FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN

Transkript

1 PROTOKOLL 1/ Tid: kl. 19:30-21:55 Plats: s sessionssal FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Rubrik Sida 1 Konstituering av sammanträdet 4 2 Val av stadsfullmäktiges presidium 5 3 Val av ledamöter till stadsstyrelsen 7 4 Upptagande av ärende till behandling och val av ny vice ordförande för revisionsnämnden 5 Detaljplaneändring, 3:e stadsdelen, en del av kvarter 39 samt park- och idrottsområden (Magistervägen 9) 6 Utlåtande om regeringens proposition till lag om metropolförvaltningen 7 Förlust av valbarhet och val av ny förtroendevald (Rekiranta-Luukkonen) 8 Ställande av säkerhet för Kauniaisten Yrittäjät ry - Grankulla Företagare rf för att hyra kontorslokal (s.k. kimppakonttori ) 9 Fullmäktigemotion om möjligheten att införa systemet med Hjärtmärke

2 PROTOKOLL 1/ Närvarande: Ala-Reinikka Tapani ordf. Sederholm Camilla I vice ordf. Pesonen Juha II vice ordf. Alapappila Annukka Ant-Wuorinen Lauri Artjoki Risto Berg Finn Colliander-Nyman Nina Eklund Pertti Fellman Veronica Hallbäck Johan Hammarberg Johanna Herkama Pekka Jämsén Martta Karlsson-Finne Anna Lena Kivelä Marianne Kurkela Heikki Lamberg-Allardt Christel Laurila Pirjo Limnell Patrik Miettinen Taisto Nyberg Daniel Peltovirta Margit Rehn-Kivi Veronica Rintamäki-Ovaska Tiina Savander Johanna Skogster Alf Stenberg Stefan Stolt Sofia Sunabacka Ulf-Johan Vaenerberg Robert Viherluoto-Lindström Irmeli Wahlstedt Virva Nystén Tiina ersättare Tupamäki Olavi ersättare. Widén Torsten sd Söderlund Gun stadssekr. Jahnsson Markus inf.sekr Harju Marianna dir. för samhällstekn. Frånvarande: Johansson Johan Tuohioja Pauli Underskrifter Tapani Ala-Reinikka Gun Söderlund ordförande 1-2 sekreterare Veronica Rehn-Kivi ordförande 3-9

3 PROTOKOLL 1/ Behandlade ärenden 1-9 Protokollet justerat Protokolljusterare Ulf-Johan Sunabacka Virva Wahlstedt Protokollet hålls offentligt framlagt Grankulla Intygar Karola Nyman ansvarig för anslagstavlan

4 PROTOKOLL 1/ Konstituering av sammanträdet STF 1 STF - konstaterar att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nupprop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - väljer två protokolljusterare. Beslut: STF - konstaterade att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nupprop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - valde ledamot Ulf-Johan Sunabacka och ledamot Virva Wahlstedt till protokolljusterare.

5 PROTOKOLL 1/ Val av stadsfullmäktiges presidium 217/ /2014 STF 2 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Enligt 12 i den gällande kommunallagen väljer fullmäktige bland sina leda mö ter en ordförande och ett behövligt antal vice ordförande för full mäkti ges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandat tid. Ordföranden och vice ordförandena väljs vid samma valförrättning. Enligt 1 i fullmäktiges arbetsordning väljs fullmäktiges ordförande och två vice ordförande för två kalenderår. Enligt arbetsordningen kan full mäkti ge också besluta om en kortare mandatperiod. För fullmäktigeperioden valde fullmäktige ( 3) ett pre si di um för två år, d.v.s. för en mandatperiod som går ut i slutet av I regeringspropositionen om en ny kommunallag, som träder i kraft under 2015, föreslås att fullmäktiges följande mandatperiod ska inledas i början av juni valåret Ändringen genomförs så att följande kommunalval flyt tas från oktober 2016 till april Samtidigt föreslås att de nuvarande full mäk ti ge för sam lin gar nas mandatperiod förlängs till slutet av maj Således, och ifall Grankulla fortsättningsvis tillämpar samma två (2) år långa mandatperiod för presidiet som tidigare, bör fullmäktige välja ett nytt pre si di um för den återstående tvåårsperioden, dock i praktiken för en man dat tid som går ut i slutet av maj Om enhällighet inte uppnås i valet, kan det förrättas antingen som ma jo ritets val eller som proportionellt val. I majoritetsval har var och en av dem som deltar i valet lika många röster som det antal personer som ska väljas. Till ordförande väljs den som fått flest röster, till första vice ordförande den som fått det näst högsta röstetalet och till andra vice ordförande den som därnäst fått flest röster. Valet ska förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som ska väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till när mas te högre hela tal. Proportionellt val förutsätter i detta fall att nio leda mö ter kräver det. Proportionella val förrättas alltid med slutna sedlar. För eventuella pro portio nel la val har fullmäktige i enlighet med 27 i sin arbetsordning tillsatt en val nämnd för sin mandattid. STS: Fullmäktige utser en ordförande samt en första och en andra vice ord föran de för den återstående tiden av sin mandatperiod....

6 PROTOKOLL 1/ Ledamot Stenberg föreslog Veronica Rehn-Kivi till fullmäktigeordförande. Ledamot Miettinen föreslog att Tapani Ala-Reinikka väljs till ordförande. Ledamot Stenberg framförde krav på att valet av fullmäktiges presidium skulle förrättas som proportionellt val. Ordföranden frågade hur många som stödde förslaget om proportionellt valsätt och konstaterade efter handuppräckning att stödet överskred det minimiantal ledamöter (9) som krävs. Sammanträdet avbröts för förrättande av proportionellt val. Det proportionella valet av fullmäktiges presidium förrättades av den av fullmäktige tillsatta valnämnden. Vid valet, över vilket separat protokoll upprättades, konstaterades att följande tre (3) kandidater fick de högsta jämförelsetalen och därmed blev valda: Veronica Rehn-Kivi (20), Tapani Ala-Reinikka (15) och Juha Pesonen (10). Protokollet överlämnades till fullmäktiges ordförande, som meddelade valresultatet. Beslut: Fullmäktige valde Veronica Rehn-Kivi till fullmäktiges ordförande, Tapani Ala-Reinikka till första vice ordförande och Juha Pesonen till andra vice ordförande för återstoden av fullmäktiges mandattid. Bilaga 1 2 (protokoll över valförrättningen för proportionellt val av fullmäktiges presidium). Ordförande Rehn-Kivi tackade Tapani Ala-Reinikka, som varit ordförande under den föregående perioden, och tog över ordförandeskapet.

7 PROTOKOLL 1/ Val av ledamöter till stadsstyrelsen 217/ /2014 STF 3 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Enligt 19 1 mom. i kommunallagen väljs ledamöterna i stadsstyrelsen för full mäk ti ges mandattid, om inte fullmäktige beslutat om en kortare man dattid. Fullmäktige fastställde den stadsstyrelsens mandattid till två år, vil ket innebär att mandattiden gick ut vid slutet av år Enligt förslaget till en ny kommunallag väljer det nya fullmäktige, som väljs i april 2017 och inleder sin mandattid i juni 2017, de centrala fört roen deman na or ga nen vid ett fullmäktigemöte i juni I enlighet med detta och i det fall att fullmäktige traditionsenligt åter fastställer stadsstyrelsens mandat tid till två år, fortsätter den valda styrelsens mandattid i praktiken till och med juni Enligt stadens förvaltningsstadga har stadsstyrelsen sju (7) ledamöter som var och en har en personlig ersättare. Fullmäktige väljer bland sty rel se leda mö ter na en ordförande och en vice ordförande för stadsstyrelsen med iakt ta gan de av samma förfarande som vid val av fullmäktiges ordförande och vice ordförande. Enligt 4 a 1 mom. i jämställdhetslagen bör det sitta minst tre kvinnor och tre män i stadsstyrelsen. STS: Fullmäktige väljer sju ledamöter till stadsstyrelsen och en personlig er sätta re för var och en fram till utgången av den mandattid som inleds år Dessutom utser fullmäktige en ordförande och en vice ordförande för stadss ty rel sen för mandattiden.... Ledamot Stenberg föreslog följande kandidatpar till ledamöter i stadss tyrel sen: Berg Sunabacka, Hammarberg Colliander-Nyman, Sederholm Limnell och Stenberg Karlsson-Finne. Vidare föreslog han Finn Berg till stadsstyrelsens ordförande. Ledamot Miettinen framförde krav på att valet av stadsstyrelseledamöter skul le förrättas som proportionellt val. Ordföranden frågade hur många som stödde förslaget om proportionellt val sätt och konstaterade efter handuppräckning att stödet överskred det mi ni mian tal ledamöter (5) som krävs.

8 PROTOKOLL 1/ Sammanträdet avbröts för förrättande av proportionellt val. Det proportionella valet av stadsstyrelseledamöter förrättades av den av full mäk ti ge tillsatta valnämnden. Vid valet, över vilket separat protokoll upprät ta des, konstaterades att följande sju (7) kandidatpar fick de högsta jäm fö rel se ta len och därmed blev valda: Berg Sunabacka (20) Rintamäki-Ovaska Eklund (15) Stenberg Karlsson-Finne (10) Ant-Wuorinen Artjoki (7,5) Hammarberg Colliander-Nyman (6,666) Kivelä Alapappila (5) Sederholm Limnell (5) Protokollet överlämnades till fullmäktiges ordförande, som meddelade valresul ta tet. Ledamot Miettinen framförde krav på att valet av stadsstyrelsens ord fö rande skulle förrättas som proportionellt val. Ordföranden frågade hur många som stödde förslaget om proportionellt val sätt och konstaterade efter handuppräckning att stödet överskred det mi ni mian tal ledamöter (12) som krävs. Sammanträdet avbröts för förrättande av proportionellt val. Det proportionella valet av stadsstyrelsens ordförande förrättades av den av fullmäktige tillsatta valnämnden. Vid valet, över vilket separat protokoll up prät ta des, konstaterades att de två (2) kandidater som fick de högsta jäm fö rel se ta len och därmed konstaterades ha blivit valda var Finn Berg (20) och Tiina Rintamäki-Ovaska (15). Protokollet överlämnades till fullmäktiges ordförande, som meddelade valresul ta tet. Beslut: Fullmäktige valde sju ledamöter till stadsstyrelsen och en personlig er sätta re för var och en till utgången av den mandattid som inleds år 2015 samt en ordförande och en vice ordförande för samma mandattid enligt föl jande: Ordinarie ledamöter Finn Berg, ordf. Tiina Rintamäki-Ovaska, v. ordf. Stefan Stenberg Lauri Ant-Wuorinen Johanna Hammarberg Marianne Kivelä Camilla Sederholm Ersättare Ulf-Johan Sunabacka Pertti Eklund Anna Lena Karlsson-Finne Risto Artjoki Nina Colliander-Nyman Annukka Alapappila Patrik Limnell

9 PROTOKOLL 1/ Bilagor (protokoll över valförrättningen för proportionellt val av leda mö ter och ordförande i stadsstyrelsen).

10 PROTOKOLL 1/ Upptagande av ärende till behandling och val av ny vice ordförande för revisionsnämnden 217/ /2014 STF 4 Ledamot Stenberg meddelade att Johanna Hammarberg, som är vice ordfö ran de i revisionsnämnden, hade förlorat sin valbarhet i och med att hon ovan i 3 blivit vald till ledamot i stadsstyrelsen. Han föreslog att valet av ny vice ord fö ran de skulle tas upp till behandling av fullmäktige vid sammant rä det. Ordföranden frågade om fullmäktige enhälligt kunde besluta att ta upp ären det för behandling. Eftersom ingen av ledamöterna motsatte sig att ärendet togs upp till behan dling, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Ledamot Stenberg föreslog Veronica Fellman till vice ordförande i re vi si onsnämn den. Förslaget godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beslutade enhälligt att ta upp valet av ny vice ordförande för re vi si on snämn den till behandling, eftersom nämndens vice ordförande blivit vald till stadsstyrelseledamot och därigenom förlorat sin valbarhet till revi si on snämn den. Fullmäktige konstaterade att Johanna Hammarberg hade förlorat sin valbar het till revisionsnämnden samt valde Veronica Fellman till ny vice ord föran de i nämnden för den återstående mandattiden.

11 PROTOKOLL 1/ Detaljplaneändring, 3:e stadsdelen, en del av kvarter 39 samt park- och idrottsområden (Magistervägen 9) 44/ /2014 STF 5 Mer information: markanvändningsingenjör Matti Salminen, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Utgångspunkter och mål Utgångspunkten för detaljplaneändringen har varit att granska möj li ghe terna till en omfördelning av byggrätten och byggnadsytorna med hänsyn till om rå dets kulturhistoriska och landskapsmässiga värden och skydda det be fint li ga bostadshuset. Gällande Magistervägens bollplan uppdateras plan be teck nin gar na och planbestämmelserna utan att innehållet ändras. Detaljplaneändringen inleddes på markägarens ansökan som inkom Den föreslagna ändringen i detaljplanen går ut på att en del av det område som i detaljplanen anvisats som parkområde ändras till kvarter som rå de för småhus och ansluts till tomt 9. Det gamla bostadshuset på tom ten föreslås bli en skyddad byggnad, och därtill är avsikten att möj liggö ra tre nya bostäder inom det kvartersområde som bildas utan att byggrät ten eller våningsantalet ändras. Stadsstyrelsen beslutade i 169 att utarbeta en detaljplaneändring i enlighet med ansökan. Vid pla nerin gen säkerställs dessutom att de nya byggnaderna smälter in i miljön och har mo nierar med den skyddade byggnaden. Utöver detta beaktas tra fikbull rets inverkan på användningen av tomten. Programmet för deltagande och bedömning är daterat och har upp da te rats Inledandet av planändringen annonserades på sta dens anslagstavla och webbplats samt i tidningen KaunisGrani Kungörelsen och programmet för deltagande och bedömning skicka des per brev till grannfastigheternas ägare och innehavare Beskrivning av planområdet och planläggningsläget Planområdet omfattar tomt 9 samt park- och idrottsområden i kvarter 39 i 3:e stadsdelen på adressen Magistervägen 9/Magistergränden 1. Om rådets areal är 9180 m2. Hälften av området är i privat ägo, hälften ägs av sta den. På tomt 9 finns en bostadsbyggnad från 1906 (Villa Rauhala). Bygg na den är välbevarad och enligt Grankullas byggnadsinventering kultur his to riskt värdefull. I anslutning till bostadsbyggnaden finns en eko no mibygg nad, ett skjul och en välskött trädgård som tillsammans med infarten bil dar en harmonisk helhet med bostadshuset. Enligt byggnads- och lägen hets re gist ret är bostadshusets areal 190 m2 vy och eko no mi bygg nadens ca 40 m2 vy. I idrottsområdet ingår Magistervägens bollplan med sandyta, som på östra kan ten gränsar till ett öppet dike. Ett högt stängsel har uppförts i bollp-

12 PROTOKOLL 1/ lanens södra ända. Enligt idrottsbyrån kommer behovet av området att vara oförändrat i framtiden, varför det inte finns behov av en större om rå desreser ve ring. Planläggningsläge I landskapsplanen för Nyland, som miljöministeriet fastställt , har pla nom rå det anvisats för tätortsfunktioner. I etapplandskapsplan 2, som mil jö mi nis te riet fastställt , har området anvisats som ett område av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön (RKY 2009). I markdispositionsplanen 2004 (Masu 2), godkänd av Grankulla stads fullmäk ti ge , har området reserverats dels som bostadsområde do minerat av småhus (AP), dels som närrekreationsområde (VL). Pla nområ det har betecknats som en kulturhistorisk miljö av riksintresse. På om rådet finns en värdefull byggnad. För tomt 9 inom planområdet gäller en fastställd detaljplan, där tom ten har anvisats som kvartersområde för dels fristående, dels kopp lade småhus samt för radhus (AOR3) med exploateringsgraden e=0.25. Det högs ta tillåtna antalet våningar är två (II). Källarvåningar som hu vud sa kligen byggs ovan jord är inte tillåtna. Antalet bilplatser ska vara minst två per bostad. För de övriga områdena gäller en fastställd de taljplan; dessa har betecknats som parkområde (P), inom vilket man anvisat ett idrottsområde (U). Utdrag ur gällande detaljplan delas ut som bakgrunds ma te rial. Utkast till ändring av detaljplanen Utkastet till ändring av detaljplanen var framlagt Under framläggningstiden kom det in tre utlåtanden och en skriftlig åsikt. Utlå tan de na innehöll förslag om en precisering av skyddsbeteckningen för kvar ter som rå det, en granskning av byggrätten och byggplatserna, samt ett med de lan de att byggkostnaderna för dagvattenlinjen inte hör till HRM. I den framförda åsikten togs det ställning till VL-områdets bevarande och sköt sel samt föreslogs antingen att bestämmelserna preciseras för grönom rå det eller att området anvisas för tilläggsbyggande. Efter utkaststadiet har planbeteckningarna för kvartersområdet med friståen de småhus ändrats till AO-1/s och skyddsbeteckningen som gäller kvar ter som rå dets miljö har preciserats. Antalet byggnader har minskats från tre bostäder till två. Närrekreationsområdets gräns har preciserats. Till förs la get till detaljplaneändring har lagts en bindande tomtindelning. Förslag till ändring av detaljplanen Förslaget till ändring av detaljplanen var framlagt Un der framläggningstiden kom det in sju utlåtanden men inga skriftliga anmärk nin gar. Sammandrag av utlåtandena jämte genmälen delas ut som bak grunds ma te rial. Mellersta Nylands landskapsmuseum föreslog en pre cisering av planbeteckningen AO-1/s med kravet att även de nya byggna der na ska harmoniera med miljön. Närings-, trafik- och miljöcentralen i

13 PROTOKOLL 1/ Ny land konstaterar i sitt utlåtande att planbeteckningen sä-1 för följ drik tighe tens skull ska ändras så att den överensstämmer med miljöministeriets fö rord ning av De övriga utlåtandena innehöll inga an märk ningar mot planens innehåll. Kravet att även de nya byggnaderna ska harmoniera med miljön har förts in i de allmänna bestämmelserna i förslaget till ändring av detaljplanen. För att planen ska vara så lätt som möjligt att tolka står beteckningen sä-1 kvar gällande ekonomibyggnaden som ska bevaras, trots att denna beteck ning avviker från förordningen. Miljöministeriets förordning om be tecknin gar som används i planer enligt markanvändnings- och bygglagen omfat tar endast skyddsbeteckningar och byggnaden ifråga har inte be tecknats som skyddad byggnad. Ekonomibyggnaden har visserligen en be tydel se för gårdens helhetsintryck, men den besitter inte ett sådant kul tur histo riskt värde som skulle utgöra en grund för att skydda den. Plan bes krivnin gen har kompletterats. Ändring av detaljplanen Markanvändningsenheten har berett en ändring av detaljplanen. De talj plane kar tan med bestämmelser ingår i bilaga 1 och beskrivningen av de taljpla neän drin gen i bilaga 2. Till förslaget till detaljplaneändring anknyter en bin dan de ändring i tomtindelningen för att bilda tomt 12 i kvarter 39 i stads del 3. Tomtindelningskartan ingår i beskrivningen som bilaga. Kvartersområde för fristående småhus, där miljön bevaras Tomt 12, som bildas i och med detaljplaneändringen, anvisas som kvar tersom rå de för fristående småhus, där miljön bevaras (AO-1/s). Den gamla bos tads bygg na den på tomt 12, som bildas, förses med en skydds be teckning (sr-1) och anvisas 190 m2 vy byggnadsrätt för en (1) bostad i två (II) vå nin gar. Den befintliga ekonomibyggnaden (t) ska bevaras och ges därför beteckningen sä-1. Den anvisas 40 m2 vy byggnadsrätt i en (I) våning. För det befintliga skjulet har en byggnadsyta anvisats i tomtens nordöstra hörn (t I 25). På den södra och västra delen av tomt 12, som bildas, har byggnadsytor an visats för bostadshus bestående av en bostad per hus i högst två vå ningar och högst 215 m2 vy (1 II 215) samt ekonomibyggnader om en våning och högst 45 m2 vy (t I 45). Den nya tomten som bildas har anvisats två anslutningar till Vilhelmsvägen och ett förbud mot infart med fordon från Helsingforsvägen. I planen anvisas en områdesdel reserverad för underjordisk ledning som går genom kvar te ret och följer den existerande dagvattenlinjen. Det trädbestånd som är värdefullt med avseende på landskapet ska be varas. Innan bygglov beviljas ska det förrättas en trädbesiktning i området. Rekreations- och gatuområden Det lilla vårdade naturskogsområdet i planområdets västra del har be teck-

14 PROTOKOLL 1/ nats som närrekreationsområde (VL). I områdets norra del har anvisats en park (VP), och den befintliga bollplanen har betecknats som riktgivande om rå de för idrotts- och rekreationsanläggningar (vu). Det befintliga trädbes tån det på VL- och VP-områdena ska bevaras så att endast ingrepp som är nödvändiga ur landskapsvårdens synvinkel tillåts. Ett litet område i planområdets västra hörn har betecknats som ga tuom råde för att möjliggöra den redan utbyggda gatusträckningen. Åtgärder för att bevara de kulturhistoriska värdena samt byggsätt Planen omfattar bestämmelser som har som mål att bevara områdets kultur his to ris ka värden och styra hur området byggs ut. Inom kvar ter som rådet för fristående småhus ska miljön bevaras. Det för gårdsplanen och träd går den kännetecknande artbeståndet, utsiktsaxlarna söderut och väste rut från den skyddade byggnaden samt infartsvägen ska bevaras. Gårdar nas utformning, beläggningsmaterialen och all ny växtlighet ska an passas till de särdrag som bevaras så att kvartersdelen utgör en enhetlig helhet. Villa Rauhala klassificeras som en kulturhistoriskt och med tanke på miljön vär de full byggnad. Byggnaden eller en del av den får inte rivas, och i den får inte göras sådana reparations-, ändrings- eller tillbyggnadsarbeten som för säm rar byggnadens historiska värde. Reparations- och än dring sar be tena ska vara sådana att byggnadens särdrag bevaras (sr-1). Den befintliga eko no mi bygg na den klassificeras som en byggnad som ska bevaras och som är viktig för gårdsområdets helhetsutseende (sä-1). De nya byggnaderna ska till arkitektur, material och färgsättning har moniera med den skyddade byggnaden vid samma gårdsplan och dess miljö. Hu sen ska ha sadeltak och det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara trä. Eko no mi bygg na der na ska vara fristående från bostadsbyggnaderna. Vid pla ne rin gen av det bostadshus som ligger längst till väster i kvarteret ska den närbelägna bollplanen beaktas. Planen innehåller dessutom bes tämmel ser som gäller bullerskydd på bostadsgårdar. Dimensionering Planområdets totala areal är 9180 m2. För området har anvisats 775 m2 vy byggrätt. Den tomt som bildas är 5068 m2 stor, och exploateringstalet är e=0.15. Kvartersdelens totala byggrätt minskar med två kvadratmeter vå ning sy ta. I AO-1/s-kvartersområden ska det reserveras minst två bilp latser per bostad. Köp av de områden som krävs för att förverkliga detaljplanen Vid sitt möte godkände samhällstekniska nämnden ett föravtal om köp av fastighet, enligt vilket staden köper de områden som i än dringsförs la get betecknas som närrekreationsområde (VL) och gatuområde, samt den del av gatuområdet som inte omfattas av ändringsförslaget, av en privat fastighetsägare enligt den ersättningsgrund för fastighetsköp som gäller allmänna områden. Köpet gäller två outbrutna områden av fas-

15 PROTOKOLL 1/ ti ghe ten med en sammanlagd areal om ungefär 730 m2 och en köpesumma om sammanlagt Föravtalet om köp av fastighet un der teck na des Närmare information om de områden köpet gäl ler finns i bakgrundsmaterialet. STS: Beslut: Fullmäktige beslutar att godkänna förslaget till ändring av detaljplanen gällan de en del av kvarter 39 samt park- och idrottsområden i 3:e stadsdelen (Ma gis ter vä gen 9), som innehåller en bindande ändring i tomtindelningen, i den form den presenteras i bilagan. Beslutsförslaget godkändes.

16 PROTOKOLL 1/ Utlåtande om regeringens proposition till lag om metropolförvaltningen 11/ /2014 STF 6 Mer information: stadsdirektör Torsten Widén, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Regeringen har i sitt strukturpolitiska program fastställt att metro po lom rå dets konkurrenskraft ska säkerställas, segregation förhindras och planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken effektiviseras ge nom kommunsammanslagningar i området och genom att det tillsätts en metropolförvaltning. Det högsta beslutsfattande organet i met ro pol förvalt nin gen ska vara ett fullmäktige som utses genom val. Finansministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att bereda lags tift nin gen kring metropolförvaltningen. Arbetsgruppen skulle bland annat bereda förslag till en förvaltnings modell för metropolförvaltningen och ord nan det av finansieringen och beslutsfattandet samt förslag om met ropol för valt nin gens regionala behörighet och de uppgifter som met ro pol förvalt nin gen skulle sköta. Slutrapporten skulle överlämnas före i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen gav sin mellanrapport , och Grankulla fullmäktige gav sitt utlåtande ( 30). På basis av utlåtandena om mellanrapporten fastslog regeringen i samband med budgetmanglingen den 28 augusti 2014 att man inom met ro polom rå det grundar en metropolförvaltning som speciellt ska lösa problem i ans lut ning till markanvändning, boende och trafik. Avsikten är att met ropol för valt nin gen startar i samband med kommunalvalet 2017 och omfattar met ro po lom rå dets MBT-avtalskommuner, dvs. Helsingfors, Esbo, Vanda, Gran kul la, Sibbo, Kervo, Tusby, Träskända, Kyrkslätt, Vichtis, Nurmijärvi, Mänt sä lä, Hyvinge och Borgnäs. Förutom dessa kommuner kan även Borg å och Lojo, om de så önskar, ansluta sig till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen planeras att få till uppgift att utarbeta och verkställa en metropolplan samt sköta följande uppgifter inom offentlig förvaltning: pla ne ring och skötsel av kollektivtrafiken (HRT), HRM:s miljöärenden samt upp gif ter som överförs från Nylands förbund. Om en fungerande bos tadspo li tik och metropolförvaltningens övriga uppgifter ska överenskommas i sam band med den fortsatta lagberedningen. Metropolförvaltningen ska ga ran te ras en av kommunerna oberoende finansieringslösning med hjälp av de nuvarande samkommunernas inkomster, statsandelar och en fi nansiering supp gö rel se som preciseras under beredningen. Met ro pol för valt ningen kommer inte att ha någon egen beskattningsrätt. Met ro pol för valt ningen får ett fullmäktige, som väljs genom val med hänsyn till regional och par ti po li tisk representativitet. Utkastet till regeringsproposition har beretts i samarbete av ministeriernas tjäns te män. Partiernas partisekreterare har bearbetat det tilltänkta val syste met. Enligt begäran om utlåtande har utkastet till regeringsproposition än nu inte slutligen godkänts av de politiska beslutsfattarna. Utkastet är än

17 PROTOKOLL 1/ så länge bristfälligt för konsekvensbedömningens del och kommer att komp let te ras utifrån utlåtandena. Finansministeriet ber bl.a. kommunerna lämna utlåtanden om utkastet till re ge rings pro po si tion samt om den tillhörande statsrådsförordningen om stats bi drag till metropolförvaltningen senast kl I brevet med begäran om utlåtande understryks att utkastet till re ge rings pro po sition tills vidare är bara ett tjänstemannaförslag. Begäran om utlåtande och ut kas tet till regeringsproposition om metropolförvaltningen kan läsas i sin hel het på webbadressen dex.jsp. Kommunerna uppmanas att bedöma utkastet, förutom ur den egna kommunens synvinkel, också med tanke på metropolområdet som helhet. Stadens utlåtande har utarbetats så att det följer dispositionen i be gäran om utlåtande. Stadsstyrelsens beslutsförslag har kommit till efter omröstning i fråga om punk ter na 1d. och 1e, där ledamot Ant-Wuorinens förslag att staden skulle fö res prå ka ett metropolfullmäktige som väljs genom direkta val (1d.) och att staden skulle förespråka en lösning med tre valkretsar i stället för en (1e.), förlorade med rösterna 4 2 (Ant-Wuorinen, Rintamäki-Ovaska). STS: Fullmäktige beslutar att ge följande utlåtande till finansministeriet om re gerings pro po si tio nen med förslag till lag om metropolförvaltningen: 1a. Syftet med och målsättningarna för metropolförvaltningen Såsom Grankulla stad har konstaterat i sina tidigare utlåtanden i ans lutning till ärendet, anser staden att regionalt samarbete är nödvändigt och att Helsingforsregionens tillväxtförväntningar och framgång i den in ter natio nel la konkurrensen kräver en samsyn i regionen och förmåga att agera uti från den. Grankulla stad anser dock att skötseln av de strategiska uppgif ter som gäller planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken i re gio nen inte kräver något separat system för självstyre, som oundvikligen le der till mer invecklad förvaltning och dunklare ansvarsfördelning. Ur kommunernas och den kommunala självstyrelsens synvinkel är sa marbe tet mellan kommunerna och staten med sina nuvarande strukturer ett be tyd ligt mer eftersträvansvärt och dessutom effektivare alternativ än skapan det av nya förvaltningsstrukturer. Den hybridartade regionala självs tyrel seen het som remissinstanserna nu ska uttala sig om leder tvärtom till att demokratin försvagas och beslutsfattandet fjärmas från befolkningen samt att åtminstone små kommuner förlorar sina möjligheter att påverka. Det ta innebär också att kommuninvånarna i området hamnar i helt ojämlik ställ ning i förhållande till invånare i resten av Finland. 1b. Metropolförvaltningen och dess emskommuner (2 3 ) Grankulla anser att metropolförvaltningen bör omfatta minst hela lands kapet Nyland. Den föreslagna avgränsningen splittrar landskapet samt försvå rar samarbetet mellan kommunerna och utvecklandet av hela lands ka-

18 PROTOKOLL 1/ pet. Nästan alla kommuner i området är i fråga om samhällsstrukturen kopp la de till det s.k. kärnområdet och bildar på grund av t.ex. områdets fram ti da befolkningstillväxt ett funktionellt regionalt pendlings-, ar betsmark nads- och bostadsmarknadsområde. 1c. Metropolförvaltningens verksamhetsområde och uppgifter som överförs till metropolförvaltningen (4 samt lagförslagen 2 20 som ingår i propo si tio nen) Enligt propositionen består metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak av pla ne rings- och utvecklingsarbete i centrala MBT-frågor på strategisk nivå. Det säger sig självt att avgränsningarna av och innehållet i eventuella andra uppgifter som överförs till metropolförvaltningen bör övervägas mycket no ga för att undvika en förvaltning som sväller i onödan och medför överlapp nin gar. Om metropolförvaltningen blir en myndighet med flera sektorer visserligen endast för skötseln av uppgifter på strategisk nivå kommer för valt nin gen av dessa att kräva flera separata organ och en omfattande or ganisati on för beredning av beslut. Farhågan är då att det uppstår överlap pan de, ineffektiva strukturer samt framför allt att kostnaderna för förvalt nin gen ökar. I regeringspropositionen har antalet anställda i met ro polför valt nin gen uppskattats till ca 500, vilket åtminstone på kort sikt och under en övergångsperiod innebär ett ökat antal årsverken jämfört med dagens läge. Det är mycket osäkert om verksamheten blir mer re sul tat bringan de jämfört med mellankommunalt samarbete. Med tanke på det kommunala förvaltningssystemet och den kommunala de mo kra tin är det betänkligt att den föreslagna metropolförvaltningen och vår dre for men fråntar kommunerna en väsentlig del av deras uppgifter. Ans va ret för lejonparten av de offentliga serviceuppgifterna ligger nu på pri mär kom mu nen, som har allmänna befogenheter och fungerar väl i fråga om demokrati och politiskt ansvar, medan det föreslagna nya för valt ningssys te met för omsorgstjänsternas del bygger på s.k. traditionella sam kommuner och för MBT-frågornas del på en samkommun vars fullmäktige väljs ge nom direkta val. Den förstnämnda modellen innebär vissa utmaningar i frå ga om demokratin, men även metropolförvaltningen är problematisk i det hänseendet. Om metropolfullmäktige och även social- och häl sovårds för valt nin gen med sina starka mandat, som baserar sig på lags tiftning, bara ansvarar för vissa begränsade uppgifter och finansierar sin verk sam het med avgifter som tas ut från kommunerna, uppstår en up penbar risk att deloptimering träder in i stället för den samhällspolitiska styrning som bygger på traditionell kommunal helhetsbedömning. De nya sam kom muner na får en sådan rätt att använda skattemedel som kommuner na uppbär att man nästan kan tala om självständig rätt till bes kattning. Det här kan komma att utgöra ett oöverstigligt hinder för styrning och sa ne ring av den offentliga ekonomin. 1d. Metropolfullmäktige (5 ) Grankulla stad stöder inte förslaget om ett metropolfullmäktige som tillsätts ge nom direkta val utan förespråkar en traditionell förvaltningsmodell i form av en samkommun, där beslutsfattandet och inflytandet bygger på indirekt de mo kra ti och där ansvaret därigenom ligger hos emskommunerna.

19 PROTOKOLL 1/ Även ur kommuninvånarnas synvinkel är det svårt att se hur de komp li cera de nya förvaltningsstrukturerna ens skulle locka människorna att rösta. Frå gan om huruvida den högsta beslutanderätten i samkommunen ska utö vas av fullmäktige eller samkommunsstämma avgörs i grundavtalet, inte i lag. 1e. Metropolval (7 13 ) Om metropolfullmäktige trots Grankullas motstånd tillsätts genom direkt val, är det naturligt att valet förrättas enligt samma grundprincip och sam tidigt som kommunalvalet, och att förslaget tryggar den grundlagsenliga prin ci pen om kommunal självstyrelse när det gäller kommunernas mi ni mire pre sen ta ti on. Grankulla stöder lösningen med en enda valkrets. Det finns all anledning att införa noggrannare bestämmelser om till sät tandet av metropolvalnämnden än bara en hänvisning till vallagens bes tämmel ser om den kommunala centralvalnämnden. Också i övrigt definieras den inbördes uppgiftsfördelningen mellan metropolvalnämnden och den kom munala centralvalnämnden rätt diffust i lagförslaget. Bestämmelsen i mo ti ve rings de len om maximiantalet kandidater bör för klarhetens skull ingå också i lagen. I 12 3 mom. i lagförslaget används en ny term namnse rie, som ter sig oklar. 1f. Invånarnas möjligheter till deltagande och inflytande (14 16 ) Det är självklart att invånarnas möjligheter till deltagande och inflytande ska tryggas genom att man iakttar kommunallagens bestämmelser om rätten att delta och påverka samt om information mm. 1g. Metropolavtalet (17 ) Metropolavtalet, som ingås för statsrådets mandatperiod och sam man fattar de av kommunerna och staten överenskomna åtgärderna för upp fyl lande av strategiska mål och finansieringen av dem, bör anses vara än da målsen ligt. För klarhetens skull bör metropolavtalet ingås endast mellan kommuner na och staten. 1h. Fastställandet av kommunernas betalningsandelar och statens fi nansiering av metropolförvaltningen (18 19 samt utkastet till statsrådets förord ning om statsunderstödet till metropolförvaltningen) Staden anser att metropolförvaltningens kostnader och statens fi nansiering av metropolförvaltningen fortfarande har utretts alldeles för lite för att det ska gå att ändamålsenligt ta ställning till finansieringen. Staden anser dock att statsbidraget för skötseln av eventuella nya lagstadgade uppgif ter som åläggs kommunerna inte får vara beroende av prövning, utan sta ten bör ersätta kommunerna för alla nya uppgifter till fullt belopp. Re gerin gens i sig nödvändiga mål som handlar om att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och åtgärda hållbarhetsunderskottet uppfylls inte genom ändringar i förvaltningsstrukturerna, om de lagstadgade skyl di ghe terna förblir oförändrade eller till och med ökar.

20 PROTOKOLL 1/ m. Utvidgning av metropolområdet Grankulla stad anser att området bör omfatta hela landskapet. 1p. Lagens konsekvenser I fråga om lagens konsekvenser hänvisar fullmäktige till sitt i början av ut lå tan det uttalade starka tvivel om att denna lag utgör ett effektivare sätt att åstadkomma den positiva utveckling som målas upp i motiveringsdelen än den nuvarande modellen, där samarbetet mellan kommunerna och mel lan dem och staten utvecklas målmedvetet inom ramen för de exis teran de strukturerna. 2. Ändringar i markanvändnings- och bygglagen, metropolplanens verk ningar mm. I målen för metropolplanläggningen ingår flera saker som är värda att unders tö da. Sådana är bl.a. utnyttjandet av områden som är fördelaktiga för sam hälls struk tu ren, kostnadseffektiva trafiklösningar, utnyttjandet av utbyggd infrastruktur (också kommunalteknik och energinätverk) till fullo innan nya områden börjar byggas ut, jämn spridning av olika bostadstyper och besittningsformer i samhällsstrukturen, bedömning av huruvida det finns tillräckligt med tomter reserverade för boende som en del av planlägg ning sö ver sik ten samt, allt som allt, utveckling av beslutssystemet så att det blir mer bindande än idag i regionala frågor. Det bör dock ob ser veras att målen kan uppnås eller har redan uppnåtts med hjälp av nu varan de samarbetsformer utan nya förvaltningsnivåer eller organ. Den föreslagna ändringen av planläggningssystemet är behäftad med mån ga oklarheter och stora farhågor om att planläggningen trots am bitioner i motsatt riktning blir ännu styvare och mer invecklad. Detta har vi inte råd med om vi strävar efter en dynamisk utveckling i regionen. Inom planläggning och byggande handlar det om delvis motstridiga mål: Å ena sidan vill man försnabba och förenkla processerna, å andra sidan öka kont rol len. Då behövs det tydliga gränser i uppgiftsfördelningen: den regionala planen styr områdesanvändningen på ett bindande sätt, men detalj pla ne rin gen som bygger på den regionala planen är flexibel, och fak torer som förhindrar eller fördröjer kompletterande byggnation kan elimineras ur lagstiftningen. 2a. Metropolplanens styrnings- och rättsverkningar som ett led i plan läggnings sys te met I remissmaterialet framhålls att den nuvarande landskapsplanens styrande ef fek ter är otillräckliga. Det är dock möjligt att stärka landskapsplanens bin dan de effekt och den preciserande planeringen till behövliga delar utan att skapa en ny planläggningsnivå. Landskapsplaneringen har de facto varit stadd i utveckling och kan utvecklas vidare i samma riktning: t.ex. etapp laner na fokuserar på vissa delområden, och områdesvisa be teck ningar behandlas i samråd på detaljplanenivån. Dessutom innehåller redan den nuvarande lagstiftningen en förpliktelse att utarbeta en gemensam ge-

21 PROTOKOLL 1/ ne ral plan för huvudstadsregionen. Staden anser att det föreslagna planlägg nings sys te mets rättsverkningar förefaller att ha utretts bristfälligt. En ny typ av plan mellan landskaps- och generalplaneringen leder till ökade överlappningar och större behov av planläggningsresurser. Det är också bäddat för oklarheter, om metropolplanen ställvis också ska fungera som generalplan. Det här kräver också en hel del sakkunskap av plan läggar na när det gäller stora områden, vilket ohjälpligt påverkar tidsplanerna inom planläggningen och bl.a. ökar behovet av utlåtanden. Det stämmer att det regionala samarbetet också i sin nuvarande skepnad kräver mycket re sur ser i kommunerna, men även vid beredningen av metropolplanen behövs det fortsättningsvis omfattande samarbete. Detta torde dock inte vara det egentliga problemet, utan det centrala är att stärka det bindande besluts fat tan det i regionala frågor. Det är också möjligt att metropolplanens avvikande presentationssätt och nog grann het tillsammans med varierande innehållskrav skulle försämra pla nens enhetlighet och försätta områdena och markägarna i en inbördes ojäm lik ställning. 2b. Metropolplanens sammansättning av två delar, en plandel och en gemom fö ran de del Det nuvarande frivilliga samarbetet har kritiserats för långsamma resultat, och det är uppenbarligen just på den här punkten man söker förbättring ge nom att metropolplanen föreslås innehålla en ge nom fö ran de del/verkstäl li ghets del. Projekt inom markanvändning, boende och trafik är dock till sin natur långsamma och dessutom beroende av många andra faktorer än kom munala eller statliga beslut. Det bör observeras att det också framhålls i remissmaterialet gällande metropolförvaltningen att effekterna syns först på lång sikt. Det väsentliga är alltså att skapa förutsättningar för önskad utveckling genom planläggning och främja genomförandet av planen på avtalsbasis. Trots motsatta avsikter verkar metropolplanens ge nom föran de del vara ett styvt och osmidigt instrument med tanke på byggprojekt som ofta kräver snabba reaktioner. Också idén om en flexibel ar bets fördel ning mellan bestämmelserna i genomförandedelen och metropolavtalet kan antas orsaka förvirring. Tydligt upplagt avtalssamarbete i fråga om prio ri te rin gar och tidsscheman gör det möjligt att smidigt och snabbt anpas sa sig till föränderliga lägen, då man förverkligar den gemensamma regionala målbilden. Det i remissmaterialet nämnda gemensamma organet för utarbetande av metropolplanen och beredning av avtalsdelen torde mots va ra det nuvarande samarbetet kring markanvändning, boende och tra fik (MBT) och Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ). 2c. Fastställandet av metropolområdet som ett område i behov av pla nering samt överföring av planeringsbehovsärendena till met ro pol för valt ningen En regional instans för avgöranden som gäller planeringsbehov kunde vara ett fungerande sätt att hindra en okontrollerad utveckling av sam hällsstruk tu ren. Det är dock en arbetsdryg process att skapa gemensamma, en het li ga och rättvisa spelregler, och i praktiken kräver avgörandena alltid

22 PROTOKOLL 1/ även sådana lokal- och planläggningshistoriska kunskaper som inte finns hos en regional instans. Systemet minskar alltså inte arbetet i kom munerna och effektiverar inte heller verksamheten; utlåtandena och den prak tiska prövningen sköts fortsättningsvis av kommunerna. Detta förlänger behan dlings ti der na orimligt, och fler besvärsprocesser vore också att vänta. Att utfärda byggförbud för hela metropolområdet låter inte realistiskt. 3. Inverkan på andra lagförslag I fråga om bestämmelser som ska ingå i speciallagar föreslår Grankulla att la gen om vattentjänster inte ändras samt framhåller att arbets- och ansvars för del nin gen mellan metropolförvaltningen och Nylands förbund blir mycket oklar i bestämmelserna och kanske ännu oklarare i praktiken. Till slut Grankulla stadsfullmäktige konstaterar att det vore klokt att ännu fort sät ta beredningen i fråga om utvecklandet av strukturer och samar bets for mer för att trygga utvecklingen av metropolområdet, i stället för att med stor brådska driva igenom en lagstiftning som in ne håller så här många problem och öppna frågor.... Ledamot Miettinen, understödd av ledamot Tupamäki, föreslog följande tillägg till slutet av utlåtandet: Kommunerna bör höras vid den fortsatta bered nin gen av lagen. Förslaget godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beslutade att ge följande utlåtande till finansministeriet om rege rings pro po si tio nen med förslag till lag om metropolförvaltningen: 1a. Syftet med och målsättningarna för metropolförvaltningen Såsom Grankulla stad har konstaterat i sina tidigare utlåtanden i ans lutning till ärendet, anser staden att regionalt samarbete är nödvändigt och att Helsingforsregionens tillväxtförväntningar och framgång i den in ter natio nel la konkurrensen kräver en samsyn i regionen och förmåga att agera uti från den. Grankulla stad anser dock att skötseln av de strategiska uppgif ter som gäller planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken i re gio nen inte kräver något separat system för självstyre, som oundvikligen le der till mer invecklad förvaltning och dunklare ansvarsfördelning. Ur kommunernas och den kommunala självstyrelsens synvinkel är sa marbe tet mellan kommunerna och staten med sina nuvarande strukturer ett be tyd ligt mer eftersträvansvärt och dessutom effektivare alternativ än skapan det av nya förvaltningsstrukturer. Den hybridartade regionala självs tyrel seen het som remissinstanserna nu ska uttala sig om leder tvärtom till att demokratin försvagas och beslutsfattandet fjärmas från befolkningen samt att åtminstone små kommuner förlorar sina möjligheter att påverka. Det ta innebär också att kommuninvånarna i området hamnar i helt ojämlik

23 PROTOKOLL 1/ ställ ning i förhållande till invånare i resten av Finland. 1b. Metropolförvaltningen och dess emskommuner (2 3 ) Grankulla anser att metropolförvaltningen bör omfatta minst hela lands kapet Nyland. Den föreslagna avgränsningen splittrar landskapet samt försvå rar samarbetet mellan kommunerna och utvecklandet av hela lands kapet. Nästan alla kommuner i området är i fråga om samhällsstrukturen kopp la de till det s.k. kärnområdet och bildar på grund av t.ex. områdets fram ti da befolkningstillväxt ett funktionellt regionalt pendlings-, ar betsmark nads- och bostadsmarknadsområde. 1c. Metropolförvaltningens verksamhetsområde och uppgifter som överförs till metropolförvaltningen (4 samt lagförslagen 2 20 som ingår i propo si tio nen) Enligt propositionen består metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak av pla ne rings- och utvecklingsarbete i centrala MBT-frågor på strategisk nivå. Det säger sig självt att avgränsningarna av och innehållet i eventuella andra uppgifter som överförs till metropolförvaltningen bör övervägas mycket no ga för att undvika en förvaltning som sväller i onödan och medför överlapp nin gar. Om metropolförvaltningen blir en myndighet med flera sektorer visserligen endast för skötseln av uppgifter på strategisk nivå kommer för valt nin gen av dessa att kräva flera separata organ och en omfattande or ganisati on för beredning av beslut. Farhågan är då att det uppstår överlap pan de, ineffektiva strukturer samt framför allt att kostnaderna för förvalt nin gen ökar. I regeringspropositionen har antalet anställda i met ro polför valt nin gen uppskattats till ca 500, vilket åtminstone på kort sikt och under en övergångsperiod innebär ett ökat antal årsverken jämfört med dagens läge. Det är mycket osäkert om verksamheten blir mer re sul tat bringan de jämfört med mellankommunalt samarbete. Med tanke på det kommunala förvaltningssystemet och den kommunala de mo kra tin är det betänkligt att den föreslagna metropolförvaltningen och vår dre for men fråntar kommunerna en väsentlig del av deras uppgifter. Ans va ret för lejonparten av de offentliga serviceuppgifterna ligger nu på pri mär kom mu nen, som har allmänna befogenheter och fungerar väl i fråga om demokrati och politiskt ansvar, medan det föreslagna nya för valt ningssys te met för omsorgstjänsternas del bygger på s.k. traditionella sam kommuner och för MBT-frågornas del på en samkommun vars fullmäktige väljs ge nom direkta val. Den förstnämnda modellen innebär vissa utmaningar i frå ga om demokratin, men även metropolförvaltningen är problematisk i det hänseendet. Om metropolfullmäktige och även social- och häl sovårds för valt nin gen med sina starka mandat, som baserar sig på lags tiftning, bara ansvarar för vissa begränsade uppgifter och finansierar sin verk sam het med avgifter som tas ut från kommunerna, uppstår en up penbar risk att deloptimering träder in i stället för den samhällspolitiska styrning som bygger på traditionell kommunal helhetsbedömning. De nya sam kom muner na får en sådan rätt att använda skattemedel som kommuner na uppbär att man nästan kan tala om självständig rätt till bes kattning. Det här kan komma att utgöra ett oöverstigligt hinder för styrning och sa ne ring av den offentliga ekonomin.

24 PROTOKOLL 1/ d. Metropolfullmäktige (5 ) Grankulla stad stöder inte förslaget om ett metropolfullmäktige som tillsätts ge nom direkta val utan förespråkar en traditionell förvaltningsmodell i form av en samkommun, där beslutsfattandet och inflytandet bygger på indirekt de mo kra ti och där ansvaret därigenom ligger hos emskommunerna. Även ur kommuninvånarnas synvinkel är det svårt att se hur de komp li cera de nya förvaltningsstrukturerna ens skulle locka människorna att rösta. Frå gan om huruvida den högsta beslutanderätten i samkommunen ska utö vas av fullmäktige eller samkommunsstämma avgörs i grundavtalet, inte i lag. 1e. Metropolval (7 13 ) Om metropolfullmäktige trots Grankullas motstånd tillsätts genom direkt val, är det naturligt att valet förrättas enligt samma grundprincip och sam tidigt som kommunalvalet, och att förslaget tryggar den grundlagsenliga prin ci pen om kommunal självstyrelse när det gäller kommunernas mi ni mire pre sen ta ti on. Grankulla stöder lösningen med en enda valkrets. Det finns all anledning att införa noggrannare bestämmelser om till sät tandet av metropolvalnämnden än bara en hänvisning till vallagens bes tämmel ser om den kommunala centralvalnämnden. Också i övrigt definieras den inbördes uppgiftsfördelningen mellan metropolvalnämnden och den kom munala centralvalnämnden rätt diffust i lagförslaget. Bestämmelsen i mo ti ve rings de len om maximiantalet kandidater bör för klarhetens skull ingå också i lagen. I 12 3 mom. i lagförslaget används en ny term namnse rie, som ter sig oklar. 1f. Invånarnas möjligheter till deltagande och inflytande (14 16 ) Det är självklart att invånarnas möjligheter till deltagande och inflytande ska tryggas genom att man iakttar kommunallagens bestämmelser om rätten att delta och påverka samt om information mm. 1g. Metropolavtalet (17 ) Metropolavtalet, som ingås för statsrådets mandatperiod och sam man fattar de av kommunerna och staten överenskomna åtgärderna för upp fyl lande av strategiska mål och finansieringen av dem, bör anses vara än da målsen ligt. För klarhetens skull bör metropolavtalet ingås endast mellan kommuner na och staten. 1h. Fastställandet av kommunernas betalningsandelar och statens fi nansiering av metropolförvaltningen (18 19 samt utkastet till statsrådets förord ning om statsunderstödet till metropolförvaltningen) Staden anser att metropolförvaltningens kostnader och statens fi nansiering av metropolförvaltningen fortfarande har utretts alldeles för lite för att det ska gå att ändamålsenligt ta ställning till finansieringen. Staden anser dock att statsbidraget för skötseln av eventuella nya lagstadgade upp-