Slutlig fördelning av ramar för divisioner och övriga verksamheter 2014

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Ingrid Magnusson LK/ Slutlig fördelning av ramar för divisioner och övriga verksamheter 2014 Landstingsfullmäktige antog i juni landstingsplan och budget för Sedan dess har Sveriges Kommuner och landsting (SKL) givit ut nya planeringsförutsättningar för 2014 och framåt. Fördelning av budgetramar för divisioner och motsvarande verksamheter görs av landstingsstyrelsen. Utifrån fullmäktiges fastställda nettokostnadsram för Hälso- och sjukvård samt verksamhets- och ledningsstöd föreslogs i mer detaljerade ramar till styrelsen 18 juni. Styrelsen beslutade då om preliminära ramar till Hälso- och sjukvården samt verksamhets- och ledningsstöd. Samtidigt gav styrelsen landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med slutliga ramar. I förslag till reviderad budget 2014 till fullmäktige i november finns följande förändringar inarbetade Förändrade skatteintäkter och generella statsbidrag enligt Sveriges kommuner och landstings prognos från oktober Landstingets verksamhet under 2014 finansieras av skatteintäkter som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per skattekrona beräknas till miljoner kronor, generella statsbidrag som beräknas till miljoner kronor och statsbidrag för läkemedel som beräknas till 624 miljoner kronor. Förändrat finansnetto till följd av ändrade likvidförhållanden. Nettokostnadsramen påverkas av två förändringar sedan junibeslutet. Dels har prognosen för pensionskostnader ökat med knappt 50 miljoner kronor. Dels har ett arbete med gapanalyser och nuläget i hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation medfört förslag till en ökning med 75 miljoner kronor. Ny nettokostnadsram är miljoner kronor. Resultatet uppgår till 90 miljoner kronor. I den slutliga bearbetningen har: - de prestationsbaserade statsbidragen år 2014 uppgår till 75 miljoner kronor. Fördelning av statsbidragen har skett via ramar till respektive division. Då överenskommelserna för år 2014 ej är färdigställda är bedömningen och fördelningen bland annat gjord utifrån tidigare års utfall och 2013 år överenskommelser.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) - 50 miljoner kronor tillförts pensionsbudgeten. Ökning av nettokostnadsramen har ökat med motsvarande summa. - en ökning av ramen för hälso- och sjukvård med 75 miljoner kronor som följd av nuläget i hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation. Fördelning till olika divisioner är gjord utifrån nationella jämförelser. - En fördelning av de övergripande potterna på totalt 30 miljoner kronor som avsattes i samband med budget arbetet under våren Fördelningen är gjord utifrån fattade beslut som påverkar divisionernas ekonomiska situation. - mindre tekniska justeringar föranledda av förflyttad verksamhet skett mellan divisioner och verksamheter../. Slutliga ramar framgår av bilaga 1. Förslag till beslut att fastställa fördelning av ramar för Hälso- och sjukvårdens divisioner inklusive Hälso- och sjukvården gemensamt, samt fördelning av ramar till verksamhets och ledningsstöd. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Ekonomichef

3 Budget 2013 Belopp i tkr Budget Förändr läkemedel Förändr. Högspec. Vård 2013 Riktade statsbidrag 2014 Riktade statsbidrag Fördelning inför 2014 Särskilda anslag Fasta uppr. Generell uppräkning Budget 2014 Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik HHR Allmänmedicin Folktandvården Gem.kostn HS Totalt hälso- och sjukvård IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Kansliet Totalt verksamhetsstöd Gem.kostn LIV (Regionala åtagande ,0 Gem.kostn LIV (Pensionskostnader ,0 Gem.kostn LIV (Övrigt) ,0 Totalt övrigt SUMMA NETTOKOSTNAD

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Bengt Stenström LK/ Svar på remiss gällande ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. De föreslagna ändringarna innebär att krav angående granskning av annan företrädare för verksamheten eller dess sjukvårdshuvudman upphävs. Bakgrunden till förslaget är att denna del av föreskriften varit svår att tillämpa med anledning av att det saknas sekretessbrytande regler som möjliggör denna externa granskning. Frågeställningen i remissen har beretts i samråd med aktuella verksamhetschefer samt med landstingsjurist. Den samlade bedömningen är att den föreslagna förändringen i föreskriften bör tillstyrkas mot bakgrund av att den inte kan tillämpas med hänsyn till sekretessregler. Ändringen bedöms inte få någon konsekvens inom de aktuella verksamheterna../. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson T.f. Hälso- och sjukvårdschef

5 Datum Vår beteckning Division psykiatri LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bengt Stenström Dnr /2012 SOCIALSTYRELSEN Stockholm Svar på remiss gällande ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Bakgrund Socialstyrelsen har i remisshandling begärt synpunkter gällande förslag till ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. De föreslagna ändringarna innebär att krav angående granskning av annan företrädare för verksamheten eller dess sjukvårdshuvudman upphävs. Bakgrunden till förslaget är att denna del av föreskriften varit svår att tillämpa med anledning av att det saknas sekretessbrytande regler som möjliggör denna externa granskning. Överväganden Frågeställningen i remissen har beretts i samråd med aktuella verksamhetschefer samt med landstingsjurist. Den samlade bedömningen är att den föreslagna förändringen i föreskriften bör tillstyrkas mot bakgrund av att den inte kan tillämpas med hänsyn till sekretessregler. Ändringen bedöms inte få någon konsekvens inom de aktuella verksamheterna. Den föreslagna ändringen innebär att man i stället kan hänvisa till 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) som innebär att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Utöver detta finns Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Bengt.Stenstrom@liv.se Division psykiatri Telefax Org.nr Rosenborgsgatan Karlstad

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Det systematiska kvalitetsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser. Ett arbete enligt dessa lagar och föreskrifter sker sedan tidigare inom berörda verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående tillstyrks förslaget till föreslagen förändring. Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

7 Informationssäkerhet Eije Berneflo Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen LK/ Remissvar angående regelverk för journaler på nätet Landstinget i Värmland har av Center för ehälsa i samverkan (CeHis) beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslag till regelverk avseende den enskildes direktåtkomst till sin egen vårddokumentation, och utlämnande av vårddokumentation till den enskilde via medium för automatiserad databehandling. Remissvar och kommentarer framgår av bilaga. Landstinget i Värmland ställer sig positivt till förslagen. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till yttrande samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben.

8 Datum Vår beteckning Hälso- och sjukvårdsstaben LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Eije Berneflo Informationssäkerhetsstrateg Center för ehälsa i samverkan, CEHIS Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@cehis.se Remissvar angående regelverk för journaler på nätet Landstinget i Värmland har av Center för ehälsa i samverkan (CeHis) beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslag till regelverk avseende den enskildes direktåtkomst till sin egen vårddokumentation, och utlämnande av vårddokumentation till den enskilde via medium för automatiserad databehandling. Landstinget i Värmland ställer sig positivt till förslagen. Övergripande anser vi att det är mycket viktigt att landstingen har en samordning i hanteringen av patientinformationen vilket medför att patienter känner igen sig oavsett landstingtillhörighet. Frågan om den enskildes direktåtkomst till vårddokumentation har väckt en hel del debatt vilket inneburit att Uppsala läns landsting som gått före också har bottnat i många av problemställningarna. Fördjupningen har inneburit att förslaget känns genomarbetat men vi vill ändå lyfta fram följande punkter som framkommit i dialog med Värmlands Läkarförening och Objektsägare för patientjournalområdet. 1. Patentens tillgång till logg. Logginformation kan ge mer information än nödvändigt och som inte gäller vård och behandling beroende på loggens utformning. Hanteringen bör riskanalyseras innan den här typen av information läggs ut. 2. Patentens möjlighet att ange en avvikande mening. Hur hårt kopplas den avvikande meningen till journalen? vem äger ansvaret för signeringen? patentens åsikter kan i princip bestå av vilket innehåll som helst. En bättre lösning att avvikande mening kopplas via MVK innan den förs in i journalen. 3. Hanteringen för tillgången till journalinformation för ungdomar mellan år stödjs men en kvalitetssäkrad process bör genomföras för undantagshantering. I många fall så kan det finnas t ex. kro-

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ niska sjukdomar som det finns anledning att ge läsbehörighet för vårdnadshavaren. 4. Vuxna personer från 18 år och uppåt har direktåtkomst till sin journal Hur ser vi på dem med förvaltare, god man? Vissa individer över 18 år klarar ju inte att sörja för sig själva. 5. Vårdnadshavare har direktåtkomst till sina barns journaler till och med 12 års ålder Hur hanteras vårdnadshavare som ex är i vårdnadstvist eller vid misstänkt barnmisshandel? Det kan då finnas behov för vårdgivaren att spärra möjligheten för vårdnadshavare att ta del av journalen på barnet. Det är viktigt att det kan ske enkelt. 6. Vuxna har direktåtkomst till andra vuxnas journaler, om manblivit utsedd till ombud Det är viktigt att man så långt det är möjligt kan förhindra att någon tilltvingar sig rollen som ombud. En bättre lösning vore därför att patienten anmäler ombud personligen på en vårdenhet, vilket ger något bättre möjligheter att förhindra att patienten tvingas till att anmäla ett ombud som hon/han inte egentligen vill ska ha tillgång till journalen. 7. Patienter som har förseglat journalen har ingen åtkomst till den Det är av största vikt att ingen obehörig får ta del av patientjournalen. När patientjournalen exponeras utanför landstingets nätverk, finns alltid en risk att någon otillbörligen kan nå informationen, även om säkerheten är hög. Vårdgivaren kan därmed inte utgå från att patienten är beredd att ta den risken, vilket man gör när man ger alla patienter per automatik access till sin journal. Förfarandet bör därför vara att patienten anmäler på plats hos vårdgivaren att man önskar ha möjlighet att komma åt sin journal på nätet, istället för att man aktivt förseglar den om man inte önskar möjligheten. Förekomsten av tvångssituationer i hemmet skall heller inte underskattas, där någon annan tilltvingar sig access till patientens journal. Med förfarandet att patienten själv på plats hos vårdgivaren anmäler att man vill ha möjlighet att komma åt sin journal på nätet, minskar den risken. Givetvis skall patienten ha möjlighet, närhelst hon/han önskar, att därefter kunna avanmäla sig från tjänsten varvid journalen inte längre exponeras mot nätet. 8. Journalanteckningar visas oavsett om de är signerade eller inte. Referensgruppen är helt enig om att endast signerade anteckningar och vidimerade provsvar skall visas i journalen på nätet. Skälen är flera: Etik: Icke skada principen. Yrkesföreträdare påpekar det etiskt förkastliga i att patienten kan riskera att få besked om allvarlig sjukdom innan vårdpersonal hunnit hantera detta. HSAN har vid flera tillfällen klandrat läkare som givit exempelvis cancerbesked per telefon. Det kan

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ knappas anses mindre klandervärt att leverera den informationen automatiskt direkt på internet utan omedelbar tillgång till adekvat stöd och möjlighet att ställa frågor. Företrädare för patientförening delar uppfattningen. Vederhäftighet. Såväl företrädare från patientförening samt yrkesföreträdare och patientnämnd framhåller att det är viktigt att man kan lita på det som står i journalen. Det är därför bättre att den som svarar för anteckningen har signerat den och har kunnat korrigera eventuella fel innan den publiceras. Högsta förvaltningsdomstolens dom anger förvisso att även osignerade journalanteckningar är allmänna handlingar vilka kan utlämnas, men det anges inte hur. Det är alltså fullt möjligt för patienten att begära ut icke-signerade journalanteckningar på papper, vilket ger vårdgivaren en möjlighet att signera anteckningen. 9. Journalanteckningar som är inskrivna under sökordet Tidiga hypoteser visas inte Nej. Vårdgivarna arbetar kontinuerligt med att få en mer strukturerad journalinformation för att informationen skall vara lättare att hitta. Att införa ett slasksökord som Tidiga hypoteser där man kan skriva vad som helst, raserar det arbetet och risker dessutom att viktig information blir svårare att hitta. En bättre lösning är att man som vårdpersonal vid signeringsögonblicket kan markera om anteckningen skall direktpubliceras på nätet eller ej. På så sätt skulle även en kontinuerlig menprövning kunna göras. 10. Journalinformation som skrivits in under de senaste två veckorna visas inte för patienter som valt två veckors fördröjning Nej. Osignerat och vidimerat journalinnehåll skall ändå inte visas. 11. Journalinformation visas inte från vårdenheter där man genom policybeslut bedömt att informationen måste prövas manuellt före utlämnande Bör användas begränsat, menprövning bör istället göras i samband med att anteckningen signeras. Det kan dock finnas situationer där man vill undanta en hel enhet, ex rättspsykiatri. 12. Journalinformation visas inte från yrkeskategorier där man genom policybeslut bedömt att informationen måste prövas manuellt före utlämnande Eventuellt, men det är bättre att man i grunden bedömer anteckning var för sig beskrivet enligt punkt 9. Referensgruppen kan möjligen se vissa yrkeskategorier där det kan vara aktuellt att man inte direktutlämnar via nätet, exempelvis kuratorer och vissa psykologer/psykiater.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ Utlämnande av vårddokumentation till den enskilde via medium för automatiserad databehandling. För data som utlämnas till det kommande statliga hälsokontot HälsaFörMig genom prenumerationer som den enskilde hanterar själv ställer vi också oss positiva till. Det vi kan se är att en certifiering av applikationer som kommunicerar med tjänsten skall finnas. Problemställningen är att informationen skulle kunna hanteras felaktigt och spridas otillåtet och på ett integritetskränkande sätt. Viktigt också att avtal för att bruka tjänsten är mycket tydliga så att patienten förstår sitt ansvar. Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

12 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingstyrelsen Verksamhets- och ledningsstöd Christina Gabrielsson LK/ Förändrad organisation vid sjukhuset i Arvika Bakgrund Uppföljningen för sjukhuset i Arvika via bl a tertialrapporterna visar svårigheter för sjukhuset att klara ekonomi, bemanning och produktion. Även division medicinska specialiteter och division opererande specialiteter har problem med ekonomi och produktion. För att ytterligare kunna förbättra vården och följa nationella prioriteringar är ett av landstingets tydliga arbetsområden fördjupad samverkan i vårdens processer. Organisationen ska stödja patientens bästa väg genom vården och dessutom arbeta förebyggande så att ohälsa undviks. Hälso- och sjukvårdschefen bedömer därför att en organisationsförändring krävs för att kunna nå målet med en vård med hög kvalitet som kontinuerligt blir bättre och ryms i den tilldelade ekonomiska resursen. Arbetsgång Under perioden 4 nov-10 dec 2013 har förslag på ny organisation arbetats fram i en öppen process i samverkan med arbetstagarnas organisationer, samt med stor medverkan av medarbetare. Bland annat har formen "Öppet hus" använts där samtliga medarbetare varit välkomna att lämna synpunkter på nuvarande och framtida organisation, samt delta i riskanalys. Den föreslagna organisationen syftar till att stärka samverkan mellan verksamheterna i Karlstad och Arvika och i vissa delar helt integrera enheter under samma verksamhetschefsområde inom divisionerna. Organisationsändringen innebär att vissa tjänster upphör i tidigare organisation samt att vissa nya tillkommer. Sammantaget kommer fem tjänster vara vakanta efter ändringen och dessa kommer att utlysas. Förslag till beslut att verksamhet vid Sjukhuset Arvika integreras i Division Medicinska Specialiteter resp. Division Opererande Specialiteter enligt de organisationsförslag som har riskanalyserats att ny organisation träder i kraft från den 1 januari Ledarskapet på verksamhetschefsnivå säkerställs från divisionsledningarna under tiden det finns vakanser. Sjukhusövergripande nivå (intendent) säkerställs från Hälsooch Sjukvårschef. att administrativt stöd för ny organisation gäller fullt ut från den 1 mars Alla stödjande system ändras då (Livkatalogen, Cosmic, Läkemedel etc.)

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Chef för verksamhets- och ledningsstöd