UTBILDNING I KRISBEREDSKAP

Transkript

1 UTBILDNING I KRISBEREDSKAP

2 PROGRAM Länsstyrelsen inleder Johan von Knorring, Försvarsdirektör Länsstyrelsen i Uppsala län Lunch Avslutning Fred kris krig Marika Ericson, Försvarshögskolan Ansvarsutkrävande vid kriser Ella Carlberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krissamverkan i Uppsala län Johan von Knorring, Länsstyrelsen i Uppsala län Gruppdiskussioner med efterföljande summering av dagen

3 Svensk krisberedskap Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. Ju bättre de är på att hantera en kris, desto bättre blir hela samhället på att klara kriser. Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

4 Krisledningsnämnd er Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar beslut om det som är kopplat till den extraordinära händelsen. Kommunfullmäktige avgör när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

5 Kommunen samordnar Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår.

6 Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska förtroendevalda och anställda utbildas och övas.

7 Länsstyrelsens roll Under en kris samordna verksamhet mellan aktörer i länet och den nationella nivån. Ta initiativ till att erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan. Tillhandahålla en samlad lägesbild som underlag för samverkan och samordning. Hålla regeringen underrättad. Samordna information till media och allmänheten under en kris. Efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser.

8 Länsstyrelsens verksamhet Kärnenergiberedskap Krisberedskap Krisplanering Kriskommunikation Utbildningar Konferenser och seminarier Övningar Utvecklingsprojekt Klimatanpassning Tillsyn av räddningstjänster Uppföljning av kommuner Risk och sårbarhetsanalyser Skogsbrandflyg Civilt försvar Övergivna gruvhål (LSO) Biträde vid SEVESO-tillsyn EU-projekt Signalskydd Säkerhetsskydd Skyddsobjekt TIB-verksamhet Länsstyrelsens KBO Säkerhetsprövning Översvämningsdirektiv Teknikutveckling

9 Analys av vad som brister i hanteringen av olyckor och kriser Aktörer känner inte till andra aktörers ansvar, mandat och roller. Aktörer känner inte till vad andra aktörer kan bidra med och behöver. De olika aktörernas ansvar, roller och mandat brister i tydlighet. Kontakter på fältnivå verkar fungera bättre än kontakter på högre nivåer. Sociala nätverk är ofta en framgångsfaktor. Sociala nätverk saknas mellan de som inte arbetar tillsammans till vardags. Ofta saknas samlade lägesbilder, alternativt uppvisar brister. Skäl till lägesbildsproblemen verkar ligga i metoder, datakällor och arbetssätt. Bedömningar och analyser grundar sig ofta enbart på egen information. Bedömningar och analyser saknar ofta ett helhetsperspektiv. Aktörer tenderar att vara passiva snarare än proaktiva. Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer är svagt.

10 Detta behöver utvecklas Kunskap om andra Sociala nätverk Samlade lägesbilder och överenskommelser

11 För att förbättra vår förmåga att förstå varandra kontakta varandra träffa överenskommelser utbyta information skapa lägesbilder utbilda, öva och lära

12 Därför att vi vill uppnå aktörsgemensam inriktning och samordning skydda samhällets skyddsvärden effektivt använda samhällets resurser

13 UTGÅNGSPUNKTER

14 Vid samhällsstörningar

15 Ett aktörsgemensamt språk Inriktning och samordning

16 Viktiga termer

17 Den svenska modellen Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå

18 Tre viktiga principer Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Aktörerna ska även stödja varandra och samverka, det kallas den utökade ansvarsprincipen. Närhetsprincipen En kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga Likhetsprincipen Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt.

19 Geografiskt områdesansvar Kommun Länsstyrelse Regering

20 Geografiskt områdesansvar Med områdesansvar avses att det inom ett geografiskt område finns ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation

21 SÄTT ATT TÄNKA

22 Gemensamma förhållningssätt

23 Ha en helhetssyn som utgår ifrån det som ska skyddas Var får tidiga åtgärder störst effekt? Vem kan ha nytta av den info och de resurser jag har? Vad har hänt, vilka behov och konsekvenser kan uppstå? Vem kan ha info och resurser som jag kan ha nytta av?

24 Se olika perspektiv

25 Se människan som en del av systemet

26 Tänk på olika tidsperspektiv, samtidighet och var proaktiv

27 Ha kännedom om bra metoder för att fatta beslut

28 Initiera kriskommunikation snabbt för att minska informationsvakuum Minimera

29 SÄTT ATT GÖRA

30

31 Etablera gemensamma former Kontakt Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd

32 Skapa lägesbilder med ett urval av särskilt viktig information

33 Bidra till en helhetssyn med samlade lägesbilder

34 Uppsala län

35 Regionalt krissamverkansråd (KSR) - UPPSALA LÄN - Ordförande: Landshövding Föredragande: Försvarsdirektör Länets åtta kommuner Militärregion Mitt (MRM) Uppsala läns landsting (LST) Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Svenska kyrkan Sveriges Radio Uppland (SR) Trafikverket Handelskammaren i Uppsala Polismyndigheten Forsmarks kärnkraftverk (FKA) Säkerhetspolisen (SÄPO)

36 Krissamverkansnätverk i Uppsala län KRISSAMVERKANSRÅD Operativ funktion C-Sam ledningsgrupp Utbildning och övning (RSF) LEH Arbetsgrupper Information Kärnenergiberedskap Samband och teknik Aktörer i länet Förstärkningsresurser Social oro Klimatanpassning

37 Bottenplattan

38 C-Sam ledningsgrupp 27 november AG Info AG LEH AG Teknik och samband AG Kärnenergiberedskap AG Utbildning och övning AG Förstärkningsresurser AG Social oro OKT C-Sam storkonferens dec NOV DEC C-Sam 2015 JAN FEB MARS AG Info AG LEH AG Teknik och samband AG Kärnenergiberedskap AG Utbildning och övning AG Förstärkningsresurser AG Social oro C-Sam ledningsgrupp 13 mars Krissamverkansråd 2 8 okt C-Sam ledningsgrupp 1 sept SEP AUG MAJ APRIL Krissamverkansråd 1 7 maj AG Info AG LEH AG Teknik och samband AG Kärnenergiberedskap AG Utbildning och övning AG Förstärkningsresurser AG Social oro JULI JUNI C-Sam ledningsgrupp 5 jun AG Info AG LEH AG Teknik och samband AG Kärnenergiberedskap AG Utbildning och övning AG Förstärkningsresurser AG Social oro

39

40 HÄNDELSER 2011 Stormen Dagmar Större industribrand Stort snöoväder Kraftig storm Pyromani med många bränder Vattenförsörjningsbrist Stort teleavbrott

41 HÄNDELSER 2012 Förhöjt ph-värde i dricksvattnet Omfattande brand i en hamn Översvämning i större å Större skogsbrand Avbrott i fiberledningar Kemikalier i dricksvattnet Omfattande elavbrott vid snöoväder Översvämning

42 HÄNDELSER 2013 Stormen Simone Översvämning Ljungan Skyfall och översvämningar Värmebölja Stormen Ivar Stormen Sven

43 Landsting Kommun 1 Anna-Karin Klomp Landstinget i Uppsala län Sverre Ahlbom Börje Wennberg Landstinget i Uppsala län Carina Lund Johan Edstav Landstinget i Uppsala län Helena Henriksson Johan Örjes Landstinget i Uppsala län Jenny Dahlberg Jönsson Lina Nordquist Landstinget i Uppsala län Klas Bergström Robin Kronvall Landstinget i Uppsala län Werner Schubert Sören Bergqvist Landstinget i Uppsala län Enköpings kommun Håbo kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Knivsta kommun Håbo kommun Kommun 2 Kommun 3 Ingvar Smedlund Enköpings kommun Björn-Owe Björk Knivsta kommun Christian Nordberg Håbo kommun Marie Larsson Älvkarleby kommun Marie Wilén Heby kommun Per Jonsson Knivsta kommun Jan Petersson Bertil Alm Carina Schön Claes Litsner Fredrik Anderstedt Stina Desroses Enköpings kommun Östhammars kommun Heby kommun Knivsta kommun Håbo kommun Knivsta Kommun Kommun 4 Kommun 5 Matz Keijser Enköpings kommun Anders Wikman Göran Nilsson Knivsta kommun Agneta Hägglund Jacob Spangenberg Östhammars kommun Jan Ulmander Louise Lightowler Håbo kommun Lena Fransson Marie Löfgren Heby kommun Lennart Owenius Åsa Franzén Knivsta Kommun Owe Fröjd Helena Proos Enköpings kommun Håbo kommun Uppsala kommun Knivsta kommun Östhammars kommun Håbo kommun Enköpings kommun

44 Frågeställningar Vilka funktioner/mekanismer måste fungera i er organisation för att ni ska kunna hantera händelser som ni sett exempel på? Resurserna räcker inte till i den egna organisationen. Vilka behov har vi? Vad gör vi? Vad behöver vi utveckla för att förbereda oss innan det händer någonting?

45 Summering av dagen och avslut