Social samvaro i Lidköpings kommun. Bakgrunden till detta projekt är att Vårdoch omsorgsnämnden har ansökt om och fått ta del av statliga stimulansmedel för insatser inom Vård och omsorg för äldre för år 2007 och Enligt projektbeskrivningen finns idag insatsen aktivering och den svarar inte helt mot de behov som finns när det gäller det sociala innehållet. Syftet med insatsen social samvaro är att äldre som bor i ordinärt boende kan ansöka om en insats som är socialt och/eller mentalt stimulerande vilket förhoppningsvis bidrar till ökad livskvalitet för den enskilde. Enligt riktlinjerna för social samvaro beviljas detta i normalfallet en timme per vecka och som längst t o m sista december

17 Kvarboendeprincipen I telefonsamtal med avdelningschef för särskilt boende framkommer att Vård- och omsorgsnämnden 1997 har tagit ett beslut om att kvarboendeprincipen ska gälla i Lidköpings kommun. Detta beslut gäller fortfarande och det innebär att den enskilde kan få bo kvar hemma i sin ordinarie bostad så länge han/hon önskar och att detta även gäller inom särskilt boende. Om en person med demenssjukdom pga. sin sjukdom kan ha behov av annan form av boende förs en diskussion om detta med den enskilde/anhörig/god man innan en eventuell flytt sker. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Nämndens riktlinjer för biståndsbedömning grundas inte alltid på SoL och dess intentioner och innehåller begränsningar som inte är förenliga med socialtjänstlagens intentioner. Kommentarer Enligt projektet Social samvaro beviljas insatsen i normalfallet en timme i veckan och som längst t o m sista december Länsstyrelsen vill göra nämnden uppmärksam på att det är den enskildes behov som ska styra och att den enskilde kan ha behov av social samvaro fler timmar i veckan samt att behovet kan kvarstå efter sista december Även utan detta projekt har den enskilde rätt att ansöka om social samvaro. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma nämnden på att alla ansökningar om bistånd som inkommer måste utredas och de behöver inte placeras under rätt insats som står beskrivna i riktlinjerna för biståndsbedömning. Länsstyrelsen kan konstatera att både biståndshandläggare och verkställigheten påverkas och styrs av dessa insatser. Risk finns då att den enskilde inte får det som han/hon önskar samt har behov av då ansökan inte passar in under någon insats som beskrivs i riktlinjerna. Med livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 SoL avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det finns inte någon uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som ska ingå utan en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Riktlinjer för hemvårdsbidrag i Lidköpings kommun är daterade och i dessa hänvisas till Socialtjänstlagen 6g. Länsstyrelsen anser att nämnden regelbundet samt vid förändringar i lagstiftning ska se över sina riktlinjer och revidera dessa vid behov. 14

18 Mål inom hemtjänsten är bland annat god kvalitet utifrån ekonomiska resurser. Länsstyrelsen förutsätter att socialtjänstlagen är styrande och inte i första hand ekonomiska resurser. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Brukarundersökningar En gång per år genomförs en brukarundersökning enligt ett rullande schema, där man årligen varvar särskilt boende, hemtjänst och funktionshinder. Uppföljning av styrkortens funktion och användande i verksamheterna genomförs även regelbundet i kommunen. Dessutom genomförs brukarundersökningar i enkätform utifrån det bonussystem som används i kommunen. Brukarna skall årligen via enkäten bedöma kvaliteten på det utförda arbetet och villkoret för utbetalning av bonuslön är att en viss poäng ska vara uppnådd. Synpunktshantering I Lidköpings kommun finns en rutin för synpunktshantering och två olika formulär Tack för dina synpunkter och Dina Åsikter är värdefulla för oss. Synpunkterna/klagomålen kan lämnas in genom att fylla i formuläret på kommunens hemsida, framföra synpunkter muntligt till personalen eller skriftligt på de blanketter som finns hos enhetschef på respektive boende. Klagomålen/synpunkterna kan lämnas in anonymt. Länsstyrelsen har tagit del av de senaste tio klagomålen/synpunkterna som inkommit till nämnden. Åtta av synpunkterna gäller boende och i fem av dessa vill anmälaren påtala att man är nöjd med god omvårdnad och känner sig trygg på boendet, att maten är god och att man trivs. Av synpunktsblanketten framgår det i att synpunkterna har återkopplats till berörd personal. 15

19 En av synpunkterna gäller hemtjänst och där brukaren lämnar klagomål på grund av att hon upplevt dåligt bemötande av personal vid en larmsituation. Personalen hade frågat brukaren om denne hade någon övrig hjälp ifrån hemtjänsten och då brukaren svarat nej hade personalen uttryckt att man då inte kunde bistå. Av synpunktsblanketten framgår det att områdeschef och berörd personal informerats om ärendet. Det framkommer inte av synpunktsblanketten om brukaren har fått återkoppling i ärendet. I en av synpunkterna/klagomålen påtalar en av de boende muntligt att personalen inte är snäll som använder lyft. Hon är även rädd för att ramla eftersom hon tidigare i hemmet gjort det ofta. Av synpunktsblanketten framgår det att brukaren har fått återkoppling och att berörd personal medverkat vid samtalet. Ett av klagomålen som en anhörig bifogat gäller att hennes närstående inte kan få maten direkt ifrån Bräddegårdens äldreboende, då han/hon upplever att den kylda maten ifrån Vänerköket inte går att äta, att den är smaklös och ser oaptitlig ut. Anhörig påtalar även missnöje med att pensionärerna i pensionärslägenheterna på Tallhöjden inte får komma in och äta på vardagar på Bräddegården. Enhetschefen i hemtjänstområdet har kontaktat avdelningschef för hemtjänst samt bokat ett möte med kostchef och områdeschef på Bräddegården för att diskutera hur man kan lösa att pensionärerna ska få komma till Bräddegården. Av synpunktsblanketten framgår det inte om anmälaren fått återkoppling i ärendet. Ett klagomål gäller att brukaren vantrivs på boendet och att det beror på att hon vill bo hemma med maken. Hon uppger att hon har stor beundran för personalen i det arbete de gör och att hon får hjälp med allt hon behöver. Av synpunktsblanketten framgår det att ingen åtgärd kommer att göras i ärendet, och det framkommer inte om detta återkopplats till brukaren. I ett klagomål påtalar anhörig att närståendes rum är dammigt och undrar vem som ska sköta städningen, personal eller anhöriga. Den anhörige anser även att personalen har för mycket att göra, att det dröjer länge innan de svara på ringningar. Av synpunktsblanketten framgår det att frågorna i klagomålet ska tas upp på avdelningens nästa arbetsplatsträff (APT). Återkoppling till anhörig/brukare framgår inte av blanketten. Lex Sarah Det finns en skriftlig instruktion för hur anmälan om missförhållanden ska handläggas. Vid intervjutillfällen som Länsstyrelsen hade med personalrepresentanter inom särskilt boende framkom att man har kännedom om hur man hanterar en eventuell Lex Sarah anmälan. Information om Lex Sarah anmälan fanns oftast i separata pärmar på respektive enhet. 16

20 Vid intervjutillfällen med hemtjänstpersonal framkom att de inte känner till instruktioner för anmälan av missförhållanden. Vidare förmedlades att man inte kontinuerligt diskuterar innebörden av Lex Sarah. Enhetscheferna inom hemtjänsten känner till instruktionen och framför att de diskuterar denna med personalen. Någon chef svarar att de som chefer borde vara mer aktiva i informationen och att framförallt sommarvikarier sällan informeras om Lex Sarah och rutiner kring en eventuell anmälan. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav Instruktionen för anmälan av missförhållanden (Lex Sarah) är inte väl känd av personalen inom hemtjänsten. Kommentarer Det är positivt att nämnden genomför brukarundersökningar som kan ligga till grund för utveckling av kvaliteten. Nämnden fokuserar främst på brukarundersökningar för de hemtjänstdistrikt och särskilda boenden där man valt bonuslönesystemet. Länsstyrelsen vill uppmärksamma nämnden på vikten av att kvalitetsutveckling via brukarundersökningar skall innefatta även de hemtjänstområden och särskilda boenden som inte valt att arbeta efter bonuslönesystemet. Att i verksamheten vara aktiva och påverka brukare och andra att använda sig av den klagomålshantering som finns inom äldreomsorgen kan vara ett led i att höja kvaliteten. Likaså är kunskaper om Lex Sarah och dess innebörd ett redskap att undanröja missförhållanden och öka kvaliteten i verksamheten. Det är viktigt att den som klagat, om önskemål om det finns, alltid får återkoppling från nämnden om vilka åtgärder som eventuellt kommer att vidtas med anledning av klagomålen. Länsstyrelsen vill uppmärksamma nämnden på vikten av att innebörden av Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupperna för att bibehålla kunskaperna och ha en handlingsberedskap inför eventuella missförhållanden som kan förekomma. 17

21 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILL- GODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt enkätsvar från utredningssekreterare i Lidköpings kommun får Vårdoch omsorgsnämnden ta del av detaljplaner inför nybyggnation. Det finns en ritningsgranskningsgrupp med en representant från Vård och omsorg. Folkhälsorådet Seniorers hälsa samt Pensionärsrådet är också en remissinstans vid samhällsplaneringen i kommunen. Enligt ovanstående enkätsvar får även nämnden ta del av lägesrapport när det gäller platser inom äldreomsorgen. De följer befolkningsunderlag och prognoser samt tar del av återkommande lägesrapporter avseende betalningsansvar. De har också ärendegranskning en gång per månad samt en systematisk uppföljning av delegationsärenden. Detta för att ta del av nuvarande och kommande behov av hemtjänst och särskilda boenden. Enligt svar från pensionärsorganisationerna i Lidköpings kommun deltar de tillsammans med kommunen i planering när det gäller äldrefrågor. Någon pensionärsorganisation svarar dock att de får dåligt gehör för sina åsikter. Några organisationer framför att det finns tillräckliga resurser i kommunen för att tillgodose de äldres behov och rättigheter medan några menar att det finns för få korttidsplatser och platser på särskilt boende. Beslut och domar Under 2007 och början av 2008 har 30 avslag givits på ansökan om bistånd enligt SoL. 12 av avslagen handlade om särskilt boende, sju avslag om korttidsvistelse, fem avslag om hemvårdsbidrag och sex avslag rörde hemtjänst. Endast ett av dessa avslag överklagades och det gällde särskilt boende. 18

22 Avslagen på särskilt boende motiverades med att behovet inte ansågs styrkt, på korttidsvistelse var avslagen motiverade med att behovet kunde tillgodoses genom hemtjänst och för hemvårdsbidragen att stora och omfattande omvårdnadsbehov saknades. När det gäller avslagen på ansökningar om hemtjänst gäller tre ärenden fönsterputs som avslås då skälig levnadsnivå uppnås utan denna hjälp. I ett ärende avslås promenad två gånger per vecka då den sökande redan är beviljad en gång per vecka och kan gå kortare sträckor själv. De andra två ärendena avslogs då den sökande eller maka kan klara detta själv. Under 2007 och början av 2008 har 96 beslut om särskilt boende inte kunnat verkställas inom tre månader. I maj 2008 ansökte Länsstyrelsen om särskild avgift hos Länsrätten i två fall. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Samtliga beslut om särskilt boende verkställs inte omgående eller inom tre månader. Kommentarer Kommunerna har från 1 juli, 2006 genom en ändring av socialtjänstlagen, 16 kapitlet 6 f, skyldighet att till Länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Länsstyrelsen har genom den genomförda lagändringen möjlighet att hos länsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, skall åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. 19

23 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Hemtjänst När biståndshandläggaren har fattat beslut om bistånd i form av hemtjänst meddelas hemtjänstpersonalen muntligt och skriftligt. Vid vårdplaneringen faxas överenskommelsen från mötet över till hemtjänsten. Hemtjänstpersonalen skriver sedan in datum för verkställighet i datasystemet Procapita. Enligt biståndshandläggarna finns tydliga rutiner för vem som gör vad när det gäller verkställigheten. Biståndshandläggarna framför att de inte tar del av arbetsplanen som görs av personalen tillsammans med den enskilde. Enhetscheferna inom hemtjänsten framför att det fungerar olika på olika distrikt i kontakten mellan biståndshandläggare, personal och enhetschef. Ibland kan det dröja innan beställning och beslut kommer från handläggaren, personalen får i så fall kort information tills beställning och beslut är klart. Personalen är ofta med vid hembesöken och kan då få direktinformation. Enhetscheferna framför att de sällan har kontakt med de äldre utan kontaktpersonen är den som tar större ansvar i detta. För att stärka den enskildes självbestämmande, delaktighet och integritet anser enhetscheferna och personalen i hemtjänsten att det är viktigt att den enskilde är delaktig under vårdplaneringar och hembesök samt i upprättandet av genomförandeplanen. 20

24 Personalen uppger att de arbetar utifrån kontaktmannaskap. Kontaktpersonen har ett särskilt ansvar för kontakter med anhöriga, följa med till läkare och ge extra guldkant på tillvaron. Om personkemin inte stämmer byts kontaktpersonen ut. Kontaktpersonen är den som ansvarar för upprättandet och uppföljning av genomförandeplanen samt att denna revideras vid nytt beslut. Målen i genomförandeplanerna ska även följas upp vid behov. Personalen inom hemtjänsten framför att de ibland är med vid vårdplaneringar och att de ibland får information efteråt. Om behovet av hjälp förändras för den enskilde återkopplar personalen till biståndshandläggaren eller ber den enskilde själv att ringa handläggaren. Personalen framför att de ofta påbörjar hjälpen innan de får utredningen eller annat underlag från handläggaren. De berättar att de ibland får läsa utredningen och ibland får de informationen från sjuksköterskan. Enligt personalen och cheferna har alla brukare en genomförandeplan. Personalen inom hemtjänsten lyfter fram att de fått nya mallar för genomförandeplan och att de har svårt att hinna skriva dessa för alla. De tar bort de gamla planerna successivt för att ersätta dem med de nya. Planerna följs annars upp vid behov. En gång per vecka har personalen möte tillsammans med chef och sjuksköterska för att diskutera genomförandeplanerna och om något måste förändras. Vid dessa möten deltar inte den enskilde men enligt personalen är de enskilda informerade om att dessa möten hålls. Brukarnas synpunkter hemtjänst Av de 100 brukare i hemtjänsten som svarat på enkät svarar 58 att de har varit med och upprättat en genomförandeplan. 29 svarar att de inte upprättat någon. Av de sex intervjuade svarar fyra att de inte upprättat någon plan. Särskilt boende När biståndshandläggaren fattat beslut om bistånd i form av särskilt boende meddelas enhetschef muntligt och skriftligt som i sin tur vidarebefordrar informationen till personalen. Personalen inom något boende har uttryckt vid intervju att de inte alltid får ta del av information kring den enskildes situation vid inflyttning vilket de anser är nödvändigt för att kunna göra ett bra arbete. Inom de särskilda boendena genomför man ett ankomstsamtal inför inflyttning tillsammans med den enskilde, sjuksköterska, kontaktperson och eventuellt närstående/anhörig om den enskilde så önskar. På de flesta boenden medverkar även enhetschef i mån av tid. Vid ankomstsamtalet informerar man om boendets verksamhet, kontaktpersonens roll och om vad den enskilde har för vanor, önskemål, intressen och behov. Det upprättas oftast en genomförandeplan i samband med ankomstsamtalet men en del av boendena avvaktar en tid innan genomförandeplanen upprättas så att den enskilde får bo in sig en tid innan. 21

25 Enhetscheferna framför att de sällan har kontakt med de boende utan kontaktpersonen är den som har ansvar för denna, men förmedlar att de deltar vid upprättandet av genomförandeplanen i mån om utrymme. För att stärka den enskildes självbestämmande, delaktighet och integritet anser enhetscheferna och personalen i särskilt boende att det är viktigt att den enskilde medverkar i upprättandet av omvårdnadsplanen och utformandet av individuella aktiviteter utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är även viktigt att man som personal respekterar att det är den enskildes eget boende, att man kan stänga dörren om sig om man så önskar, att personalen knackar på innan man går in till den enskilde och att man lyssnar till den boendes önskemål mm. Personalen uppger att de arbetar utifrån kontaktmannaskap inom boendena. Kontaktpersonen har ett särskilt ansvar för kontakter med anhöriga, följa med till läkare mm. Om personkemin inte stämmer byts kontaktpersonen ut. Kontaktpersonen är den som ansvarar för upprättandet och uppföljning av genomförandeplanen. Personal och enhetschefer inom särskilt boende förmedlar att alla boende har en genomförandeplan upprättad. Läs vidare under avsnitt rättsäkerhet, dokumentation under genomförande. Brukarnas synpunkter särskilt boende Av de boende inom särskilt boende som svarat på enkät svarar hälften av brukarna att de varit med och upprättat en genomförandeplan medan den andra hälften förmedlar att de inte har det. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Den enskilde eller dennes företrädare är inte alltid delaktig i upprättandet av genomförandeplanen inom särskilt boende. Kommentarer Länsstyrelsen vill påpeka vikten av att den enskilde eller dennes företrädare alltid får möjlighet att vara delaktig i upprättande av genomförandeplanen. Enligt enkätsvar från boende har endast hälften deltagit i att upprätta en plan över beviljade insatser. En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, ska vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. 22

26 Det är viktigt att den enskilde får information om möten där hans/hennes situation kommer att diskuteras så att han/hon har möjlighet att själv delta eller kunna framföra sina synpunkter. Detta för att stärka självbestämmandet och delaktigheten samt skydda den enskildes integritet. Länsstyrelsen vill påtala att det är viktigt att den som ska genomföra beviljade insatser får tillräckligt med uppgifter för att kunna utföra sitt arbete på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Exempel på uppgifter som kan vara viktiga är bakgrund till beslutet, innehållet i beslutet, mål för insatsen och eventuella överenskommelser med den enskilde. Det är däremot inte självklart att den som ska genomföra en insats ska få ta del av hela beslutsunderlaget. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Hemtjänst Biståndshandläggarna framför att de anser att de inte styrs av verksamhetens resurser när de fattar sina beslut om bistånd. De anser dock att riktlinjerna för biståndsbedömning inte alltid är skäliga, som exempel anger de att fönsterputs borde vara en skälig insats. Biståndshandläggarna framför att de upplever att personalen ute i hemtjänsten är styrda av riktlinjerna vilket påverkar utförandet. Handläggarna lyfter fram att de ofta får försvara sina beslut gentemot personal och enhetschefer inom hemtjänsten. 23

27 Biståndshandläggarna har full delegation och framför att särskilt boende kan beviljas även på grund av otrygghet och oro. Handläggarna lyfter också fram att kommunen är positiv till att anställa anhöriga för att utföra bistånd om hemtjänst. När det gäller beslut om insatser som handlar om existentiella och sociala behov är detta enligt handläggarna svårare att få förståelse för hos personalen. Det finns i Lidköpings kommun ett projekt under ett år som gäller social samvaro. Projektet går ut på att öka de sociala insatserna och handläggarna kan nu bevilja social samvaro en gång i veckan. Det är inte riktigt tillåtet enligt handläggarna att bevilja mer tid för detta. Alla ansökningar om bistånd i form av hemtjänst styrs in under olika insatser såsom aktivering, social samvaro osv. Handläggarna uppger att bonuslönerna inom hemtjänstgrupperna påverkar arbetet mycket i negativ riktning. Insatserna utförs inte till 100 % och personalen tar inte alltid in vikarier när det behövs. I intervju med personal inom hemtjänsten i tätorten framkommer att de är väl insatta i hur insatserna styr ekonomi och budget. Bugetens storlek styrs av beviljade insatser oavsett frekvens. Personalen ger som exempel att om en person har dusch dagligen får verksamheten endast ersättning för ett duschtillfälle per vecka. De får också ersättning för dubbelbemanning men inte för att följa med på läkarbesök. När det gäller trygghetslarm ser biståndshandläggarna generöst på dessa ansökningar. De har förenklat handläggningen och gör generellt inte hembesök vid ansökningar som endast avser trygghetslarm. Efter en skriftlig ansökan gör de en enkel utredning med beslut, de avslår aldrig denna insats. I kommunen finns det fastställt att den som bor inom centralorten och larmar ska få vänta högst ca 15 min och för den som bor på landsbygden ska högst få vänta ca 20 min under dagen och 30 min på natten. Personalen framför att de uppmanar brukarna att använda sitt larm. De anser att brukarna larmar vid relevanta tillfällen och att de som personal har bra samarbete med larmcentralen. Larmen från brukarna går till larmcentralen på Solhaga men det är hemtjänstpersonalen som åtgärdar larmen. För att ytterligare skapa trygghet i hemmet säger personal att de låser dörren för de som önskar det, de ger extra tillsyn vid behov samt kan sitta ner en stund vid behov. Personalen inom hemtjänsten lyfter fram att det är för svårt för de äldre att få beviljat särskilt boende. Personalen upplever att oro och otrygghet inte är skäl nog att få ett särskilt boende. De tror att de äldre blir upplysta om att det inte är någon idé att söka. Om den äldre har en demensdiagnos är det lättare att få bifall enligt personalen. De framför också att det varit lång väntetid för dem som väl fått ett bifall. Detta då beroende på att många önskar ett specifikt boende. 24