Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka

Transkript

1 Johan Kallum Ärendenr 1 (5) Handlingstyp Handlingsplan Datum 15 november 2011 Bilaga till Krisledningsplan Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Bakgrund Denna handlingsplansplan är ett resultat inom EU-projektet Baltic Master II. Projektet är ett treårigt projekt med start januari Partners från nio länder kring Östersjön deltar i projektet vars övergripande målsättning är förbättrad beredskap vid oljeolycka till havs, förbättrade förebyggande åtgärder mot föroreningar till havs och ökat samarbete kring sjösäkerhet mellan Östersjöländerna. Östersjön är ett känsligt innanhav som sett en ökning av petroleumtransporter. Länderna kring Östersjön är fortsatt beroende av olja och andra petroleumprodukter. Ryssland har som ett exempel ökat sin transport kapacitet både med avseende på storlek på tonnage samt antal fartyg. Vid en storskalig oljeolycka, till exempel upp mot ton olja på land så är olyckan så stor att Räddningstjänsten inte ensam kan klara av att hantera olyckan ur informationsperspektiv, samverkansperspektiv och andra resurser från Region Gotland kan behöva användas alt omdisponeras t ex saneringspersonal, matlagningskapacitet och maskinella resurser. Krisledning I Plan för hantering av allvarliga eller extraordinära händelser i Gotlands kommun KF beskrivs Krishanteringen inom Region Gotland har tre beredskapslägen: Normalläge händelsen hanteras inom ramen för den ordinarie verksamheten inom förvaltningen/nämnden Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

2 2 (5) Allvarlig händelse händelse som kräver central och samordnad bedömning och insats. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämnden informeras Extraordinär händelse krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden aktiveras Händelsen avgör vilken nivå som väljs, en allvarlig storskalig oljeolycka bedöms kunna minst bli en allvarlig händelse. Hur man initierar krisledning framgår i planen. Räddningsinsatsen avslutas när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet redovisas i skriftlig form och överlämnas då, om möjligt, till den förvaltning inom kommunen som är utpekad som ansvarig för oljesanering. Så snart kriterierna inte är uppfyllda längre övergår insatsen till kommunal sanering. En räddningsinsats är avslutad när räddningsledaren har fattat beslut härom enligt 3 kap 9 LSO. Strategiska frågor vid storskalig oljeolycka I samråd med räddningstjänsten bestämma då insatsen övergår till sanering, samt planera för dess konsekvenser (se avsnitt ansvarsförhållande). Fastställa kriterier för då insatsen skall avslutas (se avsnitt sanering) Fastställ med räddningstjänsten hur man fördelar information och samverkan mellan skadeplats och krisledningsorganisation.. Planera samverkan med frivillig organisation och hur övriga frivilliga skall hanteras (se avsnitt frivilliga). Behövs andra resurser från Regionen t ex förplägnad? Är tillräckliga resurser avdelade för dokumentation, ersättningen kan minska om otillräcklig dokumentation. (se avsnitt om ersättning). Behov av mellanlagringsplatser (se avsnitt om avfall). Ansvarsförhållande Regionen är ansvarig för sanering vid strandkanten dvs på land medan Kustbevakningen ansvarar för räddning miljö till havs. Rent praktiskt kan det finnas en strandnära zon som Kustbevakningen inte kommer in med sina fartyg på grund av sitt djupgående. Denna zon är då fortsatt Kustbevakningens ansvar men landenheter kan ha enklare att nå och göra åtgärder inom zonen.

3 3 (5) Sanering Vid sanering används MSB:s saneringsmanual som beskriver metod och utrustning för olika typer av strandtyper. Sanering är inte räddningstjänst och lyder där med inte under Lagen om Skydd mot olyckor. Därmed finns heller ingen utpekad räddningsledare som leder arbetet, utan man utser en Saneringsledare. I samband med övergång från Räddningstjänst till Sanering, utses Saneringsledare som tilldelas resurser (material, maskiner och personal) för Saneringsarbetet. Mål med saneringsinsatsen är ett viktigt strategiskt beslut för insatsen. Kriterier för avslut av sanering bör fastställas tidigt, gärna i förväg. Beslutet om erforderlig renhetsgrad måste tas med hänsyn till olika intressen såsom: Ekologiska intressen, saneringen får aldrig drivas så långt att dess miljöförstörande effekt blir större än den själva oljan ger Allmänhetens intresse av rena stränder för ett rörligt friluftsliv Socioekonomiska intressen Det är viktigt att inte överarbeta finsaneringen, överväg naturlig nedbrytning som en möjlig saneringsmetod. Undvik också termer som återställa i ursprungligt skick. Det går aldrig att fullständigt återställa ett oljeskadat strandparti genom sanering och rengöringsinsatser. Tre enkla, täckande och praktiska testmetoder som kan användas är att testa oljans klibbighet, avskrapbarhet och blödning. Utifrån dessa tester kan exempel på kriterier för avslut kan vara: oljan klibbar inte oljan går ej att skrapa av oljan blöder inte Oljeskadad fågel och vilt Djur och växter skadas framförallt på två sätt av oljan: mekaniskt (genom nedsmutsning/kvävning) samt toxiskt (förgiftning). Djurs känslighet beror ofta på vilket utvecklingsstadium de befinner sig i. Olja skadar fåglar, främst genom nedsmetning av fjädrarna och förgiftning. När en fågel får olja på fjädrarna förstörs deras isolerande och vattenavstötande förmåga. En nedkletad fågel får i sig olja när den försöker putsa bort oljan från fjäderdräkten. Oljan kan då leda till förgiftning.

4 4 (5) Nedsmetning av olja ger motsvarande effekter på andra havslevande däggdjur. Det finns ett antal huvudstrategier samt kombinationer av dessa för hantering av levande oljeskadad fågel (ambitionen bör alltid vara att minimera djurens lidande): Inte göra någonting Skrämma eller fånga in djur i förebyggande syfte Hindra oljan från att nå djurlivet vilket är svårt, fåglarna lockas till att landa av blank yta. Fånga in oljeskadade djur för tvättning och rehabilitering, alternativt avlivning. Samarbete har upprättats med Katastrofhjälp till fågel och Vilt som håller på att etablera sig på Gotland. Samarbetet med dessa bör underhållas samt avtal skrivas. En tidig uppgift kan vara att skrämma fåglarna för att sedan övergå till sanering/rehabilitering. Avfallshantering Ett utsläpp av olja till havs kan komma gånger mer avfall än mängden utsläppt olja tillföljd av bland annat emulsionsprocesser (inblandning av vatten) och oljekontaminerat strandmaterial. Kommunen har ansvar över avfallshanteringen vid en oljeskyddsinsats. Det är den som generar avfallet som är ansvarig för att klassificera avfallet, vilket i praktiken blir räddningsledare eller saneringsledare. Det är viktigt att utarbeta en strategi för hanteringen av oljeavfallet under en insats. Om avfall inte kan avlägsnas från stranden så kan fortsatta sanering förhindras. Därför är en logistikkedja med transporter, lagring och slutbehandling en viktig del av denna strategi. Hantering av miljöfarligt avfall kräver tillstånd för transport, mellanlagring och slutbehandling av förorenade massor. Hantering av frivilliga Under väl organiserade former kan frivilliga resurser vara till stor nytta framförallt under saneringsfasen som kan komma att kräva stora manuella insatser. Det finns dock vissa risker med frivillig assistans. Utan tydlig ledning kan frivilliga orsaka mer skada än nytta. Exempelvis kan detta ske genom sekundärkontaminering, där andra områden än de som först drabbats blir nedsmutsade av olja. Likaså finns risk för spontan sanering som ej är synkroniserad, liksom användande av felaktiga saneringsmetoder, generering av avfall som ej tas om hand etc. Vidare finns även en risk att

5 5 (5) frivilliga utsätter sig själva för fara utan kunskap om oljan och dess potentiellt negativa hälsoeffekter på människor. Tydlig information till allmänheten skall kommuniceras ut i ett tidigt skede av insatsen via lämpliga kanaler. Informationen skall innehålla hur frivilliga kan anmäla sitt intresse, dels för att underlätta logistiken och dels för att undvika oorganiserade frivilliga på stränderna. Organisera inte fler frivilliga i saneringsarbetet än man kan ta om hand. Registrera intresserade personer och kalla in efter behov. Alla frivilliga skall registreras med namn, telefonnummer och personnummer. För att säkerställa att båda parter är överens om villkoren för deltagande skall avtal undertecknas och sparas. Frivilliga som kallas in bör hänvisas till särskilda inställelseplatser där utbildning och säkerhetsgenomgång kan ske. Inställelseplatser bör vara tillgängliga med bil och allmänna kommunikationsmedel. Vid utbildning och säkerhetsgenomgång bör följande kommuniceras: den frivilliges rättigheter och skyldigheter regler och säkerhetsföreskrifter på arbetsplats förebyggande åtgärder mot sekundärkontaminering skyddsutrustningens funktion arbetsuppgift på skadeplats Ersättning Vid en oljeolycka till havs på statligt eller internationellt vatten har kommunen möjlighet att få ersättning för sina kostnader i samband med oljeskyddsinsatsen på land. Detta regleras i 7 kap. 2-3 i LSO. Dessa kostnader inkluderar både kostnader för räddningstjänst och sanering. Det allmänna rådet (SRVFS 2004:11) beskriver tydligt vad som gäller när en kommun söker ersättning av staten för saneringskostnader. Där framgår även vilken dokumentation som staten vill få in från kommunen. Paragraf 2 För att kommunen skall kunna få korrekt ersättning för sina kostnader skall oljeskyddsinsatsen dokumenteras väl. Det är också viktigt att i oljeskyddssammanhang klart särskilja räddningsinsats och saneringsinsats eftersom de lyder under olika lagstiftning. Avdelning/Enhet Bo Dahllöf regiondirektör