varför urban natur? hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad

Transkript

1 varför urban natur? hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad

2 inledning Överallt i världen söker sig människor till urbana områden. Städer är lockande. År 2050 beräknas 75 procent av jordens befolkning bo i stadsmiljöer. Därför måste de också planeras så att de är attraktiva och hälsosamma för såväl människor som växter och djur. Det är i rummen mellan husen i parkerna och stråken, på gatorna, torgen och gårdarna som människor vistas och möts och kulturer utvecklas. Och det är mellan husen stadens ekosystem finns. Stadens natur bidrar till den biologiska mångfalden eftersom parker och andra gröna urbana täppor skapar förutsättningar för att olika arter ska kunna leva kvar i stadslandskapet. Stor artrikedom ger rika upplevelser. Det gör staden attraktiv för människor att bo i och besöka. En grönblå stadsbyggnad kräver en insiktsfull och långsiktig planering. I framtiden kommer vatten och grönska att vara hårdvaluta om vi fortsätter att låta bebyggelse expandera på bekostnad av god jord och parkmark i strävan efter att bygga ut våra städer. Inser vi inte detta i tid blir städerna varken hälsosamma eller attraktiva. Alla som fattar beslut om hur den svenska stadsutvecklingen ska ske nu och i framtiden står onekligen inför stora utmaningar. Vad händer vid förtätning om man i planeringen inte betraktar staden eller stadsdelen som en helhet utan endast yta för yta? Vad visar forskningen om värdet av urban växtlighet och vatten? För att skapa debatt och öka kunskapen bland politiker, byggherrar och tjänstemän vände sig Lunds kommun till Movium och forskare vid SLU för att starta ett gemensamt projekt kring värdet av en grönblå stadsbyggnad. Resultatet presenteras i boken Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad, Stad & Land nr 183. Boken består dels av en kunskapssammanställning baserad på aktuell forskning, dels av en tillämpning med exempel från Lund. Som ett resultat av projektet finns även den här komprimerade argumentsamlingen. Här har kärnan i forskningsrönen vaskats fram och koncentrerats i korta argument under fem rubriker Ekonomi, Hälsa, Livskvalitet, Attraktivitet och Klimat. Boken och argumentsamlingen går att köpa i vår nätbokhandel, eller ladda hem kostnadsfritt som pdf på Välkommen att ta del av våra argument! 2

3 text: Märit Jansson, SLU, och Titti Olsson, Movium. grafisk form: Fredrik Jergmo, Movium. foto omslag: Fredrik Jergmo, Movium. medverkande fotografer: Henze Boekhout, Fredrik Jergmo, Eva Kristensson, Anders Rasmusson, Pia Schmidtbauer, Linnea Wettermark, Lisa Östman och Veg Tech AB. 3

4

5 checkbox1 ekonomi Handel Kunderna är beredda att betala omkring tio procent mer för varor när de handlar i affärsområden där det finns träd. Stora träd och välskötta planteringar är det som mest påverkar viljan att handla. Affärslägen med gatuträd, häckar och rabatter rankas högt även av affärsinnehavare. Gröna omgivningar kan alltså generera större inkomster. Fastigheter Parkers starka attraktionsvärde avspeglas i höga fastighetsvärden. Ökade fastighetsvärden leder i sin tur till ökade skatteinkomster. Det visar också hur högt boende i gröna miljöer värderas. Närheten till parker eller vatten kan höja fastigheters värde med mellan sex och tjugo procent jämfört med motsvarande fastigheter i andra lägen. Allt fler är beredda att betala mer för att kunna bo nära parker och vatten. Produktion Odling av mat och energigrödor i städer runtom i världen skapar mervärden och större ekonomisk rättvisa. Fritidsodlare i Sverige producerar varje år mat värd nästan tre miljarder kronor. På sikt finns potential i städerna att lokalt odla en stor andel av det vi förbrukar. Det kan ha ekonomiska, ekologiska och hälsomässiga fördelar och dessutom höja människors livskvalitet. Marknadsföring Välskötta parker och natursköna omgivningar är lönsamma för städers marknadsföring. Svenska städer och kommuner använder gärna en grön image för att stärka sin lokala identitet och bygga sitt varumärke. Det finns till exempel många städer som vill kalla sig Parkernas stad eller som väljer att lyfta fram trädgårdar eller träd i sina slogans. Även vatten är viktigt för städers marknadsföring. 5

6

7 checkbox1 hälsa En skarp hjärna Hjärnan återhämtar sig bättre i naturmiljö än i urban miljö utan inslag av natur. Naturen stimulerar sinnena och förbättrar koncentrationsförmågan. Dagliga aktiviteter i parker och gröna stråk som lek, promenader, trädgårdsarbete, cykling och löpning höjer sinnesstämningen och ökar självförtroendet. Med en skarp hjärna följer hög prestationsförmåga. Det kan leda till stora samhällsekonomiska vinster. En sund själ Den som ser natur, till exempel träd och vatten, från sitt fönster sänker sitt blodtryck och känner sig mindre stressad. Ännu bättre är det att ta en promenad utomhus, gärna i miljöer som är skyddande, naturlika eller där det finns många arter. Det förebygger stressrelaterade sjukdomar, och skapar samhällsvinster eftersom sjukskrivningarna blir färre. Men det måste vara nära. Har man längre än ett par hundra meter till närmsta park eller gröna stråk avstår man lätt. Ett långt liv Den som bor i en stad där det finns möjlighet att ta en promenad i en park, eller längs gator kantade av träd, har större chans att få leva ett långt liv än den som inte har tillgång till sådana promenadområden. Möjligheten att vara aktiv ute genom friluftsliv eller trädgårdsarbete ger äldre förbättrad hälsa och minskar risken för sjukdomar. Det gör att sjukvårdskostnaderna sjunker. En frisk kropp Personer som har nära till parker eller strövområden som är bra för rekreation ägnar mer tid åt fysisk aktivitet än andra och håller sig också friskare. Naturen lockar barn till rörelse. Det minskar risken för övervikt och andra hälsoproblem även som äldre. Fysisk inaktivitet är ett stort hälsoproblem som orsakar hundratusentals dödsfall varje år. Kostnaderna för sjukvården är höga. En grönblå stadsbyggnad skulle kunna minska såväl problemen som kostnaderna. 7

8

9 checkbox1 livskvalitet Trygghet Växtlighet som gräs och träd nära bostadshuset gör att människors rädsla för brottslighet minskar. Den bostadsnära grönskan och tillgång till natur stärker grannsämjan, och sänker människors aggressiva beteende och brottsbenägenhet. Den faktiska brottsligheten sjunker. Tryggheten ökar också i trafiken när det finns träd i gaturummet, eftersom det får bilförare att köra långsammare. Därmed skapas säkrare trafikmiljöer. Kreativitet Om man får vara med och skapa gemensamma trädgårdar, odla och göra stadens rum mer attraktiva med hjälp av växter känner man sig mer delaktig och hemma i staden. Att vara med i kreativa odlingsprojekt gynnar den personlig utvecklingen, stärker självkänslan och skapar samhörighet. Boendemiljön blir mer värdefull och uppskattad och man bor gärna kvar. Om människor trivs med sitt boende ger det positiva effekter på samhällsekonomin. Utveckling I naturen utvecklas barn mer än om de bara leker på lekytor utan vegetation. Barn rör sig också mer om de får leka där det finns träd och buskar och där marken är kuperad. Effekterna av en utemiljö med inslag av natur syns även i goda studieresultat. Barn som har koncentrationssvårigheter blir hjälpta om de får ha kontakt med naturen. Att barn har nära till gröna miljöer är därför avgörande för deras utveckling. Möten Parker och stråk fungerar som mötesplatser och minskar sociala klyftor. I bostadsområden där det finns utrymmen som kan användas för olika aktiviteter gynnas integrationen. Med den gemensamma trädgårdens, odlingens eller den trivsamma bostadsgårdens hjälp kan socialt utsatta grupper lättare komma in i ett meningsfullt sammanhang. Trädgrupper nära bostäder blir platser där många människor kan mötas. Även den sociala samvaron mellan olika åldrar ökar. 9

10

11 checkbox1 attraktivitet Här vill jag leva Vackra parkrum och esplanader är liksom sammanhängande gröna stråk nära bostaden attraktiva och värdefulla för invånarna i staden. Människor sätter stort värde på att ha natur nära bostaden och att till exempel kunna promenera i närheten av träd eller vatten. Välskötta parker skattas högt. Om grönskan inte finns där vi bor och lever, eller om parkerna missköts, upplevs det mycket negativt. I stadsmiljöer där det är ont om parker och långt till naturen tycker invånarna att det är värt att lägga ansenliga summor på att skapa gröna miljöer. Här vill jag jobba Att ha fönster som vetter mot träd, vattendrag och parker bidrar till en bättre arbetsmiljö för anställda på kontor. Bland annat trivs de bättre på sina jobb och är mer nöjda med sina resultat i arbetet än de som saknar sådana omgivningar. Parker kan alltså bidra till att göra arbetsplatser och företag framgångsrika. Därför är kontorslokaler i dessa lägen populära. Hyresnivåerna är högre där än för kontor i andra lägen. Här vill jag växa upp Barnvänliga städer är attraktiva städer för alla. Familjer väljer gärna bostadsområden där det finns sådant som de tycker är bra för barnens lek, utveckling och hälsa. Närheten till parker och natur spelar stor roll. Lekplatser som ligger nära gröna, skogslika områden används mer än andra. Barnen upplever dem som roligare och vuxna tycker det är trivsammare än om det inte finns inslag av natur. Barn är den grupp som mest använder naturlig vegetation nära bostäder. Hit vill jag komma Attraktiva parker och stråk inne i städerna minskar biltrafiken. Dels kan fritidsresorna minska om det finns tillgång till attraktiva parkrum i staden. Dels kan många parker och gröna stråk göra att människor väljer att cykla i större utsträckning. En stads parker eller natursköna läge nära vatten är också viktiga attraktioner. Turister lockas till publika parker, trädgårdar och stränder. Det genererar inkomster. 11

12

13 checkbox1 klimat Smartare tjänster Grönblå infrastruktur är en lönsam investering. Ekosystem i staden har funktioner som filtrerar luften, minskar bullernivåer samt dränerar och renar regnvatten. Växtlighet renar stadsluften från föroreningar. Våtmarker och stora träd har särskilt många fördelar. Kostnaderna för att hantera regnvatten kan sänkas drastiskt om vattnet kan absorberas och filtreras i vattendrag, våtmarker, icke hårdgjorda ytor och vegetation. Varje enskilt stadsträd kan ge besparingar på tusentals kronor. Mindre påverkan Den urbana grönskan kan bidra till att hantera de pågående klimatförändringarna och även minska städernas påverkan på den globala uppvärmningen. Vegetationens utjämning av temperatur leder till minskad användning av energi och mindre utsläpp av växthusgaser. Stora trädvolymer i städer tar upp koldioxid och minskar därmed mängden som når atmosfären. Utan drastiska åtgärder riskerar den globala uppvärmningen att skada både människor och miljö och skapa enorma samhällskostnader. Bättre luft Där det finns träd är luftkvaliteten bättre än i resten av staden. Lägre temperatur i grönområden ger upphov till en svag vind som skapar temperaturutjämning, luftcirkulation och förbättrad stadsluft. I urbana miljöer med för lite parker och vattenytor kan temperaturen däremot höjas och försämra luftkvaliteten. Träd, gröna tak och annan grönska nära husen jämnar ut luftens temperatur och minskar behovet av både uppvärmning och luftkonditionering. Vinsterna är ekonomiska, ekologiska och även hälsomässiga. Större variation Ekosystem med många arter är stabila och kan bidra med fler funktioner utan att de utarmas. Stadens natur bidrar till den biologiska mångfalden eftersom parker och andra gröna urbana rum skapar förutsättningar för att olika arter ska kunna leva kvar i stadslandskapet. Det behövs stora, sammanhängande områden och stråk av hög kvalitet. Stor artrikedom ger också rika upplevelser. 13

14 källor Ekonomi Björkman, L-L. (2001). Fritidsodlingens omfattning och betydelse. Försöksresultat för fritidsodlare SLU 2001:7. Crompton, J. (2005). The impact of parks on property values: empirical evidence from the past two decades in the United States. Managing Leisure, 10, Dodds, R. & Joppe, M. (2001). Promoting urban green tourism: the development of the other map of Toronto. Journal of Vacation Marketing 7, Luttik, J. (2000). The value of trees, water and open spaces as reflected by house prices in the Netherlands. Landscape and Urban Planning, 48, Lövrie, K. (2003). Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement objekt, koncept och struktur. Doktorsavhandling, SLU, Alnarp. Van Leeuwen, E., Nijkamp, P. & de Noronha Vaz, T. (2009). The multi-functional use of urban green space. Serie Research Memoranda 0051, VU University Amsterdam, Faculty of Economics, Business Administration and Econometrics. Wolf, K.L. (2004). Nature in the Retail Environment: Comparing Consumer and Business Response to Urban Forest Conditions. Landscape Journal 23, Wolf, K. L. (2009). Strip malls, city trees, and community values. Arboriculture & Urban Forestry 35(1), Tillgänglig: Biz/StripMall_ArbUF.pdf Hälsa Barton, J. & Pretty, J. (2010). What is the best dose of nature and green exercise for improving mental health? A multi-study analysis. Environmental Science and Technology 44(10), Berman, M.G., Jonides, J. & Kaplan, S. (2008). The cognitive benefits of interacting with nature. Psychological Science 19(12), Björk, J., Albin, M., Grahn, P., Jacobsson, H., Ardö, J., Wadbro, J., Östergren, P-O. & Skärbäck, E. (2008). Recreational values of the natural environment in relation to neighbourhood satisfaction, physical activity, obesity and wellbeing. Journal of Epidemiology and Community Health 62(4). Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening 2, Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning 94(3-4), Hartig, T., Evans, G.W., Jamner, L.D., Davis, D.S. & Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. Journal of Environmental Psychology 23, Kaczynski, A.T., Potwarka, L.R., Smale, B.J.A. & Havitz, M.E. (2009). Association of Parkland Proximity with Neighborhood and Park-based Physical activity: variation by gender and age. Leisure Sciences 31(2), Ottosson, J. & Grahn, P. (2005). A Comparison of Leisure Time Spent in a Garden with Leisure time spent Indoors. On measures of Restoration in Residents in Geriatric Care. Landscape Research 30(1), Pretty, J., Peacock, J., & Hine, R. (2006). Green exercise: the benefits of activities in green places. The Biologist 53, Timpiero, A., Giles-Corti, B., Crawford, D., Andrianopoulos, N., Ball, K., Salmon, J. & Hume, C. (2008). Features of public open spaces and physical activity among children: Findings from the CLAN study. Preventive medicine 47(5), van den Berg, A. E., van Winsum-Westra, M., de Vries, S. & van Dillen, S.M. (2010). Allotment gardening and health: a comparative survey among allotment gardeners and their neighbor without an allotment. Environmental Health 9, 74. Ward Thomson, C., Aspinall, D. & Montarzino, A. (2008). The childhood factor: Adult visits to green places and the significance of childhood experience. Environment and Behavior 40(1), Livskvalitet Boldeman, C., Blennow, M., Dal, H., Mårtensson, F., Raustorp, A., Yuen, K. & Wester, U. (2006). Impact of preschool environment upon children s physical activity and sun exposure. Preventive Medicine 42, Coley, R.L., Kuo, F.E. & Sullivan, W.C. (1997). Where does community grow? The social context created by nature in urban public housing. Environment and Behavior 29(4), Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997). Ute på dagis. Stad & Land, Movium, Alnarp. Huang, S.-C. L. (2010). The impact of public participation on the effectiveness of, and users attachment to, urban neighbourhood parks. Landscape Research 35(5), Kuo, F. E. & Sullivan, W.C. (2001). Aggression and Violence in the Inner City. Environment and Behavior 33(4),

15 Kuo, F. E. (2003). The role of arboriculture in a healthy social ecology. Journal of Arboriculture 29(3), Kweon, B.-S., Sullivan, W.C. & Wiley, A.R. (1998). Green Common Spaces and the Social Integration of Inner-City Older Adults. Environment and Behavior 30(6), Larsson, M. (2009). Stadsdelsträdgård. Plats för gemenskap och kreativa processer. Doktorsavhandling, SLU Alnarp. Matsuoka, R. H. (2010). Student performance and high-school landscapes: Examining the links. Landscape and Urban Planning 97, Peters, K., Elands, B. & Buijs, A. (2010). Social interaction in urban parks: Stimulating social cohesion? Urban Forestry & Urban Greening 9(2), Rosenblatt, N. J., Kweon, B.-S. & Maghelal, P. (2008). The street tree effect and driver safety. ITE Journal on the web February 2008, Tillgänglig: Saldivar-Tanaka, L. & Krasny, M. E. (2004). Culturing community development, neighborhood open space, and civic agriculture: The case of Latino community gardens in New York City. Agriculture and Human Values 21(4), Sullivan, W.C., Frances, E.K. & Depooter, S.F. (2004). The fruit of urban nature. Environment and Behavior 36(5), Taylor, A.F., Wiley, A., Kuo, F.E., & Sullivan, W.C. (1998). Growing up in the inner city: Green spaces as places to grow. Environment and Behavior 30(1), Taylor, A.F., Kuo, F.E. & Sullivan, W.C. (2001). Coping with ADD: The surprising connection to green play settings. Environment and Behavior 33(1), Attraktivitet Dravigne, A., Waliczek, T.M., Lineberger, R.D. & Zajicek, J.M. (2008). The effect of live plants and window views of green spaces on employee perceptions of job satisfaction. HortiScience 43, Florgård, C. & Forsberg, O. (2006). Residents use of remnant natural vegetation in the residential area of Järvafältet, Stockholm. Urban Forestry & Urban Greening 5, Harnik, P & Welle, B. (2009). Measuring the Economic Value of a City Park System. The Trust for Public Land. Jansson, M. (2010). Attractive playgrounds: Some factors affecting user interest and visiting patterns. Landscape Research 35(1), Laverne, R. J. & Winson-Geideman, K. (2003). The influence of trees and landscaping on rental rates at office buildings. Journal of Aboriculture 29(5), Lee, S.-W., Ellis, C.D., Kweon, B.-S. & Hong, S.-K. (2008). Relationship between landscape structure and neighborhood satisfaction in urbanized areas. Landscape and Urban Planning 85(1), Lo, A. Y. & Jim, C. Y. (2010) Willingness of residents to pay and motives for conservation of urban green spaces in the compact city of Hong Kong. Urban Forestry & Urban Greening 9(2), Maas, J., Verheij, R. A., Spreeuwenberg, P. & Groenewegen, P. P. (2008). Physical activity as a possible mechanism behind the relationship between green space and health: A multulevel analysis. BMC Public Health 8, 206. Riggio, E. (2002). Child-friendly cities: good governance in the best interest of the child. Environment and Urbanization 14, Steffner, L. (2009). Värdering av stadsmiljöer en metod att mäta upplevelse. Doktorsavhandling, Lunds Tekniska Högskola, Lund. Stigsdotter, U. (2004). A garden at your workplace may reduce stress. Design & Health, Klimat Akbari, H. (2002). Shade trees reduce building energy use and CO2 emissions from power plants. Environmental Pollution 116(1), Alvey, A. A. (2006). Promoting and presenting biodiversity in the urban forest. Urban Forestry and Urban Greening 5(4), Benedict, M. A. & McMahon, E. T. (2006). Green Infrastructure: smart conservation for the 21st century. Renewable Resources Journal, autumn, Bolund, P. & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological Economics 29(2), Cao, X., Onishi, A., Chen, J. & Imura, H. (2010). Quantifying the cool island intensity of urban parks using ASTER and IKONOS data. Landscape and Urban Planning 96(4), Dimoudi, A. & Nikolopoulou, M. (2003). Vegetation in the urban environment: microclimatic analysis and benefits. Energy and Buildings 35, Gill, S., Handley, J., Ennos, R. & Pauleit, S. (2007). Adapting cities for climate change: the role of the green infrastructure. Built Environment 33(1), Jo, H.-K. & McPherson, E. G. (2001). Indirect carbon reduction by residential vegetation and planting strategies in Chicago, USA. Journal of Environmental Management 61, McPherson, E. G., Nowak, D., Heisler, G., Grimmond, S. Souch, C., Grant, R. & Rowntree, R. (1997). Quantifying urban forest structure, function, and value: the Chicago Urban Forest Climate Project. Urban Ecosystems 1, Millard, A. (2008). Semi-natural vegetation and its relationship to designated urban green space at the landscape scale in Leeds, UK. Landscape Ecology 23, Oberdorfer, E., Lundholm, J. Bass, B., Coffman, R.R., Doshi, H., Dunnett, N., Gaffin, S., Köhler, M., Liu, K.K.Y. & Rowe, B. (2007). Green Roofs as Urban Ecosystems: Ecological Structures, Functions, and Services. BioScience 57(10), Upmanis, H. (2000). The park has its own climate. Swedish Building Research 2, Xiao, Q. & McPherson, E.G. (2002). Rainfall interception by Santa Monica s municipal urban forest. Urban Ecosystems 6,

16 Den här argumentsamlingen består av forskningsrön, koncentrerade i korta argument. De visar att en grönblå stadsbyggnad, där man planerar staden på ett insiktsfullt och långsiktigt sätt utifrån såväl människors vällevnad som tillgången på god jord, vatten och grönska, är en hållbar stadsbyggnad. Argumentsamlingen bygger på kunskapssammanställningen i Stad & Land-boken Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad. Boken är i sin tur resultatet av ett projekt om värdet av en stads grönblå strukturer, som Lunds kommun bedrivit i samarbete med Movium och forskare vid SLU.