Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat Utvärdering och analys...

Transkript

1 1

2 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat Utvärdering och analys Utvärdering av resultat Förslag på förbättringar Framtida arbeten

3 Inledning Internet är en fantastisk plats, full av möjligheter för individer och grupper att uttrycka sina tankar och idéer, bidra till ett bredare debattklimat och lära av varandra. Men det finns även en baksida. Näthat är ett fenomen med många olika ansikten Syftet med detta projekt är att sammanställa de olika strategier och arbetsmetoder som företag, organisationer och skolor har för att råda bot på näthatet. Från ansökan till Internetfonden Hur kan vi hantera kränkande kommentarer, hot och hat på internet? Frågan var den centrala i projektet Att motverka näthat som föreningen Sibship Society drev En mängd intervjuer, många samtal, spännande möten på konferenser och långa diskussioner om vad näthat är och hur det kan stoppas ledde till en rapport där organisationers egna erfarenheter och goda exempel samlades och analyserades. Slutresultatet, texten Att motverka näthat konkreta tips till dig som vill göra internet till en bättre plats, är tänkt som en lättillgänglig guide för organisationer och personer som vill få en inblick i hur kränkningar och hot i sociala medier och digitala kanaler kan förebyggas. Normkritik och att synliggöra diskriminerande traditioner och strukturer är en stark byggsten i rapporten. Att motverka näthat blir därmed en del av att skapa förutsättningar för större mångfald och en bredare demokratisk ton på internet. I denna text får du ta del av processen bakom projektet och veta mer om hur arbetat med att ta fram Att motverka näthat gick till. 3

4 Mål och syfte Målen med Att motverka näthat var främst att samla goda exempel på hur organisationer verkat för att stävja kränkningar och hot som sker online, att hitta gemensamma nämnare och börja göra en analys kring vilka strategier och metoder som fungerar bäst i realiteten. Projektet tog sin utgångspunkt i bristen på bra handledningsmaterial som kunde användas av de organisationer som i sin verksamhet och i sina relationer med medarbetare, kunder, medlemmar med flera tvingas möta och hantera hat på internet. Trots att kränkningar i digitala kanaler inte nödvändigtvis är ett nytt problem, har behovet av att diskutera och motverka fenomenet aktivt verkat öka de senaste åren. Men för att diskussionen ska bli överskådlig och för att en positiv förändring på nätet ska kunna ske på ett smidigt sätt, kan det vara en fördel om en organisation har ett tydligt material att utgå från. Att motverka näthat syftade därför till att skapa en lättillgänglig skriftlig rapport som kunde erbjuda klara tips och vägledning i arbetet mot kränkningar och hot online. Att ge läsarna av rapporten en god inblick i normkritik och diskrimineringsgrunder var även det en central aspekt. 4

5 Projektbeskrivning Projektet gick ut på att genom intervjuer och samtal med representanter från organisationer som hanterat näthat sammanställa en guide med goda exempel från verkligheten. Arbetet började därför med research kring näthat i allmänhet och aktörer som upplevt hot och hat online i synnerhet. Parallellt med det deltog Louise Berg och Erika Pohjanen från Sibship Society på möten, konferenser, utbildningar och workshops på temat. Utifrån researchen identifierade vi ett antal personer, representanter och organisationer som vi höll intervjuer med. Viktigt var att hitta ingångar till olika sektorer och näringar. Ambitionen var att ha både privata företag, skola, stat och civilsamhället representerade i rapporten. Intervjuerna hölls både genom fysiska möten, telefon och Skype. Snittiden för varje intervju var ca två timmar med extra tid för uppföljande frågor och kommentarer. Frågorna handlade om allt från hur organisationen i fråga definierade näthat till egna erfarenheter och lärdomar. Upplevelser kring om vissa grupper blir extra utsatta fick ta stor plats i intervjuerna. Kunskapen om kvinnors, hbtq-personers, personer med funktionshinder och personer som blir rasifierade blir mer utsatta än andra grupper fanns med som en grundsten i samtliga intervjuer. Eftersom 2014 var ett valår sattes ett extra fokus på partier och politiska aktörer. Ett parti i riksdagen, Centerpartiet, och ett utanför riksdagen, Feministiskt initiativ, intervjuades bland annat. Efter intervjuerna genomfördes en analys av svaren och kommentarerna som kommit in. Det visade sig att det fanns tydliga röda trådar, exempelvis hur organisationerna ställde sig till moderatorsfunktioner och till polisanmälningar. 5

6 Genom att jämföra intervjuerna hittade vi ett antal spår som vi valde att gå vidare med och presentera i rapporten. Dessa var: Policys och krishanteringsdokument Blockera och radera Moderator Svar på tal Tystnad Utbildning I rapporten presenterades de ovanstående förhållningssätten med analyser och konkreta tips. Utöver dem presenterades även allmänna tips och tankar för hur organisationer och individer kan motverka näthat. Som avslutning hölls ett releaseevenemang där fokus låg på hur sociala medier och demokrati kan höra ihop. På evenemanget deltog Jakob Svensson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Valerie Kyeyune Backström från det feministiska och antirasistiska forumet Rummet, Sandra Wall, journalist på Norrköpings Tidningar samt Pernilla Rydmark, projektledare för Internetfonden på.se. 6

7 Nedslag i processen Projektet bestod i stora drag av följande delar: Research Under researchen tog vi del av litteratur, forskning, media med mera som på olika sätt hanterade och diskuterade näthat. Vi kartlade vilka aktörer som finns på området i Sverige och hur det internationella intresset för frågorna ser ut. Delta i konferenser och möten Louise Berg och Erika Pohjanen deltog bland annat på konferenser, möten och workshops om hatbrott, om diskriminering, om juridik på internet och om näthat. Att delta under evenemangen var ett sätt att dels fortbilda sig, dels träffa personer och organisationer som engagerat sig i näthatsproblematik. Intervjuer Intervjuer genomfördes med representanter från: Ungdomar.se Polisens Hatbrottsgrupp Nätvaro Diskrimineringsbyrån Östergötland Friends Statens medieråd (projektet No Hate Speech) Viktor Rydbergs Gymnasium Centerpartiet Feministiskt Initiativ Migrationsverket AcadeMedia Diskrimineringsbyrån Uppsala 7

8 Analys Efter intervjuerna analyserades svaren utifrån ett normkritiskt perspektiv. Ambitionen var att hitta metoder och strategier som synliggjorde diskriminerande mönster och strukturer och därigenom bland annat synliggöra vikten av att verka mot näthat som en del i ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Textförfattning Den avslutande delen av rapportarbetet var själva författandet av texten. Eftersom Louise Berg haft huvudansvar för kontakter med organisationer samt projektplanering och budget, tog Erika Pohjanen huvudansvar för texten. Releaseevent Som releaseevent för rapporten anordnade Sibship Society tillsammans med ett antal lokala aktörer i Norrköping ett evenemang om sociala medier och demokrati med föreläsningar, filmvisning och paneldiskussion. Eventet hölls på den kommunala biografen Cnema i Norrköping. Bild från releaseeventet. Fotograf: Rosanna Nordrup 8

9 Press Ämnet näthat har debatterats livligt media under tiden projektet pågått. Detta, samt ett aktivt arbete för att nå ut med rapporten och arbetet, kan vara en bidragande orsak till att Att motverka näthat och Sibship Society fått bra med uppmärksamhet i tidningar, tv och radio. Det är främst lokala och regionala medier som rapporterat om projektet, men även det har även nämnts i nationella kanaler som Ekot och Dagens Nyheter. Nedan följer ett axplock av artiklar: aspx 9

10 +Svtse-Ostnytt+%28svt.se+-+%C3%96stnytt%29 10

11 Resultat Det främsta resultatet av arbetet med Att motverka näthat var rapporten i sig samt en insikt om att mer utbildning och bredare samt mer genomtänkta aktioner mot näthat krävs, inte minst med en normkritisk inriktning. Rapportens slutsatser är just att mer utbildning krävs, men också att organisationer som önskar använda sociala medier bör fundera i förhand kring varför de vill använda kanalerna, välja kanaler med omsorg och se till att det finns ansvariga personer som kan hantera ens egna sidor på ett bra och tryggt sätt. Att skolan har ett extra ansvar för unga personer som blir utsatta är också en punkt som kommit upp. Mer resurser behövs bland skolpersonal och vuxna som arbetar med barn och unga. Men en lika viktig insikt är att näthat inte är ett ungdomsproblem. Hot och kränkningar online är snarare ett samhällsproblem som drabbar gammal som ung. Att vissa grupper blir extra utsatta är också en viktig poäng. Diskriminering är minst lika tydligt på nätet som away from keyboard. Ett praktiskt resultat av arbetet med projektet är att Norrköpings kommun anlitat Sibship Society för att utbilda skolpersonal i näthatshantering. Den färdiga rapporten har också spritts till en mängd organisationer och aktörer. 11

12 Utvärdering och analys Utvärdering av resultat Det eftersträvade resultatet med projektet Att motverka näthat var att få fram en lättillgänglig rapport med konkreta tips till aktörer som vill motverka hot och hat på nätet. Det resultatet nådde vi. Trots att rapporten till dags dato varit tillgänglig för läsning och nedladdning under en mycket begränsad tid har vi fått många positiva reaktioner på den. Inte minst har de intervjuade organisationerna återkopplat med positiv feedback. Att arbetet med projektet även uppmärksammats i media är något vi är nöjda med. Den mediala uppmärksamheten har lett till att diskussionen om näthat kunnat sprida sig samt att vetskapen om rapporten blivit större. Resultaten i rapporten att utbildning krävs, att normkritik är av stor vikt och att det finns bra sätt att hantera näthatsproblematik är även något vi är nöjda över. Vår önskan var att kunna lista och analysera metoder och strategier, vilket gick bra att genomföra. Just behovet av att se diskriminerande mönster och strukturer är något vi fått positiv återkoppling på från både organisationer och media. Något som vi önskar fanns mer av i rapporten var privata företags erfarenheter och kunskaper. Det visade sig vara svårt att få dem att ställa upp på intervjuer och tala mer i detalj om hur de ser på och hanterar näthat. Att det kan vara en känslig fråga som alla inte vill vara offentliga med är en vetskap vi tar med oss från processen. Förslag på förbättringar Om en mer grundläggande kartläggning av nationella och internationella aktörer gjorts innan vi påbörjat arbetet med projektet hade fler röster kunnat komma till 12

13 tals. En sådan kartläggning har också efterfrågats av många vi kommit i kontakt med under arbetsprocessen. En idé är därför att göra ett separat projekt där organisationer och individer som aktivt arbetar med näthatsproblematik kartläggs och ges möjlighet att träffas och diskutera vidare tillsammans. Rapporten hade också kunnat utökas med fler erfarenheter från privata aktörer, men även från skolan. Intresset för vad skolor kan göra är stort och fler satsningar på den sektorn bör göras. En idé för oss hade kunnat vara att ha ett separat kapitel bara för skolan för att börja tillgodose behovet. Trots att ambitionen har varit att arbeta normkritiskt har även vi brist på mångfald bland de vi intervjuat. Genom ett samarbete med en organisation som Rättviseförmedlingen eller genom en mer grundläggande research hade mångfalden kunnat ökas. 13

14 Framtida arbeten För Sibship fortsätter arbetet med att motverka näthat. Först ut blir en utbildning i näthatshantering för skolpersonal i Norrköping kommun samt en konferens på temat för samma målgrupp. Det finns redan vid skrivande datum även planer på informationsmöten och utbildningar för vuxenutbildning, politiker och tjänstemän. Rapporten planeras komma ut i en uppdaterad version med bland annat illustrationer. Detta för att locka till läsning och göra rapporten ännu mer lättillgänglig. Vi kommer även fortsätta sprida rapporten via sociala medier. Följande ämnen hade kunnat vara intressanta att fortsätta arbeta kring: Kartläggning av aktörer Vilka organisationer arbetar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med näthatshantering? Hur kan möjliga nätverk och samarbeten se ut? Vidare forskning och analys utifrån ett normkritiskt perspektiv Hur kan vi analysera förekomsten av hot och hat på internet utifrån ett normkritiskt perspektiv? Hur syns diskriminering online och offline; likheter, olikheter och samband? Uppföljning av rapporten Har rapporten Att motverka näthat kunnat användas och i så fall hur? Hur har utfallet blivit? Privata företag Hur ser privata företag på näthatsproblematik? Hur hanteras situationer där kunder eller medarbetare blir utsatta? Hur kan privata aktörer och företag bidra till en säkrare och tryggare miljö online? 14