Detta utbildningsmaterialmaterial tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Transkript

1 Copyright Detta utbildningsmaterialmaterial tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarnas uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för MSB:s utbildningsverksamhet och får ej användas i annat syfte. MSB:s lärare får använda materialet i undervisning i MSB:s regi. Materialet får ej förändras eller förvanskas.

2 Effekter av oljeutsläpp Biologiska effekter Oljans effekter Strandmiljöer Vattenmiljöer Djurliv Socioekonomiska effekter

3 Effekter orsakade av oljeutsläpp Nedsmutsningseffekter Toxiska effekter Biologiska effekter Oljeskador på fågel däggdjur och växter Förgiftning av djur och mikroorganismer Socioekonomiska effekter Badstränder, båtar, turism och friluftsliv Dricksvattentäkter, fiskodlingar lång siktig fisk reproduktion

4 Primär miljökonsekvens olja (Biologiska effekter) Lätta kolväten = giftighet Tunga kolväten = kvävning nedsmutsning

5 Giftighet (Biologiska effekter) - Omättade kolväten - Mättade kolväten - Små molekyler - Stora molekyler - Fettlöslig - Vattenlöslig - Låg kokpunkt - Hög kokpunkt

6 Giftighet (Biologiska effekter) - Bensin - Flygfotogen - Lätta oljor: ex. dieselbrännolja - Tunga oljor: ex. smörjolja - Tunga eldningsoljor: ex. IFO Asfalt

7 Miljöeffekter Akuta effekter på ekosystem vid stora oljepåslag ofta är effekterna allvarliga men kortvariga Kroniska (ofta värre) effekter vid upprepade mindre påslag

8 Miljöeffekter När Årstid Att betänka Vår Reproduktion/fortplantning är hög därför djurlivet är extra känsligt Påverkar häckning negativt Nedsmetning och förgiftning av sjöfågel som rastar vid kusten Sommar Skaderisk för ungt djurliv Hög biologisk aktivitet Höst Nedsmetning och förgiftning av rastande flyttfåglar Skaderisk för höstlekande fisk Vinter Sjöfågel söker sig till öppet stilla vatten och riskerar att smetas ned Skaderisk på gråsäl och vikare i samband med att kutarna föds (februari och mars)

9 Bedömning av sårbarhet Klass Påverkan 0 Låg- Ingen eller kortvarig påverkan under 0-2 år 1 Hög- Långvarig påverkan 2-10 år 2 Mycket hög- Mycket långvarig påverkan under år och stor osäkerhet om möjligheten till fullständig återhämtning till ursprunglikt tillstånd 3 Irreversibelt påverkan Sårbarheten bedöms månadsvis

10 Strandtyper

11 Marina miljöer Mjukbottnar Hårdbottnar Djurliv Växtlighet

12 Mjukbottnar Sand/sediment Mosaik av livsmiljöer Hårt liv på utsatta platser Stor mångfald och hög produktion i lugnare (inkl djupare) områden

13 Viktiga fågel habitat Strandängar Rastlokaler för flyttandefåglar Häckning och föda Känslig miljö där olja stannar kvar länge jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga Sjunkande

14 Viktiga livsmiljöer för fisk Mynningsvikar & mycket skyddade grunda miljöer Många arter är beroende av skyddade och grunda områden någon gång under livscykeln Olika arters lekperioder avlöser varandra jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga Sjunkande Skyddade grunda miljöer jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga Sjunkande

15 Ålgräsängar & kärlväxtängar Växer på mjuka bottnar Viktiga habitat och reproduktions områden 0,5-6 m djup Mycket fauna som lever i de mjuka bottnarna Skyddad miljö där återhämtning tar lång tid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga/sjunkande

16 Hårdbottnar Klippor/sten Stor mångfald Tångbottnar Bra gömställen - > Bra livsmiljöer

17 Tångbälten Växer på hårda bottnar Plats för att hitta föda och skydd Känslig i skyddade lägen Bättre återhämtning i exponerade lägen Skyddade lägen jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga/sjunkande 0/1 0/

18 Effekter på djurliv Beror på utvecklingsstadium Vuxen fisk klarar sig bättre, yngel och ägg är känsligare Plankton påverkas men ersätts snabbt Bottenorganismer är utsatta Däggdjur olja i pälsen, förgiftning.

19 Effekter på fågel Nedsmetning: Förstör fjäderstrukturen Kyls ner, försvagas och kommer troligen att dö Förgiftning, brännskador Putsar bort oljan från fjäderdräkten Skador på mage/tarm, nervsystemet, lungor etc. Erika (1999) ton olja > nedoljade fåglar Braer (1993) ton olja < nedoljade fåglar

20 Fisk De flesta arter påverkas inte över tid Dödlighet hos ägg och larver kan vara stor Lokala och hotade bestånd kan drabbas hårt Mest sårbara i lekområden Bottenlevande fiskar drabbas hårdare Abborre och gädda jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga Sjunkande Torsk jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Olja på vattenytan Lösliga Sjunkande

21 Havslevande däggdjur Många har isolerande späcklager- mindre känsliga än fåglar Sälar är bundna till specifika platser vid kutning och päls ömsning Tumlare bedöms kunna undvika oljeutsläpp Flytande och lösta föroreningar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Knubbsäl Gråsäl Vikare Tumlare

22 Socioekonomiska effekter

23 Två typer av skador Nedsmutsning Stränder (turism) Marinor Förgiftning Vattentäkter Fiske/fiskodlingar

24 Tre kostnadsslag 1. Responskostnad/Beredskap/Insats direkta socioekonomiska kostnader 2. Socioekonomiska skadekostnader indirekta socioekonomiska skadekostnader för näringsliv, kommun, individ 3. Ekologiska skador

25 # Scenario (SSPA) Förutsättningar: 24 mars, SV 15 m/s, dålig sikt. Tanker med ton råolja från Primorsk till Brofjorden kolliderar med lastfartyg V om Vinga. 59 h Två tankar penetreras och ton högviskös olja läcker ut. 43 h KBV tar upp ton till sjöss Resterande ton emulgeras och totalt ton emulsion når strandzonen och genererar ton avfall att omhänderta. 19 h 9 h GÖTEBORG 4 h GÖTEBORG # Påslag längs 150 km från S till N, totalt drabbad strandsträcka ca 450 km.

26 Direkta socioekonomiska konsekvenser - Responskostnad Räddningstjänst 50 dygn, omfattande sanering ytterligare 4 mån men på vissa platser pågår sanering under mer än ett år. Internationell assistans till sjöss via Köpenhamnsavtalet. Militär och frivilliga på land, nordiska saneringsföretag m fl. Statlig räddningstjänst: Fartyg, flyg, utrustning; 300 fartygsdygn, 20 Mkr, länsor 1,5 Mkr, efterbehandling av ton avfall à 300 kr, 1,5 Mkr. Totalt 23 Mkr Kommunal räddningstjänst: mandagar, 45 Mkr, efterbehandling av m3 avfall à 600 kr, 30 Mkr. Sanering: mandagar, 200 Mkr, efterbehandling av m3 avfall à 600 kr, 30 Mkr. Totalt 75 Mkr Totalt 230 Mkr Total responskostnad: 328 Mkr

27 Indirekta socioekonomiska konsekvenser Samhällssektor Beskrivning Uppskattad kostnad Kommunal verksamhet Infrastruktur Räddningstjänsten belastas hårt men beredskap mot andra olyckor upprätthålls. Renhållning påverkas. Stort slitage på vägar till stränder. Restriktioner för allmänheten. Hamnar/marinor stängs. Omlastningsplatser för avfall upprättas. Arbetsmarknad 688 arbetslösa får arbete i 3-10 mån, 200 manår Positiv effekt Turism Turistrelaterad omsättning halveras och arbetstillfällen äventyras. (halverat förädlingsvärde ger 1,1 miljarder kr) 1,6 miljarder under 1:a säsong Fiskeri Fastighetsmarknad Livskvalitet Begränsade fiskemöjligheter yrkesfiskare och minskad efterfrågan på västkustfisk. 5 % avbräck i total avkastning för Svenskt saltsjöfiske Vattenbruk 10 % av Sveriges årsproduktion kasseras Sport- och husbehovsfiske 50 % på Västkusten Omsättningen minskar, priser/värde minskar Boende och turister förlorar värdefull rekreation och naturupplevelser 50 miljoner kr 15 miljoner kr 100 miljoner kr Olyckor Sjukvårdskostnader vid skador. Ett ev. dödsfall 15 miljoner kr

28 Slutnota - scenario Respons - några hundratals miljoner kr Turism - över 1,6 miljarder kr (halverad turism) Fiskeri miljoner kr Miljö -??? respons fiskeri turism Totalt ca 2 miljarder kr!!!

29 Ersättning från Erika /21 Olja 1 - Hotbild, hälso- och miljöproblem 29

30 Slutsatser - scenario De indirekta socioekonomiska skadekostnaderna dominerar Om alla kostnader räknas in vid beredskapsdimensioneringen kan val av strategi påverkas!