Historia A, Moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism (ht 2011)

Transkript

1 Historia A, Moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism (ht 2011) Undervisande lärare: Jacob Stridsman, F135, , Må 7/11 8/11 On 9/11 To 10/11 Må 14/11 15/11 On 23/11 Må / Dramastudion Introduktion av momentet Föreläsning: De stora upptäckterna och den europeiska expansionen Föreläsning: Amerika Dramastudion C206 Föreläsning: Väst- och Centralasien B203 Föreläsning: Sydasien B202 Föreläsning: Ost- och Sydostasien B202 Föreläsning: Afrika Sal 6 Östra Skriftlig tentamen: A History of World 15 paviljongen Societies D236 Seminarium: Västerlandets österländska 9.30 ursprung (grupp 1) D236 Seminarium: Västerlandets österländska ursprung (grupp 2) D236 Seminarium: Västerlandets österländska ursprung (grupp 3) D236 Seminarium: Västerlandets österländska ursprung (grupp 4) Inlämning av individuell fördjupningsuppgift (skickas till jacob.stridsman.umu@analys.urkund.se och lämnas dessutom i pappersform till Jacob S)

2 Kursen examineras på tre sätt: 1. Skriftlig tentamen på utomeuropeisk historia före 1800-talet (se nedan för instuderingsfrågor och uppgifter om vilka kapitel i A History of World Societies som skall läsas) 2. Litteraturseminarium om John M Hobsons bok Västerlandets österländska ursprung (se nedan för mer detaljerade instruktioner) 3. Fördjupningsuppgift kring utomeuropeisk historia från 1800-talets början och fram till och med första världskriget (se nedan för mer detaljerade instruktioner) Att läsa till den skriftliga tentan: I McKay m.fl. (åttonde upplagan) läses kapitel 2 (The Foundation of Indian Society, To 300 c.e), 3 (Chinas s Classical Age, To 256 b.c.e.), 6 (East Asia and the Spread of Buddhism. 256 b.c.e.-800 c.e), 9 (African Societies and Kingdoms, ), 10 (Civilizations of the Americas, 2500 b.c.e-1500 c.e), 11 (Central and Southern Asia, To 1400), (East Asia, c.a ), 15 (The Acceleration of Global Contact), 18 (Africa and the World, c.a ), 19 (The Islamic World Powers, c.a ), 20 (Continuity and Change in East Asia, c.a ). I äldre upplagor är kapitelindelningen något annorlunda. Ni måste då själva se till att läsa de kapitel (eller delar av kapitel) som har det ovan angivna innehållet. Instuderingsfrågor: Dessa instuderingsfrågor är till hjälp för er inläsning och kommer att ligga nära, men kanske inte vara helt identiska med tentamensfrågorna. 1. Redogör översiktligt för utvecklingen på den indiska subkontinenten fram till och med 300-talet. Vilka olika riken/kulturer uppstår och hur skiljer de sig åt? Uppmärksamma särskilt framväxten av olika religiösa riktningar och deras innehåll respektive spridning. 2. Perioden fram till mitten av 200-talet f.kr. som dominerades av Zhoudynastin brukar kallas för den klassiska epoken i Kinas historia. Redogör översiktligt för

3 utvecklingen i Kina under Zhoudynastin. Uppmärksamma speciellt framväxten av den klassiska kinesiska filosofin (konfucianismen, daoismen etc.). 3. Parallellt med framväxten av Romarriket i Europa uppstår även imperieliknande statsstukturer i Kina under Handynastin. Hur går detta till och varför faller Handynastin på 200-talet? 4. Under Sui- och Tangdynastierna enas och stärks Kina igen. Hur ser den historiska utvecklingen ut under denna period? Uppmärksamma särskilt Kinas relationer till grannstaterna Korea, Vietnam och Japan. 5. Redogör för utvecklingen i Nord- och Centralafrika före islams framväxt. Vad innebar Bantufolkens spridning från det västra Sudan-området? Varför uppstår handelsvägarna genom Sahara, vilka varor transporteras huvudsakligen och vilken betydelse fick dessa karavanvägar? 6. Redogör för islams spridning i Afrika och framväxten av kungarikena i Ghana, Mali och Etiopien. Uppmärksamma speciellt religionens betydelse. Ge även några konkreta exempel på starka statsbildningar i södra Afrika under medeltiden. 7. Redogör för utvecklingen av det centralasiatiska mongolriket under högmedeltiden. Varför uppstår detta, hur hålls det samman och hur och varför splittras det? 8. Redogör för spridningen av islam i det indiska området under medeltiden. Vilka konsekvenser fick denna process? 9. Redogör för utvecklingen i Kina under Songdynastin. Uppmärksamma särskilt utvecklingen inom den ekonomiska sektorn. 10. Redogör för framväxten av det feodala systemet i Japan under Kamakurashogunatet. Hur utformades systemet? Jämför även med förhållandena i Europa vad gäller såväl likheter som skillnader. 11. Vilka riken växte fram i Syd- och Latinamerika innan Columbus? Skissera framväxten och strukturen i varje rike och jämför dem med varandra.. Vilka var förutsättningarna för/orsakerna till de europeiska upptäcktsresorna som började ta fart under senare delen av 1400-talet och hur utvecklades dessa resor till kolonialiseringsförsök och europeisk expansion? Hur såg utvecklingen ut i olika delar av världen och vilka konsekvenser fick utvecklingen?

4 13. Redogör för de viktigare statsbildningarna i Afrika under tidigmodern tid. Hur påverkades utvecklingen i Afrika av den islamska kulturen? Redogör också för slavhandelns framväxt och utveckling och diskutera dess konsekvenser för de afrikanska lokalsamhällena. 14. Redogör för det osmanska rikets framväxt och tillbakagång. Varför uppstår detta rike, hur utvecklas och organiseras det och varför hamnar det efterhand allt mer på efterkälken i förhållande till Europa? 15. Redogör för framväxten och strukturen i det safavidiska persiska imperiet. Hur uppstår det, hur utvecklas och organiseras det och varför tappar det så småningom i betydelse? 16. Redogör för utvecklingen i Indien från framväxten av Mogulriket till etableringen av brittisk kontroll. Uppmärksamma särskilt religionens roll i utvecklingen. 17. Redogör för utvecklingen i Kina under Ming- och Qingdynastierna fram till ca Beskriv även vilka kontakter med Europa som förekom under denna tid. 18. Redogör för utvecklingen i Japan under den tidigmoderna perioden. Uppmärksamma särskilt vad stängningen av Japan under Tokugawashogunatet kom att innebära. Instruktioner till litteraturseminariet om John M Hobsons bok Västerlandets österländska ursprung: Boken behandlar frågan om varför Västerlandet kom att bli först med att nå det moderna, industrialiserade samhället. Hobson är starkt kritisk till det eurocentriska synsätt som han menar har dominerat tänkandet kring denna fråga. Följande frågor skall diskuteras på seminariet: - Vad kännetecknar (enligt Hobson) den eurocentriska berättelsen om Västerlandets uppgång? - Vad i denna berättelse är det Hobson anser vara felaktigt? - Vilken alternativ berättelse om Västerlandets uppgång förordar Hobson? - Vad tycker du själv? Verkar Hobsons resonemang övertygande? Om inte vad är det du är kritisk emot?

5 Instruktioner för fördjupningsuppgiften: Ni skall fördjupa er i något (ni får välja fritt) av följande utomeuropeiska länders/områdens historia från 1800-talets början och fram till och med första världskriget. 1. Indien 2. Sydostasien 3. Kina 4. Japan 5. Osmanska riket 6. Persien 7. Afrika söder om Sahara 8. Nordafrika 9. Latinamerika Uppgiften skall utföras individuellt och redovisas skriftligt i form av en uppsats där ni redogör för huvuddragen i landets/områdets utveckling under den aktuella tidsperioden. Förutom McKay skall ni använda er av minst två ytterligare källor. Dessa källor skall vara historievetenskapliga arbeten, det vill säga verk av professionella historiker. Uppsatsen skall ha notapparat och vara på 4-6 sidor (1,5 punkts radavstånd, punkters textstorlek) med inledning (där ni talar om vad ni skall studera samt redovisar era källor), huvuddel (själva undersökningen) och avslutning (där ni sammanfattar vad ni har kommit fram till och gör eventuella reflektioner kring detta). För högre betyg än G på uppsatsen måste följande krav uppfyllas. Språket skall vara bra och framställningen klar och redig. Dessutom bör uppsatsen inte vara enbart beskrivande utan även innehålla någon form av analys. Exempel på det sistnämnda kan vara: - Att inte bara beskriva vad som hände utan även förklara varför - Att sätta in det man har studerat i ett större sammanhang, exempelvis anlägga ett komparativt (jämförande) perspektiv eller peka på konsekvenserna på kortare och längre sikt - Att identifiera eventuella problem och stridsfrågor i historieskrivningen kring det man har studerat

6