Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2003 Statistikperioden september 2001 till september 2002 första lönerevisionen enligt RALS

2

3 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet statistikperioden september 2001 till september 2002 första lönerevisionen enligt RALS

4 Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB 2

5 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet 7 RALS Löneutveckling september 2001 september Uppskattad löneutveckling till följd av RALS Löneutveckling per sektor 21 Löneutveckling på myndighetsnivå 23 Löneutveckling på individnivå 25 Lönespridning i staten 31 Nominell och real löneutveckling

6 4

7 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga området. Sedan ett antal år kompletteras lönestatistiken, som mestadels inhämtas direkt från myndigheternas personal- och lönesystem, med en enkät till medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda. Syftet med enkäten, som skickades ut i januari 2003, är att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken. Ett annat syfte med årets enkät var att få ett underlag för att kunna uppskatta hur stor den lokala löneutvecklingen har varit under den hittillsvarande delen av avtalsperioden Eftersom flertalet myndigheter inte var klara med den första lönerevisionen till följd av RALS vid den ordinarie mätperioden september 2002, har lönestatistiken kompletterats med löneuppgifter för december Årets enkätundersökning omfattar därför löneutvecklingen under två perioder: dels mellan september 2001 och september 2002, dels mellan september 2002 och december Ansvariga för rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i maj

8 6

9 Det statliga avtalsområdet Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal om löner och anställningsvillkor med de fackliga motparterna OFR/S, P och O, SACO-S samt SEKO på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga medlemmarna finns försäkringskassorna samt ytterligare ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik, som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. I den partsgemensamma förhandlingsstatistiken, som omfattar totalt anställda per september 2002, ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har ca anställda tjänstemän. På försäkringskasseområdet, som är ett eget avtalsområde, utarbetas separat lönestatistik. Av de anställda har individuell månadslön eller tarifflön och annan anställning, som t.ex. betings-, dag- eller timanställning. Könsfördelningen är relativt jämn bland de anställda, 55 procent män och 45 procent kvinnor. Av de anställda med individuell lön eller tarifflön arbetar drygt 86 procent heltid, vilket för fjärde året i rad är en svag minskning. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2002 Individuell lön eller tarifflön Kvinnor heltid 33,5% Män heltid 46,3% Kvinnor deltid Män deltid 8,6% Kvinnor Män 4,0% 3,1% 4,5% Annan anställning 7

10 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper, s.k. sektorer. Diagram 2 nedan visar hur de tjänstemännen var fördelade sektorsvis i september Jämfört med förra årets statistik per september 2001 har antalet anställda ökat (för övrigt för första gången på ca 20 år) med drygt Ökningen har till stor del skett inom sektorn Universitet, högskolor och forskning (UHF). Den har ökat med nästan anställda under året och uppgår nu till över arbetstagare totalt, varav ca med individuell lön. Det innebär att mer än var fjärde tjänsteman i staten numera är anställd vid någon av de myndigheter som tillhör UHF-sektorn. Även i de båda sektorerna Rättsväsendet (RÄTTS) respektive Arbetsliv, omsorg och utbildning (AOU) har antalet anställda ökat betydligt under året, i bägge fallen med anställda. Den största minskningen har skett inom Försvarsmakten som minskat med drygt 300 anställda. Övriga sektorer uppvisar smärre ökningar eller minskningar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september 2002 Antal Annan anställning Individuell lön UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet FÖRSV = Försvarsmakten AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning AFF = Affärsverk och infrastruktur EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmynd. MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur UHF RÄTTS FÖRSV AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT Sektor 8

11 RALS RALS I maj 2002 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS ) med OFR/S, P och O, med SACO-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 april september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för individer. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Revisionsbeloppen utgörs av en procentsats av de anställdas löner och gäller för respektive myndighet och avtalsområde (OFR respektive SEKO). Det innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med SACO-S finns däremot inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas: Tabell 1. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas Den 1 april 2002 Den 1 juli 2003 OFR/S, P och O 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr SEKO 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr 9

12 10

13 Löneutveckling september 2001 september 2002 Kollektiv löneutveckling genomsnittslön Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta tillägg) beräknad för årsarbetare 1 steg under perioden med 4,3 procent och uppgick till kr i september Löneutveckling september 2001 september 2002 Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2001 september 2002 Genomsnittlig fast månadslön September 2001 September 2002 Ökning % Män ,0 Kvinnor ,9 Samtliga ,3 Merparten av den löneutveckling som har registrerats i 2002 års septemberstatistik har skett genom lokala lönerevisioner som härrör från RALS De flesta lönerevisioner för 2001 genomfördes först efter den förra statistikinsamlingen i september De påverkar därför löneutvecklingen i årets statistik. Däremot ingår nästan inga lokala lönerevisioner som tillhör avtalsperioden , eftersom flertalet av dessa lönerevisioner även detta år har genomförts efter det att statistiken samlades in. Arbetsgivarverket har därför i efterhand kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december Med ledning av dessa löneuppgifter och en enkätundersökning om löneutvecklingen på myndigheterna avseende år 2002 har Arbetsgivarverket också gjort en uppskattning av hur stor löneutvecklingen har varit till följd av de lokala lönerevisioner som hittills skett enligt RALS Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning. Det innebär t.ex. att två anställda som vardera arbetar 50 procent räknas som en årsarbetare i statistiken. 11

14 Löneutveckling för kvinnor och män Genomsnittslönen för kvinnor har ökat betydligt mer än genomsnittslönen för män, 4,9 procent respektive 4,0 procent, vilket framgår av tabell 2 ovan. En stor del av denna skillnad beror sannolikt på att de lokala lönerevisioner som ingår i statistiken, och som har påverkat ökningen av genomsnittslönerna, omfattar myndigheter som i genomsnitt har en större andel kvinnor än män. För att jämföra den faktiska löneutvecklingen för män och kvinnor krävs en mer fördjupad analys av statistiken. En analys av hur löneutvecklingen har varit för män och kvinnor i olika befattningsnivåer återfinns på sidan 29. Genomsnittslönen för de statligt anställda kvinnorna uppgick till ca kr i september 2002, vilket motsvarar 87 procent av genomsnittslönen för de statsanställda männen. Merparten av denna löneskillnad mellan kvinnor och män är relaterad till befattningsskillnader. Om lönerna för kvinnor och män som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma myndighet jämförs med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgick i september 2002 kvinnornas genomsnittslön i stället till ca 97 procent av männens genomsnittslön. Denna löneskillnad minskar ytterligare om hänsyn tas till skillnader i olika objektiva individkaraktäristika, som t.ex. utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region etc. Detta framgår av en tidigare studie som Arbetsgivarverket har gjort utifrån lönestatistiken för år I den undersökningen förklarade dessa variabler ytterligare drygt 1 procentenhet av den uppmätta löneskillnaden mellan män och kvinnor. Den som vill ta del av studien kan läsa pressinformationen Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem, som finns på Arbetsgivarverkets hemsida. Strukturella förändringar och deras effekter I den löneutveckling som statistiken visar ingår ofta en viss löneökning som har uppkommit till följd av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget vilka har inträffat under statistikperioden. Sådana förskjutningar uppstår t.ex. genom att lönen för nyanställda och för personer som har slutat sin anställning kan påverka genomsnittslönen i statistiken på olika sätt vid olika statistikperioder. För att uppskatta storleken av eventuellt förekommande strukturella effekter har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa variabler mellan två tidpunkter. I Arbetsgivarverkets beräkning har TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år) använts. Det innebär att om genomsnittslönen har påverkats till följd av förändringar i dessa statistikvariabler, räknas denna del av löneutvecklingen bort och redovisas i stället som en strukturell effekt. Tabell 3. Strukturrensad löneutveckling september 2001 september 2002 Okorrigerad löneutveckling Strukturella effekter Strukturrensad löneutveckling 4,3 % 0,2 % 4,1 % 12

15 I tabell 3 på föregående sida redovisas den strukturrensade löneutvecklingen som var 4,1 procent under perioden september 2001 september Den strukturella effekten var enbart 0,2 procent, vilket anger att populationens struktur var relativt stabil under året. I den strukturrensade löneutvecklingen på 4,1 procent uppskattas, enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket har gjort, endast 0,3 procentenheter härröra från lokala lönerevisioner enligt RALS Löneutveckling till följd av lönerevisioner från tidigare RALS-avtal utgör 3,2 procentenheter. Övrig löneutveckling, utöver lönerevisionerna, som inträffat under statistikperioden uppgår till 0,6 procent, se tabell 4. Tabell 4. Komponenter i den strukturrensade löneutvecklingen september 2001 september 2002 Strukturrensad Lönerevisioner p.g.a. Lönerevision p.g.a. Övrig löneutveckling tidigare avtal (RALSar) RALS löneutveckling Löneutveckling september 2001 september ,1 % 3,2 % 0,3 % 0,6 % Löneutveckling för identiska individer När löneutvecklingen uppdelad på t.ex. myndighet, yrke, åldersgrupper etc. ska analyseras, kan man i regel inte använda sig av metoden att standardberäkna strukturella effekter. Statistikunderlaget blir alltför litet i de olika grupperna, för att det ska vara möjligt att göra sådana standardberäkningar. När statistikunderlaget är av begränsad storlek brukar man i stället mäta löneutvecklingen för identiska individer. Med identiska individer menas personer som finns med vid båda mättidpunkterna, dvs. både i september 2001 och september Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som uppstår till följd av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta löneutvecklingen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiv löneutveckling är. I tabell 5 på nästa sida redovisas löneutvecklingen för identiska individer som har varit anställda vid samma myndighet i september 2001 och september De individer som har bytt myndighet under perioden (dvs. stannat kvar i staten) ingår således inte i tabellen nedan. Om även dessa individer skulle inkluderas ökar löneutvecklingen med ytterligare 0,1 procentenheter. 13

16 Tabell 5. Komponenter i löneutveckling för identiska individer september 2001 september 2002 Löneutveckling Lönerevisioner p.g.a. Lönerevision p.g.a. Övrig för identiska tidigare avtal (RALSar) RALS löneutveckling individer 4,9 % 3,2 % 0,3 % 1,4 % Löneutvecklingen för identiska individer uppgick till 4,9 procent. Av denna löneökning uppskattas 3,5 procentenheter ha uppkommit i samband med lönerevisioner som till stor del kan hänföras till RALS I den övriga ökningen på 1,4 procent utgörs den största delen av löneökningar till följd av befordringar, förändrade arbetsuppgifter och uppflyttningar i lokala tarifflönesystem. 14

17 Uppskattad löneutveckling till följd av RALS Orsaker till löneutvecklingen Eftersom merparten av den första omgången lokala lönerevisioner för avtalsperioden inte fångas upp av den ordinarie lönestatistiken per september 2002 har Arbetsgivarverket kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december Avsikten var att därmed fånga upp merparten av den första lönerevisionen för avtalsperioden för RALS Efter kompletteringen med decemberlöner stiger löneutvecklingen på 4,9 procent för identiska individer mellan september 2001 och september 2002 till 8,1 procent för perioden september 2001 december Arbetsgivarverket har, i likhet med tidigare år, genom en enkät undersökt orsakerna till löneutvecklingen. Genom enkätsvaren, som lämnades i början av 2003, ges en bild av: Uppskattad löneutveckling till följd av RALS hur stor löneutvecklingen på grund av den första lönerevisionen för avtalsperioden har varit på myndigheterna samt 2. vilka orsaker som ligger bakom ovanstående löneutveckling på 8,1 procent för identiska individer september 2001 december I enkätundersökningen ingår samtliga myndigheter som hade 50 eller fler identiska individer i lönestatistiken mellan september 2001 och september Enkäten skickades till 156 myndigheter/myndighetsområden och besvarades av 97 procent av myndigheterna. Tillsammans omfattar de 96 procent av antalet anställda i staten. På fråga 1 ovan har myndigheterna angett att lönenivån i genomsnitt har ökat med totalt 3,9 procent. Av denna nivåökning utgörs 3,3 procentenheter av lönerevisioner som ingår i de insamlade löneuppgifterna för december Resterande 0,6 procentenheter utgörs av de lönerevisioner som hör till den första omgången men som ännu inte var genomförda när insamlingen av decemberlönerna gjordes. Myndigheterna har också angett hur lång avtalsperioden är för de genomförda lönerevisionerna. I genomsnitt uppgår dessa avtalsperioder till 14,5 månader. Omräknas nivåökningen på 3,9 procent till årstakt (12-månadersperiod), uppgår den uppskattade årstakten på grund av lönerevision till 3,2 procent. I diagram 3 nedan redovisas en sammanställning av myndigheternas uppskattningar av orsakerna till den uppmätta löneutvecklingen mellan september 2001 och december Det bör understrykas att det i huvudsak handlar om upp- 15

18 skattningar och inte exakta beräkningar som myndigheterna har gjort av hur olika orsaker har påverkat löneutvecklingen för identiska individer. Myndigheterna har på ett mer detaljerat och fullständigt sätt redovisat löneutveckling till följd av RALS genom sina svar på fråga 1 ovan (i genomsnitt 3,9 procent). De uppgifterna bedöms ge en säkrare bild av utfallet på myndighetsnivå och används därför i denna rapport som grund för att uppskatta hur löneutvecklingen till följd av RALS har påverkat både den kollektiva löneutvecklingen och löneutvecklingen för identiska individer. Diagram 3. Löneutveckling för identiska individer september 2001 december 2002 uppdelad på olika orsaker 10 Löneutveckling i procent ,2 Löneökningar till följd av RALS ,0 Löneökningar till följd av RALS ,3 Löneökningar till följd av RALS (inkl. chefsavtal) 1,3 Befordringar och lokala tariffsystem 0,3 Andra orsaker 8,1 Totalt Löneutveckling till följd av RALS Denna löneökning på 0,2 procentenheter härrör från polisväsendet och avser ersättningar för de lokal/lokala arbetstidsavtal som träffades i samband med RALS Löneutveckling till följd av RALS 2001 De flesta myndigheter genomförde sina lokala lönerevisioner för 2001 först efter förra årets statistikinsamling i september Löneutveckling p.g.a. dessa lönerevisioner har därför registrerats i årets mätning, dvs under perioden september 2001 september 2002, och har påverkat löneutvecklingen under denna period med 3,0 procentenheter. Löneutveckling till följd av RALS Även för 2002 genomfördes lönerevisionerna sent under året på de flesta myndigheter. Av löneutvecklingen per september 2002 orsakades endast 0,3 procentenheter av lönerevisioner som härrör från RALS Under perioden oktober 2002 december 2002 genomfördes ett stort antal lönerevisioner som har påverkat löneutvecklingen med ytterligare 3,0 procentenheter. 16

19 Effekter av befordringar och lokala tariffsystem Drygt 80 procent av myndigheterna anger att löneutvecklingen vid myndigheten har påverkats av löneökningar till följd av befordringar och förändrade arbetsuppgifter. Dessa lönehöjningar varierar kraftigt mellan myndigheterna från någon tiondels procent till fall på över 3 procent. I genomsnitt har dessa lönehöjningar till följd av befordringar påverkat den uppmätta löneutvecklingen med ca 1 procentenhet. Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat löneutvecklingen med i genomsnitt 0,3 procentenheter. Denna typ av garantisystem förekommer främst inom affärsverken, åklagarväsendet, domstolsväsendet, skatteförvaltningen och bland högskolor. Andra orsaker Av löneutvecklingen mellan september 2001 och december 2002 utgörs 0,3 procentenheter av andra orsaker. En tredjedel av denna ökning består av inlösen av rörliga tillägg. Andra orsaker som myndigheterna anger är omorganisationer, löneökningar till följd av marknadsutsatthet etc. Uppskattad kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Nedan görs en uppskattning av hur löneutvecklingstakten hittills har varit under avtalsperioden Uppskattningen grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken, dels på resultatet av 2002 års lönestatistikenkät. Se tabell 6 a. Av den strukturrensade löneökningen på 4,1 procent (se tabell 3) återstår endast 0,9 procentenheter efter det att de löneökningar som enligt statistikenkäten härrör från tidigare centrala löneavtal (RALSar) räknats bort. Uppskattad löneutveckling till följd av RALS Tabell 6 a. Komponenter i den kollektiva löneutvecklingen september 2001 september 2002 Strukturrensad ökning 4,1 % Ökning som härrör från RALS och RALS ,2 % Resterande ökning 0,9 % Därav: Utfall av lönerevisioner enligt RALS ,3 % Övrig löneökning, september 2001 september ,6 % De lönerevisioner som genomfördes mellan september 2002 och december 2002 uppskattas enligt enkäten öka den kollektiva lönenivån med 3,0 procent. Se tabell 6 b på nästa sida. Resterande lönerevisioner för 2002 som inte var klara i december, och som därför inte ingår i den kompletterande insamlingen i december, uppskattas enligt enkäten komma att öka den kollektiva lönenivån med ytterligare 0,6 procent. 17

20 Tabell 6 b. Uppskattad ytterligare löneutveckling under 2002 till följd av lönerevisioner enligt RALS Lönerevisioner som avslutats oktober 2002 december ,0 % Avtalade löneökningar i lönerevisioner avslutade efter december ,6 % Totalt uppskattas löneutvecklingen uppgå till ca 4,5 procent efter det att den första lönerevisionen under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna. Av denna löneutveckling utgörs 3,9 procentenheter av löneökningar till följd av lönerevisioner och 0,6 procentenheter av övriga löneökningar, utöver lönerevisioner, på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på ca 3,8 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperioderna längd varierar mellan myndigheterna. I genomsnitt uppgick dessa till 14,5 månader. Se tabell 6 c nedan. Tabell 6 c. Uppskattad kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Uppskattad ökning under hittillsvarande del av avtalsperioden ca 4,5 % Ökning omräknad till årstakt ca 3,8 % Av den beräknade årliga löneutvecklingstakten på 3,8 procent utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner och 0,6 procentenheter av övriga löneökningar som lagts ut under perioden. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden Löneutvecklingstakten för identiska individer under den hittillsvarande delen av avtalsperioden uppskattas i tabellerna 7 a c nedan. Uppskattningen grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken, dels på resultatet av 2002 års lönestatistikenkät. Tabell 7 a. Komponenter i löneutvecklingen för identiska individer september 2001 september 2002 Ökning för identiska individer 4,9 % Ökning som härrör från RALS och RALS ,2 % Resterande ökning i statistiken 1,7 % Därav: Utfall av lönerevisioner enligt RALS ,3 % Övrig löneökning, september 2001 september ,4 % 18

21 Av löneutvecklingen för identiska individer på 4,9 procent återstår 1,7 procent efter det att löneutvecklingseffekter från tidigare centrala löneavtal (RALSar) räknats bort (se tabell 5 och diagram 3 ovan). De lönerevisioner som genomfördes efter september 2002 antas i tabell 7 b nedan ha ökat lönenivån lika mycket för identiska individer som för kollektivet (jämför tabell 6 b ovan), dvs. totalt 3,6 procent. Tabell 7 b. Uppskattad ytterligare löneutveckling under 2002 till följd av lönerevisioner enligt RALS Lönerevisioner som avslutats oktober 2002 december ,0 % Avtalade löneökningar i lönerevisioner avslutade efter december ,6 % Totalt uppskattas löneutvecklingen för identiska individer, efter det att den första lönerevisionen under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna, uppgå till ca 5,3 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på ca 4,6 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mellan myndigheterna. Se tabell 7 c nedan. Uppskattad löneutveckling till följd av RALS Tabell 7 c. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden Uppskattad ökning under hittillsvarande del av avtalsperioden ca 5,3 % Ökning omräknad till årstakt ca 4,6 % Av den beräknade genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer på 4,6 procent utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner avseende avtalsperioden Resterande ökning på 1,4 procent utgörs av löneutveckling till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 19

22 20

23 Löneutveckling per sektor I nedanstående diagram 4 har myndigheterna grupperats efter sin sektortillhörighet. För varje sektor visas den genomsnittliga uppskattade årstakten på löneutvecklingen för identiska individer under den hittillsvarande delen av avtalsperioden Av diagrammet framgår också hur stor del av årstakten som utgörs av löneutveckling till följd av lönerevisioner 2002 och hur stor del som utgörs av övrig löneutveckling till följd av befordringar, tariffuppflyttningar, förändrade arbetsuppgifter etc. Diagram 4. Uppskattad löneutveckling per sektor under den hittillsvarande delen av avtalsperioden , identiska individer, årstakt Löneutveckling (procent) ,8 4,1 4,1 4,5 4,5 Övrig ökning Lönerevision 4,7 4,8 4,9 5,0 5,4 4,6 Löneutveckling per sektor 0 AOU RÄTTS Kultur FÖ AFF MTJ UPP EK UHF LRS Totalt Sektor Sektorbeteckningarna i diagrammet förklaras i diagram 2 på sidan 8. Den totala löneutvecklingen hos sektorerna varierar från 3,8 procent som lägst till 5,4 procent som högst i årstakt. Siffrorna anger hur löneutvecklingen har varit på sektorerna efter det att den första lönerevisionen genomförts under avtalsperioden Myndigheterna kan ha valt att fördela löneutvecklingen olika över avtalsperioden , framtungt eller baktungt. Siffrorna ger därför ingen säker indikation på hur löneutvecklingstakten för sektorerna kommer att bli för hela avtalsperioden Den lägsta totala löneutvecklingstakten har sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning (AOU) haft. AOU-sektorn har även haft den lägsta genomsnittliga års- 21

24 takten för lönerevision, dvs 2,4 procent. Inom övriga sektorer varierar den genomsnittliga årstakten för lönerevision mellan 2,9 procent och 3,6 procent. Den högsta genomsnittliga totala löneutvecklingen, som uppgår till 5,4 procent, har sektorn Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter (LRS) haft. Både ökningen till följd av lönerevisioner på 3,6 procent och den övriga ökningen på 1,8 procent tillhör de högsta ökningarna bland sektorerna under den här perioden. 22

25 Löneutveckling på myndighetsnivå Myndigheternas lönerevisioner I nedanstående diagram 5 visas hur löneutvecklingen på 3,2 procent i årstakt, på grund av lokala lönerevisioner under avtalsperioden , är fördelad på olika ökningsintervall bland de ca 150 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät (se sidan 15). Diagram 5. Avtalad löneutveckling vid olika myndigheter för den första lönerevisionen enligt RALS Andel myndigheter i olika löneutvecklingsintervall, årstakt Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0 - Löneutveckling i procent Löneutveckling på myndighetsnivå Drygt en tredjedel av myndigheterna har träffat avtal om en löneutveckling som understiger 3,0 procent i årstakt för kollektivet. Något mer än hälften av myndigheterna har träffat avtal som ligger i intervallet 3,0 3,99 procent och 10 procent av myndigheterna har träffat avtal som överstiger 4,0 procent. 23

26 Uppskattad total löneutveckling på myndighetsnivå I nedanstående diagram 6 visas, för samma myndigheter som i diagram 5 ovan, hur den totala genomsnittliga löneutvecklingen på 4,6 procent i årstakt för identiska individer är fördelad bland myndigheterna. Här ingår således både löneutveckling enligt lönerevision och övriga löneökningar som individerna har fått under perioden omräknat till årstakt. Diagram 6. Total löneutveckling för identiska individer vid olika myndigheter under den hittillsvarande avtalsperioden Andel myndigheter i olika löneutvecklingsintervall, årstakt Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0 - Löneutveckling i procent Endast 6 procent av myndigheterna har haft en total löneutveckling som understiger 3 procent i årstakt för identiska individer. Cirka två tredjedelar av myndigheterna har haft en löneutvecklingstakt som ligger mellan 3 och 5 procent och en fjärdedel av myndigheterna har haft en löneutvecklingstakt som överstiger 5 procent. 24

27 Löneutveckling på individnivå Utfallet av första lönerevisionen Det går inte att direkt utläsa i statistiken hur stor del av löneutvecklingen för en individ som beror på lönerevision respektive annan löneökning. För att ändå få en bild av hur myndigheterna har fördelat löneökningarna vid lönerevisionerna på individnivå har ca 80 myndigheter valts ut. Gemensamt för dessa myndigheter är att de i enkätundersökningen har angett att all lönerevision avseende 2002 ingår i den redovisade löneutvecklingen mellan september 2002 och december 2002, samtidigt som inga effekter från tidigare centrala löneavtal (RALSar) finns med mellan september 2001 och december I underlaget till nedanstående diagram 7 ingår ca identiska individer mellan september 2001 december Löneutvecklingen för dessa individer uppgick i genomsnitt till 3,9 procent mellan september 2002 och december Merparten av denna löneutveckling härrör från den första lönerevisionen enligt RALS Den del av löneutvecklingen som inte härrör från lönerevision uppskattas till högst ett par tiondels procentenheter. Löneökningarna på individnivå är inte omräknade till årstakt. Diagram 7. Löneutvecklingens spridning, första lönerevisionen enligt RALS , identiska individer vid ett urval myndigheter Andel individer (procent) ,0 21,7 16,1 16,2 9,7 5,1 2,8 3,3 1,9 1,2 < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0-8,99 9,0-9,99 > 10,0 Löneutveckling i procent Löneutveckling på individnivå 25

28 Drygt en tredjedel av de anställda i detta urval fick vid lönerevisionen en löneutveckling som understeg 3 procent. Ungefär lika många fick en löneutveckling som låg mellan 3 och 5 procent och cirka en fjärdedel fick en löneutveckling som översteg 5 procent. Total löneutveckling på individnivå I nedanstående diagram 8 redovisas hur stor den totala löneutvecklingen har varit för de individerna i urvalet ovan under hittillsvarande del av avtalsperioden Här ingår förutom löneutveckling enligt lönerevision även övriga löneökningar som dessa individer har fått mellan september 2001 december Den genomsnittliga löneutvecklingen för dessa individer uppgick till 5 procent. Diagram 8. Löneutvecklingens spridning, total löneutveckling hittills under avtalsperioden , identiska individer vid ett urval myndigheter 25 Andel individer (procent) ,1 19,8 19,4 14,8 9,8 5,5 3,6 3,0 2,1 9,9 0 < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0-8,99 9,0-9,99 > 10,0 Löneutveckling i procent Den individuella löneutvecklingen uppvisar här en betydligt större spridning, speciellt i de högre löneökningsintervallen, jämfört med diagram 7 över löneutvecklingen från lönerevisionerna. Cirka en tredjedel av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 3 procent, en tredjedel har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 3 5 procent och en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent. Nästan 10 procent av de anställda har haft en löneutveckling som överstiger 10 procent under perioden. 26

29 Total löneutveckling i olika åldersgrupper Det finns ett klart samband på individnivå mellan ålder och total löneutveckling. Detta samband är negativt. Detta framgår av diagram 9 nedan i vilket löneutvecklingstakten för olika åldersgrupper i urvalet ( individer) redovisas. Men sambandet är inte lika tydligt, om man endast jämför med de löneökningar som har skett vid lönerevision. Diagram 9. Samband mellan ålder och löneutveckling under den hittillsvarande delen av avtalsperioden , identiska individer vid ett urval myndigheter ,9 Löneutveckling (procent) ,8 6,7 5,7 5,1 4,8 4,5 Övrig ökning Lönerevision 4,2 3,8 5, Totalt Åldersintervall (år) Den totala genomsnittliga löneutvecklingen i procent i den lägsta åldersgruppen, år, har varit mer än dubbelt så hög som i åldersgruppen 60 år och äldre. Men om man istället jämför hur stor skillnaden är för dessa två åldersgrupper mellan de löneökningar som härrör från lönerevisionerna, så minskar skillnaden betydligt och uppgår till ca en tredjedel istället. Den stora skillnaden i löneutveckling som finns mellan äldre och yngre anställda har således i huvudsak uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som t.ex. befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter etc. Löneutveckling på individnivå 27

30 Total löneutveckling i olika befattningsnivåer Av de ca individer som redovisas i de ovanstående diagrammen på individnivå är ca individer också klassade enligt TNS-systemet (Nyckel för statistikanalys). Fördelningen av dessa individer på olika TNS-nivåer framgår av nedanstående diagram 10. Diagram 10. Antal män och kvinnor på olika TNS-nivåer september 2002, ett urval myndigheter Antal individer Män Kvinnor TNS-nivå På nivåerna 3 och 4 klassificeras främst olika kategorier av chefer och specialister. På nivå 5 klassificeras i huvudsak befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art. Nivå 6 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art och nivå 7 består av befattningar vars arbetsuppgifter är av biträdande art. Som framgår av diagram 10 finns det betydligt fler män än kvinnor på nivå 3 och 4, medan det omvända förhållandet råder på nivå 6 och 7. I diagram 11 på nästa sida redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen på olika TNS-nivåer för de ca individerna. 28

31 Diagram 11. Löneutveckling på olika TNS-nivåer under den hittillsvarande delen av avtalsperioden , identiska individer vid ett urval myndigheter Löneutveckling (procent) ,1 4,9 4,7 4,2 4,5 Män Kvinnor 5,2 5,0 5,3 5,5 5, TNS-nivå Den genomsnittliga löneutvecklingen för samtliga individer uppgår till 4,9 procent. För männen uppgår löneutvecklingen till 4,8 procent i genomsnitt och för kvinnorna till 5,0 procent i genomsnitt. Kvinnorna i detta urval har haft en högre löneutveckling än männen på samtliga TNS-nivåer utom på TNS-nivå 6. I likhet med de senaste fem åren har kvinnor på de högsta TNS-nivåerna 3 och 4 även i år haft den högsta löneutvecklingen i genomsnitt. Löneutveckling på individnivå 29

32 30

33 Lönespridning i staten Större lönespridning bland män Lönespridningen är större bland män än bland kvinnor inom det statliga avtalsområdet. Hälften av alla kvinnor har en lön som i september 2002 låg i intervallet mellan kr och kr. I motsvarande intervall återfanns endast en tredjedel av männen. Drygt 20 procent av männen har en lön som överstiger kr. Motsvarande andel bland kvinnorna uppgår här till 10 procent. Diagram 12. Lönespridning totalt och per kön september Samtliga Män Kvinnor Andel individer (procent) > > > > > > > > > > > > > > > > > > > >29 Löneintervall (1000-kr) 29 - > > > > > > > > > > > Lönespridning i staten 31

34 Ökad lönespridning Lönespridning mäts ofta som skillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen i relation till medianlönen. Dessa lönebegrepp innebär att 90 procent respektive 10 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad den 90:e respektive 10:e percentillönen visar. 50 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad medianlönen visar. Lönespridningen mätt på detta sätt uppgår till 76 procent 2 för hela populationen i statistiken för september För männen uppgår lönespridningen till 80 procent och för kvinnorna till 66 procent. Lönespridningen har ökat under de senaste fem åren men i en relativt långsam takt, från 72 procent 1997 till 76 procent En procents ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaderna mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med drygt 200 kr. 2 Formeln som används för att mäta lönespridning är: 100 % x (90:e percentillönen - 10:e percentillönen) medianlönen Formeln ger i det här fallet : 100 % x ( kr kr) kr = 76 % 32

35 Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som avtalsperiodens längd för dessa lönerevisioner ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registrerats i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av löneutvecklingen har utfallen i statistiken under de senaste fem åren räknats om till en årstakt som är kopplad till de centrala löneavtalens avtalsperioder. I beräkningen har hänsyn också tagits till de lokala avtalens olika längd. Tabell 8. Nominell och real löneutveckling Mätperiod Avtalsperiod för Strukturrensad Löneutveckling Konsument- Real lönesept sept centralt löneavtal löneutveckling omräknad till prisindex utveckling årstakt (KPI) i årstakt RALS ,7 % 3,8 % - 0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % Uppskattad ökning från lokala lönerevisioner under 2002 som ej ingår i statistiken per sept ,6 % Genomsnittlig årlig ökning ,0 % 3,9 % 1,2 % 2,7 % 33 Nominell och real löneutveckling

36 I beräkningen av den genomsnittliga årliga löneutvecklingen under perioden har lönestatistiken för 2002 kompletterats med en uppskattning av ökningen pga. de lönerevisioner under 2002 som inte var klara vid mättillfället. Dessa lönerevisioner uppskattas öka lönenivån med ytterligare 3,6 procent. Den genomsnittliga nivåökningen under perioden uppgår efter denna komplettering till 4,0 procent och den genomsnittliga ökningen omräknad till årstakt till 3,9 procent. Skillnaden mellan dessa tal beror på att den genomsnittliga avtalsperioden för de lönerevisioner som genomfördes under 2002 är 14,5 månader, vilket påverkar utfallet för årstakten men inte nivåökningen i statistiken. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal och uppgår till 1,2 procent i genomsnitt under perioden Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit kraftiga reallöneökningar som i genomsnitt har uppgått till 2,7 procent per år under de senaste fem åren. 34

37 Box 3267, Stockholm Tfn , fax