Handel för jobb och tillväxt

Transkript

1 Hande för jobb och tiväxt Näringspoitiskt program för Svensk Hande

2 Näringspoitsikt program 3 FÖRORD Handen förser oss med mycket av det vi behöver varje dag. Från Smygehamn i söder ti Riksgränsen i norr finns det handare som ser ti att vi får mat på bordet, ett nytt kädespagg då och då och bommor ti den vi bryr oss om. Om hande inte fanns skue var och en behöva vara sjävförsörjande. Speciaisering hade inte varit möjig utan hande. Hande är en förutsättning för tiväxt och västånd. Den yfter människor ur fattigdom och nöd. Handen ger möjigheter för ungdomar och utandsfödda att ta steget in på arbetsmarknaden. Utan hande skue vi inte ha ett väfärdssamhäe så som vi känner det och utan hande skue vi inte ha några städer. Hande handar inte bara om varor. Hande är också tjänster, kommunikation och reationer. Hande bygger tiit och förtroende mean kunder och handare, mean everantörer, tiverkare och säjare. Den skapar ett gobat nätverk genom förhanding och friviigt utbyte. Handen koppar ihop änder som historiskt varit åtskida och är intimt förknippad med utveckingen för mer frihet, fred och demokrati. Den skapar okaa mötespatser där människor kan träffas och prata i vardagen. Idag arbetar nästan människor i handen och gör ett fantastiskt jobb i butiker, på apotek, på ager, som importörer och e-handare. Det motsvarar en åttonde av aa förvärvsarbetande i Sverige. Handen betaar också in mer än 200 mijarder kronor varje år ti statskassan genom moms, arbetsgivaravgifter och andra skatter. Framförat är handen viktig för ungas start i arbetsivet. En fjärdede av aa svenskar hade sitt första jobb i handen och ungefär 30 procent av aa anstäda i handen är idag unga. Den ivskvaitet och det västånd vi vant oss vid och nästan tar för givet är inte möjig utan en vä fungerande hande. Ska hea Sverige kunna eva, ska integrationen och arbetsmarknaden fungera måste handen ges rätt förutsättningar. I detta näringspoitiska program yfter vi fram ett anta frågor och utmaningar för såvä handen som samhäet i övrigt. Vår ambition är att visa på möjigheter där andra ser hinder, att det går att förena en god utvecking för handen med en utvecking som minskar kimatpåverkan, att handen skapar möten mean människor som kan båsa iv i stadskärnor och få nya orter att bomstra och att det går att skapa arbetstifäen för unga och utrikesfödda om bara förutsättningarna är de rätta. Mats Hedenström Näringspoitisk chef

3 Svensk Hande driver: Näringspoitsikt program 5 Digitaiseringen och gobaiseringen kräver goda förutsättningar för handen... 5 Mer frihande för en ökad väfärd Harmoniserade regeverk för ökad e-handesexport och etaberingsfrihet Effektiva, stabia och säkra betasystem Minska regebördan för handesföretagen Digitaiseringen och gobaiseringen kräver goda förutsättningar för handen En effektiv arbetsmarknad för fer jobb i handen... 7 Skapa fer attraktiva handesutbidningar Anpassade konfiktreger Reformera LAS Ökad önespridning för fer arbetstifäen Fexiba arbetstider Integrationens möjigheter Hande för håbar samhäsutvecking Goba hande för mijö och kimat Håbara transporter Ökad resurseffektivisering och cirkuär ekonomi Handen en strategisk part i samhäspaneringen Ökad handeskompetens på såvä natione som kommuna nivå Varje kommun ska ha en handesstrategi koppad ti översiktspanen Handen kräver god tigängighet Rimiga hyror för handens aktörer Den pågående digitaiseringen och gobaiseringen förändrar samhäet och omkukastar gama sanningar. Människors och företags sätt att agera, interagera och kommunicera förändras. I princip aa dear i ett handesföretags verksamhet påverkas av digitaiseringen, transaktioner, affärssystem, betaningar, everanser, kommunikation, marknadsföring etc. Med detta utmanas befintiga organisationsstrukturer då en digita närvaro kräver nya strukturer och annan kompetens. Genom digitaiseringen och utveckingen av e-handen har gobaiseringen bivit verkig och handen utmanas av en ny at hårdare konkurrenssituation. Samtidigt finns stora möjigheter ti utvecking av nya önsamma affärsmodeer och expansion. Sverige har ett ferta stora, internationet framgångsrika handesföretag. För att skapa möjighet för fer att växa inom och utanför Sveriges gränser krävs konkurrenskraftiga vikor i Sverige, teknikneutra agstiftning och initiativ på europeisk nivå. Mer frihande för ökad väfärd Det svenska väståndet bygger på hande med omvärden. Sverige bir at mer integrerat i EU, både ekonomiskt och poitiskt. Tre fjärdedear av företagens hande sker med EU-änderna och de festa av de agar och reger som svenska företag måste föja har sitt ursprung i EU. Det innebär att vi bir at mer beroende av besut fattade i Brysse, inte minst för utrikeshanden. Svensk Hande anser att EU ska så vakt om frihanden och motverka protektionism. Vi vi se frihandesavta med EU:s viktigaste handespartner runt om i värden, inte minst USA (TTIP). Vi vi också att EU avveckar protektionistiska handesinstrument såsom strafftuar på import och istäet medverkar ti att utvecka handen gobat. Harmoniserade regeverk för ökad e-handesexport och etaberingsfrihet Den gränsöverskridande e-handen underättas genom harmoniserade konsumenträttsiga reger på den inre marknaden och av förbättrade ogistikösningar och paketeveranser över gränserna. Det behövs ett harmoniserat och baanserat regeverk för skydd av data och dataöverföringar, innehåande ett gott skydd för den personiga integriteten utan att förhindra datadriven innovation och effektiva affärsmodeer. Vi anser också att Sverige bör införa ett må för ökad e-handesexport i sin exportvision. Säkra handespatser Fer syniga poiser på gator och torg Fer mängdbrott måste karas upp och påföjderna behöver ses över Titrädesförbud för återfasförbrytare

4 6 Näringspoitsikt program Näringspoitsikt program 7 Regeringen bör arbeta för fuständig impementering av tjänstedirektiv och undanröja EU:s etaberingshinder för handesföretag på EU:s inre marknad. Effektiva, stabia och säkra betasystem Ett effektivt betaningssystem med åga transaktionskostnader utgör en viktig förutsättning för ett ands ekonomiska utvecking och västånd. Digitaa betaningstransaktioner, istäet för kontanta betaningar, kan gynna handare och konsumenter, under förutsättning att avgifterna för transaktionerna kommer ti en nivå som är ekonomiskt effektiv och samtidigt bidrar ti rättvis konkurrens, ökad innovation och möjigheten för nya aktörer att kunna etabera sig på marknaden. För att hea andet ska kunna ta de av den framtida digitaa betaningsutveckingen kräver det en utbyggnad av digita tigängighet. Digitaiseringen öppnar upp het nya möjigheter inom såvä betaningar som kassasystemsösningar. För att handen ska kunna ta tivara denna utvecking måste också nationea regeverk moderniseras. Minska regebördan för handesföretagen Svenska företag ska föja agar, förordningar och föreskrifter. Företagarna fyer i 96 mijoner banketter som 90 svenska myndigheter begär in. Det råder infation av företagsreger i Sverige. Reger som inte är utformade på effektiva och ändamåseniga sätt kan snabbt eda ti onödigt stora kostnader för företagen. Svensk Hande arbetar aktivt för att minska företagens administrativa börda. Vi anser också att kommunerna behöver tydigare instruktioner för enhetig regetiämpning, tisyn och tiståndshandäggning. Företagare som har ätt att göra rätt skapar tiväxt. En effektiv arbetsmarknad för fer jobb i handen Handen syssesätter nästan en hav mijon människor i Sverige. Nästan var femte ung med syssesättning arbetar inom handen och det är ett vanigt förstagångsjobb. Därför är handen en viktig aktör för introduktion av unga på arbetsmarknaden men också för utandsfödda som tar sina första steg mot jobb i Sverige. Handen erbjuder så mycket mer än instegsarbeten. Handen behöver många oika kompetenser och erbjuder många aternativa karriärvägar. Att attrahera och behåa kompetent persona är en nyckefråga för framgångsrika handesföretag. Under rätt förutsättningar skue handens företag anstäa fer än vad som görs idag. De tre största tiväxthindren enigt de företag som har tiväxtambitioner är höga arbetsgivaravgifter, sjuköneansvaret och höga ingångsöner. Ökad fexibiitet på arbetsmarknaden är en förutsättning för att vi ska kunna kara utmaningarna och ta vara på möjigheterna Skapa fer attraktiva handesutbidningar För att företagen i handen ska kunna växa är det avgörande att de hittar medarbetare med rätt kompetens. Handen är en dynamisk bransch i ständig förändring. Det stäer krav på att de utbidningar som ska ära upp morgondagens medarbetare hänger med. Precis som andra branscher behöver det moderna handesföretaget expertutbidad persona. Vi vi reformera gymnasieskoans handesutbidningar och skapa ett attraktivt och kvaitativt va för ungdomar som har intresse av att arbeta i handen. Det behövs också fer yrkeshögskoeutbidningar som kan svara mot handens behov av expertkompetens. Ansaget ti yrkeshögskoeutbidningar behöver höjas så att fer utbidningar kan bevijas. Handen är en centra de i samhäet och näringsivet. Kunskapen och insikten om handens betydese för samhäet behöver öka hos besutsfattare, opinionsbidare och amänhet. Det finns därför ett behov av mer forskning som stärker handen som bransch, dess företag och de anstäda i de utmaningar som handen står inför i framtiden. Insagen av handesreaterade frågor behöver också öka inom den högre utbidningen. Det finns också ett stort behov av forskning som kan bidra ti förbättrad önsamhet för handens företag och ge ökad tiväxt för branschen samt att göra handen mer attraktiv att arbeta och investera i. Idag går en mycket iten de av de offentiga forskningsmeden ti handesreaterad forskning. Det igger stor samhäsnytta i att ändra på detta. Anpassade konfiktreger Vårt västånd är beroende av vår förmåga att skapa, behåa och utvecka konkurrenskraftiga och önsamma företag. En avgörande förutsättning för att vi ska yckas attrahera ivskraftiga företag är att vår arbetsmarknad är väfung-

5 8 N ä r i n g s p o i t s i k t p r o g r a m Näringspoitsikt program 9 erande. Arbetsmarknaden fungerar bäst om arbetsmarknadsparterna arbetar tisammans och bejakar varandras oika utgångspunkter. Det viktigaste instrumentet som parterna förfogar över är koektivavtaet. Koektivavtaen behöver ständigt utveckas och anpassas ti nya förutsättningar för att vara reevanta för företagen och medarbetarna. Speregerna mean arbetsgivare och fackföreningar behöver vara baanserade och gynna ångsiktiga ösningar. Dagens konfiktreger är framtagna med föregade probem och förutsättningar som utgångspunkt. För att vi ska yckas möta dagens utmaningar krävs att konfiktregerna anpassas ti verkigheten. Dagens konfiktreger behöver framför at justeras i tre avseenden: 1. Förstärkt fredspikt. Den som ingått ett koektivavta måste få ett mer fugott skydd mot arbetsmarknadskonfikter. Dagens obegränsade rätt ti sympatiaktioner mot part som är bunden av koektivavta är orimig och behöver justeras. Reformera LAS När agen om anstäningstrygghet (LAS) tikom i början av 1970-taet förändrade den arbetsmarknaden i grunden. Tidigare hade arbetsgivare och fackföreningar genom koektivavta förhandat fram branschvisa ösningar för hur band annat uppsägningar skue hanteras. LAS innebar en statig inbandning som minskade koektivavtaets betydese. LAS eder ti att företag får onödigt svårt att behåa rätt kompetens och utvecka verksamheten samt ti att tröskarna in på arbetsmarknaden bir at högre. Vi behöver göra det möjigt för arbetsmarknadens parter att i koektivavta regera morgondagens anstäningstrygghet. Morgondagens reger bör ge företagen möjighet att i en neddragningssituation behåa den bästa kompetensen, minska tröskarna in på arbetsmarknaden samt öka medarbetarnas trygghet ti fortsatt anstäning genom att förstärka möjigheter ti kompetensutvecking. Ökad önespridning för fer arbetstifäen Handen har tisammans med hote- och restaurangbranschen Sveriges högsta ingångsöner. Eftersom Sverige har högre ingångsöner än i princip samtiga andra änder har handen i praktiken band värdens högsta ingångsöner. Det råder ingen tvekan om att dagens höga ingångsöner inom handen bidrar ti fera negativa effekter, såvä för företagen och medarbetarna som för samhäet. Aa skue tjäna på att dagens ingångsöner frystes. Dagens ingångsöner är ett avgörande skä ti att medarbetarna inom handen inte kan göra önekarriär. Löneskinaden mean en ung medarbetare som precis börjat i handen och en ädre medarbetare med många år i yrket är försvinnande iten. Om ingångsönen inte höjdes skue det också innebära att fer arbeten kan skapas. I en tid med en osund och oroande hög arbetsöshet i amänhet och ungdomsarbetsöshet i synnerhet har vi inte råd att ständigt höja prisappen för att få ett första arbete. Handen och svensk ekonomi skue vara bättre betjänta av att fer arbetstifäen möjiggjordes. Fexiba arbetstider Arbete på kväar och heger är idag en förutsättning för konkurrenskraften för handens företag. För att hande ska fungera krävs att regerna i koektivavtaen öppnas upp och möjiggör att arbete kan utföras när det behövs. Regerna måste vara konkurrenskraftiga, neutraa och stabia. Vidare krävs att samhäet bättre stäer resurser ti förfogande för handens medarbetare. Den som arbetar kvä och heg kan behöva en bättre barnpassning än idag. Den som arbetar kvä och heg kan behöva bättre möjigheter att ta sig ti och från arbetet. Integrationens möjigheter Trycket på EU och Sverige har successivt ökat och fer människor än någonsin söker sig hit med förhoppningen om ett bättre iv. Detta innebär stora utmaningar för det svenska samhäet och så även för handen. I många av andets kommuner sker nu ett mottagande av människor på fykt som mycket påtagigt påverkar fokmängden och därmed behoven av både offentig service och det utbud av varor som handen kan erbjuda. Även om samhäets initiaa fokus igger på att få ti ett bra och värdigt mottagande av nyanända, är det av yttersta vikt att integrationsperspektivet tidigt och tydigt prioriteras. Handen är en av de branscher som anstäer fest nya medarbetare varje år. Det finns förutsättningar för att anstäa ännu fer i framtiden. Av avgörande betydese är att priset för att nyanstäa inte bir för högt, att den med ite kortare erfarenhet och initiat kunnande också kan anstäas ti en något ägre kostnad. På så sätt kan handen erbjuda ännu fer en anstäning och inte minst möjiggöra för människor från andra dear av värden att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Så kan handen fya en stor funktion i arbetet med att bryta utanförskap och få ti en fungerande integration i det svenska samhäet. 2. Begränsa möjigheten att tigripa oproportioneriga stridsaktioner mot sin motpart och samhäet i övrigt. Den som använder stridsaktioner i en arbetsmarknadskonfikt bör ha ett ansvar att tise att dessa står i proportion ti konfiktfrågan. 3. Lika spereger för aa. Den gräddfi som idag finns för de fackförbund som agerar utanför koektivavtaet måste stängas. Det är orimigt att en fackförening som inte tecknat ett koektivavta har möjighet att rikta stridsaktioner mot arbetsgivare i en rättstvist trots att arbetsgivaren föjer reevant koektivavta.

6 10 Näringspoitsikt program Näringspoitsikt program 11 Hande för håbar samhäsutvecking Det stäs höga krav på handesföretagen att ta sociat och mijömässigt ansvar både i den egna verksamheten och för hur varorna på butikshyorna produceras och konsumeras. Det är bra. Att bidra ti en håbar framtid är en av handens viktigaste utmaningar. Många handesföretag igger i framkant och stäer höga krav på en god arbetsmijö, säkra produkter och spårbarhet i everantörskedjan. Handen ser på håbarhet ur ett brett perspektiv. Det handar om at från mänskiga rättigheter, säkra produkter och ansvar för mijön ti företagets sociaa ansvar för att främja mångfad, jämstädhet och bra arbetsvikor, såvä i Sverige som i andra änder där företaget har sin verksamhet. Lönsamma handesföretag som har möjighet att investera i ny teknik, nya affärsmodeer samt kompetens och kunskap kan bidra ti en mijömässigt, sociat och ekonomiskt håbar utvecking, såvä okat som gobat. Handens företag kan under rätt förutsättningar visa vägen för kunderna ti de goda vaen. Goba hande för mijö och kimat Handen är goba och Sverige är en reativt sett iten marknad. Svenska handesföretag är idag också mer utsatta för internatione konkurrens, främst genom en ökad digitaisering. Därför är det av stor vikt att regeringar på mijöområdet sker på minst EU-nivå och att Sverige avstår från att införa nationea särreger (God pating). Des får man en större mijöeffekt och des undviker man att försämra svenska företags konkurrenskraft genom ökade kostnader och administration. Långsiktiga besut på minst EU-nivå skapar nödvändiga ekonomiska incitament för företag att investera i och utvecka mer mijömässigt håbara aternativ. Håbara transporter Med bättre underhå av järnvägen skue många fer varor kunna fraktas med tåg. Ett probem är att godstransporterna idag inte får den prioritet den förtjänar. Det måste bi ättare för företagen i handen att använda järnvägen för sina varutransporter. Det faktum att vi inte har järnvägar över hea vårt and gör att många transporter ändå måste ske med astbi. Istäet för att bestraffa företagen med höjda avgifter som bromsar deras konkurrenskraft bör företagen ges möjighet att vara med och driva på utveckingen av mijöväniga transporter. Många företag vi transportera sina varor med fordon som går på kimatsmarta drivmede. Ökad resurseffektivisering och cirkuär ekonomi Många företag ser mijömässiga och ekonomiska vinster med att arbeta aktivt för att förbättra den egna avfashanteringen och öka återanvändnings- och återvinningsgraden i syfte att minska resursanvändningen. En viktig pussebit i detta är att företagen har rådighet över att få sama in och ta om hand uttjänta materia och produkter. I Sverige finns ett vä fungerande och hetäckande nationet system för insaming och återvinning. Det agregerade producentansvaret har varit en viktig de i denna infrastruktur, där ansvaret för att nå uppsatta insamings- och återvinningsmå ägs av producenterna, ett ansvar som företagen gärna tar. Svensk Hande anser att företagen har en viktig ro att spea i den cirkuära ekonomin. Det är av yttersta vikt att avfasagstiftningen föjer med i denna utvecking och inte sätter käppar i hjuet för nya affärsmodeer, innovationer och nya produkter. Därför bör ansvaret kvarstå för insaming och hantering av hushåsförpackningar hos näringsivet. Handen en strategisk part i samhäspaneringen En attraktiv hande skapar en attraktiv stad. Utbud och uppeveser har en stor betydese för hur människor väjer att bo, fytta ti eer besöka en pats. Handens bidrag ti staden kan dock adrig tas för givet. Handens förutsättningar ikvä som konsumentbeteendet förändras i och med gobaisering och digitaisering. Används handen strategiskt i samhäspaneringen kan människornas ivskvaitet höjas, skatteintäkterna öka och fer jobb kan skapas. Kommunerna behöver en övergripande tanke och en vision som inkuderar hande från början. Hänsyn bör tas ti utveckingen av både hande, bostäder, och infrastruktur. Detta är inte minst viktigt i de stora städerna som framför at ökar ti föjd av urbaniseringen. Ökad handeskompetens på såvä natione som kommuna nivå Kunskapen om på viket sätt handen bidrar ti intäkter och tiväxt måste höjas. Kommunernas förvatningar måste samarbeta under samma vision och mot samma må. Tiväxtmå och mijömå måste koppas samman för att en ivskraftig hande ska bestå. Kommunernas panäggning måste professionaiseras med fackkunskap gäande hande. Varje kommun ska ha en handesstrategi koppad ti översiktspanen Tre av fyra svenska kommuner saknar en handesstrategi. En attraktiv stad kräver en handingspan anpassad ti både invånare och besökare. Såvä citykärnan som handespatser utanför city bör tas i beaktande. Tydiga riktinjer och spereger för handens företag eder ti rätt och fer etaberingar i kommunerna. Handen kräver god tigängighet Handen är beroende av att kunder och varor kan ta sig ti butiken. En särskid konsekvensanays bör tiägnas cityogistik redan vid detajpaneringen av nya byggen. Rimiga hyror för handens aktörer För att handen ska kunna eva och utveckas är det av avgörande betydese att reationen med fastighetsägarna fungerar vä. Handen behöver fastighetsägare som förstår handens vikor och ser ångsiktigt på sitt ägande. Hyresavtaen måste vara tydiga, samtiga kostnader och inte bara hyran ska vara beräkningsbar redan när hyresavtaet träffas. Fastighetsägarna måste även förstå att begreppet marknadshyra innebär att hyrorna över tid inte bara går upp utan även kan gå ner och att en eventue omsättningshyra måste anpassas inte bara ti sjäva omsättningen, utan även ti verksamhetens önsamhet.

7 12 Näringspoitsikt program Näringspoitsikt program 13 Säkra handespatser utan särskit tistånd, att idka gatumusik, gatuförsäjning eer tiggeri i direkt ansutning ti en butiksentré. Svensk Hande arbetar för att skapa säkra handespatser för kunder, besökare och medarbetare. Idag är handens företagare brottsutsatta. Under 2014 registrerades i genomsnitt drygt två butiksrån per dag. möjighet att bi kvitt sin skud ti samhäet, en mycket viktig de för att komma ur ett kriminet iv. Svensk Hande menar att andra påföjder än böter bör utdömas för personer utan betaningsförmåga. Stöder, rån, ID-kapningar, buffakturor och interna brott kostar handen omkring 10 mijarder kronor årigen. I vissa särskit brottsutsatta områden väjer butiker att ägga ner eer fytta verksamheten på grund av skadegörese och brott, viket i sin tur förstärker segregationen och de sociaa probemen. Att motverka den brottsighet som drabbar handen kan få stora positiva effekter både sociat och för en evande stadsmijö. Fer syniga poiser på gator och torg Det mest effektiva skyddet mot brott är syniga poiser på gator och torg. Få eer inga syniga poiser skapar en känsa av otrygghet, det ökar risken att utsättas för brott och minskar sannoikheten att de kriminea grips och döms. Lägger den okaa butiken ner bir orten mindre attraktiv att bo i viket kan eda ti avfyttning. Handare skapar genom sin närvaro större värden för samhäet än att enbart tihandahåa varor och tjänster. Dessa samhäsvärden förtjänar ökat skydd och därför bör det finnas fer närvarande och syniga poiser, även på mindre orter. Fer mängdbrott måste karas upp och påföjderna behöver ses över At färre stödbrott utreds av pois och av de som döms betaar 8 av 10 inte sina böter. Det är ett stort missyckande att så många adrig sonar sina brott. Detta riskerar att eda ti minskat förtroende för rättsväsendet och minskad benägenhet hos handarna att anmäa brott. Det fråntar dessutom en gärningsperson utan inkomst Stöd är stöd och därför vi Svensk Hande sopa begreppet snatteri. Vi vi också att åkagare och domstoar minskar sitt fokus på värdet av det stuna när de bedömer vad som räknas som indrigare brott och istäet fokuserar på tivägagångssättet. Ett exempe är när gärningspersonen går från butik ti butik under en he dag och stjä. Systematiska och/eer panerande insag ska anses innebära stöd av normagraden, oavsett beopp. Vi anser därför att agen behöver skärpas vad gäer synen på upprepad brottsighet. Straffrabatten, dvs. principen att straffen sänks ju fer brott man begår, måste tas bort. Titrädesförbud för återfasförbrytare Idag saknas möjighet att hindra återfasförbrytare titräde ti butiken. Det kan gäa notoriska tjuvar och personer som regebundet trakasserar personaen. Även domstoar saknar möjighet att utdöma titrädesförbud idag. För att minska butiksstöderna och öka tryggheten för persona och kunder anser Svensk Hande att det ska vara möjigt att utfärda ett tidsbegränsat titrädesförbud ti butik. Person som överträder förbudet ska anses göra sig skydig ti oaga intrång. Butiken är en pats dit amänheten vanigtvis har titräde under ordinarie öppettider. Butiken är däremot inte en pats där det är fritt att bedriva viken verksamhet som hest. Personer som i butiken vi utföra andra syssor, så som uppträdanden, tiggeri och egen försäjning, kan avvisas från patsen. Svensk Hande menar att även området i direkt ansutning ti butikens entré ska omfattas av detta. Det ska inte vara möjigt,

8 14 Näringspoitsikt program Fakta om handens betydese i Sverige Hande skapar västånd, drömmar och utvecking. Idag arbetar nästan människor i handen. Det motsvarar en åttonde av aa förvärvsarbetande i Sverige. Handen betaar också in mer än 200 mijarder kronor varje år ti statskassan genom moms, arbetsgivaravgifter och andra skatter. Handen är för många vägen in på arbetsmarknaden och genom att förstå handens drivkrafter för tiväxt finns också ösningen på Sveriges stora utmaningar ungdomsarbetsöshet och integration. Handen är särskit viktig för ungas start i arbetsivet. En fjärdede av aa svenskar hade sitt första jobb i handen och ungefär 30 procent av aa anstäda i handen är idag unga.

9 Svensk Hande företräder andets handesföretag när det gäer arbetsgivarfrågor och näringspoitik. Svensk Hande är den största medemsorganisationen inom Svenskt Näringsiv och organiserar ca medemsföretag. svenskhande.se