Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 28 maj 2014 kl Plats Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Ordförande Mats Abrahamsson Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 1 Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss KA 2014/ Inbjudan att underteckna avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland ** Motion - Subventionerat busskort till kommuninvånare 65 + och äldre Medborgarförslag om ledning vatten och avlopp till nya industriområdet U17 enligt ÖP 2010 Medborgarförslag - Rivning av gamla reningsverket och uppförande av ny toalettanläggning i Ulebergshamn Medborgarförslag om källsortering av matavfall i Sotenäs Medborgarförslag ang. sanering av eftersatt och kränkande miljö i direkt anslutning till Hunnebostrands skola KA 2014/179 KA 2013/356 KA 2014/6 KA 2013/746 KA 2013/748 KA 2014/122 Sandra Ylinenpää kl Björn Martinsson kl Björn Martinsson Björn Martinsson Björn Martinsson 8 Skatepark Kungshamn KA 2013/549 Björn Martinsson 9 Medborgarförslag Inrättande av gångfartsområde KA 2014/58 10 Politisk organisation KA 2014/ Ny organisation för besöksnäring KA 2013/550 Mats Ove Svensson kl Mångfalds- och jämställdhetsplan Mats Ove Svensson 13 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda PU 14 Partistöd PU 15 Meddelanden* 16 Redovisning av delegationsbeslut * 17 Förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Väst KA 2014/172 Nina Roos kl Information om biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter den 31 mars 2015 ** KA 2014/345 Nina Roos O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 1(3)

2 Kallelse Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 19 Äldres behov i centrum KA 2014/344 Nina Roos 20 Motion - för en kostnadsfri skola för att minska barnens utanförskap i skolan KA 2012/ Återrapportering till KS om besparingar 2 % år 2014 KA 2014/64 Jörgen Karlsson kl Delårsbokslut januari - mars 2014 KA 2014/306 Jörgen Karlsson 23 Budget 2015 KA 2014/212 Jörgen Karlsson kl Anvisningar för intern kontroll 2014 KA 2014/305 Jörgen Karlsson 25 Internkontrollplan för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet KA 2014/305 Jörgen Karlsson 26 Begäran om kommunal borgen - Utpost Hållö KA 2014/105 Jörgen Karlsson 27 Rambo Årsredovisning 2013 Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 28 Ändrad detaljplan för Smögens hamn KA 2014/ Symbios Center, förslag till ägardirektiv, aktieägaravtal, bolagsordning för ISYMBIOS AB Verkställande av option för Kungshamnsfiskarna, Guleskär Program Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän Blå ÖP Godkännande av granskningsutlåtande & godkännande av antagandehandling FÖP Åbyfjorden ** Information om processen kring en eventuell biogasanläggning i Sotenäs Anmälan till Tingsrätten om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 9 FB, handling utdelas på mötet Ansökan om permanent serveringstillstånd på Café Skafferiet i Kungshamn med tillhörande uteservering. KA 2013/660 KA 2011/457 KA 2013/72 KA 2009/290 KA 2014/371 KA 2014/35 Björn Martinsson kl Mats Ove Svensson Janette Beck kl Bengt Gustafsson kl Cecilia Lindsten kl Annika Westlund kl Torbjörn Ericson kl Ansökan om serveringstillstånd, Malmöns Brygga KA 2014/220 Torbjörn Ericson O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 2(3)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 37 Ansökan om serveringstillstånd, Smögens Kulinariska & Service AB, Citroner & Dill * Se pärm på sammanträdet **Digitala handlingar, hämtas på hemsidan KA 2014/249 Torbjörn Ericson **Digital remiss, kopiera och öppna länkarna i en webbläsare; Jämställt Västra Götaland pdf ** FÖP Åbyfjorden, digitala handlingar se Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Kompletta handlingar i pappersformat finns hos kommunalråd, oppositionsråd och på kansliet Skickas till: Sandra Ylinenpää Jörgen Karlsson Cecilia Lindsten Björn Martinsson Janette Beck Annika Westlund Nina Roos Bengt Gustavsson Torbjörn Ericson O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 3(3)

4

5 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA Sida 1 Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss Sammanfattning Kommunerna Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Tanum och Strömstad, som delar en kuststräcka som till stora delar är utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter, har utarbetat en gemensam delregional oljeskyddsplan. Målsättningen med planen är att kommunerna ska ha beredskap och förmåga att bekämpa den olja som eventuellt når land eller är på väg mot land. Den delregionala oljeskyddsplanen är utarbetad av en arbetsgrupp bestående av säkerhetssamordnare och räddningstjänstpersonal i nära samarbete med representanter från berörda förvaltningar och myndigheter. Remissinstanser har bland annat varit Länsstyrelsen, Kustbevakningen, MSB, Polismyndigheten i Västra Götaland, Sjöfartsverket samt Hav- och Vattenmyndigheten. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna den delregionala oljeskyddsplanen Beslutet skickas till Miljö- och Säkerhetssamordnaren Munkedals kommun Lysekils kommun Strömstads kommun Tanums kommun Uddevalla kommun Sandra Ylinenpää Mats Ove Svensson Miljö- och Säkerhetssamordnare Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Uddevalla-Lysekil-Munkedal-Sotenäs-Tanum-Strömstad Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss Sotenäs kommun Förebyggande-Ledning-Samverkan-Räddningsinsats-Sanering Antagen i fullmäktige

7 2

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Norra Bohuslän i samverkan Distribution Förkortningar Revidering 6_Toc Referensmaterial Bistånd till andra kommuner Svensk lagstiftning av betydelse för det marina oljeskadeskyddet Ansvarsområden och ansvariga myndigheter/aktörer Riskbild och dimensionerande skadefall Kommunernas ansvar Förutsättningar för kommunerna i norra Bohuslän Inventerade vrak Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys Riskområden på Västkusten Dimensionerande skadefall 9 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFAS Förebyggande verksamhet/val av metodik Operativt oljeskadeskydd till sjöss och på land Prioritering/metodval för oljebekämpning till sjöss Normativt inriktningsbeslut för räddningschef vid större oljeutsläpp Minneslista för stabschef Exempel på organisering av stab Stabens uppgifter Information/massmedia Miljö- och hälsoskydd/räddningsinsats Minneslista för RCB Minneslista för skadeplatschef med fältstab Fältstabens uppgifter Markägarsammanträde 17 3 SANERINGSFAS Saneringsorganisationens uppgifter Minneslista för saneringsledare med fältstab Fältstabens uppgifter Miljö- och hälsoskydd vid saneringsfas Information/massmedia 19 3

9 KOMMUNSPECIFIK BILAGEDEL 21 Bilaga 1 - Organisation och ansvarsfördelning i Sotenäs kommun 22 Bilaga 2 - Resurs- och kontaktlista vid oljeutsläpp 24 Bilaga Räddningstjänstens materiel i Sotenäs kommun 26 Bilaga 3 - Skyddsvärda prioriterade områden 27 Bilaga 4 - Kommunalt vatten 29 4

10 1 INLEDNING 1.1 Norra Bohuslän i samverkan Syftet med denna plan är att ange en tydlig inriktning för förebyggande verksamhet, planering och hantering av eventuella större oljeutsläpp i skärgården. Oljeskyddsplanen avser kommunerna i norra Bohuslän, närmare bestämt Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Uddevalla. I det förebyggande arbetet har kommunerna ett ansvar att sprida råd och information om risker till allmänheten. Information förmedlas därför bl.a. på webbsidan och spridning till aktörer inom besöksnäringen i kommunen i samband med att ett påslag av olja eller andra kemikalier hotar skärgården. Kommunerna i norra Bohuslän har en kuststräcka som till stora delar är utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. En stor del av Tanums och Strömstads kommuners skärgård ingår i Kosterhavets Nationalpark. Andra skyddsvärda områden är t ex Åbyfjorden, Gullmarn och Hafstensfjorden i söder. Ett utsläpp skulle leda till stora konsekvenser på naturmiljön genom att växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbotten förstörs. Syftet med att upprätta en kommunal oljeskyddsplan är att stärka kommunernas beredskap inför och vid en olycka. Målsättningen är att kommunerna ska ha beredskap och förmåga att bekämpa den olja som kommer i land från ett utsläpp och för att minimera ekologiska och socioekonomiska följder, inte minst för besöksnäringen. Framtagandet av oljeskyddsplanen har letts av en arbetsgrupp med säkerhetssamordnare och räddningstjänstpersonal i nära samarbete med representanter från berörda förvaltningar och myndigheter. För att skapa en användarvänlig och väl förankrad oljeskyddsplan har målsättningen varit att engagera de personer som i första hand blir berörda av den. Detta har skett genom att identifiera olika resurser inom kommunernas ordinarie verksamhet. ARBETSGRUPPEN Peter Birgersson Dafteryd Peter Berborn Christer Ökvist Strömstad Tanum Munkedal/Lysekil Mikael Gard Uddevalla Sandra Ylinenpää Sotenäs 5

11 1.1.1 Distribution Planen distribueras för verkställighet och kännedom till följande verksamheter. Kommunerna Uddevalla, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad. Kustbevakningen. Länsstyrelsen Västra Götaland, inklusive Kosterhavets Nationalpark. Försvarsmakten. SOS Alarm Göteborg. MSB. IUA Östfold Förkortningar Följande förkortningar är vedertagna och används i planen. RL LKC LSO RCB MSB GIS RC TiB RIB FRG HaV SSRS REK KFV Räddningsledare Polisens länskommunikationscentral, Göteborg Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Räddningschef i beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Geografiskt informationssystem Räddningscentral Tjänsteman i beredskap MSB:s integrerade beslutsstöd Frivilliga resursgruppen Havs- och Vattenmyndigheten Svenska sjöräddningssällskapet Rekognosering Katastrofhjälp för fåglar och vilt Revidering För att garantera en oljeskyddsberedskap med korrekta och uppdaterade uppgifter är det viktigt med kontinuerlig revidering av norra Bohusläns oljeskyddsplan samt den av MSB tilldelade oljeskyddspärmen. Säkerhetssamordnaren eller annan utsedd person i respektive kommun har i dialog med samverkansgruppen/arbetsgruppen ansvaret för att revideringen och översynen genomförs minst en gång per mandatperiod. Revideringen ska omfatta en översikt av Oljeskyddsplanens aktualitet. Organisationsplanen. De inledande åtgärderna. MSB:s oljeskyddspärm. Eventuell medverkan av frivilliga resurser Referensmaterial Räddningsverket/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en oljeskyddspärm innehållande allmän information relaterad till en oljeolycka och skall ses som ett komplement till kommunernas oljeskyddsplan. Oljeskyddspärmen finns tillgänglig hos räddningstjänsterna samt hos miljö- och hälsoskyddsavdelningarna. 6

12 1.1.5 Bistånd till andra kommuner Varje kommun ska på begäran i möjligaste mån bistå annan kommun med hanteringen av ett oljeutsläpp. 1.2 Svensk lagstiftning av betydelse för det marina oljeskadeskyddet Enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, 4 kap 5 har kommunen ansvaret för räddningstjänst i vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar som inte är statligt vatten. Ansvaret för sanering av oljeskador är författningsmässigt oreglerat, vilket innebär att den kommunala beredskapsplaneringen för oljeskydd formellt enbart omfattar räddningstjänst. Praxis är dock att kommunen också ansvarar för saneringen inom sitt geografiska område. När en olycka i skärgården inträffar är normalt Kustbevakningen den myndighet som är först på plats och har ansvaret för att minska konsekvenserna. Första prioritet är därför att begränsa utsläppet och ta upp delar av den olja som läckt ut samt minimera risken för fortsatt läckage. Olja som hotar stränder betraktas normalt som räddningstjänst. När oljan nått land och inte längre förväntas spridas ytterligare övergår arbetet till sanering. Tillämpbar lagstiftning Lag om kontinentalsockeln (1966:314). Lag om ersättning från Internationella oljeskadefonden (2005:253). Lag om åtgärd mot förorening från fartyg (1980:424; ändrad genom bl a 2001:1292 och 2002:874). Förordningen om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:789; ändrad genom 2001:1292 och 2002:734). Lag om transport av farligt gods (2006:263). Sjötrafikförordningen (1986:300). Lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778). Förordningen om skydd mot olyckor (FSO 2003:789). Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Fartygssäkerhetslag (2003:364). Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Lag om Sveriges ekonomiska zon (1992:1140; ändrad genom bl a 1993:789, 1996:530 och 1998:847). Sjölag (1994:1009). Miljöbalk (1998:808). Avfallsförordningen (2011:927). Förordning till skydd mot oljeskador till sjöss Bunkerförordningen (2013:540). 1.3 Ansvarsområden och ansvariga myndigheter/aktörer MSB bistår vid behov med personal och material från de fem regionala oljeskyddsförråden (Vänersborg, Karlskrona, Visby, Botkyrka och Umeå). MSB prövar kommunernas ansökningar gällande ersättning för kostnader i samband med olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsinsatserna enligt FSO (2003:789). Kustbevakningen skall inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon svara för räddningstjänst när olja eller andra skadliga ämnen kommit ut i vattnet. I uppdraget ingår att ansvara för provtagning och analys av utsläppt olja för att kunna bestämma ursprung, egenskaper samt eventuell effekt på miljön. 7

13 Transportstyrelsen har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ansvarar bland annat för havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering. Myndigheten har det övergripande ansvaret bedömning av miljöpåverkan till följd av oljeolycka. Oljejouren har avtal med HaV innebärande upprätthållande av en oljejour där kommuner m fl kan få råd om sanering av olja. Oljejouren bistår med expertstöd åt HaV och andra myndigheter vid olyckor med utsläpp av olja och kemikalier till sjöss och i inlandsvatten. Länsstyrelsen får enligt FSO 4 kap & 8 och genom sitt områdesansvar av regeringen föreskrivas, eller i särskilda fall överta ansvaret för kommunal räddningstjänst inom en eller flera kommuner. Det kan ske vid exempelvis stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna då även omfattar statlig räddningstjänst skall Länsstyrelsen svara för att insatserna samordnas. Länsstyrelsen kan ge råd och stöd till kommunerna utifrån sina ordinarie sakområden, till exempel underlag för prioriteringar rörande kustavsnitt och skyddsvärda områden. Länsstyrelsen ska också verka för att nödvändig samordning sker framförallt när flera kommuner är berörda och när resurskonkurrens kan uppstår. Länsstyrelsen har en Tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås via SOS Alarm - 24 timmar om dygnet - året runt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar sedan 2009 för förvaltning av Digital Miljöatlas, som bl a ger information om områden längs kusten som är extra känsliga för oljeutsläpp. Miljöatlas innehåller också information om strandtyper och förslag på lämpliga saneringsmetoder för de olika områdena. Länets oljeresurspool utgörs av ett antal tjänstemän från räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, säkerhetssamordnare samt informatörer som genomgått MSB:s oljeskyddsutbildningar. Dessa kan rekvireras via Länsstyrelsens TiB-funktion. 1.4 Riskbild och dimensionerande skadefall Kommunernas ansvar Vid ett oljeutsläpp ansvarar kommunerna för hantering av oljan då den når land. Oljan som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst, då händelsen kräver ett snabbt ingripande. Kommunens räddningstjänst svarar för bekämpning i strandzonen och i hamnar. När oljan nått stranden och skadan inte kan förvärras är det inte räddningstjänst utan sanering - Kommunen svarar enligt gällande praxis för sanering av stränder efter ett miljöfarligt utsläpp. För kommunala räddningstjänstinsatser och även för saneringsinsatser orsakade av oljeutsläpp eller utflöde av andra skadliga ämnen i vatten har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp, (f n 0,5 b b) om utflödet har skett utanför kommunalt vatten, inom Kustbevakningens ansvarsområde. (LSO 7 kap. 2 och 3 samt FSO 7 kap. 1 och 2 ) Förutsättningar för kommunerna i norra Bohuslän I regionen förekommer i huvudsak färjetrafik och tankbåtstrafik till och från de större hamnarna där lastning och lossning genomförs. Riskerna är i första hand brand/explosion, grundstötning och kollisioner. Övriga faktorer som ökar risken är: Starka vindar, främst från sydväst vid lågtryck. Starka strömmar, (Jutiska- och Baltiska strömmen). Fartygstrafiken i Skagerrak, främst till och från Oslofjorden och Brofjorden. 8

14 Utanför Bohus-Malmön finns det ett flertal ankringsplatser i nära anslutning till Brofjorden och Åbyfjorden för fartyg i väntan på att komma in till råolje- eller produkthamnen på Preemraff Lysekil. Två ankringsplatser finns även placerade inne i Åbyfjorden (Natura 2000-område), samt ankringsplatsen i Byfjorden utanför Uddevalla hamn. Olyckor vid offshoreverksamhet i Nordsjön. Terrorhandlingar. Större mängd korsande färjetrafik i Oslofjordens mynning samt tankbåtstrafiken till Brofjorden Inventerade vrak Sjöfartsverket har inventerat omfattningen av sjunkna fartyg längs kusterna. Det är idag oklart hur de kontinuerliga utsläppen påverkar den marina miljön. Staten planerar för närvarande inga aktiva åtgärder för att sanera de fartygsvrak som bedöms innehålla olja. Kustbevakningen flyger varje vecka efter kusten och undersöker de positioner där vraken ligger. Om olja upptäcks agerar kustbevakningen. I kustvattnet längs norra Bohuslän finns framför allt två fartygsvrak som bedöms kunna leda till större oljepåslag Skytteren utanför Måseskär och Langeland utanför Resö. Langeland bedöms särskilt problematisk eftersom hon ligger i Kosterhavets Nationalpark och relativt nära land. Med hänsyn till den känsliga miljön i Nationalparken bör det förhandlas fram garantier för statligt saneringsbidrag i det fall Langeland går läck. Samtidigt bör en plan med saneringsåtgärder och kostnadsberäkningar tas fram för de båda förlista fartygen Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys visar på följande riskbild för Västerhavet och kusten utanför norra Bohuslän. Västerhavet är ett relativt smalt vattenområde. De stora fartygsstråken passerar mindre än 20 nautiska mil från kusten. Flera fartygsstråk går från 5 till 40 nautiska mil in i skärgården. Närheten till land gör att ett eventuellt oljepåsläpp kan ske snabbt. Västerhavet är det mest artrika vattenområdet längs Sveriges kuster. Kosterhavets Nationalpark. På grund av besöksnäringen är Bohuskusten känslig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Riskområden på Västkusten Följande områden på Västkusten bedöms vara särskilt utsatta för risk för oljepåslag. Route T till och från Östersjön. Toppning av last/läktring på Hertas Flak eller Fredrikshavns bukten. Göteborgs hamn (Preemraff Göteborg m fl) med fem nautiska mil farled i trång skärgård. Stenungsund/Uddevalla med mycket trång farled i skärgård upp till 36 nautiska mil. Trafiken till och från Preemraff Lysekil (Brofjorden) Dimensionerande skadefall Räddningstjänstens planering är inriktat mot att förebygga och hantera större oljeutsläpp under följande förhållanden. 9

15 Utsläpp i komplicerad miljö: kvarliggande olja efter kraftiga vindförhållanden, extremt högt vattenstånd, svårframkomliga områden. Större geografisk utbredning. Längre varaktighet, en eller flera veckor. Resurskrävande. Hot om sekundära skador eller påverkan (bebyggelse, miljö, kulturvärden och socioekonomiska värden). 10

16 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFAS 2.1 Förebyggande verksamhet/val av metodik Operativt oljeskadeskydd till sjöss och på land Generellt gäller att ju tidigare och kraftfullare insatser som kan sättas in mot oljeutsläpp desto större är chansen att bekämpningen blir framgångsrik. I första hand vidtas åtgärder ombord på olycksfartyget för att förhindra eller i möjligaste mån begränsa ett utsläpp. Sådana åtgärder omfattar bl a ompumpning av olja ombord från skadade till oskadade tankar, trimning (vattenpumpning mellan tankar), läktring av olja från det skadade fartyget till ett annat fartyg samt tätning av skadade tankar. I andra hand vidtas åtgärder för att begränsa spridningen av den olja som kommit ut i vattnet. Detta görs genom att oljan omges med länsor (inlänsning), därefter påbörjas arbetet med att ta upp oljan ur vattnet. I tredje hand inriktas arbetet på att ta upp mesta möjliga volym ur vattnet. Samtidigt vidtas åtgärder för att förhindra olja förs in i strandzonen, sprids och når särskilt känsliga områden, samt att oljan sprider sig längs stränderna och drabbar ytterligare områden. Digital Miljöatlas är ett första verktyg för prioritering av skyddsvärda, samt eventuella vikar som kan offras Prioritering/metodval för oljebekämpning vid påslag Möjligheterna att framgångsrikt bekämpa ett oljeutsläpp till sjöss beror till största delen på vilka fysikaliska och kemiska egenskaper oljan har, hur snabbt bekämpningsinsatsen kan påbörjas och resurser byggs upp, tillgång till lämplig utrustning och metoder, personalens utbildning och träning samt väderförhållandena på platsen. Valet av metod bör ske i samråd med MSB, Länsstyrelsen samt HaV:s oljejour. Faktorer vid val av metod för att sanera olja i strandzonen. Vattenstånd. Typ av strand eller kust. Hur viktig och intressant är stranden från ekologisk respektive socioekonomisk synpunkt? Vilken volym handlar det om? Hur djupt har oljan spridit sig i strandmaterialet? Vilken typ av produkt är det och vilken form och tillstånd befinner den sig i? Vilka möjligheter finns det att transportera utrustning till området? Vilka yttre förhållanden vågor, strömmar, väderlek råder i området? Hur stora skador har det blivit på stranden? Exempel på metod. Naturlig återhämtning - Om området är svårtillgängligt och/eller vanliga saneringsmetoder är kan orsaka mer skada än nytta kan oljan lämnas orörd. Mekanisk upptagning. Strandtvättning - Vatten av olika temperatur (ej hetvatten) och tryck eller blästring med sand. 11

17 2.2 Normativt inriktningsbeslut för räddningschef Med normativt inriktningsbeslut menas räddningschefs övergripande beslut för inledande insatser och minimiberedskap. Följande moment skall beaktas. Säkerheten för egen personal - Säkerheten skall alltid prioriteras. Taktiken skall anpassas mot bakgrund av riskbilden. Säkerhet och försiktighet går alltid före verkan. Ekologiska och socioekonomiska värden - För att tillvarata dessa krävs en insatsprioritering. Åtgärder avseende djur - Samverkan skall ske med Länsstyrelsens naturvårdsenhet samt HaV. Kontakt tas med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar. Kraftsamling av resurser - Resurserna skall dimensioneras i syfte att skapa lokal överlägsenhet, särskilt ifråga om förebyggande åtgärder om möjligt innan utsläppet når kustlinjen. Vid behov går begäran om militär räddningshjälp med stöd av LSO 6 kap 7, direkt till Försvarsmakten. Moduler ur MSB:s oljeskyddsförråd skall användas vid större utsläpp. Uthållig ledning skall etableras på två nivåer - Räddningsledaren ute på skadeplats skall tidigt förses med resurser till en fältstab. Ledningscontainer från räddningstjänsten i Munkedal rekvireras. Räddningschef i beredskap med stab för systemledning skall aktiveras i Rc. Samverkan med media, kommunledning och Länsstyrelsen - Samarbetet med media avser råd, information och varning till allmänheten. RCB ansvarar för att samverkan sker med kommunledning och förvaltningar. Länsstyrelsen, grannkommuner och MSB skall hållas underrättade om läget vid större oljeutsläpp. Inbjudan av berörda aktörer kan göras via MSB. Samverkan med markägare, försäkringsbolag samt restvärdesledare - Markägarmöten skall ske tidigt vid räddningsinsats samt i samband med avslutning och överlämning av ansvaret från räddningstjänsten till markägare. Arbetet skall dokumenteras - Avser bland annat insatta resurser, eventuella frivilliga, utrustning, händelseförlopp, vidtagna åtgärder som underlag för analyser och ekonomisk redovisning efter insatser. 2.3 Minneslista för stabschef Ledningsplats upprättas i respektive brandstations räddningscentral. En stab inrättas på uppdrag av Räddningschef i beredskap. Stabens har följande uppdrag. Skall vara fullt utbyggd senast dygnet efter aktivering. Skall stödja systemledning av hela verksamheten med perspektiv 1-4 dygn framåt. Skall hantera flera samtidiga räddningsinsatser, kommunens beredskap och samverkan. Skall vid behov också stödja kommunledningen bland annat med analysarbete, lägesuppföljning och samverkan. Skall vid behov avdela samverkansbefäl från räddningstjänsten till kommunledningen. 12

18 Räddningschef eller RCB svarar för diskussioner med Länsstyrelsen om eventuellt övertagande av ansvar för räddningstjänst. Befattning Bemanning Bemanning inledningsvis fullt utbyggd Stabschef 1 1 Analys, uppföljning, samverkan (=stabschefen) 1-2 (miljöexpertis) Logistik Information, mediaservice Stöd och personalvård - 1 Dokumentation och samband 1 (radiooprc, ass) 1-2 Ledning FRG 1 1 Externa samverkansrepresentanter Koordinator för helikopterverksamhet (Försvarsmakten) Länsstyrelsen Ev Kustbevakningen Ev Miljö & Hälsa Ev Nationalparken Ev övriga förvaltningar Ev Oljejouren Ev MSB Ev norsk myndighet 2.4 Exempel på organisering av stab 2.5 Stabens uppgifter Analys, uppföljning och samverkan Följa upp läget ute på skadeplatserna. Ta fram förslag till inriktningsbeslut till Räddningschefen. Prognoser, riskbedömningar och omfall. Bevaka uthållighet och avlösning av räddningsledare. Samverka med berörd kommunledning och Länsstyrelsen. Samverka med markägare och experter på natur- och miljövård. Logistik på lång sikt Dokumentera och skapa räddningsresurser. Initiera helikopterresurser. Begära resurser från Försvarsmakten vid behov enligt LSO. Samverka med eventuell Frivillig Resursgrupp, FRG. Planera avlösningar av räddningsenheter. Bevaka att insatta räddningsenheter får mat, dryck och utrustning. Förbered för övergång till saneringsfas. Information, mediaservice Aktiv information och råd till allmänheten via media: lokalradio, lokalpress. Lägesrapporter till Länsstyrelsen och kommunledningen; intern information. Service till media. Stöd och personalvård Organisera återhämtning och personalvård. 13

19 Samverka med kommunen om stöd till drabbade enskilda privatpersoner. Bevaka att sjukvårdsresurser är tillgängliga. Dokumentation och samband Omhänderta bildöverföring från skadeområde. Dokumentera beslut, åtgärder, inskrivning av frivilliga, ingrepp i annans rätt i samverkan med RL. IT-stöd, lägeskartor, flygfoton, Internet. Radiopassning, telefonpassning. Dokumentera underlag för ekonomisk redovisning efter insatser. Foton och positioner (GPS) tas för omfattning och användning vid uppföljning av miljöeffekter. Lägesbilder och åtgärder skall dokumenteras. Dokumentationen utgör underlag för MSB:s bedömning av ekonomisk ersättning för kommunens kostnader gällande räddningstjänst och sanering vid ett oljeutsläpp. 2.6 Information/massmedia Informationsansvarig skall Svara för den externa informationen till massmedia och allmänheten. Svara för att den externa informationen publiceras på kommunens webbsida. Svara för att den interna informationen publiceras på kommunens intranät. Vid behov hjälpa till med informationen till andra myndigheter. Svara för planeringen av eventuella studiebesök. Samordna information med andra aktörer. Informationsmaterial Innan information till massmedia tas kontakt med bl a Kustbevakningen om följande frågor. Kvantitet utläckt olja. Egenskaper hos utläckt olja. Plats för utsläpp. Utredningar. Vindriktning, vindstyrka. Skadade land- och vattenområden. Typ av skador. Oljeskadade fåglar. Pågående och planerade åtgärder. Prognos. Övrigt som kan vara av intresse. Media Pressmeddelande sänds ut i enlighet med respektive kommuns informationsplan/-policy. Syftet är först och främst att få ut råd och information kring händelsen till allmänheten i området. Informationsmöten Vid behov kan information spridas genom möten med olika organisationer i drabbade områden, till exempel samhällsföreningar. 14

20 2.7 Miljö- och hälsoskydd/räddningsinsats Miljö- och hälsoskyddsverksamheten från berörd kommun ansvarar för följande åtgärder under en räddningsinsats vid oljepåslag. Bistå räddningstjänsten med information och stöd för prioriteringar rörande naturvärden som berörs eller riskerar att beröras av oljepåslag. Digital Miljöatlas och Sea Track Web kan användas för uppdatering. Upprätta och hålla kontakt med HaV:s oljejour. Ha tillsynsansvar rörande miljöfarlig verksamhet som t ex hantering av miljöfarligt avfall. Upprätta kontakt med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar. Eventuell medverkan i stabsarbete och massmediakontakter. Strandinventering i ett tidigt skede. Fotodokumentation samt GPS-positionering för uppföljning av effekter. Insamling av biologiskt material. 2.8 Minneslista för RCB Kontakta Kustbevakningen för informationsutbyte och lägesrapport samt prognoser. Vid stort oljepåslag kan det vara Länsstyrelsen som samordnar kontakten med Kustbevakningen. Kraftsamla resurser i ett tidigt skede, även på vaga indikationer, informera regionsbefälet 1. Gör avstämning med TiB Länsstyrelsen. Begär resurser från MSB:s oljeskyddsförråd via TiB MSB. Efter bedömning, begär understöd från andra kommuner. Begär upp helikopter för rek/transportinsats. Kalla in radiooperatörer till Rc. Larma Stabschef och initiera stab i Rc. Förbered kontakt med bl a Kustbevakningen, Västkuststiftelsen, Länsstyrelsen, MSB, HaV/Oljejouren, miljö- och Hälsoskyddsavdelningen samt tekniska förvaltningen för eventuell medverkan. Förstärk RL/skadeplatschef/saneringsledare med fältstab. Larma ut lämplig personal som fältstab. Begär vid behov ledningscontainer från Munkedal via SOS. Förbered kontakt med Kustbevakningen Starta upp stabsarbetet i Rc så fort personalen anländer Följ det normativa inriktningsbeslutet för större oljeutsläpp Låt radiooperatörerna sköta sambandet Dokumentera order och åtgärder Påminn skadeplatschef om tidig samverkan med markägare Begär utförlig väderprognos från SMHI. 2.9 Minneslista för skadeplatschef med fältstab Genomför strandinventering i drabbade områden, med fokus på prioriterade områden, se insatskort i Digital Miljöatlas. Använd inventeringsprotokoll. Se bilaga. 1 Regionsbefälet är en funktion i Norra Bohuslän som bakats in i rollen Räddningschef i beredskap för Uddevalla kommun. Tanken är att detta befäl ska involveras i räddningsinsats då det föreligger behov av resursutnyttjande över kommungränser. Denna organisation som kan initieras benämns Ledningsstöd Norra Bohuslän. Regionsbefälet utgör vid stora insatser, såsom omfattande oljepåslag, en normativ och strategisk avlastning för Räddningschef i beredskap i berörd kommun. 15

21 Fastställ åtgärder enligt MSB:s saneringsmanual samt Oljejouren. Avdela ansvarig personal för förande av dagbok/loggar i WIS och LUPP. Likaså för utförda åtgärder mot Digital Miljöatlas och sammanställning av åtgärdsdokument förda av respektive arbetsledare. Se bilaga. Inventera vilken personal, utrustning samt transportmedel som finns tilldelade. Organisation och plats för sanering. Uppmärksamma ansvaret för arbetsmiljön med hänsyn till rådande omständigheter. Kontrollera spridningsprognoser från Sea Track Web via KBV/MSB samt aktuella väderprognoser. Observera att säkerhet går alltid före verkan. Ordna ledningsplats i bygdegård, församlingshem, skola, ledningscontainer. Ledningsplatsen bör ligga en bit bort ifrån skadeområdet. Ordna brytpunkt vid större öppen plats med tillfartsvägar från flera håll. Val av hamn för omlastning från sjötransport till landtransport. För transport av avfall inklusive farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 avfallsförordningen (2001:1063). Utse ansvarig för logistikplaneringen i samband med ett utsläpp. Utse lämplig plats för omlastning av ihopsamlat material. Välj plats för mellanlagring av oljerester och oljehaltiga massor. Mellanlagret bör kunna tas i drift inom 1 dygn efter larm. Varaktigheten kan beräknas till 2-12 månader beroende på omfattning. Överföring, insamling samt transport och lagring av oljehaltigt avfall är viktiga steg under bekämpning och sanering. Hela hanteringskedjan, från lossning via transport och mellanlagring till det slutliga omhändertagandet av den olja som tagits upp ur vattnet eller från stränderna, måste fungera effektivt och smidigt. Därför är det viktigt att planera för att kunna ta hand om de stora volymer oljerester av varierande renhet och med olika egenskaper som det ofta är frågan om. Om lagringen sker på annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälning eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken 9 kap. Det bedöms i planeringsläget inte möjligt att göra de investeringar som krävs för att kunna söka ett tillstånd för en permanent lösning. Vid en händelse som kan kräva mellanlagring skall därför kontakt tas med Länsstyrelsen skyndsamt för att få de tillstånd som krävs för en tillfällig mellanlagring. Avfallshanteringsföretag kan anlitas för att ansvara för avfallshanteringen, till exempel utse mellanlagringsplatser samt ansvara för deponi av uppsamlad olja. Expertis för hantering av stora volymer av avfall finns att tillgå i kommunen samt i samt i regel i avfallshanteringsföretagens organisation. Se resursförteckning. Tillfällig förvaring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering kan betraktas som omlastning och det ställs då inte krav på anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken. För att undvika spridning till omgivningen bör lagringen ske i täta containrar på tätt underlag Fältstabens uppgifter Fältstaben skall stödja skadeplatschefen/saneringsledaren. 1-2 personer utses omgående och förstärks vid behov. Fältstaben utför följande uppgifter. Dokumentera skadan innan insatsen påbörjas. Fotografering och GPS-positionering. Lägesrapporter, prognoser och resursbeställningar till RCB/stab. 16

22 Bedömer risker i skadeområdet. Behov att evakuera boende? Samverkar tidigt med markägare. Avlastar skadeplatschefen med radiokommunikation och dokumentation. Understöder informationsansvarig att lämna service till media på platsen. Ansvarar för logistik, underhåll och dokumentation av utplacerad utrustning. Underhåll, sjukvård och bevakad materieldepå Utspisning genom eventuell FRG eller Försvarsmakten. Sjukvård genom ambulans eventuell FRG eller Försvarsmakten. Materieldepå inrättas och placeras i närheten av ledningsplatsen. Utrustning ägarmärks. Materialdepån skall bevakas/bemannas och i anslutning till materieldepån skall möjligheter till rengöring, återställning av materiel finnas. Helikopterlandningsplats ordnas på ca meters avstånd från ledningsplatsen ur buller- och säkerhetssynpunkt. Inskrivning av eventuella frivilliga skall noggrant dokumenteras. Använd särskild blankett. Utan inskrivning får frivilliga ej sättas in i räddningsinsats. Vid avslutande av räddningsinsats skall RCB och räddningsledaren samråda om tidpunkt och överlämnande till objektsägaren. Markägarmöte skall genomföras om det finns drabbade markägare utöver stat och kommun. Se minneslista för markägarmöte. Vid uppstart bör avtal tecknas om leverans av utrustning, drivmedel, mat m m Markägarsammanträde Mötet initieras av RCB och genomförs tidigt vid räddningsinsats samt vid avslutande av räddningsinsats. Lämplig lokal är bygdegård, församlingshem eller brandstation. Deltagare Representanter för räddningstjänsten Representant för kommunledningen Markägare Försäkringsbolag Dagordning 1. Mötets syfte. 2. Presentation av deltagarna. 3. Händelseutveckling i stort (karta). 4. Media och informationsarbetet. 5. Resurser i insatsen. 6. Kommunens ansvar. 7. Den enskildes/markägarens ansvar efter avslutad räddningsinsats. 8. Kommunens kostnader, statens ersättning, markägarens försäkringsfrågor. 9. Övriga frågor. 17

23 3 SANERINGSFAS 3.1 Saneringsorganisationens uppgifter Sanering av olja från naturområden, badstränder, hamnar m.m. Kontakt med organisation för sanering av vilt/fågel. Rengöring av personal och utrustning. Arbetsmiljöfrågor för saneringspersonal. Hantering av oljerester och oljehaltigt material. Upprättande av plats/platser för omlastning av olja i hamn eller annan lämplig plats. Dokumentation av saneringsarbete och kostnader. Medverkan i massmediakontakter. Inventering av området in sanering påbörjas. Eventuell samordning med pågående räddningsinsats Innan sanering påbörjas skall samråd ske med kommunens miljöansvarige. 3.2 Minneslista för saneringsledare med fältstab Observera att säkerhet går alltid före verkan. Genomför strandinventering i drabbade områden, med fokus på de prioriterade områden, se insatskort i Digital Miljöatlas. Använd inventeringsprotokoll. Se bilaga. Fastställ saneringsåtgärder enligt MSB:s saneringsmanual. Fastställ samstämmig nivå för saneringsmetod. Samråd med Oljejouren. Avdela ansvarig personal för förande av dagbok, loggar samt utförda åtgärder i Miljöatlas. Sammanställning av förda åtgärdsdokument förda av respektive arbetsledare. Se bilaga. Inventera vilken personal, utrustning samt transportmedel som finns tilldelade. Organisation och plats för sanering. Uppmärksamma ansvaret för arbetsmiljön med hänsyn till rådande omständigheter. Ordna plats och organisation för sanering av personal och utrustning Kontrollera spridningsprognoser från Seatrackweb samt aktuella väderprognoser. Upprätta kontakt med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar Ordna ledningsplats i bygdegård, församlingshem, skola, ledningscontainer. Ledningsplatsen bör ligga en bit bort ifrån skadeområdet. Ordna brytpunkt 2 vid större öppen plats med tillfartsvägar från flera håll. Välj av hamn för omlastning från sjötransport till landtransport För transport av avfall inklusive farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 avfallsförordningen (2001:1063). Utse ansvarig för logistikplaneringen i samband med ett utsläpp. Utse lämplig plats för omlastning av ihopsamlat material. Välj plats för mellanlagring av oljerester och oljehaltiga massor. Mellanlagret bör kunna tas i drift inom 1 dygn efter larm. Varaktigheten kan beräknas till 2-12 månader beroende på omfattning. Överföring, insamling samt transport och lagring av oljehaltigt avfall är viktiga steg under bekämpning och sanering. Hela hanteringskedjan, från lossning via 2 "Brytpunkt används generellt då många enheter larmas till en räddningsinsats/olycka. Utses i allmänhet av räddningsledaren. Denna geografiska definierade plats skall ha goda tillfartsmöjligheter och ligga skyddad från fara, exempelvis drivande rökgaser, allmänhet eller tät trafik. Till denna plats dirigeras enheter i avvaktan på insats. Ibland svarar ett brytpunktsbefäl för samband och logistik på brytpunkten." 18

24 transport och mellanlagring till det slutliga omhändertagandet av den olja som tagits upp ur vattnet eller från stränderna, måste fungera effektivt och smidigt. Därför är det viktigt att planera för att kunna ta hand om de stora volymer oljerester av varierande renhet och med olika egenskaper som det ofta är frågan om. Om lagringen sker på annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälning eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken 9 kap. Det bedöms i planeringsläget inte möjligt att göra de investeringar som krävs för att kunna söka ett tillstånd för en permanent lösning. Vid en händelse som kan kräva mellanlagring skall därför kontakt tas med Länsstyrelsen skyndsamt för att få de tillstånd som krävs för en tillfällig mellanlagring. Avfallshanteringsföretag kan anlitas för att ansvara för avfallshanteringen, till exempel utse mellanlagringsplatser samt ansvara för deponi av uppsamlad olja. Expertis för hantering av stora volymer av avfall finns att tillgå i kommunen samt i regel i avfallshanteringsföretagens organisation. Se resursförteckning. Tillfällig förvaring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering kan betraktas som omlastning och det ställs då inte krav på anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. För att undvika spridning till omgivningen bör lagringen ske i täta containrar på tätt underlag. 3.3 Fältstabens 3 uppgifter Se avsnitt 2.10 ovan. 3.4 Miljö- och hälsoskydd vid saneringsfas Sammanställning av information om oljepåslagets utbredning. Fotografera och GPSpositionera. Bistå saneringsorganisationen med information och stöd för prioriteringar rörande naturvärden inom prioriterade områden och inom andra områden som berörs av oljepåslag. Samordna saneringsmetod och saneringsnivå med saneringsledaren. Hålla kontakt med HaV:s oljejour eller annan expertis inom oljekemi, miljöpåverkan och naturvårdsbiologi. Ansvara för tillsyn rörande miljöfarlig verksamhet, t ex hantering av miljöfarligt avfall kemikalier, omlastningsplatser m.m. Vid behov hålla kontakt med organisationer som kan ta hand om oljeskadade fåglar. Medverka i kontakter med massmedia. 3.5 Information/massmedia Informationsansvarig skall Svara för den externa informationen till massmedia och allmänheten. Svara för att den externa informationen publiceras på kommunens webbsida. Svara för att den interna informationen publiceras på kommunens intranät. Vid behov hjälpa till med informationen till andra myndigheter. 3 Stabsarbete eller mer preciserat, strukturerat ledningsarbete i geografisk närhet till skadeplats/olycksplats. Det kan finnas fördelar att inte enbart bedriva stabsarbete på ett avskilt ställe, exempelvis en brandstation eller i ett kommunhus. I en fältstab har ingående befäl och expertis från andra aktörer såsom kommunens miljöförvaltningar sannolikt en bättre verklighetsanknytning. I realiteten handlar i denna plan om fysiskt kontakt med personalen som praktiskt jobbar i miljöräddningsinsatsen/oljesaneringsinsatsen. 19

25 Svara för planeringen av eventuella studiebesök. Samverka med andra aktörer. Informationsmaterial Innan information till massmedia skall samråd ske med bl a Kustbevakningen om Kvantitet utläckt olja. Kvalitet utläckt olja. Plats för utsläpp. Utredningar. Vindriktning, vindstyrka. Skadade land- och vattenområden. Typ av skador. Oljeskadade fåglar. Pågående och planerade åtgärder. Övrigt som kan vara av intresse. Media Pressmeddelande sänds ut enligt respektive kommuns informationsplan eller policy. Syftet är först och främst att få ut råd och information kring händelsen till allmänheten i området. Informationsmöten Vid behov kan information också spridas genom möten med olika organisationer i drabbade områden, till exempel samhällsföreningar. 20

26 KOMMUNSPECIFIK BILAGA Sotenäs kommun 21

27 Bilaga 1 - Organisation och ansvarsfördelning i Sotenäs kommun, Räddningstjänsten Insatsledaren ansvarar under räddningstjänstskedet för krisinformation till media, allmänheten samt Sotenäs kommuns personal. Räddningstjänsten ansvarar även för organisering av frivilliga. Räddningstjänsten kontaktar MSB gällande behov av materiella eller personella resurser från de regionala oljeskyddsförråden, beställning behöver inte ske via Länsstyrelsen utan sker via SOS eller MSB. Kommunchefen Kommunchefen ansvarar för att samordna berörda förvaltningar och för att eventuellt sammankalla krisledningsnämnden och stabsgruppen. Vid kommunövergripande händelser skall kommunchefen, eller dennes ersättare i krisorganisationen, närvara vid möten som sammankallas av Länsstyrelsen Västra Götaland. Kommunchefen ansvarar även för sanering, administration, sammanställning av kostnader samt logistik- och materielfrågor i samband med oljeutsläpp. Till saneringsledare utser kommunchefen någon som har gått MSB:s oljeskyddsutbildning steg 3 saneringsledare och steg 4 stab/ledning. Om kompetensen saknas i den egna organisationen ska länets oljeresurspool nyttjas. Saneringsledaren Saneringsledaren ansvarar för att organisera personal samt frivilliga. Tekniska chefen Tekniska chefen ansvarar för saneringen i hamnar och medverkar i saneringen av olja i strandzonen. Strandområdet som utgör skillnaden mellan hög- och lågvatten. Tekniska chefen ansvarar även för kosthållningen, d v s tillagning och utspisning. Informationsansvarig Informationsansvarig ansvarar för samordnad krisinformation till media, allmänheten samt Sotenäs kommuns personal. Miljö- och byggchefen Miljö- och byggchefen larmas av räddningstjänsten för expertkompetens gällande miljöpåverkan. Miljö- och hälsoskyddskontoret ansvarar för tillsyn och bedömer när det oljedrabbade området är tillräckligt rent, med andra ord när saneringen kan upphöra. Bedömningen kan ske i samråd med experter från Oljejouren, Länsstyrelsen Västra Götaland eller andra myndigheter. Insamling görs av biologiskt material för uppföljning av miljöeffekter. Strandinventering genomförs med hjälp av fotodokumentation och GPSpositionering. Även ansvaret för hanteringen av skadade djur åligger miljö- och byggchefen. Säkerhetssamordnaren Säkerhetssamordnaren är en samverkansresurs mellan krisledningsnämndens stabsgrupp och den operativa staben som leder räddningsinsatsen/saneringen. 22

28 Kompetenskrav på medverkande ledningspersonal Kompetenskraven utgår från MSB:s oljeskyddsutbildning enligt följande. Steg 1 Miljöpåverkan och inriktning. Någon från miljö- och hälsa, räddningstjänst, teknisk förvaltning respektive krisberedskap bör ha gått denna övergripande utbildning. Steg 2 Begränsning och upptagning. Någon från räddningstjänsten bör ha gått denna praktiska handhavarutbildning. Steg 3 Saneringsledare. Den som ska agera som saneringsledare ska ha gått utbildningen. Steg 4 Ledningsstöd i stab. Den som ska agera som saneringsledare ska ha gått utbildningen, liksom någon i räddningstjänstens ledningsfunktion. Steg 5 Spill i mark. Någon från räddningstjänsten och från miljö- och hälsa ska ha gått utbildningen. Restvärdesledaren arbetar på uppdrag av RVR-tjänsten/försäkrings- och captivebolag. Restvärdesledaren: kan dygnet runt inom någon timma infinna sig på skadeplatsen är brandbefäl med specialutbildning tillvaratar försäkrings- och ägarintressen vid restvärdeinsatser kan utföra restvärdeledaruppdrag genom telefonkonsultation Restvärdeledare kallas ut vid många skador för att framförallt rädda egendom undan onödig förstörelse. Många skador kräver samordning och koordination både vad gäller materiella och personella resurser. Restvärdeledarens uppdrag spänner över hela försäkringsområdet, det vill säga både efter brand-, vatten-, trafik- och övriga egendomsskador, och innefattar många tekniker. Restvärdeledaren gör också en stor social insats genom att ta hand om skadedrabbade personer, som kan ha svårt att hantera en kaotisk situation. Försäkringsgivarnas fullmakter ger restvärdeledaren behörighet och möjlighet att rekvirera resurser som behövs för att fullgöra uppgiften bland annat entreprenörer. Restvärdeledarens uppdrag varar intill dess varje objekts försäkringsgivare eller ägare själv är beredd att ta över ansvaret för sin skada. Generellt gäller en uppdragstid om högst 48 timmar. Tid därutöver kräver särskild beställning. 23

29 Bilaga 2 - Resurs- och kontaktlista vid oljeutsläpp Bandvagnar och terrängfordon Se resursförteckning Norra Bohuslän Drivmedel, bensin och diesel Qstar, Klippsjövägen 6, Kungshamn Preem, Hallindenvägen 20, Kungshamn Shell, Dinglevägen 21, Hunnebostrand Helikopter Militär helikopter söks via SOS/JRCC. Polishelikopter Säve söks via polisens LKC i Göteborg /36 eller via SOS Internationella oljeskadefonden Kontakt med fonden sker via MSB:s TIB Kartor och flygfoton Kommunkartan, fastighetskartan, primärkartan och flyg/ortofoton finns digitalt och kan skrivas ut i lämplig skala. Flyg/ortofoton över Sotenäs finns digitalt på Miljö- och byggförvaltningen. Kemikalieinspektionen Kommunkontakt Kommunchef, Mats Ove Svensson / / Ks ordf, Mats Abrahamsson / Mbf chef, Bo Hallgren / / Tekn.chef, Björn Martinsson / Räddn.chef, Peter Bergman / Säk.sam, Sandra Ylinenpää / / Info.ansv, Succkie Gunnarsson / Jourhavande befäl Kustbevakningen LC Sydväst, Strömstad, , Skavsta flyg, Kustbevakningen har tillgång till eget flyg samt satellitövervakning för bedömning av utsläpp till sjöss. De bistår även med spridningsberäkningar. Lokalradio Radio Väst, , Södergatan 3, Uddevalla Radio Sotenäs,

30 Länsor Se resursförteckning Norra Bohuslän. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tjänsteman i beredskap, TiB söks via SOS-centralen. Enheten för Skydd och säkerhet, Naturvårdsenheten (skyddsvärda områden), Miljöskyddsenheten (avfallsfrågor, miljögifter), Vattenvårdsenheten (provtagning och uppföljning av miljön), Mat och livsmedel ICA Skeppet, Nygatan 70, Kungshamn, ICA Ankaret, Hasselösundsvägen, Smögen, Coop Konsum, Väggabacken 2, Kungshamn, Coop Konsum, Torggatan 17, Hunnebostrand, Coop Konsum, Strandvägen 38, Bohus-Malmön, Fregatten, Varvsgatan 9, Kungshamn, Militära resurser Söks alltid via vakthavande befäl, Miljörestvärdesledare Thomas Natanaelsson, (Göteborg) thomas.natanaelsson@rvr.nu Morgan Palmquist, (Karlstad) morgan.palmquist@rvr.nu Naturvårdsverket Oljejouren HaV HaV , Oljejouren , , Oljejouren HaV har avtal med SWECO att upprätthålla en oljejour dit kommuner kan vända sig med frågor och få råd angående sanering av olja. Omhändertagande av oljeskadade djur Miljö- och hälsa ansvarar för omhändertagandet av oljeskadade djur och kontaktar skyddsjägare om oljeskadade djur behöver avlivas. Döda djur måste transporteras till en anläggning som har tillstånd att ta hand om riskavfall. Oljeskadade fåglar kan tvättas. Kontakt kan tas med Katastrofhjälp för fåglar och vilt (KFV), , , eller Fågelcentralen MSB:s oljeskyddsmateriel Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Vänersborg, Materielen når skadeplatsen inom 4-5 timmar om skadan avser inneslutning av olja i kustnära vatten och för skydd av stränder. Materiel för sanering når skadeplatsen inom 24 timmar. Innehållsförteckning för förrådet finns i bilaga till MSB-resurs - oljeskyddsförråd. SSRS 25

31 Jourtelefon Smögen, Statens vilt Vissa djur och fågelarter som påträffas skadade eller döda är man skyldig att anmäla till Polisen. Gällande skadade fåglar/djur kontaktar polisen Naturvårdsverket, Döda fåglar/djur sändes till Naturhistoriska Riksmuseet, , Stena Recycling AB/Miljö, journummer Göteborg, Uddevalla, filial Stenungssund, filial Bilaga Räddningstjänstens materiel för oljesanering i Sotenäs kommun På brandstationen i Kungshamn finns: 4 x 25 meter Skärmläns 15 x 25 meter Absorberingslänsor Sjuntorp Strandskyddsduk Absorbenter: Absol Zugol malen furubark Övrigt finns diverse handredskap så som spadar skyfflar håvar etc. f ör manuell upptagning i strandzonen 1.st 1.st Aluminiumbåt Buster XL med 75 hk Mercury utombordsmotor Miljöräddningscontainer och sjösläp med 300 meter länsa 26

32 Räddningstjänstens miljöräddningssläp (ramp för sjösläp på Guleskär) 27

33 Bilaga 3 - Skyddsvärda prioriterade områden Länsstyrelsens prioriterade områden i Sotenäs kommun Länsstyrelsens prioritering För de prioriterade områden som man bedömer att det går att skydda med länsor, strandduk eller andra åtgärder, har kommunen tagit fram särskilda insatskort 4. Dessa finns redovisade i Digital MiljöAtlas. Bedömning av oljeutsläppets konsekvenser Räddningstjänsten, tekniska avdelningen samt miljö- och hälsa inventerar och dokumenterar skadeläget efter samråd med kustbevakningen. Konsekvenserna av utsläppet bedöms och lämpliga metoder samt utrustning för saneringsarbetet fastläggs. Skyddsåtgärder (räddningsinsats) och saneringen görs med hänsyn till prioriterade områden. 4 Sotenäs kommun har tagit fram insatskort för Soteskär och Åbyfjorden. 28

34 Digitalt Miljöatlas är ett webbverktyg som innehåller underlag för förebyggande planering och operativa beslut. I denna har man inventerat strandtypen på alla öar med landfastförbindelse. En komplettering av inventering av övriga öar planeras av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Miljöatlasen finns på Klicka i oljeutsläpp och åtgärd och sanering, klicka sedan uppdatera kartan. Särskild hänsyn skall tas till fågelskydds- och sälskyddsområdena, artrika grundområden, ostronbankar samt trålskyddsområden. Under badsäsongen, 1/5-15/9, bör stränder och andra badplatser prioriteras. Övrig tid bör utsläppt olja föras mot sandstränderna, då de är enklare att sanera. Undantaget stränder av typ Björnsängen, med vandrande sand. Regionalt/lokalt prioriterade områden Soteskär, Åbyfjorden, Vikefjorden, Bottnefjorden Naturreservat Alvön, Anneröd-Hogsäm, Bua hed, Hållöarkipelagen, Klevekilen, Ramsvikslandet och Tryggö, Sandön, Åby Badstränder Hammarudden, Sandö, Vallevik, Makrillviken, Röd, Fisketången, Stenbogen, Ramnerer, St Görans Ö, Hästedalen, Reso, Badholmarna, Badhuset, Kattesand och Pärlane Övrigt Hållö naturhamn Samtliga ovannämnda områden skall återställas fullständigt efter en eventuell skada. 29

35 Bilaga 4 - Kommunalt vatten Räddningstjänstgränser för Sotenäs kommuns hamnar. Inom de gränser som anges på kartorna svarar kommunen för all typ av räddningstjänst. Kungshamn 30

36 Tången 31

37 Hovenäset 32

38 Bohus-Malmön 33

39 Smögen 34

40 Hasselösund 35

41 Väjern 36

42 Hunnebostrand 37

43 Bovallstrand 38

44 39

45

46 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2014/179 Sida 1(2) Inbjudan att underteckna avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland Beskrivning av ärendet "Jämställt Västra Götaland " är en länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering som har utarbetats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med Västra Götalandsregionen. En remissrunda genomfördes där Sotenäs kommun inkom med synpunkter. Jämställt Västra Götaland är ett strategiskt dokument på en länsövergripande nivå. Tanken är att strategin ska fungera som en plattform för att skapa likvärdighet i länet, lyfta goda exempel och möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte. För att strategin ska leda till förändring krävs att alla inblandade parter arbetar mot gemensamma mål. För att starta detta arbete skickar Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ut en avsiktsförklaring till alla myndigheter, kommuner och andra aktörer i länet. Genom att underteckna avsiktsförklaringen "äger" kommunen strategin tillsammans med övriga undertecknare. Att underteckna avsiktsförklaringen innebär att: Kommunen avser att koppla sitt pågående arbete med jämställdhetsintegrering till det övergripande strategiarbetet. Kommunledningen ställer sig bakom arbetet och ansvarar för förankring i den egna organisationen. Kommunledningen utser en kontaktperson gentemot Länsstyrelsen. Kommunen avser att ta fram en lokal handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla ett urval av insatser från strategin och beskriva hur insatserna ska genomföras. Koppling till vision, programförklaring och mål Ett av Sotenäs kommuns inriktningsmål handlar om hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt, demokratiskt och miljömässigt. Hållbar utveckling förutsätter ett jämställt samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Ett undertecknande av avsiktsförklaringen anknyter därför väl till kommunens vision och mål. Kommunfullmäktige har också fattat ett beslut om att jämställdhetsarbete skall genomföras i alla verksamheter i syfte att säkerställa en jämlik service till våra invånare. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Inga ekonomiska konsekvenser förväntas av undertecknandet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

47 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2014/179 Sida 2(2) Regelverk Inga regelverk påverkas. Medborgarperspektiv Genom ett strategiskt och systematiskt arbete med jämställdhet i den kommunala organisationen kommer invånarna i Sotenäs erbjudas en likvärdig service oavsett kön. Undertecknandet av avsiktsförklaringen kommer att kunna vara ett stöd i detta arbete. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att underteckna avsiktsförklaringen "Jämställt Västra Götaland och anmäla folkhälsosamordnaren som kontaktperson gentemot Länsstyrelsen. Bilaga/Bilagor Inbjudan att underteckna avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland Jämställt Västra Götaland - länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering Skickas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Datum Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

48

49

50

51

52

53

54

55

56 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2013/356 Sida 1(2) Motion - Subventionerat busskort till kommuninvånare 65 + och äldre Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för att behandla frågan i samband med budget 2015, vidare att en kalkyl för 75 år och äldre tas fram samt att kostnaden för administration belyses. Beskrivning av ärendet Lena Linke (MP) har lämnat en motion om subventionerat busskort till kommuninvånare 65 + och äldre. Lena Linke (MP) har tidigare, , lämnat in en motion om gratis busskort till alla kommuninvånare över 75år. Frågan utreddes år 2011 och då beslutades det att en ekonomisk och politisk avvägning skulle göras inför kommande budgetår. Ny kalkyl från Västtrafik Västtrafik har lämnat en ny kalkyl till Sotenäs kommun. 31 dec 2013 finns det enligt SCB 2639 personer som är 65 år och äldre, 1783 personer som är 70 år och äldre och 1179 personer som är 75 år och äldre. Enligt statistik från andra kommuner kommer ca 70 % att tacka ja till erbjudandet. Det innebär att 1847 personer (65+) eller 1248 (70+) alternativt 825 personer (75+) kommer anta erbjudandet i Sotenäs. Pris per kort och år exklusive moms är för (65+) 160 kr - (70+) 150 kr - (75+) 140 kr. Antal personer som Kostnad per kort och år Årlig kostnad för kommunen förväntas tacka ja Administrationskostnad Kostnaden för administration uppgår till 105 kr per utställt kort från Västtrafik. Denna kostnad kan kommunen i sin tur fakturera kunden. Totalt 130 kr inkl. moms per kort (normal hållbarhet per kort är 11 år). Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

57 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2013/356 Sida 2(2) Finansiering Den årliga kostnaden kommer att uppgå till kr för 75 +, för 70+, kr för 65+, under förutsättning att inte Västtrafik till följd av en ökning av antalet resenärer måste utöka sin trafik, annars åtar sig kommunen att svara för kostnaden för denna utökning. Kommunen köper idag resor med riksfärdstjänst och färdtjänst kronor, dessutom tillkommer en kostnad om kronor för arbetsresor (2013 års nettokostnad). Dessa kostnader kan komma att minska om fler utnyttjar ett gratis busskort och då skulle medel kunna frigöras. Kostnad för fakturering Ekonomiavdelningen uppskattar att faktureringen går att hantera inom befintlig verksamhet varför kostnaden för administration kommer att bestå i fakturakostnaden. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen överlämnar utredningen för politiskt ställningstagande. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

58 Göteborg 23 april 2014 Sotenäs Kommun Kalkyl för fria resor för seniorer inom Sotenäs kommun Här kommer er kostnadskalkyl för fria resor för seniorer för målgrupperna 65 år och äldre, 70 år och äldre, samt 75 år och äldre, under hela trafikdygnet. Kalkylen består av två delar, samtliga belopp angivna exklusive moms, 1. Administrationskostnad: Administrationskostnaden på 105 kr per utställt kort tas ut för att täcka Västtrafiks kostnader för att administrera detta erbjudande för kommunerna. Kostnaden tas ut när nya kort skickas ut till senioren, antingen i samband med att senioren tackat ja till erbjudandet, eller i samband med att kortets hållbarhet har gått ut (normal hållbarhet för dagens kort är 11 år). Kostnaden är inte en kostnad per kort och år, utan en engångskostnad per utskickat kort. Kostnaden inkluderar bl.a. kortkostnad, brevutskick och Västtrafiks arbetstid. 2. Pris per kort: Priserna gäller per kort och år. Priserna motsvarar det intäktsbortfall och de ökande trafikkostnader som detta erbjudande innebär för Västtrafik. I bilaga 1, tabell 3, finns priser för Sotenäs kommun. Priserna (1 och 2 ovan) avser 2014 års prisnivå och kommer årligen att justeras med hänsyn till Västtrafiks genomsnittliga prisökning per år avseende samtliga färdbevis som Västtrafik tillhandahåller. Med vänlig hälsning Maria Björner Brauer Enhetschef Försäljning och Marknad Fredrik Larsson Teamledare Sortiment och Pris Västtrafik AB Box Skövde Besöksadress: Folkungag 20, Göteborg Tel: Fax: Styrelsens säte: Skövde Org.nr

59 Bilaga 1 Enligt SCB finns följande antal över 65 år, 70 år och 75 år i Sotenäs kommun: 65 år och äldre: st. 70 år och äldre: st. 75 år och äldre: st. Tabell 1: Antalet 65år och äldre, 70 år och äldre, samt 75 år och äldre i Sotenäs kommun (31 dec 2013). Nedan, i tabell 2, redovisas hur många som har tackat ja till erbjudandet i andra kommuner liknande Sotenäs kommun. Kommun: Variant (ålder/tid) Andel som tackat ja: Falköping 75+ / högtrafik 77,3% Lidköping 75+ / högtrafik 69,7% Mariestad 75+ / högtrafik 68,9% Vänersborg 75+ / lågtrafik 63,5% Strömstad 65+ / lågtrafik 79,8% Skara 75+ / högtrafik 68,5% Lysekil 75+ / högtrafik 67,4% Tabell 2: Hur många som tackat ja till erbjudandet i andra likvärdiga kommuner. Nedan, i tabell 3, finns priser per kort och år för Sotenäs kommun. Det totala priset per år beror på hur många som väljer att tacka ja till erbjudandet. Sotenäs kommun: 65+ högtrafik 70+ högtrafik* 75+ högtrafik* 160 kr 150 kr 140 kr * Priset är per kort och per år, exklusive moms. Tabell 3: Priser per kort och år för Sotenäs kommun. Om Avtalet innebär att Västtrafik till följd av en ökning av antalet resenärer måste utöka sin trafik åtar sig Kommunen att svara för kostnaden för denna utökning.

60

61 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: I Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/6 Sida 1(1) Medborgarförslag om ledning vatten och avlopp till nya industriområdet U17 enligt ÖP 2010 Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Sotenäs kommun lägger ner ledningar för vatten och avlopp till industriområdet U17, enligt översiktsplan 2010, i samband med att Vägverket bygger gång- och cykelväg mellan Väjern och Solviks Camping. Beskrivning av ärendet Sotenäs kommun sedan tidigare övervägt detta förslag, men beslutat att inte utföra detta av flera anledningar. De av förslagsställaren nämnda fastigheterna ligger inte inom kommunalt verksamhetsområde för VA. Det finns inom kommunen ett flertal andra omvandlingsområden som av miljöskäl har betydligt högre prioritet för anslutning till kommunalt VA. Idag är det andra omvandlings- eller utbyggnadsområden som är mer prioriterade Kommunen har av Trafikverket fått ett ungefärligt kostnadsförslag på cirka 1,5 mkr vilket medför ökade kostnader för VA-kollektivet och belastar kommunens likviditet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och beslutar avslå medborgarförslaget. Skickas till Kommunchef Tekniska avdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Björn Martinsson Teknisk chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

62

63

64 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: I Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/746 Sida 1(1) Medborgarförslag - Rivning av gamla reningsverket och uppförande av ny toalettanläggning i Ulebergshamn Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Sotenäs kommun skall riva reningsverket i Ulebergshamn samt bygga ny offentlig toalett. Beskrivning av ärendet Tekniska avdelningen kommer att inarbeta förslaget i kommande års budgetarbeten med både rivning av reningsverksbyggnaden och sanering av aktuell plats, och även verka för att ny offentlig toalett byggs i anslutning därtill. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnaden för rivning och sanering är ej bedömd, men bör utredas noggrannare i samband med kommande budgetarbete. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och ger kommunchefen i uppdrag att inarbeta förslaget i kommande års budgetarbete. Skickas till Kommunchef Tekniska avdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Björn Martinsson Teknisk chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 Medborgarslag från Kjell Andersson Ulebergshamn är ett av Bohusläns mest pittoreska samhällen detta trots att mindre lyckade estetiskt utformade detaljplaner tyvärr godkänts under de senaste åren byggdes vatten och avlopp ut kommunalt i samhället, tyvärr placerades då reningsverket på en mindre lyckad plats mitt i samhällets kärna. För ett antal år sedan anlades en ledning från U-hamn till Hunnebostrands reningsverk p.g.a. att kapaciteten i det gamla verket inte räckte till. Det gamla verket kopplades då bort men verket skulle vara kvar som en reserv under 1 år för att inkörningen till verket i H-strand skulle fungera. Efter detta år skulle verket rivas och området skulle då upprustas till en fin miljö som det vackra samhället är väl värt. Medel avsattes även i budget för detta arbete. Tyvärr har inte detta beslutade arbete blivit genomfört utan den gamla uttjänta byggnaden står nu och förfaller och området ser allt annat än inbjudande ut trots sitt centrala läge mitt i samhället. För att ersätta reningsverket behövdes en mindre pumpstation som färdigställdes, tyvärr gjordes här en miss då den inte vilket är brukligt vid sådana här byggen att en toalett skulle ingå i bygget, en sådan finns nämligen i dag i det fallfärdiga gamla verket. Mitt förslag är följande.

66 Att rivningen av den i dag fallfärdiga byggnaden snarast påbörjas och att området därefter upprustas till en trevlig plats med fin miljö för ortsbor och besökande i samhället. Att en offentlig toalettanläggning som ersätter den gamla uppföres på lämplig plats i Ulebergshamn. Med förhoppning om en positiv behandling av mitt medborgarförslag hälsar Kjell Andersson Hunnebostrand den 19 nov Tel

67

68 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: I Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/748 Sida 1(1) Medborgarförslag om källsortering av matavfall i Sotenäs Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Sotenäs kommun inför källsortering av matavfall snarast möjligt. Beskrivning av ärendet I den statliga avfallsutredningen som presenterades hösten 2012 ställs det krav på att kommunerna ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall i den utsträckning det inte kan anses orimligt utifrån ett samhällsekonomiskt eller insamlingstekniskt perspektiv. Inom det av Sotenäs kommun delägda bolaget RAMBO pågår sedan hösten 2013 ett försök med hemsortering. Hemsortering innebär inte bara källsortering av matavfall, utan sortering av 8 olika fraktioner. Beroende på utfallet av detta test kommer sedan RAMBO att införa ett system som tillgodoser det av staten ställda kraven. Tidsplanen för detta är inte klar i dagsläget. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Renhållningskollektivets kostnader kommer med största sannolikhet att öka något. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och hänvisar till pågående testverksamhet med hemsortering. Medborgarförslaget är därmed besvarat. Skickas till Kommunchef Tekniska avdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Björn Martinsson Teknisk chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

69

70

71 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: I Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/122 Sida 1(1) Medborgarförslag ang. sanering av eftersatt och kränkande miljö i direkt anslutning till Hunnebostrands skola Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Sotenäs kommun skall sanera, måla om och åtgärda belysningen gångtunneln vid Hunnebostrands skola. Beskrivning av ärendet Enligt förslagsställarens beskrivning har tunneln genom åren fått en ökad grad av förfall med klotter, kränkande ord och bilder. Gångtunneln ägs och drivs av Trafikverket varför Sotenäs kommun inte har rådighet över denna. Förslagsställarens synpunkter har däremot delgetts Trafikverket. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men beslutar att avslå detta. Skickas till Kommunchef Tekniska avdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Björn Martinsson Teknisk chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

72

73

74

75 Kommunstyrelsens förvaltning Teknisk chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KSAU KA 2014/xx Sida 1(2) Skatepark Kungshamn Sammanfattning I arbetet med utemiljön runt den nya idrottshallen har det arbetats fram två olika förslag på en spontanidrottsplats. Dessa båda förslag har utmynnat i att ge tekniska avdelningen ett uppdrag om att utarbeta ett tredje förslag som enbart handlar om att anlägga en skatepark. Det har tagits fram två alternativ; Alternativ "Parkeringen" Asfaltering(inkl underarbete) av bef parkeringsplats Montering skateramper Prisindikation ca 2.5 mkr Alternativ "Grusplan" Höj upp grusytan (ca 4000 kvm) för att få fall mot diket vid Mejselvägen Asfaltera ca 1000 kvm Montering dagvattenbrunnar, avrinning etc Montering skateramper Prisindikation ca 4 mkr Förvaltningen ser en fördel i att lägga skateparken på grusplan invid parkeringen: Parkeringsplatserna får vara kvar Vi gör en första del av en komplett spontanidrottsplats med möjlighet att i framtiden bygga ut enligt ursprungligt förslag(konstgräs mm) Inga växter, bänkar, utsmyckning ingår, men går att komplettera med efterhand och i den takt ekonomin tillåter Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Båda alternativen ryms inom budget för Utemiljö idrottshall Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att projektera och utarbeta ett förfrågningsunderlag för alternativ Grusplan Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

76 Kommunstyrelsens förvaltning Teknisk chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KSAU KA 2014/xx Sida 2(2) Skickas till Tekniska avdelningen Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

77

78 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2014/58Sida 1(1) Medborgarförslag Inrättande av gångfartsområde I ett medborgarförslag föreslås att ett gångfartsområde inrättas från Södra kajen till Södra och Norra Strandgatan i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Kommunens trafikingenjör och kommunarkitekt i ett yttrande belyst de lagkrav som gäller för ett gångfartsområde. Vid utformning av ett gångfartsområde skall området tydligt gestaltas så att det framgår att hela ytan tillhör fotgängarna. Exempelvis kan körbanan behöva höjas upp en nivå, trafikytan beläggas med ett annat mönster och struktur eller annan beläggning, tex marksten. Ett gångfartsområde skall även innehålla olika former av planteringar och utemöbler. Ett gångfartsområde skall innehålla så få parkeringar som möjligt, det vill säga att de få platser som finns idag måste reduceras. Utifrån yttrandet föreslås att medborgarförslaget avslås. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren men beslutar att avslå förslaget. Sotenäs kommun kommer att göra en studie för att finna lämpliga åtgärder för att skapa en säkrare trafikmiljö. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

79

80 Carl-Johan Starck Sotenäs Kommun Medborgarförslag Inrättande av Gångfartsområde Södra och Norra Strandgatan samt södra Kajen i Hunnebostrand är en betydelse full länk för promenerad och flanerande mellan södra och norra promenadområdena i Hunnebostrand. Under vackra dagar så är det ofta familjer med äldre och barn som flanerar längs gatan på väg till eller ifrån de finna badplatserna eller vackra naturområdena. Att då behöva se hur föräldrar nästan med akrobatiska rörelser får sina små barn att näst intill lyfta för att skydda dem från framfarande fordon känns inte förnuftigt att sådan skall behöva ske i Hunnebostrand. Ett gångfartsområde innebär ett område där all trafik sker på de gåendes villkor. Fordon, även cyklar, får inte köras fortare än gångfart, föraren har väjningsplikt mot gående. Till skillnad från en gågata är det dock inte förbjudet med motordriven genomfartstrafik. En förändring till gångfartsområde skulle naturligtvis innebära en större trygghet för de promenerande och kanske gör det lättare för barnfamiljer att passera området. För fordon så kan det innebär ca 4 minuters ökad kör tid, dock sitter de flesta relativt bekvämt. Förslag Att in rätt ett Gångfartsområde från Södra kajen Södra Strandgatan och Norra Strandgatan. Carl-Johan Starck Hunnebostrand

81

82

83

84

85

86

87

88 Hej Vi har inte diskuterat det mer än när vi lämnade synpunkter till utredaren. Vi vill ha ett tekniskt utskott eller nämnd. Social och Omsorgsutskottet fungerar så det behöver inte ändras som jag ser det, men jag sätter mig inte emot om detta görs. För vår del ser vi, liksom alla andra mindre partier att en insyn i nämnder och styrelser är viktig. Detta kan lösas med ersättare med närvaro och yttranderätt eller att nämnder är stora. Det är viktigt att förberedande diskussioner kan föras i nämnder och styrelser där allmänhet och press inte är närvarande. Kommunens bästa är viktigare än partiers bästa. För Centerpartiet i Sotenäs Vänliga hälsningar Olof Börjesson Telefon Konvaljgatan Kungshamn

89 Socialdemokraternas förslag Politisk organisation mandatperioden Valnämnd 5+5 Överförmyndare 1+1 Revision 5 Kommunfullmäktige Valberedning 1 ledare + 1 /parti Tekniskt presidium 2+0 Au 5+3 Kommunstyrelsen Tillförs am-frågor PU 3+0 Gemensam Miljönämnd 9+9 3/kommun Utbildningsnämnd 7+7 Omsorgsnämnd 7+7 Gemensam Gymnasienämnd 7+7 Byggnadsnämnd 7+7 Au 3+3 Au 3+3

90 Bra med temadagar omkring viktiga frågor Personalutskottet har utvecklats och behövs för att lyfta personalpolitiken, som är en mkt viktig framtids fråga. Oppositionen bör ha ordförandeposten i Revisionen Ej närvarorätt för ersättare i utskott. Bättre att ändra delegationsordning om vi tycker att det tas för många beslut i au. Demokratiberedningens arbete samordnas inom ramen för folkhälsoarbetet då de redan idag har demokratifrågor som ett arbetsområde. Kommunfullmäktige bör vitaliseras

91 Remissyttrande över politikens organisation i Sotenäs kommun Miljöpartiet de Gröna ville ha en översyn av kommunens politiska organisation i god tid före valet och har motionerat om detta. Med god tid menades i detta fall sex månader. Detta för att öka demokratin så att det ska/kan vara klara spelregler inför valet. Så blev det inte, och det kanske av naturliga skäl. Tidsspannet kan anses vara för kort för att kunna ge en fullvärdig utvärdering. Det förhindrar däremot inte möjlighet till principiella demokratiska uttalanden. Den senaste mandatperioden minskade antalet ledamöter i kommunfullmäktige från 41 till 31 st. Skälet var bland annat besparing. Så blev det inte i verkligheten. I stället för en antagen vinstprognos på 400 tkr blev det 2011 en förlust på 919,5 tkr och för ,3 tkr. När valresultatet var klart, infördes arvoderad andre vice ordförande i kommunstyrelse och nämnderna. I samband med att omsorgsutskottet bildades mitt under mandatperioden, ökade antalet ledamöter i kommunstyrelsen från 13 till 15. Detta innebar att kommunfullmäktige (ledamotsminskning från 41 till 31, suppleantminskning från 21 till 16)som är det högsta styrande organ i kommunen, således fått minskad makt gentemot kommunstyrelsen. Som det är i dag sitter en liten grupp människor på de uppdrag som finns. Detta är inte förenligt med ökad demokrati, öppenhet eller möjlighet för nyrekrytering av politiskt intresserade till ett lagom antal uppdrag. Om yttranderätt för icke tjänstgörande suppleanter i fullmäktige infördes, skulle den demokratiska andan få ytterligare mångfald. Vi politiker har olika kompetensområden och vi kan förhålla oss till detta. Att många av oss hoppar upp i talarstolen för att säga det som redan sagts, är ett problem som snarare personbundet än kopplat till utvidgad yttranderätt. Med omedelbar återgång till omsorgsnämnd i.s.f. ett under kommunstyrelsen liggande omsorgs- och socialutskott, skulle det ges/bli ökad möjlighet för spridning av uppdragen till fler personer. För ett mindre parti har detta stor betydelse. För medborgare innebär det större kontaktyta med politiken, alltså mer bredd, och utökad demokrati. Öppenheten ökar också! Neddragandet av antal ledamöter i samtliga nämnder skall av samma skäl som nämnts ovan, återgå till det gamla och andre vice ordförandena ska bort. Med ett utökat antal ledamöter, ges möjlighet till utökad helhetssyn och kunskap i nämnderna. Maktkoncentration är inte av godo. Andre vice ordförande påverkar inget och tillför heller inget i sak. Enkel ren besparing. Det är också visat att nya organisationen blev dyrare! I demokratiberedningen ska samtliga partier ingå. Annars är den inte värd namnet.

92 Ordförandeskapet i kommunrevisionen bör tillfalla oppositionen. Ersättare i gemensamma miljönämnde ska ha rätt att föra protokollanteckning. Det är tveksamt om personalutskottet har ett berättigande. Ska det finnas kvar, bör samtliga partier ingå. Att KSAU och tekniska slagits samman har inneburit att färre personer involveras. Det kan inte anses understödja demokratin. Om man vill effektivisera finns det andra metoder att ta till. Utbildningsnämndens AU har under året gett suppleanterna närvaro- och yttranderätt inte en dag för tidigt. En förutsättning för att göra ett bra politiskt arbete. Samtliga nämndsmöte ska vara öppna alltid, utom vid myndighetsutövning. Tossene Lena Linke MP Sotenäs

93 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 43 KA 2013/550 Ny organisation för besöksnäring Kommunchefen har fått i uppdrag att komma med förslag för att anpassa Tillväxt och utvecklingsavdelningen för en ny struktur för kommunen och näringen när det gäller besöksnäringen. Sotenäs kommun och Stiftelsen Sotenäs turism är överens om att förtydliga, roller, ansvar och ekonomi. Detta föreslås ske genom förändring av organisationen för att skapa förutsättningar för tydligare roller mellan kommunen och turistföreningen. Bakgrund Det har länge diskuterats hur kommunen på bästa sätt kan ge förutsättningar för en ökad tillväxt inom besöksnäringen. I de bästa av världar finns en samsyn mellan näringen och kommunen avseende önskad utveckling samt vilka satsningar som behövs. Därefter krävs också en samsyn på utförandet och finansieringen. Då besöksnäringen består av väldigt många och flera relativt små intressenter med väldigt olika utgångslägen och förväntningar så är det ofta svårt att nå konsensus beträffande ekonomi och utförande. Var och en har ofta sin syn på vad det får kosta och hur det skall utföras och inte minst var det skall utföras. En annan viktig del är att det har saknats en operativt ansvarig för att verkställa de beslut som fattas i Stiftelsen Sotenäs Turism. Verkställigheten har till stor del skötts av ideella styrelseledamöter samt anställda på Turistbyrån. Det saknas med andra ord en befattning som styr och leder den operativa och strategiska arbetet. Frånvaron av en verkställande ansvarig tjänsteman samt en omfattande omsättning av ledamöter inom Sotenäs Turism har bidragit till att utvecklingen avstannat. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att inrätta en tjänst som turistansvarig och tillika näringslivsutvecklare för besöksnäringen, samt att inrätta en 0,75 tjänst som turistadministratör. Tjänsterna inrättas från 2015 och finansieras av nuvarande driftsbidrag till Stiftelsen Sotenäs turism. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(26)

94 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunchef Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Dnr 2013/550 Sida 1(2) Ny organisation för besöksnäring Kommunchefen har fått i uppdrag att komma med förslag för att anpassa Tillväxt och utvecklingsavdelningen för en ny struktur för kommunen och näringen när det gäller besöksnäringen. Sotenäs kommun och Stiftelsen Sotenäs turism är överens om att förtydliga, roller, ansvar och ekonomi. Detta föreslås ske genom förändring av organisationen för att skapa förutsättningar för tydligare roller mellan kommunen och turistföreningen. Bakgrund Det har länge diskuterats hur kommunen på bästa sätt kan ge förutsättningar för en ökad tillväxt inom besöksnäringen. I de bästa av världar finns en samsyn mellan näringen och kommunen avseende önskad utveckling samt vilka satsningar som behövs. Därefter krävs också en samsyn på utförandet och finansieringen. Då besöksnäringen består av väldigt många och flera relativt små intressenter med väldigt olika utgångslägen och förväntningar så är det ofta svårt att nå konsensus beträffande ekonomi och utförande. Var och en har ofta sin syn på vad det får kosta och hur det skall utföras och inte minst var det skall utföras. En annan viktig del är att det har saknats en operativt ansvarig för att verkställa de beslut som fattas i stiftelsen Sotenäs Turism. För att tydliggöra rollfördelningen mellan kommunen och turistföreningen är parterna överens om att var och en av kommunen och näringen skall fokusera på det som man är bäst på att sköta. Detta för att främja bästa förutsättningar för besöksnäringen att växa och utvecklas till en av de viktigaste näringarna i kommunen. Omvärlden Besöksnäringen är en av kommunens största näringar och tillväxtfaktor. Den har stor potential och har därför hög prioritet i kommunens näringslivsutveckling. Det pågår samtidigt ett nationellt projekt om destinationsutveckling av hela Bohuslän. Kommunstyrelsen beslutade om en avsiktsförklaring som 11 kommuner i Bohuslän ställer sig bakom för att genom samverkan stärka utvecklingen av besöksnäringen i alla kommunerna. Besöksnäringen påverkar huvuddelen av kommunens näringsliv. Strömstads kommun har valt att ta över turistbyråverksamheten och driver denna i infocenter som är lokaliserat i turistbyråns gamla lokaler i centrala Strömstad. Verksamheten drivs av en ansvarig chef och en 0,8 tjänst som informationsassistent. Till detta anställs sommarpersonal. Kommunens bruttokostnad för detta är 1,9 Mkr. Verksamheten säljer verksamhet motsvarande 1 miljon kronor varför nettoramen är 900 tkr. Tanums kommun har sedan ett par år anställt ytterligare en näringslivsutvecklare som enbart arbetar med företag i besöksnäringsbranchen. Tanums kommun bidrar dessutom med 850 tkr per år till Tanum turist som är en ekonomisk förening, som har till uppgift att bedriva turistbyråverksamhet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunchef Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Dnr 2013/550 Sida 2(2) Förslag Dialogen med Sotenäs turism under hösten 2013 visar att kommunen och turistförening har samma uppfattning att nuvarande organisation och struktur behöver förändras. Besöksnärings organisation behöver stärkas med en operativ tjänsteman som arbetar med de strategiska frågorna. Stiftelsen och kommunen föreslår därför att kommunen omvandlar nuvarande driftbidrag till att inrätta en tjänst som har ett operativt ansvar för besöksnäringen. Denna tjänst kan då få inriktningen dels att vara operativt och strategiskt ansvarig för besöksnäringsfrågorna på kommunen och dels att verka som näringslivsutvecklare för de företag som verkar inom besöksnäringen. Dessutom kommer nuvarande assistent, 0,75 tjänst i turistbyrån, att överföras till kommunen. Detta för att under vinterhalvåret, med säte i det kommande servicecentret, ansvara för turistbyrå verksamheten. Under sommarhalvåret hyrs denna tjänst ut till turistföreningen för att vara en resurs för den av turistföreningen drivna sommarturistbyrån. Koppling till vision, programförklaring och mål Förändringen är i linje med vision och inriktningsmålen. Kommunen ska vara en attraktiv besökskommun och skapa goda betingelser för företag. Ekonomi Idag betalar Sotenäs kommun ett driftsbidrag till stiftelsen Sotenäs turism på kr per år. Detta driftsbidrag kommer inte att utbetalas under Anslaget kommer att gå till tillväxt och utvecklingsavdelningen. Organisation och personal Tjänsterna skall placeras på tillväxt och utvecklingsavdelningen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inrätta en tjänst som turistansvarig och tillika näringslivsutvecklare för besöksnäringen, samt att inrätta en 0,75 tjänst som turistadministratör. Tjänsterna inrättas från 2015 och finansieras av nuvarande driftsbidrag till stiftelsen Sotenäs turism. Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

96 Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesprotokoll PU 15 Mångfalds- och jämställdhetsplan Enligt Diskrimineringslagen 3 kap 3 skall arbetsgivaren, förutom upprättande av en jämställdhetsplan, även genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ur ett medborgarperspektiv skall hänsyn även tas till ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Sotenäs kommun inkluderar mångfaldsaspekter i en mångfalds- och jämställdhetsplan som ska täcka de krav som ställs i 3 kapitlet 13 Diskrimineringslagen. Uppföljningen av mångfalds- och jämställdhetsplanen skall ske i samband med årsredovisning, där redovisning sker vilka åtgärder som genomförts under året. Förslag till mångfalds- och jämställdhetsplan har framtagits av personalchef tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. Förslaget har varit uppe på Centrala Samverkansgruppen den 2 april Samverkansgruppen ställde sig bakom förslaget. Beslutsunderlag Personalchefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens personalutskotts beslut Kommunfullmäktige beslutar anta föreslagen mångfalds- och jämställdhetsplan. Skickas till Kommunfullmäktige. Bilaga Mångfalds- och jämställdhetsplan för Sotenäs kommun O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \Mångfald o jämställdhetsplan\pu protokoll doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(9)

97 Tjänsteutlåtande Personalutskottet Dnr KA 2014/346 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Maria Hemlin, personalchef Mångfalds- och jämställdhetsplan Enligt Diskrimineringslagen 3 kap 3 skall arbetsgivaren, förutom upprättande av en jämställdhetsplan, även genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ur ett medborgarperspektiv skall hänsyn även tas till ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Sotenäs kommun inkluderar mångfaldsaspekter i en mångfalds- och jämställdhetsplan som ska täcka de krav som ställs i 3 kapitlet 13 Diskrimineringslagen. Uppföljningen av mångfalds- och jämställdhetsplanen skall ske i samband med årsredovisning, där redovisning sker vilka åtgärder som genomförts under året. Förslag till mångfalds- och jämställdhetsplan har framtagits av personalchef tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. Förslaget har varit uppe på Centrala Samverkansgruppen den 2 april Samverkansgruppen ställde sig bakom förslaget. Förslag till beslut Personalutskottet föreslår Kommunfullmäktige anta föreslagen mångfalds- och jämställdhetsplan Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Maria Hemlin Personalchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

98 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 1/8 Mångfalds- och Jämställdhetsplan för Sotenäs kommun år Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

99 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 2/8 Inledning Krav på arbetsgivaren utifrån Diskrimineringslagen 3 kap. I Diskrimineringslagen 3 kap 3 skall arbetsgivaren ur ett arbetsgivarperspektiv genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ur ett medborgarperspektiv skall hänsyn även tas till ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Sotenäs kommun inkluderar mångfaldsaspekter i en Jämställdhets- och Mångfaldsplan. I fortsättningen av dokumentet inbegrips samtliga diskrimineringsgrunder i begreppet alla arbetstagare. Enligt 13 skall samtliga arbetsgivare med fler än 25 anställda upprätta en jämställdhetsplan vart tredje år. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av jämlikhetsfrågorna. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Har det personalpolitiska ansvaret för att kommunens jämställdhets- och mångfaldsplan upprättas, följs upp och utvärderas enligt diskrimineringslagen Förvaltningschef Organiserar arbetet med jämställdhets- och mångfaldsplanen i respektive förvaltning. I förvaltningens verksamhetsplan planeras årsvisa aktiviteter vilka sedan redovisas i förvaltningens årsredovisning. Chefer Ansvarar för det övergripande jämställdhets- och mångfaldsarbetet Medarbetare Arbetar för jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

100 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 3/8 MÅL * Målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen täcker de krav som ställs i 3 kap. 13 diskrimineringslagen. * Under varje mål står angivet de åtgärder som ska vidtas för att nå målet. Målet fastställs av respektive nämnd. * En uppföljning skall genomföras vart tredje år, innan plan skrivs. Kommunen skall följa upp Jämställdhets- och mångfaldsplanen varje år i samband med årsredovisning, där redovisning sker vilka åtgärder som genomförts under året. 1. Arbetsmiljö Arbetsgivaren skall utforma arbetsmiljön så att hälsofarliga och felaktiga belastningar kan undvikas. Arbetsgivaren skall även ta hänsyn till att anställda har olika fysiska och psykiska förutsättningar, genom att bland annat tillhandahålla utrustning och redskap som passar medarbetarens olikheter. Arbetstagarens ansvar är att följa arbetsgivarens instruktioner och att använda de hjälpmedel som finns i arbetet. Det är också viktigt att ta ansvar för sin egen hälsa. Skyddsombudet ska bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning. Diskrimineringslagen, 3 kap 4 Arbetsgivaren skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena skall lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trostillhörighet. Mål Sotenäs kommun ska eftersträva ha sådana arbetsförhållanden som ska lämpa sig för alla arbetstagare. Åtgärd Kartlägga arbetsförhållanden för alla arbetstagare. Hur a) Genom dialog mellan chef och arbetstagare via arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och medarbetarenkät med stöd av frågan om hur de upplever sin arbetsmiljö. b) Ur ett jämställdhetsperspektiv kartlägga och analysera anmälda olycksfall och arbetsskador uppdelade på kvinnor och män. Beroende på resultat av kartläggningen planeras åtgärder. När Kontinuerligt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 4/8 Ansvarig Chef avseende punkt a. Chef och samverkansgrupp avseende punkt b. Uppföljning Slutet Psykosociala arbetsförhållanden För att förhindra fördomar och generaliseringar som motverkar ökad jämställdhet och mångfald behöver vi bli medvetna om de fördomar vi själva har och hur de påverkar vårt bemötande. Diskrimineringslagen, 3 kap 4 Arbetsgivaren skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena skall lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trostillhörighet. Mål På respektive arbetsplats ska alla bemötas på likvärdigt sätt. Ingen ska bemötas utifrån värderingar som bygger på generaliseringar om kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Samtliga anställda ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och mångfald. Åtgärd Samtliga enheter ska ha arbetsplatsträffar med bland annat fokus på psykosocial arbetsmiljö som främjar jämställdhet och mångfald och motverkar trakasserier. Hur Diskussioner på arbetsplatsträffar samt medarbetarenkät. När Ansvarig Chef. Uppföljning 2015 och slutet Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

102 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 5/8 3. Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap Sotenäs kommun ska skapa arbetsförhållanden som underlättar för både kvinnliga och manliga anställda att dela på familjeansvaret. Varken kvinnliga eller manliga medarbetare ska få eftersläpning i kompetens- eller löneutveckling på grund av att de är eller förväntas vara borta längre föräldraledighetsperioder Diskrimineringslagen, 3 kap 5 Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål Samtliga medarbetare ska uppleva att Sotenäs kommun skapar förutsättningar för att förena arbete med föräldraskap. Föräldralediga ska ges möjlighet att bli informerade om vad som händer i verksamheten och på arbetsplatsen Åtgärd Hur När a) Öka förståelse och acceptans för att föräldraledighet tas ut oavsett kön. b) Underlätta återkomsten till arbetet. a) Chef informerar om att arbetsgivaren ser positivt på att kvinnor och män tar ut sin föräldraledighet b) Innan föräldraledighet tas ut ska dialog ske med närmast chef om ledighetens omfattning och längd samt vilken information den föräldraledige vill ha om vad som händer i verksamheten. a) Kontinuerligt b) Kontinuerligt Ansvarig Chef. Uppföljning 2015 och Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

103 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 6/8 4 Trakasserier Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier som utgår från diskrimineringslagen. Arbetsgivaren är därtill skyldig att vid kännedom om trakasserier utreda och vidta åtgärder för att stoppa och förhindra trakasserier i framtiden. Med trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökande eller arbetstagares värdighet. När det gäller sexuella trakasserier kan dessa vara ovälkomna beröringar, sexuell jargong, skämt som anspelar på sex eller sexuella förslag. En handling kan ha kränkande effekt även om den utförs utan avsikt att kränka. Det är den som känner sig utsatt som avgör vad som är kränkande. Diskrimineringslagen, 3 kap 6 Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller repressalier enligt denna lag. Mål Ingen medarbetare ska utsättas för trakasserier i arbetet på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Ökad kunskap och förståelse hos medarbetarna för vad som är trakasserier. Åtgärd Handlingsplan mot trakasserier är fastställd av Kommunfullmäktige Hur Ökad kunskap hos medarbetarna genom information och diskussion på arbetsplatsträffar så att det främjar jämställdhet och mångfald och motverkar trakasserier. När Kontinuerligt Ansvarig Chef Uppföljning 2015 och 2016 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

104 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 7/8 5. Rekrytering Vid rekrytering är det viktigt att arbetsgivaren eftersträvar att anställa för en ökad mångfald. Diskrimineringslagen, 3 kap 7 Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar 8 Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare Mål Arbetsgivaren skall genomföra åtgärder som leder till ökad mångfald. Åtgärd Kommunens annonser ska innehålla en formulering där det framgår att kommunen eftersträvar en ökad mångfald. Hur En bestämd formulering tas fram som används i platsannonser. När 2015 Ansvarig Personalchefen. Uppföljning Årsvis. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 Mångfalds- och jämställdhetsplan Kommunfullmäktige /Paragraf xx Dnr KA 2014/346 Sid 8/8 6. Löner Diskrimineringslagen, 3 kap 10 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Mål Löneskillnader beroende på kön ska inte förekomma inom lika eller likvärdiga arbeten. Åtgärd Genomföra lönekartläggning vart tredje år. Hur Enligt särskild metod. När 2015 och därefter vart tredje år. Ansvarig Kommunchefen. Uppföljning Vart tredje år. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

106 Kommunstyrelsens arvodesberedning Sammanträdesprotokoll Reglemente för förtroendevalda i Sotenäs kommun. Arvodesberedningen, bestående av sammankallande Nils Olof Bengtsson (M), Kenneth Persson (KD), Birgitta Albertsson (S) och sekreterare Maria Hemlin personalchef, fick av Kommunfullmäktige den 20 februari 2014 uppdraget att genomföra översyn av de av Kommunfullmäktige antagna Reglemente för förtroendevald i Sotenäs kommun ( KF ) inför nya mandatperioden. Arvodesberedningen har tagit fram förslag till reviderat Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda med bilagor vad gäller arvode, kostnadsersättningar, pensioner, arbetsuppgifter för ordföranden samt exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta arvodesberedningens förslag på Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda med; bilaga 1 Arvoden, bilaga 2 Kostnadsersättningar, bilaga 3A och 3B Pensioner, bilaga 4 Arbetsuppgifter för ordförande och bilaga 5 Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper. Bilaga/Bilagor Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 1 Arvode Bilaga 2 Kostnadsersättningar Bilaga 3A och 3B Pension för förtroendevalda Bilaga 4 Arbetsuppgifter för ordförande Bilaga 5 Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Skickas till Kommunstyrelsen Omsorgsutskottet Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasienämnden Valnämnden IT-nämnden Lönenämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kansliavdelningen Personalavdelningen O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \Arvodesberedningen\Översyn arvodesreglementet o partistöd.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2(4)

107 Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr 2014/291 Sida 1 Personalavdelningen Maria Hemlin, personalchef , maria.hemlin@sotenas.se Arvodesberedning för översyn av politiska arvoden, Dnr 2014/291 Sammanfattning Arvodesberedningen, bestående av sammankallande Nils Olof Bengtson (M), Kenneth Persson (KD), Birgitta Albertsson (S) och sekreterare Maria Hemlin personalchef, fick av Kommunfullmäktige den 20 februari 2014 uppdraget att genomföra översyn av de av Kommunfullmäktige antagna Reglemente för förtroendevald i Sotenäs kommun (KF ) inför nya mandatperioden. Arvodesberedningen har tagit fram förslag på Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda med bilagor vad gäller arvode, kostnadsersättningar, pensioner, arbetsuppgifter för ordföranden samt exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta arvodesberedningen föreslag på Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda med bilaga 1 Arvoden, bilaga 2 Kostnadsersättningar, bilaga 3A och 3B Pensioner, bilaga 4 Arbetsuppgifter för ordföranden, bilaga 5 exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Bilaga/Bilagor Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda. Bilaga 1 Arvode Bilaga 2 Kostnadsersättningar Bilaga 3A och 3B Pension för förtroendevalda Bilaga 4 Arbetsuppgifter för ordförande Bilaga 5 Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Maria Hemlin Personalchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

108 Datum: Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Arvodesberedningens förslag De förtroendevalda ledamöterna är inte anställda i Sotenäs kommun. Kommunfullmäktiges ledamöter är direktvalda av medborgarna i Sotenäs kommun och övriga ledamöter i styrelser och nämnder är utsedda av kommunfullmäktige för en viss period. De förtroendevalda uppbär inte lön utan erhåller arvode mm vilket regleras i detta Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Sotenäs kommun. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

109 Datum: Inledande bestämmelser 1 Ersättningsformer De förtroendevalda i Sotenäs kommun erhåller ersättningar för uppdrag i kommunala organ vilka utbetalas i enlighet med dessa bestämmelser i form av årsarvode, sammanträdesarvode, förrättningsarvode, resekostnadsersättning och traktamente, samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. De förtroendevalda är inte anställda och uppbär därför arvode och inte lön. 2 Praktikanttjänstgöring Förtroendevald har efter beslut av vederbörande nämnd eller styrelse rätt att, såsom utbildning i förtroendeuppdraget, under kortare tid följa verksamheten som respektive nämnd eller styrelse har det politiska verksamhetsansvaret för. Ersättning regleras i 12. Följande riktlinjer ska gälla: 1. Tjänstgöringens längd och omfattning ska gälla med hänsyn till verksamhetens art och karaktär. 2. Vid större förvaltning med mer omfattande verksamhet och flera olika verksamhetsområden kan tjänstgöringen omfatta ett större antal dagar än vid förvaltning med mindre omfattning och mer ensartad verksamhet. Tjänstgöringen ska ej omfatta längre sammanlagd tid än en vecka (5 arbetsdagar). 3. Som underlag för bedömningen av tjänstgöringens längd bör även läggas förtroendeuppdragets karaktär (ordförande, vice ordförande etc.). 3 Kostnadsersättningar 3.1 Barntillsynskostnader Ersättning utbetalas för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger, kan ersättning utges även för Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

110 Datum: äldre barn. Ersättning betalas dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistats i den kommunala barnomsorgen. 3.2 Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk Ersättning betalas för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2 Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller annan närstående. 3.3 Handikappad förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning betalas till handikappad förtroendevald för särskilda kostnader som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för till exempel resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättning betalas dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga Ersättning för telefonkostnader Ordföranden erhåller en tjänstetelefon oavsett antal uppdrag. Förtroendevalda som inte erhållit tjänstetelefon och som för fullgörandet av kommunalt uppdrag åsamkas särskilda kostnader för telefon erhåller ersättning motsvarande styrkta utlägg. 3.5 Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i betalas ersättning om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl förlegat för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkommit. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

111 Datum: Kommunala organ Med kommunala organ avses kommunfullmäktige, nämnder/styrelser och följande organ: 1. Delegationer (utskott med beslutanderätt) inrättade med stöd av beslut av fullmäktige, direkt eller i reglemente och som består av tre eller flera förtroendevalda. 2. Beredningar (organ med förslagsrätt för beredning av viss eller vissa frågor) tillsatta av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd och som består av två eller flera förtroendevalda. 3. Övriga organ i enlighet med kommunfullmäktiges särskilda beslut. Med förtroendevald avses även ersättare för ledamot oavsett om vederbörande tjänstgör eller endast är närvarande. 5 Intressentsammansatta organ avseende samrådsorgan och dylikt. Bestämmelserna om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda tillämpas även på ledamöter och ersättare i så kallade intressentsammansatta organ vad avser förlorad arbetsförtjänst enligt 12. Exempel på sådana organ, se bilaga 5 Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ erhåller reseersättning till och från sådant organ i enlighet med de bestämmelser för reseersättning som gäller för anställda i Sotenäs kommun. Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ kan efter beslut från ansvarig nämnd, erhålla ersättning för aktivt arbete i projektgrupper, inom ramen för organets område. Ersättningen utbetalas i form av s.k. uppdragsersättning och motsvarar sammanträdes- och förrättningsarvodet enligt förtroendemannareglementet. Ersättning utbetalas inte för deltagande i sammanträde, arbetsutskott etc. Beslut om ersättning fattas av ordförande eller av förvaltningschef. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

112 Datum: Anställda i stat, kommun eller landsting, som i denna egenskap ingår i intressentsammansatt organ, har ej rätt till ersättning enligt dessa bestämmelser. Arvode och ersättningar 6 Årsarvode Årsarvodena utbetalas till innehavare av uppdrag, som finns angivna i bilaga 1. Riksdagsmannaarvodet är utgångspunkten för fastställande av årsarvodets storlek för kommunstyrelsens ordförande. Årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande är utgångspunkten för fastställande av övriga årsarvodens storlek. Varje uppdrag är fastställt i procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Uppräkning av arvodet till kommunstyrelsens ordförande görs så att det är 84 % av riksdagsmannarvodet. Uppräkningen av övriga årsarvoden görs vid samma tillfälle proportionellt utifrån fastställda procentsatser. Kommunstyrelsens ordförande, ska vara heltidsengagerad, i förekommande fall tillsammans med annat kommunalt uppdrag. För övriga förtroendevalda kan fasta arvoden sammanlagt inte överstiga 90 % av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är tillika oppositionsråd. I årsarvodet till företrädare för oppositionen, som är vice ordförande eller 2:e vice ordförande, är invägt tid för samordning inom oppositionen. Heltidsengagerad förtroendevald ska på heltid ägna sig åt kommunala uppgifter. Åtar sig heltidsengagerad förtroendevald presidieuppdrag med fast arvode i Västra Götalandsregionen ska denna arvodesersättning Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

113 Datum: samordnas och minska den arvodesersättning som Sotenäs kommun utbetalar till den förtroendevalde. 7 Pension och omställningsstöd Huvudprincipen är att samtliga förtroendevalda omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) enligt bilaga 3A, dock med de undantag som anges i OPF- KL. Undantagna är dessutom de som omfattas av de tidigare pensionsbestämmelserna, Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevald (PBF) eller Normalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda (PRF- KL) enligt nedan: För ordförande och 1:e och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen som tillträtt sitt uppdrag efter men före valet 2014 gäller PBF enligt bilaga 3 B. För ordförande och 1:e och 2:e vice ordförande som tillträtt sitt uppdrag före gäller tidigare pensionsbestämmelser enligt PRF-KL. Förtroendevald som någon gång fått rätt till PBF eller PRF-KL omfattas inte av andra pensionsbestämmelser. 8 Frånvaro - ersättare Avgår förtroendevald, som uppbär årsarvode under löpande mandattid, ska fördelning av arvodet mellan denne och efterträdaren ske i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. Till den förtroendevalde som ersätter förtroendevald som uppbär årsarvode vid sjukdom eller annan ledighet, ska arvode utbetalas efter de grunder som gäller arvodet för den ersatte om ledigheten/frånvaron uppgår till eller förväntas uppgå till mer än 30 dagar. 9 Sammanträdes- och förrättningsarvoden 9.1 Sammanträdesarvode Förtroendevald uppbär sammanträdesarvode för sammanträde med det kommunala organ som den förtroendevalde tillhör. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

114 Datum: Arvode utbetalas för varje protokollfört sammanträde eller för sammanträde som påkallats av beslut i berörd nämnd/utskott. Till sammanträde räknas även sammankomster avseende exempelvis information, inspektion eller studiebesök inom det kommunala förvaltningsområdet under förutsättning att protokoll eller likvärdiga anteckningar förs. Sammanträdesarvode utbetalas inte till heltidsengagerad förtroendevald. Detta gäller även för sammanträde med helägda kommunala bolag. Sammanträdesarvode utbetalas inte till förtroendevald med ett fast årsarvode som uppgår till 30 % eller högre av kommunstyrelsens ordförandes arvode och avser uppdrag i berörd nämnd/utskott. Ledamöter som inkallats till senare inställt möte skall beviljas halvdags sammanträdesersättning om mötet inställts samma dag. Om ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår för inställt möte enligt 12, utgår dock ingen sammanträdesersättning för samma möte. 9.2 Förrättningsarvode Förtroendevald uppbär förrättningsarvode för förrättning som avser kommunal angelägenhet. Med förrättning avses sådant uppdrag för kommunens räkning som ej har karaktär av sammanträde och som fullgörs på grund av därom fattat beslut av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd, beredning eller utskott eller dess ordförande. Beslut om förrättning som berör nämndens/utskottets ordförande fattas av kommunstyrelsens ordförande. För punktera 1 till 8 nedan gäller att deltagande måste ha föregåtts av ett beslut enligt första stycket Till förrättning hänförs bl.a. 1. kongress, konferens, kursdeltagande, studieresa och informationsmöte, 2. förhandling eller förberedelse till förhandling i personalutskottet med personalorganisation eller annan motpart, Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

115 Datum: överläggning med annat kommunalt organ än det den förtroendevalde tillhör, 4. deltagande i förberedelsearbete till sammanträde, dock ej i sammanträde med partigrupp, 5. överläggning med statliga myndigheter och organ, 6. överläggning med icke statliga eller kommunala organ, 7. protokolljustering, då särskild tid och plats härför angivits, 8. studieresa med kommunfullmäktige. Förrättningsarvode utbetalas dock inte till heltidsengagerad förtroendevald. Detta gäller även förrättningar med helägda kommunala bolag. 10 Arvodets storlek och samordningsbestämmelser Sammanträde eller motsvarande, som varar upp till 4 tim, se bilaga 1. Sammanträde eller motsvarande, som varar mer än 4 tim, se bilaga 1. Arvode för sammanträde m.m. är maximerat till ett heldagsarvode/dag. Justeringsarvode utges med 60 % av halvdagsarvodet Arvodet omregleras vid samma tillfälle och med samma principer som vid regleringen av årsarvodena enligt bilaga 1. Summan av årsarvoden, sammanträdesarvoden, förrättningsarvoden och ersättningar för förlorad arbetsförtjänst för en förtroendevald kan per kalenderår inte överstiga 90 % av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Förtroendevald ansvarar själv för bevakning av detta. 11 Sammanträde/förrättning utom kommunen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 Datum: För sammanträde och förrättning utom kommunen äger förtroendevald uppbära förrättningsarvode för den tid som sammanlagt åtgår för resa och förrättning. Resan/förrättningen anses därvid påbörjad respektive avslutad vid tidpunkten för avfärden från och återkomsten till bostaden (årsbostaden). Förrättningsarvodet kan per dygn ej utgå till högre belopp än heldagsarvodet. Arvode utbetalas dock inte till heltidsengagerad förtroendevald. 12 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Utöver sammanträdes- och förrättningsarvode kan ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst. Med förlorad arbetsförtjänst avses kontantlön, semester- och pensionsförmåner samt andra anställningsförmåner. Ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst som högst motsvarar 90 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas även för kommunstyrelsens ordförandes samrådsorgan. Ledamöter som inkallats till senare inställt möte skall beviljas ersättning för förlorad arbetsförtjänst om mötet inställts en vecka innan mötesdagen Ordförande ska vid kallelsen utsätta sammanträdestid. Om sammanträdet blir kortare än utsatt tid ska ersättning utgå enligt utsatt tid. Förtroendevald som har årsarvode som uppgår till minst 40 % av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande erhåller ej ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Frågan om rätt till ersättning till egen företagare beslutas av personalutskottet efter framställan från förtroendevald. 13 Resekostnadsersättning inom kommunen Ersättning för resekostnader vid inställelse till sammanträde eller förrättning utbetalas om avståndet mellan bostaden (årsbostaden) och sammanträdes- eller förrättningsstället överstiger 5 km med det belopp per km, som vid varje tillfälle gäller för kommunens anställda vid användande av egen bil i tjänsten. Förtroendevalda som har fast Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

117 Datum: årsarvode, som uppgår till mer än 30 % av kommunstyrelsens ordförandens årsarvode, äger ej rätt till resekostnadsersättning för uppdrag i berörd nämnd Attest ska ske av överordnad och om det avser nämndens/utskottets ordförande ska attest ske av KS:s ordförande. UTBETALNINGSREGLER 14 Resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Vid sammanträde eller förrättning utom kommunen äger förtroendevalda uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt det för kommunen gällande traktamentsavtalet. 15 Årsarvode Utbetalas genom personalavdelningens försorg månadsvis. 16 Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning inom kommunen Utbetalas genom personalavdelningens försorg månadsvis i efterskott. Det åligger sekreterarna hos vederbörande nämnder, delegationer, beredningar etc. att vid varje sammanträde/förrättning upprätta och bestyrka förteckning över deltagande. 17 Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Utbetalas genom personalavdelningens försorg månadsvis efter sammanträdet/förrättningens avslutande på grundval av dit insänd och av vederbörande attestberättigad attesterad reseräkning. 18 Inlämnande av underlag enligt 16 och 17 Inlämnande av underlag för ersättning för sammanträdes- och förrättningsarvode, traktamente och resekostnadsersättning skall lämnas senast sex månader från den dagen för den händelse för vilken ersättning begärs. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 Datum: Verifiering av utgift Utgift i samband med sammanträde eller förrättning ska styrkas med kvitto eller motsvarande verifikation. 20 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas genom personalavdelningens försorg månadsvis efter sammanträdets/förrättningens avslutande på grundval av räkning som den förtroendevalde sänt dit. Personalavdelningen tillhandahåller blankett för räkning. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall styrkas med intyg från arbetsgivare som skall förnyas och inlämnas till personalavdelningen i januari månad årligen. Efter beslut av personalutskott skall den egna företagaren lämna uppgift om årsinkomst genom uppvisande av senaste F-skattesedel för lönekontoret. Tolkning och tillämpning 20 Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser samt undantag därifrån avgörs av personalutskottet. Bilagor Bilaga 1 Arvoden Bilaga 2 Kostnadsersättningar Bilaga 3A och 3B Pension för förtroendevalda Bilaga 4 Arbetsuppgifter för ordförande Bilaga 5 Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

119 Bilaga 1 till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Arvoden fr o m i Sotenäs kommun (Nuvarande) (Förslag) Riksdagsarvode kronor/månad Arvode för riksdagsledamot % % Nämnd / styrelse År År UPPDRAG % Per mån Per år % Per mån Per år KF KF ordf 8,00% ,0% :e v ordf 2,00% ,0% 25,0% :e v ordf 2,00% ,0% 25,0% Kommunstyrelsen KS ordf Kommunalråd 100,00% ,0% :e v ordf 50,00% ,0% 20,0% :e v ordf Oppositionsråd 70,00% ,0% 70,0% KSAU 2 led 9,00% ,0% KSAU 3 ers 3,50% 38,9% ,5% 38,9% Tekniskt utskott, Ordf 20,0% Tekniskt utskott, v ordf, opp 7,0% 35,0% Personalutskott, Ordf 5,00% ,0% Personalutskott, v ordf, opp 3,00% 60,0% ,5% 35,0% Byggnadsnämnd Ordförande 25,00% ,0% :e v ordf 6,40% 25,6% ,0% 26,7% :e v ordf, opp 8,00% 32,0% ,0% 33,3% Omsorgs- och socialutskottet/omsorgsnämnd Ordförande 40,00% ,0% :e v ordf 10,00% 25,0% ,0% 26,7% :e v ordf, opp 12,00% 30,0% ,0% 33,3% Utbildningsnämnd Ordförande 30,00% ,0% :e v ordf 8,00% 26,7% ,0% 26,7% :e v ordf, opp 10,00% 33,3% ,0% 33,3% * Miljönämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande 15,00% ,0% :e v ordf 7,50% 50,0% 7,5% 50,0% 2:e v ordf 7,50% 50,0% 7,5% 50,0% * Lönenämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande 5,00% 5,0% 1:e v ordf 3,00% 60,0% ,0% 60,0% :e v ordf 3,00% 60,0% 3,0% 60,0% * IT-nämnden med Lysekil och Munkedal Ordförande 5,00% 5,0% 1:e v ordf 3,00% 60,0% ,0% 60,0% :e v ordf 3,00% 60,0% 3,0% 60,0% * I den mån Sotenäs kommun besätter posterna Gymnasienämnd Ordförande 10,00%

120 Nämnd / styrelse År År UPPDRAG % Per mån Per år % Per mån Per år Kommunrevision Ordförande 5,00% ,0% v ordf 4,00% 80,0% ,0% 80,0% ledamöter 3,00% 60,0% ,0% 60,0% Valnämnd Ordförande 1,00% ,0% V ordf, opp 0,50% 50,0% ,5% 50,0% Valberedning Ordförande 1,00% ,0% V ordf, opp 0,50% 50,0% ,5% 50,0% Demokratiberedning Ordförande 3,00% V ordf 1,50% 50,0% Smögens fiskauktion AB Ordförande 11,00% ,0% 5526 V ordf, opp 5,50% 50,0% ,5% 50,0% 2763 Sotenäs Bostäder AB Ordförande 11,00% ,0% 5526 V ordf, opp 3,50% 31,8% ,5% 31,8% 1758 Sotenäs Rehab AB Ordförande 10,00% ,0% 5023 Sotenäs kommuns årsarvoden (exkl. bolag) Hel-, halvdags- o just. arvoden Arvodet utgår från KS ordförandes årsarvode Arvodet utgår från procentuell andel 30% 30% Summan divideras med antalet årstimmar Basersättning / timma Halvdag 0-4 timmar, första timman dubbel ers ,04% 521 1,04% Heldag 4 tim eller fler 938 1,87% 938 1,87% Justeringsarvode utgår med andel av halvdagsarvodet 60% 60% Justeringsarvode Prisbasbelopp ej fastställt

121 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 2 - Kostnadsersättningar Prisbasbelopp, se bilaga Barntillsynskostnader Kostnader för barntillsyn ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Handikappad förtroendevalds särskilda kostnader Särskilda kostnader för handikappad förtroendevald ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag 260 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 Bilaga 3 A - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidsbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning tillämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

123 Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. Nytt ställningstagande får sålunda tas varje gång av pensionsmyndigheten. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två skiljande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

124 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan - om särskilda skäl föreligger - besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4-9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

126 graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

127 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att får hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

128 Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar l. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under max fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

129 Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

130 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl.a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Innehållet är bl.a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

131 Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

132 Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

133 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

134 Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

135 familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

136 Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning). Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Efterlevandeskyddet är obligatoriskt, d v s det finns inte någon möjlighet att välja bort det. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

137 Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

138 Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

139 Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

140 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 B - Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda enligt PBF Giltighet Reglementet antogs av Sotenäs kommuns kommunfullmäktige Dnr KA 02/940. Bestämmelserna gäller från den dag den förtroendevalde tillträder sitt uppdrag efter PBF gäller även för förtroendevalda som tillträder sitt uppdrag i förtid november För förtroendevalda som blir omvalda och vars uppdrag fortsätter efter gäller dessutom särskilda övergångsbestämmelser. För förtroendevalda som inte omfattas av PBF eller tidigare pensionsbestämmelser gäller villkoren enligt OPF-KL. Pensionsförmåner i PBF PBF består av följande förmåner; Avgångsersättning Visstidspension Ålderspension Efterlevandepension till vuxen och barn Kompletterande änkepension Avgångsersättning Förtroendevalda som inte fyllt 50 vid avgången för förtroendeuppdraget kan få avgångsersättning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

141 Utbetalningstid Avgångsersättningen betalas ut från avgången. Utbetalningstidens längd beror på den förtroendevaldes ålder vid avgången och uppdragstiden. Uppdragstid i månader Ålder - 39 år Ålder år år 1 år år 2 år år 3 år år 4 år år 5 år Avgångsersättningens storlek Avgångsersättningen bestäms av det årsarvode den förtroendevalde hade vid avgången. Årsarvodet uttryckt i förhöjda prisbasbelopp Ersättningsnivå 1:a utbetalningsåret % 70 % % 35 % Ersättningsnivå fr.o.m. 2:a utbetalningsåret Kommunen tillämpar 3 prisbasbelopp vid samordning med förvärvsinkomster. Visstidspension Förtroendevalda som fyllt 50 år men inte 65 år när de avgår från förtroendeuppdraget, kan få visstidspension om uppdraget i kommunen varat minst 3 år. Pensionens storlek beror på uppdragets längd och de årsarvoden som betalats ut de två kalenderåren närmast före avgångsåret. För hel visstidspension krävs 12 års uppdragstid. Genomsnittarvode Pensionsnivå uttryckt I förhöjda prisbasbelopp % ,5 % Kommunen tillämpar 3 prisbasbelopp vid samordning med förvärvsinkomster. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

142 Ålderspension Från 65 år övergår visstidspension till ålderspension. Till den som avgår från sitt uppdrag vid 65 års ålder eller senare, utbetalas ålderspensionen direkt. För hel pension krävs 12 års uppdragstid. Endast uppdragstid i kommunen är pensionsgrundande. Pension ska samordnas med allmän pension. Kommunen tillämpar 3 prisbasbelopp vid samordning med förvärvsinkomster. Genomsnittsarvode Pensionsnivå uttryckt i förhöjda prisbasbelopp % % % ,5 % Efterlevandepension till vuxen och barn Om förtroendevald avlider kan en efterlevande make/maka, registrerad partner, eller sambo enligt PBF:S regler, få efterlevandepension. Pensionen betalas ut i 5 år. Den avlidnes barn får barnpension till dess de fyller 18 år, eller om de studerar till och med juni månad det år de fyller 20 år. Vid fler än ett barn höjs det totala pensionsbeloppet och fördelas därefter lika mellan barnen. Efterlevandepension till vuxen Genom- Pensionsnivå snittsarvode uttryckt i förhöjda prisbasbelopp 0 7,5 15 % 7, % ,5 % Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

143 Barnpension Genom- Pensionsnivå snittsarvode uttryckt i förhöjda prisbasbelopp 0 7,5 10 % 7, % % Kompletterande änkepension Kompletterande änkepension betalas ut enligt särskilda regler, efter en förtroendevald som avlider och har ett genomsnittsarvode (årsmedelpoäng) som överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Genom- Pensionsnivå snittsarvode uttryckt i förhöjda prisbasbelopp O 7,5 0 % 7, % % Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

144 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 4 - Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandens årsarvode Exempel på arbetsuppgifter inom kommunen som ska anses ingå i ordförandens arbetsuppgifter och täckas av det begränsade månadsarvodet. Rutinmässigt följande av förvaltningens arbete. Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, förvaltningschef eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning eller dylikt. Besök på förvaltningar för information, utanordning eller påskrift av handling. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och dylikt. Utövande av delegationsbeslut Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

145 Datum: Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 5 - Exempel på samrådsgrupper och intressentsammansatta organ. Folkhälsorådet Handikapprådet Pensionärsrådet Fyrbodals kommunalförbund Rambo AB Sotenäs Rehab-Center AB Sparbanksstiftelsen Väst Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun Vattenvårdsförbundet Västtrafik AB Kommuninvest ekonomisk förening Kungshamnsfiskarnas Andelsförening Vägsamfälligheter Svenska Livräddningsförbundet Martin och Emilia Anderssons donationsfond Carl Martins donationsfond Övriga 15 donationsfonder Arbetsmarknadsnämnderna i Västra Götalands län? Samordningsförbundet i NoBo rehabiliteringsområde Malmöns Folkets-Hus förening Föreningen Smögengården Folkets Hus-föreningen Kooperativ i Hunnebostrand Kungshamns Folkets Hus-förening Evja Folkets Hus-förening Ekebostiftelsen Skogsodlarföreningen Leader Ranrike Sotenäs jaktvårdskrets Västtrafiks ägarråd Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

146 Kommunstyrelsens arvodesberedning Sammanträdesprotokoll Partistöd Arvodesberedningen fick den 20 februari 2014 uppdrag av Kommunfullmäktige att revidera nuvarande arvodesbestämmelser av förtroendevalda i samband med nya mandatperioden. Arvodesgruppen uppfattade att uppdraget även gällde översyn av partistödet i Sotenäs kommun. Utdelning av partistöd Enligt Kommunallagen 4 kap. 9 skall partistöd ges till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partistöd får också ges till ett part som har upphört att vara representerat i kommunfullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Kommunfullmäktige skall enligt 4 kap. 11 beslutat att en mottagare av partistöd årligen skall lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och skall ges till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningens utgång. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande; 1. Utbetalning av partistöd Mandatstöd 18 % av basbeloppet x antal mandat i kommunfullmäktige Grundbidrag 8 % av basbeloppet till varje parti. Partistödet utbetalas varje år i januari eller så snart handlingar enligt följande inlämnats till kommunledningskontoret: Förutsättning för utbetalning av stödet är att föreningens stadgar samt utdrag ur årsmötesprotokoll, vad avser styrelse och firmatecknare inlämnats till kommunledningskontoret. Utbetalning sker endast om partiet tagit plats i Kommunfullmäktige, med den person/personer som framgår av länsstyrelsens protokoll. Utbetalning ska ske till lokal organisation, som har säte och verksamhet i Sotenäs kommun och som är en juridisk person. O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \Arvodesberedningen\Översyn arvodesreglementet o partistöd.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(4)

147 Kommunstyrelsens arvodesberedning Sammanträdesprotokoll Utbetalt partistöd kan återkrävas om partiet inte har haft någon verksamhet lokalt den tid då partistödet avsåg. 2. Mottagare av partistöd skall årligen lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 4 kap. 9. Redovisningen skall avse perioden 1 januari 31 december. Redovisningen skall ges till Kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Skickas till Kommunstyrelsen Omsorgsutskottet Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasienämnden Valnämnden IT-nämnden Lönenämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kansliavdelningen Personalavdelningen Ekonomiavdelningen O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \Arvodesberedningen\Översyn arvodesreglementet o partistöd.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(4)

148 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr Sida 1 Personalavdelningen Maria Hemlin, personalchef , maria.hemlin@sotenas.se Partistöd Arvodesberedningen, bestående av sammankallande Nils Olof Bengtson (M), Birgitta Albertsson (S) och Kenneth Persson (KD) och sekreterare Maria Hemlin personalchef fick den 20 februari 2014 uppdrag att revidera nuvarande arvodesbestämmelser för förtroendevalda i samband med nya mandatperioden. Arvodesgruppen har uppfattat att uppdraget även gällde revidering av partistödet i Sotenäs kommun. Utdelning av partistöd Enligt Kommunallagen 4 kap. 9 skall partistöd ges till de politiska partier som är representerade i Kommunfullmäktige. Partistöd får också ges till ett parti som har upphört att vara representerat i Kommunfullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Kommunfullmäktige skall enligt Kommunallagen 4 kap. 11 besluta att en mottagare av partistöd årligen skall lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och skall ges till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningens utgång. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande; 1. Utbetalning av partistöd Mandatstöd 18 % av basbeloppet x antal mandat i kommunfullmäktige Grundbidrag 8 % av basbeloppet till varje parti. Partistödet utbetalas varje år i januari eller så snart handlingar enligt följande inlämnats till kommunledningskontoret: Förutsättning för utbetalning av stödet är att föreningens stadgar samt utdrag ur årsmötesprotokoll, vad avser styrelse och firmatecknare inlämnas till kommunledningskontoret. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

149 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr Sida 2 Utbetalning sker endast om partiet tagit plats i Kommunfullmäktige, med den person/personer som framgår av länsstyrelsens protokoll. Utbetalning ska ske till lokal organisation, som har säte och verksamhet i Sotenäs kommun och som är en juridisk person. Utbetalt partistöd kan återkrävas om partiet inte har haft någon verksamhet lokalt den tid då partistödet avsåg. 2. Mottagare av partistöd skall årligen lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 4 kapitlet 9. Redovisningen skall avse perioden 1 januari 31 december. Redovisningen skall ges till Kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningens utgång. Maria Hemlin Personalchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

150 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 22 Dnr ON 2014/40 Förslag till ny förbundsordning för "Samordningsförbundet Väst" Samordningsförbundet Norra Bohuslän och samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda ska gå ihop den 1 januari 2015 och bilda "Samordningsförbundet Väst". Följande kommuner ingår i det nya samordningsförbundet; Stromstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Färgelanda, Orust och Uddevalla kommun. Processen att tillskapa ett större samordningsförbund har pågått i flera år, 2012 med SWOT-analys, 2013 remiss till ägarna och ägarsamråd med styrelserna i båda samordningsförbunden som utmynnat i ett förslag till ny förbundsordning. Formellt så begär Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda ägarna om att få upphöra och gå upp i Samordningsförbundet Norra Bohuslän och tillsammans bildar man Samordningsförbundet Väst. Den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Väst måste antas av samtliga ägare. För kommunerna är det kommunfullmäktige som ska besluta att anta den nya förbundsordningen. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillstyrker: Egendom och kvarvarande tillgångar av eget kapital i Samordningsförbundet Norra Bohuslän överförs vid bildandet av det nya Samordningsförbundet Väst , i enlighet med 16 i reviderad förbundsordning för samordningsförbundet Norra Bohuslän. Samordningsförbundet Norra Bohuslän utvidgas med kommunerna Uddevalla, Orust och Färgelanda och samtidigt byter namn till Samordningsförbundet Väst Skrivningen i den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Väst Skickas till Kommunstyrelsen Samordningsförbundet Norra Bohuslän Förbundschef Gudrun Emilsdottir Ekonomichef Jörgen Karlsson Förvaltningschef Nina Roos Arbetslivsenheten O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \TJU\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(9)

151 Omsorgsförvaltningen Arbetslivsenheten Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Förslag till ny förbundsordningen för "Samordningsförbundet Väst" Sammanfattning Samordningsförbundet Norra Bohuslän och samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda ska gå ihop den 1 januari 2015 och bilda "Samordningsförbundet Väst". Följande kommuner ingår i det nya samordningsförbundet; Stromstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Färgelanda, Orust och Uddevalla kommun. Processen att tillskapa ett större samordningsförbund har pågått i flera år, 2012 med SWOT-analys, 2013 remiss till ägarna och ägarsamråd med styrelserna i båda samordningsförbunden som utmynnat i ett förslag till ny förbundsordning. Formellt så begär Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda ägarna om att få upphöra och gå upp i Samordningsförbundet Norra Bohuslän och tillsammans bildar man Samordningsförbundet Väst. Den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Väst måste antas av samtliga ägare. För kommunerna är det kommunfullmäktige som ska besluta att anta den nya förbundsordningen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde , KS 81 och tillstyrkte förslaget till sammangående av Samordningsförbundet Norra Bohuslän med Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Ekonomi Sotenäs medlemsavgift till Samordningsförbundet Norra Bohuslän är 182 tkr för verksamhetsåret 2014 liksom för de övriga medlemskommunerna. Förslag till ny finansieringsmodell utgår ifrån respektive kommuns invånarantal och vid ett sammangående 2015 innebär det en minskad medlemsavgift som beräknas till 146 tkr. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott föreslår kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillstyrker: Att egendom och kvarvarande tillgångar av eget kapital i Samordningsförbundet Norra Bohuslän överförs vid bildandet av det nya Samordningsförbundet Väst , i enlighet med 16 i reviderad förbundsordning för samordningsförbundet Norra Bohuslän. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

152 Omsorgsförvaltningen Arbetslivsenheten Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Att Samordningsförbundet Norra Bohuslän utvidgas med kommunerna Uddevalla, Orust och Färgelanda och samtidigt byter namn till Samordningsförbundet Väst Skrivningen i den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Väst Bilaga/Bilagor Förbundsordning Sof Norra Bohuslän, reviderat Förbundsordning Samordningsförbundet Väst Skickas till Kommunstyrelsen Samordningsförbundet Norra Bohuslän Förbundschef Gudrun Emilsdottir Ekonomichef Jörgen Karlsson Förvaltningschef Nina Roos Arbetslivsenheten Datum Rune Lysell Enhetschef Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

153 1 Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Norra Bohuslän 2 Förbundets säte Förbundets säte är Tanums kommun 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Lysekils, Munkedals, Sotenäs, Strömstads och Tanums kommuner 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom ovannämnda kommuners geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter en från varje part. Varje part utser dessutom en ersättare, förutom kommunerna som utser fyra ersättare en från varje kommun som inte är ledamot i styrelsen. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Kommunernas representanter i styrelsen beslutar om vem som innehar ordinarie plats och under hur lång tid. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige i regionen och kommunerna har ägt rum. Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän

154 2 6 Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutför när samtliga parter är tjänstgörande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Förbundet har till uppgift att - besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, - stödja samverkan mellan samverkansparterna, - finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, - besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas, - svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt - upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Förbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Förbundet får inte svara för offentlig upphandling av insatser som riktar sig till enskilda. 7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en tjänsteman, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar samt ansvara för att ärenden är beredda inför styrelsebeslut. Styrelsen har därutöver rätt att anställa personal som erfordras för att utföra administrativa uppgifter. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 Samråd Styrelsen ska se till att medlemmarna får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på officiell anslagstavla hos respektive kommun och Västra Götalandsregionen. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader. Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän

155 3 Medlemmarna ska täcka de kostnader för förbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Fördelningen ska därvid vara sådan att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, Västra Götalandsregionen med en fjärdedel samt Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum kommuner med en fjärdedel. Kommunernas finansiering är jämt fördelat mellan dem. 12 Styrning och insyn Förbundsstyrelsen ska upprätta delårsrapport med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de nästföljande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Över- respektive underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Årsbudgeten fastställs av förbundsstyrelsen senast den 30 november året före budgetåret (kalenderår) Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna kan i samråd utse en gemensam revisor. Om detta inte är möjligt utser Västra Götalandsregionen sin revisor och de ingående kommunerna enas om en gemensam revisor. Mandattiden för de förtroende valda revisorerna är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän

156 4 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning. 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Vid sammanslagning till ett större och utvidgat förbund mellan Samordningsförbundet Norra Bohuslän och Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda överförs återstående medel och egendom till det nya gemensamma förbundet Samordningsförbundet Väst. Vid sammanslagningen till ett större och utvidgat förbund mellan Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda och Samordningsförbundet Norra Bohuslän överförs återstående medel till det nya gemensamma förbundet Samordningsförbundet Väst. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Arvoden och ersättningar till ledamöter, ersättare och revisorer ska i tillämpliga fall följa Västra Götalandsregionens arvodes reglemente. Den revisor som utses av Försäkringskassan ska ersättas enligt Försäkringskassans bestämmelser. Ordförande och vice ordförande i förbundet ersätts med 4 respektive 3 % av fast grundarvode för heltidsarvoderat regionråd. Arvoden till samtliga revisorer ska enligt huvudregeln i bestämmelsen i 25 lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, betalas av förbundet. 19 Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän

157 5 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) åvilar den arbetsgivare, där ansvarig tjänsteman är anställd. 20 Ändringar i förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar. Förbundsordning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän

158 Samordningsförbundet 1 Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan - Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Förbundsordning för Samordningsförbundet Väst Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Väst Organisationsnummer är Förbundets säte Förbundets säte är Tanums kommun 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevallas kommuner. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom ovan nämnda kommuners geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevallas kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter en från varje part. Varje part utser dessutom en ersättare, förutom kommunerna som utser sju ersättare en från varje kommun som inte är ledamot i styrelsen. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Kommunerna kommer över ens sinns emellan om fördelningen av kommunernas styrelseposter. Ledamöter och ersättare väljs för tiden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

159 Samordningsförbundet 2 Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan - Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla 6 Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas. Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Förbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en tjänsteman, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt respektive huvudmans beslutsordning. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på officiell anslagstavla hos respektive kommun och Västra Götalandsregionen. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader. Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Medlemmarna ska täcka de kostnader för förbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Fördelningen ska vara sådan att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen (statens del gäller Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen), Västra Götalandsregionen med en fjärdedel och kommunerna med en fjärdedel, enligt lagen om finansiell samordning (2003:1210). Kommunernas (Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla) finansiering baseras på varje kommuns befolkningsunderlag år per den 1 november det år val har ägt rum. Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

160 Samordningsförbundet 3 Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan - Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla 12 Styrning och insyn Förbundsstyrelsen ska upprätta delårsrapport med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de nästföljande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Över- respektive underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Årsbudgeten fastställs av förbundsstyrelsen senast den 30 november året före budgetåret (kalenderår) Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla samt Västra Götalandsregionen ska utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Mandattiden för de förtroende valda revisorerna är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning. 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens där om eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut skall alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

161 Samordningsförbundet 4 Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan - Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Arvoden och ersättningar till ledamöter, ersättare och revisorer ska i tillämpliga fall följa Västra Götalandsregionens arvodes bestämmelser. Den revisor som utses av Försäkringskassan ska ersättas enligt Försäkringskassans bestämmelser. Ordförande och vice ordförande i förbundet ersätts med 4 respektive 3 % av fast grundarvode för heltidsarvoderat regionråd. Arvoden till samtliga revisorer ska enligt huvudregeln i bestämmelsen i 25 lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, betalas av förbundet. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) åvilar den arbetsgivare, där förbundschefen är anställd. 20 Förbundets bildande Förbundet bildas den 1 januari 2015 under förutsättning att samtliga medlemmar vid den tidpunkten godkänt denna förbundsordning. 21 Ändringar i förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar. Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

162 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 24 Dnr ON 2014/38 Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter den 31 mars 2015 Socialstyrelsen publicerade 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Bakgrunden var att socialstyrelsen funnit stora brister vid tillsyn på särskilda boenden bland annat på natten. Socialstyrelsen förändrade i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden som träder i kraft den 31 mars Föreskrifterna och allmänna råden ska synliggöra individens behov och se till att personer med en demenssjukdom får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat bemanning. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott tar del av informationen. Skickas till Förvaltningschef O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \TJU\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(9)

163 Omsorgsförvaltningen enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 1(4) Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter den 31 mars 2015 Bakgrund Socialstyrelsen publicerade 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Bakgrunden var att socialstyrelsen funnit stora brister vid tillsyn på särskilda boenden bland annat på natten. Socialstyrelsen förändrade i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden som träder i kraft den 31 mars Föreskrifterna och allmänna råden ska synliggöra individens behov och se till att personer med en demenssjukdom får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat bemanning. Beskrivning av ärendet FoU Fyrbodal ger stöd till personal, politiker samt brukare i socialtjänsten. Det sker bland annat genom utveckling av metoder, uppföljning, utvärdering samt implementering av ny och gammal kunskap. FoU- arbetet är indelat i tre FouRum för olika områden bland annat för vård och omsorg. FouRum, vård och omsorg, gjorde en kartläggning under våren 2013 som handlade om personaltätheten på särskilda boenden (SÄBO) och dimensionering av biståndshandläggare i relation till socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2012:12. Utifrån den diskussion som följde i FouRum gav förvaltningscheferna i Åmål och Tanum ett uppdrag att ta fram ett förslag på bemanning och tillämpning av socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2012:12 samt förslag på riktlinjer för biståndsbedömning i särskilda boenden. En arbetsgrupp utsågs samt en projektledare. Arbetsgruppen bestod av personer från kommunerna Mellerud, Trollhättan, Munkedal, Uddevalla, Åmål samt Sotenäs. Arbetsgruppen arbetar och lägger förslag utifrån följande uppdrag, 1. Utarbeta och ge förslag på riktlinjer för biståndsbedömning avseende särskilda boenden. 2. Ge förslag på hur bemanningen av särskilda boenden skall lösas enligt kraven i den nya författningen. 3. Ge förslag på hur biståndet rörande kost skall hanteras. 4. Ge förslag på hur resursfördelningen skall gå till. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

164 Omsorgsförvaltningen enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 2(4) 1. När det gäller biståndsbedömning beskrivs metoden och arbetsverktyg, Äldres behov i centrum samt den strukturerade dokumentationen enligt Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Socialstyrelsen utbildar under åren kommunerna i denna metod. Behovsbedömning är den process som föregår och leder fram till ett beslut om bistånd i en myndighetsprocess. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och arbetet har ett rehabiliterande förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten, vilket innebär att den enskilde ska ges stöd för att upprätthålla sina funktioner för den dagliga livsföringen. Arbetsgruppens förslag är en rekommendation om att biståndsbedömning skall göras på alla personer som bor på särskilt boende, samt att använda bedömningsinstrument som är kompatibelt med socialstyrelsens behov av att samla in nationell statistik. 2. Bemanning och fördelning av resurser är det svårt att ge ett entydigt svar på. I Äldrecentrums rapport 2010:10 beskrivs användningen av ordet "lämplig bemanning" så här "den bemanning som krävs för att ge en vård och omsorg med god kvalitet enligt de lagar, förordningar, riktlinjer och politiska beslut som gäller och som samtidigt kan bedömas som kostnadseffektiv". Det är mycket som påverkar om hur bemanningen ska på boendet ska se ut bland annat, - Aktuella sjukdomstillstånd - Lokalernas utformning - Personalens kompetens - Tillgång till handledning - Tillgång till rehab och sjukgymnastik - Tekniska hjälpmedel Det finns även mycket tydliga formella krav som beskriver att personal ska dygnet runt kunna få stöd, vägledning och handledning i arbetet med att genomföra hemtjänstinsatser samt att kunna omfördela arbetsuppgifter när behovet förändras. Det som också vägleder bedömningen av bemanningen är de insatser som beviljats och framtagna genomförandeplaner. Bemanningen ska anpassas efter den enskildes beslut om insatser. Dessutom ska det finnas personal dygnet runt som kan ge hjälp utan dröjsmål. Arbetsgruppens förslag är att bemanningen inte bör understiga 0.75 årsarbetare/boende på särskilda boende. I 0.75 åa är inte nattpersonal, sjuksköterskor och rehabpersonal medräknade. Hänsyn skall också tas till personalgrupps utbildningsnivå, tillgång till handledning samt hur byggnaden är utformad. 3. Punkten i uppdraget som handlar om kosten och är en viktig del i hur den enskildes vardag ser ut och för att uppnå goda levnadsvillkor. Måltidssituationen behandlas i utredningen och bedömningen av behovet av individuella insatser för den enskilde. De individuella insatserna förs efter beslut in i genomförandeplanen där det tydligt ska framgå hur den enskildes behov tillgodoses beträffande kost och närig samt hur måltiderna fördelas över dygnets alla timmar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

165 Omsorgsförvaltningen enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 3(4) Dessutom används och registrerar personal i Senior Alert som är ett evidensbaserat kvalitetsregister som erbjuder riskbedömningar till samliga personer som bor på kommunens särskilda boenden. I riskbedömningen ingår att förebygga bland annat undernäring. 4. Resursfördelningen i kommunen är beroende av hur kommunen har bestämt hur budgetarbete och styrningen ska gå till. Det finns i dag inga resursfördelningsmodeller som arbetsgruppen anser sig kunna hänvisa till. Arbetsgruppen ställer sig frågan om man kan använda sig av det planeringssystem som finns i hemtjänsten som hjälper till att planera beviljade insatser. Eskilstuna kommun ska pröva en ny ersättningsmodell för äldreomsorgen under nästa mandatperiod och därefter utvärdera den. Arbetsgruppen ser på resursfördelningen på särskilda boenden som en komplex fråga som behöver utredas ytterligare. Koppling till vision, programförklaring och mål Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Insyn och påverkan i äldreomsorgen för individ och anhöriga Vård och omsorg grundad på trygghet och respekt Ekonomi 4-6 milj. Kr 2015 Regelverk Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:12 och 2013:37. Organisation och personal Information till boende och deras anhöriga. Kräver stora personal- och schemaförändringar. Krav på planeringssystem till äldreboenden. Utöka personalresurser så som baspersonal och biståndshandläggare. Se över avgiftssystemet. Medborgarperspektiv Ökar rättsäkerheten för den enskilde. Behovet av individuella insatser blir tydligare samt att det finns möjlighet att överklaga om den enskilde inte är nöjd med sitt beslut. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

166 Omsorgsförvaltningen enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott tar del av informationen Bilaga/Bilagor Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter 31 mars 2015, Fyrbodal Skickas till Akten Förvaltningschef Datum Mariann Lundin Enhetschef myndighet och kvalitet Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

167 FoU Fyrbodal Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter 31 mars 2015 Fyrbodals arbetsgrupp Sölvie Linder, sektorchef/ biståndschef Melleruds kommun Helena Mårdstam, områdeschef bistånd, Trollhättans kommun Maria Länström, utredare, Munkedals kommun Marita Holm, enhetschef Uddevalla kommun Lena Lundberg, demenssjuksköterska, Sotenäs kommun Projektledare Ewa Anundsson Samordnare/utredare Vård- och omsorgsförvaltningen, Åmål

168 Innehåll Inledning Bakgrund SOSFS 2012:12 Nationell Värdegrund Lokal värdegrund Lokal värdighetsgaranti Servicegaranti Myndighetsutövning Uppdrag Metod Bakgrund till arbetsgruppens förslag 1 Biståndsbedömning på särskilt boende ICF Dokumentation Beslut Genomförandeplaner BAS Äldres behov i centrum Kognitiv svikt eller demenssjukdom Samtycken Rekommenderad uppföljning av genomförandeplan 2 Bemanningen av särskilda boenden. 12 Formella krav på bemanning Biståndsbedömning gällande kost 4 Resursfördelningen Andra viktiga faktorer SVPL samordnad vårdplanering Senior Alert Parboende i SÄBO (Särskilt boende) Bostadens grundläggande egenskaper. Arbetsgruppens förslag på biståndsbedömning och bemanning på särskilda boende. Biståndsbedömning på särskilda boenden Bemanning Utbildningar Vad krävs det för kompetens Tekniska hjälpmedel Betydelsen av lokalernas utformning. Rehabilitering och samverkan. Handledning Vid förändrat vårdbehov, tillfälligt eller bestående Kosten och biståndsbedömning Resursfördelning Referenser 2

169 1. Inledning FoU Fyrbodal ger stöd till personal, politiker samt brukare i socialtjänsten. Det sker bland annat genom utveckling av metoder, uppföljning, utvärdering samt implementering av ny och gammal kunskap. FoU- arbetet är i sin tur indelat i tre FouRum för olika områden: vård och omsorg, individ och familj, samt funktionshinder. FouRum, vård och omsorg ingår inom äldreomsorgen. Syftet är att bland annat arbeta långsiktigt med förbättringsarbeten med inriktning på kvalitet och sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Fokusområde God demensvård God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God läkemedelsanvändning Sammanhållen vård och omsorg FouRum, vård och omsorg, gjorde en kartläggning under våren 2013 som handlade om personaltätheten på särskilda boenden (SÄBO) och dimensionering av biståndshandläggare i relation till socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2012:12. I samband med detta följde en diskussion bland deltagarna i FouRum, vård och omsorg som utmynnade i att förvaltningschef Gunnar Erlandsson från Åmål och förvaltningschef Maj Lätto Karlsson, Tanum tog fram ett uppdrag. Det uppdraget var att ta fram ett förslag på bemanning och tillämpning av socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2012:12. Dessutom behövdes ett förslag på riktlinjer för biståndsbedömning på särskilda boenden (SÄBO) för Fyrbodals kommuner. En arbetsgrupp utsågs av FouRum, vård och omsorg att arbeta med detta, samt en projektledare. Som stöd och hjälp i processen är Fyrbodals strateg Lis Palm samt Anette Forsberg som arbetar som utvecklingsledare, inriktning äldre. Arbetsgruppen består av representanter från kommuner inom Fyrbodal från olika yrkesområden. 3

170 2.Bakgrund SOSFS 2012:12 Socialstyrelsen publicerade 2010 nationella riktlinjer 1 för vård och omsorg vid demenssjukdom. Bakgrunden var att socialstyrelsen funnit stora brister vid tillsyn på särskilda boenden bland annat på natten. Det som socialstyrelsen fann vid olika tillfällen av tillsyn var att insatserna inte utgick från den enskildes behov. Utan tvärtom fick den enskilde anpassa sig efter vilken bemanning som fanns att tillgå. Socialstyrelsens ändring i föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2012:12) 2 om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden som träder ikraft den 31 mars , ska synliggöra individens behov och se till att personer med en demenssjukdom får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat bemanning. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 Socialtjänstlagen). Rätten till bistånd regleras i 4 kapitlet i Socialtjänstlagen: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Sammanboende äkta makar har en förpliktelse att bistå varandra med de sysslor som förekommer i ett hem. (Äktenskapsbalken 1 kap. 2 och 4 ). I dessa riktlinjer gäller samma förutsättningar för ogifta sammanboenden samt hemmaboende vuxna barn. Vid omvårdnadsuppgifter såsom personlig omvårdnad kan inte Äktenskapsbalkens bestämmelser åberopas som avslagsgrund annat än om den anhörige rent faktiskt utför omvårdnaden och att det är på frivillig grund och just detta som den enskilde önskar. Ansvar för föräldrar. Det finns inget i lagstiftningen som anger skyldigheter för vuxna barn att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg. Den lagen upphörde 1957 när socialhjälp trädde ikraft. (Prop. 2008/09:82 sid. 12) Utöver det som finns reglerat i Föräldrabalken (FB) och Äktenskapsbalken (ÄB) är alla insatser som en anhörig vill göra för en närstående helt frivilliga. 1. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialstyrelsen 3. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialstyrelsen 4

171 De generella utgångspunkterna i lagstiftningen är att man avgör själv vilket ansvar man vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående. (prop. 2008/2009:82, sid ). I föräldrabalken (FB) och Äktenskapsbalken (ÄB) regleras föräldrar och makars ansvar Nationell Värdegrund Lokal värdegrund Den 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen, 5 kap. 4 (2001:453). Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Många kommuner har utifrån den nationella värdegrunden också en lokal värdegrund. Socialstyrelsen har också tagit fram ett vägledningsmaterial för värdegrundsarbete 4. Lokal värdighetsgaranti En värdighetsgaranti utformas lokalt i varje kommun och är frivillig. Det är en utfästelse som handlar om något extra utöver det som den enskilde redan beviljats enligt 4 kap. 1 och 2 Socialtjänstlagen, (SoL) och därmed ska ha rätt till enligt lag och gällande föreskrifter inom området. Det kan alltså se olika ut i varje kommun. Servicegaranti Avsikten med servicegarantier är att veta vad man kan förvänta sig av kommunen när man använder sig av tjänsterna. Servicegarantierna innehåller även möjligheter för kund/ brukare att lämna synpunkter på verksamheten så det kan skapas förutsättningar så att tjänsten kan utföras på ett bra sätt. Myndighetsutövning När det gäller myndighetsutövning så handläggs det av kommunens biståndshandläggare. De arbetar efter förvaltningslagen (1986:223) och socialtjänstlagen (2001:453). Förvaltningslagen beskriver grundläggande bestämmelser om handläggning av ärenden. De ska handläggas så snabbt och enkelt och billigt som möjligt utan att säkerheten blir eftersatt eller äventyras. Beslut så som bifall eller avslag meddelas den äldre personen. Utföraren av insatsen får också information om vilken insats som ska utföras. Det kan vara en offentlig eller privat utförare. Det ingår i ett bifall av ansökan att följa upp insatsen 4 Äldreomsorgens nationella värdegrund ett vägledningsmaterial. Socialstyrelsen 5

172 och vid förändrad situation ompröva beslut. Avslagsbeslut har man möjlighet att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. En tillämpad helhetssyn med ett brett perspektiv på den äldres situation syftar till att bringa klarhet kring den äldres svårigheter i förhållande till den aktuella livssituationen. Det är viktigt att det finns respekt för människans rätt att bestämma själv över sitt liv. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I 4 kap. 1 SoL regleras rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt när den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Begreppet livsföring i övrigt är inte preciserat, men socialnämnden har ansvar för att inrätta särskilt boende och stöd och hjälp i hemmet för äldre personer (5 kap. 5 SoL). Rätten till bistånd är direkt knuten till behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutet om bistånd ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den står i lagen att den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och stödformer som kan komma i fråga. Den generella nivån av skälig levnadsnivå förändras kontinuerligt av rättspraxis, det vill säga domar, föreskrifter och allmänna råd. Riktlinjerna är vägledande och gäller aldrig utan undantag. En individuell bedömning skall göras i varje enskilt fall. Biståndsbedömningen skall följas upp för bedömning om den skall fortsätta, förändras eller avslutas. 6

173 3.Uppdrag Att ta fram förslag på tillämpning av föreskift SOSFS 2012:12 som träder ikraft 31 mars 2015, uppdraget kan beskrivas så här: Utarbeta och ge förslag på riktlinjer för biståndsbedömning avseende särskilda boenden. Ge förslag på hur bemanningen av särskilda boenden skall lösas enligt kraven i den nya författningen. Ge förslag på hur biståndet rörande kost skall hanteras. Ge förslag på hur resursfördelningen skall gå till. 7

174 4. Metod Ett kvalitativt arbetssätt med delaktighet har använts genom att arbetsgruppen har träffats regelbundet från oktober 2013 fram till februari 2014 och processat fram delar av uppdraget var för sig. Vissa deltagare i arbetsgruppen har i sin tur haft referenter/arbetsgrupp i sin hemkommun och där fått idéer inför arbetsgruppens gemensamma träffar. Första uppdraget var att ta fram ett förslag på hur biståndsbedömningen skulle kunna se ut. En del av deltagarna har varit på information och utbildning i ÄBIC och fått värdefull information om ICF och bedömningsinstrumentet. Andra deltagare har annan värdefull information om bedömningsinstrument ICF och lång erfarenhet av biståndsbedömning. Resultat redovisas dels under Biståndsbedömning på särskilt boende samt under Arbetsgruppens förslag. Utöver att träffas har kontakt också tagits med en del kommuner för att undersöka hur man arbetat med riktlinjer på särskilda boenden. Bland annat Motala, Trosa, Ulricehamn. Det har då framkommit att de kommuner som arbetat med biståndsbedömning på särskilda boende, har använt de riktlinjerna som används i ordinärt boende. Melleruds kommun har också besökt Ulricehamns kommun. Andra uppdraget om bemanning och process av fördelning av personal är en viktig och svår fråga, särskilt när det är så olika förutsättningar i kommunerna i Fyrbodal. Först har arbetsgruppen studerat de formella kraven som ställs på kommunerna enligt SOSFS 2012:12. Därefter har arbetsgruppen försökt att i sitt förslag komma nära en minsta bemanning, innan man beräknar nattpersonal och sjuksköterskor samt rehabiliteringspersonal. Arbetsgruppen har också studerat Äldrecentrum och hur de i sin rapport 2010:10 använder ordet lämplig bemanning: den bemanning som krävs för att ge en vård och omsorg med god kvalitet enligt de lagar, förordningar, riktlinjer och politiska beslut som gäller och som samtidig kan bedömas som kostnadseffektiv. När det gäller andra uppdraget och bemanning har arbetsgruppen också varit i kontakt med Klippans kommun. Det beror på att en av deltagarna känner till Klippans äldreboende Bågen och utformningen av deras lokaler som till stor del motsvarar det J. Paulssons beskiver i Det nya Äldreboendet från Arbetsgruppen redovisar sitt förslag samt två jämförbara exempel. Tredje uppdraget handlade om kosten. Arbetsgruppen anser att det är en mycket viktig fråga som behövde förtydligas och Anette Forsberg var delaktig vid sammankomst den 26 november. Eftersom kosten behandlas i bedömningsinstrumentet ICF samt i ÄBIC bedömde arbetsgruppen att skrivningen behövde förtydligas så att kosten sammankopplades till ICF och måltidssituationen. Dessutom används kvalitetsregistret Senior Alert av de 8

175 flesta kommunerna. Genom Senior Alert erbjuds riskbedömningar till samtliga personer som bor på kommunernas särskilda boenden och det är ett evidensbaserat instrument. I riskbedömningen ingår att förebygga bland annat undernäring. Fjärde uppdraget, hur resursfördelningen ska gå till är beroende av hur kommunerna bestämmer sig för hur budgetarbetet och styrningen ska se ut. Det går inte att säga att alla ska göra lika när det gäller resursfördelning, eftersom det är politiskt styrda organisationer. En vägledning finns genom socialstyrelsens rapport från som bygger på en kommunenkät som skickades ut till samtliga kommuner samt intervjuer i tio kommuner. Mot bakgrund av den rapporten har olika aspekter och utgångspunkter lyfts fram som viktiga delar i resursfördelningen. Dessutom har kontakt tagits med Eskilstuna eftersom kommunen för 2014 antagit en resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. 5. Resursfördelning och prioriteringar inom socialtjänsten. Socialstyrelsen 9

176 5. Bakgrund till arbetsgruppens förslag Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:12, ansvaret för personer med en demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder ikraft 31 mars Detta har varit arbetsgruppens utgångspunkt i arbetet med biståndsbedömning och bemanning, föreskrifterna anger att Socialnämnden bör utreda vilka behov en person med en demenssjukdom har av hemtjänstinsatser på ett särskilt boende, där anges olika livsområden som finns i ICF klassifikationssystem. Det finns i föreskrifterna också flera faktorer som påverkar bemanningen och hur de bäst tillgodoser den enskildes behov av bland annat tillsyn. Arbetsgruppen har också tittat på Äldrecentrums utredning från Kommunfullmäktige i Stockholms stad gav 2008 i uppdrag till Äldrecentrum att titta på bemanningen, specifikt på särskilda boende för personer med en demenssjukdom. Det anges i utredningen att det saknas en nationell statistik om bemanning i särskilt boende för personer med en demenssjukdom. I undersökningen, ombads chefer för nio boenden bemanna var för sig, ett fiktivt gruppboende för nio personer med demenssjukdom. Dessutom genomfördes också två koncensusmöten med experter. Man genomförde också en deltagande observation på sex gruppbostäder. Utöver detta gjordes en vinjettstudie via enkät till 130 chefer samt kunskapsöversikt i ämnet. Inom Fyrbodal finns det både stora och små kommuner som har olika förutsättningar både när det gäller resurser och rekrytering. FouRum vård och omsorgs arbetsgrupp, har utifrån dessa perspektiv resonerat och kommit fram till ett förslag på en minsta lämplig bemanning som skulle kunna vara vägledande för samtliga kommuner inom Fyrbodal. Arbetsgruppen har också kommit fram till att det finns olika förutsättningar i varje kommun när det bland annat gäller personalens kompetens, samt hur lokalerna ser ut. Dessutom påverkas bemanningen av den boendes aktuella sjukdomstillstånd. Behovet av bemanningen av sjuksköterskor kan också variera mycket mellan kommunerna och det gäller även behovet av kommunrehabilitering och tekniska hjälpmedel. 5.1 Biståndsbedömning på särskilt boende Behovsbedömning är den process som föregår och som leder fram till ett beslut om bistånd i en myndighetsprocess. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och arbetet har ett rehabiliterande förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten, vilket innebär att den enskilde ska ges stöd för att upprätthålla sina funktioner för den dagliga livsföringen. Bedömningen av rätten till bistånd bör baseras på den äldre personens egen beskrivning och bedömning av sin livssituation Prop. 2009/ Värdigt liv i äldreomsorgen. 10

177 Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet också om att utreda följande frågor: äldreomsorgen. 1. Föreligger Arbetet det ett med behov att bedöma och hur rätten ser behovet till bistånd ut? handlar i korthet också om att utreda följande frågor: 2. Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat sätt? 3. Hur kan biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? 1. Föreligger det ett behov och hur ser behovet ut? 2. Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat Arbetsprocessen: sätt? 3. Hur kan biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? Hantera ansökan Inhämta fakta Arbetsprocessen: Bedöma behov Hantera ansökan Inhämta Besluta fakta om insats Bedöma Planera behov (verkställighet) Besluta Genomföra insats (verkställighet) Planera Följa upp (verkställighet) resultat Genomföra (verkställighet) Följa upp resultat ICF ICF ICF är ett klassifikationssystem, som används som ett verktyg för att bedöma behov och ICF är planera ett klassifikationssystem, social trygghet. Det som gör används man genom som ett att verktyg välja koder för att som bedöma anger behov omfattning och eller social grader trygghet. av funktionstillstånd Det gör man genom eller funktionshinder. att välja koder som Det anger finns omfattning även möjlighet eller att ange planera grader omfattningen av funktionstillstånd av omgivningsfaktorer eller funktionshinder. som är underlättande Det finns även eller möjlighet hindrande. att ange När det gäller omfattningen själva strukturen av omgivningsfaktorer så bygger den som på är fyra underlättande huvudgrupper eller och hindrande. under dessa När det finns gäller det ett antal själva livsområden strukturen så som bygger är framtagna den på fyra att huvudgrupper användas vid och behovsbedömning. under dessa finns det 2 ett antal livsområden som är framtagna att användas vid behovsbedömning. Huvudområden Livsområden 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav Kroppsfunktioner och 3. Kommunikation Kroppsstruktur 4. Förflyttning Aktivitet och delaktighet 5. Personlig vård Omgivningsfaktorer 6. Hemliv Personfaktorer 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8. Viktiga livsområden 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 10. Känsla av trygghet (omgivningsfaktorer) 11. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde (s.52 6 ) (Person faktorer) Dokumentation 6 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.socialstyrelsens författningssamling Dokumentationen kring biståndshandläggning för personer som bor i särskilt boende ska föras utifrån de krav som fastställs i SOSFS 2006:5. Socialstyrelsen rekommenderar även att kommunerna implementerar en systematisk och strukturerad dokumentationsmodell som bygger på ett gemensamt nationellt fackspråk, ICF. Dokumentationen ska vara en naturlig del av arbetet genom hela arbetsprocessen (se kap. biståndsbedömning på särskilt

178 Dokumentation Dokumentationen kring biståndshandläggning för personer som bor i särskilt boende ska föras utifrån de krav som fastställs i SOSFS 2006:5. Socialstyrelsen rekommenderar även att kommunerna implementerar en systematisk och strukturerad dokumentationsmodell som bygger på ett gemensamt nationellt fackspråk, ICF. Dokumentationen ska vara en naturlig del av arbetet genom hela arbetsprocessen (se kapitlet Biståndsbedömning på särskilt boende). Stort fokus bör ligga på behovstillfredsställelse och måluppfyllnad. I dokumentationen ska behov utifrån fysiska, psykiska såväl som sociala aspekter belysas. Dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa hur man tillförsäkrar individen det lagstadgade kravet på skälig levnadsnivå samt möjlighet till värdigt liv och välbefinnande genom en sammanhållen dokumentationskedja genom arbetsprocessen. Av dokumentationen ska det tydligt framgå: 1. vilka behov individen bedöms ha som denne ej själv kan tillgodose och som ej kan tillgodoses på annat sätt 2. hur dessa behov genom åtgärder/insatser förväntas kunna tillgodoses 3. vad för målsättning insatserna har 4. hur de beviljade insatserna utförts 5. på vilket sätt behovet tillgodosetts 6. till vilken grad målsättningen uppfyllts 7. vilka åtgärder som vidtagits om insatserna ej fått förväntat resultat Beslut Ett beslut om insatser ska tydligt beskriva vad man får och inte får hjälp med. 3 Av dokumentationen av beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om bostad och hemtjänstinsatser i särskilt boende ska det framgå vilka hemtjänstinsatser som en person med demenssjukdom har beviljats så att det står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. 7 Detta ska gälla alla som har beviljats ett särskilt boende. Det är också viktigt att stödja personer som finns i den äldres närhet vilket förtydligats i socialtjänstlagen den 1 juli (2001:453) 7. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialstyrelsens författningssamling 12

179 Nämnden ska också (5 kap. 10 SoL) erbjuda stöd som underlättar för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre och för de som stödjer en närstående som har funktionshinder Genomförandeplaner I socialtjänstlagens 11 kap. regleras socialnämndens skyldighet om dokumentation vid handläggning och genomförande av insatser 8 i genomförandeplaner samt föreskriften (SOSFS 2006:5) Kvalitén regleras inom Socialtjänstlagen regleras i föreskrift (SOSFS 2006:11) 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor upprättar en genomförandeplan för personen i enlighet med 4 kap. 3. BAS Instrumentet Behov Av Stöd BAS, är ett halvstrukturerat intervjumaterial som är framtaget av socialstyrelsen. Det är fasta svarsalternativ som följs av en möjlighet för den äldre att med egna ord beskriva den sin situation och hur han/hon bedömer sitt behov av hjälp i vardagen. Vissa delar behöver kompletteras så som läkemedel, anhöriga. Instrumentet är avsett för ett systematiskt utredningsarbete som ska ge en enhetlighet i besluten så långt som det är möjligt. Genom att biståndshandläggarna arbetar systematiskt och på liknande sätt får man samma bedömning oavsett var i landet man bor. Risken för godtyckliga beslut ska undvikas genom systematiska bedömningsinstrument. BPSD BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Personer med demens har en rad olika symtom med en sak gemensamt och det är att anhöriga och vårdpersonal har svårt att bemöta dessa. Det kan handla om hallucinationer och vanföreställningar men även skrik, rop och störd dygnsrytm. Det finns idag ingen bra behandlingsmetod. Med hjälp av BPSD registret kan man utreda, identifiera, tolka och försöka se sammanhang och sedan sätta in en del olika åtgärder. Oftast är det viktigt att det omfattar bemötande och omvårdnadsstrategier och ibland läkemedel. 8. Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsens författningssamling 13

180 Många kommuner arbetar med BPSD register där man kan registrera sig och även få stöd och hjälp samt utbildning. 93 Äldres behov i centrum Socialstyrelsen har nu ett utvecklingsarbete som kallas Äldres behov i centrum och det sker enligt två regeringsuppdrag. Det ena är utifrån Öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre och handlar om att förbättra kvaliteten inom vården samt ett bättre resursutnyttjande. Genom att höja kvalitén i vården med bra arbetsmetoder ska man som enskild kunna jämföra vården och man får en ökad valfrihet när det gäller vilken vård som man föredrar. För att kunna mäta vården på nationell nivå behövs en bra uppföljning och då behöver kommunerna på individnivå anpassa sina dokumentationssystem som även visar uppföljning. Till det andra regeringsuppdraget är att informationen som dokumenteras om den enskilde inom vård och omsorg ska vara beskriven med entydiga, enhetliga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer. Det andra uppdraget hör en nationell strategi för e-hälsa som omfattar två delar: 1. Nationell informationsstruktur 2. Nationellt fackspråk för vård och omsorg Nationell e-hälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Handläggare och utförare behöver få stöd och i att utveckla ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Handläggare och utförare behöver följande kunskaper för att omsätta arbetssättet i praktiken: kunskap om det betydelsefulla mötet och samtalet med den äldre kunskap om hur man kan förstå människan som biologisk, psykologisk och social varelse samt hur olika sätt att beskriva behov och resurser påverkar de professionellas arbetssätt och lösningsförslag kunskap om hur ICF kan användas som gemensamt språk i strukturerad dokumentation och för att sätta mål för de behov som ska tillgodoses med insatser samt för att följa upp resultatet och måluppfyllelsen för individen

181 kunskap om grunderna för att arbeta systematiskt, evidensbaserat och att genomföra förändringsarbete. Kognitiv svikt eller demenssjukdom Enligt Socialtjänstlagen, ska socialnämnden säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där det bor en person med en demenssjukdom har en upprättad genomförandeplan enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 3 SoL. (SOSFS Uppföljning sker av biståndshandläggare regelbundet eller enligt antagen värdighetsgaranti. Detta görs genom uppföljning av genomförandeplanen. Beslutet om vård- och omsorgsboende omprövas inte om det inte finns synnerliga skäl till detta. Orsaker till uppföljning och/eller omprövning kan vara: behoven hos personen med demenssjukdom förändras, klagomål från personen med demenssjukdom eller närstående har framförts eller omständigheterna i övrigt är sådana att situationen inte är tillfredsställande. Samtycken Samtycke från den enskilde Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Ett samtycke kan vara uttryckligt. Se vidare socialstyrelsens meddelandeblad 10 olika nivåer av samtycke. Samtycke från anhörig Att ge vård eller omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd av lag. Därmed följer att anhöriga eller annan närstående inte kan samtycka till vård eller omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder (2 kap. 12 RF 11 och SOU 2004: s och 697). Samtycke från god man och förvaltare Att ge vård och omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Därmed följer att en god man eller förvaltare inte kan samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder (2 kap. 12 RF och SOU 2004:112 s. 452 och s ) /#K

182 Rekommenderad uppföljning av genomförandeplan Utföraren/verkställigheten dokumenterar den enskildes behov enligt biståndsbeslutet i en genomförandeplan senast fem till sju veckor 13 efter inflyttning. Genomförandeplanen skall vara tillgänglig för biståndshandläggaren inom denna tid. Därefter följer kontaktpersonalen upp genomförandeplanen minst en gång per år eller tidigare vid behov eller enligt antagen lokal värdighetsgaranti. Om behovet ändras hos brukaren kontaktar ansvarig inom verkställigheten biståndshandläggaren för uppföljning och ställningstagande om nytt beslut

183 5.2 Bemanningen av särskilda boenden. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden anges i 2 kap. om Ledningssystem. 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande Det är svårt att exakt ange exakt antal årsarbetare eftersom det påverkas av flera faktorer; Aktuella sjukdomstillstånd Lokalernas utformning Personalens kompetens Tillgång till handledning Tillgång till rehab och sjukgymnastik Tekniska hjälpmedel Avsaknad av vissa delar ökar kravet på bemanning. Exempelvis personalens kompetens, avsaknad av rehabiliterande insatser med mera. Formella krav på bemanning När det gäller boende för personer med en demenssjukdom har socialstyrelsen tagit fram föreskrifter som ska tydliggöra för kommunerna vilket ansvar de har samt hur bemanningen behöver vara så att de boende kan känna sig trygga och säkra i sina hem. Där framgår det att det ska göras tydligt vad den boende har för rättigheter. Det ska ske genom att utredningen ska vara tydlig och dokumentationen ska beskriva vad den boende behöver hjälp med. De formella kraven som finns mot bakgrund av detta är att boende ska: dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet med att genomföra hemtjänstinsatser, dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av insatser hos en person med demenssjukdom samt få handledning, om så behövs. 17

184 2 Varje särskilt boende där en person med demenssjukdom bor ska vara bemannat dygnet runt. Bemanningen ska säkerställa att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Det som också vägleder bedömningen av bemanningen är de insatser som beviljats. Den som har ansvar för verksamheten och driver den ska ta fram en genomförandeplan utifrån det beslut som den boende har fått och bemanningen ska anpassas efter detta. Dessutom ska det finnas personal dygnet runt som kan ge hjälp utan dröjsmål. Plats med högre bemanning beviljas och erbjuds de personer som har en fastställd demensdiagnos eller svår kognitiv svikt och där andra alternativ inte kan tillgodose hälsa och personlig säkerhet. Individuella insatser i boendet fastställs vid biståndsbeslutet och verkställs sedan i genomförandeplanen. Behovet av insatser omprövas efter individuella behov. Detta bör göras vara varje halvår och minst en gång per år. 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor upprättar en genomförandeplan för personen i enlighet med 4 kap. 3. (Se avsnittet genomförandeplaner) 5.3 Biståndsbedömning gällande kost Måltiden, kosten och näringens betydelse för den enskilde har flera olika och viktiga perspektiv att ta hänsyn till. Särskilt viktigt är det i samband med försämrat hälsotillstånd och vid eventuella funktionsnedsättningar. När det gäller kost och biståndsbedömning på särskilt boende ingår det i ICF under Aktiviteter och delaktighet och detta tas upp i samband med att man utreder måltidssituationen. 5.4 Resursfördelningen Socialstyrelsen har gett ut en rapport (2007) om resursfördelning baserat på en kommunenkät. Flera viktiga samhällsaspekter lyfts fram i rapporten bland annat efterlyser socialcheferna ett utökat samarbete med andra huvudmän

185 Det som också ansågs viktig var styrning och ledning. Det behövs mer tid åt verksamhetsuppföljning för att effektivisera socialtjänsten med regelbunden kvalitetsuppföljning. Det är viktigt med tydliga politiska målsättningar och en politisk kontroll genom tydlighet i resursfördelning och ekonomisk styrning. En effektiv resursanvändning är nödvändig när resurserna minskar. Alternativen är att strängare bedömningar eller att avveckla verksamheter. Ineffektivitet kan leda till att färre får hjälp med insatser. Det finns dock några grundläggande förutsättningar som kan vara vägledande för resursfördelning. Förutsättningar SoL ( Socialtjänstlagen) är en ramlag LSS ( Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag HSL ( Hälso- och sjukvårdslagen) är en skyldighetslag Det betyder att SoL tillgodoser vissa behov och insatser och kommunen har frihet att hålla sig inom vissa ramar. När det gäller LSS finns det vissa skyldigheter som kommunen måste tillgodose. HSL innebär att kommunen har skyldigheter som aldrig kan väljas bort. Synsätt I socialstyrelsens rapport om resursfördelning beskrivs två synsätt. Det ena är det resursorienterade och det andra är det behovsorienterade synsättet. Det första innebär att man ser på vilka resurser man har och utgår från detta. Det andra är att man ser på vilka behov som finns och utgår från detta. Det finns även två förhållningssätt när det gäller budgetprocessen. Den ena är så kalllade break-down som innebär att budgeten är centralt styrd och tjänstemännen inte kan påverka budgeten i någon större utsträckning. Det andra är build-up där budgeten byggs upp från enhetsnivå till ledningsnivå. Men oftast är budgetprocessen en väl utarbetad samverkansform mellan både politiker och tjänstemän. För att ge ytterligare vägledning i resursfördelningen behövs det tydlighet i vilket synsätt man ska arbeta efter. Det finns fyra rättsliga förutsättningar för en prioriteringsordning och resursfördelning som skulle kunna se ut som inom hälso- och sjukvården eftersom flera delar sammanfaller med både LSS och socialtjänsten. 19

186 Rättsliga förutsättningar Människovärdesprincipen Behovsprincipen Solidaritetsprincipen Effektiviseringsprincipen Det som varit viktigt för kommuneran de senaste åren är att få budget i balans. Det har inneburit att många kommuner omorganiserat sig för att pröva nya vägar med metoder och styrsystem för ökad effektivisering. Resursfördelningen måste fungera i hela ansvarskedjan från fullmäktige till resursenheten och det skall vara tydlighet och enhetligt vad och vilka mål man arbetar emot. Man måste vara ense om vilka långsiktiga prioriteringar som prioriteras. Andra viktiga faktorer SVPL samordnad vårdplanering Det finns en gemensam rutin som beskriver samarbetet kring samordnad vård- och omsorgsplanering inom Västra Götalandsregionen när det gäller tillämpning av rutiner för äldre som skrivs in och ut från sjukhus. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där alla person som är 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Senior Alert hjälper kommuner och landsting att utveckla nya förebyggande arbetssätt. Senior Alert är också en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning på Bättre liv för sjuka äldre. Parboende i särskilt boende En ny bestämmelse infördes den 1 november 2012 i socialtjänstlagen ((2001:453), SoL, om parboende i särskilda boenden. som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar har rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor 20

187 Den 1 november 2012 införs dessutom ett klargörande i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, om att kommunens ansvar avseende hälso- och sjukvård omfattar dem som efter beslut av kommunen bor i någon av de särskilda boendeformerna enligt SoL Meddelandebladet 11/2012 från socialstyrelsen ger information om de båda bestämmelserna 15. Bostadens grundläggande egenskaper. Särskilt boende för äldre avser särskilda boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 SoL. Det är ett samlingsbegrepp för olika sorters boenden. Hit hör även korttidsboenden och korttidsvård. Boendet för äldre ska inte ha en institutionell prägel utan vara som en helt vanlig permanent bostad för ordinärt boende 16 (s.16) enligt socialstyrelsen förstudie om planering om särskilda boenden. Där hänvisas också till Boverkets byggregler. Det grundläggande egenskaper for bostaden som behöver finnas är att: Bostaden ska vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv I Boverkets byggregler framgår vad en fullvärdig bostadslägenhet innebär 17. (sidan 12). Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. I bostaden ska finnas a) minst ett rum för personlig hygien, b) inredning och utrustning för personhygien, c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila, e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning, f) inredning och utrustning för matlagning, g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning, h) utrymme för hemarbete, i) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m. j) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas, k) utrymmen för förvaring, och l) inredning för förvaring. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostadslägenheten

188 Arbetsgruppens förslag på biståndsbedömning och bemanning på särskilda boende Biståndsbedömning på särskilda boenden Rekommendationen är att biståndsbedömning skall göras på alla personer som bor på ett särskilt boende. Fördelarna med att göra biståndsbedömning av de individuella behoven är en ökad rättssäkerhet och inflytande för den enskilde, även på ett särskilt boende. Det säkerställer att de insatser som beviljats vid första besöket/ansökan finns med i genomförandeplanen (SOSFS 2012:12) och att de följs upp. Behoven förändras och målet med insatserna behöver regelbundet följas upp. Detta är också ett sätt att bedöma kvalitet på insatserna. Bedömningsinstrument som används bör vara kompatibelt med socialstyrelsens behov av att samla in nationell statistik. Bemanning Basbemanningen på särskilt boende exklusive nattpersonal, sjuksköterskor, administratörer, chefer samt rehabiliteringspersonal bör inte understiga 0,75 årsarbetare (åa) /boende. Beräkningen berör bemanning med grundläggande personal på dagtid från klockan 07:00 till klockan 22:00 samt att räkna bort nattpersonal och sjuksköterskor. Personalens kompetens är viktigt för att säkra verksamhetens kvalitet. Hög kompetens och kompetenshöjning kan dock inte sänka den föreslagen rekommenderad basbemanning på 0,75 årsarbetare/boende. Sjuksköterskebemanningen kan behöva ökas om omsorgspersonalens kompetens är låg eller om extra handledning är nödvändig. Annat som kan påverka bemanningsbehovet av sjuksköterskor är hur avancerad sjukvård de boende har behov av. Vårdtyngden kan också variera. Till exempel kan periodvis många behöva hjälp med att äta. Förslaget 0,75 åa/boende är den lägsta basbemanning av omvårdnadspersonal/undersköterskor på dagtid, som arbetsgruppen har räknat fram. Bemanningsnivån kan endast ökas. Nattpersonalen Nattpersonalen skall vara tillgänglig (4 kap. 2 SoL) 18 och kunna se och höra om en person med demenssjukdom behöver stöd och hjälp snarast. På den direkta frågan om vad begreppet snarast innebär, har en jurist på Socialstyrelsens svarat Bågens personal i Klippans kommun att snarast är lika med 7 min! Om man arbetar ensam och är uppta

189 gen med en boende blir det svårt att som socialstyrelsen rekommenderar, inom 7 minuter åtgärda ett nytt larm. Väntetiden kan bli längre än 7 minuter. Det kan betyda att man behöver ha sovande beredskap som kan ge extra hjälp. På ett särskilt boende där det finns personer som har eller utvecklar en demenssjukdom behöver man beakta bemanningen på natten extra noga utifrån de nya föreskriften (SOSFS 2012:12). Detta gäller även om det bara finns en eller få av de boende som har en demenssjukdom, om man inte kan erbjuda annat särskilt boende med högre bemanning för boende som utvecklar demenssjukdom. de boende som har en demenssjukdom, om man inte kan erbjuda annat särskilt boende med högre bemanning för boende som utvecklar demenssjukdom. Basbemanning, arbetsgruppens beräkningsmodell Exempel Basbemanning, på beräkning arbetsgruppens av basbemanning beräkningsmodell på ett särskilt boende för 9 personer. Beräkning Exempel på berör beräkning bemanning av basbemanning av omvårdnadspersonal på ett särskilt boende dag/kväll, för 9 personer. kl Beräkning berör bemanning av omvårdnadspersonal dag/kväll, kl personal personal dagtid dagtid 7:00 16: personal personal kväll kväll 16:00-22:00 16:00-22:00 = 39 = arbetstimmar 39 arbetstimmar per dag per dag 39 arbetstimmar x 365 dagar = arbetstimmar/ särskilt boende/år 39 1 arbetstimmar heltidstjänst = arbetstimmar/år dagar = arbetstimmar/ särskilt boende/år /1980 heltidstjänst = 7, årsarbetare/tjänster arbetstimmar/år per särskilt boende 14235/1980 7,2 tjänster/ = 9 7,2 boende årsarbetare/tjänster = 0,79 tjänst/boende per särskilt boende 7,2 0,79 tjänster/ justeras 9 till boende 0,75 årsarbetare/boende = 0,79 tjänst/boende 0,79 justeras till 0,75 årsarbetare/boende Justering: Vi minskar med 0,04 för att inte överdimensionera personalen dagtid. Det är Justering: Vi minskar med 0,04 för att inte överdimensionera personalen dagtid. Det är bättre att bemanna med mer lite mer personal på natten. bättre att bemanna med mer lite mer personal på natten. Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll 0,75 åa/boende Enligt kommunens Enligt kommunens medarbetare bedömning bedömning NATT Se avsnitt lokalernas utformning och tekniska hjälpmedel. 0,2 adm. EC/ADM EC/ADM avser enhetschefer. Hur många medarbetare det är rimligt att en enhetschef ansvarar EC avser för enhetschefer. ser olika ut i varje Hur många kommun. medarbetare Det är svårt det att ange är rimligt en exakt att siffra en enhetschef ansvarar eftersom många faktorer påverkar enhetschefernas arbetsbelastning. Arbetsgruppen har inte för ser analyserat olika ut enhetschefernas i varje kommun. olika Det arbetsuppgifter är svårt att ange i detta en arbete. exakt Siffrorna siffra eftersom många anger faktorer ett medelvärde. påverkar enhetschefernas ADM avser administration arbetsbelastning. som utförs Arbetsgruppen av olika yrkesgrupper har inte analyserat beroende på hur man valt att organisera i kommunerna. Det kan vara verksamhetssamordnare, gruppledare och så vidare. Deras arbetsuppgifter är allt administrativt pappersarbete, ringa in personal, bistå enhetschefen osv. Annat att beakta Basbemanningen i exemplet är den lägsta bemanningsnivån. Därutöver skall nattpersonal, sjuksköterskepersonal samt rehabiliteringspersonal läggas till efter varje kommuns särskilda behov och förutsättningar. Vad man också behöver beakta är bostadens utformning, personalens kompetens, 23tillgång till handledning samt tekniska hjälpmedel.

190 enhetschefernas olika arbetsuppgifter i detta arbete. Siffrorna anger ett medelvärde. ADM avser administration som utförs av olika yrkesgrupper beroende på hur man valt att organisera i kommunerna. Det kan vara verksamhetssamordnare, gruppledare och så vidare. Deras arbetsuppgifter är allt administrativt pappersarbete, ringa in personal, bistå enhetschefen osv. Annat att beakta Basbemanningen i exemplet är den lägsta bemanningsnivån. Därutöver skall nattpersonal, sjuksköterskepersonal samt rehabiliteringspersonal läggas till efter varje kommuns särskilda behov och förutsättningar. Vad man också behöver beakta är bostadens utformning, personalens kompetens, tillgång till handledning samt tekniska hjälpmedel. Exempel 2 Klippans kommun, Bågen särskilt boende för 8 personer Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll Omvårdnadspersonal 0.97 åa/boende Sjuksköterska Kommunens Rehabpersonal 3 h/v AT EC/ADM 37 medarbetare Dag/kväll 0.97 åa/boende Kommunens bedömning idag. 32 h/v AT SG 37 medarbetare bedömning 0,50 idag. 2 h/v SG NATT Inklusive 0,50 0,3 adm. NATT Inklusive 0,3 adm. Exempel 2 är från Klippans kommun, Bågen särskilda boende. I beräkningen Exempel beskrivs samtliga 2 är från personalgrupper. Klippans kommun, Efter Bågen omorganisation särskilda boende. har I kommunen beräkningen beslutat Exempel beskrivs att sänka samtliga bemanningen är från personalgrupper. Klippans från 1.1 kommun, till Efter 0.97 åa/boende. Bågen omorganisation särskilda I 0,97 åa/boende boende. har kommunen I ingår beräkningen beslutat beskrivs samtliga nattpersonal. sänka bemanningen personalgrupper. från 1.1 Efter till en 0.97 omorganisation åa/boende. I 0,97 har åa/boende kommunen ingår beslutat att sänka bemanningen nattpersonal. Lokalerna är från utformade 1.1 till med 0.97 bostäder åa/boende. placerade I 0,97 runt åa/boende gemensam ingår samlingslokal nattpersonal. Lokalerna som ger en är god utformade överblick med med för bostäder personalen, placerade vilket inte runt runt går en gemensam att en få gemensam med bostäder samlingslokal samlingslokal i långa som ger som korridorer.(bilaga en ger god en god överblick överblick 1) Denna för för bostadsutformning personalen, vilket inte kräver går en att lägre få med bemanning. bostäder i i långa korridorer. korridorer.(bilaga 1) Denna 1) bostadsutformning Denna bostadsutformning kräver en kräver lägre en bemanning. lägre bemanning. Exempel 3, Rapport 2010:10, från Äldrecentrum i Stockholm, ett boende för 9 Exempel Exempel personer 3, 3, Rapport Rapport 2010:10, 2010:10, från från Äldrecentrum Äldrecentrum i Stockholm, i Stockholm, ett boende ett boende för 9 för 9 personer personer Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll Omvårdnadspersonal 1,1 åa/boende Sjuksköterska 0,1 Rehabpersonal 0,5 enhet EC/ADM 0.50 /enhet Dag/kväll 1,1 åa/boende 0,1 0,5 per enhet 0.50 (4 enheter) /enhet NATT Inklusive (4 0,2 enheter) adm. NATT Inklusive 0,2 adm. I I exempel 3 från Äldrecentrum föreslår föreslår man man att bemanningen att bemanningen på ett på boende ett boende för 9 för 9 personer I personer exempel bör bör vara 3 från vara 1,1 Äldrecentrum 1,1 åa/ boende åa/ boende inklusive föreslår inklusive man nattpersonal, nattpersonal, bemanningen om bemanning om bemanning på ett boende nattetid nattetid för 9 är en är en tjänst. personer tjänst. Bemanningen bör vara 1,1 blir åa/ boende 1,0 åa/boende inklusive om nattpersonal, en tjänst ansvarar om bemanning för två boendeenheter nattetid är en Bemanningen blir 1,0 åa/boende om en tjänst ansvarar för två boendeenheter nattetid. tjänst. nattetid. Bemanningen blir 1,0 åa/boende om en tjänst ansvarar för två boendeenheter nattetid. Sjuksköterskebemanningen har beräknats till 0,1 per boende. Härutöver behövs en Sjuksköterskebemanningen halvtid rehabiliteringspersonal har (arbetsterapeut beräknats till 0,1 och per sjukgymnast) boende. Härutöver dagtid vardagar behövs en för halvtid en gruppboende rehabiliteringspersonal enhet med nio (arbetsterapeut boende. Till detta och kommer sjukgymnast) arbetsledning dagtid vardagar. för en gruppboende enhet med nio boende. Till detta kommer arbetsledning 2. Förslaget är resultaten av en utredning om lämplig bemanning på särskilt boenden Förslaget med fokus är på resultaten demenssjuka. av en Utredningen utredning om genomfördes lämplig bemanning med enkäter, på särskilt analys boenden av med tidsåtgång fokus på och demenssjuka. observation av Utredningen flera särskilda genomfördes boende i Stockholm. med enkäter, analys av 24 tidsåtgång och observation av flera särskilda boende i Stockholm.

191 Sjuksköterskebemanningen har beräknats till 0,1 per boende. Härutöver behövs en halvtid rehabiliteringspersonal (arbetsterapeut och sjukgymnast) dagtid vardagar för en gruppboende enhet med nio boende. Till detta kommer arbetsledning 19. Förslaget är resultaten av en utredning om lämplig bemanning på särskilt boenden med fokus på demenssjuka. Utredningen genomfördes med enkäter, analys av tidsåtgång och observation av flera särskilda boende i Stockholm. Utbildningar Det finns grundläggande krav på vilken grundutbildning och grundläggande kunskaper (SOFSFS 2011:12)20 som personal behöver som ska arbeta i socialtjänsten och med omsorg om äldre. Kommunerna kan utöver detta använda sig av webbutbildningar som en löpande arbetsuppgift, för att försäkra sig om att grundläggande kunskaper finns hos all personal. Nyanställda introduceras med kompletterande webbutbildning. Det är också önskvärt att arbetsförmedlingen inför utbildningarna som ett tillägg för personer som har omsorgsutbildning/vårdutbildningar och som är arbetssökande inom vård och omsorgsarbete. Dessa utbildningar kan ses som meriter om de är klara för ett anställningsförfarande. Följande webbutbildningar finns idag; ABC demens, kognitiv svikt demenssjukdom 10 kapitel a 20 till 30 min, Diplom, kostnadsfri. Svenskt demenscentrum Våga fråga våga se, psykisk ohälsa äldre 6 moduler á min, diplom kostnadsfri. Nestor FOU, forskning och utveckling för äldre Tänkte inte på det, bemötande funktionshinder 1,30 min, diplom kostnadsfri. GRO det-%e2%80%93-en-utbildning-om-bem%c3%b6tande-av-personer-medfunktionsneds%c3%a4ttning Värdegrundsarbete i praktiken, 11 moduler totalt 92 min. Socialstyrelsens webbutbildning, kostnadsfri,

192 Vad krävs det för kompetens Personal som ska arbeta inom äldreomsorgen och med personer med diagnos demenssjukdom står det både i hälso- och sjukvårdslagen samt i socialstyrelsens allmänna råd att: Socialnämnden bör försäkra sig om att det särskilda boende som erbjuds har tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i enlighet med 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Information finns i socialstyrelsen allmänna råd (SOFSFS 2011:12) 21 om vilka grundläggande kunskaper som personal behöver som ska arbeta i socialtjänsten och med omsorg om äldre. För att säkerställa kvalitén inom det särskilda boendet beskrivs detta i socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9) 22. Ledningssystemet ska säkerställa att processer och rutiner finns enligt socialstyrelsens allmänna råd om de grundläggande bestämmelserna enligt 3 kap. i SOSFS 2012:12 (S). Det innebär också att det ska ingå fortbildning för personal som arbetar med personer med kognitiv svikt och demens diagnos. Omsorgspersonalen i ett sådant boende bör; ha den kompetens som rekommenderas i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, ha kunskaper om bestämmelserna om värdegrund i 5 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen (2001:453) och rekommendationerna om värdegrund i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, SOSFS 2012:12 ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner samt ha förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet, få handledning, om så behövs. Det skall ges kompetensutveckling regelbundet för personal som arbetar inom äldreomsorgen

193 Tekniska hjälpmedel Det kommer hela tiden nya hjälpmedel som påverkar och hjälper personer med en demenssjukdom eller personer med kognitiv svikt att klara sin vardag bättre och säkrare. En viktig yrkesgrupp för tekniska hjälpmedel är arbetsterapeuterna. Betydelsen av lokalernas utformning. Det är viktigt att beakta att själva utformningen av bostäder och gemensamhetslokaler påverkar bemanningen av personal. Ett boende med en enkel och överskådlig planlösning där de boendes dörrar är placerade ut mot en korridor eller gemensamhetsutrymme med möjlighet till uppsikt kräver mindre personal än många av de i dag befintliga gruppbostäderna. (Bilaga 1) I många fall har befintliga boendena inrättats i lokaler som tidigare varit anpassat för ett annat syfte. Byggnationen har också påverkats av ekonomin, att få plats med så många lägenheter med påföljd att det blivit långa korridorer, L-formade korridorer, olika våningsplan eller utan boenden som inte gränsar till varandra. Detta försvårar för personal att snabbt uppmärksamma om en person med demenssjukdom eller annan sjukdom är i behov av hjälp. Lokaler med överskådlig planlösning gör att boende har möjlighet att se andra personer och personal. Boende som behöver hjälp uppmärksammas tidigare när personalen blir mer tillgänglig och kan därigenom skapa trygghet och minska oron. Tekniskt hjälpmedel som kameraövervakning i allmänna utrymmen kan underlätta för personalen att ha uppsikt i lokaler där det är svårt att överblicka vad som händer. Hotell-lås är också ett hjälpmedel där de boende låser om sig utan att bli inlåsta. De är då ostörda utefter eget önskemål utan att övriga boende kommer in i deras bostad Rehabilitering och samverkan För att omsorgen och vården ska fungera även på det särskilda boendet behöver rehabilitering och samverkan mellan olika yrkesgrupper fungera optimalt. Det gäller att arbetet är rehabiliterande och samtidigt anpassat till den enskilde boendes delaktighet. Handledning Hur hög bemanningsgrad som behövs för att tillförsäkra de boendes behov är till viss del beroende på tillgången handledning i sitt arbete. Många av de svårbemötta psykiska och 27

194 beteendemässiga reaktionerna hos framför allt personer med demenssjukdom är mycket resurskrävande. Genom att personalen får möjlighet till handledning av personer med specialistkompetens kan många resurskrävande beteenden förebyggas och/ eller stoppas vilket även leder till kraftigt förbättrad livskvalité för den enskilde och de medboende. En god handledning av baspersonal kan även minska behovet av andra yrkesgrupper såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor eller fritidspedagoger/ fritidsledare. Dock kan man ej minska bemanningsgraden av baspersonal genom ökad handledning. Oavsett kompetensgrad hos baspersonalen kan de inte öka effektiviteten då de ej kan tillgodose fler basbehov utan utökad tidsresurs. Vid förändrat vårdbehov, tillfälligt eller bestående Den enskildes hälsotillstånd och funktionsförmåga kan tillfälligt försämras av olika anledningar och kan innebära att hjälpbehovet ökar. I de fall där försämringen kan antas vara tillfällig utökas de insatser som är nödvändiga och anges noga i genomförandeplanen. Om den enskildes ökade hjälpbehov kvarstår skall en ny biståndsbedömning göras och nödvändiga beslut fattas för att den enskilde skall få sina behov tillgodosedda. arbetsgruppen föreslår att kommunerna inom Fyrbodal inför en befogenhet för verkställaren att under en begränsad tid utöka insatserna utanför SoL beslut. Detta för att undvika överdriven administration. Arbetsgruppen rekommenderar även att vårdplanering efter sjukhusvistelse sker i hemmet i de fall där det är möjligt. Kosten och biståndsbedömning Kost som sådant är inte biståndsbedömt utan i utredningen fokuserar handläggaren på vilket stöd den enskilde behöver i måltidssituationen. I genomförandeplanen skall det tydligt framgå hur den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt beträffande kost och näring. Det är viktigt att det anges i planen hur måltiderna fördelas över dygnet och att det tydligt framgår hur den enskildes nattfasta blir så kort som möjligt. Riskbedömningar beträffande kost/nutrition skall regelbundet genomföras till exempel i kvalitetsregistret Senior Alert. När omvårdnadspersonal har kunskap om att skapa bra förutsättningar kring måltiderna, följa näringsintag och att regelbundna måltider finns tillgängliga ökar välbefinnandet för den enskilde. Resursfördelning Det som framkommer i de avslutande reflektionerna av socialstyrelsen rapport (2007) 23 är att resursfördelningen behöver vara tydlig. Att de tidigare studierna som visat på stup

195 rörstänkande inte alltid främjar målgruppernas behov. Det finns konkurrens om medlen i kommunerna vilket innebär att medlen fördelas mellan verksamheterna och inte mellan målgrupperna. Det som tidigare studier har visat är att samverkan mellan kommuner och landsting är värdefullt. Särskilt när det gäller för personer med sammansatta och komplexa vårdbehov. Det behövs gemensamma former för prioriteringar. Det finns idag inga resursfördelningsmodeller som arbetsgruppen anser att de kan hänvisa till. Arbetsgruppen har letat efter resursfördelningsmodeller som skulle kunna vara användbar inom Fyrbodals kommuner på särskilda boenden. Det finns inom hemtjänsten olika planeringssystem som hjälper till att planera beviljade insatser. Frågan är om det går att använda liknande system även inom särskilda boenden när det är genomfört beviljade behovsbedömningar på alla som bor på ett särskilt boende. I Eskilstuna kommun har kommunstyrelsen en ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen som bygger på variablerna ålder och civilstånd. Denna modellen kommer Eskilstuna kommun att pröva under 2014 och utvärdera mot slutet av nästa mandatperiod. Utöver detta har Eskilstuna kommun också tittat på en resursfördelningsmodell för äldreomsorgens hemtjänst som bygger på beslut och utförd tid. Denna modell har man bestämt att det inte är värt att införa inom de särskilda boendena, utan Eskilstuna kommer att använda sig av platspris, eftersom det annars kommer att innebära för mycket administration. Arbetsgruppen ser på resursfördelningen på särskilda boenden som en komplex fråga som behöver utreda ytterligare. 29

196 Referenser Lagar, föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:12 (S), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, Stockholm, Socialstyrelsen SOSFS 2013:27 (S) Ändringar i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, Stockholm, Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 (M och S), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, Stockholm, Socialstyrelsen SOSFS 2006:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Stockholm, Socialstyrelsen Internet Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, Meddelandeblad (2012) Rätten för äldre att bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012/11, Stockholm, Socialstyrelsen 30

197 Webbutbildningar Gro; s officiella hemsida (2013) Webbutbildning funktionsnedsättning bemötande det-%e2%80%93-en-utbildning-om-bem%c3%b6tande-av-personer-medfunktionsneds%c3%a4ttning Svenskt demenscentrum officiell hemsida (2013) Webbutbildning demens, Nestor FOU:s officiella hemsida (2013) psykisk ohälsa äldre, Socialstyrelsens officiella hemsida (2013) Äldreomsorgens nationell värdegrund, ILAB officiella hemsida (2013) Viva dokumentationssystem BPSD (2014) oficiella hemsida, Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid Demes, Rapporter Wånell Sven Erik & Trygg, Barbro. (2014) LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom, Rapport, Äldrecentrum hemsida.pdf Öström, Anna (2007) Resursfördelning och prioriteringar inom socialtjänsten, Rapport Socialstyrelsen Attachments/9026/ _ pdf

198 Bilaga 1 Äldreboende som kan underlätta för boende och personal

199 33

200 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 23 Dnr ON 2014/39 Äldres behov i centrum Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att under 2014 fördela 70 miljoner till kommuner som har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 fattat beslut om att införa det behovsinriktade systematiska arbetssätt Äldres behov i centrum (ÄBIC) i kommunen. Regeringen har inom ramen för satsningen på samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre gett Socialstyrelsen flera uppdrag de senaste åren. År 2013 introducerades arbetssättet ÄBIC som innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Under 2014 ska Socialstyrelsen fortsätta att introducera och stödja införandet av ÄBIC genom att erbjuda utbildning till processledare i kommunerna. Syftet med det prestationsbaserade statsbidraget är att stödja kommuner som introducerar införandet av ÄBIC inom äldreomsorgen. Villkoren och kriterierna för att göra en ansökan om prestationsersättningen är att kommunen har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 beslutat att införa ÄBIC i kommunen. Det ska framgå av beslutet att det har behandlats av ansvarig nämnd eller annan i enhetlig med beslutad delegationsordning. Utbildningen som avses är den ÄBIC-utbildning som socialstyrelsen har tillhandahållit och omfattar två steg, totalt fyra dagar. Biståndshandläggare samt enhetschef har genomfört utbildningen. Äldres behov i centrum, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den dokumentation som dokumenteras om individen är därför beskriven med ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Sotenäs kommuns hemsjukvård använder ICFs gemensamma språk sedan ÄBIC är ett, - behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, (metoden). - gemensamt språk och strukturerad dokumentation, (ICF). - bättre underlag för planering och uppföljning, (genomförandeplan och behovet av insatser). O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \TJU\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(9)

201 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll Forts OSU 23 Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) inom verksamheterna äldreomsorg, socialpsykiatrin samt LSS. Kommunstyrelsen beslutar att införandet sker med två processledare. Skickas till Akten Systemadministratör Biståndshandläggare x 3 Enhetschef myndighet och kvalitet O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \TJU\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(9)

202 Omsrogsförvaltningen Enhetschef myndighet och kvalitet Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 1(3) Äldres behov i centrum Beskrivning av ärendet Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att under 2014 fördela 70 miljoner till kommuner som har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 fattat beslut om att införa det behovsinriktade systematiska arbetssätt Äldres behov i centrum (ÄBIC) i kommunen. Regeringen har inom ramen för satsningen på samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre gett Socialstyrelsen flera uppdrag de senaste åren. År 2013 introducerades arbetssättet ÄBIC som innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Under 2014 ska Socialstyrelsen fortsätta att introducera och stödja införandet av ÄBIC genom att erbjuda utbildning till processledare i kommunerna. Syftet med det prestationsbaserade statsbidraget är att stödja kommuner som introducerar införandet av ÄBIC inom äldreomsorgen. Villkoren och kriterierna för att göra en ansökan om prestationsersättningen är att kommunen har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 beslutat att införa ÄBIC i kommunen. Det ska framgå av beslutet att det har behandlats av ansvarig nämnd eller annan i enhetlig med beslutad delegationsordning. Utbildningen som avses är den ÄBIC-utbildning som socialstyrelsen har tillhandahållit och omfattar två steg, totalt fyra dagar. Biståndshandläggare samt enhetschef har genomfört utbildningen. Äldres behov i centrum, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den dokumentation som dokumenteras om individen är därför beskriven med ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Sotenäs kommuns hemsjukvård använder ICFs gemensamma språk sedan ÄBIC är ett, - behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, (metoden). - gemensamt språk och strukturerad dokumentation, (ICF). - bättre underlag för planering och uppföljning, (genomförandeplan och behovet av insatser). Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

203 Omsrogsförvaltningen Enhetschef myndighet och kvalitet Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 2(3) Koppling till vision, programförklaring och mål Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde. Insyn och påverkan i äldreomsorgen för individ och anhöriga Konsekvensbeskrivning av ärendet Införandet kräver merarbete med förändringar i verksamhetssystemet samt interna utbildningar till all personal. Införandet kommer att ske stegvis och kommer att pågå under 2-4 år. Ekonomi Ansökan om prestationsersättning görs till Socialstyrelsen. I övrigt beräknas inga utökande kostnader under Regelverk Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Organisation och personal Att arbeta med evidensbaserad praktik innebär uppföljningar och insamling av uppgifter för att kunna sammanställa och använda som underlag vid utvärdering och utveckling av äldreomsorgen. Omsorgsförvaltningens ambition är att använda ÄBIC även inom socialpsykiatrin samt LSS. Det finns inget som hindar i sättet att arbeta med struktur och gemensamt språk inom dessa områden. Två processledare behöver utses, en processledare för myndighetsutövningen och en för verkställigheten, det kan vara del av en befintlig tjänst. Det är viktigt att dessa två personer rekryteras ur verksamheten, så att all kunskap kommer att finnas kvar i verksamheten även efter införandet. Medborgarperspektiv Det ska bli bättre för den enskilde, - likvärdig handläggning och dokumentation - ökad rättsäkerhet - få stöd och hjälp utifrån sina behov - följa och värdera resultat - ett helhetsperspektiv Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

204 Omsrogsförvaltningen Enhetschef myndighet och kvalitet Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Dnr XX 2014/XX Sida 3(3) Slutsats Att införa och arbeta utifrån ÄBIC inom äldreomsorg, socialpsykiatrin samt LSS, ökar brukarfokus och rättsäkerheten för den enskilde. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens omsorg och socialutskott beslutar att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) inom verksamheterna äldreomsorg, socialpsykiatrin samt LSS. Kommunstyrelsens omsorg och socialutskott beslutar att införandet sker med två processledare. Bilaga/Bilagor Äldres behov i centrum - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Skickas till Akten Systemadministratör Biståndshandläggare x 3 Enhetschef myndighet och kvalitet Datum Mariann Lundin Enhetschef myndighet och kvalitet Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

205 Äldres behov i centrum ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Foto Matton

206 Äldres behov i centrum Äldres behov i centrum, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är därför beskriven med ett gemensamt språk. Det gemen- hinder och hälsa, ICF. En sådan dokumentation kan lättare återanvändas med bibehållen innebörd vilket minskar risk för missförstånd och dubbeldokumentation. ÄBIC utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Äldres behov i centrum bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning Vad innebär det att arbeta behovsinriktat? Ett behovsinriktat arbetssätt börjar med att ta reda på; vad vill den äldre uppnå, vad är viktigt, stödjande eller hindrande i det dagliga livet. Först därefter presenteras förslag fram andra behov som den äldre har. Ett exempel: Maja säger att hon har problem med matinköp. En insatsstyrd handläggare ger snabbt Maja förslag om hjälp med matdistribution. Med ett behovsinriktat arbetssätt ger handläggaren Maja möjlighet att beskriva både vad som är viktigt, vad Maja vill uppnå (mål) men också vad som är svårt i samband med att handla mat. Är det att planera en inköpslista? Ta sig till och från affären? Hantera pengar? Lyfta och bära? Tillaga maten? Genom att ta reda på vilka behov och mål som behöver tillgodoses kan tjänsten anpassas till just Majas behov. Det kan i detta fall vara så att Maja behöver hjälp att planera sina inköp en gång i veckan samt ansöka om färdtjänst för att komma till affären. Matlagning klarar Maja av och vill utföra så länge det fungerar. Vad innebär det att arbeta på ett systematiskt sätt? I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställs bland annat krav på att processer och rutiner är Den beskrivna arbetsprocessen i ÄBIC och strukturerad dokumentation utifrån ICF kan ingå och utgöra en del i det systematiska kvalitetsarbetet för såväl handläggare som utförare av äldreomsorg i syfte att stärka den äldres rättssäkerhet och insyn. Vad innebär det att dokumentera på ett strukturerat sätt? En strukturerad dokumentation innebär att där det är möjligt används det gemensamma språket tillsammans med fasta svarsalternativ. En sådan dokumentation ger underlag för att följa utvecklingen för en individ över tid men också för att göra sammanställning av resultat för grupper av individer och för verksamheten i stort.

207 ICF ett språk och en struktur för att beskriva hälsa ICF är dels en modell som gör det möjligt att beskriva en persons sammantagna häl- ska: erbjuda ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd och förbättra kommunikationen mellan olika professioner möjliggöra jämförelser av data mellan till exempel kommuner, olika delar av verksamheter ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd erbjuda ett systematiskt kodschema för användning i it-system ÄBIC och evidensbaserad praktik Målet för evidensbaserad praktik är att hjälpen ska vara av god kvalitet. För att kunna ta reda på om det lyckats, behövs både systematiskt arbetssätt och användning av gemensamt språk. Det innebär upprepade uppföljningar och insamling av uppgifter om hur det har gått för alla som fått en viss insats, oavsett om insatsen är vetenskapligt utvärderad eller inte. Den insamlade informationen kan sedan sammanställas på gruppnivå och användas som underlag vid utvärdering och utveckling av äldreomsorgen. Stöd för dem som vill införa modellen Att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF för strukturerad dokumentation är ett långsiktigt förändringsarbete. Det förutsätter beslut från ledningen, lokalt stöd i form av t.ex. utbildning, handledning och kontinuerlig uppföljning. Det behövs vidareutveckling av de verksamhetssystem för individbaserad dokumentation som används inom äldreomsorgen. En framgångsfaktor är uthållighet eftersom det i allmänhet tar 2 4 år innan ett nytt arbetssätt är så väl inarbetat att det blivit en självklar del av den ordinarie verksamheten. utbildning i två steg för de personer som kommunen valt ut som processledare för införandet av ÄBIC. Efter utbildningen känner deltagarna till arbetssättet och hur ICF kan användas för att strukturerat dokumentera äldres behov i den dagliga livsföringen, oavsett boendeform. Röster om Äldres behov i centrum Så många steg i arbetsprocessen tänkte vi först, men sedan har vi insett att stegen tydliggör det vi gör. Det är mer tidskrävande att dokumentera på ett strukturerat sätt i början när man inte är så van. Samtidigt hjälper det oss att fokusera på det som är viktigt. ICF-språket är inte helt naturligt så det kändes lite konstigt i början, men man vänjer sig. Man förstår ju att det innebär fördelar att ha ett gemensamt språk.

208 Läs mer och kontaktuppgifter Läs mer om ÄBIC, beställ vägledningen och anmälan till processledarutbildning: Om du har frågor, synpunkter eller funderingar om modellen eller utbildningarna, skicka dem till: Äldres behov i centrum ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt (artnr ) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: Publikationen kan även laddas ner från

209 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 28 Dnr ON 2014/44 Svar på Motion för en kostnadsfri skola för att minska barnens utanförskap i skolan Annica Erlandsson har i motion uppmärksammat att olika aktiviteter som utförs inom skolans ram medför kostnader för vårdnadshavarna. Detta kan drabba barn i ekonomiskt utsatta familjer som inte har möjlighet att delta på samma villkor. Utbildningsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar i sin utredning att vissa mindre kostnader drabbar vårdnadshavarna i form av inträdesavgifter, kostnader för matsäck mm. Utredaren föreslår att man upprättar riktlinjer för vilka kostnader som kan accepteras. Omsorgsförvaltningen har riktlinjer för barnperspektiv vid bedömning av ekonomiskt bistånd som tillämpas. Dessa föreskriver att barnets behov beaktas vid behovsbedömning för barnfamiljer som ansöker om ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Skickas till Individ- och familjeomsorgen Kommunfullmäktige O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2014\KS \TJU\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2(9)

210 Omsorgsförvaltningen Annika Westlund, Ifo-chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 1(3) Svar på Motion för en kostnadsfri skola för att minska barnens utanförskap i skolan Sammanfattning Annica Erlandsson har i motion Dnr KA 2012/715 uppmärksammat att olika aktiviteter som utförs inom skolans ram medför kostnader för vårdnadshavarna. Detta kan drabba barn i ekonomiskt utsatta familjer som inte har möjlighet att delta på samma villkor. Utbildningsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar i sin utredning att vissa mindre kostnader drabbar vårdnadshavarna i form av inträdesavgifter, kostnader för matsäck mm. Utredaren föreslår att man upprättar riktlinjer för vilka kostnader som kan accepteras. Omsorgsförvaltningen har riktlinjer för barnperspektiv vid bedömning av ekonomiskt bistånd som tillämpas. Dessa föreskriver att barnets behov beaktas vid behovsbedömning för barnfamiljer som ansöker om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät och är ämnat att träda in under korta perioder av försörjningsproblem när alla andra försörjningsmöjligheter är uttömda. Biståndet är det mest utpräglat selektiva stödet av alla stöd i samhället med en individuell behovsprövning. Inom den så kallade riksnormen ingår vissa kostnader för lek och fritid som i huvudsak ska täcka kostnader för fritidsaktiviteter, dvs efter skoltid. Individ- och familjeomsorgen har sedan 2011 riktlinjer för barnperspektiv i biståndshandläggningen som tillämpas. Detta innebär att barnets behov och situation särskilt uppmärksammas. Individ- och familjeomsorgen möter sällan ansökningar avseende kostnader som uppstår inom skoltid. Mer vanligt är ansökningar för examenskläder i samband med skolavslutning. I det fall en familj ansöker om extra kostnader för skolutflykt eller liknande och familjen i övrigt är biståndsberättigad, beaktas barnets behov i biståndshandläggningen Socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention Två av barnkonventionens huvudprinciper, principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få sin åsikt beaktad i förhållande till sin ålder och mognad, finns införda i socialtjänstlagen: Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

211 Omsorgsförvaltningen Annika Westlund, Ifo-chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 2(3) När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. (1 kap 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. (3 kap 5 SoL) Vad som är barnets bästa är inte närmare definierat vare sig i SoL, LVU eller FN:s barnkonvention. Socialtjänstlagen förutsätter att det i varje enskilt fall görs en individuell behovsbedömning. Bedömningen ska präglas av ett helhetsperspektiv på den enskildes eller hushållets totala situation. Med en individuell behovsbedömning som grund för rätten till ekonomiskt bistånd bör man ta särskild hänsyn till vad barnets bästa kräver i sådana situationer där de kan anses mer utsatta än vad som kan anses vara normalt för andra barn. Att ta hänsyn till barnets bästa i det sociala arbetet har inte bara en ekonomisk aspekt utan rymmer flera andra aspekter. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision 2020 har som sitt första mål Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att genomföra grundskolan oavsett ekonomisk bakgrund. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Individ- och familjeomsorgen har sedan 2011 riktlinjer för barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Dessa tillämpas. Motionen innebär ingen ytterligare kostnad för Individ- och familjeomsorgen. Slutsats Annica Erlandsson önskar i sin motion att Sotenäs kommun utreder vad som behöver göras för att säkerställa en kostnadsfri skola enligt barnkonventionens intentioner. Utbildningsförvaltningen har utrett frågan och lämnat förslag till förändringar. Individoch familjeomsorgen har riktlinjer för barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Vid dessa förutsättningar ska alla barn i Sotenäs kommun ges möjlighet att delta i grundskolans aktiviteter. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

212 Omsorgsförvaltningen Annika Westlund, Ifo-chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 3(3) Skickas till Diariet Ifo Datum Annika Westlund Ifo-chef Nina Roos Förvaltningschef Omsorgen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 57 KA 2014/64 Budgetuppföljning per februari 2014 Budgetuppföljningen till och med februari visar på ett prognostiserat underskott på 15,0 mkr för den skattefinansierade verksamheten vilket är 6,1 mkr sämre än budgeterat om inga åtgärder vidtas. Kommunchefen har informerat förvaltningarna om det ekonomiskt ansträngda läget med budget 2014 och uppmanat alla förvaltningar till största möjliga ekonomiska hushållning. Prognostiserat resultat per helår pekar på ett betydande underskott För kommande år prognostiseras att underskottet ökar ytterligare om inga åtgärder vidtas. Kommunchefen informerar om förslag till besparingar för att nå en budget i balans. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet inte utnyttja resterande del av kommunstyrelsens ofördelade medel, ca 600 tkr, samt att sänka kostnaden för fastighetsunderhåll med 3 Mkr. Dessa förslag innebär sänkta nettokostnader med 5,1 procent. Kommunstyrelsen konstaterar att det finns ett uppdrag till nämnderna att göra kostnadsreduceringar och ett uppdrag till kommunchefen att vidta åtgärder för att nå en budget i balans. Skickas till Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 35(59)

231 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 70 KA 2014/64 Budgetuppföljning per februari 2014 Budgetuppföljningen till och med februari visar på ett prognostiserat underskott på 15,0 mkr för den skattefinansierade verksamheten vilket är 6,1 mkr sämre än budgeterat om inga åtgärder vidtas. Kommunchefen har informerat förvaltningarna om det ekonomiskt ansträngda läget med budget 2014 och uppmanat alla förvaltningar till största möjliga ekonomiska hushållning. Prognostiserat resultat per helår pekar på ett betydande underskott För kommande år prognostiseras att underskottet ökar ytterligare om inga åtgärder vidtas. Kommunchefen informerar om förslag till besparingar för att nå en budget i balans. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar åt nämnder och utskott att komma med förslag på sänkta nettokostnader motsvarande 2 procent i 2014 års budget. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå att för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet inte utnyttja resterande del av kommunstyrelsens ofördelade medel, ca 600 tkr, samt att sänka kostnaden för fastighetsunderhåll med 3 Mkr. Dessa förslag innebär sänkta nettokostnader med 5,1 procent. Kommunchefen får i uppdrag att avyttra de fastigheter som inte prioriteras i den kommunala verksamheten, för att stärka det ekonomiska resultatet. Skickas till Alla nämnder och utskott Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(40)

232

233

234 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Delårsbokslut januari - mars 2014 Beskrivning av ärendet Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till -2,3 Mkr jämfört med 3,3 Mkr samma period föregående år. För den skattefinansierade verksamheten är resultatet -2,8 Mkr (f år 2,1 Mkr). Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på -9,8 Mkr vilket är 0,9 Mkr sämre än budget. Prognosen för affärsverksamheten pekar på ett nollresultat. För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett överskott på 2,7 Mkr. Det är utbildningsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade överskottet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari - mars 2014 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Datum Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

235 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - MARS 2014 RESULTATRÄKNING Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 41,3 41,9 Verksamhetens kostnader -138,4-146,2 Avskrivningar -9,0-10,4 Verksamhetens nettokostnader -106,1-114,7 Skatteintäkter 94,0 95,1 Generella statsbidrag och utjämning 16,1 17,9 Finansiella intäkter 0,3 0,5 Finansiella kostnader -1,0-1,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,3-2,3 Periodens resultat 3,3-2,3 Avsättning till (-) / disposition ur (+) taxeregleringsfonder -1,2-0,5 Periodens resultat, skattefinansierad verksamhet 2,1-2,8 BALANSRÄKNING Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 755,0 772,9 Pågående ny- och ombyggnad 12,3 7,4 Maskiner och inventarier 24,9 17,3 Finansiella anläggningstillgångar 29,5 29,5 Summa anläggningstillgångar 821,8 827,1 Omsättningstillgångar Lager 7,7 7,7 Fordringar 57,4 39,1 Kassa och bank 18,2 17,1 Summa omsättningstillgångar 83,3 63,9 Summa tillgångar 905,1 891,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 466,3 464,0 därav periodens resultat 1,4-2,3 Avsättningar 18,1 18,2 Skulder Långfristiga skulder 312,8 312,8 Kortfristiga skulder 107,9 96,0 Summa skulder 420,7 408,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 905,1 891,0

236 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat uppgår till -2,3 Mkr jämfört med 3,3 Mkr samma period föregående år. För den skattefinansierade verksamheten är resultatet -2,8 Mkr (f år 2,1 Mkr). En anledning till det försämrade resultatet är att föregående år ingick en reavinst på 3,0 Mkr vid försäljning av en fastighet. Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 41,9 Mkr. Justerat för reavinst innebär detta en ökning av intäkterna med 3,6 Mkr varav ökade statsbidrag svarar för 1,2 Mkr och exploateringsverksamheten 1,4 Mkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 7,8 Mkr. Personalkostnaderna har ökat med 2,8 Mkr eller 3,5 procent jämfört med föregående år, främst beroende på avtalsenliga löneökningar. I övrigt har kostnaderna ökat med 5,0 Mkr jämfört med föregående år vilket bland annat beror på ökade kostnader för underhåll av fastigheter och anläggningar 2,6 Mkr, interkommunala ersättningar 1,2 Mkr, skolskjutsar 0,2 Mkr och placeringskostnader 0,5 Mkr. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för det första kvartalet utgör 113,0 Mkr, en ökning med 2,6 procent. Nettokostnaderna har ökat 8,1 procent. Den höga procentuella ökningen beror på de relativt stora ökningarna av verksamhetens kostnader och avskrivningar kombinerat med en låg intäktsökning. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 101,5 procent, jämfört med 96,3 procent föregående år. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till 0,6 Mkr vilket är något bättre än föregående år. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto uppgår för perioden till -2,3 Mkr (f år 3,3 Mkr). Avsättning till taxeregleringsfonder för VAverksamhet blir för perioden 0,5 Mkr. Totalt resultat för den skattefinansierade verksamheten utgör för perioden -2,8 Mkr (f år 2,1 Mkr). Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 14,6 Mkr (f år 32,7 Mkr). Under perioden har det inte skett någon försäljning av befintliga fastigheter. Däremot har det sålts tre småhustomter. Av periodens investeringar avser 2,8 Mkr VA-anläggningar. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 17,1 Mkr, en minskning från årsskiftet med 1,1 Mkr. Kommunens egna kapital minskade 2,3 Mkr under perioden. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick den 31/3 till 852 vilket är en minskning med 11 personer jämfört med den 31/ Andelen kvinnor uppgår till drygt 80 %. Total sjukfrånvaro för årets tre första månader utgjorde 7,0 %, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 3,4 % jämfört med 1,9 % 2013.

237 Helårsöversikt RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i Mkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -2,1-2,6-2,6 0,0 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -43,0-41,2-40,2 1,0 Teknisk verksamhet -26,1-27,0-25,8 1,2 Omsorgsverksamhet -207,0-206,4-207,2-0,8 Gymnasienämnden -46,1-43,0-44,5-1,5 Utbildningsnämnden -136,9-139,5-136,7 2,8 Byggnadsnämnden -4,5-4,3-4,3 0,0 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,5-1,4-1,4 0,0 Summa nämndsverksamhet -467,2-465,5-462,8 2,7 Exploateringsverksamhet 3,6 6,0 6,0 0,0 Vinst vid försäljning av bef. fastigheter 3,5 0,0 0,0 0,0 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott 2,5-19,5-19,1 0,4 Avgår interna kostnader 40,1 42,3 42,3 0,0 Avskrivningar -30,1-29,4-31,0-1,6 Verksamhetens nettokostnader -447,6-466,1-464,6 1,5 Skatteintäkter 372,4 388,8 380,6-8,2 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 68,8 65,8 71,4 5,6 Interna finansiella intäkter 4,8 5,0 5,4 0,4 Finansiella intäkter 3,0 2,8 2,6-0,2 Finansiella kostnader -4,5-5,2-5,2 0,0 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet -3,1-8,9-9,8-0,9 Affärsdrivande verksamhet 4,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 1,4-8,9-9,8-0,9 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på -9,8 Mkr vilket är 0,9 Mkr sämre än budget. För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett överskott på 2,7 Mkr. Det är utbildningsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade överskottet. Inom den gemensamma verksamheten bedöms kommunens pensionskostnader bli 0,5 Mkr högre än budget. Årets avtalsenliga löneökningar bedöms ge ett överskott gentemot budget. Driftbidragen till Tumlaren samt Folkets hus i Hunnebostrand bedöms bli något högre än budget. Skatteintäkterna beräknas ge ett underskott mot budget med 8,2 Mkr. Skatteintäkterna för 2014 beräknas till 7,9 Mkr lägre än budgeterat varav 1,5 Mkr beror på förskjutning mellan skatteintäkter och inkomstutjämning. Slutavräkningen för 2013 beräknas bli negativ och uppgå till -0,3 Mkr. Prognosen för utjämningsbidrag och fastighetsavgift visar på ett överskott med 6,0 Mkr beroende på högre inkomstutjämning och fastighetsavgift samt lägre avgift till LSSutjämningen än budgeterat. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings aprilprognos. Finansiella intäkter beräknas till 0,2 Mkr högre än budget vilket beror på högre interna ränteintäkter från VA-verksamheten än budgeterat. De finansiella kostnaderna beräknas bli i nivå med budgeterat belopp. Verksamhetens nettokostnader, exkl reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 1,4 % jämfört med 2013 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag bedöms öka med 2,4 %. 3

238 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Minskade kostnader beror i huvudsak på lägre projektkostnader samt lägre kostnader för ITverksamheten. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 987 tkr. Detta förutsätter att resterande del av ofördelade medel om 578 tkr inte tas i anspråk. Teknisk verksamhet exklusive affärsdrivande verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Intäkterna är något lägre än motsvarande period föregående år. Största delen av dessa är minskade interna ersättningar för teknisk avdelning till följd av ej tillsatt tjänst, tjänstledighet samt att en tjänst belastar projekt. Dessa kompenseras till stor del av minskade personalkostnader. Intäkterna för fastigheter är 2,1 % högre än motsvarande period föregående år och för helåret ser de externa intäkterna inom fastigheter ut att bli högre än budgeterat. Inom fastigheter är kostnaderna för underhåll 2,6 mkr högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna för vinterväghållning är ca 0,5 mkr högre än motsvarande period föregående år. Kost och städs kostnader är 0,5 mkr högre än föregående år. Prognosen för helåret är ett överskott på 1,2 mkr inklusive ej utfördelade 3 mkr för fastighetsunderhåll. VA-verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Periodens resultat Intäkterna är något högre än föregående år och ligger i nivå med budget. Avloppsreningsverken och ledningsnätet uppvisar högre kostnader än motsvarande period föregående år. Kostnaderna ryms dock inom budget. Omsorgsverksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaden under jan - mars 2014 har ökat med 3,7 Mkr jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaderna har ökat 5,1 % och den största ökningen finns inom hemtjänsten, beroende på volymökningar. Intäkterna har minskat med 0,6 Mkr vilket framförallt beror på lägre LASS ersättningar inom personlig assistans Prognosen för omsorgsnämnden pekar på ett underskott om ca 800 tkr. Underskottet beror till stor del på ökad volym inom hemtjänsten. Övriga verksamheter förväntas ligga i nivå med budget. Förvaltningen kommer under året att vara restriktiv inom samtliga verksamheter för att nå en budget i balans. Utbildning sker endast inom absolut nödvändiga områden, inköp görs restriktivt. För att få en budget i balans och nå upp till besparingskravet på 2% har förvaltningen tagit fram förslag på åtgärder. Utöver föreslagna åtgärder pågår en fortsatt översyn av möjligheten till en budget i balans och effektivisering av verksamheten med 2%. 4

239 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnader i tabellen utgörs av Sotenäs kommuns preliminära ersättningar till Lysekils kommun. Det prognostiserade underskottet på 1,5 mkr beror på att Sotenäs kommuns budget inte är anpassad till nämndens totala budget. Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är något högre jämfört med tidigare år då kultur- och fritidsverksamheten erhåller fler lönebidrag än tidigare år med anledning av projektet Kulturarvslyftet. Kostnaderna har mellan åren ökat med 4,8 % vilket dels beror på årets planenliga löneökningar (3,1 %), dels på ökade lönekostnader för projektet Kulturarvslyftet (300 tkr), ökade kostnader för interkommunala ersättningar (500 tkr) och skolskjuts (100 tkr) jämfört med samma period Organisatoriskt har ingen större förändring skett vad gäller personal eller skolenheter mellan 2013 och Prognosen för helåret innebär att man tror sig kunna leverera det positiva resultat om 2 % av kommunbidraget enligt KSAU-beslut i mars. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Resultatet efter första kvartalet visar på ett resultat om -0,4 Mkr. Avvikelsen finns framförallt på intäktsidan där utfallet ligger under budgeterad nivå efter årets tre första månader. Konsekvenserna för att nå en budget i balans blir en direkt nedskärning i verksamheten. Byggnadsnämnden kommer därför inte att återbesätta en tjänst som planarkitekt, samt inte förlänga en anställning inom tillsynsverksamheten. Slutligen reduceras antalet politiska möten under Prognosen för året sätts till en budget i balans. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Resultatet bör efter ett kvartal motsvara 25% av årsbudget. Summa kostnader uppgår endast till 22 %, beroende på en partiell långtidssjukskrivning. Även intäktssidan är något lägre, men förväntas öka något då den löpande ärendemängden normalt är högre under våren än vintern. Sammantaget bedöms 0-resultat på helår. Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1303 Bokslut 1403 Prognos 2014 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget för samtliga verksamheter. 5

240

241

242 Budgetberedningens förslag till BUDGET 2015 samt flerårsplan Innehåll: Nämnd- och förvaltningsorganisation 2 Vision och inriktningsmål 3 Utvecklingsområden 3 God ekonomisk hushållning 4 Omvärldsbeskrivning 5 Personal 7 Ekonomisk utveckling 8 Kommunala jämförelser 9 Benchmarking i norra Bohuslän 9 Strukturkostnadsindex 10 Budgetförutsättningar Övergripande förutsättningar för arbetet med 2015 års budget 11 Resursberäkningar 12 Budget Resultatbudget 13 Kassaflödesbudget 13 Balansbudget 14 Investeringsbudget i sammandrag 14 Ekonomisk analys 15 Driftbudget 16 Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) 16 Nämndsredovisning 17 Kommunfullmäktige, partistöd, revision, valnämnd och överförmyndare 17 Kommunstyrelsen 19 Allmän och teknisk verksamhet 19 Omsorgsverksamhet 22 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 24 Utbildningsnämnden 26 Byggnadsnämnden 28 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 29 Flerårsplanen