driftkostnader, förbättrad komfort, ökat byggnadsvärde med mera utvärderas. Målgruppen är beslutsfattare såsom fastighetsägare/förvaltare,

Transkript

1 Energi- och miljörenovering av miljonprogramshus Backa röd i Göteborg I Sverige finns ett stort bostadsbestånd som står inför ombyggnad. Miljonprogrammets bostäder är över 40 år gamla och behöver rustas upp. Det är angeläget att denna upprustning utformas på ett sådant sätt att husen byggs om till energieffektiva byggnader med låga framtida drifts- och uppvärmningskostnader och med låg miljöpåverkan under hela livscykeln. Det är i sammanhanget viktigt att energieffektivisering av byggnaderna genomförs samtidigt som husen renoveras för att åtgärderna ska kunna genomföras till rimliga kostnader. För detta behövs nya metoder för kostnadseffektiv energi- och miljörenovering. Sverige deltar i ett internationellt forskningsprojekt med detta syfte, IEA Annex 56. IEA Annex 56 har deltagare från Sverige, Schweiz, Italien, Österrike, Danmark, Spanien, Norge, Tjeckien och med projektledare från Portugal. Syftet med Annexet är att utveckla en ny analys- och beräkningsmetodik för kostnadseffektiv renovering av befintliga byggnader och samtidig optimering av energianvändningen och emissionen av växthusgaser. Projektet syftar till att utveckla och tillhandahålla metodik, riktlinjer, rekommendationer, goda exempel på framförallt renovering av bostäder. Mervärden för energirenovering såsom minskade driftkostnader, förbättrad komfort, ökat byggnadsvärde med mera utvärderas. Målgruppen är beslutsfattare såsom fastighetsägare/förvaltare, arkitekter, konsulter, byggherrar, liksom forskare. Projektet pågår till slutet av Goda exempel på renovering Goda exempel har tagits fram från Österrike, Danmark, Nederländerna, Portugal, Sverige och Schweiz. Med goda exempel avses här renovering, som har inneburit en betydande reduktion av energianvändningen och miljöpåverkan, samt underhållsåtgärder och standardhöjning. Dessa goda exempel har sammanställts i en broschyr med en sammanfattande beskrivning (IEA 2014). Från Sverige har miljonprogramsrenoveringen i Alingsås av Brogården, i Göteborg av Backa röd och i Halmstad av Maratonvägen dokumenterats. Ett antal goda exempel har valts ut för mer detaljerad analys. Detta har följande länder valt att göra: Österrike, Danmark, Portugal, Sverige, Tjeckien och Spanien. Från Sverige valdes pilotprojektet Backa röd, som beskrivs i denna artikel. Renoveringen av pilotprojektet Backa röd Pilotprojektet Katjas gata 119 (Bostads AB Poseidon) är beläget i Göteborg i Backa röd området. Området består av lägenheter i höghus, låghus och låga punkthus byggda under miljonprogrammet. Det första huset, pilotprojektet, som renoverades och energieffektiviserades var ett punkthus med sexton trerumslägenheter och fyra våningar. Lägenheterna har bra planlösningar med lättmöblerade rum. Emellertid behövde byggnaderna renoveras av underhållsskäl och den höga energianvändningen minskas. Byggnaden är typisk för miljonprogrammet med en prefabricerad betongstomme med fasader av sandwichelement (betong, isolering, betong). Fasaden var illa medfaren på grund av karbonatisering och behövde underhållas. Byggnaden var otät på grund av luftläckage genom fasaden och mellan lägenheterna. Det drog från utfackningsväggarna vid balkongerna och golven var kalla på grund av att balkongerna utgör köldbryggor. Byggnaden värms av radiatorer och värmekällan är fjärrvärme, vilken är den dominerande värmekällan för miljonprogramshusen. Även för varmvattenberedning är värmekällan fjärrvärme, som i Göteborg till 80 procent utgörs av förnybar energi. Lägenheterna ventilerades av mekanisk frånluft utan värmeåtervinning. Genomförd renovering Syftet vara att kombinera underhålls- och standardhöjandeåtgärder med en minskning av energianvändningen på 65 procent (se tabell 1 och figur 1). Den övergripande målsättningen var därför att renovera byggnaden, reducera energianvändningen och förbättra inneklimat. Efter en omfattande förstudie med energi- och kostnadsberäkningar beslöts att genomföra följande energisparåtgärder: Tilläggsisolering av klimatskalet och nya lågenergifönster Nya balkonger på pelare för att eliminera köldbryggorna försorsakade av balkongerna Artikelförfattare är Åke Blomsterberg, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola, och Rikard Nilsson, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola. Tabell 1 Tekniska data för Backa röd före och efter renovering. Före renovering Efter renovering Byggår/renoveringsår Atemp m² m² Värmekälla för rumsuppvärmning fjärrvärme fjärrvärme Värmekälla för varmvattenberedning fjärrvärme fjärrvärme Köpt energi för rumsuppvärmning 138 kwh/(m² år) 29 kwh/(m² år) Köpt energi för varmvattenberedning 32 kwh/(m² år) 25 kwh/(m² år) Fastighetselanvändning 8 kwh/(m² år) 6 kwh/(m² år) Energikostnad kr/år eller kr/år eller 130 kr/(m² år) 45 kr/(m² år) 46 Bygg & teknik 2/15

2 Individuell mätning och debitering av varmvatten Nytt radiatorsystem med termostatventiler Temperaturgivare (placerad i frånluftskanalen) för respektive lägenhet Installation av värmeåtervinning på ventilationen Installation av lågenergibelysning för fast belysning. Därutöver innebar renoveringen följande åtgärder: Nytt vatten-, avlopps- och elsystem Nya badrum och kök Säkerhetsdörrar för lägenheterna Inglasning av balkonger. Fasad. Som tidigare nämnts har byggnaden en prefabricerad betongstomme. Värmeisoleringen förbättrades genom att utvändigt tilläggsisolera med 195 mm EPS, som täcktes med tunnputs. U-värdet förbättrades från 0,31 till 0,12 W/(m² K). Vid balkongerna byggdes en ny utfackningsvägg med ett U-värde på 0,2 W/(m² K). En viktig åtgärd vid renoveringen av fasaden för att minska energianvändning och minska draget för de boende var att förbättra lufttätheten. En fasad med prefabricerade sandwichelement kan vara lufttäthet om skarvarna mellan elementen är lufttäta, men på grund av åldern vara inte fasaden lufttät längre. EPS valdes därför för att medge förbättrad lufttäthet. Dessutom förbands EPS-skivorna med spontfog och Figur 1: Backa röd före och efter renoveringen. förskjutna EPS-skivor (två lager). Skarvarna limmades. Lufttätheten förbättrades från 1,2 till 0,1 l/(s m²) enligt mätningar. Tak. Den befintliga takkonstruktionen behölls, förutom en lokal höjning för fläktrummet. Vindsutrymmet tilläggsisolerades med lösull till en total isoleringstjocklek på 500 mm, vilket innebar att vinden blev ett kallt utrymme med begränsad ventilation. Utsidan av takets råspont isolerades med 50 mm isolering för att undvika kondensering på insidan, Mjörnell (2011). Ny takpapp tillkom. Takkonstruktionens U-värde förbättrades från 0,31 till 0,12 W/(m² K). Ny skuggande takfot byggdes bland annat eftersom fasaden blev tjockare på grund av ovannämnda tilläggsisolering. Fönster. Nya treglasfönster installerades istället för de gamla tvåglasfönsterna. Detta gjordes i tilläggsisoleringen för att undvika att fönsterna hamnar för långt in i fasaden, som skulle ha skuggat en del av fönsterna. Detta gjordes också för att undvika köldbryggor. U-värdet förbättrades från 2,40 till 0,90 W/(m² K). För att undvika höga innetemperaturer på sommarhalvåret i det efter renoveringen välisolerade huset valdes ett lätt solskyddsglas, g-värde 0,5. Krypgrund. Krypgrunden gjordes lufttät och isolerades med 500 mm Leca. På detta sätt skapades en varmgrund, som eliminerade fuktriskerna i en välisolerad krypgrund ventilerad med uteluft. Det Tabell 2: U-värden före och efter renovering. Byggdel U-värde före U-värde efter Renoveringsåtgärd renovering, renovering, W/m²K W/m²K Fasad 0,31 0, mm tilläggsisolering Tak 0,14 0,10 Totalt 500 mm isolering, dvs tillläggsisolering med 100 mm på en tidigare tilläggsisolering med 200 mm Krypgrund 0,40 0, mm Leca och FTX Grundmur 0,48 0, mm tilläggsisolering Fönster 2,40 0,90 Nya treglas lågenergifönster nya FTX-systemet ventilerar även varmgrunden, dock återvinns inte värme från frånluften. Grundmuren tilläggsisolerades med 100 mm EPS, vilket gjordes på utsidan och reducerade U-värdet från 0,48 till 0,30 W/(m² K) (se tabell 2). Värmesystem. Före renoveringen tillfördes värme med centralvärme och radiatorer under fönster i varje rum. Radiatorssystemet var i dåligt skick och byttes därför ut mot ett tvårörssystem med nya radiatorer och termostatventiler. Framledningstemperaturen vid fjärrvärmeundercentralen styrs av utetemperaturen och frånluftstemperaturen. I badrummen installerades elektriska handdukstorkar med tidur. Innan beslut togs om byte till nytt radiatorsystem, diskuterades två andra alternativ, Mjörnell (2011). Ett alternativ innebar rumsuppvärmning med ett eftervärmningsbatteri i tilluften i FTX-systemet, vilket är vanligt förekommande i passivhus. Detta alternativ skulle ha varit för dyrt och kunde inte garantera eventuell luktproblem (en bränd lukt från uppvärmd luft på grund av höga temperaturer). Ett andra alternativ var att installera elradiatorer för att täcka det låga uppvärmningsbehovet, men det ansågs inte lämpligt. Varmvattenberedning. Ingen större ändringar har genomförts av sättet att värme varmvattnet. Emellertid installerades vattensnåla armaturer och varmvattencirkulation upp till respektive lägenhet, som kan reducera vattenförbrukningen men öka energianvändningen. Den största förändringen är övergången till individuell mätning och debitering av varmvatten. Belysning. Trapphuset finns mitt i byggnaden och har därför begränsad tillgång till dagsljus. Belysning är nödvändig. Innan renoveringen skedde belysningen med lysrör. Belysningen i badrum och kök skedde med glödlampor. Efter renoveringen kommer belysningen i trapphusen från kompaktlysrör, som tänds och släcks av rörelsegivare på varje våningsplan. Den fasta belysningen i badrum och kök har ersatts med kompaktlysrör. Ventilation. För att spara energi byttes det mekaniska frånluftsystemet till ett Bygg & teknik 2/15 47

3 FTX-system. En del av taket behövde höjas för att få plats med de nya ventilationsaggregaten. Dessutom måste nya tillluftkanaler installeras. Tilluftsdon placerades i innerväggar, nära taket så kallade bakkantsinblåsning. Därtill hörande tillluftskanaler placerades inbyggda vid taket och i klädkammare. Värmeåtervinningen sker med en roterande värmeväxlare, som förvärmer tilluften. Det finns inget eftervärmningsbatteri på tilluften. Anledningen till valet av roterande värmeväxlare var den höga energiåtervinningen. För att minimera ljud från ventilationssystemet, så installerades ljuddämpare. Dessa installerades efter ventilationsaggregatet på tilluftssidan och dessutom i varje lägenhet. I ett välisolerat och lufttätt hus är internt alstrade ljud mer märkbara, eftersom ljud utifrån reducerats. I varje kök har spisfläktar installerats med separata ventilationskanaler till taket. Ingen värmeåtervinning sker alltså på denna luft. Detta gjordes för att minska underhållet av den roterande värmeväxlaren och filtren. Vitvaror. Alla vitvaror, såsom kyl/frys, spishäll och ugn är efter renoveringen av energiklass A+ eller bättre. Hållbarhet Miljöpåverkan. Miljöpåverkan från de olika materialen som behövdes för energirenoveringen och miljöpåverkan från energianvändningen (exklusive hushållsel) för uppvärmning, varmvattenberedning och fastighetsel beräknades och följande parametrar bestämdes: Total primär energianvändning (PE total ) i kwh/m²år, som återspeglar hur mycket energi som går åt för utvinning, förädling, transport (inkluderades inte denna gång), omvandling och distribution etcetera fram till slutenergianvändningen Icke-förnybar primär energianvändning (PEN RE ) i kwh/m²år Global uppvärmningspotential (GWP) i kg CO 2 -ekv/m²år, som återspeglar utsläppen av växthusgaser uttryckt i CO 2 - ekvivalenter. Resultatet framgår av figur 6 i avsnittet Livscykelanalys. Miljöpåverkan för materialen använda vid renoveringen under livstiden är ungefär 40 procent av den totala miljöpåverkan. Materialen använda vid renoveringen som ger den högsta totala miljöpåverkan är EPS använd för tilläggsisolering av fasaden, Lecan tillförd i krypgrunden och de nya fönstren. Förbättringar av miljöpåverkan är möjliga genom att använda samma material producerad på ett annat sätt eller använda ett annat material (se avsnittet Livscykelanalys). Ekonomi. Kostnaderna har av ägaren delats upp i renoveringskostnad 14,3 miljoner kronor och kostnader för energiåtgärder 3,75 miljoner kronor (total Figur 2: Backa röd under tält vid renoveringen. kostnad på 18,1 miljoner kronor), Byman (2012). Investeringarna består av standardhöjande åtgärder på 6,0 miljoner kronor, åtgärder som minskar driftkostnaderna på 1,8 miljoner kronor, försummat underhåll på 8,3 miljoner kronor och olönsamma energisparåtgärder på 1,95 miljoner kronor. Ägarens avkastningskrav är på 6,25 procent, exklusive inflation. Återbetalningstiden har uppskattats till 25 år för energisparåtgärderna. Lönsamheten blir gynsammare med antagande som gjorts inom IEA Annex 56 (se avsnitt Livscykelkostnad). Standardhöjningen har medfört en hyreshöjning på 35 procent: Hyra (före renovering): 694 kr/m²/år inklusive värme och varmvatten och hyra (efter renovering): 938 kr/m²/år inklusive värme och exklusive varmvatten. Byggprocessen. Vad gäller en framtida rivning av byggnaden, så borde den vara ganska enkel, eftersom den ursprungliga byggnaden bestod av prefabricerade betongelement och dessa är i princip orörda. Nytillkomna material har på ett rationellt sätt lagts till den befintliga konstruktionen. Renoveringsprojektet påbörjades 2008 med en förstudie under fem månader. Därefter genomfördes en utvärdering mha en livscykelkostnadsanalys. Därpå följde projekteringsarbetet, under vilket nya livscykelkostnadsanalyser genomfördes genomfördes byggproduktionen, som varade ett halvår. Under byggproduktionen restes byggnadsställningar och hela byggnaden täcktes med ett tält (se figur 2). Detta säkerställde att byggarbetet utfördes i torr miljö, vilket innebär att byggproduktionsrelaterade fuktskador bör kunna undvikas. Åtgärder för energieffektivisering utarbetades i nära samarbete mellan konsulter, huvudentreprenören, underentreprenören med flera. En referensgrupp, som bestod av representanter från Lunds tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, samt annan expertis konsulterades under projekteringsarbetet. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utvärderade möjliga fuktkonsekvenser av renoveringen. Byggnadsmaterial. Ägarinterna riktlinjer tillämpades, som anger att hälsofarliga och riskfyllda material med ett innehålla över föreskrivna nivåer ska fasas ut. Exempel på riskfyllda material är bromhaltiga flamskyddsmedel, ftalater, koppar och PVC. Alla byggmaterial använda vid renoveringen är produkter som uppfyller Bastas egenskapskrav. Syftet med Basta är att fasa ut material med särskilt riskfyllda egenskaper och säkerställa att hållbara byggmaterial används. Vid val av byggnadsmaterial togs inte hänsyn till återanvändbarheten och ingen detaljerad analys gjordes. Speciella aspekter. Konstruktionen av fasaden visar en speciell aspekt av hållbarhet vad avser avskiljbarhet och demontering. Tilläggsisolering är fastsatt på den befintliga fasaden, där den yttre betongfasaden är kvar. Denna betong kan ses som en brytpunkt mellan väggen och isoleringen. När isoleringen tas bort förstörs inte den yttre betongen utan fungerar som ett skyddande skikt. Detta innebär att material med kortare livslängd, i detta fall det yttre isoleringsskiktet, kan ersättas utan att förstöra ett material med längre livslängd, i detta fall betongkonstruktionen. Energianvändning Den noggranna uppföljningen av byggnaden började Den årliga energianvändningen har minskat tack vare reducerade energiförluster och individuell mät- 48 Bygg & teknik 2/15

4 Figur 3: Beräknad och uppmätt energianvändning före och efter renovering av Backa röd Katjas gata 119. ning och debitering av varmvatten (se figur 3). Minskningen har med VIP Energy beräknats till 132 MWh eller 98 kwh/m²år för värme och varmvattenberedning. Uppmätt minskning är 168 MWh eller 116 kwh/m²år. Märk väl att uppmätt fjärrvämeanvändning före renovering är osäker eftersom separat mätning av fastigheten inte gjordes, utan uppmätta värden gäller hela området med liknande fastigheter. Efter renoveringen har inte fastighetselanvändningen ökat trots ökat antal fläktar, från F- till FTX-system. Detta beror på att eleffektiva fläktar och belysning installerats. Förbättringar och mervärden Förutom energisparåtgärder har renoveringen inneburit många förbättringar. Exempel är: Nytt vatten- och avloppssystem Varmvattencirkulation har installerats Nya elinstallationer Badrum och kök har förnyats Uppgradering till parkettgolv i vardagsrum och sovrum Nya ytskikt i lägenheter Säkerhetsdörrar för alla lägenheter Nya utvidgade inglasade balkonger. Många av energisparåtgärderna har inneburit mervärden till exempel: Drag, en viktig del av den termiska komforten, är nästan eliminerad tack vare tilläggsisoleringen och lufttätningen av hela klimatskärmen och de nya fönsterna Den termiska komforten har förbättrats genom den ökade operativa temperaturen tack vare ovannämnda förbättringar Den termiska komforten har förbättrats genom förbättringarna av klimatskalet och installationen av FTX, som innebär viss förvärmning av tilluften Ljud utifrån har reducerats genom förbättringarna av klimatskalet Luftkvalitén har förbättrats genom installationen av FTX Utseendet på byggnadens exteriör har förbättrats genom tilläggsisoleringen Känsligheten för enerprisfluktuationer har minskat genom den betydande minskningen av energianvändningen. Livscykelkostnad Bostadsbolaget lät göra upprepade livscykelkostnadsberäkningar under renoveringsprocessen. Huvudmålsättning har varit en kostnadseffektiv renovering med sikte på att minska årskostnaderna. Därför hade syftet att minska emissionen av växthusgaser och miljöfaktorer för att bidra till att förbättra klimatet inte haft högsta prioritet. För livscykelkostnadsberäkningarna använde bostadsbolaget en kalkylränta på 6,25 procent (avkastningskrav), en inflation på 2,25 procent, en årlig energiprisökning på två procent, samt en livslängd på 30 år. Dessa krav och antagande är annorlunda jämfört med de som används inom IEA Annex 56. Den årliga kostnaden beräknas med antagandet om en livslängd på 60 år vilken innebär att en del renoveringsåtgärder har kortare livslängd och alltså måste göras om. Kalkylräntan har antagits vara tre procent, vilken kan motiveras ur ett samhällsperspektiv. Inflationen och energiprisökningen, har båda antagits vara noll procent. Priset för fjärrvärme varierar över året och är som lägst på sommaren. Dessutom består fjärrvärmetaxan av en förbrukningsdel, en effektdel och en flödesdel. Vid beräkningarna för Backa röd har ett genomsnittligt fjärrvärmerpris för 2014 tagits fram som är 70 öre/kwh. För fastighetselen har använts ett pris på 110 öre/kwh. Referensfallet för IEA Annex 56 beräkningen innebär att för den orenoverade byggnaden görs följande renoveringsåtgärder: lufttätning och tunnputsning av fasaden, en ny fjärrvärmeundercentral och varmvattencirkulation installeras, vilka behövs av underhållsskäl, men endast har en mindre inverkan på energianvändningen. Fasadrenoveringen inkluderar byggnadsställningar, som behövs även för energirenoveringen. Beräkningen med IEA Annex 56 antagande visar en halvering av årskostnaden jämfört med att inte göra någon energirenovering (se figur 4). De största investeringskostnaderna för energirenoveringen gäller fasad, fönster och tak, vilka är omfattande och arbets- Figur 4: Beräknad årskostnad för referensfallet (inga energiåtgärder, endast motsvarande nödvändiga underhållsåtgärder) och genomförd renovering med antagande enligt IEA Annex 56. Bygg & teknik 2/15 49

5 Figur 5: Investeringskostnader för energiåtgärder. badrum och kök, nya ytskikt. Energisparåtgärderna inkluderade tilläggsisolering av hela klimatskärmen, byte till lågenergifönster, installation av balanserad ventilation med värmeåtervinning och införande av individuell mätning och debitering av varmvatten. Enligt en enkätundersökning så uppskattar hyresgästerna förbättringarna i termisk komfort, luftkvalitet och ljudmiljö. Enligt ägarna är inte energieffektiviseringsåtgärderna i detta pilotprojekt lönsamma. Ägarnas avkastningskrav är på 6,25 procent, exklusive inflation. En diskussion pågår om att ändra förutsättningarna för värdering av energiåtgärder så att avkastningskravet blir drygt fem procent. Ägarna har fortsatt med liknande renoveringar med i princip samma energiåtkrävande åtgärder (se figur 5). Därefter kommer uppgraderingen av F- till FTXventilationssystem, som ju också är arbetskrävande, framförallt vad gäller installationen av nya tilluftskanaler. Livscykelanalys Livscykelanalys beräknades i princip från vaggan till graven dvs. driftskedet, tillverkning, ersättning och avlägsnande av material använda för energirenovering inkluderades. Beräkningarna gjordes med Eco-Bat 4.0, Eco-Bat (2014). Transport av material ingick dock inte i beräkningarna. Den enda anpassningen av Eco-Bat till svenska förhållanden var inkludering av svensk fjärrvärme, representerat av fjärrvärme i Göteborg. Genomförd renovering innebär att årlig GWP (global upp- värmningspotential) minskar med 7 kg CO 2 -ekv/m² från 15 till 8 kg CO 2 -ekv/m² (se figur 6). PE (primärenergianvändning) minskar årligen endast 3 kwh/m² från 42 till 39 kwh/m². PE NRE (icke-förnybar primärenergianvändning) ökar något, 5 kwh/m² från 23 till 28 kwh/m². Om något miljövänligare material väljs, så reduceras PE NRE med 12 procent istället för att öka med 22 procent. Vid genomförandet av renoveringen gjordes inte denna analys. Sammanfattning och slutsatser Utgångspunkten för pilotprojektet Backa röd (ett punkthus med sexton lägenheter) var behovet av en omfattande renovering, som var ett utmärkt tillfälle att passa på att radikalt minska energianvändningen. Detta tillfälle utnyttjades i detta pilotprojekt. Resultatet av renoveringen är en betydande höjning av byggnadens standard och en betydande minskning av energianvändningen, 65 procent. Detta med bibehållen arkitektur, emellertid med en helt annan färg på fasaden. Standardförbättringarna innebar nya installationer, nya Figur 7: Forsatt renovering av Backa röd med påbyggnad med två våningar. Figur 6: Energianvändning och miljöpåverkansfaktorer för referensfallet (inga energiåtgärder, endast motsvarande nödvändiga underhållsåtgärder) och genomförda energiåtgärder. 50 Bygg & teknik 2/15

6 gärder i fem punkthus av samma typ i samma område. I fortsättningen ingår i renoveringen även påbyggnad på taket med två våningsplan med lägenheter (se figur 7). På detta sätt uppfylls ägarnas avkastningskrav. Emellertid, en livscykelkostnadsberäkning enligt IEA Annex 56 riktlinjer ger god lönsamhet även för pilotprojektet. Skillnaden är lägre kalkylränta och längre livslängd, vilket skulle kunna motiveras ur ett samhällsperspektiv. En livscykelanalys från vaggan till graven visade en minskning av växthuseffekten för pilotprojektet. Motsvarande analys av primärenergianvändningen gav en minimal förbättring. Ett bättre val av material använda för energiåtgärderna ger en minskning även av primärenergianvändningen. Huvudsyftet med energiåtgärderna i pilotprojektet var att minska köpt energi och därmed energikostnaderna dvs. under projekteringen gjordes ingen livscykelanalys. Referenser Bostads AB Poseidon, 2009, Tekniska beskrivningar och ritningar. Byman, K., Jernelius, S., 2012, Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. Slutrapport, Energicentrum vid Miljöförvaltningen Stockholm Stad. Eco-Bat, 2014, Eco-Bat 4.0 är ett verktyg för kvantifiering av miljökonsekvenserna av energianvändning och byggmaterial som används under livscykeln för en byggnad, IEA, 2014, Shining Examples, broschyr från IEA Annex 56 Cost-effective energy and carbo emission opitmization in building renovation, Mjörnell, K., et.al. 2011, Milparena Miljonprogramsarena Innovativa åtgärdsförslag för renovering av byggnadsskal och installationer, SP Rapport 2011:39, Sveriger Tekniska Forskningsinstitut. Bygg & teknik 2/15 51