Frakturer. Kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin MAS

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Frakturer. Kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin MAS"

Per-Erik Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Frakturer Kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin MAS

2 Vad är en fraktur Kontinuitetsavbrott i skelettet Efter trauma Utan trauma Malignitet Utmattning Ökad belastning Mönstring i militärtjänst Försvagad struktur Osteoporos Strålskador Infektion Ämnesomsättnings sjukdomar Medfödd försvagning

3 Traumatiska frakturer Högenergi Trafikolyckor Fall från höjd Maskiner Yttre våld Tillhyggen Skjutvapen Stor risk för lokal följdskada (hud,leder, kärl,nerver). Övriga organ -multitrauma- ATLS Lågenergi Fall i samma plan Snubblar Halkar Glider av stol Hostar eller nyser Liten risk för följdskador Vara på vakt för övriga sjukdomar (gamla sjuka individer)

4 Frakturens mjukdelstäckning Sluten fraktur Helt intakt hudkostym Svullnad Blåsbildning Nekroser Blodförtunning Waran Magnecyl Plavix Pradaxa Öppen fraktur Gustilo-Andersson Grad I. Sår över fx mindre än 2cm långt( genomstick) Grad II. Sårskada, 2-5cm lång Grad III. Sårskada över 5cm Hud defekter Muskelskada

5 Gustilo-Andersson Grad III A; Uttalad mjukdelskada men täckning möjlig B; Mjukdelstäckning ej möjlig utan plastik kirurgisk hjälp. Benet blottad C; Kärl- och nervskador Skelettskadan oftast komminut och/eller segmentell

6 Frakturens personlighet Behandlings resultatet beroende af: Individen Sjukdomar (DM, psyk,) Yrke (kroppsligt handikapp) Utbildning ( coping förmåga) Socialt (resurser för anpassning) Kulturellt ( Religon, Kompensitis, Malpractice stämningar) Omständigheterna vid frakturtillfället Riskbeteende, Självdestruktivt Brottslighet Beroendeframkallande medel Mjukdelarna Frakturutseendet

7 Följdskador: Frakturens fysiologiska konsekvens Andra organskador vid multitrauma -ATLS- Blödningar Ca ½-1 liter efter femurfraktur Ca 1-2 liter efter bäckenfraktur Blödningsrubbningar, trombocyt konsumtion Fettembolism (ARDS) vid långa rörbensfrakturer Fysiologin upp en växel (CRP upp pga. Vävnadsnekroser, interleukin-1 α, tempstegring) Risk för katabolism Risk för tromboembolism

8 Andra skador vid fraktur Monteggia fraktur Isolerad ulnafraktur Lux i caput radii Galeazzi fraktur Isolerad radiusfrakt Lux i caput ulnae -Kroppsundersökning- Calcaneusfraktur L1 fraktur Segonde fraktur i knä Främre korsbandsskada

9 Frakturläkning 1. Reaktiv fas Frakturblödning, inflammatorisk fas (cave NSAID) Granulationsvävnads formation, collagen nät 2. Reparations fas Callus bildning Lamellar ben deponering 3. Remodelerings fas Remodelering av benet

10 Förutsättningar för frakturläkning Biologiska förutsättningar Tillförsel av näringsämnen Cirkulation Ämnesomsättning (DM, katabolism) Inga metaboliska hämmare Mekaniska förutsättningar Frakturändar i fysisk närhet av varandra Ingen substansdefekt Inget mjukdelsinterponat Microrölighet

11 Läkningshämmare Fraktur relaterade Högenergi trauma Periosteal och kärl skada Instabilt frakturläge Interposition av mjukdelar Individ/metaboliskt relaterade Rökning NSAID intag Glucosteroider Hyperglykemi

12 Läkningsmekanismen Callusläkning Med callusbildning Direktläkning Utan callusbildning

13 Läkningstider Korta hos barn 2 till 5 veckor Kortare i spongiöst ben Större frakturyta Kortare vid lågenergiska skador Mindre lokal blodflödes förändringar Mindre periost stripping

14 Vanliga läkningstider Lågenergi skador Finger, 2-3v Handled 4-5v Långa rörben 4-6mån Supracondylär 4-6v Kotfraktur 4-6v Bäckenfraktur 4-6v Högenergi skador Finger 4-6v Handled 6-8v Rörben 6-9mån Supracondylär 8-12v Kotfraktur 6-12v Bäckenfraktur 6-12v

15 Behandlingsformer Icke operativ Smärthämning Slinga Proximala humerus, nyckelben. Sluten reposition och gips (användbart på många kroppsdelar). Drag i extremitetens längdriktning. Barn (även på initialt felställda, reponerade fx) Ringa felställda eller lätt reponerade frakturer Handledsfraktur, underben, fot etc.. Sträck ( i väntan på definitiv behandling) Nedre extremitet, femurdiafys.

16 För och nackdelar vid icke operativ behandling Fördelar Billigt? Ej kirurgiskt morbiditet Kräver inte kirurgisk kompetens Kan användas under primitiva förhållanden Kräver inte högteknologi Operationsverksamhet Intensivvård Kroppens fysiologiska reaktion Nackdelar Svårt med adekvat fraktursitus Immobiliserar Pat eller extremitet under läkningstiden Dekubitalsår Resurskrävande Vårdavdelningar Öppenvårdsmottagningar Gipssjuka Stelhet Atrofi Svaghet Funktionsdefekt

17 Yttre fixation Indikationer För temporär behandling Öppna extremitetsfrakturer Lednära frakturer Vid skadebegränsning Ej som slutbehandling vid diafysära frakturer ( nonunion device ) Som enda behandling Komminuta snabbt läkande lednära frakturer Distal radius frakt

18 Öppen fixation med minimalt implantat- Ståltrådar Stift Pinnar Märlor Fördelar Bekvämt Billigt Snabbt Nackdelar Kirurgisk morbiditet Instabilt, gipskrävande

19 Fördelar Exakt frakturläge Obligatoriskt vid frakturer i ledytan Bättre stabilitet Tillåter tidig rörlighet och mobilisering Mycket bättre resultat Nackdelar Kirurgiskt morbiditet Kostsamt Plattosteosynthes

20 Vinkelstabila plattor Bättre hållfastighet mellan platta och ben Glidskruv och platta vid trochantära frakturer Nyare implantat för diafysära och metafyära frakturer Möjlighet till minimal invasiv perkutan osteosynthes (MIPO), mjukdelsvänligt.

21 MIPO med vinkelstabila implantat Har blivit ett lyft för plattosteosynthesen Tillåter fysiologiskt förfarande med bevarad lokal cirkulation Ger möjligheter till indirekt reduktion av frakturen Biomekaniskt och mer fysiologiskt om rätt använt Förbättrad hållfastighet

22 Märgspikning Utvecklad sedan andra världskriget. Stålpinne Förborrad spik Låst spik Frakturkirurgins arbetshäst Atraumatiskt förfarande Bibehåller läget Befrämjar fysiologisk läkning Tillåter tidig belastning

23 Läkningskomplikationer Sen läkning (delayed union) Kolla riskfaktorer Icke läkning (falsk led) <10% Efter 6-9 månader från fraktur Fel läkning Vanligare efter icke operativ behandling Iatrogent, patient fördröjning Avaskulär kollaps Höftkula (25-40%), båtsben, språngben (10-20%) Intraartikulär felställning med artrosutveckling

24 Andra komplikationer Huden Trycknekroser (efter gips) Infektioner Sårinfektioner (2-4%) Osteomyeliter Septiska arthriter Thromboser/embolier (på artär och venös sidan) Nervskador Tryckskada (gips) Avskärningar (under operation) Regionalt smärtsyndrom (Südeck atrofi) Gipssjuka Stelhet Atrofi Svaghet Funktionsdefekt Reoperation för att avlägsna implantat

25 Förväntas fullständig återhämtning? Inte nödvändigtvis! Långvarig svullnad (upptill 1 år e fraktur) Ledstelhet Muskelatrofier Andra komplikationer Resultatet: Halthet Nersatt arm vighet Inverkan på arbete och fritid Lova ALDRIG att pat. blir helt återställd efter fraktur Jämställ patientens och doktorns förväntningar

26 Sammanfattning Frakturbehandling kan vara: Bland det enklaste en läkare gör Bland det svåraste en läkare gör Kräver kunskaper om: Mekanik Biologi Måste relateras till helheten (personligheten) Oerhört tacksam sysselsättning för den hängivna läkaren (pina för en ointresserad)

Relevanta dokument

Ortho- Paedrak. barn. Nicolas Andry. Orthopaideia (gr) Tillseende att barnen hålla sig raka. Nicolas Andry 1741

Ortho- Paedrak. barn. Nicolas Andry. Orthopaideia (gr) Tillseende att barnen hålla sig raka. Nicolas Andry 1741 Ortho- Paedrak barn Orthopaideia (gr) Tillseende att barnen hålla sig raka Nicolas Andry 1741 Nicolas Andry (1658-1742) Professor i medicin vid universitetet i Paris 1741: L'orthopedie, ou l'art de prevenir