Ekoturismföretagens hantering av transportutmaningen

Transkript

1 Ekoturismföretagens hantering av transportutmaningen En kvalitativ studie om svenska ekoturismföretag och deras insatser för hållbar transport till och inom destinationer Av: Marko Petkovic & Martin Söderblom Handledare: Gustaf Onn Södertörns högskola Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik Kandidatuppsats 15 hp Turismvetenskap C Vårterminen 2021

2 Förord Det har varit en lärorik och kämpig period under vilken vi skrev denna uppsats. Därtill vill vi börja med att rikta ett stort tack till alla som har hjälp oss under vägen. Först och främst riktas ett stort tack till samtliga intervjurespondenter, utan er hade det inte varit möjlig och inte lika berikande. Vidare vill vi tacka vår handledare Gustaf Onn för konstruktiv kritik och vägledning under uppsatsens gång. Därmed vill vi också tacka våra opponenter för gynnsamma råd och rekommendationer. Tack! Marko Petkovic Martin Söderblom

3 Sammanfattning Titel Ekoturismföretagens hantering av transportutmaningen Datum Författare Handledare Syftet Frågeställningar Metod Slutsatser Nyckelord Marko Petkovic och Martin Söderblom Gustaf Onn Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för svenska ekoturismföretagens hantering av transportfrågor. Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönster gällande transport till och inom ekoturismdestinationer. På vilka sätt arbetar ekoturismföretag för att främja hållbar transport till och inom destinationerna? Vilka förändringar har skett inom ekoturismföretagens transportplanering de senaste åren? För att uppnå syftet och svara på frågeställningarna har vi valt att genomföra empiriinsamlingen med hjälp av en kvalitativ metod. Det kvalitativa materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med svenska ekoturismföretag. Studiens resultat har visat att svenska ekoturismföretag inte arrangerar transport för turisterna till destinationer, om detta inte efterfrågas. Turisterna uppmuntras att alltid välja de mest miljövänliga transportalternativen till och inom destinationer. Lokala aktörer är engagerade i arrangerandet av transport inom destinationerna och efterfrågan på hållbara transporter har ökat. Svenska ekoturismdestinationers lokalisering orsakar att kollektivtrafiken har otillräckligt många åkturer till dessa destinationer, därtill blir kollektivtrafiken ett olämpligt transportalternativ för turisterna. Ekoturism, Hållbar transport, Miljöpåverkan

4 Abstract Title Ecotourism companies handling with the transport challenge Date Authors Supervisor Marko Petkovic and Martin Söderblom Gustaf Onn Purpose Research question The purpose of the study is to provide an increased understanding of the Swedish ecotourism companies` handling with the transport issues and to identify patterns of change on transport to and within the ecotourism destinations. In what way do Swedish ecotourism companies` work to promote sustainable transport to and within destinations? What changes have taken place in the ecotourism companies` transport planning in recent years? Method Conclusion Keywords In order to achieve the purpose and answer the questions, we have chosen to carry out the collection of empirical data using a qualitative method. The qualitative material comes from six semi-structured interviews with Swedish ecotourism companies`. The study s results have shown that Swedish ecotourism companies` does not arrange for tourist transport to the destinations if it`s not requested. Tourists are encouraged to always choose the most environmentally friendly transport options to and within destinations. Local populations are involved in arranging transport within the destinations and the demand for sustainable transport has increased. The location of Swedish ecotourism destinations causes that public transport has an insufficient number of rides to these destinations, in addition, public transport becomes an unsuitable transport alternative for tourists. Ecotourism, Sustainable transport, Environmental impact

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Problemdiskussion Syftet Frågeställningar Avgränsningar Teoretiskt ramverk Litteraturgenomgång Hållbar transport Litteraturgenomgång Ekoturism Planering för ekoturism Åtta principer för ett hållbart transportsystem Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen Metod Metodval Tillvägagångssätt Urval Datainsamling Intervjuguide Intervjuutförande Analysmetod Epistemologiskt synsätt Ontologiska ståndpunkter Studiens kvalité Forskningsetik Empiri Planering för ekoturism Lokalbefolkningens engagemang Transport till destinationer Transport inom destinationen Miljöpåverkan Ekoturism utan hållbara transportalternativ Ekoturism och transport, tidigare och i framtiden Analys Planering för ekoturism Åtta principer för ett hållbart transportsystem Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen... 32

6 5.4 Ekoturism och transport, tidigare och i framtiden Diskussion Förbättringsförslag och brister med studien Förslag till fortsatta studier Slutsatser Referenslista Bilaga 1: Intervjuteman för semistrukturerade intervjuer med ekoturismföretag Figurförteckning Figur 1, sida 9: Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen. Figur 2, sida 18: Presentation av intervjupersoner och företag.

7 Begreppslista Covid-19: Förkortningen står för coronavirus disease Disease betyder sjukdom, viruset har fått namnet SARS-CoV-2. Det identifierades i Kina i slutet av 2019 och har sedan spridits globalt. Turism: Människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. HVO: Fossilfritt drivmedel för dieselmotorer som tillverkas av olika typer råvaror som vegetabiliska oljor, förkortningen står för: hydrerad vegetabiliskt olja. Elfordon: Fordon som använder elektrisk energi för sin framdrivning. Destination: Platsen till vilken en person eller sak reser eller skickas. Transport: Att bära, flytta eller förmedla från en plats till en annan.

8 1. Introduktion Det första kapitlet ger en introduktion till studien där en bakgrund till forskningsämnet presenteras följt av en problemdiskussion. Därefter tydliggörs studiens syfte och frågeställningarna presenteras. 1.1 Bakgrund Alternativa former av turism har blivit allt mer tillgängliga och fått större uppmärksamhet av turisterna (Germann, 2013). Gursoy et al. (2010) lyfter fram alternativturism som ett annat val och reaktion på massturism, då alternativ turism tenderar att skapa relationer mellan turister och lokalbefolkningen samt är mindre kommersiell. Till skillnad från alternativturism är massturismen en form av turism och kännetecknas av massproduktion, masskonsumtion och massdestinationer (Vainikka, 2013). Det finns en ökad efterfrågan på alternativ- och hållbar turism, därmed har många företag börjat marknadsföra sig som mer hållbara trots att de inte har ökat sin hållbarhet (Tillväxtverket 2019). En typ av alternativ turism är ekoturismen som har varit den snabbast växande formen inom turistbranschen (Weaver, 1995; Palacios et al., 2018). The International Ecotourism Society (TIES) definieras ekoturism som ansvarsfullt resande och bidrar till skyddet av naturmiljöer, samt att den främjar lokalbefolkningens välbefinnande (Ecotourism u.å.). För att den turistiska aktiviteten ska vara verksam inom ekoturismen behövs det mer än att aktiviteten utförs i naturen. Palacios et al. (2018) påpekar bland annat att ekoturismarrangörerna behöver planera noggrant för att tydliggöra flera olika riktlinjer gällande antal besökare, planera tiden som spenderas i naturen, hur nära de får komma till lokalborna, ömsesidig säkerhet, utbildning av besökarna samt främjande av forskningen. Organisationen Naturturismföretagen som tidigare kallades för Svenska Ekoturismföreningen grundades år 1996, och har sedan grundandet arbetat för en ökad hållbarhet och är branschens företrädare för naturbaserad turism i Sverige (Naturturismföretagen u.å.). Var fjärde internationella besök sker på grund av den svenska naturen samt att ekoturismen har fått en stor betydelse för nya arbetsmöjligheter och företag i landsbygden (Naturturismföretagen u.å.). Naturens Bästa är den första kvalitetsmärkningen som uppmärksammar och synliggör hållbara upplevelser. Denna kvalitetsmärkning grundades år 2002 och Naturturismföretagen har tillsammans med Visit Sweden lagt grunden till märkningen. I praktiken bygger den på sex grundprinciper för ekoturism (Naturturismföreningen u.å.): 1. Minsta möjliga slitage på natur och kultur: inte förstöra destinationerna, tillsammans med andra aktörer bevara och värna om dessa. 1

9 2. Gynna den lokala ekonomin: Främja den lokala ekonomin för att bidra med turism på lokal nivå, exempelvis att övernattningarna sker på lokala anläggningar och att lokal mat serveras på lokala restauranger. 3. Miljöanpassa hela verksamheten: All verksamhet inom ekoturism ska vara miljöanpassad, aktörerna skall exempelvis uppmuntra kollektivt resande samt sortera avfall. 4. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd: Ta ansvar för den biologiska mångfalden och kulturvärden, det vill säga att på något sätt aktivt stödja naturskydd i olika former. 5. Satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt: En ekoturist reser med en nyfiken och respektfull attityd. Arrangörer för ekoturism ska förmedla kunskap om ekologi och skapa minnesvärda upplevelser. 6. Kvalitet och trygghet på resan: Ekoturism ses som symbol för kvalitetsturism, därmed skall regler och säkerhet tas på allvar samt att en ekoturismarrangör ska visa att den är en tillförlitlig partner för samtliga aktörer. Enligt Stens och Sandström (2013) kan kvalitetsmärkningen bidra till att reglera verksamheter inom ekoturismen, men ekoturismarrangörer har utmaningar i samband med att grundprinciperna ska följas. Haaland och Aas (2010) anser att kvalitetsmärkta företag vanligtvis har högre trovärdighet. Samtidigt leder det till olika konsekvenser för företagen som kan bli svårhanterade. Företag i nischade branscher är i behov av att organisera verksamheter noggrant, efter kundernas behov och parallellt med riktlinjerna som finns för denna nisch (Haaland & Aas, 2010). 1.2 Problemdiskussion Niic och Ivanovic (2010) skriver om utmaningar som finns med att utvecklingen av turismen ska följa den hållbara riktningen i Kroatien. Det är nödvändigt att knyta an lokala destinationer med de regionala, detta för att sänka priserna samt öka värdet för kunderna. Rahman och Shahid (2012) lyfter fram vad som behöver tillämpas i Bangladesh för att stimulera utvecklingen av ekoturism. Forskarna nämner att det finns behov av allt från lokala produkter till professionella och välutbildade guider. Det saknas även vanliga faciliteter som exempelvis vägskyltar och informationstavlor samt nationella riktlinjer för ekoturism. Nikolaeva, Bogoliubova och Shirin (2018) diskuterar ekoturismen i Ryssland och belyser bristen på utvecklad infrastruktur i form av goda övernattnings- och transportmöjligheter i landet. Det saknas även detaljerad information om vägarna, tillstånd för att besöka skyddade miljöer, samt erfarenhet och tradition av ekoturism. 2

10 D Souza et al. (2019) har undersökt ekoturismens framtid i Australien med koppling till olika samhällsengagemang och relationer som skulle kunna stödja aktiviteter för ekoturism. Det framkommer i undersökningen att det behövs specifika och personliga attribut för att kunna påverka förändringsprocessen, vilket handlar om övergången till ekoturism och förverkligandet av fler hållbara utvecklingsmål. Individer med ett positivt miljötänkande kan verka för förändringsprocessen genom att vara vägvisare och utöka kännedomen om ekoturismens grundprinciper (D`Souza et al, 2019). Majoriteten av de studier som undersökt ekoturismen och dess utmaningar med att bedriva verksamhet inom den nischade delen av turismen berör inte Sverige och svenska ekoturismföretag. Det i sin tur orsakar en låg kännedom om hur det är att utöva ekoturism i Sverige och vilka eventuella svårigheter som finns i dagsläget. Med detta i åtanke kontaktades i början av studieprocessen ett antal svenska ekoturismföretag till en förfrågning för att ge en tydligare bild av vilka utmaningar de har med att bedriva sin verksamhet i samklang med en hållbar ekoturism. Det visade sig att respektive företag har sina egna utmaningar, som att exempelvis nå till kunder som är intresserade av ekoturism, utvecklandet av marknadsföringsfrågor, avtal med markägare, uthyrning av utrustning, finna välutbildad personal och skapa konkurrerande prissättningar för sin produkt. Företagen fann utvecklandet av hållbar och miljövänlig transport till och inom destinationen som en utmaning, vilket nämndes av samtliga kontaktade företag. Detta indikerar att transporthanteringen är en gemensam utmaning för svenska ekoturismföretag. Michniak (2016) hävdar att transport är ett av de fundamentala elementen inom turismen och att många former av turism inte skulle existera utan transportmöjligheter. Prideaux (2000) belyser om transportmöjligheternas verkan på destinationsutveckling och lyfter upp att nya former av turism kräver en minimal påverkan på miljön. Weaver (2001, s.615) nämner att transporter till ekoturismdestinationer vanligtvis sker med flygplan, båt, buss eller bil. Däremot sker transport inom ekoturismdestinationer under speciella former. På grund av ekoturismens utveckling de senaste 50 åren har nya alternativ till transporter skapats, bland annat handlar det om olika typer av safari-fordon som används i Afrika och snöskotrar i Kanada (Weaver 2001, s.615). Ekoturismen bidrar till miljömedvetande, Wang et al. (2017) påpekar hur positivt det är att det tillkommit en teknologisk utveckling inom transportsektorn. Det är dock inte helt okomplicerat för företag att implementera det i sina verksamheter på grund av att företag behöver balansera mellan ekonomi och miljöhänsyn (Wang et al, 2017). Page (1999, s.271) lyfter fram att utan hållbar transport kommer det vara svårt för företag att locka turister då efterfrågan på hållbara tjänster blir allt större. Samtidigt konstaterar Amalu et al. (2018) att ekoturism kan gynna utvecklingen av hållbar transport och vice versa, men att det även krävs intresse och deltagande av aktörer från den privata sektorn, regeringen samt en väl fungerande administration av dessa. 3

11 Zhao et al. (2020) anser att transportsektorn allt mer bör förhålla sig till konceptet för hållbarhetsutveckling med tanke på dess omfattande påverkan på miljön. Sedan början av talet har forskningen kring hållbar transport expanderat (Zhao et al., 2020). Det finns dock flera luckor i forskningen gällande ekoturism och hållbar transport. Tidigare studier som undersökt turism och transport har lagt större fokus på den globala turismtransporten (Peeters, 2013), transporter till specifika destinationer (Poponi et al., 2020; Davenport 2006), management av turismtransport (Napoli, 2016; Stanciulescu et al., 2016), flygtransport (Liu et al., 2013; Duval, 2013), turismutveckling och infrastruktur (Khadaroo & Seetanah, 2007; Tkachenko, 2011). Forskningen om ekoturismföretag och hur de handskas med transportfrågor har varit bristande. Dickinson och Robbins (2008) undersökte transportproblemen och hanteringen av dessa på en lantlig destination i Storbritannien utifrån lokalbefolkningens perspektiv. Transportfrågor är en gemensam utmaning för ekoturismföretagen och det är viktigt att synliggöra deras uttalanden om problematiken. Därtill väcks frågan om hur ekoturismföretag handskas med transport till och inom destinationer samt vilka svårigheter de upplever med att tillhandahålla hållbara transportalternativ. 1.3 Syftet Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för svenska ekoturismföretagens hantering av transportfrågor. Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönster gällande transport till och inom ekoturismdestinationer. 1.4 Frågeställningar På vilka sätt arbetar ekoturismföretag för att främja hållbar transport till och inom destinationerna? Vilka förändringar har skett inom ekoturismföretagens transportplanering de senaste åren? 1.5 Avgränsningar Studien är avgränsad till sex svenska ekoturismföretag och deras syn på ekoturism samt transportfrågor, ur ett ägarperspektiv. 4

12 2. Teoretiskt ramverk I följande avsnitt redogörs det för studiens centrala begrepp via litteraturgenomgång. Därefter framkommer beskrivningen av relevanta teorier för studien. 2.1 Litteraturgenomgång Hållbar transport Dubey och Gunasekaren (2015) lyfter fram att beslutsfattarna, akademikerna och utövarna har känt igen transportens negativa påverkan på miljön. Olika begrepp har tillkommit som exempelvis grön transport och ren transport. Dessa begrepp omfattar en effektivare resursanvändning, förändringar i transportstruktur och skapandet av mer hälsosamma resealternativ (Dubey & Gunasekaren, 2015). Thaller et al. (2021) belyser ytterligare ett begrepp som kommer att användas i denna studie, vilket handlar om hållbar transport. Hållbar transport öppnar upp för grundläggande tillgångar och möjligheter till utveckling mellan individer, företag och samhälle för att skapa framgång och välbefinnande i vårt ekosystem. Det behövs för att frambringa balans i strävan efter en hållbar utveckling; detta genom att vara prisvärt och arbeta relativt effektivt. Det ska kunna erbjudas flera transportmöjligheter som konkurrerar för en god ekonomisk och regional balans där utveckling för begränsandet av utsläpp och nedskräpande sker inom ramarna för vad vår jords bärkraft har. Människor ska använda förnybar energi på samma nivå eller under den nivå som den redan genererats och icke-förnybara energiresurser ska ligga under eller på samma nivå. Detta sker i takt med utvecklingen som alternativa förnybara resurser genererar, samtidigt som det ska finnas viljekraft att minska påverkan av användandet av markytor och generera mindre buller. (Thaller et al., 2021; European Commission, 2001). På grund av transportutsläpp och dess miljöpåverkan hävdar Wang och Moriarty (2017) att det har lett till ett utvecklande av konventionella lösningar för att mildra transporteffekten och därmed klimatförändringar. Det används i större omfattning för transportbränslen med låga koldioxidutsläpp, förbättringar i fordonsbränsleeffektivitet, trafikomställningar och resereduktion (Wang & Moriarty, 2017). Eliasson och Proost (2015) anser att utsläppen av växthusgaser förväntas att fördubblas fram till år 2050, därmed har många länder börjat med att implementera riktlinjer och regler för att minska transportutsläppen som har en negativ inverkan på miljön. Enstaka aktörer kan inte skapa en märkbar effekt på reduktionen av utsläpp, men alla aktörer är viktiga för att det ska leda till en hållbarare transport ur ett globalt perspektiv (Eliasson & Proost, 2015). Stephenson et al. (2018) understryker att övergången till hållbara transportsystem skulle underlättas genom marknadsbaserade lösningar som shared mobility, det vill säga att resenärer samåker mer genom att dela transportmedel samt utöka kostnadskonkurrensen av elektriska fordon. Utformning och integrering av dessa lösningar bör ske med hjälp av statliga ingripanden annars riskerar utvecklingen och övergångstakten till hållbara transportsystem att bli alltför långsam (Stephenson et al., 2018). Statliga ingripanden 5

13 kan genom nya riktlinjer skapa förändringar i resebeteendet genom att exempelvis skapa miljövänligare transportalternativ, med ambitionen att resenärer ska välja dessa och att det samtidigt utmynnar i en minskning av bilanvändandet (Babalik-Sutcliffe, 2013). I Sverige står transportsektorn för en tredjedel av de fossila utsläppen, men Sverige har goda förutsättningar att ställa om till att bli helt fossilfritt. För att detta ska förverkligas krävs det att både offentlig och privat sektor bidrar för mer miljövänlig transport i riket (Regeringskansliet u.å.). Kim et al. (2016) beskriver hur begreppet hållbar transport har studerats i olika kontext, de vanligaste är konsumentbeteende i trafiken, konsumenternas åsikter om hållbara transportalternativ, statliga riktlinjer, jämförelse analyser och effekt på miljön. En del av forskningen om hållbar transport visar på exempel av olika destinationer och regioner där hållbar transport har implementerats (Knez et al., 2015; Buehler et al., 2017; Han, 2010; Thynell et al., 2010; Ariyanti & Sebhatu, 2016). I denna studie relateras hållbar transport till ekoturism och därmed följer nedan en litteraturgenomgång om begreppet. 2.2 Litteraturgenomgång Ekoturism Davidov (2012) anser att ekoturism främst har studerats för att skapa ett alternativ till resursutvinning, medan studier om resursutvinning i allmänhet inte inkluderar ekoturismprojekt som kan finnas i närheten av utvinningsplatser. Både ekoturism och resursutvinning har varit centrala i diskussioner om att definiera olika begrepp som exempelvis resurser, resursstyrning och utveckling (Davidov, 2012). Hunt et al. (2015) belyser att med ekoturismens uppkomst har turismen för första gången bidragit till etiska värderingar och positiva resultat i dess definition. Gonzalez (2012) understryker att sedan ekoturismens tillkomst har det pågått en diskussion om den hållbarhet som ekoturismen framställer, det visade sig att det finns en nyttoeffekt i relationen när det sker en inkorporering med samhället och ekoturismprojekt. Det finns de som ifrågasätter hur generös ekoturismen är, särskilt i kontext där ekoturism beskrivs som att den bidrar till socialt och ekonomiskt rättvisa (Laudati, 2010). Kazeminia och Hultman (2016) hävdar att det istället finns en majoritet som är villig att betala för upplevelser som ekoturism erbjuder, dels på grund av tanken av att det handlar om att bevara miljön och dels för att uppleva känslor som hen förväntar sig uppleva i naturliga miljöer. Knox och Marston (2016, s.170) anser att ekoturismen har blivit en viktig del av den turistiska produkten samt en väsentlig påminnelse om att de utnyttjade resurserna ska vårdas för framtida generationers behov i skapandet av en rekreationsmiljö. Ekoturism handlar även om att förena och bevara samhällen och bidra till ett hållbart resande. Det krävs att de som implementerar och deltar i ekoturism ska följa ekoturismens principer (Steene 2013, s.126), vilka nämndes i tidigare bakgrundsavsnitt. Ekoturism är en modell för företag när det kommer till att skydda sina produkter då turistföretagen behöver värna om resurserna som används. Stödet till lokalbefolkningen kan i vissa fall ifrågasättas på grund av att en del företag som presenterar sig som ekologiska brukar lägga över ansvaret på myndigheter och andra organisationer. Generellt har företag börjat inse att det finns ekonomiska fördelar med att bedriva ekologisk verksamhet och sträva för ett resurssnålt utnyttjande av exempelvis vatten och el. (Steene 2013, s ). 6

14 Tidigare studier kring ekoturism har behandlat många olika områden och en del har kopplat begreppet ekoturism med andra branscher än endast turism. Miljövänligt beteende i praktiken har undersökts av Chiu et al. (2014), effekter av ekoturism (Buckley et al., 2016; Coria & Calfucura, 2012), ekoturism och segmenteringsstrategier (Cini et al. 2012), säkerhet och ekoturism (Bentley et al., 2010), agrikultur och dess utvecklingspotential inom ekoturismen (Mayett-Moreno et al., 2017) samt ytterligare ett antal olika teman som har anknytning till ekoturism Planering för ekoturism Ett intressant tema för studien är planerandet av ekoturism och hur ekoturismföretag handskas med planering kring hållbar transport till och från destinationer. Det kan vara gynnsamt för studien att lyfta fram en generell bild om ekoturismföretagens planering för ekoturism och redogöra för dess kännetecknande punkter. Ekoturismaktörernas planerande har för ambition att uppnå resultat som bidrar till bevarande och samhällsutveckling genom att tillhandahålla ekonomiska och sociala incitament till de lokala aktörerna i samhället (Ahmadi, Khodadadi & Shahabi, 2018). Dessutom ska ekoturismen leda till att lokalbefolkningen engageras och att de aktivt skall delta för att skydda dess naturliga miljö. Lafever (2011) påpekar också att det är viktigt att inkludera befolkningens samt andra aktörers perspektiv i planerandet av ekoturism. Sammanlänkning, integration, goda relationer mellan aktörerna och respekt för miljön karaktäriserar planering för ekoturism (Lafever 2011). Fornal-Pieniak och Dlugonski (2018) lyfter fram att idén med ekoturism är att njuta i naturen men att den förblir orörd, därmed behövs det planering och kontroll av ekoturismprodukten. Mer konkret innebär det kontroll av turistflödet i olika former, jämlik fördelning mellan olika områden som serverar turismprodukten och anpassad utveckling till de skyddade regionerna (Fornal-Pieniak & Dlugonski, 2018). 2.3 Åtta principer för ett hållbart transportsystem Vashisth et al. (2018) och Institute for Transportation and development policy (ITDP) (u.å.), skriver om åtta principer för ett hållbart transportsystem. Resultatet blir mindre trängsel i trafiken, minimering av miljöförstöringar, färre olyckor, samt säkrare och friskare vägar. De åtta principerna kan användas som guide för hållbartransportsystem i stadsmiljö (ITDP u.å.), men kan också adapteras till specifika destinationer som i detta fall då principerna relateras till ekoturismföretagens förhållningssätt. En del av principerna relateras med transport till destinationer och en del inom destinationen. Nedan beskrivs de åtta principerna utifrån hur ITDP (u.å.) och Vashisth et al. (2018) har beskrivit dessa: 7

15 Gå - Uppmuntran till promenader: Det handlar om att föredra det miljövänligaste transportalternativet, vilket är att gå till fots. Vid alla möjliga situationer bör människor föredra att gå, med tanke på att denna transport minst påverkar miljön i jämförelse med alla andra alternativ. Genom att tala för gående/vandring, kan det leda till bilfria orter och en markant minskning av luftföroreningar. Cykla - Prioritera icke-motoriserade transporter Gående är det bästa alternativet, men kan inte alltid prioriteras eftersom i situationer då hen är i behov av att ta snabbare resvägar till andra områden är hen beroende av andra transportsätt. I sådana situationer bör det finnas alternativ till miljövänliga fordon som exempelvis elbilar och liknande som har liten påverkan på miljön. Främst ska det väljas icke-motoriserade fordon som cykel, liksom gåendet är det ett transportsätt som bidrar till minst luftföroreningar. Problemet med cykel som transportalternativ är att den inte är optimal för längre distanser. Anslutning - Skapa ett tätt vägnät med gator och vägar För att gående skall prioriteras behövs det en bra sammanlänkning mellan gator och stigar, vilket det ska finnas tillräckligt många av. Detta gäller både urbana samt mer naturliga miljöer där bra infrastruktur möjliggör för gående att snabbare ta sig till och från olika destinationer. Genomresa - Lokalisera utvecklingen nära högkvalitativa publika transporter Utvecklingen av vägar ska ske i närhet till transitstationer, där de kommande resenärerna kan välja att åka kollektivt. Tanken är att transport ska vara hållbar i så lång utsträckning som möjligt, därmed bör resenärer prioritera att åka kollektivt snarare än i personbilar. Mix - Plan för varierad användning Möjligheter och service är i närheten av var människor bor och arbetar, det ska gå att med en kort promenad ta sig till viktiga punkter i området. Människor ska planera för att undvika förflyttningar, vilket är väldigt skadligt för miljön samt leder till förstöring av socialt kapital, resurser och lokala sysselsättningsmöjligheter. Täthet - Optimera täthet och kapacitet för genomresor En kompakt utvecklingsmodell är avgörande för transit som är snabb, frekvent, väl ansluten och tillförlitlig samt oberoende av bilar och andra motoriserade fordon. Kompakt transit leder till välbefolkade gator samt livfulla och säkra områden där människor bor. Kompakt - Skapa områden med kortare pendlingsavstånd. Utvecklingen av dessa områden bör ske vid kanten av ett redan befintligt urbaniserat område, särskilt genom användning av lediga och tidigare utvecklade tomter. Prioritering av områden för utveckling bör ske i anslutning till kollektivtrafik. Skift - Öka rörligheten genom att reglera parkering och väganvändning Principen går ut på att minimera mark som är upptagen av bilar. Parkeringsplatser på gatan och gator för motorfordon bör minskas tillsammans med det totala gatuutrymmet som upptas av 8

16 resande motorfordon. Stimulera mer hållbara alternativ, exempelvis att mark som används för parkering för motorfordon, istället används för uthyrning av cyklar. Utifrån de åtta principerna för hållbara transportsystem kan det finnas mönster som talar om vilka principer som är viktiga för ekoturismföretagen och hur de beaktas. Med tanke på att flera ekoturismföretag kommer att intervjuas kan de ha varierande turistiska erbjudanden och lokaliseringar, vilket kan det leda till en mångsidig bild av planerandet för hållbara transporter. Som tidigare nämnts kan principerna användas som guide för hållbara transportsystem, därtill kopplas teorin till studiens andra frågeställning vilket behandlar ekoturismföretagens transportplanering. 2.4 Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen. Figur 1: Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen (OECD 1981) Environmental impact sequence (i fortsättningen: Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen) är en teori, vilket i fyra faser utformar miljöeffekter kopplade till turism. Teorin formulerades redan vid slutet på 1970-talet av Organization for Economic Cooperation and Development (OECD), men den är fortfarande relevant och användbar i olika kontext. I denna studie kommer det att relateras till att föra diskussion om vilka effekter transport medför på miljön, hur miljön agerar och ekoturismföretagens reaktioner. Nedan kommer en kort beskrivning av vad de fyra faserna (Fas A, B, C & D) står för: 9

17 Fas A - Initierings aktiviteter Första fasen handlar om aktiviteter som initierar miljöeffekten. Anon (1981) som representerar OECD, lyfter upp fyra olika kategorier av dessa aktiviteter: 1. Aktiviteter som medför en permanent omstrukturering i miljön, exempelvis utbyggnation av motorvägar. 2. Generering av kvarvarande avfall/skräp, exempelvis utsläpp och ljud från fordon. 3. Turistaktiviteter, såsom exploatering av korallrev eller nedtrampande av vegetation. 4. Indirekta och förorsakade aktiviteter, till exempel utbyggnation av logi för arbetande inom turistindustrin. (Anon, 1981). Fas B - Miljömässiga stressfaktorer I andra fasen diskuteras hur de tidigare nämnda aktiviteterna har förändrat miljön, det vill säga vilka förändringar som skett i miljön på grund av en turistisk aktivitet. (Anon, 1981). Fas C - Svar från miljön I tredje fasen studeras det hur miljön har svarat, vilket innebär att efter att förändringar har skett leder det till att miljön reagerar på det också. Följaktligen kan det orsaka kort- eller långsiktiga samt direkta eller indirekta förändringar i miljön och naturen, exempelvis varmare klimat och på längre sikt nedsmältning av isarna. (Anon, 1981). Fas D - Människans svar till Fas C Sista fasen sker när intressenter och aktörer (i detta fall ekoturismföretag) reagerar på de förändringar som inträffat i miljön och hur den har svarat. De reaktioner som aktörerna och intressenterna visar kan orsaka nya förändringar i miljön, därtill kan dessa återigen vara korteller långsiktiga samt direkta eller indirekta förändringar. (Anon, 1981). Ordningsföljd av miljöpåverkan inom turismen ansågs lämplig för studiens forskningsfrågor av flera anledningar. Teorins olika delar (Fas A-D) möjliggör en bred diskussion om hur ekoturismföretagen arbetar för att främja hållbar transport, då faserna berör både vilken påverkan transport har på miljön och vad som sker därefter samt vad företagen gör för att minimera miljöeffekten orsakat av transport. Det särskilt intressanta är den sista fasen där företagen reagerar, vilket är starkt sammankopplat till studiens första frågeställning. Teorin valdes även för att uppsatsförfattarna ville få en förståelse för hur företagen ser på var ifrån behovet av hållbar transport kommer. Det vill säga att teorin möjliggör att testa företagens faktiska kännedom om bakgrunden till hållbar transport, i detta fall med koppling till ekoturism. 10

18 3. Metod I detta kapitel redogörs det för studiens val av metod, tillvägagångssätt, urval, datainsamling, intervjuguide och intervjuutförandet. Slutligen reflekteras det över studiens kvalité, tillvägagångssätt för analys av data och forskningsetik. 3.1 Metodval Det finns två forskningsansatser som ofta tillämpas vid forskningar, kvalitativ- och kvantitativ metod (Bryman & Bell, 2017). Med tanke på att datainsamlingen sker på olika sätt kan de två metoderna anses vara varandras motsatser. Kristensson (2014) menar att en kvalitativ metod undersöker färre variabler men sker på ett mer djupgående plan. Olsson och Sörensen (2011) lyfter fram att forskarna i första hand ska välja den metod som på bästa möjliga sätt vägleder dem till svaret på frågan. Därmed kan det sägas att studiens forskningsfrågor avgör vilken metod som tillämpas. Studiens forskningsfrågor riktar sig till ekoturismföretagens hantering av olika transportutmaningar. Ely et al. (1993, s.10) anser att kvalitativ forskning är en samspelsprocess där respondenterna i själva verket undervisar forskaren om undersökningsämnet. Bryman och Bell (2017) påpekar att en kvalitativ undersökning möjliggör en mer djupgående studie i hur respondenterna tolkar verkligheten, därför ansåg uppsatsförfattarna den kvalitativa metoden vara lämpligast. Syftet med en kvalitativ forskning är inte att räkna möjligheterna, kvalitativa forskare vill hellre upptäcka raden av möjligheter (Bauer & Gaskell 2000, s.41). För studien är det viktigt att respondenternas perspektiv framgår tydligt för att kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Den kvalitativa datainsamlingen grundar sig i sex intervjuer med svenska ekoturismföretag. Det ansågs att via intervjuer kan uppsatsförfattarna ställa följdfrågor för att få mer djupgående svar och information samt konsekvenserna blir väl omfattande svar kring forskningsfrågorna. Kvalitativa intervjuer kan främja studien då respondenterna kommer fram med beskrivande och förklarande reflektioner kring olika teman som intervjuerna behandlar. Respondenternas reflektioner stödjer uppsatsförfattarna för att bättre tolka och förstå forskningsämnet. Mer om detta redogörs vidare i metodavsnittet. 3.2 Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet i denna studie består av intervjuer med sex svenska ekoturismföretag. Nedanför följer en utförlig redogörelse för tillvägagångsättet vid urval av intervjuobjekt, intervjuförlopp och datainsamling. 11

19 3.2.1 Urval Urvalet av intervjuobjekt bestäms efter att ett antal faktorer vägs mot varandra, exempelvis vilka tillträdeshinder det finns samt vilka generaliseringsmöjligheter som önskas att uppnås (Stensmo 2002, s.28). Starrin och Svensson (1994, s.122) understryker att urvalet bör ske utifrån strategiska överväganden för att få en bild av hur undersökningsgruppen uppfattar olika företeelser. Urvalet för denna studie av ekoturismföretag har utförts genom ett målstyrt urval. Bryman och Bell (2017, s.406) hävdar att ett målstyrt urval innebär att respondenterna väljs ut på ett strategiskt sätt som bedöms vara relevanta för tidigare formulerade forskningsfrågor. Med tanke på att studien avsåg att undersöka hur svenska ekoturismföretag handskas med transportutmaningen orsakade detta en avgränsning då uppsatsförfattarna endast sökte efter svenska ekoturismföretag. På webbplatsen Naturens Bästa fanns det tillgänglig en lista med certifierade svenska ekoturismföretag, därmed var den till stor hjälp vid val av intervjuobjekt för denna studie. Från listan kontaktades ekoturismföretag som erbjuder varierande turistiska upplevelser och har olika lokaliseringar, detta för att få en bredare bild av transporthanteringen utifrån olika sammanhang. Från de utvalda ekoturismföretagen efterfrågades respondenter som ansågs kunna besvara frågorna kring företagens transporthantering, det vill säga någon från företagsledningen och det var respektive företagsägare som blev intervjurespondent Datainsamling Denna studie tillämpar en kvalitativ metod som datainsamlingsmetod, vilket i detta fall innebär genomförande av kvalitativa intervjuer med svenska ekoturismföretag som studiens primärdata. Med intervjuer skapas interaktion, utbyte av idéer och tankar, vilket leder till upptäckande och utvecklande av olika verkligheter och uppfattningar (Bauer & Gaskell 2000, s.45). Det var semistrukturerade intervjuer som tillämpades, men uppsatsförfattarna är medvetna om att det finns flera intervjumetoder. Karaktäristiska för semistrukturerade intervjuer är att intervjuaren har i förhand formulerade frågor som hen utgår från. Backman et al. (2012, s.308) skriver att intervjuaren inte behöver följa strukturen punktligt och kan dessutom komma in på annat under intervjuns gång. Respondenterna svarar på öppna frågor baserade på tidigare formulerat intervjuguide. Enligt Marshall och Rossman (2016, s.150) möjliggör semistrukturerade intervjuer systematiskt och iterativ insamling av data där frågorna sätts i ett protokoll som framkallar data, men fokuset finns även på effektiv dataanalys. Semistrukturerade intervjuer är noggrant planerade, specifika frågor kommer fram i specifik ordningsföljd och ibland utan uppföljning (Marshall & Rossman 2016, s.150). Bryman och Bell (2017) påpekar att semistrukturerade intervjuer kan skapa förståelse för respondenternas synsätt på vissa fenomen. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara mest lämpliga som datainsamlingsmetod, detta för att komma fram till data som bäst besvarar studiens frågeställningar. Med tanke på att respondenterna var från olika företag, var det fördelaktigt för oss som intervjuare att vara flexibla med frågorna och komma fram med följdfrågor. Det fanns ändå behov av att ha en relevant struktur under intervjuerna, då intervjufrågorna ska vara kopplade till studiens teoretiska ramverk och därmed undvika att intervjuerna gick i irrelevanta riktningar. Metoden 12

20 möjliggjorde en uppnådd förståelse för hur svenska ekoturismföretag hanterar transportutmaningen. Intervjuerna genererade mer djupgående information genom att respondenterna, förutom att svara på de förutbestämda frågorna, gav uttömmande svar på följdfrågorna och därmed fick uppsatsförfattarna en fylligare samt ett djupare perspektiv på undersökningsämnet. Semistrukturerade intervjuer ledde till att även ta reda på varför respondenterna svarade som de gjorde, vilket ansågs betydande för denna studie. Uppsatsförfattarna vill påpeka att i studien har det dessutom insamlats data från andra forskare och författare i form av vetenskapliga artiklar och böcker. Bryman och Bell (2017) hävdar att denna typ av data är sekundärdata, vilket är av hög kvalité samt hjälper forskarna vid analys och jämförelser. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram via Södertörns Högskolas databas som kallas Söder Scholar samt via Googles databas Google Scholar Intervjuguide Intervjuguider är vanligt förekommande i semistrukturerade intervjuer och består av ett antal väsentliga frågor vilka är centrala under intervjun. Intervjuaren kan välja med vilken fråga hen vill börja med och strukturen är mindre viktig. Respondenterna ska kunna komma fram med sina perspektiv och det ska finnas flexibilitetsutrymme för följdfrågor, därmed ska frågorna vara relevanta och bra formulerade. (Bryman & Bell, 2017). Intervjuguiden baserades på centrala teman som studien ämnar undersöka. Därtill relaterades frågorna till hur ekoturismföretag planerar för ekoturism, deras syn på miljöpåverkan av transport till och inom destinationer, den förflutna och den framtida ekoturismen i relation med transport. Uppsatsförfattarna avgränsade antalet frågor som heller inte var strukturerade för att respondenterna skulle kunna tala fritt kring olika teman och för att det skulle finnas utrymme för följdfrågor. Intervjuguiden för intervjuer med svenska ekoturismföretag finns bifogat som bilaga Intervjuutförande Samtliga intervjuer genomfördes via IT-plattformen Zoom. Datum och tid fastställdes med respektive respondent via mejl. Därmed mejlades även intervjuteman i förväg för att respondenterna skulle få tid att förberedda sig för intervjuerna. Intervjun började med att respektive respondent tillfrågades om hen tillåter att intervjun spelas in och samtliga gav godkännande till inspelningen och att det hänvisas till deras namn och företag i denna uppsats. För att bättre lära känna respondenten inledes det med ett par frågor kopplade till respondentens position i organisationen. Uppsatsförfattarna vill påpeka att inga känslomässiga frågor förekom, som exempelvis handlar om religion, politik, lön och liknande, för att respektera GDPR-lagen. Efter inledningen fokuserades det på ekoturismföretagens planering för ekoturism, för att därefter smalna av området till att handla om företagens syn på miljöpåverkan av transport till och inom destinationerna. Intervjuaren inledde med frågor av öppen karakteristik för att möjliggöra för respondenten att tala fritt och sedan kom intervjuaren fram med följdfrågor. Under respektive intervju bockades de teman av som var tillräckligt diskuterade och det noterades vilka som var kvar. När uppfattningen var att samtliga teman var tillräckligt 13

21 diskuterade tillfrågades respektive respondent om hen hade någonting att tillägga och inspelningen stängdes av. Intervjuerna varade i genomsnitt 40 minuter, den kortaste intervjun var 34 minuter och den längsta var nästan 48 minuter lång. Efter respektive intervju skedde transkribering av det inspelade materialet. 3.3 Analysmetod Samtliga intervjuer har transkriberats ordagrant, vid behov spolades inspelningen tillbaka för att säkerställa vad som hade sagts, dock innehåller inte transkriberingar pauser. Uppsatsförfattarna anser att transkriberingen av intervjuerna har varit tidskrävande, men den har underlättat sammanställningen och jämförelsen av materialet. För att underlätta analysen men även redovisning av empiri bearbetades materialet med utgångspunkt i tre principer: kodning, tematisering och summering. Backman et al. (2012, s.315) lyfter fram dessa tre principer för analys av empirin och bedömer att detta bör göras för att bättre förstå och presentera data. Det handlar om en tematisk analys bestående av tre delar, vilket är väldigt lik en analysmetod som presenteras av Ahrne och Svensson (2011) men analysprocessen är snarlika och metoderna har samma ändamål. Uppsatsförfattarna började med att koda data till olika kategorier beroende på vilket tema det handlade om: Planering för ekoturism, Transport till destinationen, Transport inom destinationen, Miljöpåverkan och Förändringsmönster. För att förstå vilket tema det handlade om och därtill söka budskap i texten, utgick uppsatsförfattarna ifrån det hermeneutiska synsättet som beskrivs nedan. Med tanke på att transkriberingarna var omfattande hade varje kategori sin färg, vilket underlättade analysarbetet och resultatsammanställningen. Därefter fokuserade skribenterna på de olika teman där olika koder ska tillhöra, olika koder kombinerades och sattes under respektive tema. Genom att kombinera olika koder och söka relation mellan desamma underlättade det att summera och få en sammanhängande analys. 3.4 Epistemologiskt synsätt Epistemologiska synsättet talar om det vetenskapsfilosofiska synsättet som uppsatsförfattarna utgår ifrån i denna studie, det vill säga hur uppsatsförfattarna ser på kunskap i denna uppsats. Hermeneutiken kan förstås som ett verktyg, vilket hjälper till att lyfta fenomen och försöka begripa dess innebörd (Starrin & Svensson 1994, s.74). Tolkning i hermeneutiken betyder sökande av att tydliggöra något vilket inte är tydligt från början i det upplevda, samt sätta det i ett sammanhang. Från början var hermeneutik en metod för bibeltolkning, då det söktes budskap i bibeltexter medan idag används den för tolkning av alla typer av texter och inte minst tolkning av människans berättelser om sina erfarenheter (Stensmo 2002, s.110). Thomassen och Retzlaff (2007, s.185) hävdar att meningen i texten eller narrativ förstås av den förståelse som redan finns, denna förståelse utvecklas vid tolkning av texter eller andras erfarenheter. Det hermeneutiska synsättet anses vara lämplig för denna studie, eftersom syftet och frågeställningarna riktar sig mot att tolka och förstå hur svenska ekoturismföretag handskas med transportutmaningen. Som tidigare nämnt transkriberades samtliga intervjuer och med det hermeneutiska synsättet strävade uppsatsförfattarna efter att tolka och hitta budskap i 14

22 transkriberingarna. Med andra ord hermeneutik har även varit en till analysmetod som tillämpats i denna studie. Förförståelse kring studerande ämnet har byggts på tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar, vilket har varit till hjälp under samtliga intervjuer vid tolkandet och intervjuerna har därtill utvidgat förståelsen. 3.5 Ontologiska ståndpunkter Enligt Hyldgaard (2008, s.274) är ontologi en lärdom om verkligheten och hur den ser ut, vilket omfattar både hur människor uppfattar den samt verkligheten som sådan. Bryman och Bell (2017, s.53) lyfter fram två utmärkande synsätt som kommer från ontologi, dessa är konstruktivism och objektivism. Konstruktivism innebär att det är sociala aktörer som skapar sociala företeelser och dess mening, det vill säga att det handlar om en verklighet som påverkas och omskapas av sociala aktörer. Det objektivistiska synsättet går ut på att sociala företeelser är yttre faktorer och ligger utanför människans intellekt, vilket därmed inte går att påverka (Bryman & Bell 2017, s.53). Studiens syftets form orsakar att ett konstruktivistiskt synsätt appliceras i denna studie. Undersökningen vill svara på hur svenska ekoturismföretag handskas med transport utmaningen samt vilka förändringar som skett inom ekoturismföretagens transportplanering de senaste åren. Med tanke på att både ekoturismföretag och transport anses vara socialt konstruerade och påverkas av sociala aktörer, bedömer uppsatsförfattarna att konstruktivismen är lämplig för denna studie ur en ontologisk ståndpunkt. 3.6 Studiens kvalité Uppsatsförfattarna hade de fyra trovärdighetskriterierna som utgångspunkt, detta för bedömning av studiens kvalité. De fyra trovärdighetskriterierna är: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Tillförlitlighet handlar om hur troliga resultaten är, vilket kräver att forskningen utförs i enlighet med de regler som finns samt att forskarna ska rapportera resultaten till personer som är delaktiga i undersökningen (Bryman & Bell 2017, s.381). För att uppnå hög tillförlitlighet i denna studie ställdes följdfrågor till respondenterna för att göra en bedömning om deras tidigare svar hade uppfattats rätt. Därtill frågades respektive respondent vid slutet av intervjun om hen hade något att tillägga. Slutligen, för att bekräfta att tillförlitligheten är hög, fick respondenterna ta del av resultaten som presenterades i denna uppsats och har haft möjligheten att reflektera över om beskrivningarna stämmer överens med det som hade framkommit under intervjuerna. Överförbarhet talar om hur resultaten kan tillämpas i andra kontext, därmed behövs det att redogörelserna är detaljrika och utförliga för att andra forskare ska kunna bedöma om det som framkommit i en undersökning är möjligt att överföra i en annan (Lincoln & Guba 1985, s.316). Uppsatsförfattarna har i metodavsnittet noggrant beskrivit urvalet av respondenterna och genomförandet av undersökningen, därmed blir det tydligt för andra hur resultaten framkommit samt under vilka omständigheter. Överförbarheten i denna studie bör ses som hög, då det framförs uttömmande beskrivningar om hur respondenterna hade resonerat och besvarat intervjuteman. En hög pålitlighet gäller om likartade resultat skulle uppnås vid ett annat tillfälle, vilket innebär att forskarna säkerställer att det finns en fullständig och tillgänglig redogörelse av samtliga faser av forskningsprocessen 15

23 (Bryman & Bell 2017, s.382). Uppsatsförfattarna använde sig av relevanta teorier och forskningsmetoder vilka är tydligt beskrivna i respektive avsnitt, därmed blir det möjligt att med samma teorier och metoder vid ett annat tillfälle att försöka besvara samma frågeställningar och uppnå syftet. Samtliga intervjuer spelades in och därefter transkriberades dem, med detta minskade sannolikheten till en otydlig empiri och därtill blir pålitligheten relativt hög i denna studie. Konfirmering handlar om forskaren haft kontroll över sina värderingar och inte påverkat undersökningen på något avgörande sätt, det vill säga inte låta sina personliga värderingar påverka utförandet och slutsatserna från en undersökning (Bryman & Bell 2017, s.383). Uppsatsförfattarnas tidigare erfarenheter och värderingar har påverkat valet av forskningsämne, teorier, metod och slutsatser som framkommit utifrån resultatet. Författarna är medvetna om sin subjektivitet i denna studie, men enligt Bryman och Bell (2017, s.61) är det vanligt för kvalitativ forskning att forskarna under olika faser med dess subjektivitet påverkar forskningsprocessen. 3.7 Forskningsetik Uppsatsförfattarna har tagit hänsyn till forskningsetiken, då forskningskravet och individskyddskravet har respekterats. Forskningskravet handlar om att studien ska gynna fortsatt utveckling och förbättring till framtida forskning (Vetenskapsrådet, u.å.). Det innebär att studien ska vara av hög kvalitet och lyfta upp frågeområden som är av betydelse, både för samhället och ur ett individperspektiv. Vetenskapsrådet (u.å.) belyser om fyra grundläggande underområden för individskyddskravet, vilka ska skydda individer från psykisk skada, kränkning samt intrång i den personliga livssituationen: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. 1. Informationskravet: Undersökningens syfte och vilka moment som ingår i undersökningen ska vara tydliga för respondenterna. Redan vid första tillfället då respondenterna kontaktades via mejl informerades samtliga om vad undersökningen handlar om, dessutom påtalades det ytterligare om studiens olika moment under själva intervjuprocessen. 2. Samtyckeskravet: Innebär att respondenternas deltagande ska vara frivilligt och att de kan avbryta sitt deltagande när de vill samt om respondenterna är minderåriga behövs ett godkännande av vårdnadshavare. I denna undersökning efterfrågades ingen minderårig för intervju. Samtliga respondenter tillfrågades inför intervjun om de deltar frivilligt och informerades om att de kan avbryta intervjun när de vill under intervjuprocessen. 3. Konfidentialitetskravet: Handlar om att de insamlade uppgifterna ska bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt uppgifterna. De insamlade personuppgifterna är: för- och efternamn, vilket företag de arbetar i och respektive respondents mejladress. Med tanke på att denna information även finns på respektive företags internethemsida fanns det inget särskilt behov till förvaring av uppgifterna. 16