Trafiksäkerhet i planprocessen i Sverige

Transkript

1 Trafiksäkerhet i planprocessen i Sverige Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Åhus 2010 Patrik Wirsenius Trafikstrateg, Södertälje kommun 1

2 Trafiksäkerhet i planprocessen Vilka lagar och riktlinjer finns i Sverige? Plan- och bygglagen (PBL) Nationella mål för transportsystemet Handböcker (TRAST, VGU m fl) Politiskt antagna dokument i kommunen Hur styr dessa trafiksäkerheten i planprocessen? 2

3 Plan- och bygglagen Reglerar planläggning av mark och vatten. Juridiskt bindande. Kommunen har planmonopol 2 kap,4 :..bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av; skydd mot trafikolyckor,.., trafikförsörjning och god trafikmiljö. PBL ger inte stöd för att trafiksäkerheten ska prioriteras högre än andra allmänna intressen 3

4 Nationella mål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. 4

5 Handböcker Rätt Fart i Staden (2008) TRAST (2007) VGU (2004) God effekt av Traffic calming (2004) Trafiksäkerhet i planprocessen (2001) Lugna gatan (2000) Säkra gångpassagen (1998) Säkrare trafikmiljö i tätort (1997)..m fl och fler på väg. - Sverige har gott om handböcker! - Hur väl används dessa och hur tillämpar vi dem? 5

6 Kommunala dokument Trafiksäkerhetsprogram Handbok (Gatutyper / gatusektioner vid nyplanering) Checklistor 6

7 Checklista i planprocessen 7

8 Vad kan (genom PBL) styras i detaljplanen? Juridiskt bindande Område för gatuändamål (även ofta gatusektioner) Illustrationer (vägledande) Gatusektioner (rekommenderas) Korsningsutformning Farthinder Gångpassager Busshållplatser Trädalléer 8

9 Exempel Glasberga sjöstad i Södertälje 9

10 10

11 Utdrag ur planbeskrivning (Glasberga sjöstad) 11

12 Exploateringsavtal Exploateringsavtalet reglerar byggherrens åtagande mot kommunen Kommunala gator i detaljplanen Kommunen håller ofta både i projektering och gatuutbyggnad. Om byggherren istället gör detta skrivs ett exploateringsavtal som reglerar gatans utformning och standard. Kommunen deltar och granskar i projekteringen och byggskedet. Enskilda gator (vägsamfällighet) Kommunen kan påverka gatornas utformning genom krav i exploateringsavtal, men brukar normalt sett inte detaljstyra utformningen inne på kvartersmark. 12

13 Vad kan styras i ett exploateringsavtal? Det som illustreras i detaljplanen som t ex gatusektioner, farthinder och rondeller bör regleras i exploateringsavtalet. Detta är enda sättet för kommunen att styra utformning av trafikmiljön i exploateringen. Exploateringsavtalet ska vara underskrivet innan detaljplanen vinner laga kraft annars har inte kommunen någon hållhake på byggherren. Kommunen kan ålägga byggherren gatukostnader som behövs för att tillgodose områdets behov av allmänna platser men endast till en kostnad som anses skälig (se PBL 31-33) Kommunen kan alltså inte lägga hela kostnaden på byggherren för gatuombyggnader som bara delvis är för det nya områdets behov. Ofta krävs en medfinansiering mellan kommunen och byggherren om det t ex behövs en cirkulationsplats vid infarten till området. 13

14 Varför får inte Nollvisionen och trafiksäkerheten genomslag vid nyexploatering? Saknas tydliga politiska direktiv att trafiksäkerheten ska prioriteras vid exploatering Saknas samsyn inom kommunen att nollvisionen är normgivande. Trafiksäkerhetsfrågorna är dåligt identifierade i projektet Många andra allmänna intressen väger tyngre i projektet Ekonomiska resurser för t ex cirkulationsplats och gång- och cykeltunnel saknas i projektet 14

15 Hur kan vi bli bättre på att beakta trafiksäkerhet vid nyexploatering? Trafiksäkerhet måste vara en starkare utgångspunkt vid nyexploatering (politiskt beslut om inriktning) Behövs en intern process inom kommunen för samsyn om att nollvisionen ska vara normgivande Anta standardutformningar för trafikmiljöer i nya områden och utveckla checklistan för planprocessen Bättre uppföljning av exploateringsavtalet och genomförandet i byggskedet 15