Premiär 4 april 2012 på Stockholm stadsteaters Klarascen

Transkript

1 Bearbetning och regi Mattias Andersson Scenografi och kostym Ulla Kassius Ljus William Wenner Ljud Michael Breschi och Håkan Åslund Mask Patricia Svajger Medverkande Josefin Ljungman Björn Bengtsson Peter Eggers Bianca Kronlöf John-Alexander Eriksson Bahador Foladi Samuel Fröler Thérèse Svensson Michael Jonsson Lars Lind Marall Nasiri Ann Petrén Gunilla Röör Är det synd om människorna? Guden Indra sänder ner sin dotter till jorden för att undersöka om»människornas jämmer och klagan äga skäl och grund«. Hösten 2011 lät regissören Mattias Andersson en socialantropolog ställa samma fråga till ett antal statistiskt utvalda stockholmare. Premiär 4 april 2012 på Stockholm stadsteaters Klarascen Bra att veta inför föreställningen Ett pionjärverk i teaterhistorien August Strindberg skrev Ett drömspel 1901, han var 52 år gammal och nygift med den norska skådespelerskan Harriet Bosse, de bodde på Karlavägen 40 i Stockholm. Efter ett gräl lämnade Harriet hemmet och var borta 45 dagar, en tid i Strindbergs liv som kom att kallas septemberkrisen. Under den här perioden arbetade han med Ett drömspel. Den 12 september 1901 skrev han till Harriet Bosse: Jag skriver Det växande slottet, (Ett drömspel) stort, vackert som en dröm det handlar ju naturligtvis om Dig! Agnes som 1

2 ska befria fången ur slottet. Får jag tala fram det med dig?. I november avslutade Strindberg pjäsen och Harriet Bosse var tillbaka. Det dröjde till 1907 innan pjäsen fick urpremiär på Svenska Teatern på Blasieholmen med Harriet Bosse i huvudrollen. Den fick då ett fint mottagande. Själv beskrev Strindberg Ett drömspel som Mitt mest älskade drama, min största smärtas barn. Ett drömspel betraktas idag som ett pionjärverk i teaterns historia och som en föregångare till de modernistiska dramerna eftersom det har en uppbruten (inte kronologisk) handling och många scenväxlingar. Vad är ett modernistiskt drama? Modernism är en övergripande benämning på flera olika normbrytande inriktningar (eller trender) inom konst och litteratur som futurism, expressionism, surrealism, absurdism som präglade stora delar av 1900-talets avantgarde. Gemensamma drag är att de experimenterar med eller bryter mot naturalismens form. I romaner och pjäser bytte man t.ex. ut naturalismens logiska och kronologiska berättande (dvs. i tidsföljd) mot psykologiska, symboliska och drömartade strukturer. Expressionism är en av dessa modernistiska riktningar och Strindberg brukar räknas som en föregångare till expressionismen. Den vill tränga ned till det allmänmänskliga och skildrar därför grundläggande mänskliga problem och relationer. Men den gör det genom en helt subjektiv verklighetstolkning och skildrar en själs konfliktsituation. Ofta med hjälp av namnlösa typ-karaktärer som Fadern, Dottern En student, Diktaren osv. Även spelstil, scenografi och ljus motsätter sig medvetet naturalismens teater: man använder en starkt förenklad scenbild av abstrakt, allmängiltig karaktär istället för en naturalistisk verklighetstrogen uppbyggd miljö som ser ut som i verkligheten. Strindbergs "Till Damaskus" och "Ett drömspel" har gett impulser till denna typ av teater. Handlingen i Ett drömspel Guden Indras dotter kommer ner till jorden för att undersöka hur det är att leva ett människoliv. Det visar sig varken vara enkelt eller smärtfritt. Människornas drömmar krossas oupphörligen, livets fröjder betalas alltid med dubbel sorg och den som gör någon medmänniska gott kan vara säker på att den samtidigt gör någon annan ont. Dotterns slutsats är att det är synd om människorna och att skalden är den som bäst förstår att leva. Hon tar farväl och återvänder med eldens hjälp till himmelen och sin fader. 2

3 Ett Drömspel består av en mängd tablåer som vrids fram som i ett kalejdoskop. Varje tablå, som i någon mening är byggd enligt drömmens logik, innehåller de mest oväntade händelser. Exempelvis kan ett slott växa, karaktärer gå igenom väggar och en glasmästare öppna ett dörrlås med sin diamant. Dessutom upphör den reella tiden och rummet att existera. En vuxen man förvandlas till en skolpojke, scenbilder glider in i varandra och scenattributs betydelser förändras och förskjuts. Regissören om sin version 67 procent är August Strindberg, 22 procent är dokumentära texter och resten är Mattias Andersson, vad betyder det egentligen? Regissören Mattias Andersson reder ut vad det rör sig om. - När jag fick frågan om att göra Ett drömspel tackade jag faktiskt nej först, berättar han. Jag tycker naturligtvis att det är en fantastisk pjäs men jag visste inte hur jag skulle hitta en personlig ingång. På Backa Teater har Mattias Andersson sysslat mycket med att låta dokumentärt material möta klassiska texter bland annat i en uppsättning av Brott och straff. Kunde man koppla något liknande dokumentärt projekt till den här föreställningen? - Jag började fundera på pjäsens tematik och frågan, är det synd om människorna? En dotter till en Gud sänds ner till människorna för att ta reda på hur de egentligen har det. Eller ordagrant: "Om människornas jämmer och klagan äga skäl och grund". Kan vi på samma sätt gå runt bland människor idag och ställa samma fråga? Att undersöka det i vår absoluta samtid, i Stockholm här och nu. Mattias Andersson kopplade in en socialantropolog som fått intervjua ett representativt urval av stockholmare. Alla har fått svara på frågan; Tycker du synd om dig själv? Svaren har sedan transkriberats ut i sin helhet och finns nu i manuset. - De här texterna är insprängda i föreställningen som ett slags vittnesmål från människan idag. Och eftersom de är utskriva precis som de är talade står de samtidigt i skarp kontrast till Strindbergs språk. Det är inte bara tillägget med de dokumentära texterna som är annorlunda i Mattias Anderssons version av Ett drömspel. Även originalmanuset har kortats och koncentrerats, därav de 67 procenten Strindberg. 3

4 - Jag vill ha någon slags realism kring vad Indras Dotter upplever när hon vandrar runt bland människorna. Därför har jag dels koncentrerat ner originalscenerna för att få ännu mer tryck i dem och dels har jag velat att hennes psyke skulle, som för alla oss moderna människor idag, utsättas och bombas ännu hårdare med många fler olika nivåer av lidande, klagan och sorgesånger. Det finns också en scen i manuset som är Mattias Anderssons egen. Den utgår från scenen i Fingalsgrottan mellan Diktaren och Indras dotter. - Här har jag velat förstärka och aktualisera diskussionen kring de olika verklighetsplanen som uppsättningen kommer kretsa kring: verklighet och dröm, sanning och dikt, dokumentärt och fiktion. Detta är de 11 procenten Mattias Andersson. Samtidigt hoppas jag att Strindbergs fantastiska språk skall klinga så rent och klart och brutalt som det någonsin möjligt i de koncentrerade scenerna från originalpjäsen. - I slutändan handlar det också om att man vill att pjäsen ska kommunicera med publiken idag. Att det ska finnas en fråga som svävar mellan scenen och salongen och folk kanske börjar fråga sig själva, är det synd om mig och så vidare. Och om det inte är synd om mig vem är det egentligen synd om. Att det finns en fråga som publiken och ensemblen undersöker tillsammans. Diskutera tillsammans! Frågeställningar I pjäsen ska guden Indras dotter ta reda på hur det är att vara människa och om det är synd om människorna. Mattias Andersson som har regisserat och bearbetat pjäsen som den spelas på Stockholms stadsteater arbetar ofta med dokumentära inslag i sina uppsättningar. Inför Ett drömspel lät han en socialantropolog intervjua ett antal statistiskt utvalda stockholmare. De fick frågan Är det synd om DIG?. Deras svar finns med i pjäsen som spelas på Stockholms stadsteater. Låt eleverna reflektera kring följande: - Är det synd om mig? - Därför är det synd om mig. - Därför är det inte synd om mig - Är det synd om människan? Varför? Varför inte? 4

5 - Vad är det för parametrar som bestämmer det? - Vilka modernistiska/expressionistiska drag finns i Ett drömspel? Och i just den här uppsättningen (vad gäller scenografi och spelstil t. ex.)? - Föredrar du naturalistisk teater framför den mer abstrakta modernistiska eller expressionistiska? - Hur är det att se någon annans subjektiva verklighetstolkning på en scen? Spännande? Obegripligt? Komiskt? Igenkänningsbart? Skrivuppgift Fundera över en händelse i ditt liv, då det var synd om dig, eller då du tror att andra tyckte synd om dig, som du skulle vilja se på en teaterscen! Skriv ner den till en berättelse med en passande titel på max två sidor. 5