Detektion. Grundläggande analytisk farmaceutisk kemi, 9 hp Apotekarprogrammet. Jakob Haglöf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detektion. Grundläggande analytisk farmaceutisk kemi, 9 hp Apotekarprogrammet. Jakob Haglöf"

Transkript

1 Detektion Grundläggande analytisk farmaceutisk kemi, 9 hp Apotekarprogrammet Jakob Haglöf Institutionen för Läkemedelskemi

2 Mål för Detektion Bas: Gymnasiekunskaper (Kemi I och II). Tidigare kurs Biofysikalisk kemi med matematik med avseende på spektroskopi Kursmål från Biofysikalisk kemi: redogöra för olika typer av molekylär spektroskopi, diffraktion och andra experimentella metoder relevanta inom det farmaceutiska och biovetenskapliga områden samt tillämpa dessa kunskaper Innehåll från Biofysikalisk kemi: Experimentella metoder behandlar de teoretiska bakgrunderna, inklusive kvalitativ analys, för molekylära spektroskopiska metoder (IR, UV-VIS, NMR), spridningstekniker (ljusspridning och röntgendiffraktion), ultracentrifugering och masspektroskopi, med de olika metoderna. Grundläggande analytisk farmaceutisk kemi: Redogöra för de grundläggande principerna för spektroskopi (för kvantitativa och kvalitativa analyser). 2

3 Del 1 Överblick Detektion Principer för detektion Instrumentuppbyggnad Tillämpning inom analys UV-Vis spektroskopi Fluorometri Atomemissionsspektrofotometri Atomabsorbtionsspektrofotometri Del 2 Del 3 Vi behöver ett öga för kvantitativa och kvalitativa analyser Masspektrometri

4 Litteratur Detektion Introduction to Pharmaceutical Chemical Analysis (Hansen) Kapitel 6 (Introduction to Spectrocopic Methods): [repetition] Kapitel 7 (UV Spectrophotometry): Kapitel 9 (Atomic Spectroscopy): Kapitel 13 (High Performance Liquid Chromatography): (DAD), (Fluorescence) Kapitel 16 (Mass Spectrometry): , , , 16.13, och Kurskompendium B Absorptionsspektroskopi: s Fluorimetri: s

5 Innehåll Detektion 1 Introduktion till spektroskopi Ljusabsorbans och excitation (en repetition) Kvantitativa och kvalitativa analyser UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip Instrumentering Kort kring tillämpning Flourometri Detektionsprincip Instrumentering Kort kring tillämpning 5

6 Introduktion till spektroskopi Kvantitativa och kvalitativa analyser Vilken koncentration av ämne X innehåller lösningen? Vilket/vilka ämnen innehåller lösningen? 6

7 Introduktion till spektroskopi Men molekyler strävar efter att återgå till en lägre energinivå, avges som värme eller emission/fluorescens Denna princip nyttjas vid flurometri Ett högre energitillstånd kallas exciterat tillstånd. Denna princip nyttjas vid UV/Vis spektroskopi En introduktion till spektroskopi och ljusets egenskaper ges också i Kompendium B. 7

8 Introduktion till spektroskopi Excitation H C H O = n = = n-elektroner Elektroner som deltar i kovalent bindning Icke-bindande yttre elektroner (syre, kväve, svavel, halogener) 8

9 Introduktion till spektroskopi Excitation antibindande antibindande Energy n * n * n icke-bindande bindande bindande * och n * viktigast i UV-VIS-spektroskopi 9

10 Introduktion till spektroskopi Emission vibrationsrelaxation S 1 Energy Absorption Fluorescens S vibrationsrelaxation 10

11 Introduktion till spektroskopi Kvantitativa och kvalitativa analyser 11

12 UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip och instrumentering Lampa (wolfram för synligt ljus, deuterium för UV-ljus) Lins (fokuserar det infallande ljuset) Monokromator (Sorterar ut ett smalt våglängdsband (l 1 - l 2 ) som går genom provet) Spalt (minskar våglängdsbandet som som går genom provet) Provkyvett (Innehåller provlösningen) Detektor (Mäter intensiteten på strålningen efter passage genom provet) monokromator detektor lins lampa provkyvett registrering av signal 12

13 UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip och instrumentering Bandspektrum observeras för organiska molekyler p.g.a. överlappande energinivåer 13

14 UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip och instrumentering c = koncentration absorberande ämne (M) b = kyvettlängd (cm) e = molär absorptivitet (M -1 cm -1 ) Vad påverkar värdet på e? En proportionalitetskonstant beskriver sannolikhet för absorption Vilka molekyler kan absorbera ljus? - Flera dubbelbindingar (πbindingar) - Konjugation och aromaticitet (absorbans vid lägre λmax) 14

15 UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip och instrumentering Lambert-Beers lag gäller om: Monokromatiskt ljus används (en ) Provet innehåller endast en substans som absorberar ljus vid aktuell Lösningsmedlets absorbans är låg vid aktuell Absorbansen ligger i intervallet 0,2 0,9 (ströljus/liten skillnad I 0 och I) 15

16 UV/Vis spektroskopi Detektionsprincip och instrumentering Kromofor strukturelement som orsakar ljusabsorption Auxokrom strukturelement som ökar e eller ökar max 16

17 UV/Vis spektroskopi Faktorer som påverkar absorbans 17

18 UV/Vis spektroskopi Faktorer som påverkar absorbans max kan variera med ph Fenylefedrin 18

19 UV/Vis spektroskopi Effekten av polykromatiskt ljus Varför vill man mäta vid λmax? 19

20 UV/Vis spektroskopi Isosbestisk punkt Om ett ämne med absorbans omvandlas till ett annat med absorbans vid en reaktion, t.ex en syra-bas jämvikt, finns en våglängd där ämnena har samma molära absorbans (e isos ): isosbestiska punkten. Det kan bland annat användas vid kvantifiering av syra- och basformen av en substans eftersom e (ε isos ) då är lika och därmed ej beroende av ph! Beers lag: A = e isos b ([HX] + [X - ]) 20

21 UV/Vis spektroskopi Diod array detektorn Kallas en array uppställning av fotodiodrar som detekterar intensitet på ljuset som träffar dem. En kontinuerlig strålning transmitteras genom provet Varje diod mäter vid en specifik våglängd Mer information kring denna typ av detektor ges i kapitel 7.4 (instrumentation) 21

22 UV/Vis spektroskopi Felkällor Instrumentfel Systematiska fel Användning av polykromatisk ljus Varierande spaltbredd Tillfälliga fel Grumliga provlösningar Luftblåsor på kyvettväggarna Smutsiga kyvetter Tidsvariationer i absorbansavläsningar Temperaturvariationer Cellpositionsfel Kemiska fel ofullständig reaktion störningar från nedbrytningsprodukter förskjutningar i kemiska jämvikter Temperaturändringar avdunstning av lösningsmedel fotokemiska reaktioner vid belysning med UV-ljus felaktiga blindprov

23 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering vibrationsrelaxation Mätning av provets förmåga att utsända ljus Känslig metod låga halter kan bestämmas Energy S 1 Absorption Fluorescens Selektiv metod endast vissa ämnen kan fluorescera S vibrationsrelaxation 23

24 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering Konjugerade system Stela molekyler riboflavin reducerad form fenolftalein fluorescein H 3 C R1 N N O H 3 C R1 N H N O HO O HO O O H 3 C N O NH H 3 C N H O NH COOH COOH stark fluorescens svag - ingen fluorescens Plana molekyler svag - ingen fluorescens stark fluorescens Trans-stilben Fluorescens Selektiv metod endast vissa ämnen kan fluorescera Cis-stilben Ingen fluorescens 24

25 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering CH 3 HO HN CH 3 O CH 3 O propranolol Inderal receptorantagonist H 3 C O naproxen Naprosyn NSAID OH 25

26 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering Ex. Aminosyra Ex. Primär amin 26

27 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering Lampa Flera Monokromator 1 Provkyvett ex F = KI 0 ebc 90 º K = konstant I 0 = intensitet hos infallande ljus e = molär absorptivitet b = kyvettlängd c = provets koncentration Flera Monokromator 2 em Detektor Jämför med Figur i boken Läs även (Fluorescens Detector) 27

28 Fluorescens spektrofotometri Detektionsprincip och instrumentering Faktorer som påverkar fluorescensen ph Typ av lösningsmedel Föroreningar Höga/låga provkoncentrationer Temperaturen Ändringar i kemiska jämvikter Quenchare - ämnen innehållande funktionella grupper t.ex. Cl, Br och I. Quencharen tar hand om överskottsenergin hos den exciterade molekylen. Emissionen minskar eller upphör. 28

29 Jämförelse UV/vis - fluorimetri Selektivitet -färre substanser kan fluorescera Känslighet grässtrå z x y kulle Absorptionsspektroskopi: grässtråets höjd = x y Fluorimetri: grässtråets höjd = z 29

30 Sammanfattning UV/vis Ljusabsorption i UV VIS p.g.a. elektronisk excitation Instrumentering Ämnen med konjugerade dubbelbindningar absorberar bra Absorbans proportionell mot koncentration Kemisk struktur och ljusabsorption Felkällor (instrumentfel och kemiska fel) Diod array detektorn 30

31 Sammanfattning Fluorometri Energiavgivning genom utsändning av ljus Det utsända ljusets intensitet är proportionell mot koncentrationen Instrumentering Ämnen som inte fluorescerar måste derivatiseras före detektion En mycket känsligare och selektivare metod än absorptionsspektroskopi 31

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi

Läs mer

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI

GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI Rapport B??? Institutionen för fysikalisk kemi Åbo Akademi 2001 i FÖRORD Detta kompendium utgör en grundkurs i molekylär spektrometri för kemister. De teoretiska grunderna

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden

Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden för Ru(bpy)3 2+ i frånvaro och närvaro av utsläckare. Innehåll: Jabłonskidiagrammet. Praktisk absorptions och fluorescensspektroskopi.

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler Spektroskopi Atomer Breddning Intensitet Naturlig energitillst. ändras, 0,1-1pm Doppler atom rör sig mot/fr det., 1-2 pm Kollision får/ger energi vid krock, 1-5 pm Våglängd, nm Molekyler Intensitet Absorbtion

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Spektroskopi med optiska frekvenskammar Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och

Läs mer

Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vibrationspektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Teoretisk modell Translationer, rotationer och vibrationer z r y x Beaktas inte Translationer Rotationer Rotationspektrometri senare Vibrationer Basmodell

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa) Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 4

Kinetik. Föreläsning 4 Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2012-01-24 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Mätmetod: Mätning av svaveldioxid med ultraviolett

Läs mer

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)

Läs mer

s 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?

s 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2? FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 7e mars 018, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar

Läs mer

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2008-06-03 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM815 Avancerad organisk kemi, 15 högskolepoäng Advanced Organic Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. 343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas

Läs mer

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS TENKISKA HÖGSKOLA Avdelningen för Experimentell Fysik Göteborg april 2004 Martin Sveningsson Mats Andersson A12 Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler Namn... Utförd

Läs mer

Välkommen till kursen i Analytisk farmaceutisk kemi 7,5 hp!

Välkommen till kursen i Analytisk farmaceutisk kemi 7,5 hp! Välkommen till kursen i Analytisk farmaceutisk kemi 7,5 hp! Apotekarprogrammet termin 1, HT 2015 Mikael Engskog Institutionen för läkemedelskemi Avd. för analytisk farmaceutisk kemi www.farmkemi.uu.se

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM360 Biomolekylers struktur och dynamik, 15 högskolepoäng Structure and Dynamics of Biomolecules, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK20 Basår: Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för kemi, Fysikalisk kemi

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för kemi, Fysikalisk kemi GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för kemi, Fysikalisk kemi /$%25$7,21 %(67b01,1*$9/,96/b1*'(1)g56,1*/(77 (;&,7(5$'1$)7$/(1,(7$12//g61,1* KS 86-01-17 (bj 88-02-10) GU LH 94-03-04, 94-09-07, 98-08 S 2

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00 FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 015, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13. Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Moment Delprov Lärandemål

Moment Delprov Lärandemål Moment Delprov Lärandemål 1. Allmän kemi, 7,5 hp 1 1,2 2 12, 20 3 11 2. Fysikalisk kemi, 7,5 hp 4 1, 3 5 12, 20 6 13 3. Organisk kemi, 7,5 hp 7 1, 4 8 12, 20 9 13, 16 4. Grundläggande biokemi, 7,5 hp 10

Läs mer

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna

Läs mer

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Välkommen till kursen Organisk kemi med inriktning mot läkemedel!

Välkommen till kursen Organisk kemi med inriktning mot läkemedel! Välkommen till kursen Organisk kemi med inriktning mot läkemedel! hälsar http://www.orgfarm.uu.se/ 1 fakulteten vid Uppsala universitet Tre institutioner Läkemedelskemi Farmaceutisk biovetenskap Farmaci

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi

Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1 Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning

Läs mer

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén Detektera blod med luminoltestet Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Tillvägagångssä, vid luminoltestet Reak5onsmekanismen bakom luminoltestet Excita5on, deexcita5on och kemiluminiscens

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Repetitionsuppgifter Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL

Läs mer

KEGL12 Kemi II med didaktisk inriktning Chemistry and Chemistry Education II

KEGL12 Kemi II med didaktisk inriktning Chemistry and Chemistry Education II Dnr: KEGL12/20171 Lärarutbildningsnämnden Kemi Kursplan Kemi II med didaktisk inriktning Kurskod: Kursens benämning: Högskolepoäng: 30 Utbildningsnivå: Grundnivå Successiv fördjupning: Huvudområde: KEA

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230

Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Leif A. Eriksson KER 210/220/230 Allmän/Analytisk/Organisk Farmaceutisk Kemi 1. Presentation av lärare 2. Kurslitteratur 3. Genomgång av schema 4. Innehåll 5.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer