Exempel: futurismen (F.T. Marinetti), dadaismen (Hugo Ball), Gertrude Stein. Själens djup och den inre verklighetsupplevelsen

Transkript

1 Modernismen I (Upplägg av föreläsningen den 21/2) Skit i traditionen! Exempel: futurismen, dadaismen Krossa bokstävlarna! Befria språket! Exempel: futurismen (F.T. Marinetti), dadaismen (Hugo Ball), Gertrude Stein Själens djup och den inre verklighetsupplevelsen Influenser: Siegmund Freud, Henri Bergson m.fl. Exempel: expressionismen, surrealismen, Proust, Joyce, Woolf, Kafka Modernististiska stilriktningar som berörs under föreläsningen: Futurism (Italien och Ryssland) Expressionism (Tyskland) Dadaism (Zürich, Paris, Berlin, New York) Surrealism (Frankrike)

2 Kompletterande översikter till föreläsning den 21/2 Italiensk futurism Manifest 1909 i Le Figaro Frontfigur: Filippo Tommaso Marinetti Entusiasm inför tekniken, nuet, handlingen, framtiden, aggressiviteten Krigs- och våldsförhärligande Politiska ambitioner: fascismen Varför Italien? Centrum för västerländskt kulturarv Språkexperiment, bild-ljuddikter Dadaism Inspiratör: Marcel Duchamp Första manifestet 1916 (Hugo Ball) Tristan Tzara en förgrundsgestalt Internationell rörelse: Zürich New York Berlin Paris Cabaret Voltaire Slump, spontanitet, lekfullhet men också reaktion mot logik och förnuft Ifrågasatte konsten i sig, rasera etablerade kulturlivet, provokation Språkexperiment, fonetisk dikt uppfinna nya ord Expressionism (Tyskland) Ca Motreaktion mot bl.a. impressionismen och realistisk/naturalistisk verklighetsåtergivning Uttryckskonst: inre upplevelser, subjektiva skildringar av verkligheten Sinnesstämning: skräck, ångest, depression Influenser från konsten Huvudcentrum Berlin Företrädare: Georg Trakl, Georg Heym, Gottfried Benn (ingen sammanhållen rörelse)

3 Surrealism (Frankrike) Föregångare: Guillaume Apollinaire (1917) Manifest 1924 Frontfigur: André Breton (f.d. dadaist) Influens: Freuds psykoanalys: det omedvetna, drömmens betydelse Att släppa fram det bortträngda och omedvetna ger ett bättre samhälle Vi vantrivs i kulturen Poesin särskilt lämpad för att förändra samhället Surréalité: öververklighet, ingen gräns fantasi verklighet dröm Automatisk skrift tillstånd mellan sömn och vakenhet, författaren registrerar

4 Modernismen II (Upplägg av föreläsningen den 23/2) Koncentration i bilder och ord Exempel: imagismen, Ernest Hemingway Litteraturen och ideologierna: från revolutionspoesi till totalitarism Ideologier: fascismen, marxismen/kommunismen, nationalsocialismen Exempel: Italien: futurismen/f.t. Marinetti Ryssland/Sovjet: futurismen/vladimir Majakovskij, socialistisk realism som litteraturideal, Anna Achmatova Tyskland: völkisch som litteraturideal, Bertolt Brechts dramatik Existentialismen: människan blir sin egen gud Exempel: Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir, Albert Camus Absurdismen: den totala meningslösheten? Exempel: Samuel Beckett Fördjupning: några textexempel Vad är detta för typ av texter? Tillhör de någon stilriktning? Vad kännetecknar dem? Vad vill de förmedla? Vilken möjlighet har vi att tolka dem?

5 Kompletterande översikter till föreläsning den 23/2 Imagismen (England) Manifest 1913 Frontfigur: Ezra Pound Den poetiska bilden i centrum Framställa, visa, presentera tingen, inte beskriva eller berätta om dem Objektiva korrelat: bilder som bär en känsla, en stämning (Eliot) I imagismens utkanter: Thomas Stearns (T.S.) Eliot: The Waste Land (1922) Objektiverar erfarenheter genom fiktiva berättarröster, tredje person, inget jag Rysk futurism Fr.a. innan revolutionen (1917) Frontfigurer: Vladimir Majakovskij, Velimir Chlebnikov Manifest 1912: En örfil åt den allmänna smaken Ej så teknik- och krigsdyrkande som den italienska Politisk ambition: syftade till en ny människa och ett nytt samhälle Svalt intresse från kommunisterna Formellt nydanande och groteskt bildspråk Bertolt Brechts episka teater Bakgrund: expressionistisk dramatik, Strindberg föregångare Uppgörelse med realistisk dramatik Pjässkrivare pjäserna blev till i ett arbetskollektiv Influenser från sovjetisk teater Författaren avstår från sin roll som unik siare och arbetar utifrån förlagor Episk teater : berättande, framställer ett händelseförlopp men syftet är ej skapa illusion eller identifikation utan att övertyga med argument, didaktisk ambition, kommunicera direkt med publiken Teatern tjänar politiken, den kommunistiska revolutionen Verfremdung: det välbekanta görs märkligt, illusionen bryts, publik och skådespelare ska vara objektiva Exempel: Mor Courage och hennes barn (1941), flera pjäser skrivna i exil

6 Existentialismen Föregångare: Kierkegaard, Nietzsche, Heidegger Genomslag kring 2:a världskriget i Frankrike kring Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir Sartre: Varat och intet (1943), Beauvoir: Det andra könet (1949) Världen betraktas som absurd, saknar förnuft i sig Människan gör själv världen meningsfull genom att handla Det fria valet människan är dömd till frihet och ansvar Att leva autentiskt ta ansvar för sina val Ateistisk variant av existentialism Det absurdistiska dramat Influeras av Albert Camus beskrivning av det absurda i Myten om Sisyfos (1942) Radikalare pessimism än i existentialismen Gestaltar tillvarons meningslöshet Saknar sammanhängande handling och dialog Representant: Samuel Beckett: ifrågasätter allt som kan ge mening och sammanhang (levande karaktärer, handling, utveckling, kommunikation), t.ex. i I väntan på Godot (1952) Minskat inflytande under vänstervågen

7 Svensk litteratur från sekelskiftet till fyrtiotalismen (Upplägg av föreläsningen den 3/3) Borgerlig realism Exempel: Elin Wägner, Agnes von Krusenstjerna Modernistiska förelöpare ( talet) Exempel: Pär Lagerkvist, Edith Södergran Det dynamiska 1930-talet Exempel: Första modernistiska vågen: Fem unga (bl.a. Artur Lundkvist och Harry Martinson), Karin Boye, Gunnar Ekelöf Arbetarlitteraturens genombrott: Statarskolan, Vilhelm Moberg, Eyvind Johnson Beredskapslitteraturen: Vilhelm Moberg, Eyvind Johnson 1940-talet: modernismens genombrott i svensk litteratur Exempel: Fyrtiotalismen Influenser: Eliot, Pound, surrealism, existentialism Kännetecken: 1) ideologikritisk och skeptisk inställning 2) skriva om det allmängiltiga 3) tro på konsten som experiment Vem kan exempelvis se en arbetande maskin, snabb, rytmisk, ändamålsenligt fulländad och alltså vacker, en osökt symbol för kraft, perfekt organisation etc. utan att gripas av en stark känsla av att den rymmer en ny, ännu outlöst poesi, att den utgör symbolen för en ännu icke uppnådd livsform? (Artur Lundkvist, ur Atlantvind, 1932)

8 Kompletterande översikter till föreläsning den 3/3 5 Unga Antologi 1929 Första modernistiska vågen i Sverige Representanter: Artur Lundkvist, Harry Martinson, Josef Kjellgren, Erik Asklund, Gustav Sandgren Framtidstro Livsdyrkan Fri kärlek Beundrade maskinåldern Influenser: futurism, expressionism, Freud, surrealism Primitivism: drifternas betydelse, sexualromantik, upphöjer kvinnan, det svarta Symbios mellan maskiner och natur 40-talismen i Sverige Tidskriften 40-tal ( ) Influenser: Eliot, Pound, surrealism, existentialism, Kafka Representanter: t.ex. Erik Lindegren, Karl Vennberg, Werner Aspenström, Rut Hillarp, Elsa Grave, Stig Dagerman m.fl. Kännetecken: o Ideologikritisk, skeptisk inställning, författaren som medveten kritiker, analys o Intresse för det existentiella, allmängiltiga, snarare än det självcentrerade och subjektiva o Tro på konsten som experiment, dikten som konstform Obegriplighetsdebatten 1946: 40-talismens genombrott Bakgrund: 40-talismen var en brytning med den politiskt engagerade beredskapslitteraturen och med arbetarlitteraturen

9 Efterkrigstiden (Upplägg av föreläsningen den 9/3) Från ideologikritik och allmängiltig tematik till det politiska och personliga Exempel: Nyenkelheten: Göran Palm, Sonja Åkesson Politiska reportageböcker/rapportböcker: Sara Lidman Dokumentärromaner: Per Olov Enquist Bekännelselitteratur: Kerstin Thorvall Pånyttfödd realism och postmodernistisk språkskepsis Exempel: Magisk realism: Gabriel García Márquez Postmodernism: Umberto Eco, Paul Auster, John Fowles Verklighetslitteratur : Carina Rydberg Utmaningen mot västerlandets hegemoni Exempel: Postkolonialism: Salman Rushdie, Peter Høeg (postmodernism + postkolonialism) Den historia jag berättar är rena fantasin. De gestalter som jag här skapar har aldrig existerat utom i mina tankar. Om jag hittills har låtsats känna till mina gestalters själsliv och deras innersta tankar, är det för att jag skriver enligt en konvention som var allmänt accepterad på tiden för min berättelse [...], nämligen att författaren står näst intill Gud. Han är kanske inte allvetande, men han låtsas vara det. (John Fowles, Den franske löjtnantens kvinna, 1969)

10 Kompletterande översikter till föreläsning den 9/3 Nyenkelheten Samhällelig bakgrund: 1950-t: modernistisk litteratur blir normerande, ökande skillnader finlitteratur populärlitteratur Diskussion om behovet av demokratisering av kulturen, ifrågasättande av modernismen Mitten av 1960-t: ökat politiskt engagemang, vänsterorientering Poesi på vardagsspråk Skriva om sådant som alla känner igen sig i Skriva för och om vanliga människor Läsarvänligt, demokratiskt, läsarens betydelse Viss samhällskritisk tendens Manifest 1960: Front mot formens tyranni Företrädare: Göran Palm, Sonja Åkesson m.fl. Bakgrund till och 70-talslitteraturen: 1965: Strömkantringens år Politiseringen förändrar författarrollen författaren ska ta ställning, vara politisk debattör Internationellt engagemang (t.ex. Vietnam) Misstänkliggörande av fiktionen, finkulturen och modernismen Starkt autenticitetskrav påverkade vilka genrer författarna använde sig av och vilka som var mindre gångbara Inspiration från t.ex. journalistiska reportage och vetenskapliga undersökningar Postmodernismen i litteraturen Ifrågasättande av utvecklings- och originalitetstänkande (litteratur kan bara vara upprepning) Skepsis till språkets förmåga att referera till verkligheten Eklektisk stilblandning, gärna pastischer, ironi, parodi Betonar intertextualitet: lån, anspelningar på tidigare litteratur, teman, stilar etc. Upplösning av gränser mellan hög- och lågkultur, elitism och populism Metafiktion, tematiserar relationen fiktion-verklighet