FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN

Transkript

1 PROTOKOLL 2/ Tid: kl. 19:30-20:55 Plats: s sessionssal FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Rubrik Sida 10 Konstituering av sammanträdet 4 11 Framställning till fullmäktige i Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo och Vanda om ändring av kommunindelningen 12 Driftsekonomidelens överskridningar av bindande verksamhetsbidrag samt investeringsdelens anslagsöverskridningar Överföring av oanvända investeringsanslag från 2014 till Höjning av kommuntillägget till stödet för privat vård av barn Skissplaner för Villa Breda servicecenter Utredning av möjligheten att producera stadens social- och hälsovårdstjänster på basis av ett konkurrensutsatt avtal Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Hammarberg) Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Sederholm) Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Fellman) Svar på fullmäktigemotion (personalens motivationstillägg) Svar på fullmäktigemotion (kartläggning av långtidsarbetslösa i Grankulla) Obehandlade fullmäktigemotioner från år Fullmäktigemotioner 32

2 PROTOKOLL 2/ Närvarande: Rehn-Kivi Veronica ordf. Ala-Reinikka Tapani I vice ordf. Pesonen Juha II vice ordf. Alapappila Annukka Ant-Wuorinen Lauri Berg Finn Colliander-Nyman Nina Eklund Pertti Fellman Veronica Hallbäck Johan Hammarberg Johanna Herkama Pekka Johansson Johan Jämsén Martta Karlsson-Finne Anna Lena Kurkela Heikki Lamberg-Allardt Christel Laurila Pirjo Limnell Patrik Miettinen Taisto Nyberg Daniel Peltovirta Margit Rintamäki-Ovaska Tiina Savander Johanna Sederholm Camilla Skogster Alf Stenberg Stefan Stolt Sofia Vaenerberg Robert Viherluoto-Lindström Irmeli Wahlstedt Virva Ihamuotila Panu ersättare Kauppila Matti ersättare Rekiranta Riitta ersättare Tupamäki Olavi ersättare Widén Torsten sd Söderlund Gun stadssekr. Jahnsson Markus inf.sekr. Harju Marianna dir. för samhällstekn. Tikkanen Ulla soc.häls.dir. Frånvarande: Artjoki Risto Kivelä Marianne Sunabacka Ulf-Johan Tuohioja Pauli Underskrifter Veronica Rehn-Kivi Gun Söderlund ordförande sekreterare

3 PROTOKOLL 2/ Behandlade ärenden Protokollet justerat Protokolljusterare Robert Vaenerberg Tapani Ala-Reinikka Protokollet hålls offentligt framlagt Grankulla Intygar Karola Nyman ansvarig för anslagstavlan

4 PROTOKOLL 2/ Konstituering av sammanträdet STF 10 STF - konstaterar att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - väljer två protokolljusterare. Beslut: STF - konstaterade att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - valde ledamot Robert Vaenerberg och ledamot Tapani Ala-Reinikka till pro to koll jus te ra re.

5 PROTOKOLL 2/ Framställning till fullmäktige i Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo och Vanda om ändring av kommunindelningen 11/ /2014 STF 11 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Finansministeriet beslutade i enlighet med 15 i kom mun struktur la gen att en särskild kommunindelningsutredning skulle göras mellan stä der na Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kervo och Vanda samt kom munerna Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis. Till kommunindelningsutredare utsåg ministeriet vicehäradshövding Mikko Pukkinen, politices doktor Cay Sevón och arkitekt Matti Vatilo. Utredningsarbetet började och avs lu ta des Utredarna har tagit fram fakta utifrån vilka man har bedömt att det finns förut sätt nin gar att slå samman ovan nämnda kommuner eller en del av dem till en eller fler kommuner. I utredningen har beaktats de alternativa förslag till kommunindelningsutredningsområden som fördes fram i fö rut red nin gen gäl lan de metropolområdet. Utredningsarbetet delades in i två faser. I den inledande fasen skapade man sig en bild av verksamhetsmiljön och nuläget i de nio kommunerna i met ro po lom rå det. Preliminära riktlinjer publicerades , efter vilket ar be tet fortsatte med siktet inställt på att bilda en ny kommun av Esbo, Gran kul la, Helsingfors, Sibbo och Vanda. Möjligheten att ansluta södra delen av Tusby till metropolstaden granskades också. Slutrapporten blev klar Den är indelad i tre delar. Den första delen innehåller en om fattan de genomgång av nuläget i och utvecklingsutsikterna för de nio kommuner na i utredningsområdet. Den andra delen innehåller motiveringarna till riktlinjerna. I den tredje delen har man skissat upp en bild av den nya kom mu nen, metropolstaden. Slutrapporten kompletteras av kommunindelningsutredarnas förslag till ett i 8 i kommunstrukturlagen avsett sammanslagningsavtal. Utredarna har lagt fram ett förslag för fullmäktige i kommunerna Esbo, Gran kul la, Helsingfors, Sibbo och Vanda om att slå samman de nämnda kom muner na och godkänna det sammanslagningsavtal som utredarna gjort upp. Om sammanslagningsavtalet godkänns, betyder det att kommuner na sammanslås och en ny kommun bildas Kommunindelningsutredarnas förslag till sammanslagningsavtal och deras brev, där beredningsfaserna i utredningen samt framställningen beskrivs i kort het, delas ut som bilaga. Utredningsrapporten Särskild kom mu nin delning sut red ning för metropolområdets nio kommuner kan läsas i sin helhet i bakgrundsmaterialet till föredragningslistans elektroniska version på sta dens webbplats.

6 PROTOKOLL 2/ Med anledning av den särskilda kommunindelningsutredningen ordnade sta den ett informations- och diskussionsmöte för kommuninvånarna i Kasa vuo ren koulukeskus I enlighet med 7 i kommunstrukturlagen gav stadsstyrelsen ( ) kommuninvånarna och andra som anser att saken berör dem möjlighet att framställa anmärkningar om förslaget till sam mans lag nings framställ ning under tiden Under den utsatta tiden kom det in 101 anmärkningar. Alla de som läm nade in anmärkningar, utan undantag, motsatte sig förslaget till sam manslag nings frams täll ning. En fjärdedel av dem som lämnade in anmärkningar un ders töd de samarbete i stället för sammanslagning av kommunerna. De som motsatte sig en kommunsammanslagning motiverade sig med mycket likartade observationer, såsom följande: - Enligt utredningen skulle Grankulla och Grankullaborna vara de största för lo rar na såväl ekonomiskt som med avseende på närservicen. - Inga ekonomiska kalkyler talar för sammanslagning och ökad byråkrati (jfr de föreslagna hemstäderna ). - Det är inte självklart att storhetens ekonomi fungerar inom kommunal för valt nin gen. - Tillgängligheten och kvaliteten på tjänsterna skulle försvagas avsevärt. - Invånarna skulle förlora sina möjligheter att påverka beslutsfattandet och servicen. - Det uttrycktes farhågor om att tillgången på service på svenska minskar. - Kommunutredningarna har inneburit slöseri med de anställdas och förtroen de val das tid o.s.v. Kommuninvånarnas anmärkningar kan läsas på sammanträdet och på stads kans liet före sammanträdet. Grankulla stad motsätter sig förslaget till ändring av kommunindelningen och sammanslagning av kommunerna Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo och Vanda. Grankulla stad är en livskraftig kommun, som fungerar smidigt, effektivt och ekonomiskt. I fråga om förutsättningarna att ordna och pro du ce ra basservice konstaterar staden att Grankulla har goda fö rut sättnin gar att ordna och upprätthålla högklassig basservice; detta delvis med stöd av de välfungerande samarbetsarrangemang som hu vuds tads regionens kommuner utvecklat under årens lopp. Stadens skötsel av de lags tad ga de uppgifterna håller god kvalitet, och invånarna är enligt kunden kä ter och andra undersökningar nöjda med de tjänster staden pro duce rar. Ett centralt mål i stadens strategi är att staden förblir en självständig kom mun även i framtiden och fortsätter att utveckla servicen i ett kon struktivt samarbete med regionens övriga kommuner. Den föreslagna sammanslagningen av kommunerna skulle leda till uppkoms ten av en stad med 1,2 miljoner invånare. Staden skulle ha en omsätt ning på ca 10 miljarder euro och en personalstyrka på ca personer. Metropolstaden skulle bilda ett så stort område att invånarna inte skul le uppleva sina vardagsfrågor som gemensamma, invånarnas kom mu-

7 PROTOKOLL 2/ ni den ti tet skulle lida i och med att avståndet till beslutsfattarna växer, närde mo kra tin skulle gå förlorad, och kommunreformen skulle inte främja indi vi dens möjligheter att delta i och påverka beslutsfattandet eller frågor som berör honom eller henne. Enligt utredningen föreslås metropolstaden få en förvaltningsstruktur i två nivåer, d.v.s. själva metropolstaden och områdesfullmäktige för serviceområden ( hemstäder ) för att främja in vånar nas delaktighet och påverkningsmöjligheter. Det finns dock an ledning att misstänka att närdemokratin i praktiken skulle gälla sekundära frågor och att en tung administration i två nivåer skulle leda till en osund konkur rens om ekonomiska m.fl. resurser samt till regional ojämlikhet i när servi ce. Grankulla anser inte att den nya storkommunen med sin fler ni våstruk tur i administrationen skulle förtydliga och förenkla förvaltningen eller stär ka demokratin. För stora kommunenheter gör tvärtom bes luts pro cessen långsammare och leder till ökad byråkrati. Grankulla stad anser också att sammanslagningsplanerna innehåller mycket stora risker vad gäller verksamhet och ekonomi. Utredningen in nehål ler inte tillräcklig information om de ekonomiska fördelarna med sammans lag nin gen jämfört med dagsläget. Sammanslagningens inverkan på ser vi ce pro duk tio nen har inte heller analyserats tillräckligt. Omständigheter som starkt talar emot kommunsammanslagning är pla nerna på att ta bort ansvaret för ordnande och produktion av social- och hälso vår den från primärkommunerna samt å andra sidan det pågående ar betet för att stärka MTB-samarbetet på en mer omfattande regional basis än ba ra huvudstadsregionen. Grankulla stad godkänner inte utredarnas förslag om sammanslagning av Es bo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo och Vanda utan anser att Grankulla stad har alla förutsättningar att fortsätta som självständig kommun i Helsing fors re gio nen. STS: Fullmäktige beslutar meddela finansministeriet att Grankulla stad - förkastar förslaget om sammanslagning av Esbo, Grankulla, Hel singfors, Sibbo och Vanda till en ny kommun, - kräver att den särskilda kommunindelningsutredningen, som siktar på sam mans lag ning av de berörda kommunerna, avbryts som onödig och og run dad, - konstaterar att utredarna inte har presenterat sådana motiveringar som skul le tala för en ändring av kommunindelningen mellan de kommuner som deltagit i utredningen, - konstaterar att kommuninvånarnas anmärkningar, som till 100 procent utt rycker motstånd mot sammanslagningen, stöder bevarandet av Gran kul la som en självständig kommun.... Ledamot Miettinen, understödd av ledamot Pesonen, föreslog att kom munin del ning sut red nings pro ces sen skulle avslutas istället för att avbrytas, och förslaget godkändes enhälligt.

8 PROTOKOLL 2/ Beslut: Fullmäktige beslutar meddela finansministeriet att Grankulla stad - förkastar förslaget om sammanslagning av Esbo, Grankulla, Hel singfors, Sibbo och Vanda till en ny kommun, - kräver att den särskilda kommunindelningsutredningen, som siktar på sam mans lag ning av de berörda kommunerna, avslutas som onödig och ogrundad, - konstaterar att utredarna inte har presenterat sådana motiveringar som skul le tala för en ändring av kommunindelningen mellan de kommuner som deltagit i utredningen och - konstaterar att kommuninvånarnas anmärkningar, som till 100 procent utt rycker motstånd mot sammanslagningen, stöder bevarandet av Gran kul la som en självständig kommun.

9 PROTOKOLL 2/ Driftsekonomidelens överskridningar av bindande verksamhetsbidrag samt investeringsdelens anslagsöverskridningar / /2014 STF 12 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi I anslutning till stadens bokslut ska fullmäktiges godkännande fås för övers krid nin gar av investeringsdelens anslag samt av driftsekonomidelens verk sam hets bi drag som är bindande gentemot fullmäktige. Utgående från utfallet för år 2014 ansöks om godkännande för följande övers krid nin gar. Driftsekonomi Social- och hälsovården sam manlagt: euro - socialtjänster euro - äldreomsorg euro - mun- och tandvård euro - specialiserad sjukvård euro Bildningssektorn sammanlagt: - bildningssektorns förvaltning och eko no mi - den finskspråkiga un der vis ningsförvaltningen, administration euro euro euro Investeringsdelen Husbyggnad - Skyddsrummet/bollhallen euro Publik egendom - trafikleder 549 euro - bullerskydd vid Åbovägen euro - Centralidrottsplanen euro Närmare redogörelse om överskridningarna finns i bilagan. Vid behandlingen av ärendet gav stadsstyrelsen fullmakt till drät sel kon toret att vid behov göra mindre justeringar av teknisk natur i övers krid nin garna innan de behandlas i fullmäktige.

10 PROTOKOLL 2/ STS: Beslut: Fullmäktige godkänner överskridningarna av verksamhetsbidragen och inves te rings de lens anslag år 2014 enligt ovanstående redogörelse. Beslutsförslaget godkändes.

11 PROTOKOLL 2/ Överföring av oanvända investeringsanslag från 2014 till / /2014, 53/ /2015 STF 13 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) Om ett investeringsprojekt blir fördröjt och sträcker sig över årsskiftet, kan man fortsätta att genomföra projektet under förutsättning att utgifterna för pro jek tet hålls inom föregående års anslagsram. Man kan anhålla om att få överföra det oanvända anslaget till följande räkenskapsperiod genom sam ma förfarande som gäller för tilläggsanslag. År 2014 uppgick de oanvända investeringsanslagen till 4,0 miljoner euro. Av detta belopp föreslås nu en överföring av 3,5 miljoner euro. Över fö ringen består av: Husbyggnad Publik egendom Lös egendom euro euro euro Förslag till anslag som ska överföras med motiveringar finns i bilagan. STS: Beslut: Fullmäktige beslutar att euro av de investeringsanslag som blev oan vän da 2014 överförs till investeringsdelen i budgeten för 2015 enligt bila gan. Beslutsförslaget godkändes.

12 PROTOKOLL 2/ Höjning av kommuntillägget till stödet för privat vård av barn / /2015 STF 14 Mer information: chef för småbarnsfostran Annika Hiitola, tfn (09) Grankulla höjde kommuntilläggen till stödet för privat vård 2009, och samti digt ändrades villkoren så att kommuntillägget inte längre är in komst bundet (STF , 114/553/2009). Stöd för privat vård av barn kan sökas av en familj som har ett barn under sko lål dern som inte får kommunal dagvård. Stöd betalas också för fa miljens andra barn under skolåldern, som vårdas i privat dagvård. För barn som omfattas av förlängd läroplikt kan privatvårdsstöd beviljas till slutet av ju li det år barnet fyller sju år. Privatvårdsstödet består av två lagstadgade delar: en vårdpenning på 174,38 euro/månad och ett vårdtillägg på 0 146,64 euro/månad, som beta las utgående från familjens inkomster. Båda betalas separat för varje barn som berättigar till stöd. Dessutom kan kommunen besluta att den beta lar kommuntillägg till stödet. Stödet för privat vård betalas till dagvårdsproducenten, som kan vara en pri vat per son eller ett samfund som tillhandahåller dagvård mot ersättning, el ler en privatperson som har ingått arbetsavtal med barnets förälder om vård av barn för minst en månad. Dagvårdsproducenten kan inte vara en fa mil je med lem. Då ett barn förutom den privata dagvården deltar i kommunal förs ko leunder vis ning på deltid eller inleder skolgången som 6-åring, utgör vård pennin gen 63,89 euro/månad och vårdtillägget 0 73,32 euro/månad. Stödet för privat vård betalas alltid till en godkänd dagvårdsproducent. Trots att stö det betalas till dagvårdsproducenten, ska föräldern själv ansöka om det hos Folkpensionsanstalten. Stödet är högst lika stort som den öve renskom na ersättningen för vården. FPA tar ut alla kostnader för hem vårdss tödet och privatvårdsstödet av barnens hemkommun. För närvarande gäl ler följande villkor för betalning av kommuntillägg i Grankulla: Kommuntillägg betalas för Grankullabarn som omfattas av stödet för privat vård under följande förutsättningar: a) Barn för vilka privatvårdsstöd betalas förutsätts få heltidsvård mer än 25 timmar i veckan. b) Privatvårdsstöd betalas för alla de barn i familjen som uppfyller fö rutsätt nin gar na. c) För barn som deltar i gratis kommunal förskoleundervisning betalas inget kommuntillägg. d) För barn som omfattas av privatvårdsstödet betalas inget kom mun tillägg för juli månad.

13 PROTOKOLL 2/ Kommun De kommuntillägg till stödet för privat vård som Grankulla betalar har börjat släpa efter andra kommuners kommuntillägg i fråga om såväl belopp som villkor. Det här gäller särskilt kommuntillägget till privatvårdsstödet för daghems vård, vilket ställer Grankullafamiljerna i en sämre position än andra vid utdelningen av privata daghemsplatser. Klientavgiften kan bli högre än för andra, eller Grankullabarn kan bli utan plats på grund av skillnaden i kom mun til läg gets storlek. I Grankulla stads målsättningar, som fullmäktige fasts tällt, ingår att erbjuda familjerna mångsidigare dagvårdstjänster än tidi ga re, och genom att höja kommuntilläggen kan man se till att dessa tjäns ter blir bättre tillgängliga för familjerna. Esbo har från mars 2014 och på nytt från mars 2015 höjt kommuntillägget för t.ex. barn under tre år. Ett exempel på hur det kan gå för en familj: Om en familj i Grankulla har två barn under 3 år i ett privat daghem, är til läggspri set för föräldrarna jämfört med en familj från Esbo 264 euro/månad. I de öv ri ga kommunerna i närområdet betalas kommuntillägget också för juli må nad oberoende av om daghemmet har öppet. I Grankulla måste fö räldrar na betala dagvårdsavgiften för juli utan kommuntilläggets andel, vilket på ver kar många familjers ekonomi kännbart. I det följande granskas kommuntillägget till privatvårdsstödet i euro/månad i närområdets kommuner: under 3 år, daghem eller grupp fa mil jedaghem, i Grankulla ock så dagvård pro duce rad i barnets hem av ett företag under 3 år, famil je dag vård under 3 år, vår da re i arbet sav tals förhål lan de Esbo Helsingfors * * * 0 Grankulla Kyrkslätt ,99 286,99 0 Vanda Medeltal för övriga kommuner, ,25 409,25 25 utan Helsingfors stads kommunala tillägg till vårdtil läg get Grankullas kommuntillägg i % av medeltalet av de öv rigas kommuntillägg 83 % 97 % 134 % 0 % deltidsvård, alla vårdfor mer

14 PROTOKOLL 2/ Kommun över 3 år, daghem eller grupp fa mil je daghem, i Gran kul la också dagvård producerad i barnets hem av ett företag över 3 år, fa milje dag vård över 3 år, vårda re i ar betsav talsför hållan de Esbo Helsingfors * * * + 60* Grankulla Kyrkslätt ,59 168,59 99,01 Vanda Medeltal för övriga kommuner, 377,00 175,15 177,15 74,75 utan Helsingfors stads kommunala tillägg till vårdtil läg get Grankullas kommuntillägg i % av medeltalet av de öv rigas kommuntillägg 88 % 91 % 73 % 0 % kommuntillägg för dag vård för barn som del tar i gratis förs koleun der vis ning *Obs! Till en familj i Helsingfors som får vårdtillägg betalas därtill ett Helsingforstillägg på 60 eu ro/månad. I Grankulla är kostnaden/barn i kommunal heltidsvård på daghem i me deltal euro/månad för barn under 3 år och euro/månad för barn som fyllt 3 år. I gruppfamiljedagvården är den genomsnittliga kost naden/barn för heltidsvårdens del euro/månad. Enligt beredningsmaterialet i Es bo Kyrks lätt G ran kul la Vich tis-kommunut red nin gen hade Esbo och Kyrkslätt lägre kostnader per barn i dagvår den, vilket delvis förklaras av att de hade en större andel barn i privat dag vård än Grankulla. Om antalet barn i privat dagvård håller sig på nuvarande nivå (medeltal 2014 = 25,5 barn/månad), leder höjningen av kommuntillägget till pri vatvårdss tö det till en kostnadsökning på ca euro på årsnivå. Om an talet barn i privat daghemsvård ökar med t.ex. 20 barn, av vilka 10 är under 3 år, stiger kostnaderna för kommuntillägget till privatvårdsstödet inklusive höj nin gen med ca euro/år. Eftersom dessa 20 barn, av vilka 10 är un der 3 år gamla, skulle välja bort den kommunala dagvården i och med att de vårdas privat, skulle stadens kostnader dock samtidigt sjunka med ca euro på årsnivå. Nettoeffekten skulle vara att stadens kost nader minskar med euro/år. Höjningen av kommuntillägget till stödet för privat vård är i linje med fullmäk ti ges strategiska mål som går ut på att utöka barnfamiljers möjligheter att välja mellan dagvårdsalternativ. Samma mål stöds av att ett privat daghem inleder sin verksamhet i stadens lokal i f.d. Puistokujan päiväkoti. Då befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt ökning i antalet barn, kom mer en större andel privat dagvård att möjliggöra en smidigare pla nering och kan också leda till att kommande investeringar kan senareläggas. De finskspråkiga daghemmen förutspås bli fulla till , om den pri va ta vårdens andel håller sig på dagens nivå. Inom den svenska dagvår den torde de nuvarande daghemmens kapacitet räcka till under kom-

15 PROTOKOLL 2/ man de år. Höjningen av kommuntilläggen till stödet för privat vård träder i kraft eller efter det genast när det är möjligt. Höjningen orsakar inget be hov av tilläggsanslag. Nämnderna för undervisning och småbarnsfostran har behandlat ärendet på sina sammanträden (SUS 10) och (SOV 8). Nämn der na fattade beslut i ärendet enligt beslutsförslaget. Efter nämndbehandlingarna och stadsstyrelsens behandling har FPA gett preciserade anvisningar om villkoren för kommuntillägget till stödet för privat vård, och vid styrelsesammanträdet den 3 mars justerades fö rut sätt nin gar na för att svara mot FPA: s anvisningar. STS: Fullmäktige beslutar att förutsättningarna för utbetalning av kommuntillägg till de barn i Grankulla som omfattas av stödet för privat vård av barn ändras enligt följande: Kommun a) Barn för vilka privatvårdsstöd betalas förutsätts få heltidsvård mer än 25 timmar i veckan. b) Privatvårdsstöd betalas för alla de barn i familjen som uppfyller fö rutsätt nin gar na. c) För barn som deltar i gratis förskoleundervisning betalas 100 eu ro/månad i kommuntillägg till stödet för privat vård, om barnet utöver förs koleun der vis nin gen får privat vård. d) I Grankulla är beloppen för kommuntillägg till stödet för privat vård följan de: under 3 år, daghem eller grupp fa mil jedaghem under 3 år, famil je dag vård under 3 år, vårdare i ar bet sav tals förhål lan de Grankulla Kommun över 3 år, daghem eller. grupp fa mil jedaghem över 3 år, fa milje dag vård över 3 år, vårdare i ar bet sav tals för hållan de Grankulla deltidsvård, alla vård for mer kommuntillägg för dag vård för barn som deltar i gratis förs ko leun der visning Beslut: Beslutsförslaget godkändes.

16 PROTOKOLL 2/ Skissplaner för Villa Breda servicecenter 984/ /2014, 544/ /2014 STF 15 Mer information: byggchef Tommi Metsälä, tfn (09) Fullmäktige godkände ( 54) projektplanen för Villa Breda ser vice cen ter och fastställde riktpriset för projektet till 15,0 miljoner euro (moms 0 %). För planering, förberedelser och startande av projektet har re ser verats 7,5 mn euro i budgeten för I enlighet med direktiven för genomförande av bygginvesteringsprojekt ligger samhällstekniska nämndens beslutanderätt under planeringsfasen och så le des också beträffande godkännandet av skissplanerna hos den pla nerings kom mitté som stadsstyrelsen tillsatt. Beredningen av projektet fortsatte så att man utgående från den pro jektplan som fullmäktige godkänt lät göra upp preliminära planer för al ter na tiva lösningar, bland vilka planeringskommittén den 28 oktober 2014 valde och godkände ett förslag till underlag för fortsatt planering. Planeringen har fortskridit genom att man låtit utarbeta skissplaner, och på basis av des sa har man gjort en kostnadskalkyl (byggdelskalkyl) för att bestämma kost na der na för genomförandet av projektet. Grankulla stad har i ett avtal om energieffektivitet förbundit sig att minska sin energiförbrukning med 9 % före 2016 samt utreda möjligheterna att ta i bruk förnybara energikällor och undersöka självförsörjningsgraden i byggna der nas energiförsörjning. I den fortsatta planeringen har de här kraven beak tats bland annat genom utnyttjande av jordvärme och solenergi. Planeringskommittén har sedermera beslutat att för tillbyggnadsdelen väljs det enligt livscykelkalkyler helhetsekonomiskt förmånligaste upp värm ningsal ter na ti vet, jordvärme/elvärme, och att den del av byggnaden som sa neras fortsättningsvis ska ha fjärrvärme. Dessutom har planeringskommittén bes lu tat att den fortsatta planeringen ska utgå från planeringslösningar enligt projektplanen (såsom t.ex. solenergi), med vilka man ytterligare kan för bätt ra byggnadens energieffektivitet och totalekonomi. De mest betydande avvikelserna från den av fullmäktige godkända projekt pla nen, vilka planeringskommittén vid sitt möte den 28 oktober 2014 god känt som en del av den fortsatta planeringen, är den parkeringshall som planeras under p-området vid servicecentrets nuvarande övre gård samt en betydligt mer omfattande sanering av det nuvarande till red ningskö ket jämfört med den lätta sanering som ingått i projektplanen. Dessutom or sa kar det sprinklersystem som myndigheter förutsätter ändringar jämfört med den godkända projektplanen. Övriga avvikelser framgår av hu vud plane ra rens sammandrag, som delas ut som bakgrundsmaterial. Skissplaneringsfasen har utmynnat i bilagda skissplaner samt sam man-

17 PROTOKOLL 2/ drag av de kostnadskalkyler som grundar sig på skissplanerna. Enligt en beräkning som baserar sig på skissplanerna uppgår projektets pre li minära kostnadsprognos till euro (moms 0 %). Den preliminära kostnadsprognosen fördelar sig i följande poster: - totalrenovering av det nuvarande ser vi ce cent ret - till-/nybyggnadsdelen parkeringshallen totalt Kostnadsprognoserna innehåller planeringskostnader 1,2 mn euro samt byggher re- och tillsynskostnader 0,5 mn euro. Kostnadsprognoserna inkluderar följande projektreserveringar för än dringar i planer och priser: - totalrenovering av det nuvarande (6,8 %) ser vi ce cent ret - till-/nybyggnadsdelen (5,3 %) - parkeringshallen (6,8 %) totalt Användaren har i skissplaneringsfasen representerats av social- och hälso vårds di rek tö ren, äldreomsorgschefen och projektchefen som den använ dan de förvaltningen utsett för projektet. Genomförandet av projektet ingår i stadens investeringsprogram för så att anslaget i budgeten 2015, som fullmäktige godkände den 17 november 2014, är 7,5 mn euro och reserveringen i eko no mi planen för 2016 preliminärt 7,0 mn euro. Dessutom avsattes 0,5 mn euro i pla ne ring sans lag för Det slutliga anslagsbehovet preciseras under hös ten 2015 i och med konkurrensutsättningen av entreprenaderna. Enligt den preliminära tidsplan som lades upp i samband med skissplanerin gen infaller bygglovsbehandlingen i byggnadsnämnden på augusti 2015 och anbudsförfarandet gällande entreprenaderna på hösten Ent re pre nad kont rak tet ingås i slutet av 2015 och entreprenören kan inleda ar be tet i början av Tidsplanen för projektet delas ut som bakgrunds ma te rial. Planeringskommittén beslutade på sitt möte den 5 februari 2015 att i enlighet med direktiven för genomförande av bygginvesteringsprojekt skicka skissp lans ma te rialet till social- och hälsovårdsnämnden samt äldrerådet och handikapprådet för utlåtande. Samtidigt beslutade kommittén föreslå för stadsstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att skissplanerna för Villa Bre da servicecenter godkänns. Social- och hälsovårdsnämnden godkände skissp lans ma te rialet enligt förslaget vid sitt sammanträde den 10 februari 2015 ( 17). Äldrerådets och handikapprådets utlåtanden delas ut som bak grunds ma te rial. De saker som förts fram i utlåtandena kommer att

18 PROTOKOLL 2/ beak tas vid den fortsatta planeringen. STS: Fullmäktige beslutar godkänna bilagda skissplaner, daterade den 30 ja nuari 2015, för Villa Breda servicecenter.... Ledamot Berg, understödd av några andra ledamöter (Ant-Wuorinen, Eklund, Ala-Reinikka), föreslog följande kläm till beslutet: Samtidigt som fullmäk ti ge godkänner skissplanerna för Villa Breda servicecenter fö rut sät ter full mäk ti ge att det i den fortsatta planeringen utreds huruvida det är möj ligt att flytta till-/nybyggnadsdelen med två (2) meter från den östra tomt gränsen. Ledamot Tupamäki, understödd av ledamot Ala-Reinikka, föreslog följande kläm till beslutet: förutsätter att den fortsatta planeringen av tillbyggnadsdelen till Villa Breda i mån av möjlighet - undviker invecklade vink lar i vägg- och takkonstruktioner, eftersom dyli ka lösningar har en ten dens att vara problematiska och dessutom höjer byggnadskostnaderna - förbättrar går dens användningspotential, i synnerhet med avseende på funk tionshin dra de användares behov och praktiska lösningar för un derhål let av utomhusområdena. Detta uppnås genom att ta bort trappor och an läg ga gångvägar med så liten lutning som möjligt, som åt minsto ne del vis förses med stödräcken. Ordföranden frågade om klämförslagen fick understöd och eftersom ingen mot sat te sig konstaterade ordföranden att båda klämförslagen hade godkänts enhälligt. Beslut: Fullmäktige godkände bilagda skissplaner, daterade den 30 ja nu ari 2015, för Villa Breda servicecenter. Dessutom godkände fullmäktige följande två klämmar som gäller saken: Samtidigt som full mäk ti ge godkänner skissplanerna för Villa Breda ser vice cen ter fö rut sät ter fullmäktige att det i den fortsatta planeringen utreds hu ru vi da det är möj ligt att flytta till-/nybyggnadsdelen med två (2) meter från den östra tomt grän sen. förutsätter att den fortsatta planeringen av till bygg nadsde len till Villa Breda i mån av möjlighet - undviker invecklade vink lar i vägg- och takkonstruktioner, eftersom dyli ka lösningar har en ten dens att vara problematiska och dessutom höjer byggnadskostnaderna - förbättrar går dens användningspotential, i synnerhet med avseende på funk tionshin dra de användares behov och praktiska lösningar för un derhål let av utomhusområdena. Detta uppnås genom att ta bort trappor och an läg ga gångvägar med så liten lutning som möjligt, som åt mins-

19 PROTOKOLL 2/ to ne del vis förses med stödräcken.

20 PROTOKOLL 2/ Utredning av möjligheten att producera stadens social- och hälsovårdstjänster på basis av ett konkurrensutsatt avtal 925/05.00/2014, 3/ /2014 STF 16 Mer information: social- och hälsovårdsdirektör Ulla Tikkanen, tfn (09) Fullmäktige har vid sitt möte ( 66) utgående från be han dlingen av ledamot Ala-Reinikkas m.fl. motion beslutat att staden utreder möjli ghe ten att ordna och producera stadens social- och hälsovårdstjänster på ba sis av ett konkurrensutsatt avtal. Utgående från diskussioner i flera olika sammanhang inom stadsstyrelsen har sakens natur och föremålet för den kommande utredningen justerats. Urs prung li gen planerades en utredning av ett konkurrensutsatt avtal med en utomstående aktör. Av orsaker som framgår ur utredningen har stadssty rel sen valt att avgränsa utredningen till det förslag enligt vilket staden i lik het med en del andra kommuner, vanligen belägna i periferin av vårdom rå de na, skulle grunda ett av staden helägt aktiebolag för att ta hand om största möjliga del av stadens social- och hälsovårdstjänster. Saken har undersökts i ljuset av de mål som har ställts upp för lagen om ord nan det av social- och hälsovården, i en situation där ett flertal punkter i lags tift nin gen, även mycket avgörande dylika, ännu är olösta. Utredningen in ne hål ler också en sammanställning av korta beskrivningar av olika al terna tiv för att bolagisera social- och hälsovårdstjänsterna, för- och nackdelar med bolagiseringen, gränsdragning kring funktioner och tjänster som bo lagiseras och definitioner av gränsytorna, bolagiseringens inverkan på stadens nuvarande avtal, personalens anställningsförhållanden osv. Utredningen har gjorts som tjänstemannaarbete utgående från dis kussioner med sakkunniga på Kommunförbundet och på basis av de be dömnin gar de har framfört. Helt uttömmande svar har inte kunnat ges på alla frå gor som det hade varit önskvärt att besvara, delvis p.g.a. den snäva tidta bel len. Utredningen bifogas som bilaga (den svenskspråkiga bilagan sänds till fullmäktigeledamöterna senast i slutet av vecka 11). Som bilaga återfinns även en skrivelse från personalrådet , i vilken rådet uttrycker farhågor om personalens ställning i anslutning till detta ären de. Stadsstyrelsen beslutade att ge ovanstående utredning om kon kur ren sut sätt nin gen av social- och hälsovårdstjänster till fullmäktige och förutsatte samtidigt att styrelsen ska hållas informerad om hur den loka la och regionala beredningen av social- och hälsovårdsreformen framskri der och på vilket sätt beredningen tar i beaktande bevarandet av när servi cen.

21 PROTOKOLL 2/ STS: Fullmäktige antecknar för kännedom den utredning som stadsstyrelsen har gett om att ordna och producera stadens social- och häl so vårdst jänster på basis av ett konkurrensutsatt avtal.... Ledamot Tupamäki, understödd av flera andra ledamöter (Pesonen, Miet tinen, Ala-Reinikka, Fellman) föreslog att ärendet remitteras till stadss ty relsen för förnyad ingående utredning av alternativ och verkningar i ans lutning till konkurrensutsättningen, utan lagstadgade tidsgränser. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ja och de som understödde ledamot Tupamäkis remitteringsförslag röstade nej, vann remitteringsförslaget med rösterna (Berg, Colliander-Nyman, Hall bäck, Hammarberg, Ihamuotila, Johansson, Karlsson-Finne, Lamberg-Al lardt, Laurila, Limnell, Nyberg, Rehn-Kivi, Savander, Sederholm, Skog ster, Stenberg, Stolt). Ledamot Laurila anmälde skriftligt avvikande mening mot beslutet. Beslut: Fullmäktige remitterade ärendet för förnyad ingående utredning av al ter nativ och verkningar i anslutning till konkurrensutsättningen Ledamot Laurila anmälde skriftligt bifogade avvikande mening mot bes lutet. Bilaga 1 16

22 PROTOKOLL 2/ B Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Hammarberg) 217/ /2014 STF 17 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Fullmäktige valde Johanna Hammarberg, SFP ( ) till em i stadss ty rel sen fram till utgången av pågående mandatperiod och valde vid sam mant rä det ny vice ordförande i revisionsnämnden i stället för henne ( 4). Johanna Hammarberg, som också valts till ledamot i svenska nämnden för un der vis ning och småbarnsfostran, har begärt om befrielse från upp dra get. Specialvillkoret för valbarhet i nämnderna för utbildning och små barns fostran baserar sig på 16 i kommunallagen, enligt vilken ledamöterna i de or gan som tillsätts för vardera språkgruppen ska väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp. Den person som anmält respektive språk till befolkningsdatasystemet som sitt modersmål anses höra till språk grup pen i fråga. I praktiken torde man välja också sådana personer i or ga net för endera språkgruppen som använder språket i fråga som sitt hemsp råk. STS: Fullmäktige beviljar Johanna Hammarberg befrielse från uppdraget som le da mot i svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran och väl jer en ny ledamot i nämnden för återstoden av mandatperioden.... Ledamot Colliander-Nymans förslag till personval godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beviljade Johanna Hammarberg befrielse från uppdraget som le da mot i svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran och val de Ylva Krokfors, nuvarande ersättare i nämnden, till ny ledamot i nämn den för återstoden av mandatperioden, med Johanna Savander som per son lig ersättare.

23 PROTOKOLL 2/ Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Sederholm) 217/ /2014 STF 18 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) Fullmäktige valde Camilla Sederholm, SFP, till em i stadss ty rel sen fram till utgången av pågående mandatperiod. Camilla Sederholm, som också valts till em i samhällstekniska nämnden, har begärt befrielse från uppdraget. STS: Fullmäktige beviljar Camilla Sederholm befrielse från uppdraget som em i samhällstekniska nämnden och utser en ny em i nämnden för åters to den av mandatperioden.... Ledamot Stenbergs förslag till personval godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beviljade Camilla Sederholm befrielse från uppdraget som med lem i samhällstekniska nämnden och utsåg Patrik Limnell till ny em i nämn den för återstoden av mandatperioden.

24 PROTOKOLL 2/ Beviljande av avsked från förtroendeuppdrag (Fellman) 217/ /2014 STF 19 Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn (09) Veronica Fellman (SFP), som valts till ledamot och vice ordförande i samhälls tek nis ka nämnden, har på grund av ökade arbetsuppgifter be gärt befrielse från uppdraget som nämndens vice ordförande. STS: Fullmäktige beviljar Veronica Fellman befrielse från uppdraget som vice ord fö ran de i samhällstekniska nämnden och utser en ny vice ordförande i nämn den för återstoden av mandatperioden.... Ledamot Colliander-Nymans förslag godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beviljade Veronica Fellman befrielse från uppdraget som vice ord fö ran de i samhällstekniska nämnden och utsåg Patrik Limnell till ny vice ord fö ran de i nämnden för återstoden av mandatperioden.

25 PROTOKOLL 2/ Svar på fullmäktigemotion (personalens motivationstillägg) 992/ /2014, 3/ /2014 STF 20 Mer information: personalchef Päivi Hytönen, tfn (09) Ledamot Virva Wahlstedt har lämnat en motion om att kri terier na, beslutsprocessen och anvisningarna för att bevilja mo ti va tions tillägg för stadens personal ses över (bakgrundsmaterial). I det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) nämns motivationstillägg inte längre. I kapitel II, som behandlar löner, under rubriken Övriga tillägg och arvoden nämns istället ett engångsarvode som kan betalas till en tjänsteinnehavare/arbetstagare om den behöriga myn di ghe ten i kommunen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas t.ex. när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp. Per sonal sek tio nen har godkänt att systemet med motivationstillägg fortsätts som ett element av den sporrande lönesättningen från och med Engångsarvodet (det tidigare motivationstillägget) syftar till att höja personalens arbetsmotivation samt förbättra resultaten och produktiviteten. En gång sar vo de kan användas t.ex. när arbetsgivaren vill belöna en individ el ler en grupp. Ett skilt arvode kan betalas åt en tjänsteinnehavare/arbetstagare på prövning av sektordirektören/resultatområdeschefen. Beslutet om en gång sarvo de ska motiveras skriftligt. De bedömningar som har gjorts för lö neg runder na är sekretessbelagda och får inte överlåtas till obehöriga. Beslutet om att bevilja ett engångsarvode, med motivering, samt arvodets summa i eu ro per person är däremot ett sedvanligt, offentligt personalbeslut. Sektordirektören fattar beslut om att bevilja engångsarvode efter att ha hört personalchefen i saken. Inom detta system med engångsarvoden kan högst 0,4 % av det sam manlag da beloppet för stadens tjänsteinnehavare och anställda med må nadslön användas till sporrande lönesättning. Arvodet kan uppgå till högst 5 % av tjänsteinnehavarens/den anställdas grun dlön på årsnivå. Systemet med engångsarvode är avsett som ett led i att etablera en direkt och snabb belöning som ett inslag i organisationens verksamhetskultur. Följande grunder tas i beaktande då man bedömer om ett engångsarvode ska beviljas:

26 PROTOKOLL 2/ goda resultat - ansvar - engagemang - utveckling av den egna yrkeskunskapen - utveckling av den språkkunskap arbetet förutsätte - medvetenhet om kostnader och kvalitet - serviceanda - samarbetsförmåga - flit - initiativförmåga - övriga orsaker. Belöningssystemet omfattar alla personalgrupper. I år ska personalförvaltningen i samband med utveckling av lönesättningen även granska kriterierna för att bevilja engångsarvoden, i synnerhet med hän syn till resultatområdets resultat och uppfyllandet av målen, i syfte att ut vec kla resultatbringande verksamhet, gott ledarskap och sporrande lönesätt ning. Personalsektionen har behandlat ovanstående svar vid sitt möte STS: Beslut: Fullmäktige antecknar för kännedom ovanstående som svar på ledamot Wahl stedts m.fl. fullmäktigemotion och konstaterar att motionen är slut behan dlad. Beslutsförslaget godkändes.

27 PROTOKOLL 2/ Svar på fullmäktigemotion (kartläggning av långtidsarbetslösa i Grankulla) 858/ /2014, 3/ /2014 STF 21 Mer information: personalchef Päivi Hytönen, tfn (09) fornamn.efternamn@grankulla.fi Ledamot Fellman m.fl. har lämnat en fullmäktigemotion där de un der teckna de föreslår att Grankulla i enlighet med välfärdssatsningarna utarbetar en plan för att kartlägga de långtidsarbetslösas situation och utreda deras möj li ghe ter till sysselsättning (bakgrundsmaterial). Vid början av år 2015 fanns det enligt arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) 49 långtidsarbetslösa i Grankulla som får arbetsmarknadsstöd, dvs. kommu nin vånare som har varit arbetslösa i 12 månader eller mer utan avbrott. Lagen och förordningen om sektorsövergripande samservice som främjar sys sel sätt nin gen trädde i kraft I och med den nya lagen om vandlas servicecentren för arbetskraft till lagstadgade servicepunkter som erbju der sektorsövergripande samservice. Med sektorsövergripande sam servi ce som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten till sammans bedömer arbetslösas behov av service, planerar service som i sin hel het är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa och sva rar för att sysselsättningsprocessen för arbetslösa fortskrider och följs upp. Kommunerna som ligger inom arbets- och näringsbyråns område ska kom ma överens om hur samservicen ska organiseras före slutet av juni 2015 genom förhandlingar mellan kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbets- och näringsbyrån. Stadens mål är att fortsätta verksamheten inom Esbos servicepunkt för sektorsövergripande samservice. Behovet av sektorsövergripande samservice ska bedömas när en ar betslös person har fått arbetsmarknadsstöd under minst 300 dagar p.g.a. arbets löshet, eller då personen har varit arbetslös i minst 6 månader utan av brott (personer under 25) eller minst 12 månader utan avbrott (personer som fyllt 25). De arbetslösa personer vars sysselsättning kräver sa mordning av den service och de tjänster som kommunen, arbets- och nä ringsby rån och Folkpensionsanstalten ordnar hänvisas till sektorsövergripande sam ser vi ce. Under våren 2015 ska arbets- och näringsbyrån kartlägga vilka klienter som är i behov av sektorsövergripande samservice. Från och med början av år 2015 får arbets- och näringsbyrån information i realtid från Folk pension sans tal ten om att en arbetssökande har fått arbetsmarknadsstöd p.g.a. arbetslöshet under minst 300 dagar. Från och med början av 2014 har lagen om offentlig arbetskrafts- och före tags ser vi ce innehållit en skyldighet för hemkommunen att ordna möj li-

28 PROTOKOLL 2/ ghe ter till arbete för en arbetslös arbetssökande i sex månader om hon eller han inte sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden och lämplig syssel sätt nings främ jan de service enligt lagen om utkomstskydd för ar bets lösa, rehabilitering eller arbete med lönesubvention i anställning hos någon an nan än kommunen inte kan ordnas för honom eller henne via arbetsoch näringsbyrån. Kommunernas ansvar för finansieringen av sysselsättningstjänsterna har des su tom utökats genom en reform av sysselsättningsstödet som trädde i kraft år I och med reformen överfördes finansieringsansvar för arbets mark nadss tö det från staten till kommunerna, så att kommunerna har del ta git i finansieringen av arbetsmarknadsstödet från och med början av år Enligt 14 kap. 3 a 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) finansierar kommunerna hälften av det arbetsmarknadsstöd (och den därtill anslutna barnförhöjningen) som beviljas åt en person som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar. Grankulla stads kommunandel till arbetsmarknadsstödet uppgick till euro år Grankulla stads mål är att bevara kommunandelen till arbetsmarknadsstödet på en så låg nivå som möjligt genom att effektivisera sysselsättningen av lång tidsar bets lö sa i kommunens egen verksamhet så att alla sektorers ansvar ökas Grankulla har omsatt sysselsättningspolitiken i praktiken bl.a. genom att un der de senaste 10 åren regelbundet sysselsätta 5 10 arbetslösa ar betssö kan de inom stadens organisation med lönesubvention. Arbetet med att säk ra sysselsättningen ska fortsätta och utvecklas vidare tillsammans med ar bets- och näringsbyrån. Målet är att regelbundet kartlägga olika sätt för sta den att agera som arbetsgivare för att sysselsätta arbetslösa kom munin vånare i ändamålsenliga uppgifter med hjälp av lönesubvention, ar betsför sök, läroavtal el. dyl. Stödsysselsättningens kostnadseffekter kunde till och med bli positiva om staden genom sina egna sysselsättningsåtgärder kan minska antalet långtidsarbetslösa och därmed också utgifterna för arbets mark nadss töd. Stadens social- och hälsovård svarar för bedömningen av arbetslösa personers arbetsförmåga och för de hälsokontroller som utöver att främja hälsa också har som mål att förebygga att arbetslösheten pågår länge, samt att förlänga arbetskarriären. STS: Beslut: Fullmäktige antecknar för kännedom ovanstående som svar på ledamot Fell mans m.fl. fullmäktigemotion och konstaterar att motionen är slut behan dlad. Beslutsförslaget godkändes.

29 PROTOKOLL 2/ Obehandlade fullmäktigemotioner från år / /2014, 318/ /2014, 388/ /2014, 858/ /2014, 859/ /2014, 925/05.00/2014, 926/ /2014, 991/11.00/2014, 992/ /2014, 993/ /2014, 994/ /2014, 237/ /2014 STF 22 Mer information: tf. förvaltningschef Pilvi Kalliomaa, tfn (09) Enligt 6 i arbetsordningen för fullmäktige har fullmäktigegrupperna och full mäk ti ge le da mö ter na rätt att väcka skriftliga motioner om kommunens verk sam het och förvaltning. Motionen tas inte genast upp till behandling utan lämnas för beredning. Stadsstyrelsen ska årligen före utgången av mars månad framlägga för fullmäktige en förteckning över de motioner som fullmäktige inte behandlat slutligt före utgången av föregående år. Sam ti digt ska styrelsen meddela vilka åtgärder som vidtagits med an ledning av motionerna. Fullmäktige kan konstatera vilka av motionerna som är slutbehandlade. År 2014 lämnades sammanlagt 13 fullmäktigemotioner av vilka fullmäktige kons ta te rat nedan nämnda motioner slutbehandlade (behandlingsdatum och inom parentes): - Ledamot Eklunds m.fl. motion om ett separat, kommunspecifikt tidtabellshäf te för kollektivtrafiken i Grankulla (STF ). - Ledamot Ala-Reinikkas m.fl. motion om att förtroendeorganens pro tokoll bör hållas tillgängliga på stadens webbplats under en längre tid än vad som nu är fallet (STF ). - edamot Tupamäkis m.fl. motion om att förse föredragningslistor, pro tokoll m.fl. viktiga handlingar med information om beredaren (STF ). - Ledamot Sederholms m.fl. motion om att utarbeta en säkerhetsstrategi för elektromagnetisk strålning (STF ) De fullmäktigemotioner som fortfarande är under beredning räknas upp ne dan. Bland dessa finns även en motion som lämnades år Motioner na delas ut som bakgrundsmaterial till föredragningslistan. 1. Ledamot Skogsters m.fl. motion, inlämnad , om up prätt hållan de av det lokalhistoriska arkivet Motionen bereds inom bildningssektorn och svaret på motionen har be han dlats i bildningsnämnden 24.2 och förs till fullmäktige för behan dling under våren. 2. Ledamot Ant-Wuorinens m.fl. motion, inlämnad , om ut redning av en mer användarvänlig lösning än det nuvarande staketet vid

30 PROTOKOLL 2/ Gran kul la station Ett flertal motioner har lämnats till staden om hur säkerheten och tillgäng li ghe ten kunde förbättras på stationen och i dess närmaste omgiv ning. Samhällstekniska nämnden, stadsstyrelsen och stads fullmäk ti ge har behandlat ämnet för motionen i samband med avtalet mel lan Trafikverket och Grankulla stad gällande förbättring av un derhål let för anslutningsparkeringen vid stationen och säkrare för bin delser vid järnvägsstationen. Stadsstyrelsen beslutade att inte föreslå för full mäkti ge att ett tilläggsanslag om euro skulle beviljas för att förnya förbindelserna med motiveringen att säkerheten för ans lut ningspar ke rin gen och i området mellan spåren har förbättrats avsevärt genom att ett staket har byggts och att hastighetsbegränsningen för spår R001 och R002 sannolikt skulle höjas till 120 km/h om den nuva ran de plankorsningen togs bort, vilket skulle försämra säkerheten för de passagerare som väntar på perrongerna då fjärrtågen pas serar stationen. Stadsstyrelsen beslutade också att föreslå att trafikverket ska för bättra ytmaterialet i plankorsningskonstruktionen så att både fotgängare och de passagerare som t.ex. har med en barnvagn eller rör sig med rulls tol tryggt kan förflytta sig mellan perrongerna. Kommuntekniken inväntar svar av trafikverket. 3. Ledamot Fellmans m.fl. motion, inlämnad , om kartläggning av långtidsarbetslösa i Grankulla Svaret på denna motion behandlas separat som ärende nr. 12 på den na föredragningslista. 4. Ledamot Rehn-Kivis m.fl. motion, inlämnad , om en strategi för placering av reklamtavlor Motionen bereds inom samhällstekniken. 5. Ledamot Ala-Reinikkas m.fl. motion, inlämnad , om att ord na och producera social- och hälsovårdstjänster genom ett avtal med en utomstående aktör Fullmäktige beslutade ( 66) angående denna motion att Gran kul la stad utreder möjligheten att ordna och producera stadens so cial- och hälsovårdstjänster på basis av ett konkurrensutsatt avtal. 6. Ledamot Alapappilas m.fl. motion, inlämnad , om möj lighe ten att införa systemet med Hjärtmärke i stadens kosthållsservice remitterade utredningen om införandet av systemet med Hjärtmärke i stadens kosthållsservice, eftersom det ha de kommit in ny information om möjligheten att infoga systemet