Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Transkript

1 1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 6 november 2015 kl Plats: Herrgården, Ryhov Närvarande: Frånvarande: Lilian Elmqvist, områdeschef socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Per-Eric Samuelsson, områdeschef socialtjänsten, socialpsykiatri Nina Martinsson, verksamhetschef BUP Ann Grännö-Alm, verksamhetschef barn- och ungdomsenheten, regionen Ann Grabow Blansch, områdeschef socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Katharina Ståhlkrantz, barn och utbildningschef, Habo kommun till kl 9.30 David Norrfjärd, chef grundskola utbildningsförvaltningen Barbro Thunberg, områdeschef socialtjänsten, funktionshinderomsorgen Susanne Törnvall, chef barn- och elevhälsan Stellan Karlsson, processamordnare, utbildningsförvaltningen Marie Andréasson, processamordnare, socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Annika Lind, verksamhetschef barn och ungdomsmedicinska kliniken Peter Lindström, chef förskola utbildningsförvaltningen Mårten Ärlig, enhetschef habiliteringen Marie Protiwa, chef utbildning arbetsmarknad utbildningsförvaltningen Lotta Johansson, chef IFO, socialtjänsten, Mullsjö kommun Bibbi Ågren, chef IFO, socialtjänsten, Habo kommun 1. Inledning Lilian hälsade välkommen till dagens möte. Presentation av nya och gamla medlemmar. 2. Dagordning Ett par punkter i dagordningen bytte plats. Inga övriga frågor. 3. Föregående protokoll Genomgång av föregående mötes protokoll.

2 2 4. Aktuellt från strategigrupp barn och unga Strukturen för strategigruppens arbete håller på att formas. På två områden har strategigrupp barn och unga tagit fram underlag för avtal som varit ute på remiss; gränssnittet mellan skolpsykologer och BUP och riktlinjer runt placeringar för barn med behov av hälso- och sjukvård. Avtalet omkring placerade barn är färdigbehandlat så när som på några mindre justeringar i texten. När det gäller gränsdragningen omkring psykologers arbete har remissvaren kommit in och frågan ska hanteras på gruppens nästkommande möte. Angående psykisk hälsa hos asylsökande barn och ungdomar har en arbetsgrupp utsetts. Nina Martinsson och Berit Gustavsson från BUP ingår i gruppen. I uppdraget ingår bl a att titta över FAKTA-dokument utifrån det perspektivet. Ett annat uppdrag är diabeteskonsulent för skolorna på central nivå. Där tog man med frågan till skolcheferna för beslut om finansiering. 5. Mötestider våren De föreslagna tiderna 5/2 och 29/4 spikades. Mötena blir på Herrgården, 5/2 i flygeln och 29/4 i huvudbyggnaden. 6. Ökad diagnosticering Skolans uppdrag är att möta alla barn efter deras behov och hjälpa alla barn att nå så långt det är möjligt. Elevhälsans uppdrag är att undanröja hinder för lärande. Elevhälsan har inte ett första linjen-ansvar för barns hälsa. Om en elev riskerar att inte uppnå målen ska skolan göra extra anpassningar. Om det inte räcker ska behovet av särskilt stöd utredas. Vid behov ska man utarbeta åtgärdsprogram. Skolan ska anpassa verksamheten efter varje elevs behov och är inte beroende av diagnos för att genomföra anpassning. Skolan ska utreda för mottagande i särskolan. Den anpassning man gör kan innebära att det först i högre årskurser blir tydligt att barnet kan ha rätt till särskola. En utredning utgår alltid från en pedagogisk kartläggning. Därefter bedöms om man också behöver göra en psykologisk, social och medicinsk utredning. I remiss till habiliteringen finns alltid alla fyra utredningarna med. Föräldrar kan inte motsätta sig den pedagogiska kartläggningen, däremot behövs föräldrars samtycke om man vill utreda övrigt. Vid ansökan enligt LSS kan diagnos behövas. För att få rätt till insatser måste man tillhöra personkretsen. För två av de tre punkterna som ingår i personkretsen behöver man en diagnos om utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Den tredje punkten innebär att man kan få stöd om man uppfyller alla kriterier. Om man söker stöd enligt de båda första punkterna ombeds föräldrar komma in med ett intyg om diagnos. Försäkringskassan hanterar personlig assistans om man har grundläggande behov av stöd mer än 20 timmar i veckan. Man kan få stöd inom socialtjänsten om behoven understiger 20 timmar. Det är ett stort bekymmer att det finns två huvudmän Inom socialtjänsten kan insatser ges både enligt LSS och SoL (Socialtjänstlagen).

3 3 Det är inte självklart att en diagnos leder till att man får medicin utskriven. Nationellt programråd om ADHD startar i veckan inom SKL, Susanne kommer att ingå i arbetsgruppen. Det kan vara bra att gå igenom FAKTA-dokument om psykisk ohälsa vid Chefsforums möte. Stellan och Marie förebereder tillsammans med Nina genomgång av ett eller två FAKTAdokument till nästa möte Många gånger hänger barns mående och agerande samman med föräldrars hälsa och livssituation. Om familjen mår bättre kan det leda till att de symtom och agerande barnet uppvisar förändras. 7. Om pedagogisk kartläggning Stellan gick igenom hur man arbetar med pedagogisk kartläggning i Jönköping. Se bilaga. Extra anpassningar görs inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd kan ges efter utredning. I utredningen ingår en pedagogisk kartläggning där skolssituation, måluppfyllelse, samtal med elev och/eller vårdnadshavare och analys ingår. Vid bedömning kan man komma fram till att det behövs ytterligare utredningar. Många gånger leder en psykologisk utredning fram till vilka anpassningar som behöver göras i skolsituationen. 8. Nyanlända barn BUH ser att det kommer mycket remisser gällande ensamkommande barn från professionella och med hjälp av gode män och personal på boenden. För att diskutera hur man kan möta den ökande mängden ansökningar till BUH och BUP har det varit ett möte mellan BUH, BUP och socialtjänsten. Alla barn är i kris. Det gäller att dimensionera resurser så att vården kan hjälpa de barn som är i svår kris. Det är viktigt att alla barn kan få stöd i de krisreaktioner som är normala och rimliga i den situation de befinner sig. Man räknar med att det under nästa år finns 1000 barn i Jönköping, Habo och Mullsjö som kommit ensamma till landet. Det kommer att bli öppna föreläsningar för personal vid boenden, familjehemsföräldrar och gode män i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner. Föreläsningarna planeras bli en gång i månaden och handla om att ge normalt krisstöd; god förebild, kost, sömn, motion. Det handlar om stödjande i vardagen. I december blir det först utbildning för chefer och samordnare på boenden. Det vore bra om det särskilda stödteamet inom elevhälsan kan vara med vid ett sådant tillfälle. BUH kommer inte att screena för PTSD det är inte aktuellt i det akuta läget. Regionen tittar på FAKTA-dokument när det gäller hälsoundersökningar så att det i fortsättningen kommer att bli undersökningar av enbart sköterska i första hand, för att kunna hantera den ökande strömmen.

4 4 När det gäller vaccinationsordinationer (som elevhälsan utför på distriktsläkares ordination) kommer man att starta centrala funktioner i länet. Regionens företrädare träffas en timme var vecka för att hålla sig uppdaterade om läget när det gäller alla nyanlända, både vuxna och barn. 9. Selektiv mutism Skolpsykologer har väckt frågan om selektiv mutism barn som talar i vissa sammanhang men inte i andra. Vart kan man hänvisa familjer med den problematiken? Det är inte självklart vem som har mest kompetens inom området. Det finns nog inget handlingsprogram Frågan lyfts vid ett kommande Chefsforum. Ann G A och Nina undersöker. 11: Årshjul: Uppdrag och ansvar Uppdrag och ansvar-dokument från alla verksamheterna ligger på Jönköpings kommuns hemsida, sökväg: samverkan kring barn och unga; psykisk hälsa; psykiskhalsabarnochunga/uppdragochansvarsomradenbarnochungaspsykiskahalsa.4.307e b9e0d06c636.html Dokumenten syftar till att professionella ska ha tillgång till information om verksamheternas uppdrag och ska uppdateras vart år. De chefer som inte uppdaterat nyligen ombeds skicka aktuella dokument till Marie Andréasson. 12. Årshjul: SIP Jönköpings kommun rapporterat 31 SIP under året, skolan har varit inblandad i 95 SIP, BUP har rapporterat i 166 SIP, på BUH har man gjort 39 under året, på barnmottagningarna har man gjort 3 SIP, inom barnhälsovården arbetar man med nätverksträffar vilket är motsvarande SIP, men det kodas inte likadant i journalsystemet. Föräldrar är nöjda med det sammansatta stöd man får på detta sätt. Det är ett bra redskap, men det tar mycket resurser. Professionella prioriterar att komma på mötena. En genomgång visar att insatser genomförs i större utsträckning än de gjorde tidigare. En framgångsfaktor är att man ser till att alla har ett gemensamt mål. 13. Skolnärvaro 5/11 var det en konferens i Jönköping omkring skolnärvaro då 118 personer från skola, socialtjänst, kultur- och fritidsförvaltning och Barn- och ungdomshälsan var närvarande. Man arbetade vidare med hur man inom varje område vill förbättra samverkansarbetet omkring skolnärvaro. De gånger det inte fungerar att eleven kommer tillbaka till skolan trots skolans och samverkanspartners arbete används SOLEN-strukturen. Det innebär att alla berörda regelbundet samverkar i SIP-möten tills barnet åter börjar skolan. Genom SOLEN-samverkan har alltfler barn kommit tillbaka till skolan under året.

5 5 Det finns inget närvaroteam i Jönköping men skolan har en koordinatortjänst som tillsammans med en psykolog är med i SOLEN-ärendena. Frågan lyftes om socialtjänsten kan avsätta motsvarande resurs. 14. Avvikelserapport Det har inte kommit in några avvikelserapporter. 15. Ny handlingsplan Utkastet till ny handlingsplan börjar bli klart. Den är grund för arbetet på konferensen i samverkansstrukturen 19 november. 16. Samverkansdag 19 november är det dags för konferens för alla i samverkansstrukturen, denna gång på Gyllene Uttern. 17. Styrgrupper för gemensamma verksamheter Tidigare har styrgrupper för flera gemensamma verksamheter VITS, familjecentraler och resursenheter samlats i samband med Chefsforums möte. VITS finns inte kvar och övriga styrgrupper träffas vid andra tidpunkter. Det är inte aktuellt med styrgruppsmöten i samband med Chefsforums möten i fortsättningen. 18. Nästa Chefsforum Punkter till näta Chefsforum 5/2-16: Det möte Chefsforum hade med en förälder omkring hennes och dotterns erfarenheter av olika verksamheters samverkan gav upphov till en givande diskussion. Om det är möjligt vore det önskvärt med en patient/klientberättelse till. Kanske från en förälder som varit med om SIP-möten eller någon person som har kontakt med Ung Arena. Alla undersöker möjligheten att bjuda in till nästa möte. FAKTA-dokument genomgång av något av de dokument som är klara.. Årshjul: Gå igenom och utvärdera avvikelser Annika Lind stiger av sin tjänst som verksamhetschef vid barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid årsskiftet. Tjänsten är utannonserad och kommer att tillsättas så snart det är möjligt. 19. Avslutning Lilian avslutade dagens möte. Marie Andréasson skrev Bilaga: Bildpresentation pedagogisk kartläggning och skolnärvaro

6 Skollagen Allmänna råd Stöd och kommentarmaterial Barn- och elevhälsoenheten Stellan Karlsson och Åsa Nyberg

7 Tre nivåer att möta elever Ledning och stimulans Extra anpassningar Särskilt stöd Barn- och elevhälsoenheten Stellan Karlsson och Åsa Nyberg

8 Extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen Hjälp med att strukturera och planera skoldagen Få extra tydliga instruktioner och stöd i att starta och utföra arbetet Ledning i textförståelse och förberedelse av nya ämnesområden Färdighetsträning; ex lästräning, grundläggande matematisk färdighetsträning Särskilda läromedel, särskild utrustning, digitala hjälpmedel och programvaror Arbeta enskilt eller i mindre grupp ibland, tillsammans med speciallärare/-pedagog under kortare period, ex två månader Särskilt stöd Att ge ett specifikt stöd i ett eller flera ämnen under en längre tidsperiod Regelbundna specialpedagogiska insatser under en längre tid Tillgång till elevassistent som följer eleven under hela dagen Enskild undervisning Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Barn- och elevhälsoenheten Stellan Karlsson och Åsa Nyberg

9 Utredningen Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna (s.31) Källa: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER

10 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd innehåller: 1.Pedagogisk kartläggning 2.Bedömning av om elev är i behov av särskilt stöd 1.Pedagogisk kartläggning Område A Skolsituation B Måluppfyllese C Samtal med elev och vårdnadshavare D Analys 2.Pedagogisk bedömning

11 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd innehåller: 1.Pedagogisk kartläggning 2.Bedömning av om elev är i behov av särskilt stöd Utredning kan kompletteras med: Social kartläggning Medicinsk bedömning Psykologisk bedömning 2.Ny analys och bedömning av om elev är i behov av särskilt stöd

12 Tre nivåer att möta elever Ledning och stimulans Extra anpassningar Särskilt stöd

13 SIP Skolan deltagit Skola kallat Soc. kallat Bup kallat Hab kallat BoH

14 SIP 2015 Kön Flickor; 40% Pojkar; 60%

15 SIP 2015 möte med koordinator antal ärenden SOLEN genomförda möten

16 Mål 2015 möte med koordinator satta mål uppnådda mål ej uppnådda mål ännu ej utvärderade mål

17 Insatser 2015 möte med koordinator bestämda insatser genomförda insatser ej genomförda insatser ännu ej uppföljda insatser

18

19 Konferens Alla elever går i skolan 8.15 Välkommen 8.25 Vad har vi lärt oss sen sist? Stellan 9.15 Exempel från grupper Marie 9.30 Fika Arbete i grupper Frukt Kort redovisning Slut

20 7% Andel elever med mindre än 70 % närvaro i årskurs 9 6% 5% 4% 3% Totalt Flickor Pojkar 2% 1% 0% Vt10 Ht10 Vt11 Ht11 Vt12 Ht12 Vt13 Ht13 Vt14 Ht14 Vt15

21 20 SOLEN Samordning låg elevnärvaro Jönköping SOLEN Närvarande

22 Vi har lärt oss att det krävs: Ett grundjobb för att eleven ska börja skolan igen Återgången sker på ett sätt så det inte: märks under termin, vid terminsstart/skolbyte

23 Processen 1:a Överens om mål Lärande 2:a pröva insatser 3:e Uppföljning

24 Tre nödvändiga arenor Relation/samtal Elev och lärare (kurator, skolsköterska) Överens/förtroende Elev, vårdnadshavare och lärare (familjebehandlare) SOLEN -samordning Vårdnadshavare Rektor, Handläggare soc. lärare, kurator, skolsköterska, specialpedagog, ungdom/familjebehandlare, Psykolog, Psykiatriker

25 Två skilda uppdrag 1. Att se till så elever stannar i skolan 2. Att se till så elever kommer tillbaks till skolan Stellan Karlsson

26 Samverkan Närvarorutiner Exempel Fortsatt frånvaro trots åtgärder Åtgärder 3:e tillfället/ 20% frånvaro Första frånvarotillfället/ dagen Varningssignaler

27 Processen med mål att bli fler Remisser, ansökningar, anmälningar Skola Socialtjänsten Familj Bup Barn- o ungdomshälsan

28 Dialog 3 SIP Samordning mot gemensamt mål Vårdnadshavare (beslutande) Rektor, Handläggare /socialsekreterare (möter elev) lärare, kurator, skolsköterska, specialpedagog, ungdom/familjebehandlare, Psykolog, Psykiatriker Personer utan funktion börjar tala om vad andra ska göra Personer som inte känner eleven utgår från andra barn, forskning, diagnoser.

29 Dialog 3 SIP Gemensamt mål 1. Eleven ska öka närvaron på den skola vi befinner oss 2. Eleven ska öka närvaro på en annan skola 3. Eleven ska öka närvaron hos klinik inom hälso- o sjukvård

30 Konferens Alla elever går i skolan Två inledande synsätt Föräldrar ser inte till att eleven kommer till skolan. Skolan förstår inte eleven och gör inget.

31 Konferens Alla elever går i skolan Två avslutande synsätt Föräldrar klarar att se till så att eleven kommer till skolan. Skolan har en god förståelse och bra relation med eleven.

32 Konferens Alla elever går i skolan Ersättning - Förhoppning att någon praktisk griper in i hemmet och ersätter vårdnadshavare. Tvång - Att med vite/hot om placering tvingar eleven till skolan

33 Konferens Alla elever går i skolan Samverkan - Eleven vill till skolan men ser flera hinder, vårdnadshavare och personal känner att de kan vara ett stöd