3 Laboration 3. Störningar
|
|
- Astrid Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 Laboration 3. Störningar 3.1 Laborationens syte Att studera induktivt och kapacitivt kopplade störningar 3.2 Förberedelseuppgiter Inör laborationen ska du ha studerat laborationshätet och av läraren utdelat material mycket noggrant. Du ska ha skissat på örsöksuppställningar där detaljerade kopplingsanvisningar inte inns angivna och ha gjort relevanta teoretiska beräkningar där så erordras. Anser läraren att du inte är tillräckligt örberedd så år du inte laborera! 3.3 Laborationsuppgiter: Magnetiska ält och elektromagnetisk induktion Magnetiskt ält rån oändligt lång ledare samt elektromagnetisk induktion i en slinga Figur 11 visar en oändligt lång ledare och bredvid denna en plan slinga som ligger i samma plan som den oändligt långa ledaren. x a d b i(t) u(t) Figur 11. Plan slinga intill oändligt lång ledare Flödestätheten utanör en rak, oändligt lång ledare kan tecknas: och lödet i slingan kan tecknas: Br () µ 0 µ it r () 2πr (6) Φ() t µ 0 µ r d a b ln 2π d Detta löde ger upphov till en inducerad spänning ut () µ 0 µ r b 2π d a ln d it () d it () dt (7) (8) Laborationer i Mätteknik 20
2 x a d b i(t) c u(t) Figur 12. Plan slinga intill två oändligt långa ledare Om vi har två parallella oändligt långa ledare i stället ör en och strömmen lyter i motsatt riktning i de båda ledarna (se igur 12) motverkar lödena varandra. Den inducerade spänningen i slingan blir då: ut () µ 0 µ r b 2π ( d a)d ( c) ln dd ( a c) d it () dt (9) Försök 1. Inverkan av strömstyrka och rekvens Koppla en lång kopplingskabel till signalgeneratorn. Sträck ut den och bilda en approximativt oändligt lång rak ledare. Anslut slingan till oscilloskopet i serie med en resistor på 10 Ω. Placera ledaren och slingan enligt igur 11 med d 20 mm. Mata ledaren med en sinusormad ström och mät den med hjälp av resistorn och en av oscilloskopkanalerna. Se skissen i igur 13. i(t) R 10 Ω Oscilloskop Signalgenerator Figur 13. Mätning av ström i den oändligt långa ledaren och den inducerade spänningen i den närliggande slingan Laborationer i Mätteknik 21
3 Variera rekvens och strömstyrka i den raka ledaren. Vad händer med den inducerade spänningen? Ström Frekvens Inducerad spänning (mv) 100 ma 1 MHz 100 ma 100 khz 100 ma 10 khz 100 ma 1 khz 10 ma 100 khz 50 ma 100 khz 100 ma 100 khz 200 ma 100 khz Stämmer örsöksresultaten med teorin? Motivera svaret. Mata den raka ledaren med en yrkantvågormad ström. Använd strömstyrkan 100 ma och rekvensen 100 khz. Vad kan vi lära av detta örsök? Försök 2. Inverkan av geometri: Avstånd mellan källa och slinga För den raka ledaren alldeles över slingan. Använd en ström på 100 ma med rekvensen 100 khz. Skissa ett spänninglägesdiagram. Laborationer i Mätteknik 22
4 Var inns spänningsminima? Vad beror dessa på? Kommentar Antag att vi kortsluter slingan och att resistansen i slingan är av storleksordningen 0,1 Ω. Hur stor ström lyter då i slingan om vi matar den raka ledaren med en ström på 100 ma och rekvensen 1 MHz? Försök 3. Inverkan av geometri: Slingans utseende Ersätt den rektangulära slingan med en slinga som du gör själv av en kopplingsladd. Undersök hur den inducerade spänningen varierar med orm och storlek på slingan. Använd en ström på 100 ma med rekvensen 100 khz. Forma din slinga till en symmetrisk åtta och ör den raka ledaren över slingan parallellt med åttans längdaxel. Vad händer? Förklara varör. Försök 4. Inverkan av motverkande ält Ersätt den raka ledaren med två raka ledare enligt igur 12. Låt avståndet c 10 mm. Vad blir spänningen över slingan då vi matar de raka ledarna med en ström på 100 ma och rekvensen 100 khz? Ström Frekvens Inducerad spänning (mv) 100 ma 100 khz Kommentar. Undertryckning av magnetisk koppling Vid mätningar och örstärkning av små signaler blir man ota störd av magnetiskt kopplade ält. Har du några ideer om hur man skulle kunna minska inverkan av dem? Laborationer i Mätteknik 23
5 3.3.2 Induktansen ör en spole Genom att linda en strömörande ledare kring en rörormad stomme till en spole kan vi å det magnetiska lödet längs ledaren att samverka. Det av ledaren genererade magnetiska lödet inducerar i sin tur en spänning i varje varv (slinga) av spolen. Spänningen kommer att motverka den källa som har levererat strömmen till spolen. Sambandet mellan spänningen över spolen och strömmen genom den ges av: ut () kn 2 it d () Lit d () dt dt (10) Parametern L kallar vi spolens (själv)induktans. Induktansen är alltså proportionell mot kvadraten på lindningsvarvtalet. Man kan visa att proportionalitetskonstanten k beror på spolens geometri och på det medium genom vilket det magnetiska lödet lyter. Vi kallar metrialkonstanten ör permeabiliteten ( µ ) ör materialet. Denna konstant kan skrivas som en produkt av permeabiliteten ör vakum ( µ 0 ) och relativa permeabiliteten ( µ r ) ör materialet i råga. Vi kan alltså skriva µ µ 0 µ r. Permeabiliteten ör vakum är µ 0 4π Den relativa permeabiliteten ör lut är µ r 1 men kan vara upp till 10 6 ör vissa material. Den relativa permeabiliteten varierar bl a med lödestätheten i materialet. Vi kan alltså teckna induktansen (konstanten beror av spolens geometri): k 1 L k 1 µ 0 µ r N 2 Genom att öra in en kärna av järn ( µ r 100 upp till ca 10 5 ) i en spole kan vi alltså öka induktansen väsentligt jämört med den lutlindade spolen. (11) Försök 5. Mätning av induktans Ett sätt att mäta induktansen i en spole är att använda sig av mätuppställningen som visas i igur 14. (Observera att det inns mycket bättre sätt men som kräver lite mer örkunskaper). R 100Ω u s () t u 0 () t L u 1 () t Figur 14. Mätuppställning ör mätning av induktans Visa teoretiskt hur man kan å ram induktansen ör spolen ur örsöksuppställningen: Spolens inre resistans år mätas separat Laborationer i Mätteknik 24
6 Koppla upp enligt igur 14 och mät induktanserna ör de två spolarna på labplatsen. Välj själv en lämplig rekvens på strömmen genom spolen. Resistanserna, R 1 och R 2, i spolarna kan mätas med ohmmeter. Utan kärna: L 1 L 2 R 1 R 2 Försök 6. Inverkan av kärna Gör om örsök 5 men med kärnor i spolarna Med kopparkärna: Med järnkärna: L 1 L 2 L 1 L 2 Vad är relativa permeabiliteten ör koppar? µ r koppar Redogör ör beräkningarna: Försök 7. Inverkan av lindningsvarvtalet Med hjälp av mätningarna ovan kan du beräkna relationen mellan lindningsvarvtalen ör spolarna. N 1 /N 2 Redogör ör beräkningarna Koppling mellan spolar Försök 8. Transormatorprincipen: Relationer mellan strömmar och spänningar Placera två spolar axiellt så nära varandra som möjligt på kopplingsplattan. Mata den ena av spolarna (spole 1) med en ström på 100 ma och med rekvensen 100 khz. Mät den inducerade spänningen över den andra spolen (spole 2). Strömmen genom spole 1 mäts med hjälp av ena kanalen på oscilloskopet och en resistor på 10 Ω (som i örsök 1). Spänningen över spole 2 mäts med hjälp av den andra Laborationer i Mätteknik 25
7 kanalen på oscilloskopet. Se igur 15. När rätt strömstyrka är inställd mäts spänningen över spole 1 med oscilloskopet. Jämör spänningen över spole 1 med spänningen över spole 2. L 1 L 2 R 1 10 Ω R 2 10 kω i 1 i 2 u 1 u 2 Figur 15. Transormatorprincipen: Relationer mellan strömmar och spänningar Mätningarna ger: u 1 u 2 i 1 i 2 N 1 N 2 Försök 9. Transormatorprincipen: Prickmarkering Vänd spole 2 så som indikeras i igur 16 och jämör de båda spänningarna åter. L 1 L 2 R 1 10 Ω R 2 10 kω i 1 i 2 u 1 u 2 Figur 16. Transormatorprincipen: Prickmarkering Vad hände? u 1 u 2 i 1 i 2 N 1 N 2 Förklara enomenet! Laborationer i Mätteknik 26
8 Försök 10. Transormatorprincipen: Inverkan av järnkärna För in en järnkärna genom båda spolarna. Vad händer? u 1 u 2 i 1 i 2 N 1 N 2 Förklara varör: Försök 11. Transormatorprincipen: Inverkan av strömorm Behåll örsöksuppställningen men mata spole 1 med en trekantvågsignal i stället ör en sinusormad signal. Jämör strömmar och spänningar i de båda spolarna. Förklara enomenen. Försök 12. Magnetisk koppling: Inverkan av ältriktning Tag ut järnkärnan igen. Flytta omkring spole 2 i närheten av spole 1. Använd testsladdar örsedda med krokodilklämmor. Hur varierar kopplingen mellan spolarna på avståndet mellan dem samt deras orientering i örhållande till varandra? Försök 13. Magnetisk koppling: Mätning av självinduktanser och ömsesidiga induktanser I sinusormat stationärt tillstånd kan relationerna mellan strömmar och spänningar i de båda spolarna i örsöket tecknas U 1 jωl 1 I 1 jωmi 2 U 2 jωmi 1 jωl 2 I 2 (12) (13) Antag att vi har en mätuppställning som den i igur 15 men utan resistorn på 10 kω kopplad över spole 2. Där matar man spole 1 med en känd ström och mäter spänningen över spole 2. Under antagandet att strömmen in i oscilloskopet är örsumbar kan vi lätt Laborationer i Mätteknik 27
9 härleda ett uttryck ör induktansen ör spole 1 samt den ömsesidiga induktansen. Genom att modiiera mätuppställningen något kan vi beräkna induktansen ör spole 2 i stället. Härled uttrycken ör induktanserna och genomör nödvändiga mätningar ör att experimentellt bestämma dessa. Genomör mätningarna med och utan järnkärna och beräkna kopplingsaktorn K: K M L 1 L 2 (14) Härledning: Mätresultat: Utan järnkärna: Med järnkärna: L 1 L 2 M K L 1 L 2 M K Skissa en igur över mätuppställningen. Laborationer i Mätteknik 28
10 3.4 Elektrisk koppling och kondensatorer Kondensatorer Kapacitansen ör en plan plattkondensator kan skrivas C ε 0 ε r A d där A och d är deinierade enligt igur 17. Konstanterna ε 0 och ε r är dielektricitetskonstanten ör vakum och relativa dielektricitetskonstanten ör dielektrikat mellan elektroderna på kondensatorn. Dielektricitetskonstanten ör vakum ε Relativa dielektricitetskonstanten varierar mellan ca 1 till 100 ör olika isolerande material. (15) d Area A Figur 17. Plattkondensator Försök 14. Plattkondensator: Inverkan av dielektrika Gör en plattkondensator med hjälp av två metallbleck som elektroder och en plastskiva som dielektrikum. Fixera plattorna med hjälp av klädnypor eller dylikt. Mät kapacitansen ör din plattkondensator med hjälp av mätuppställningen i igur 18 samt beräkna. ε r R 100 kω u s () t u 0 () t C u 1 () t Figur 18. Mätuppställning ör mätning av kapacitans Plattkondensator med plast som dielektrika (experimentellt): C ε r Redogör ör beräkningen av. ε r Vad skulle kapacitansen bli ör din kondensator om du ersatte plastskivan med lut men i övrigt behöll alla mått oörändrade? Laborationer i Mätteknik 29
11 Plattkondensator med lut som dielektrika (teoretiskt): Redogör ör beräkningen. C ε r Försök 15. Plattkondensator: Principen ör en typ av lägesgivare Förskjut plastskivan i plattkondensatorn så att endast hälten av den är inskjuten mellan elektroderna. Rita en ekvivalent modell ör den nya plattkondensatorn och härled ett uttryck ör kapacitansen. Mät kapacitansen med samma örsöksuppställning som ovan. Plattkondensator med lut och plast som dielektrika: C Pröva att örskjuta plastskivan mellan elektroderna. Hur beror kapacitansen på örskjutningen? Laborationer i Mätteknik 30
12 3.4.2 Elektriskt kopplad störkälla För att skydda sina mätningar mot kapacitivt kopplade elektriska störningar använder man ota skärmade ledningar mellan mätobjekt och mätutrustning. Figur 19 visar en schematisk skiss över ett sådant arrangemang. Kapacitiv störning Förstärkare Mätobjekt med inre impedans Skärmad kabel Figur 19. Skärmad ledning som skydd mot kapacitiva störningar På labplatsen inns en experimentuppställning som kan användas ör att simulera inverkan av kapacitivt kopplade störningar på en mätning. Figur 20 visar ett schema över kopplingen. Mätobjektet bygger du själv på ett kopplingsbord. Lämplig spänning är 5 Volt. Kapacitiv störning Mätobjekt med inre impedans R 1 1 kω R kω R 3 10 Ω Antenn Skärmad kabel Oscilloskop Figur 20. Mätuppställning ör simulering av kapacitivt kopplade störningar Försök 16. Störning utan jordad skärm och med högimpedivt mätobjekt Koppla signalgeneratorn till sändarantennen. Ställ in amplituden 10 Volt. Koppla innerledaren i koaxialkabeln till oscilloskopet. Mät spänningen på oscilloskopskärmen. Observera att oscilloskopet inte år vara ACkopplat. 10 Hz 100 Hz 1 khz 10 khz 100 khz 1 MHz Laborationer i Mätteknik 31
13 Försök 17. Störning utan jordad skärm och med lågimpedivt mätobjekt Kortslut resistorn på 100 kω. Behåll uppställningen ör övrigt. Mät spänningen på oscilloskopskärmen. 10 Hz 100 Hz 1 khz 10 khz Försök 18. Störning med jordad skärm och med högimpedivt mätobjekt Tag bort kortslutningen över resistorn på 100 kω men jorda koaxialkabelns skärm. Behåll uppställningen ör övrigt. Mät spänningen på oscilloskopskärmen. 100 khz 1 MHz 10 Hz 100 Hz 1 khz 10 khz Försök 19. Störning med tvinnad signalkabel och med högimpedivt mätobjekt Ibland väljer man en tvinnad kabel i stället ör koaxialkabel, där signalledaren och dess reerensledare tvinnas ihop. I detta all är det viktigt att inte jorda på mer än ett ställe. (Var?) Behåll uppställningen så som i örsök 18, men byt ut koaxialkabeln mot två ihoptvinnade ledare. Kom ihåg att bara jorda på ett ställe! 100 khz 1 MHz 10 Hz 100 Hz 1 khz 10 khz 100 khz 1 MHz När kan det vara lämpligt att använda tvinnad kabel i stället ör koaxialkabel? Laborationer i Mätteknik 32
14 Försök 20. Störning utan koaxialkabel Som jämörelse, utör samma mätning som i örsök 16 men med en oskärmad kabel i stället ör koaxialkabeln. 10 Hz 100 Hz 1 khz 10 khz 100 khz 1 MHz Blir det någon signiikant skillnad i jämörelse med örsök 16? Varör? Kan du tänka dig något all då det är lämpligt med både skärmad och tvinnad kabel? Skissa ett ekvivalent schema över de olika mätuppställningarna och härled uttryck ör spänningarna över oscilloskopets ingång i de olika allen. Laborationer i Mätteknik 33
15 3.5 Jordslingor Magnetiskt kopplade störningar En vanlig orsak till störd signalörstärkning och signalöveröring inom mättekniken är att man inte har tänkt igenom jordningens betydelse. I de senaste örsöken såg vi hur man kunde leda undan ( shunta bort ) kapacitivt kopplade störningar med hjälp av en elektrisk skärm. Man år emellertid vara örsiktig så att jordning och ledare inte bildar slingor i vilka det kan induceras spänningar genom elektromagnetisk induktion. Betrakta igur 21 som visar en örsöksuppställning där man ör säkerhets skull har jordat skärmen både vid källan och vid örstärkaren. De kapacitivt kopplade störningarna är eektivt bortshuntade men vad händer om man ör den oändligt långa och raka strömörande ledaren i närheten av uppkopplingen? Pröva! Kapacitiv störning Mätobjekt med inre impedans R 1 1 kω R kω R 3 Skärmad kabel Figur 21. Mätuppställning med kabel skärmad i båda ändar 10 Ω Antenn a Oscilloskop b Försök 21. Magnetiskt kopplade störningar: Koaxialkabel jordad i båda ändar Mata den raka ledaren med en sinusormad ström med en styrka på i storleksordningen 100 ma och med rekvensen 100 khz. (Naturligtvis behöver inte störkällan vara en oändligt lång rak ledare utan kan vara en läckande transormator, en starkströmskabel i närheten av örsöksplatsen, en sladdrig örsöksuppställning med långa kopplingssladdar mm.) Vid örsöket kan du koppla bort signalgeneratorn rån antennen. Dess inverkan har du ju redan undersökt. Använd generatorn att driva den raka ledaren med. Vad händer? Försök 22. Magnetiskt kopplade störningar: Koaxialkabel jordad endast i en ände Tag nu bort en av jordningarna som indikerats med a eller b i igur 21. Gör om örsöket. Vad händer? Kan det innas ytterligare (dolda) jordslingor i din mätuppkoppling? Röj bland jordarna! Beskriv åtgärderna. Laborationer i Mätteknik 34
16 3.5.2 Galvaniskt kopplade störningar I mätuppkopplingar och vid kretskortskonstruktioner örekommer ota att man inte skiljer på jord och jord. En utrustning kan t ex bestå av en känslig örstärkare som skall örstärka en liten analog signal. Vidare kan det ingå digitala system ör signalbehandling och ör styrning av utrustningen. Slutligen kan det innas system ör drivning av elektriska servomotorer och elektromagnetiska relä. Alla dessa system matas med elektrisk ström som lyter rån strömkällan genom kretsarna och tillbaka till källan via någon jordledare. Det är ota inte enbart en matningskälla inblandad utan vanligt är att t ex ha en välreglerad matningskälla på / 15 Volt till den analoga elektroniken, en kratig källa på 5 Volt till den digitala elektroniken och kanske ytterligare någon källa att driva servomotorer och relä med. Det kan innas anledning att låta varje källa ha sin egen återöringsledare (jordledare) ör att inte stora strömvariationer i jordledarna skall orsaka spänningsvariationer i det känsliga analoga systemets jordledare. Dessa spänningsvariationer kan örstärkas av det känsliga analoga systemet och ullständigt örstöra mätresultaten. Försök 23. Galvaniskt kopplade störningar Koppla upp enligt igur 22. Den gemensamma jordledaren i serie med en resistor på 0,1 Ω simulerar där en jordledare med viss inre resistans. Oscilloskop R 1 1 kω R kω Skärmad kabel Mätobjekt med inre impedans R 3 10 Ω R j Jordledare 0,1 Ω Jordströmsgenerator Figur 22. Mätuppkoppling med jordledare med en simulerad inre resistans Mata jordledaren med en yrkantvågormad ström med en styrka på i storleksordningen 100 ma och med rekvensen 1 khz. Detta simulerar jordströmsvariationer hos ett tänkt digitalt system som (av misstag!?) har en del av sitt strömåteröringssystem gemensamt med vårt känsliga analoga system. Vad händer? Kommentar: Resistansen 0,1 Ω kan tyckas hög men å andra sidan kan variationerna i ett digitalt återöringssystem vara på lera Ampere. Laborationer i Mätteknik 35
Laborationer i Mätteknik
1996-08-12 Laborationer i Mätteknik LULEÅ UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Kvittens av laboration Kvittens av laboration Detta utgör laborantens bevis för utförd laboration (skriv namnteckning, personnummer, klass,
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merSTÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merMätteknik för F 2017 Störningar
Mätteknik för F 2017 Störningar 1 EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) är förmågan hos en apparat, utrustning eller system att fungera i sin elektromagnetiska omgivning
Läs merMätteknik för F 2018 Störningar
Mätteknik för F 2018 Störningar 1 EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) är förmågan hos en apparat, utrustning eller system att fungera i sin elektromagnetiska omgivning
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merMät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merFysiska institutionen Department of Physics INSTRUKTION TILL LABORATIONEN
Fysiska institutionen Department of Physics INSTRUKTION TILL LABORATIONEN 2008-04-10 KONDENSATORFÖRSÖK ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merStörningar i elektriska mätsystem
Störningar i elektriska mätsystem Mätteknik ulrik.soderstrom@umu.se ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 1 Signal-brusförhållande SNR eller S/N (signal-to-noise ratio) Signal-brusförhållande SNR db = 10 log 10
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merMotorprincipen. William Sandqvist
Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merVad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast
, V Vad betyder det att V? -fältet riktat åt det håll V minskar snabbast dv Om -fältet endast beror av x blir det enkelt: xˆ dx Om V är konstant i ett område är där. konst. V -x x Om är homogent så ges
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merSensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merLABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D, ETI90 den 0 jan 006 klockan 4:00 9:00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D,
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merLedningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn
Ledningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn 1(16) Ledningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn Publikationen har utarbetats av Sven Garmland Emicon AB, Lund Räddningsverkets kontaktperson:
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs merINLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...
Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merSpolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.
F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej
Läs merETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö0 F/Ö9
Läs merInduktans Induktans Induktans Induktans
71! 72! Spole med resistans R och med N varv! i! N v! För ett varv gäller! v ett varv = R ett varv " i + d# Seriekoppling ger! v = R " i + d#! är det sammanlänkade flödet och är summan av flödena genom
Läs merLab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merGrundläggande Elektriska Principer
Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs merVäxelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merEllära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merElektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merInstruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
Läs merSensorer och elektronik. Grundläggande ellära
Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merIDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i
Läs merLösningar till tentamen i Elektromagnetisk fältteori för Π3 & F3
Lösningar till tentamen i Elektromagnetisk fältteori för Π3 & F3 Tid och plats: 4 augusti 0, kl. 4.009.00, i Sparta C+D. Kursansvarig lärare: Christian Sohl, tel. 34 3. Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling
Läs merLabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Mars 2014 Outline 1 Introduktion
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs mer