Slutrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi

Transkript

1 Slutrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi Sammanfattning Utifrån landstingsfullmäktiges beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patient/medborgarnas behov och därmed stärka patientens ställning gav programberedningen, som är uppdragsgivare till projektet, följande uppdrag till verksamheten: Kartläggning av vårdprocessen och arbetet kring denna. Tydliggöra den vertikala prioriteringen. Att relevant medicinsk information finns för förtroendemannagruppen För att verkställa syftet med programöverenskommelserna och uppdraget till verksamheten användes en vårdprocessmodell/flödesmodell. Med hjälp av denna utarbetades, inom ortopedisk verksamhet, särskilda produktmål, effektmål samt metoder och arbetssätt. Dessa ska, mellan politiker och verksamhetsföreträdare, möjliggöra och tydliggöra dialogen om medborgarnas/patienternas behov, om processer och produktion, om ekonomi samt om lärande och förnyelse. Detta ska i sin tur bidra till att förtydliga helhetsperspektivet för de berörda. I nuläget gäller dialog och utformning fram för allt prioriteringsfrågor. En optimalt strukturerad dialogmodell bör dock kunna användas för andra framtida frågeställningar som gäller verksamheter inom vården. De mätbara mål som har använts i projektet har gett en faktabaserad information och tjänat som ett viktigt jämförelseunderlag. Genom att använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande om vilka förändringar som leder till förbättringar. Stor vikt har också lagts vid att de mått som används ska vara enkla och ge bra faktaunderlag samt att mätningarna inte ska bli en belastning för verksamheten. Projektet bör betraktas som en pilotstudie vilket i detta fall innebär att tester för att se hur målen uppnås har skett i liten skala. Visar testerna goda resultat kan dessa spridas vidare i verksamheten. Utifrån de resultat som framkommit kan i nuläget inga slutsatser dras. Dels är antalet medverkande personer för få och dels måste upprepade mätningar göras. Det är dock viktigt att belysa att resultaten utgår från en given struktur och baserar sig på fakta. Resultatet medger också att det kan ses ur flera perspektiv: - som en modell/struktur för ett ständigt pågående utvecklingsarbete - som en vägledning för att kunna ta beslut som är baserade på fakta - som en vägledande modell för enheter som vill göra liknande projekt - som en förutsättning för en lärande organisation

2 För att underlätta helhetsbilden av projektets resultat omfattar resultatredovisningen: - uppsatta mål - dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen samt - resultat av målen. Resultatet, utifrån fokusgrupper och patientenkäter visar att flertalet av patienterna är mycket nöjda med vården. Dock finns det förslag på förbättringar. Dessa gäller kortare väntetider, förbättrad trygghet vad gäller hygien, rutiner och smärta. Patienterna anser också att personalen är duktig och bör uppmuntras med fortbildning. I en uppföljande enkät, tre månader efter operationen, ombads patienterna besvara om de, med anledning av sin operation, behövt kontakta sjukvården efter hemkomsten. Om så varit fallet fick de även besvara om det fått den hjälp de behövde samt vad som kan göras bättre om de inte fått denna hjälp. Resultatet visar att samtliga patienter som behövt kontakta sjukvården fick den hjälp de behövde. Resultatet av att införa strukturerade prioriteringsdokument visar att doktorerna i stort sett är nöjda med dessa. I deras kommentarer framkommer också att det är en förutsättning att de doktorer som bedömer är lojala mot värderingsgrunderna och inte tar hänsyn till de faktiska väntetiderna, att klassifikationen är relevant men p g a köer blir tillämpningsprinciper inte riktigt bra samt att problemet är större inflöden än vad man hinner ta hand om. Resultatet av prioriteringarna i vårdprocessen har tydliggjorts med kartläggningsmätningar som gjorts varje månad I resultatdelen där de förtroendevalda tillfrågas om de upplever att deras kunskaper kring ortopediska sjukdomar ökat utifrån den information de fått uppger flertalet att kunskaperna ökat. I kommentarerna framkommer bl a att informationen från patienterna är mycket givande. Den information de fått via verksamhetsföreträdare anses också vara mycket givande. Detta gäller den muntliga såväl som den skriftliga informationen. En av de förtroendevalda informerar om att denne har en del kunskap innan projektet startade och har delvis arbetat inom ortopedi - rehabilitering I resultatet där de förtroendevalda tillfrågats om hur de anser att dialog, kommunikation och information om vårdens processer fungerat med verksamhetsansvariga (i nuläget om hur resurser skall fördelas och hur prioritering ska ske) samt om de anser de att du fått kunskap om hur patienter/närstående upplevt sin sjukdomstid uppger flertalet att de är tillfredsställda med detta. Vårdprocess/vårdkedja. I nuläget har största fokus lagts på hur vårdkedjan fungerar inom sjukhuset. För att på sikt förbättra dialog och samverkan med primärvård och kommun. har kontakter även tagits med dessa. Kontakten med en utvald vårdcentral har skett via det,på ortopeden pågående projektet Genombrott, Bättre flyt i vården. Samverkan och dialog med kommunen bör kunna följas och utvecklas via så kallade Partsammansatta grupper. Den grupp som i detta fall refereras till är den mellan Norrbottens läns landsting, Luleå och Bodens kommuner Denna grupp har som devis; Byte av vårdgivare skall inte märkas av patient/vårdtagare.

3 Att använda sig av befintliga grupper kan, i projekt av denna typ, ses som resursbesparande. Erfarenheter som bör belysas är de faktorer som påverkat projektet. De spelar en viktig roll och är därför värda att uppmärksammas och diskuteras. Lärande organisation. För att bidra till en lärande organisation och göra processen reproducerbar bifogas samtliga dokument, som använts, som bilagor. Projektorganisationen i detta projektarbete består av; uppdragsgivare, projektledare, projektsamordnare samt en projektgrupp från Sunderby och Gällivare sjukhus. Vidare finns här en *förtroendemannagrupp, en referensgrupp och en programsamordnare. (*I gruppen förtroendevalda ingår fyra förtroendevalda och två personer från Etiska rådet. Av dessa har fyra personer sjukvårdsutbildning och därmed vissa förkunskaper.) I slutet av maj besökte Landstingsförbundets utvecklingsavdelning Sunderby sjukhus för att få ta del av hur man arbetar med processer/flöden inom opererande verksamheter. Vid detta tillfälle presenterade ordförande Stefan Norberg arbetet med Projekt Programöverenskommelser. Utvecklingsavdelningens chef Elisabeth Holmgren uttryckte en stor tillfredsställelse över det som presenterats under mötet och menade att andra verksamheter i Sverige borde få ta del av detta. Ordföranden har efter detta inbjudits att delta i Landstingsförbundets chefsdag i augusti och får genom detta möjlighet att ta del av hur chefer inom andra landsting tänker sig framtiden. Slutligen kan tilläggas att under ett projekts gång tillägnar man sig nya kunskaper och erfarenheter. Man börjar se nya perspektiv och även lösningar på dessa!.bakgrund Inom Norrbottens läns landsting har Landstingsfullmäktige tagit ett beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patient/medborgarnas behov och därmed stärka patientens ställning. Programberedningen som är uppdragsgivare till projektet ska också, i samverkan med verksamhetsföreträdare, utforma programöverenskommelser. Projektet ska även bidra till att öka förståelsen och förbättra dialog och samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda.. Detta ska i sin tur kunna bidra till helhetslösningar, vara vägledande för optimala prioriteringar inom vården samt kunna bidra till förbättrade utvärderingar av uppnådda resultat. En ansträngd samhällsekonomi belyser vikten av att tydliggöra och analysera vårdens processer för att därigenom kunna genomföra optimala prioriteringar. Landstinget ställer också krav på att all hälso- och sjukvårdsverksamhet ska utformas så att medborgarna erbjuds god tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. I programmet angavs också att det skulle finnas en projektbeskrivning för respektive program.

4 Produktmål För att uppnå de uppsatta kraven och för att kunna ge förtroendemannagruppen faktabaserad information, som är en förutsättning i deras arbete, utformades följande mål: Mål I Utforma ett dokument som tydliggör medicinsk prioritering av patienter inom ortopedin. Mål II Tydliggöra prioriteringen i vårdprocessen genom att: - mäta prioritering av remisser enligt en femgradig skala - mäta operationsprioritering enligt en femgradig skala. Mål III Öka förtroendemannagruppens kunskaper genom att tillhandahålla relevant medicinsk information om ortopediska sjukdomar. Mål IV Att dialog, kommunikation och information kring verksamhetens processer (i nuläget om hur resurser skall fördelas och prioritering ska ske) ska fungera mellan förtroendevalda och verksamhetsansvariga. Att få kunskap om hur patienter/närstående upplever sin sjukdomstid Effektmål att patienternas/närståendes behov och de etiska grundprinciperna sätts i fokus att underlätta beslut inför resursfördelning och prioriteringar i verksamheten att samarbete/samverkan mellan berörda och verksamhet kontinuerligt upprätthålls att i verksamheten effektivt nyttja befintliga resurser att i verksamheten förbättra planering och uppföljning att bidra till utvecklandet av en lärande organisation Krav och avgränsningar Delprojektet omfattas endast av ortopedisk verksamhet Projektorganisation Uppdragsgivare Projektledare Projektsamordnare Projektgrupp Programberedningen Anders Sundelin Grethel Kroon Susanna Berglund Marita Eriksson Berit Johansson Hjördis Karlsson Håkan Walién Fredrik Röding Birgitta Wallsten Lillemor Öhman

5 Förtroendemannagrupp Referensgrupp Programsamordnare Elisabeth Lantto Michael Lundgren Stefan Norberg Margareta Pohjanen Hans Rönnkvist, Gunnar Persson, Lena Lindgren Lena Lindgren Metoder och arbetssätt Relevanta arbetsgrupper upprättas och ansvarsfördelning tydliggörs: Förtroendemannagrupp med specifikt ansvar Verksamhetsgrupp med specifikt ansvar Utifrån behov ska representanter, relevanta för projektet - exempelvis primärvården, patientnämnden, patientrepresentanter etc - inbjudas/adjungeras till projektet. Detta förfaringssätt har dels ett resursperspektiv - att resurser ska användas optimalt, dels ett perspektiv baserat på flexibilitet det vill säga det är behovet som styr. Vikten av samverkan/samarbete ska betonas. Dels för att det underlättar identifiering av förbättringsmöjligheter och dels för att det är ett nyckelbegrepp i varje framgångsrik organisation. Eftersom gruppernas arbete går in i varandra är det viktigt att ha ett forum för gemensamma diskussioner och utbyte av erfarenhet och problemställningar. Intentionerna är, att så stora delar av organisationen som möjligt skall vara engagerade i den process som ska genomföras. En organisation som arbetar med detta kan aldrig vara statisk utan genomgår ständiga förändringar. För att uppfylla de krav som ställs på vetenskap och beprövad erfarenhet samt ge en förutsättning för en god kvalitet skall följande beaktas i projektarbetet: - att utgå från etiska grundprinciper samt den etik som ligger till grund för prioriteringar inom vården - att använda redan befintliga relevanta dokument, nationella såväl som internationella, inom ortopedisk verksamhet - att använda processmodell/ kvalitetssäkringsmodell som tydliggör verksamhetens flöde (bil 1) - att utarbeta en vårdkvalitetsenkät till patienterna - att via intervjuer i fokusgrupper få vetskap om patienters/närståendes behov och upplevelser - att ge förtroendemannagruppen möjlighet att auskultera på ortopedmottagning/vårdavdelning - att göra kontinuerliga mätningar av verksamheten - att använda enkla mått och mätmetoder

6 - att använda teorier som underlättar och tydliggör arbetet med system, processer, dialog och samarbete/samverkan - att använda modell för förbättringskunskap (bil 2) - att använda lagar, föreskrifter och allmänna råd som berör projektet - att använda NLL:s Landstingsplan och de policydokument som berörs i projektet (bil 3) - beakta den lokala handlingsplanen i projektarbetet Resultat För att underlätta helhetsbilden av projektets resultat omfattar nedanstående resultatredovisning: - uppsatta mål - dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen samt - resultat av målen. Mål I innebar att ett dokument skulle utformas som tydliggör medicinsk prioritering av patienter inom ortopedin. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Ett prioriteringsdokument utformades. Detta baserar sig på den allmänna prioriteringsregeln i 2 hälso- och sjukvårdslagen (bil 4). För att underlätta kommunikationen mellan berörda läkare och sjuksköterskor utformades även ett dokument för detta ändamål (bil 5). Resultat av mål I För att kunna mäta och därmed bedöma värdet av ett strukturerat prioriteringsdokument har de doktorer som använder dokumentet gett ett sammanfattande omdöme där frågan: Hur stor betydelse har det strukturerade prioriteringsdokumentet för att du ska kunna få en faktabaserad uppfattning om var de flesta prioriteringarna ligger? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är ingen betydelse alls och 10 är mycket stor betydelse. (bil 6) Resultatet av doktorernas svar visar: Tre doktorer har gett omdömet 10 Fyra doktorer har gett omdömet 9 En doktor har gett omdömet 8 Kommentarer: Förutsätter att alla som bedömer är lojala mot värderingsgrunderna och inte tar hänsyn till de faktiska väntetiderna Klassifikationen är relevant men p g a köer blir tillämpningsprinciper inte riktigt bra Problemet är större inflöden än vad man hinner ta hand om. Väntelistan ökar hela tiden. Vissa åkommor kommer aldrig hit

7 Mål II innebar att tydliggöra prioriteringen i vårdprocessen genom att dels mäta prioritering av remisser enligt en femgradig skala, dels mäta operationsprioritering enligt en femgradig skala. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Mätning av prioriterade operationer (bil 7) Remissmätning (bil 8) Resultat av mål II Resultatet av prioriteringarna i vårdprocessen tydliggjordes med kartläggningsmätningar som gjorts varje månad (bil 9) Mål III innebar att öka förtroendemannagruppens kunskaper genom att tillhandahålla relevant medicinsk information om ortopediska sjukdomar. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Patientinformation som ges till patienterna vid ortopedenheten Sunderby sjukhus (bil 10 ) Dokument från Socialstyrelsens Medicinska Faktabas (MARS - dokument) Dessa är, Patientinformation - Höftartros, Patientinformation - Höftfraktur samt Patientinformation - Knäartros (bil 11). Internetadresser (bil 12) Information till patienter, förtroendevalda samt verksamhetsföreträdare innan fokusgrupp I informationen ingick följande dokument: -förfrågan om att få utföra patientintervjuer, information till patienter som ska medverka i fokusgrupp - intyg om att medverka i fokusgrupp - arbete i fokusgrupp - strukturerade frågor till patienter som medverkar i fokusgrupp - felkällor. (bil 13) Analys av patienternas behov och upplevelser (bil 14) Medicinska programmet, Rörelseorganens sjukdomar som framtagits vid landstinget i Östergötland De förtroendevalda som ej är anställda inom Norrbottens läns landsting fick, innan intervjuer och hospitering skriva på löfte om sekretess. Resultat av mål III De förtroendevalda som ingår ortopedgruppen samt representanter från etiska rådet har fått ge ett sammanfattande omdöme utifrån frågan; Upplever du att dina kunskaper kring ortopediska sjukdomar ökat utifrån den information du fått? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1är ingen kunskapsökning alls och 10 är mycket stor kunskapsökning (bil 15 )

8 Resultat: 1 förtroendevald har gett omdömet 10 3 förtroendevalda har gett omdömet 9 1 förtroendevald har gett omdömet 7 1 förtroendevald har gett omdömet 4 Kommentarer: Informationen från patienterna är mycket givande, även den info vi fått via er både muntliga redovisningar och skriftliga Har en del kunskap innan projektet startade. Arbetat delvis inom ortopedi - rehab Mål IV var att dialog, kommunikation och information kring verksamhetens processer (i nuläget om hur resurser skall fördelas och prioritering ska ske) ska fungera mellan förtroendevalda och verksamhetsansvariga samt att få kunskap om hur patienter/närstående upplever vårdens processer Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Information om vad som händer i processen och hur uppföljning sker när patienter opereras i Dagkirurgi och Sluten vård (bil 16). I denna information ingick: - en modell som tydliggör flödet samt underlättar processarbetet och dialogen kring denna. - information om arbete med rutiner - information om hur man förfar vid avvikelser i flödet - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSF:S 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Aktuella artiklar relevanta för projektarbetet (bil 17 ) Aktiviteter för ortopedens förtroendemannagrupp -här ingick auskultationer tillsammans med olika yrkesgrupper- (bil 18 ) Vårdkvalitetsenkät till patienter som opererats för förslitningsskador i höft och knä (bil 19 ) Kompletterande frågor till patienter som opererats för förslitningsskador i höft och knä (bil 20) Resultat av mål IV De förtroendevalda som ingår ortopedgruppen samt representanter från etiska rådet har fått ge ett sammanfattande omdöme utifrån frågan; Hur anser du att dialog, kommunikation och information om vårdens processer fungerat med verksamhetsansvariga (i nuläget om hur resurser skall fördelas och hur prioritering ska ske) samt Hur anser du att du fått kunskap om hur patienter/närstående upplevt sin sjukdomstid? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är har inte alls fungerat och 10 är har fungerat mycket bra. (bil 21) Resultat: 3 förtroendevalda har gett omdömet 10 1 förtroendevald har gett omdömet 9 1 förtroendevald har gett omdömet 8 1 förtroendevald har gett omdömet 4 Kommentarer: Jag har ej arbetat inom vården, varför insides info inte

9 finns - jag har börjat från scratch och anser nu att jag vet i alla fall något Nedan redovisas även resultat från fokusgrupp och patientenkät Resultat av intervju i fokusgrupp: Resultatet av analysen är, enligt beslut, baserad på patienternas behov. Den visar på patienternas behov av information, av trygghet, och av hygieniska rutiner. Grupperna har även besvarat frågor om hur vården har kunnat uppfylla deras behov, d v s det som har varit bra och det som behöver förbättras, om vilka förväntningar de hade på att bli botad samt vad sjukvården kan göra för att tillvarata deras egna resurser. Grupperna gavs även möjlighet att göra ett sammanfattande omdöme utifrån frågan: Hur upplever du, i stort, den vård du fått i dina kontakter med sjukvården under din vårdtid? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är mycket negativt och 10 är mycket positivt. Svar: Av totalt 11 tillfrågade personer gav: - 5 personer omdömet 10-4 personer omdömet 9-1 person omdömet 8-1 person omdömet 7 Resultatet av hela intervjun finns att tillgå i (bil 14) Vid intervjuerna användes ett strukturerat frågeformulär (bil 13) Resultat av vårdkvalitetsenkät till patienter som opererats för förslitningsskador: Fyrtio enkäter lämnades ut till utvald patientgrupp av dessa besvarades trettio. Frågorna i enkäten kategoriserades utifrån: ålder, kön, planering, tillgänglighet, bemötande, information samt ett sammanfattande omdöme. Resultatet visar att flertalet patienter är nöjda, undantaget är väntetiderna. I det sammanfattande omdömet som visar hur patienten upplever vården och där siffran 10 anger att det är mycket positivt och siffran 1 att det är mycket negativt är resultatet högt, 8,8. Patienterna Fick även möjlighet att delge vad som varit bra och vad de tycker kan göras bättre: Resultatet av vad som varit bra: Personal, vård och omvårdnad etc. Resultatet av vad som kan göras bättre: Mer personal, väntetider och maten etc Resultatet av enkät och övriga synpunkter finns, i sin helhet, att tillgå bil 22 och 23) Resultat av uppföljande enkät till patienter som opererats för förslitningsskador: Uppföljande enkäter delades ut till fyrtio patienter, av detta besvarades sexton. Inga påminnelser angående enkäterna har skickats till patienterna. Orsaken till den låga svarsfrekvensen är inte utredd men det kan vara av vikt att ha detta i åtanke vid liknande uppföljningar

10 Resultatet visar att av 16 patienter hade 6 behövt kontakta sjukvården efter hemkomsten. Av dessa hade samtliga fått den hjälp de behövde. Resultatet av den uppföljande enkäten finns, i sin helhet, att tillgå i bil 24 Ett möte med patientrepresentanter har också hållits. I deras önskemål framkom: - att det måste vara en större samverkan mellan enheter, dels inom sjukhuset och dels mellan sjukhus, primärvård och kommun. - att information ges till patienterna före, under och efter behandling, ingrepp etc - att de resurser som finns utnyttjas optimalt t ex möjlighet att få komma till fortare genom att erbjudas operation på det av länets sjukhus som har plats. - att det är av allra största vikt att uppföljning och utvärdering görs. Vårdprocess/vårdkedja Vårdprocessen innebär i detta fall patientens väg från remiss eller besök till utskrivning från sjukhuset. Eventuell uppföljning av patienten i samverkan med vårdcentral och/ eller kommun ingår också. Största fokus har i nuläget lagts på hur vårdkedjan fungerar inom sjukhuset, men kontakter har även tagits för att förbättra dialogen mellan primärvård och kommun. Kontakt för utökad samverkan med primärvård:. Eftersom patienterna efterlyser kortare väntetider är det i detta sammanhang viktigt att notera att samtidigt med ovanstående projekt pågår Projekt Genombrott - Bättre flyt i vården - där syftet är att korta vårdköerna. Möte har hållits med distriktsläkare på utvald vårdcentral där man dels diskuterade en förbättring av remissförfarandet, dels om man kan minska återbesöken till doktorerna genom att dessa kan göras till annan vårdgivare exempelvis sjuksköterska och/eller sjukgymnast. När det gäller remissförfarandet har en förbättring redan gjorts i och med att remissansvaret har schemalagts. Man har också, i den kliniska ST- utbildningen, lagt in hur man arbetar med remisser Kontakt för utökad samverkan med kommunen: Dialog och samverkan med kommuner bör kunna följas upp och utvecklas via så kallade Partsammansatta grupper. En sådan finns mellan NLL, Luleå och Bodens kommuner. Denna grupp har som devis; Byte av vårdgivare skall inte märkas av patient/vårdtagare. Utifrån denna vision ställer gruppen följande prioriterade uppgifter: informationsöverföring, avvikelsesystem, vårdplatstillgänglighet, rutiner för besökande patienter som inte läggs in, auskultering, återkommande träffar för medarbetare inom de olika förvaltningarna, demenssjukdomar, förutsättningar för vårdplaneringsarbetet samt uppföljning av handlingsplanen. (Ytterligare information om Partsammansatta gruppen har getts till förtroendemannagruppen bil 25.) Att använda sig av befintliga grupper kan, i projekt av denna typ, ses som resursbesparande Tilläggas bör också att allteftersom den ortopediska processen förbättras ställs ett krav på nya och relevanta rutiner.. Erfarenheter/påverkansfaktorer

11 De erfarenheter som fram för allt bör belysas är de faktorer som påverkat projektet: - vikten av att kontinuerligt få kännedom om patienternas behov för att därmed kunna ge optimal information. Studier har visat att utökad patientinformation inte bara ger ökad vårdkvalitet för patienten, den kan också minska vårdtiden och därmed spara pengar - personalens kunskaper och erfarenheter. Detta har under projektets gång varit ett ovärderligt stöd. - ledningens stöd, utan att ha detta är det otänkbart att genomföra projekt av denna dimension - brist på personal/vikarier. Eftersom personalbrist råder är det många gånger svårt att frigöra personal till olika träffar. Arbetet med patienterna måste ha högsta prioritet. - kunskapsökning. Under projektets gång har man tillägnat sig nya kunskaper och erfarenheter. Man kan se nya perspektiv och lösningar - samverkan. Vikten av samverkan kan ej nog betonas. En god samverkan ger förutsättningar för att undvika dubbelarbete. Därmed banas vägen för vinster i vården - flera gruppdeltagare har åtaganden i andra projekt och uppdrag. Detta kan innebära både för- och nackdelar. Fördelen är att information och kunskap om andra projekt och uppdrag kan föras in i arbetet. Nackdelen är att om man har flera projekt och uppdrag kan det vara svårt att veta vilka man ska prioritera Det kan också vara svårt att hitta gemensamma tider och konsekvensen kan bli större och mindre fördröjningar - nya krav och behov från patienter och närstående samt nya regler, lagar policydokument etc. Detta kan stanna upp projektet medan nya lösningar måste göras - projektets omfattning. Det tar tid innan alla har hunnit sätta sig in i den information som behövs för projektets genomförande - svårighet vid mätningar. Vissa mätningar har varit tidskrävande därför att de har fått göras manuellt - göra tester i liten skala. Det är resurs- och tidsbesparande om tester först görs i liten skala samt att man avvaktar resultat innan det görs mera storskaligt - tidsaspekten i kombination med nya deltagare som kommer in senare i projektet. Under tiden som de nya deltagarna tillgodogör sig information kan de gamla uppleva att ingenting händer - användandet av tydliga modeller, definitioner och arbetssätt. Om inte dessa faktorer finns kan kaos uppstå. Förslag till åtgärder De åtgärder som föreslås är: att öka tillgängligheten för patienterna genom att vissa återbesök kan göras till annan vårdgivare än doktorn, exempelvis till sjuksköterska eller sjukgymnast. Detta skulle innebära att tider för patienter som vill komma på nybesök frigörs att öka tryggheten för patienterna genom att utveckla rådgivningen efter operationen. Exempelvis gruppmottagning där patienterna, efter behov, får träffa olika vårdgivare för att få svar på sina frågor. Här kan även kon-

12 att innan beslut fattas måste hänsyn tas till de regelverk (lagar, föreskrifter och allmänna råd) som är styrande för vården. Det måste också tydliggöras hur samtliga beslutsfattare ska kunna hålla sig uppdaterade inom detta viktiga område. Annars föreligger risk för motsägelsefulla prioriteringar. att dialogen mellan förtroendemannagrupper, verksamhetsföreträdare, patienter och närstående fortsätter att utvecklas. För att detta ska kunna genomföras krävs att det upprättas en tydlig struktur över hur detta samarbete ska ske samt vem/vilka som har mandat för att ta beslut. Om inte detta sker finns det risk för beslutsbrist att utveckla helhetsperspektivet i vården, d v s att finna former för en förbättrad samverkan mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna.. Detta innebär att vårdpersonal, politiker och tjänstemän måste få kontinuerlig fortbildning, förslagsvis genom att få kunskap om hur man kombinerar professionell kunskap med förbättrningskunskap Det är dock viktigt att påpeka att den fortbildning som ges ska relateras till verksamhetens mål. att tester som görs för att kunna se hur man uppfyller målen först görs i liten skala. Det är resurs- och tidsbesparande om testerna först görs i liten skala och att man avvaktar resultatet innan mätningarna görs mera storskaligt att sprida och diskutera den roll påverkansfaktorerna spelat under projektarbetet. I de faktorer som påverkar ett projekt speglas även attityder därför är det av allra största vikt att analysera dessa att vidareutveckla statistisk uppföljning för att underlätta uppföljning av verksamheten. Det blir en belastning för verksamheten när uppföljningen ska skötas manuellt samtidigt som man ska utföra sitt dagliga arbete. att underlätta för en lärande organisation. Till att börja med bör det upprättas en förteckning över samtliga projekt som pågår inom Norrbottens läns landsting. I förteckningen måste det också tydliggöras vad projektarbetet ska leda till. Detta förfaringssätt skulle dels ge möjlighet att lära sig av andras arbete, dels att undvika risken med att många arbetar med samma sak. Det skulle även bidra till en resursbesparing. att vidareutveckla samverkan med Landstingsförbundets utvecklingsavdelning. Här kan man snabbt få en inblick i vad som händer inom vården nationellt såväl som internationellt. Man kan också få förslag på relevanta utbildningar/fortbildningar. Genom detta sparas både tid och resurser. att göra litteratursökningar. Delprojekt ortopedi har under projektets gång systematiskt sökt litteratur relevant till projektet. Detta förfaringssätt ger en faktabaserad information samt bidrar till ett utökat lärande. att utöka samverkan med Institutionen för vårdvetenskap, Luleå universitet. Förslagsvis kan det i nuläget handla om hur utbildningen arbetar med prioriteringsprocesstänkandet inom olika vårdutbildningar Det skulle också vara av värde att finna en struktur som möjliggör att vårdverksamheten skulle kunna ta del av studenternas utvecklingsarbeten.

13 Så här kan erfarenheterna spridas Informationsinsatserna kan spridas genom: att läggas ut på hemsidor så den kan spridas internt såväl som externt att ha ett utbyte med likartade projekt att kontinuerligt informera patientorganisationer och förtroendenämnd om förbättringsarbetet att anordna seminarier att medverka på FOU - dagen att publicera resultaten i relevanta tidskrifter att inbjuda massmedia att vidareutveckla samverkan med Landstingsförbundets utvecklingsavdelning Utvärdering Utvärdering har skett kontinuerligt genom uppföljning av hur målen uppnåtts. Detta är ett måste i arbetet med ständiga förbättringar.