Tjänsteskrivelse. Remiss; Delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) Handläggare

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum Handläggare Eva Hansson Socialsekreterare Eva.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss; Delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) SOFV Sammanfattning Det föreligger ett delbetänkande av utredningen om tvångsvård för barn och unga, Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga SOU 2014:3. De i utredningen föreslagna förändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli Socialdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende. Kommunstyrelsen i Malmö har berett Stadsområdesnämnd Väster att yttra sig. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att yttra sig till kommunstyrelsen i enlighet med av förvaltningen framlagt förslag Beslutsunderlag Remissmissiv från Regeringskansliet Remissmissiv från stadskontoret G-Tjänsteskrivelse Stadsområdesnämnd Väster , Delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet- Placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) Förslag till yttrande Boende utanför det egna hemmet Sammanfattning av utredningen SOU 2014:3 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Väster Ansvariga Rickard Pettersson Gisela Green SIGNERAD

2 Datum Adress Hålsjögatan 8 Diarienummer STK Yttrande Till Kommunstyrelsen Delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) STK Kommunstyrelsen har berett Stadsområdesnämnd Väster att yttra sig i rubricerade ärende. Stadområdesnämnd Väster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning För barn och ungdomar är en placering utanför hemmet ett stort ingrepp och det inkluderar hela familjen. En översyn av lagstiftningen gällande boende utanför det egna hemmet är positivt då socialnämnderna ständigt behöver förbättra hanteringen av dessa ärenden, utredning av barnen och översynen av familjehemsvården. Yttrande Övriga stadsområden i Malmö stad har beretts tillfälle att lämna synpunkter beträffande yttrandet. Definitioner Begreppet barn och unga ska användas konsekvent vilket innebär att begreppet ungdom som används idag försvinner. Skrivelsen att med barn och unga avses alla människor under 21 år kan bli missvisande då man enligt lagens mening är barn till man uppnått myndighetsåldern18 år. Det kan tolkas som att man är vuxen först vid 21 år. Begreppet vård ska användas som ett övergripande begrepp för insatser och åtgärder enligt SoL och LVU. Begreppet innefattar insatser av olika slag som omvårdnad, fostran, stöd, tillsyn eller behandling. Ett förtydligande av definitionen av familjehem är positivt. Nämnden delar synen att familjehem är ett enskilt hem som ska stå för stadigvarande omvårdnad och fostran av barn eller omvårdnad av vuxna. Det är bra att familjehem ska kännetecknas av att uppdraget är personligt och därmed förtydligar att det placerade barnet får en familjetillhörighet. Det är positivt med ett förtydligande om att familjehem inte ska bedrivas som näringsverksamhet. Nämnden kan se en tendens som går i den riktningen. Det ligger även i linje med lagstiftarens intention med att familjehem inte är rapporteringsskyldiga enligt Lex Sarah. Definitionen av jourhem förs in i SoF vilket är positivt utifrån att det är en särskild placeringsform.

3 All placering utanför hemmet ska i första hand präglas av omvårdnad, trygghet och en god fostran och då blir en ändring av begreppet hem för vård eller boende (HVB) till hem för omvårdnad och behandling (HOB) en bättre överensstämmelse av innehållet i placeringen. Familjehem och jourhem Det är värdefullt att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram information om förutsättningarna för vård i familjehem och jourhem, det kan ge positiva effekter för rekryteringen av familjehem. Familjehemsavtalen ses över vilket kommer att förbättra kvaliteten. Det är dock önskvärt att avtalsmallen ger möjlighet för lokala avvikelser. Det är även önskvärt att det tas in synpunkter från kommunerna när översynen av avtalen ska genomföras. Nämnden ställer sig bakom förslaget att en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska göras när en socialnämnd placerar ytterligare barn och unga i ett familjehem eller jourhem där tre barn eller unga redan är placerade. Det är bra att IVO gör tillsyn vid sådana omständigheter för att bedöma om det är lämpligt med ytterligare placeringar. Det är dock otydligt gällande vem som ska göra den anmälan, då flera kommuner kan vara inblandade i placeringarna. Nämnden välkomnar att det genomgående ställs krav på familjehem och jourhem att de genomgår utbildning inför sitt uppdrag. Likaså är det bra att det blir obligatoriskt med registerkontroll vid familjehemsutredning och att det görs inför varje ny placering i familjehemmen oavsett om de har uppdrag sedan tidigare. Det bör läggas in som en rutin vid utredning av familjehem för att därmed minska risken att det förbises. Om det blir lagstyrt att familjehemmen ska genomgå utbildning reglerar det att familjehemmen genomför utbildningen för att godkännas som familjehem. Det är optimalt om varje kommun kan erbjuda utbildning åt familjehem. Det bör finnas en vägledning om kommunernas ansvar sinsemellan då familjehem ofta har sin hemvist i en annan kommun än placeringskommunen. Det bör framgå om det är placeringskommunens ansvar att tillhandahålla utbildning eller om det är hemvistkommunens ansvar att regelbundenhet erbjuda viss basutbildning. Det bör även finnas flexibilitet gällande hur utbildningen ska utformas, då det kan finnas olika behov hos familjehemmen beroende på om de har varit familjehem tidigare eller har annan adekvat utbildning. Utredningens förslag att familjehemstutredningen blir en fristående och egen utredning och därmed frånkopplad från beslutet om placering är bra. Det är positivt att barn och deras vårdnadshavare inte blir parter i familjehemsutredningen och därmed inte har rätt till insyn i utredningen. En nackdel för utredarna är att det får upprättas två varianter av familjehemsutredningen då det i beslutsunderlaget om placering behövs uppgifter om familjehemmet. Förslagsvis kan det i barnets utredning läggas till ett avsnitt med rubriken Information om familjehemmet. Gällande socialnämndens möjlighet att enligt 5 kap. 2 Socialtjänstlagen förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person att ta emot andras barn ser nämnden positivt på att Socialstyrelsen ska ta fram föreskrifter för hur det ska tillämpas i praktiken. De nya kraven på jourhem kommer att öka kvaliteten och mer systematiskt följa barnens omvårdnad och utveckling. Medgivandet är förenat med villkor och ska omprövas en gång

4 om året. Det tydliggörs att jourhem är en särskild placeringsform. Det slås också fast en tidsgräns för hur länge ett barn kan vara tillfälligt placerad hos närstående. Konsulentstödda familjehem På grund av ständiga svårigheter med rekrytering av familjehem samt att placeringar i större utsträckning är krävande uppdrag har nämnden använt sig av konsulentstödda familjehem. Det är därför välkommet med ett förtydligande kring avtalen mellan nämnden och konsulentverksamheten. Det är lätt att som nämnd förlora kontrollen över ansvaret för det placerade barnet och familjehemmet då en konsulentverksamhet används. Det bör bli tydligt för familjehemmen om vad de kan förvänta sig för stöd under placeringen och vem som ansvarar för det. För nämndens del blir det en kvalitetssäkring att tillstånd krävs från IVO för att driva konsulentstödsverksamhet. Utveckling av familjehemsvården Inrättandet av ett nationellt centrum är gynnsamt för kommunerna gällande utvecklingen av familjehemsvården. Det finns behov av ständig förbättring av familjehemsvården både vad det gäller rekrytering och utredning av familjehem samt hur placeringarna ska följas upp. Det blir samhällsvinster om vissa delar kan bedrivas nationellt, exempelvis information om rekrytering och om familjehemsvård. Vidare är det bra om placerade barns erfarenheter samlas och utvärderas för att ta tillvara i utvecklingen av familjehemsvården. Placeringsformer Det är positivt med tydliggörande av vilka placeringsformer som ska användas vid placering av barn och unga. Det behövs ett klarläggande vad stödboende för barn och unga under 18 år innebär då den placeringsformen används i flera utföranden. Placeringsformen stödboende behövs i de ärenden som inte har vårdbehov men behöver ett tryggt boende. Det är bra att det krävs tillstånd för att bedriva stödboenden och att tillsynen ska skötas av IVO. Boende i en familj i kombination av professionella behandlingsinsatser för barn och unga med psykosocial problematik är ett bra alternativ till placering på HVB. Den nya placeringsformen, som ska ha motsvarande kvalitetskrav som ett HVB, kommer förmodligen att innebära en förskjutning av placeringar från HVB till denna typ av placeringsform. Det kommer att röra sig om barn med stora behov, och familjerna kommer att vara förhållandevis ensamma i jämförelse med ett HVB som har fler anställda. Eftersom det finns risk för sammanbrott i placeringarna är det önskvärt att konsekvenserna av den föreslagna förändringen följs upp noggrant. Det är positivt att behovet av samordnad individuell plan lyfts fram för att tillse barnets behov av vård enligt HSL. Nämnden ställer sig bakom delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga med nämnda synpunkter. Förslaget syftar till att säkerställa att de placerade barnen får en trygg och säker vård. Kvalitetshöjning, ökad ambitionsnivå och den ökade rättsäkerheten ställer dock mer krav på socialnämndernas verksamhet vilket innebär ökade kostnader. Nämnden delar uppfattningen att kommuner och landsting inte bör åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter.

5 Ordförande Jamal El Haj Nämndsekreterare Monika Laurell

6 Malm6 stad Stadskontoret Stadsomridesniimnd Vfister Sociala resursniimnden lirendec Delbetiinkandet Boende utanftit det egna hemmet - placedngsformet ftir bam och unga (SOU 2014:3) Arendet, med virt dnr STK civerldmnas till ovanstiende for yttrande. Svaret stillt till kommunsteelsen, ska vara stadskontorets epostadress: regis trera. s tk@malmo. s e : tillhanda s enas t kl Handldggande tiinsteman pi stadskontoret dr Birgitta Vil6n-Johansson. Malmo som ovan Enligt upp&ag Stadskontoret Pia Martinsson STADSKONTORET August Palms Plats 1 SE Malm6 Tel Org.nr.2l info@malmo.se

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24