Schema Historia A, moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism. Undervisande lärare: Jacob Stridsman (JS), Anna-Lill Ledman (ALL)

Transkript

1 Schema Historia A, moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism Kursansvarig lärare: Jacob Stridsman Rum F jacob.stridsman@historia.umu.se Undervisande lärare: Jacob Stridsman (), Anna-Lill Ledman (ALL) Må 2/11 Ti 3/11 To 5/11 Må 9/11 Ti 10/11 Fred 20/11 On 25/11 To 3/ Dramastudion Introduktion av momentet Föreläsning: De stora upptäckterna och den europeiska expansionen C204 Föreläsning: Afrika ALL B206 Föreläsning: Amerika C204 Föreläsning: Ost- och Sydostasien ALL C208 Föreläsning: Väst-, Central- och Sydasien Sal 3 Östra Skriftlig tentamen: A History of Paviljongen World Societies D österländska ursprung (grupp 1) D österländska ursprung (grupp 2) D österländska ursprung (grupp 3) D österländska ursprung (grupp 4) B206 Muntliga redovisningar av fördjupningsuppgifter (nr 1-4) Fre 4/ B206 Muntliga redovisningar av fördjupningsuppgifter, utvärdering av momentet (nr 5-8) Kursen examineras på tre sätt:

2 Skriftlig tentamen på utomeuropeisk historia före 1800-talet (se nedan för instuderingsfrågor och uppgifter om vilka kapitel i A History of World Societies som skall läsas) 2. Litteraturseminarium om John M Hobsons bok Västerlandets österländska ursprung 3. Fördjupningsuppgift kring utomeuropeisk historia från 1800-talets början och fram till och med första världskriget (se nedan för mer detaljerade instruktioner) Att läsa till den skriftliga tentan: I McKay m.fl. (åttonde upplagan) läses kapitel 2 (The Foundation of Indian Society, To 300 c.e), 3 (Chinas s Classical Age, To 256 b.c.e.), 6 (East Asia and the Spread of Buddhism. 256 b.c.e.-800 c.e), 9 (African Societies and Kingdoms, ), 10 (Civilizations of the Americas, 2500 b.c.e-1500 c.e), 11 (Central and Southern Asia, To 1400), (East Asia, c.a ), 15 (The Acceleration of Global Contact), 18 (Africa and the World, c.a ), 19 (The Islamic World Powers, c.a ), 20 (Continuity and Change in East Asia, c.a ). I äldre upplagor är kapitelindelningen något annorlunda. Ni måste då själva se till att läsa de kapitel (eller delar av kapitel) som har det ovan angivna innehållet. Instuderingsfrågor: Dessa instuderingsfrågor är till hjälp för er inläsning och kommer att ligga nära, men kanske inte vara helt identiska med tentamensfrågorna. 1. Redogör översiktligt för utvecklingen på den indiska subkontinenten fram till och med 300-talet. Vilka olika riken/kulturer uppstår och hur skiljer de sig åt? Uppmärksamma särskilt framväxten av olika religiösa riktningar och deras innehåll respektive spridning. 2. Perioden fram till mitten av 200-talet f.kr. som dominerades av Zhoudynastin brukar kallas för den klassiska epoken i Kinas historia. Redogör översiktligt för utvecklingen i Kina under Zhoudynastin. Uppmärksamma speciellt framväxten av den klassiska kinesiska filosofin (konfucianismen, daoismen etc.).

3 Parallellt med framväxten av Romarriket i Europa uppstår även imperieliknande statsstukturer i Kina under Handynastin. Hur går detta till och varför faller Handynastin på 200-talet? 4. Under Sui- och Tangdynastierna enas och stärks Kina igen. Hur ser den historiska utvecklingen ut under denna period? Uppmärksamma särskilt Kinas relationer till grannstaterna Korea, Vietnam och Japan. 5. Redogör för utvecklingen i Nord- och Centralafrika före islams framväxt. Vad innebar Bantufolkens spridning från det västra Sudan-området? Varför uppstår handelsvägarna genom Sahara, vilka varor transporteras huvudsakligen och vilken betydelse fick dessa karavanvägar? 6. Redogör för islams spridning i Afrika och framväxten av kungarikena i Ghana, Mali och Etiopien. Uppmärksamma speciellt religionens betydelse. Ge även några konkreta exempel på starka statsbildningar i södra Afrika under medeltiden. 7. Redogör för utvecklingen av det centralasiatiska mongolriket under högmedeltiden. Varför uppstår detta, hur hålls det samman och hur och varför splittras det? 8. Redogör för spridningen av islam i det indiska området under medeltiden. Vilka konsekvenser fick denna process? 9. Redogör för utvecklingen i Kina under Songdynastin. Uppmärksamma särskilt utvecklingen inom den ekonomiska sektorn. 10. Redogör för framväxten av det feodala systemet i Japan under Kamakurashogunatet. Hur utformades systemet? Jämför även med förhållandena i Europa vad gäller såväl likheter som skillnader. 11. Vilka riken växte fram i Syd- och Latinamerika innan Columbus? Skissera framväxten och strukturen i varje rike och jämför dem med varandra.. Vilka var orsakerna bakom de europeiska upptäcktsresorna som börjar ta fart under senare delen av 1400-talet och hur utvecklades dessa resor till kolonialiseringsförsök och europeisk expansion? Hur såg utvecklingen ut i olika delar av världen och vilka konsekvenser fick utvecklingen? 13. Redogör för de viktigare statsbildningarna i Afrika under tidigmodern tid. Hur påverkades utvecklingen i Afrika av den islamska kulturen? Redogör också för framväxten av slavhandeln under för-europeiska epoker och diskutera

4 varför den transatlantiska slavhandeln uppstår samt redogör för dess konsekvenser för de afrikanska lokalsamhällena. 14. Redogör för det osmanska rikets framväxt och tillbakagång. Varför uppstår detta rike, hur utvecklas och organiseras det och varför hamnar det efterhand allt mer på efterkälken i förhållande till Europa? 15. Redogör för framväxten och strukturen i det safavidiska persiska imperiet. Hur uppstår det, hur utvecklas och organiseras det och varför tappar det så småningom i betydelse? 16. Redogör för utvecklingen i Indien från framväxten av Mogulriket till etableringen av brittisk kontroll. Uppmärksamma särskilt religionens roll i utvecklingen. 17. Redogör för utvecklingen i Kina under Ming- och Qingdynastierna fram till ca Beskriv även vilka kontakter med Europa som förekom under denna tid. 18. Redogör för utvecklingen i Japan under den tidigmoderna perioden. Uppmärksamma särskilt vad stängningen av Japan under Tokugawashogunatet kom att innebära. Gruppindelning till litteraturseminariet: Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 R Svahn K Wallberg D Bonalumi J Isaksson C Lindgren N Matsson M Kallioinen J Eriksson C Molander M Persson S Lindmark S Larsson A Eriksson M Lückner M Jonsson C Wagenius E Gref A Agdahl J Wijkman Instruktioner för fördjupningsuppgiften: Uppgiften skall utföras i grupper om 3-4 personer och redovisas muntligt inför läraren och kurskamraterna. Till ert förfogande för den muntliga redovisningen har ni 40 minuter per grupp, och inom ramen för denna tid bör ni lämna öppet för några minuters frågor/kommentarer i slutet. Ni bör använda någon form av pedagogiskt hjälpmedel såsom tavlan, OH, Power Point etc. Samtliga i gruppen måste ta aktiv del i den muntliga redovisningen.

5 Uppgiften består i att, utifrån kurslitteraturen samt ytterligare relevanta historievetenskapliga arbeten som ni själva får leta fram (och kort presentera i samband med redovisningen), presentera och diskutera ett geografiskt områdes historia. De områden som är aktuella är: 1. Indien (Rasmus Svahn, Samuel Lindmark, Erik Gref) 2. Sydostasien (Katrin Wallberg, Simon Larsson, Curt Lindgren) 3. Kina (Daniel Bonalumi, Axel Eriksson, Max Persson) 4. Japan (Jasmine Isaksson, Mårten Lückner) 5. Mellanöstern (inklusive Nordafrika) (Nicole Matsson, Mattias Jonsson) 6. Afrika söder om Sahara (Marjo Kallioinen, Cecilia Wagenius) 7. Latinamerika (Jonna Eriksson, Jens Wijkman) 8. Australien och Nya Zeeland (Christoffer Molander, Anders Agdahl) Inom ramen för fördjupningen skall ni översiktligt redogöra för utvecklingen i det område ni studerat från 1800-talets början och fram till och med första världskriget. Försök också att identifiera eventuella problem och stridsfrågor i historieskrivningen.