, I detta kapitel lär du dig om olika typer av skador r.^ och hur du förebygger och tar hand om dem. mycket aiiiiat i livet finnandet risbiwrl

Transkript

1 , I detta kapitel lär du dig om olika typer av skador r.^ och hur du förebygger och tar hand om dem. y. ;^^. --f-...f<ss':af. ~^'<'-i'"-t~ :'.1 i;!>\-1'. ''-'. i'!åässsi'':' '. r -ti^*^'-. ^tsa^.-;-.!^^'?:^* '''.- 'recisson\med»imu*ä?c.i?<i? mycket aiiiiat i livet finnandet risbiwrl ^ j^effria^roi?fr1&*lll! i*j<llll'!iiniin ilinus1:örréöin~dii inte är fysiskt aktivfcet är alltid bät i^röra DäsiffäiraBsirB^tilH lyyy tum är att tlér skador up'pköinmérjvartla^;n~oclipäjob1>etlnl 3Q fofsfeflrftssil sa^nd med.tranuie, EpAflKiiÉBKffl %leit?gi!tkroj!>peii"'ö"cho"riiliur"t]>'i''gi;rkit;e"r"rå%^?ätt;iuéd rätt täiitk. Det hatidlar om rätt arbetsstälinllbbr båclft l d gen och i sanaand med träning. ;.:->'^^^i^^!s^si!s^b ^ ^:*i^'^s.-''.'lläk«kä:jsäi8 i ;: '... ^.Kr^?'''WV^KVf'KSf^!KV?'ISS!S ^:S-KSt':1lt-:":-r!''!W:v»....,; 'r:'^tir^ j^ ^ ^ff fpp^"-

2 s ^^ -dn' -* Om olyckan är framme måste man veta hui- man ska ta hand om sig själv eller andra. Rätt omhändertagande gör att skadan läker fortare. Vid allvarligare skador kan rätt omhändertagande avgöra om skadan kommer att påverka kroppen for resten av livet eller inte. I det här kapitlet (är du lära dig om hur skador kan uppkomma, hur du kan förebygga dem, hur du kan lindra dem och framför allt hur du ska slippa dem. 71

3 ,*-! ^f. tuknmnt"1»- FÖREBYGGA SKADOR Ärlig talat så är det ganska enkelt. En vältränad kropp tål me^än m otränad kropp. Detta gäller både i vardagen och inom idrotten. Har du starka och uthålliga muskler samt ett tränat hjärta, kommer din bopp att utsättas för mindre slitage. Förutom regelbunden motion är följande mycket viktigt när det gäller att förebygga skador: Uppvärmning Kroppen behöver komma igång innan du kan belasta musklerna, och därför ska du värma upp. En ordentlig uppvärmning motverkar skador. Teknik Rätt tebiik minskar skaderisken. Om du rör dig med rätt teknik, och lyfter och flyttar säker med rätt telmik, så kan du köra på ganska hårt utan att riskera skador. En felaktig teknik ökar skaderisken, eftersom j du belastar fel ställen på kroppen. ff. ^wffllyv^ Belastning Att hitta rätt belastning är viktigt för att minska risken för skador. Om du tränar med alltför hög belastning, f riskerar du både akuta skador och l. överbelastningsskador. Säker utrustning j DuserEildrigentävlingsslalomäkare, en J tävlingsryttare, en bandyspelare eller en ;; tävungscyklist utan hjälm. Säkerhetsut- 3 rustningen är viktig for att undvika allvar- ^.K. liga skador. i-äsr 72,-~-FT

4 SKADOR Man talar om skador dels utifrån hur de har uppstått, dels utifrån var i kroppen skadan finns. En del skador är akuta. Det betyder att de uppstår l samband med en viss händelse. Det kan vara att man får ett slag eller att något händer som gör att en kroppsdel far alltför hög belastning. Vanliga akuta skador är benbrott, stukningar eller att en led hoppar ur sitt läge. Skador på grund av överbelastning Om du lyfter något som är alltför tungt för din kropp, kan du råka ut för en överbelastningsskada. Samma sak kan hända om du sitter länge vid datorn och upprepar samma enformiga, monotona rörelse med datormusen. Då kan armen överbelastas. Alltför hård träning kan ocksä orsaka överbelastningsskador. Visst är det sant att du blir starkare av att belasta kroppen. Men det gäller bara när du gör det pä rätt sätt. Om du till exempel börjar på rätt 76

5 l l b-.. ut mvå när du tränar och sedan ökar belastningen, bur^dm kropp lång^ s'amv^arka"re. Därmed tål den allt högre belastning; Belastas kroppen R^^iTörjanUn-belönmgen" i stället bli överbelastnmgs^ackr. Därför är detjvlktlgt att du alltid anpassar din träning efter din dagsak- "Hu^hård belastning du Uarar beror både på hur vältranad duär^ch på «Zg»"er"duhar.Du kan oftast inte jämföra dig med kompisen eller någon annan. Mjukdelsskador Alla skador som inte drabbar ^elettetkauas^jukdelsskador. Här jtr'aeng7n"omg7ngavdevanl. gastemjukdelsskadorn^h^du^a^a Jhan'do6m'dem6"på<'rättsätt:(SecävenOmhändertagandevidskada-PRI- CE, längre frami detta kapitel.) Skador på Ugament Lieamemen i kroppen har till huvuduppgift att göra lederna stab^se 'rskado^påligament uppkommer därför i kroppens ^olikak^ ^dl^empell len fotled euer knäled. Skador " st^of^,^ ^n^snabt och kraftigt kommer i sitt Yae^-å^^^ ZIt"Ä>rLpåtet'nmgen stork» Ugamentet tänjas ut eller i värsta fall helt eller delvis gå av. Skador på fotens llgament Det vi oftast kallar för en vrickad fot är skador på f tlede"s^me^ S'kadorn'aTankomm'aavattdutrampareUerlandarsnettvidetthopp.^ ^ZpoIrtZs o~m'exempelvis fotbou:kan skadorna också uppstå när du Par en spark som gör att foten vrider sig. ^ ^ ", _"""!, "" ' Nä rlfo'ten"vi sig hamnar ligamenten l sitt ytterläge och^iskerar därf^tönjasut euer gå av. Symtomen pädett^ratt^ul^^^ ^A"smSm tidigtso m foten snabbt svullnar. Det gör ont att stödja 0 OsmpduTr nhand om skadan på rätt sätt, k "'"lctduocksåsnabb"e att blikvitt~smärta och svullnad. Det finns även effektiva sätt att träna uppfotleden igen efter att ledbanden fatt sämre funktion. 77

6 Ett skadat (igament i en knäled Vridnlng i knät med skadat ledband och/ eller korsband För att ditt knä ska vara stabilt, det vill säga för att överbenet och underbenet ska fungera bra ihop, finns det ligament runt knät som stödjer det. Dessa ligament kallas ledband och korsband. Ledbanden sitter på ömse sidor om biät. Korsbanden ligger inuti knät, som ett kors. Om du far en smäll, eller om knät vrider sig, kan ett ledband och/eller ett korsband tänjas ut eller gå av. Om det händer är knät inte lika stabilt längre. Vid leclbandsskador svullnar knät inte alltid upp. Men det kan ändå vara svårt att röra det på vanligt sätt. Korsbandsskador far knät att svullna och gör samtidigt fruktansvärt ont. ge m ni so bl T; o fä ar di tr; Muskelskador E Muskelbristning Precis som ligamenten så klarar inte muskelfibreraa av att sträckas ut för långt. Det finns en punkt då de helt eller delvis kommer att gå av. Hur långt du kan sträcka ut dina muskler beror framför allt på hur smidiga de är. En muskelbristning kan exempelvis uppkomma när du ska springa eller kasta maximalt. När det händer känner du en smärta i muskeln. Det uppstår nämligen en blödning i muskeln och blödningen orsakar ett tryck, som gör ont. Ett bra sätt att förebygga muskelbristningar är att värma upp ordentligt. En varm och smidig muskel tål mer än en kall och stel muskel. H; D k; d< sl p' S) sl k( "Lårkaka" En kraftig smäll mot din muskel kan orsaka en blödning inuti muskeln. Det kallas oftast för lårkaka, eftersom sådana skador är vanliga i låret (fråga vilken fotbollsspelare som helst). Men en sådan blödning kan lika gärna uppstå i andra muskler.

7 ^"»... ".é^ -i'~:is ^:: s. u't*i En lärkaka gör att muskeln som drabbas blir väldigt stel och att det gör ont när man rör den. Området kring skadan (är ofta ett h-aftigt blåmärke på grund av blödningen. En lårkaka är inte farlig utan brukar försvinna efter några dagar. Läkningen går fortare om du börjar röra den skadade muskeln så snabbt som möjligt. Att Ugga helt still gör att det tar längre tid för muskeln att bli bra igen. Träningsvärk Om du tränar på ett nytt sätt, eller rör dig på annat sätt än du bmkar, så far du ofta träningsvärk. Musklerna gör ont och känns stela. Man vet inte varför träningsvärk uppstår, men man vet att den inte är farlig. Oftast går värken över på 1-2 dagar. Om du rör på de muskler där du har träningsvärk bmkar det kännas lite bättre. Att vara stilla gör träningsvärken värre i längden. Huvudskada Hjärnskakning Den vanligaste typen av huvudskada är hjärnskakning. Hjämskakning kan man fä av ett slag direkt mot huvudet. Eller också kan någon annan del av kroppen fa en kraftig smäll, som fortplantar sig till huvudet. Kanske genom att du slår huvudet i marken vid ett fall, eller genom en krock pä basketplanen. Risken för att man har drabbats av hjärnskakning är stor om man - efter ett slag mot huvudet - far minnesluckor, blir iflamäencle, yr, om synen inte känns normal eller om man har svårt att hålla balansen. Då ska man alltid kontakta läkare. Har man varit medvetslös, om så bara en kort stund, är det ännu viktigare att ta kontakt med en läkare ^.-

8 När en led hoppar ur sitt läge - dislokation Axelleden Axelleden är en kul-led där du är väldigt rörlig. Du kan röra din arm i alla riktningar. Den stora rörligheten gör att axelleden inte är lika stabil som många andra leder. Axelleden är faktiskt den led som oftast hoppar ur sitt läge. En axel kan hoppa ur led av olika orsaker, till exempel därför att du tar emot dig när du ramlar eller därför att du far ett slag mot axeln. Axeln kan också hoppa ur sitt läge om någon tar tag i armen när du exempelvis ska kasta en handboll. Det är viktigt att en person som har börjat en kaströrelse med armen far fullfölja rörelsen utan att hindras. Annars kan det uppstå svåra skador på axelleden. Om axeln hoppar ur sitt läge känner du smärta, och du (år svårt att röra armen. Dessutom kan axeln se annorlunda ut, eftersom axelkulan ligger fel. Första gängen din axel hoppar ur sitt läge ska du au tid kontakta läkare. Har axeln hamnat ur led en gång, är risken stor för att det händer fler gånger. Personer vars axel lätt hoppar ur sittläge, blir oftast själva bra på att (a den rätt. Hoppar axeln alltför lätt ur läge, kan det dock bli aktuellt med operation för att fä leden stabil igen. Skelettskador Skelettskador är skador på benen i ditt skelett. Det kan vara skador som gör att benet helt går av, eller skador som gör att benet far en spricka eller delvis går av. Skador på skelettet kallas också för frakturer. 80.^w^'

9 » :-;S:1^ ''..^w^^. -.-^fiv^ys-^v-vflmmieä^sw OMHÄNDERTAGANDE VID SKADA - PRICE Vid nästan alla skador uppstår en blödning där du skadat dig. Det kan du se genom att den skadade kroppsdelen svullnar och får en blåaktig färg. Om du tar hand om skadan på rätt sätt, kommer blödningen och svullnaden att gå ner. Det gör i sin tur att läkningen går snabbare. Vid omhändertagande av de allra flesta idrottsskador ska du följa PRICE-metodens fem steg: Protection (skydd): Första steget är att den skadade ska sluta med aktiviteten som han eller hon håller på med, så att inte skadan förvärras. Man kan också behöva stoppa det som händer runt omkring, så att personen i fråga inte skadas ännu mer. Ar det match kan man till exempel uppmärksamma domaren så att hen kan blåsa av spelet. Rest (vila): I nästa steg ska den skadade kroppsdelen vila. Den far inte alls belastas. Om det inte finns någon risk att personen skadas där den ligger, ska hon eller han ligga kvar. Ice 0 yl 0 '. Det skadade området ska kylas, främst för att lindra smärtan. Använd det som finns tillgängligt - kylpåsar, is, frysta ärter eller till och med snö. Men lägg aldrig kyla direkt på huden! Det kan ge köldskador. Compression (tryck): I samband med att du kyler ner det skadade området, är det lämpligt att lägga tryckförband. Tryckförbandet är det viktigaste steget i att minska svullnaden och därmed snabba på läkningen. Tryckförbandet ska dras åt ordentligt; så att blodgenomströmningen hindras. Det kan göra väldigt ont. Eftersom den skadade redan har ont av själva skadan, kan det vara svårt att dra åt tryckförbandet tillräckligt hårt. Men återigen: att lägga tryck på skadan är den viktigaste åtgärden för att skynda på läkningen. Elevation (högläge): det sista steget lämpar sig bäst för skador på benen, eftersom högläge innebär att det skadade området ska lyftas över 30 centimeter ovanför personens hjärta. Det görs lämpligen genom att en skadad fot läggs på en stol, samddigt som den skadade personen ligger på marken. Högläge minskar även svullnaden.

10 Rehabilitering Om du har haft oturen att (a en skada, behöver du kanske göra övningar för att snabbast möjligt bli helt frisk. Det program du genomför efter en skada för att bli bra igen, kauas rehabilitering. Vissa regler gäller oberoende av vilken sorts skada du ska rehabilitera. Det viktigaste är att du inte är helt stilla. Kan du röra den skadade kroppsdelenså ska du försöka göra det. Rörelse gör att blodet cirkulerar bättre, vilket förkortar tiden för läkning. Om du inte kan röra den skadade h-oppsdelen ska du försöka träna resten av kroppen. Har du en skadad hand kan du alltid träna benen. Ar foten skadad så kan du styrketräna resten av kroppen. För att musklerna inte ska bli alltför svaga, behöver du belasta den skadade kroppsdelen så fort du kan. Inaktiva muskler försvagas fort och tar längre tid att bygga upp igen. Har du haft en skada som krävt läkare så kan ibland en sjukgymnast hjälpa dig med ett rehabiliteringsprogram för din kropp. Då får du veta vilka övningar du behöver göra för att bli frisk, och hur du ska belasta den skadade kroppsdelen. En balansplatta kan användas i rehabiliteringen efter en skada på Ligamenten i fotteden. 82