Bild, text och ljud - multimodala vägar till den multimodala läs- och skrivförmågan
|
|
- Gunnel Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bild, text och ljud - multimodala vägar till den multimodala läs- och skrivförmågan Janna Ferreira Leg. logoped/fil dr. i handikappvetenskap Lektor i logopedi Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin Linköpings universitet janna.ferreira@liu.se
2
3 Läsning och skrivning utvecklar: Vår erfarenhet av världen Vårt ordförråd Vår grammatik Vårt berättande Vårt tänkande SKRIVEN text ger oss tillgång till detta! Oavsett om den läses eller avlyssnas.
4 Matteuseffekten (Stanovich 1986) Matteus 25:29 Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. 4
5 Up Analytiskt Top SEMANTIK FONOLOGI Bottom Syntetiskt Down
6 En god läsare måste: kunna avkoda både kända och okända ord kunna hantera avvikelser mellan stavning och uttal ha mentala representationer av språkliga enheter av olika storlek: såsom bokstäver, ord och fraser kunna läsa samman språkliga enheter och minnas dem förvandla en skriftbild till en inre föreställning av ett innehåll göra sig uppfattningar om tolkningars sannolikhet i en viss kontextsålla bort, läsa mellan raderna, och tolka texten utifrån kunskap och erfarenhet uppfatta skriften som kommunikation, som havande ett syfte och en mening 6
7 En god skrivare måste: kunna självständigt aktivera inre fonologiska representationer kunna göra en fonem-grafem-överföring behärska olika grammatiska strukturer göra skillnad mellan skrift (ofta monolog) och tal (oftast dialog) skriva med mottagaren i åtanke använder kanske skriften för att uttrycka/strukturera sin tankar få ihop en sammanhängande text planera, läsa och redigera sin text 7
8 Ickefonologiska språkliga förmågor + Klassisk specifik läs- och skrivsvårighet (DYSLEXI) Klassisk specifik språkstörning (SLI) Ingen störning - + Problem med förståelse Fonologiska förmågor - (Bishop & Snowling, 2004) 8
9 Analytisk kontextanvändning exemplet kör grammatik hon sa nej till drinken eftersom hon... innehåll hans högsta önskan var att sjunga i en.. bilen är nyinköpt och han sjunger när han... Koll på kontexten primar för läsningen. Förkunskaper om kontexten ger snabbare läsning! 9
10 Faser i träning med skriven text Före läsning - bygga eller aktivera bakgrundskunskap - utveckla vokabulär och relatera till existerande vokabulär - sätt upp ett syfte för textläsningen Under läsning - Lyssna eller läs. Även att lyssna till skriven text lär barn viktiga saker de behöver kunna om skriven text. Efter läsning - Sammanfatta inte det ni läst!! - Koppla tillbaka till bakgrundskunskap, vokabulär och syfte. - Ge en eller flera uppgifter relaterade till syftet. - Ge feedback på hur det gått som ge information om hur man kan göra nästa gång. Lämpar sig för alla texter: sagor, informationstexter. (Karen Erickson (2003)
11 Bockarna Bruse Bakgrundkunskap och vokabulär - Kan göras på olika nivå för olika barn i klassrummet/förskolan, talhandikappade eller ej Djurungar och deras föräldrar Bock, tacka, killing Tjur, kossa, kalv Tupp, höna, kyckling Komparation av adjektiv Stor, större, störst. Liten, mindre, minst. Prepositioner Över, under, i, på, bakom, framför
12 Bockarna Bruse Rörelseverb Stampa, klampa, trippa, smyga, hoppa, gå och springa. De motoriska klasskompisarna kan röra sig som verben, den rörelsehindrade kan vara den som bestämmer vad de andra ska göra och bedömer om de gör rätt Sammansatta ord Trollbro, stenbro, träbro, hängbro, tågbro, Kan barnen komma med egna? Med hjälp av befintligt vokabulär? Pizzabro Röstövning Viska, tala lågt, tala vanligt, ropa. Spela in på talapparat och låt AKK-användaren välja. Men jobba också med rösten. Inte artikulerat utan: AAH! AAH! AAH! Ger röstmedvetenhet
13 Bockarna Bruse Nu sätts syftet med berättelsen. Återberätta? Vem gör vad i berättelsen? Hur slutar det? Först nu läses sagan!! Nu finns grund att stå på. Förståelse såväl som vokabulär att ta av. All förberedelse behöver inte vara så riklig, men om barnet inte får vokabulär kan barnet inte aktivt hantera det lästa varpå en viktig del av läsprocessen som underlättar läsutvecklingen missas.
14 Läsmodeller Kontextprocessor Meningsprocessor Ortografisk processor Fonologisk processor Seidenberg & McClelland (1989) Text Tal
15 Varken teoretiskt eller evidensmässigt stöd för att en ren symbolapproach skulle bidra till avkodningsutveckling, vare sig ortografiskt eller fonologiskt! DOCK: essentiell för språkutvecklingen hos icketalande barn!
16 The simple view of reading Läsning = avkodning x förståelse (Hoover & Gough, 1990) Observera multiplikationstecknet! 16
17 Multiapproach syntetiskt och analytiskt 1. Ljudnivå, språklekar som ökar den fonologiska medvetenheten 2. Ordnivå, matchning ord bild, begreppsträning, böjning av ord 3. Meningsnivå, klippa sönder meningar till ord, byta plats och visualisera 4. Textnivå, lyssna, plocka nyckelord och samtala kring texter Foley (1994)
18 SCRAWL Shared stories (Gemensamma historier) Comprehension (Förståelse) Rapid Recognition (Snabb igenkännelse) Analysis and Articulation (Analys och Artikulation) Writing (Skrivande) Language, Literacy and Literature (Språk, Läs- och skrivförmåga och Litteratur) Smith, 2005
19 Multiapproach med både avkodningsträning och helordsläsning - Light, J., McNaughton, D., Weyer, M., & Karg, L. (2008) Multiapproach med både huvudsakligen fonologisk vs semantisk datorbaserad träning. OBS! på barn med läs- och skrivsvårigheter, ej AKK-barn (- Heimann, Tjus, Gustafson, Svensson, m.fl.) 19
20 Läs&Skriv raketen (Ferreira) OMVÄRLDS- KUNSKAP - specifik (läs & skriv) - generell KODKNÄCKNING helord i m p r e s s i v t SPRÅK - talspråk - auditiv diskriminering - fonologisk medvetenhet - vokabulär - morfologi -syntax ex pr es si vt i m p r e s s i v t avkodning e x p r e s s i v t Skrivregler - Textförståelse - Läshastighet KOGNITION alfabetsprincipen bokstavskunskap fonemisk medvetenhet -IQ - logik - minne TID
21 Teaching Reading IS Rocket Science 21
22 Dual Route Model 22
23 Evidensläget är skralt och mångtydigt för barn som använder AKK Fallstudie som betonar vikten av ortografisk feedback för att bygga på det starka visuella minnet för stavning (jämför med bara auditiv feedback/båda) - Raghavendra & Oaten (2007) Betonar kombinerad ortografisk och syntetiskt tal-feedback för stavning - Koke and Nielson (1987) Fann olika typer av barn: en typ som var mest hjälpta av ortografiskt stöd/ortografiskt feedback + fonologiskt feedback, och en typ som var mest hjälpta av fonologisk feedback/ fonologiskt feedback + ortografiskt feedback - Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998) Viss evidens för teckenbokstaveringsstöd till skriven text för stavning - Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998) Viss evidens för att syntetiskt tal stimulerar fonologisk medvetenhet - Blischak (1999). Mycket prat i litteraturen om detta men lite evidens!
24 Multimodal förmåga Läs-och skrivförmåga ställer krav på synestetiska färdigheter! Talets auditiva signal skall översättas till skriftens visuella, eller tvärtom! AVANCERAT! 24
25 Fonologiskt bearbetning Fonologiska representationer - Kognitiva manifestationer av språkljud baserat på auditiv input och artikulatorisk output Fonologisk produktion - Uttalade manifestationer av inre representationer av språkljud Fonologiskt arbetsminne - temporal förvaring av verbal och fonologisk information - fonologiska loopen för upprepningshantering till stöd för minnet Fonologisk medvetenhet - Metaspråklig förmåga att kunna fokusera och manipulera fonologiska enheter såsom ord, stavelser, rim och fonem 25
26 Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för en människa Faluncentrum Tjej ~20: Kan du typ prata med dig själv i huvudet? Kille~20: Ja, det är väl inte svårt!? Tjejen: Men alltså ha munnen stängd och prata med dig själv, fast tyst. Killen: Ja! Tjejen: Så du kan säga typ bajs eller nåt? I huvudet. Killen: Öh, ja. Tänka kallas det! Tjejen: Är det tänka? Jag trodde det var typ när man funderade på saker. Inte när man sa nåt till sig själv i huvudet tyst. Jmf. inre tal Karen Ericksen 26
27 Stavning Fonologin särskilt viktig för stavningsförmågan som är särskilt viktig för att AKK-användare skall utvecklas till oberoende kommunikatörer som själv kan skapa nya Fonologisk kompetens behövs. Korrekta fonologiska representationer + god auditiv perception - Identifikation av språkljuden /b-i-l/ Recall (ihågkomst) vs recognition (igenkänning) - Stavning som ej är på diktamen kräver mer kognitiv kapacitet och tydligare fonologiska representationer än läsning eftersom kravet ligger på ihågkomst snarare än igenkänning. 27
28 Stavning - När fonologisk kompetens inte riktigt räcker: Segmenteringsproblemet - Ord är inte fonetiskt avgränsade enheter. T.ex: embil Semantisk och morfologisk kunskap behövs. Talspråk Skriftspråk - Talspråket ger oss ofta inte en rättvisande fonologisk bild av ordet för att kunna stava det. - Kännedom om skriftspråkliga former krävs. T.ex riktigt Semantisk och morfologisk kunskap behövs. 28
29 Sounds of Silence Phonological awareness and written language in children with and without speech And the vision that was planted in my brain still remains within the sound of silence Simon and Garfunkel (1964)
30 Interventionsstudie, lässvaga talhandikappade Träningsgrupper: 9 barn med talhandikapp + motoriska svårigheter (i varierande grad) 10 normaltalande lässvaga barn med läs- och skrivsvårigheter Kontroller: 10 normaltalande lässvaga barn som får specundervisning 10 normaltalande, normalläsande barn
31 Resultat Generellt över grupperna förbättring: mellan pretest och posttest för meningsläs, ordstav, nonord stav. meningsläs ordstav nonord stav
32 Stavning, fallstudie 15 årig flicka CP skada Sitter i elrullstol Kommunicerar med bliss Har bedömts läsa logografiskt men har fonologiska strategier
33 Fallstudie, resultat Minne Segmentering Klassiska primacy/recency effekter! Klarar att skriva 2 bokstavs nonsensord Klarar att skriva en del 3 bokstavs nonsensord På 4 7 bokstavs nonsensord skrivs endast första en två bokstäverna och sista en två bokstäverna
34 Ge barnen så stor del av Läs&Skriv-raketen som möjligt!
35
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merLäsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merKognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merKan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25
Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)
Läs merKurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merAtt läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet
Läs merLäsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från
Läs merDisposition, 130308 2013-03-10. Behrns, Oslo, 130308 1. Att läsa och skriva. 130308, Oslo
Att läsa och skriva 130308, Oslo Ingrid Behrns logoped, PhD Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Foton, filmer, fyra nya slides 4-årigt program logopedi,
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merLäsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)
Läsförståelse definitioner och svårigheter Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Snow, 2002 Recht & Leslie, 1988) God hörförståelse Läs- och skrivsvårigheter Typiska läsare Svag
Läs merL = A Mx F. Gör barnen läsberedda! Språklek finns också på facebook.com/spraklek Min webbutik:
Goda grunder lyckosam läsning Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15 mars 2018 Gör barnen läsberedda! Senaste nytt Fick på vägen från föreläsningen höra att Bokstarts egen webbplats lanserades just
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,
Läs merDe olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)
och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merLeg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:
Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merDisposition, 130308. Att läsa och skriva. Modeller för word recognition / ordigenkänning 2013-03-02. Behrns, Oslo, 130308 1. Att läsa och skriva
Att läsa och skriva 130308, Oslo Ingrid Behrns logoped, PhD Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Disposition, 130308 - Modeller för wordrecognition/ordigenkänning
Läs merBRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Läs merSpråkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!
Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merKan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2?
Kan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2? En jämförande studie av träning enskilt och i par Anita Bergstedt och Anna-Carin Engens Studenter Anita Bergstedt
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merLäsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se
Läsa och skriva ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merSambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg
Sambanden mellan stavning och läsförståelse i årskurs sju Henrik Husberg Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008 ABSTRAKT Författare Årtal
Läs merAtt bygga språk/engelska för elever med språkstörning
Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merVälkommen till LOGOS certifieringskurs
Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merKan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse?
Kan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse? En jämförande studie mellan träning i mindre grupp och ordinarie helklassundervisning. Annika Pettersson och
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merFrån fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson
Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D
Läs merSpecialpedagogiska seminarier
Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll
Läs merBevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merDyslexi hos barn och ungdomar
Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merTentamens-/instuderingsfrågor
PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merBarn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?
Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina
Läs merPärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.
Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig
Läs merAtt tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning
Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Ragnhild Söderbergh Lunds Universitet (emeritus) Abstract Denna text är
Läs merFörskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merAnna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och
Läs merSpråkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped
Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merFlerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merVälkommen till LOGOS certifieringskurs
Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av
Läs merBarn och elever med språkstörning
Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt
Läs merIsak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
EMMA ASKLING Sidan 1 Isak är en hjälte Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Isak som ska tävla i simning tillsammans med några klasskamrater. Isak är en snabb simmare och ska simma första
Läs merTankar om Bliss symbolspråk i dagens värld
Tankar om Bliss symbolspråk i dagens värld Mats Lundälv President www.blissymbolics.org Bliss symbolspråk Har vi bruk för bliss idag? Mitt svar på spörsmålet är naturligtvis; ja men varför och hur? Bliss
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merMaria Levlin. Maria Thellenberg
Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att
Läs merHur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 7 SPRÅKPSYKOLOGI LYSSNA OCH TALA/ PERCEPTION OCH PRODUKTION LYSSNA (kap 5) Segmentering på fonemnivå - Koartikulation:
Läs merLäs- och skrivinlärning
Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan
Läs mer