Pedagogers reflektioner om rörelse i skolan.

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL Examensarbete 10 poäng Pedagogers reflektioner om rörelse i skolan. Teachers reflections on training of motoric skills in school. Andreas Dahlberg Lärarexamen mot grundskolans tidigare år Svenska, svenska som andra språk och engelska 60 p Höstterminen 2006 Examinator: Katarina Lundin Åkesson Handledare: Bitte Johannesson

2 Sammanfattning Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan. 4

3 Innehåll 1. Inledning 6 2. Syfte och problemställning.7 3. Litteraturgenomgång Vad händer med kroppen och hjärnan vid fysisk aktivitet? De automatiserade rörelsernas betydelse för inlärning Perceptionerna Det vestibulära systemet Koncentration och inlärning Stress påverkar inlärningen Skollagen och läroplanen Metod Metodbeskrivning Utveckling av enkäten Genomförande av enkäten Pilotstudie Urvalsgrupp Reliabilitet och validitet Bearbetning av insamlat material Metodkritik Resultat och analys Slutsats och diskussion Referenser. 8. Bilagor 8.1. Enkätundersökning 8.2. Frågor från enkätundersökningen som inte är redovisat i resultatet. 5

4 1. Inledning Med min bakgrund som idrottslärare så har intresset för rörelse alltid varit stort. Under senare tid så har jag känt att jag skulle vilja fördjupa mig i rörelsens betydelse för inlärningen. Många i skolan har börjat uppmärksamma olika former av rörelsepauser i skolarbetet, något som tillämpas i klassrummet och inte nödvändigtvis enbart hos idrottsläraren i idrottshallen. Friskis & Svettis utökade 2003 sitt utbud av rörelseträning med RÖRIS, i syfte att tillfredställa barnens rörelsebehov. När barnen börjar skolan prioriteras inte barnens rörelsebehov i samma utsträckning som i förskoleåldern, utan då lägger man större vikt på ett stillasittande arbete. Syftet med RÖRIS är att få in rörelse som en naturlig och lättillgänglig del av skoldagen. Lpo 94 ändrades 2003, och numera står det att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Myndigheten för skolutveckling (2005) konstaterar i sin rapport att elever blir gladare och har lättare att koncentrera sig om de rör på sig. Det blir även lugnare i klassrummen, vilket leder till att eleverna tar till sig kunskaper på ett bättre sätt. Myndigheten anser därför att skolorna kan skapa bättre förutsättningar för elevers kunskapsutveckling genom att erbjuda daglig fysisk aktivitet. Jag är nyfiken på att se om man och i så fall hur man arbetar med rörelse ute på skolan. Intressant är att få veta om och hur motiverade pedagogerna är att arbeta med motorik och vilka faktorer som påverkar om de gör det eller ej. Genom detta arbete så hoppas jag att intresset för motorisk träning hos pedagogerna ökar. Min förhoppning är också att kunna bistå mina kollegor till att använda rörelser i den dagliga verksamheten. 6

5 2. Syfte och problemformuleringar Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger i förskolan till år 6 använder någon typ av rörelseaktivitet/träning i sin undervisning och hur den i så fall går till. Om detta är fallet, vad motiverar pedagogen till användandet och vilka effekter ser de hos eleverna? Intressant vore också att se om pedagogerna har någon utbildning inom detta ämnesområde. Mina forskningsfrågor är således följande: Förekommer det att pedagogerna använder rörelsemoment i lärorummet? Vilka metoder används? I vilket syfte gör de det i sådana fall? Upplever pedagoger att det ger någon effekt? 3. Litteraturgenomgång Här nedan kommer jag att presentera teorier om vad som händer i kroppen och huvudet vid fysisk aktivitet. Jag kommer också att beskriva olika faktorer som kan påverka inlärningsförmågan och koncentrationsförmågan, faktorer som mer eller mindre krävs för att man skall fungera optimalt vid inlärningsprocessen. Stress och dess negativa påverkan på inlärningen kommer också att belysas. Slutligen knyts detta till vad som står i kursplanen och läroplanen för det svenska skolväsendet. Tidigare forskning genom Ingegerd Ericsson (2003) anser i sin doktorsavhandlig att barn som får möjlighet till rörelse under inlärningssammanhang lättare kan ta in och tolka olika sinnesintryck. Vidare så menar hon att all typ av inlärning kräver koncentrationsförmåga och uthållighet, att lära sig läsa och skriva ställer stora krav på uppmärksamhet. Resultatet från hennes studie visar att ökad motorisk träning har stor betydelse för barn och elevers grovmotorik; däremot går det inte att fastslå att koncentrationsförmågan förbättras. Det finns dock en antydan till skillnader beträffande koncentrationsförmågan hos elever med god motorik kontra de eleverna med motoriska brister. Ericsson menar att rörelse ofta kan förstärka inlärningen även i teoretiska ämnen vilket också framkommer i hennes studie. 7

6 3.1 Vad händer med kroppen och hjärnan vid fysisk aktivitet? Hannaford (1997) menar att genom rörelse så ökar blodgenomströmningen i kroppen och inte minst hjärnan. Det bidrar till är att hjärnan får nya och bättre förgreningar bland nervcellerna. Nervceller mottar hela tiden impulser från våra sinnen som i sin tur skickar impulserna vidare genom nervsystemet ut till hela kroppen, som i sin tur med hjälp av musklerna utför de önskade rörelserna. Myelin är ett ämne som omger nervtrådarna. Detta ämne ökar överföringen hos nervinpulserna. När vi först lär oss någonting går det sakta men allt eftersom neutronerna aktiveras fler gånger, bildas mer myelin och då sker denna överföring snabbare. Grindberg & Jagtöien (2000) skriver att fysisk aktivitet är en källa till glädje. Vidare så menar de att om vi mår bra fysiskt så främjas koncentrationen och därmed inlärningsförmågan. Den fysiska aktiviteten bidrar till en ökad uthållighet och barnets förmåga att skärpa sin uppmärksamhet. Hannaford (1997) menar att rörelse är viktigt för inlärningen. Genom leken får barnen den nödvändiga rörelsen samt en möjlighet att utveckla sitt språk. Barnen får en chans att stimulera alla sinnen och lär sig härigenom att lära känna sin kropp. I likhet med Hannaford så framhåller Grindberg & Jagtöien att det är viktigt att låta barnen leka eftersom det är genom leken som barnet använder flertalet av sina sinnen. Barnet lär sig att samspela med sin omgivning genom att använda hela sin kropp. Har barnet en bra syn på sig själv när det gäller rörelse så har det lättare att samspela med den miljön som de lever i. Enligt Ericsson (2005), blir konsekvenserna av en dåligt utvecklad motorik för eleverna i skolan att de inte är så uthålliga när det gäller att sitta upprätt på lektionerna, de blir lätt trötta och orkar helt enkelt inte av att hålla fokus på det som undervisas. De har en tendens av att säcka ihop och de tycker att skolan är jobbig. Det jobbiga är inte skolan utan att kunna sitta still på en stol utan att ständigt behöva korrigera sin kroppsställning eller att de rent av behöver gå upp och gå, detta för att få upp sin muskeltonus som krävs för att kunna sitta still. Svag muskelspänning kan medföra att ett barn kan få svårt att sitta still på en stol. De stora muskelgrupperna som skall bära upp kroppen, måste ha rätt muskelspänning (tonus). Genom rörelse så får musklerna högre muskelspänning. (a.a.) Allt detta får konsekvenser för eleven då det inte alltid kan fokuseras på det som undervisas. Ericsson (2005) menar vidare att klassrumsgymnastik ger nödvändiga avbrott i det stillasittande arbetet, inte bara ur en ergonomisk synvinkel, utan avbrottet kan även ha betydelse för perceptuell och motorisk utveckling samt för koncentrationsförmågan. De vanligaste uppgifterna som barnen möter i klassrummet är att utnyttja sina visuella och 8

7 auditiva perceptioner. Det är inte så vanligt att de övriga perceptionerna används. Pauser i form av rörelsepauser i klassrummet kan vara ännu viktigare för de barn som har motorik-, och/eller koncentrationssvårigheter. Barn med motoriska brister har ofta svårt att känna skillnad mellan spänning och avspänning, liksom som att de kan ha svårt att komma ner i varv. 3.2 Automatisering av rörelser Automatisering av rörelser innebär enligt Sandborgh- Holmdahl & Stening (1993), att när människan har gjort en rörelse ett upprepat antal gånger så sitter snart rörelsen i ryggmärgen, dvs. att vi kan göra rörelsen utan att lägga allt för stor möda vid att tänka på det vi gör. Vidare så beskriver författarna att det till en början krävs en motorisk planering för att samordna de rörelser som krävs för att klara av uppgiften. När ett barn först skall lära sig att knyta skorna, måste det koncentrera sig på både fingrarna och skosnöret. Det är detta som är motorisk planering. I skolarbetet innebär detta att barnet behöver lägga allt för mycket koncentration på att klara av att exempelvis fatta pennan. Detta kan medföra att under den tiden som barnet fokuserar på pennan, så går denne miste om det läraren nyss gått igenom. Ett barn som inte riktigt hänger med i skolarbetet, har ofta inte lärt sig de rörelser som uppgiften kräver. Det är viktigt att hjälpa barn med att träna upp sin motoriska förmåga så att rörelserna blir automatiserade, vilket i sin tur leder till att koncentrationsförmågan i de olika inlärningssituationerna främjas. Kadesjö (2001) menar att många barn har idag svårt att hålla fokus på det de skall göra. Det som då sker i klassrummet är att eleverna skapar en oro, bland alla i klassrummet, genom att gå runt och stöka. Han anser att barn med svårigheter ofta gömmer detta med bus och olika sorters undanflykter som ofta beror på svårigheter med automatiserade rörelser. Lyckas man få rörelserna automatiserade så behövs det inte läggas så mycket kraft och energi på detta och kan istället fokusera på lärandet. Grindberg & Jagtöien (2000) för fram att när barn skall lära sig ett nytt rörelsemönster så krävs många gånger kognitivt förarbete. Barnet koncentrerar sig på den nya färdigheten som skall utföras och är då inte förmögen att tänka på andra saker samtidigt. Därför bör målet vara att främja elevers motoriska utveckling till den grad så att de kan ha flera saker igång samtidigt, som t ex att kunna ta emot en instruktion, tänka på annat, fatta beslut etc. samtidigt som de sitter och skriver. För att detta skall lyckas måste alla sinnen vara påkopplade och 9

8 integrera med varandra. När alla dessa samspelar målinriktat, så utförs den motoriska uppgiften så bra som möjligt. 3.3 Perceptionerna Sandborg-Holmdahl & Steining (1993) definierar perception som förmågan att med sinnenas hjälp kunna uppfatta, upptäcka, urskilja, sortera, följa och minnas. Det innebär att kunna tolka och organisera synintryck och sätta in dem i ett sammanhang med tidigare erfarenheter. Kadesjö (2001) menar att med motorikens hjälp kan vi förflytta oss och rikta våra sinnen till det vi vill undersöka. Perceptionen blir därför nära förbunden med motoriken, men även olika kognitiva funktioner som minnet och uppmärksamhetsförmågan. Perception föds man inte med, utan den måste tränas upp (Sandborgh- Holmdahl & Stening, 1993). Barnet utvecklar perceptionen i vardagliga situationer och när de leker. Ericsson (2003) anser vidare att utvecklingen av perceptionsförmågan sker genom mognad, men också i hög grad beroende på träning. Perception och motorik är intimt förknippade med varandra, och perceptionsförmågan utvecklas inte minst genom leken i de vardagliga aktiviteterna. Ovanstående författare menar att när barn rör sig så skaffar de sig erfarenheter när det gäller att tolka och förstå sina synintryck av omvärlden. Författarna menar att alla sinnen bör vara påkopplade vid inlärning och träning av motoriska erfarenheter därför kan vara en viktig komponent när barn utvecklar sin perceptionsförmåga. Den visuella och auditiva perceptionen är de mest betydelsefulla för läs- och skrivinlärningen. Vidare så betonar Grindberg & Jagtöien att det lilla barnet upplever världen först och främst genom sinnena: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Allt eftersom det blir större så upplever det sig själv i omgivningen med hjälp av det vestibulära systemet, det kinestetiska sinnet samt det taktila sinnet. Det kinestetiska sinnet ger oss information om vår egen kropp i rörelse och en rumsuppfattning. Detta sinne ger oss också information om musklernas tillstånd och anspänningsnivå. 3.4 Det vestibulära systemet Ellneby (1994) menar att när det vestibulära systemet (balanssinnet) inte fungerar som det skall så kan det få konsekvenser för barnets förmåga att planera sina rörelser och ge en osäker balans. Det kan också medföra svårigheter att tolka visuell och auditiv information. Genom det vestibulära och kinestetiska sinnets samverkan utvecklas barnets balanssäkerhet, ögonrörelser, muskelspänning kroppshållning etc. Detta sinne behöver vara väl utvecklat för 10

9 annars finns risken att barnet har svårt att sitta stilla. Kan barnet inte sitta still så går det åt mycket energi för att korrigera kroppsställningen. Hannaford (1997) menar att det vestibulära systemet upprätthåller den livsviktiga uppmärksamheten genom det restikulära aktiveringssystemet. Ett system som hjälper oss att hålla oss vakna och svara på stimuli. Barn med skador i det vestibulära systemet kan ha en felaktig funktion i det restikulära aktiveringssystemet, vilket medför att de bland annat kan fladdra in och ut ur vaket tillstånd. De här barnen har dessutom problem med balansen, det gör att de kan göra intrång hos andra personers område utan att märka det själv, dvs. att de inte har förståelse för rumsförhållanden i sin omgivning. För att de skall klara av att hålla sig vakna så skruvar de ofta på sig och har svårt för att hålla sig stilla. Konsekvensen av detta blir ofta att läraren säger till dem att de skall vara stilla, vilket de gör till priset av att aktiveringen av hjärnan kommer att reduceras. Ofta är det också så att det är de här barnen som får stanna kvar inne och arbeta färdigt istället för att vara ute på rast. Det de verkligen skulle behöva är att komma ut och röra på sig. 3.5 Koncentration och inlärning Enligt Holle (1978) och Ericsson (2005) är uthållighet och koncentration är förutsättningar för inlärning. Att koncentrera sig innebär att man riktar sin totala uppmärksamhet på uppgiften. Detta innefattar att man riktar sin perception, sina tankar, sina känslor mot uppgiften, samt att man klarar av att utesluta ovidkommande stimuli tills uppgiften är genomförd. Uppmärksamheten påverkas av en rad olika faktorer, såsom avledbarhet, förmågan att automatisera, korttidsminnet, uthållighet, aktivitetsgrad, simultankapacitet och vakenhet. Dessa förmågor och egenskaper påverkas i sin tur av sådant som sinnesstämning, oro/lugn, hunger/törst och kroppsligt välbefinnande/sjukdom. Kadesjö (2001) tar även han upp denna aspekt men menar vidare att den undervisning som sker i skolan bör vara knuten till barnets tidigare erfarenhet, på så sätt att barnet känner sig motiverad att vilja närma sig uppgiften. Även den emotionella faktorn spelar in. Har barnet positiva erfarenheter så kan uppgiften bli lockande i sig. Likadant blir det omvänt om barnet blir påmint om tidigare misslyckanden. Vidare så menar Kadesjö att förutsättningar för att barn skall klara av att koncentrera sig i ett klassrum som är fullt av rörelse, krävs det stora krav på hjärnans förmåga att organisera alla sinnesintryck. Klarar man inte detta kan barnet få problem med att tillgodogöra sig undervisningen. 11

10 Ericsson (2005) understryker att det är nödvändigt inte bara ur ergonomisk synvinkel, med regelbundna avbrott vid stillasittande arbete, utan detta kan också ha betydelse för perceptuell och motorisk utveckling samt för koncentrationsförmågan. Alla barn lär sig på olika sätt och att de vanligaste uppgifterna i ett klassrum innebär att de får rikligt med syn,- och hörselintryck. De elever som lär sig bäst genom att använda även andra perceptionsområden, som t ex det taktila, så kan man anta at de inte får den möjligheten i dagens skola. Olika rim,- och rytmövningar kan stimulera den auditiva perceptionen och därmed underlätta bokstavsinlärningen. Sätter man dessutom till rörelser så får man in det kinestetiska, genom t ex klappramsor. Vidare menar Ericsson att de rörelsepauser som alla barn och vuxna mår bra av är ännu viktigare för barn som motorik,- och/eller koncentrationssvårigheter och det är därför av stor betydelse att lärare, kanske särskilt specialpedagoger, behöver ha goda kunskaper och tillgång till ett stort förråd av olika motorik,- och perceptionsövningar. Sandborgh- Holmdahl & Steining (1993) definierar begreppet inlärning med att lära sig tala, läsa, skriva och räkna, men också att förstå, reflektera och tänka. De menar att det finns flera faktorer som har stor betydelse för inlärning, såsom självförtroende, motorik, koncentration, uthållighet, kognition och perception. 3.6 Stress och inlärning Kadesjö (2001) menar att barn med koncentrationssvårigheter ofta har en omogen motorik. De motoriska svårigheterna märks framförallt i situationer då barnet utsätts för många intryck, barnet måste då skynda sig och stressas, vilket leder till att de får svårigheter till att samordna de olika sinnesintrycken. Hannaford (1997) säger att stress dessutom kan orsaka koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter utifrån den familje- och/eller miljöfaktor som barnet lever i. Vidare så menar hon att detta kan medföra uppmärksamhetstörningar och anpassningssvårigheter. Hon menar dessutom att när vi är vakna, beredda på kamp eller flykt, är hela systemet mycket känsligt för precis alla stimuli. Därför kan en snabb rörelse, en tappad penna, en viskning göra att vi tappar fokus. Stressresponsen förbereder individen för att både mentalt och fysiskt handla för att skydda sig. Detta medför att vi får svårare att tänka selektivt och därigenom kontrollera vårt tänkande. Vid dessa tillfällen är det mycket svårt att lära sig något. 12

11 3.7 Kursplaner och läroplaner Ämnet idrott och hälsa, i den obligatoriska skolan står för en helhetssyn av människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra och att dessa på så sätt kan medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas (Lpo 94). Lpo 94 fick ett tillägg 2003 vilket innebar att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I Lpo 94 står: Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Myndigheten för skolutveckling (2005) konstaterar i sin rapport att elever blir gladare och har lättare att koncentrera sig om de rör på sig. Det blir även lugnare i klassrummen, vilket leder till att eleverna tar till sig kunskaper på ett bättre sätt. Myndigheten anser därför att skolorna kan skapa bättre förutsättningar för elevers kunskapsutveckling genom att erbjuda daglig fysisk aktivitet. 13

12 4. Metod I den kommande delen av arbetet redogör jag för min metod, urvalsförfarandet samt hur jag har bearbetat det insamlade materialet. 4.1 Metodbeskrivning Min undersökning bygger på enkäter (se bilaga 1), utdelad till 56 pedagoger vilket gör den kvantitativt inriktad. Av de 56 enkäter fick jag svar ifrån 46 pedagoger. Ett kvantitativt synsätt innebär enligt Johansson & Svedner (1998) att forskaren samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna ett mönster som antas gälla generellt. Genom enkätfrågorna så kartlägger jag attityder och intentioner kopplade till informanternas bakgrund som pedagoger. Vidare så förklarar Johansson & Svedner en kartläggning som en analys av ett befintligt förhållande. Det finns både för och nackdelar med att göra en enkätundersökning. En fördel är att man får in en ganska omfattande mängd data som senare skall analyseras, tolkas och sammanställas. En annan fördel är att en enkätundersökning inte heller är så tidskrävande som vid intervjuer. Nackdelen är att en del svar och även enkäter kan utebli från respondenterna och att man inte så ofta får så djupgående svar. 4.2 Utveckling av enkäten I min enkät frågar jag om respondenternas utbildningsbakgrund, antal verksamma år och fortbildningar inom området. Enkäten är sammansatt med hjälp av teoridelen som är knuten till utbildningen samt utifrån mina problemformuleringar. Jag har strävat efter att formulera tydliga och lättförståeliga frågor för att undvika missförstånd. Enkäten innehåller både strukturerade och öppna frågor för att på ett tydligt sätt få fram respondenternas syn på motorikens betydelse för inlärningen. Enligt (May, 2001) grundar enkätundersökningar sig på ett rigoröst tillvägagångssätt som strävar efter att avlägsna så många källor till snedvridningar som möjligt, på så sätt kan en framtida undersökning uppnå ett liknande resultat om man följer samma metoder. Frågorna i min undersökning bygger på standardisering, vilket innebär att respondenterna får samma fråga formulerad på exakt samma sätt. Uttrycks skilda åsikter i respondenternas svar så beror detta på verklig åsiktsskillnad och inte på hur frågorna har ställts. 14

13 4.3 Genomförandet av enkäten Enkäten bör helst ha frågor som enbart kan ge ett par svarsalternativ så att det blir enklare att bearbeta enkätsvaren. Genom att ha ett par öppna frågor som ger bredare svar, så har respondenterna möjlighet att formulera och även få en chans att motivera sina svar. Detta leder till en bredare förståelse av bakgrund och sammanhang. Får sedan respondenterna möjlighet att vara anonyma så ökar sannolikt svarsprocenten (Andersen & Schwenke, 1998). För att jag skulle få så många fullständigt ifyllda enkäter som möjligt besökte jag de olika skolorna och presenterade denna. Härigenom poängterade jag vikten av den enskilde pedagogens deltagande i undersökningen. Vid tillfällena som jag delade ut enkäterna meddelades respondenterna att deras svar skulle bli anonyma. Pedagogerna fick också ett slutdatum när enkäterna skulle vara ifyllda och återlämnade. Min sista fråga var om jag eventuellt kunde få komma tillbaka till den enskilde pedagogen och göra en intervju, men tryckte samtidigt på den enskildes anonymitet. 4.4 Pilotstudie Innan enkäten delades ut genomfördes en mindre pilotundersökning med fyra deltagare. Pilotundersökningen delades ut till verksamma lärare i skolan. Anledningen till att denna gjordes var för att jag skulle få en uppfattning om enkäten hade några brister och eventuellt hade behövt korrigeras. Genom min pilotundersökning kom jag fram till att jag inte behövde ändra något i enkäten. Deltagarna i pilotundersökningen kom även de att ingå i totalresultatet. 4.5 Urvalsgrupp Undersökningen är i form av enkäter, som jag delat ut till en grupp bestående av 56 pedagoger i skolan. Av dessa enkäter har jag fått in 46 svar. I undersökningen fick jag en svarsfrekvens på 82 %, vilket man enligt Trost (2001) anser vara normalt. Sedan mitten av talet räknar man med svarsfrekvenser på mellan % av utlämnade enkäter (a.a.). Urvalsgruppen har bestått av pedagoger på tre f- 6 skolor. Jag har gjort ett medvetet val att använda mig av personer med pedagogisk utbildning. I detta fall fritidspedagoger, förskollärare och lärare som arbetar med barn i åldrarna 6-12 år. Urvalsgruppen har varit yrkesverksam som pedagoger allt från 1 år till 39 år. 15

14 Den största delen av min undersökning bygger på en kvantitativ metod, som tidigare nämnts. Undersökningen har skett i en lättillgänglig grupp, vilket har underlättat mitt arbete när det har gällt att få kontakt med respondenterna, dela ut enkäterna samt att presentera arbetet och att påminna om svar. Min undersökning är gjord på tre olika skolor i en mellanskånsk kommun i Skåne. Genom att lämna ut enkäter i det område där jag arbetar så har det varit lättare att påminna respondenterna att svara och därigenom få en bättre svarskvot. Bortfallet av enkätsvaren kan bero på att de inte var intresserade av motorikens betydelse och som en följd av detta inte tyckt att de hade något att tillföra undersökningen. En annan orsak kan vara att folk är enkättrötta Reliabilitet och validitet I traditionell mening så menar Trost (2001) att reliabilitet eller tillförlitlighet är stabil och inte utsatt för slumpinflytelser. Med reliabilitet menar Strömquist (2002) i likhet med Trost att man i en mätning vid en viss tidpunkt skall ge samma resultat vid en förnyad mätning. Det gäller att man inte använder sig av negationer, krångliga ord eller ordvändningar i frågorna för då kan det förekomma onödiga missuppfattningar, då detta kan leda till att både reliabiliteten och även validiteten blir låg. Vidare så definierar Trost validitet eller giltighet att instrumentet i fråga skall mäta det som undersökningen är avsedd att mäta. Jag har i detta arbete strävat efter att göra undersökningen reliabel och valid, något som May (2001) definierar enligt följande: En survey bör sträva efter att vara både reliabel- man uppnår samma resultat genom samma mätningar vid olika tillfällen och valid, dvs. att undersökningen verkligen mäter det som avses att mäta. 4.7 Metodkritik När all insamlad data var sammanställd kan jag konstatera att fråga nummer 11 borde ha varit tydligare, dvs. att respondenterna mer utförligt i detalj skulle ha svarat på frågan. Detta hade möjligtvis medfört att jag hade fått ut ännu mer av enkäten. Det fanns ett litet bortfall i denna fråga, något som inte visade sig i pilotundersökningen (se 4.4). En annan sak som kan vara värd att belysa är att eftersom jag är yrkesverksam i kommunen där undersökningen genomförts så finns det en liten sannolikhet att detta påverkat utgången av resultatet. Jag vill definitivt tro att respondenterna svar har varit ärliga när det gäller mängden rörelseträning som eleverna har. 16

15 När man gör en enkätundersökning så skall man vara medveten om att arbetet är tidskrävande. Erfarenheten säger mig att de öppna frågorna ger väldigt mycket information men de är väldigt tidskrävande att sammanställa. Rent forskningsetiskt så har jag försökt att anonymisera respondenternas svar såväl som vilka skolor som varit inblandade i undersökningen. 5. Resultat och analys Syftet med undersökningen var som tidigare beskrivits att undersöka om pedagoger i förskolan till år 6 använder någon typ av rörelseaktivitet/träning i sin undervisning. Om detta är fallet, vad motiverar pedagogen till användandet och vilka effekter ser de hos eleverna? Intressant är också att se om pedagogerna har någon utbildning inom detta ämnesområde. I resultatredovisningen kommer jag att redovisa de sammanställda svaren från de utlämnade enkäterna. Totalt lämnade jag ut enkäter till 56 stycken pedagoger i denna mellanskånska kommun och jag fick sammanlagt svar från 46. Jag kommer här att ge en sammanfattning av pedagogernas svar. Vissa av svaren blir en uppskattning av pedagogerna då det är svårt att mäta. I tabellerna kommer totalsumman av respondenternas svar att överstiga 46 närmare bestämt 57. Anledningen till detta är att det finns ett par pedagoger som är knutna till mer än ett stadium. 5.1 Rörelsemoment i undervisningen (lärorummet/ klassrummet) Tabell Pedagogernas upplevelser av om det finns barn med extra rörelsebehov. Upplevelser av barn med extra rörelsebehov Ja Nej Pedagoger 46 - Summa 46 - Utifrån ovanstående tabell motiverar pedagogerna deras upplevelser av barn med extra rörelsebehov med följande: Samtliga pedagoger menar att det finns ett extra behov av rörelse för en del barn. De understryker att eftersom detta är fallet, så måste barnet ges möjlighet till att få röra sig utefter 17

16 var och ens behov. Pedagogerna motiverar sin rörelseträning med att de barn som behöver få extra rörelseträning skall få det. Noterbart är att bland de pedagogerna som arbetar med de yngre barnen mer koncentrerat beskriver att det finns ett stort rörelsebehov. Pedagogerna inom förskolan motiverar sina svar med att många barn i denna ålder inte är motoriskt färdiga och de är väldigt aktiva. Eleverna arbetar med att nöta in olika rörelsemönster tills de riktigt har lyckas befästa den nya erfarenheten. Flertalet av pedagogerna som arbetar barn i år 1-3 menar att en del av de här barnen är väldigt slängiga i sina rörelser, de har svårt för att kontrollera sina kroppar. Detta resulterar i att eleverna ofta håller på att studsa, plocka på allt och alla, samtidigt som de har svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Pedagogerna som arbetar med eleverna i år 4-6 relaterar rörelsebehovet till att det brister i koncentrationsförmågan. Här vinklar pedagogerna svaren annorlunda genom att understryka att barnen har svårt med koncentrationen om de får sitta stilla för länge. En av pedagogerna menar att detta beror på att man har ett helt annat rörelsebehov idag, mycket beroende på den annorlunda livsstil som vi har nu jämfört med förr. Tabell Erfarenheter av att arbetar med rörelser i skolan Erfarenheter av rörelseträning Stor erfarenhet Liten erfarenhet Mellanstadielärare, specialpedagog, fritidspedagog, 15 9 musiklärare, elevass, idrottslärare Lågstadielärare, fritidspedagoger, specialpedagog 27 0 Förskollärare 6 0 Summa 48 9 Tabellen visar även att det finns en stor erfarenhet bland pedagogerna som framförallt är knutna till de yngre åldrarna. Det finns endast nio pedagoger som anser att de har en liten erfarenhet av rörelse i skolan och samtliga är knutna till de äldre barnen. 18

17 Tabell Antal tillfälle pedagogerna använder rörelse i undervisningen. 1. flera gånger/vecka 2. en gång/vecka 3. 1 gång/månad 4. mer sällan Antal tillfälle Mellanstadielärare, specialpedagog, fritidspedagog, musiklärare, elevass, idrottslärare Lågstadielärare, fritidspedagoger, specialpedagog Förskollärare Summa Tabellen ovan visar att användandet av rörelse avtar bland pedagogerna desto högre upp i åldrarna de undervisar. Rörelsepassen förekommer också med större kontinuitet bland de pedagoger som undervisar de yngsta barnen Metod/metoder som pedagogerna använder sig av och vilka för- och nackdelar som finns med dem. a) Klassrumsmassage Flera pedagoger använder sig av klassrumsmassage och menar att det gör eleverna mer lugna och harmoniska. b) Rörelsesånger, olika ramsor med rörelser Rörelsesånger och olika ramsor anser pedagogerna göra eleverna mer arbetsvilliga och koncentrerade. c) Skrivdans En pedagog tog upp skrivdans som exempel och menar att barnen ställer sig mycket positiva till denna typ av inlärning. Det negativa som pedagogen upplever är att det tar mycket tid att förbereda, tid som kanske kan användas på ett effektivare sätt d) MTI (Motorisk Träning för Inlärning), rörelseanalys av barn i förskoleåldern och Röris som liknar Friskis & svettis men bygger på mindre rörelsemönster, anpassade för 19

18 klassrummet. Dessa är vanligt förekommande fortbildningar som pedagogerna bland de yngre barnen har. Här beskriver de att dessa båda typer av rörelseträning fungerar mycket tillfredställande, speciellt eftersom att man kan köra utvalda snuttar vid rörelsepassen, dvs. att man inte nödvändigtvis behöver köra hela programmet. e) Brain-Gym, rörelser som främjar inlärningen, ex korslaterala rörelser Fyra pedagoger har nyligen genomgått en fortbildning i Brain-Gym, där de har börjat praktisera sina nyvunna kunskaper, mycket riktat till de äldre barnen. De upplever sig se positiva effekter hos barnen. f) Studsmatta Tre pedagoger på den ena skolan har en studsmatta i korridoren som barnen kan gå ut och studsa på när de känner att det finns behov av detta under arbetspassen. g) Utelek Uteaktiviteter i form av lek, rörelse och spel har en lugnande effekt på barnen. Barnen får springa av sig samtidigt som de får använda sin kropp som ett redskap genom leken. Dessutom så kan man väva in så många delar av undervisning utifrån det som finns i naturen. Många av de pedagoger som är väl hemma inom området motorikens betydelse för inlärning skriver att de improviserar och blandar olika rörelsemoment från olika fortbildningar. Några av pedagogerna menar att man får ställa den ena metoden mot den andra för att göra undervisningen så bra som möjligt för just det barnet. Pedagogerna anser också att det handlar om att få rutin på det som skall göras med barnen, det kan vara svårt till en början men efterhand så finner man ramar tillsammans med barnen på hur det skall fungera. Resultatet visar också att bland de mindre barnen är det en mer strukturerad rörelseträning som sker med en något större kontinuitet, medan bland de större barnen så sker rörelsepassen mer sporadiskt. En pedagog svarade att rörelsestunder inte alltid är planerade utan oftast anpassas efter behov. Denna fråga gav ett stort bortfall av svaren när det gäller för- och nackdelar de olika metoderna som nämns här nedan. De som ingick i pilotundersökningen beskrev sina upplevelser av de olika metoderna. 20

19 Analys 5.1 Rörelsemoment i undervisningen Enligt Lpo 94 är skapande arbete och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet och att särskilt under de tidigare skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaperna. I studien framkom det att barnen har ett helt annat rörelsebehov idag, mycket beroende på den annorlunda livsstil som vi har nu jämfört med förr. Hannaford (1997) menar att barn inte får tillräckligt med motion och rörelse på fritiden. Många lever idag ett liv som utesluter regelbunden motion. Datorn, videon och Tv: n har tagit en mycket större del i barns fritid. Alla pedagoger i studien menar att det finns ett extra behov av rörelse för en del barn. Pedagogerna inom förskolan menar att många barn i denna ålder inte är motoriskt färdiga. Eleverna arbetar med att nöta in olika rörelsemönster tills de riktigt har lyckas befästa den nya erfarenheten. Sandborgh- Holmdahl & Stening, (1993) betonar att barnet då behöver lägga allt för mycket koncentration på att klara av att exempelvis fatta pennan. Detta kan medföra att under den tiden som barnet fokuserar på pennan, så går denne miste om det läraren nyss gått igenom. Ett barn som inte riktigt hänger med i skolarbetet, har ofta inte lärt sig de rörelser som uppgiften kräver. Studien visar att pedagogerna anser att barnen har svårt för att kontrollera sina kroppar och att de är väldigt slängiga i sina rörelser, samtidigt som de har svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Pedagogerna relaterar rörelsebehovet till att det brister i koncentrationsförmågan, vilket kan relateras till det som Sandborg-Holmdahl & Stening, (1993) och Kadesjö (2001) säger, dvs. att många barn har idag svårt att hålla fokus på det de skall göra. Det som då sker i klassrummet är att det skapas en oro, bland alla i klassrummet. Ellneby (1994) menar även hon att genom det vestibulära och kinestetiska sinnets samverkan utvecklas barnets balanssäkerhet, ögonrörelser, muskelspänning kroppshållning etc. Detta sinne behöver vara väl utvecklat för annars finns risken att barnet har svårt att sitta stilla. Kan barnet inte sitta still så går det åt mycket energi för att korrigera kroppsställningen. 21

20 5.2 Syfte med rörelse i undervisningen Tabell Används rörelse i ett pedagogiskt syfte och i så fall hur. Arbete med rörelse i ett pedagogiskt syfte Ja Nej Mellanstadielärare, specialpedagog, fritidspedagog, 17 7 musiklärare, elevass, idrottslärare Lågstadielärare, fritidspedagoger, specialpedagog 25 2 Förskollärare 6 0 Summa 48 9 Pedagogerna menar att syftet med rörelsepauserna är att eleverna skall få en paus i sina stillasittande arbetsmoment, så att de kan få möjlighet, som en pedagog uttrycker det, att fräscha till knoppen vilket medför att de kan tillgodogöra sig undervisningen på bästa möjliga sätt. Bland de pedagoger som arbetar med de yngre barnen har det kommit fram genom svaren i enkäterna att de tillämpar rörelse inte enbart för att eleverna skall öka sin koncentrationsförmåga utan också för att de skall utvecklas rent motoriskt. Rörelseträningen medför att barnen får en känsla av att de har kontroll över sin kropp, vilket leder till en ökad självkänsla. En pedagog uttryckte det med att om man har en större kroppskännedom, så blir det lättare för barnet att använda sin kropp som ett redskap i bl.a. leken. Elva pedagoger betonar att man använder rörelsepauserna för att eleverna skall nå ett ökat välbefinnande och att må bra. En pedagog underströk att rörelsepauser tillämpas som ett hjälpmedel för att hålla vissa barn vakna. De elever som har en tendens att bli trötta förblir vakna och de elever som har ett större rörelsebehov känner sig mer harmoniska vilket leder till att de kan ta undervisningen till sig på ett mer koncentrerat sätt. Andra syften som framkommit är att de använder rörelsepauser för att de elever som kommer stressade till skolan har ett behov av att landa. Flera av pedagogerna som arbetar med rörelseträning bland de yngre eleverna menar att det görs av två anledningar, dels för att träna språket genom att klappa händerna till olika ramsor, träna lägesord och andra begrepp men även för rörelseträningens skull. De menar att genom att använda rörelse så blir det lättare för barnen att lära sig. En pedagog utryckte det med att: lära med hela kroppen gör att det fastnar i knoppen och menar att samarbetsövningar, drama och teater borde användas i en större utsträckning. Faktorer som kommit fram genom undersökningen som gör att man inte tillämpar rörelse är att de anser att det inte finns tillräckligt med utrymme i klassrummen samt att det saknas 22

21 kunskap hos en del pedagoger. Två pedagoger som jobbar med de yngre barnen poängterar att de arbetat med rörelse men anser att det tar för lång tid för barnen att landa efter rörelsepauserna. När det blir dags att återgå till skolarbetet går det åt för mycket tid. Bland specialpedagogerna så anser man att man har barnen under så korta arbetspass att tiden bör användas till det teoretiska. De menar att de är klara över rörelsens betydelse för ökad koncentration och anser att eleverna får ett rörelseavbrott när eleven tar sig från klassrummet till specialpedagogens rum. Analys 5.2 Syftet med rörelse i undervisningen Pedagogerna belyser att man använder olika rörelsemoment i syfte att barnen skall öka sitt välbefinnande och för att de skall få en bättre kroppskännedom. Ytterligare syfte är att eleverna skall kunna nå en ökad koncentrations förmåga vilket skulle leda till att de tar till sig det som undervisas på bästa möjliga sätt. En pedagog motiverar sina rörelsemoment med eleverna med att de skall höja sin vakenhetsgrad. Hannaford (1997) menar att man kan med fysisk aktivitet höja vakenhetsgraden i hjärnan, vilket kan förbättra elevers koncentrationsförmåga i klassrummet. Flera av pedagogerna som arbetar med rörelseträning bland de yngre eleverna menar att det görs av två anledningar, dels för att träna språket genom att klappa händerna till olika ramsor, träna lägesord och andra begrepp men även för rörelseträningens skull. Detta kan tolkas i linje med Ericsson (2005), där hon menar att alla barn lär sig på olika sätt och att de vanligaste uppgifterna i ett klassrum innebär att de får rikligt med syn,- och hörselintryck. De elever som lär sig bäst genom att använda även andra perceptionsområden, som t ex det taktila, så kan man anta at de inte får den möjligheten i dagens skola. Olika rim,- och rytmövningar kan stimulera den auditiva perceptionen och därmed underlätta bokstavsinlärningen. Sätter man dessutom till rörelser så får man in det kinestetiska, genom t ex klappramsor. Den allmänna uppfattning bland pedagogerna är att de anser sig se positiva effekter hos eleverna när man tillämpar olika rörelsemoment i vardagen. Några effekter som flertalet av lärarna nämner är att det blir ett behagligare klimat på skolan, eleverna blir mer harmoniska både i klassrummet men även på rasterna. Detta kan tolkas som att lärarna är väl insatta i Lpo 94: Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. 23

22 En pedagog understryker detta och menar att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att prova på olika aktiviteter och att härigenom att intresse väcks för någon typ av aktivitet. Detta är i synnerhet viktigt när det gäller att nå de elever som är fysiskt inaktiva på sin fritid och som endast får olika rörelsemoment i skolan. Pedagogen menar att skolan måste sträva efter att detta skall leda till ett framtida intresse hos de här eleverna och att om man som pedagog lyckas att bygga upp positiva erfarenheter av lek och rörelse så kan detta underlätta för elevens fortsatta utveckling. 5.3 Effekter av rörelseträningen Pedagogernas syn på rörelseträningens effekter hos eleverna. Pedagogerna poängterar att eleverna mår bättre och har en stor inre trygghet vid rörelsepauser. De blir lugnare och har lättare för att komma till ro. De orkar mer och kan sitta still en längre tid, vilket leder till att de har lättare för att fokusera på det som undervisas Flera pedagoger betonar att rörelse påverkar elevernas inlärningsförmåga positivt. Sju pedagoger knutna till de yngre barnen tycker sig uppleva att barnen blir piggare, gladare och mer kunskapstörstande. Barnen tycker att det är skoj med en lek mitt under undervisningen. Några av pedagogerna menar att de flesta gångerna fungerar det bra att bryta lektionen med rörelsepauser och eleverna klarar av att fokusera på sina uppgifter igen. De blir lugnare och kan arbeta mer koncentrerat. Fem av pedagogerna som är knutna till de äldre barnen visar genom enkätsvaren att man är väldigt klar över vilka effekter rörelsepauserna ger. En av dessa poängterar att desto oftare rörelsemomenten används i vardagen, desto säkrare blir både eleverna och pedagogen, varpå det blir lättare att sporadiskt bryta med rörelsepass under dagen. Tio av de 46 pedagogerna har dock ingen klar bild när det gäller att knyta de ovanstående effekterna till enbart rörelsemomenten. De menar att det kan finnas andra faktorer som spelar in samt att det inte går att jämföra med hur inlärningsförmågan hade sett ut utan rörelsemomenten. En pedagog menar att de positiva effekter som kommit fram kan dels bero på pedagogens inställning till rörelsemomenten. Två av pedagogerna påpekar att om man som pedagog blir stressad av att hinna lägga in ett rörelsepass under dagen, så kan detta ha en negativ påverkan på barnen. Detta gäller i synnerhet innan man har fått rutin på att använda 24

23 rörelsemomenten med eleverna. Det visar sig genom att barnen har svårt att komma ner i varv efter ett rörelsepass Pedagogernas uppfattning om det finns ett samband mellan inlärning/koncentrationsförmåga och rörelse. Samband mellan inlärning/koncentration och rörelse Ja Nej Pedagoger 46 - Summa 46 - Kommentarer till rörelsens betydelse för koncentrationen Flera pedagoger menar att rörelse har stor betydelse för hur barnet skall kunna koncentrera sig. De menar att om en elev har en dåligt utvecklad motorik så kan detta innebära att eleven har svårt för att sitta still på sin stol och ständigt behöver korrigera sin sittställning. Flertalet av pedagogerna tycker sig kunna se att vissa elever med inlärningssvårigheter också kan ha vissa motoriska brister som medför att deras koncentrationsförmåga blir lidande, men de är samtidigt noga med att poängtera att det kan vara flera faktorer som bidrar till detta. Flertalet av förskollärarna motiverar användandet av deras rörelsepass med bl.a. att eleverna måste få en chans att lära känna sin kropp och därigenom få kontroll på sina rörelser. I största allmänhet är uppfattningen bland pedagogerna att de barn som är fysiskt aktiva på och utanför skolan visar sig vara piggare, gladare samt att de orkar mer. Koncentrationen får indirekt positiva effekter av rörelser Analys 5.3 Effekter av rörelseträning Pedagogerna menar att elever som är fysiskt aktiva på skolan och utanför har det lättare att hålla koncentrationen uppe en längre tid. Eleverna verkar må bättre och är piggare och gladare. De gör detta i likhet med Grindberg & Jagtöien (2000) som anser att fysisk aktivitet är en källa till glädje. Vidare så menar de att om vi mår bra fysiskt så främjas koncentrationen och därmed inlärningsförmågan. Den fysiska aktiviteten bidrar till en ökad uthållighet och barnets förmåga att skärpa sin uppmärksamhet. Denna uppfattning stämmer överens med Myndigheten för skolutveckling (2005) som hävdar att elever har lättare att koncentrera sig 25

24 om de rör på sig. De menar precis som pedagogerna att det blir lugnare i klassrummet, vilket i sin tur leder till att eleverna tar till sig kunskap på ett bättre sätt. Flera pedagoger understryker att de barn som har inlärningssvårigheter även har motoriska svårigheter. I klassrummet märks detta främst av att dessa elever behöver ändra sin sittställning men även att det finmotoriska arbetet hämmas. Ericsson (2005) poängterar att det är nödvändigt, inte bara ur ergonomisk synvinkel, med regelbundna avbrott vid stillasittande arbete, utan kan också ha betydelse för perceptuell och motorisk utveckling samt för koncentrationsförmågan. En alltför svag muskelspänning (tonus) medför att barn får svårt att sitta still på en stol, till exempel i en inlärningssituation. Detta medför att barnet ständigt måste ändra ställning för att hålla reda på sin kropp. För att öka spänningen så måste barnet röra sig, lämna sin stol och gå omkring en stund. Genom rörelse får musklerna större muskelspänning, men detta resulterar detta även att eleven förlorar koncentrationen på uppgiften. Pedagogerna i studien motverkar detta genom rörelse men framhäver samtidigt att det kan bero på flera faktorer att det brister i koncentrationen. Ericsson (2005) precis som Holle (1978) definierar koncentration med att man klarar av att utesluta ovidkommande stimuli och att man riktar sin perception, sina tankar för att klara av uppgiften. Dessa egenskaper påverkas i sin tur i hög grad av vilken sinnesstämning eleven befinner sig i. Den allmänna uppfattning bland pedagogerna är att de anser sig se positiva effekter hos eleverna när man tillämpar olika rörelsemoment i vardagen. Med vardagen menar jag den verksamhet som inte har direkt anknytning till idrottsundervisningen utan istället bedrivs i klassrummet, utomhus och hos specialpedagogerna. Detta innefattar pausgympa i klassrummet, massage och avslappning men även promenader, lekar och/eller bensträckare. I största allmänhet är uppfattningen bland pedagogerna är att de barn som är fysiskt aktiva på och utanför skolan visar sig vara piggare, gladare samt att de orkar mer. Koncentrationen får indirekt positiva effekter av rörelser. Flertalet av pedagogerna tycker sig kunna se att vissa elever med inlärningssvårigheter också kan ha vissa motoriska brister som medför att deras koncentrationsförmåga blir lidande, men de är samtidigt noga med att poängtera att det kan vara flera faktorer som bidrar till detta. I Ericssons studie (2003) lyfter hon fram att elever med motoriska brister kombinerat med koncentrationssvårigheter har det svårare än barn med enbart koncentrationssvårigheter när det gäller elevers inlärning. 26

25 5.4 Pedagogers fortbildning inom rörelse. 1. antal 2. har/ vill ha mer 3. har/ vill inte ha mer 4. har inte/ vill ha mer 5. har inte/ vill inte ha mer Fortbildning Mellanstadielärare, specialpedagog, fritidspedagog, 24 10/8 2 14/12 2 musiklärare, elevass, idrottslärare Lågstadielärare, fritidspedagoger, specialpedagog 27 15/ /12 - Förskollärare 6 6/ Summa 57 31/ /24 2 Resultatet i tabellen visar att de flesta pedagogerna ställer sig positiva till fortbildning inom detta område, oavsett om man har fortbildning sen tidigare eller inte. Det är endast ett fåtal som känner att de inte vill ha mer fortbildning eller har ett intresse av att fortbilda sig inom detta område. RÖRIS och klassrumsmassage är något som många av pedagogerna har fått fortbildning i och det används på samtliga skolor och i alla elevgrupper. De pedagoger som har ett stort intresse för rörelseträning komponerar ihop olika program/rörelser som de anammat från olika fortbildningar. Flertalet av pedagogerna som är knutna till barnen i de yngre åldrarna har fortbildat sig i MTI (Motorisk Träning för Inlärning). Det används i en stor utsträckning, men är då främst riktad mot de förskolebarnen. Fyra pedagoger har nyligen genomgått en fortbildning i Brain- Gym, där de har börjat praktisera sina nyvunna kunskaper, mycket riktat till de äldre barnen. Som man kan se i bilaga 2 så finns det pedagoger som är knutna till flera stadier, vilket resulterar i att man tar tillvara på varandras kompetenser. De pedagoger som svarat nej har inte motiverat varför de inte vill ha någon fortbildning. 27

26 Analys 5.4 Resultatet visade att många av pedagogerna har fortbildning och ställer sig positiva till fortbildning inom området rörelse. Det fanns en variation av olika metoder som pedagogerna har fortbildat sig i. Ericsson (2005) menar att rörelsepauser får barn såväl som vuxna att må bra. Detta är ännu viktigare för barn som motorik,- och/eller koncentrationssvårigheter och det är därför av stor betydelse att lärare, kanske särskilt specialpedagoger, behöver ha goda kunskaper och tillgång till ett stort förråd av olika motorik,- och perceptionsövningar. Resultatet visar att det finns pedagoger som är knutna till flera olika stadier. Detta har medfört att man tar tillvara på varandras kompetenser vilket jag knyter till det som står i Lpo 94: Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Diskussion I detta avsnitt kommer jag att redogöra för det som framkommit i arbetet. Jag kommer även att ta upp förslag på fortsatta studier som skulle kunna vara möjliga inom detta ämne. Det är viktigt är att framhäva att i många av svaren rör det sig om en självuppskattning från respondenternas sida. Utifrån resultatet i enkätundersökningen om sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga tolkar jag det som pedagogerna ser ett samband. Det framgår då man i undersökningen kan se att pedagogerna tillämpar rörelse med mina mått mätt ganska stor omfattning. Jag menar att genom enkätsvaren så framkom det att rörelse har stor betydelse för elevernas motoriska utveckling, såväl grovmotorik som finmotorik. Detta framkommer även i Erikssons doktorsavhandling (2003). Sandborgh- Holmdahl & Stening (1993) anser i likhet med Grindberg & Jagtöien (2000) att när en elev har en god motorik sker rörelserna automatiskt, vilket innebär att eleven inte behöver tänka på hur rörelsen skall utföras. Detta leder i sin tur till att eleven kan lägga sin uppmärksamhet och energi på inlärningssituationen. En av pedagogerna påpekade att rörelseträning ger en större kroppskännedom. Flertalet av pedagogerna poängterar att en del av de elever som inte har en utvecklad motorik kan ha problem med att sitta stilla på sin stol, 28