KRAVSPECIFIKATION. för Utförande av teknisk dokumentation. Utgåva nr Fastställd

Transkript

1 KRAVSPECIFIKATION för Utförande av teknisk dokumentation Utgåva nr Fastställd Denna kravspecifikation är upprättad av Landstinget i Uppsala län.

2 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Systemkrav LSU Fastighetsdokumentation startsida Installationspaket och hjälpfiler Datakommunikation/Projektportal ARBETSSÄTT/PROCESSER Organisation LSU Fastighetsdokumentation Datasamordning Datasamordnare Leveransansvarig konsult Underlag från LSU Entreprenadområdesgräns GENERELL STRUKTUR BSAB Byggnadsnumrering Katalogstruktur STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT Skrivna dokument STRUKTUR I RITNINGSFILER Generellt Samband mellan ritningar, externa referenser Märkning Lageruppdelning Namnrutor Block Linjetyper Text Färger/Linjebredder MagiCAD projektfiler för V-projektör MagiCAD projektfiler för E-projektör Namngivning MagiCAD projektfiler Modellfiler Namngivning Modellfiler Origo/koordinatsystem UCS Höjdsystem Utrymmen Rumsnumrering Ritningsdefinitionsfiler (RDF-filer) Namngivning Ritningsdefinitionsfiler Komplement till ritningar Lokaliseringsfigur Schemaritningar Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar Drift- och skötselanvisningar LEVERANSBESTÄMMELSER Leverans Dokumentation Filformat Ansvar Leveranstid...14

3 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) BILAGOR: Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Stödpunkter för första datasamordningsmöte Bilaga 3: Egenkontroll lista för leverans Bilaga 4: Landstinget i Uppsala län, modifierat BSAB-system Bilaga 5: Leveransomfattning D&S och Ritningar Bilaga 6: Dokumentation Brand Bilaga 7: Manual för användning av LSU Dokumentegenskaper (sidhuvud skrivna dokument) Bilaga 8: Manual till LSU 2014, (CAD-applikation) Bilaga 9: Manual till LSU 2014 AFF (CAD-applikation för mark) REVIDERINGSHISTORIK: Ändringar i detta dokument (utgåva 7.1) har gjorts avseende i huvudsak: Typ av ändring Vad Anpassning Tillåtande att använda MagiCAD för VVS- och Elkonsult. Anpassning Autodesk Revit produkter får endast användas i nyproduktion, och då endast i samråd med LSU Fastighetsdokumentation. Anpassning Origo kan vara i lokal nolla, UK72 eller i sweref99. Anpassning Om relationsritningarna av någon anledning inte är framtagna skall senaste version av bygghandlingar inklusive förteckning levereras. Relationsleveransen skall paketeras enligt katalogstruktur samt innehållsförteckning för respektive drift & skötsel pärm och läggas in i mapp för Anpassning Relationsleverans. Anpassning Flexibel hantering gällande RDF:er i skala 1:100 istället för 1:50. Borttaget krav Kravet på användandet av programvaran Metiscad är borttaget. Borttaget krav 26 objekt gällande installationskonsult för redovisning i brandmodell borttagna. Borttaget krav CAD-samordnare utses inte i samråd med FD. Borttaget krav Samordningsritning/Rumsfunktionsritning. Borttaget krav Metod för ändringar i projektet redovisas för beställarens CAD-ansvarige. Borttaget krav Endast linjetyper (linjekaraktärer) som anges i Bygghandlingar 90 del 8 får användas, om ej annat överenskommits med beställarens CAD-ansvarig. Borttaget krav Omfattningen av gällande leverans av relationshandlingar bestäms i detalj av projektledare i samråd med beställarens CAD-ansvarige, för varje uppdrag. Borttaget krav Arkivbeständiga original. Borttaget krav Bilaga 5 LSU Projektportal utgår. Förtydligande K-stomme som är rumsavgränsande måste vara infogad i A-modellen. Förtydligande Dokument som i förvaltningsskedet skall kunna redigeras skall levereras i originalproducerat format. Förtydligande Förtydligande av vilka objekt som redovisas i vilken modell gällande brandredovisning. Förtydligande Förtydligande att insatsplan tas fram av teknikansvarig och räddningstjänst. Förtydligande OR-ritningar för brandlarm ska tas fram. Förtydligande OR-ritningar för sprinkler ska tas fram. Förtydligande Objekt måste redovisas enligt kravspecifikation för att kunna läsas in i fastighetssystemet för hyresdebitering och städomfattning. Förtydligande Processkarta bifogad. Justering Omarbetad disposition. Justering Ändrat typsnitt från Times New Roman till Garamond och teckenstorlek från 12 punkter till 10 punkter. Justering Minskat antal sidor från 23 till 14. Justering CAD-samordnare har bytt namn till Datasamordnare. Justering CAD-ansvarig konsult har bytt namn till leveransansvarig. Justering Projektledaren samt/eller datasamordnaren kallar till datasamordningsmöte. Justering Drift- & underhållshandlingar har bytt namn till Drift- & skötselanvisningar. Justering Delvis anpassad bilaga 2 stödpunkter Data-samordning Separering av bilaga 3 Egenkontroll samt tabeller för ingående delar till bilaga 3 Egenkontrollista för leverans samt bilaga 4 Leveransomfattning Justering D&S samt ritningar. Nytt krav Distrikt/Område/Byggnadsnummer ska finnas med i filnamnet på skrivna dokument. Nytt krav Distrikt/Område/Byggnadsnummer ska finnas med i filnamnet på RDF:er. Nytt krav För Datakommunikation/Projektportal används Ibinder Pärmen. Nytt krav Tillägg i BSAB system. Nytt krav Brandmodell ska ha A, E, och V-modell som extern referens. Nytt krav Uppdaterade projekthandlingar i originalproducerat format för alla skeden skall kontinuerligt laddas upp. Nytt krav Projektfiler tillhörande modeller utförda med MagiCAD ska hanteras enligt LSU-krav. Nytt krav Projektfiler tillhörande modeller utförda med MagiCAD ska namnges enligt LSU-krav. Nytt krav Förklaringtext placeras i modellfil. Uppdatering Ändrade krav på filversion AutoCAD. Uppdatering Manual gällande funktion för sidhuvud Word och Excel i 2010 version. Uppdatering Nya bilagor avseende manualer till LSU Uppdatering Installationspaket och hjälpfiler för AutoCAD version Uppdatering Ibinder Pärmen skall användas i alla projekt, av alla ingående aktörer och i alla projektskeden.

4 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 1 INLEDNING 1.1 Syfte Landstingsservice i Uppsala län nedan kallat LSU nyttjar i stor utsträckning de fördelar den digitala informationen ger i projektskedet så även i förvaltningsskedet. All kravställd dokumentation från projekteringen är av största vikt för förvaltningen. Denna kravspecifikation syftar till att beskriva vilket material (handlingar) som överlämnas under projekteringen samt som resultat av projekteringen. Målet är att säkerställa att LSU har ett välstrukturerat och så långt möjligt likformigt material som underlag för förvaltningsskedet. 1.2 Systemkrav Inom LSU används idag AutoCAD Architecture 2014, AutoCAD MEP 2014 samt MagiCAD Detta innebär att objekt skall vara fullt kompatibla med AutoCAD Architecture eller AutoCAD MEP alternativt MagiCAD för AutoCAD All projektering för byggnad och mark skall utföras med de funktioner applikationerna tillhandahåller, d.v.s. man skall automatiskt kunna identifiera rum, byggdelar, system, objekt etc. Observera! Autodesk Revit produkter får endast användas i nyproduktion, och då endast i samråd LSU Fastighetsdokumentation. 1.3 LSU Fastighetsdokumentation startsida LSU Fastighetsdokumentation hädanefter benämnd LSU FD tillhandahåller på generell information samt filer för nedladdning såsom LSU styrande dokument, installationspaket, hjälpfiler och manualer. 1.4 Installationspaket och hjälpfiler LSU 2014 är ett installationspaket med mallfiler, funktioner och verktyg gjorda för att underlätta projektering och ritningsadministration. Dessa finns för 64-bitars operativsystem. LSU 2014 AutoCAD Architecture.exe för arkitekter och konstruktörer. LSU 2014 AutoCAD.exe ren AutoCAD för övriga discipliner. LSU 2014 AutoCAD MEP.exe för installation. LSU 2014 AutoCAD Civil 3D.exe för mark. LSU TEXT.zip funktion för att skapa intelligenta sidhuvuden. Nedan redovisas lösa filer som ingår i installationspaket ovan. Dessa kan komma att behöva bytas under ett projekts pågåendetid och vilket meddelas på Ritning.cvl metadata om byggnader som används i namnrutan. Office.cvl metadata om byggnader som används i sidhuvud. LSU_Styles.dwg innehåller definitioner för att hantera utrymmen. Ritblanketter, symboler, funktion för insättning av namnrutor, norrpil och skallinjaler m.m. tillhandahålls i paletter för AutoCAD, som installeras med applikationen LSU 2014.

5 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 1.5 Datakommunikation/Projektportal LSU använder sig av Ibinder Pärmen för att hämta, lämna och utbyta dokumentation i byggprojekt. Ibinder Pärmen skall användas i alla projekt, av alla ingående aktörer och i alla projektskeden. Det innebär att: Underlag från LSU levereras dit. Uppdaterade projekthandlingar i originalproducerat format för alla skeden skall kontinuerligt laddas upp. Relationsleveransen skall paketeras enligt katalogstruktur samt innehållsförteckning för respektive drift och skötsel pärm och läggas in i mapp för Relationsleverans. Access till denna samt information hur den används lämnas av ansvarig projektledare. 2 ARBETSSÄTT/PROCESSER 2.1 Organisation Figur 1 nedan visar principiellt dokumenthanteringsflöde för LSU gällande teknisk dokumentation. Figur 1. I varje projekt skall projektledaren utse en datasamordnare, samt en leveransansvarig för respektive konsultgren. Projektledaren alternativt datasamordnaren kallar LSU FD samt övriga deltagare till första datasamordningsmöte. Gällande detta möte se bilaga 2 Stödpunkter för första datasamordningsmöte LSU Fastighetsdokumentation LSU FD är: Upprättare av detta dokument. Beställarens kravställare i dessa frågor. Stöd i frågor som rör dokumenthantering. Mottagare av relationshandlingar, ritningar och drift- & underhållsdokumentation vid slutleverans. Ansvarig för att kontrollera att levererade handlingar är utförda enligt denna kravspecifikation.

6 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) Datasamordning Det är av största vikt att alla i projektet som ansvarar för framtagande av digitalt material samordnar sitt arbete i avseende att kvalitetssäkra samt underlätta projektering och leverans av handlingar i alla projektskeden enligt denna kravspecifikation Datasamordnare Samordnaren: Är ansvarig för att kalla, leda och dokumentera startmöte för datasamordningen enl. bilaga 2 Stödpunkter för första datasamordningsmöte. Under projektet bör flera datasamordningsmöten hållas. Ansvarar i samråd med LSU FD att erforderlig dokumentation för CAD-arbetet i projekteringen tas fram, samt upprättar pm för detta. Har till uppgift att vara kvalitetsansvarig gällande allt framtaget digitalt material i projektet. Säkerställer att respektive projektör genomför kontroller och uppfyller de krav som ställs i kravspecifikationen. Skall ha god kunskap om innehållet i denna kravspecifikation samt dokumenterad kunskap om CADprojektering och datasamordning. Skall ha tillgång till den mjukvara som krävs enligt denna kravspecifikation. Skall sammanställa och kontrollera leverans av teknisk dokumentation under projektering samt vid avslut av projekt. Planerar i samråd med projektledare och LSU FD i vilken omfattning utväxling av digitala filer skall ske mellan konsulterna och övriga parter i projektet inkl. LSU FD. Utvecklar ett tillförlitligt sätt för konsulterna att redovisa och informera varandra och övriga parter om ändringar under projekteringen samt under byggtiden Leveransansvarig konsult Skall utses av respektive projektör, denne ansvarar för att allt framtaget digitalt material inom den egna organisationen följer denna kravspecifikation avseende kvalitet och utförande. Skall ansvara för samgranskningen av digitalt underlag, samt att daglig backup och viruskontroll genomförs. Skall delta i alla datasamordningsmöten Underlag från LSU Underlag för upprättande av handlingar skall alltid levereras av LSU. Det är varje aktörs ansvar att söka och ta del av information som påverkas i uppdraget. Vid om-, till- och nybyggnad samt ändringsarbeten skall samtliga för förvaltningen berörda befintliga handlingar kontrolleras och inarbetas Entreprenadområdesgräns Entreprenadområdesgräns (se figur 3) för aktuellt projekt skall redovisas i modellarean. Detta utföres med tillhandahållen funktion som finns i Toolpaletten i respektive installationspaket för LSU Projekterande arkitekt ansvarar för att detta utföres samt levererar modellen till LSU FD vid projektstart. I anslutning till entreprenadgränsen skall även funktionen för LSU projektnummer användas.

7 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 3 GENERELL STRUKTUR 3.1 BSAB LSU använder ett modifierat BSAB-system, se bilaga Byggnadsnumrering Landstinget i Uppsala Län omfattar bl.a. verksamheter för vård, drift samt förvaltning. Dessa verksamheter använder olika nomenklatur för att identifiera byggnader. För namngivning an digitala handlingar skall en kombination av 4 tecken användas för att beskriva ett byggnadsnummer. Exempel: 1143 = Distrikt 1, Område 1 samt Byggnad Katalogstruktur Relationshandlingar skall planeras för en katalogstruktur enligt figur 2. Mappen på projektnivå namnges med koden för distrikt, område och byggnad. Modeller, lokaliseringsfigur, konnektionslinjer, indelningar för RDF-filer samt modulnät läggs i katalog A. Förklaringstexter placeras i modellfilen på lämplig plats till höger och intill modellen. Skrivna dokument läggs i mappen DOKUMENT under respektive konsultdisciplin. Skrivna dokument som redovisas i LSU Tekniska anvisningar skall struktureras enligt dessa anvisningar och läggas i en komprimerad mapp namngiven med byggnadsnummer, D&S, disciplin, systemnummer samt LSU projektnummer. Se exempel: D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR Figur 2.

8 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 4 STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT 4.1 Skrivna dokument Alla skrivna dokument i Word och Excel-format skall utföras med det sidhuvud som LSU tillhandahåller. Detta sidhuvud fylls i via ett makro (LSU Dokumentegenskaper). Se bilaga 7. De textfiler för dokumentationen som medlevereras skall namnges enligt liknande princip som ritningsfilerna. Tabell Ansv. Part, BSAB Typ Distrikt/ Område/Byggnadsnummer 1 tkn 4 tkn an an n Pos. 1 = Ansv. Konsult F = Filförteckning R = Ritningsförteckning E = Egenkontroll leverans Distrikt = 1 Område = 1 Byggnadsnr. = 24 Ex. A_ F1234. Arkitekt, filförteckning, distrikt 1, område 2, byggnad 34 5 STRUKTUR I RITNINGSFILER 5.1 Generellt All projektering skall vara modellorienterad. Varje våningsplan samt yttertaksplan respektive situationsplan och markplaneringsplan ritas i en fil (modell) per disciplin samt teknikområde inom disciplin. Sektioner ritas i en fil (modell) per teknikområde och fasader i en annan per teknikområde. För att ta fram ritningar skapas separata RDF-filer Samband mellan ritningar, externa referenser Märkning Referensfiler skall anges med relativ sökväg, d.v.s. utan angivande av enhet och överordnade kataloger, ex. modell till rdf..\..\k\filnamn.dwg. Referensfiler får ej vara länkade i flera led. Alla referenser skall vara av typen overlay. Alla ritningsfiler skall innehålla textuppgift med namn på de konsulter som framställt ritningsfilen. Se bilaga 8 gällande namnrutor Lageruppdelning Objekt skall ritas på skilda lager enligt CAD-lager SB11 utgåva 2. Lager 0 får ej användas, observera särskilt detta i samband med insättning av referensfiler och block. Vid leverans av relationsritningar/modeller skall: Samtliga lager för byggnads- och installationsdelar ha status befintligt. Tomma lager skall vara borttagna ur ritningsfilerna.

9 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) Namnrutor Block Två typer av namnrutor förekommer, typ 1 och typ 5 (avsedd för A3 blankett), se bilaga 8. Namnrutor består av ett block med attribut. Namnrutor skall alltid sättas in med funktion för insättning av namnruta som erhålls från LSU via installationspaketen LSU 2014 AutoCAD. Se bilaga 8. Utformning av namnruta avseende textinnehåll m.m. skall samordnas vid projektstart. Logotyper annan än Landstingets är ej tillåten att använda i namnrutan. Namnruta sätts in på RDF-filer såväl som på modellfiler. Block skall inte vara nästade (block i block). Attribut i komplementritningar ex. namnruta och projektinfoblock som tillhandahålls av beställaren skall användas via funktion för dessa Linjetyper Endast linjetyper (linjekaraktärer) som anges i Bygghandlingar 90 del 8 får användas Text Endast AutoCAD: s standardfonter (*.SHX) får användas Färger/Linjebredder Endast AutoCAD:s 255 standardfärger får användas som plottfärger i ritningsfiler, dock skall vedertagen praxis gälla vid valet av färger och linjebredder. Alla objekt skall vara ritade med färg enligt lager MagiCAD projektfiler för V-projektör Projektfiler med filändelse Epj, Qpd och Lin som bl.a. används för beräkningar skall hanteras strukturerat. Idag kan det förekomma uppdelningar på system V50: Sammansatta rör, V54: Sprinkler, V57: Luftbehandling. LSU s målsättning är att successivt sammanfoga dessa filer till endast en omgång för V-system per område. Detta dels för att beräkningar skall kunna göras, dels för att framledes kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från samt levereras till LSU som relation. Absolut-höjd. Storey origin skall ställas i Absolut höjd i z-led. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod MagiCAD projektfiler för E-projektör Projektfil med filändelse Mep som bl.a. används för hålla ordning på komponenter skall hanteras strukturerat. LSU s målsättning är att endast ha en omgång för E-system per byggnad. Detta dels för att förenkla för framtida projekt, dels för att framledes kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från samt levereras till LSU som relation. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod Namngivning MagiCAD projektfiler Projektfilerna namnges enligt: Sammansatt för ett område = V_1100 alt E_1100. Sammansatt för en byggnad = V_1187 alt E_1187. Uppdelad per system = V57_1187 alt E631_1187.

10 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 5.2 Modellfiler Med modellfil avses den fil där man ritar en plan- eller vyrepresentation av projektet eller delar därav. Ritarbetet utförs i det som i AutoCAD kallas modellarea. Modeller skall projekteras i 3D, bl.a. för att möjliggöra 3D-samordning. För byggnader och installationer tillämpas 1 ritenhet = 1 mm. För mark används 1 ritenhet = 1 m. Arbetsskalan för texthöjdsättning och linjeskala sätts normalt till: För byggnader och installationer 1:50. För mark 1:200. För texter gäller 3,5 mm gällande rumsbeteckningar, förklaringstexter och dyl. För övriga texter kan 2,5 mm texthöjd användas. Indelning i byggdelar och installationssystem i modellfilerna genomförs enligt beställarens anvisningar. Varje modellfil skall omfatta en disciplin indelat i teknikområden enligt BSAB-koder, se bilaga 4, vilket är konsultens ansvarsområde. Alla objekt för byggdelar och installationssystem skall redovisas i objektsform på rätt nivå och rätt höjd för våningsplanet ifråga. LSU godtar ej att objekt redovisas i form av lagerindelad linjegrafik. Modellarean skall inte innehålla ritningsblankett eller beskrivande text. Vid leverans av relationsmodeller skall stommen vara infogad i A:s modellfiler även om den har projekterats och ritats enbart i byggkonstruktionsfilerna under projekteringsskedet. Observera! Detta är mycket viktigt. Modellfil skall innehålla se figur 3. Namngiven vy (byggnadsnummer) med WCS rätvinklig i förhållande till byggnad. Entreprenadgräns med projektnummer ritade i modellen. Id-ruta ifylld med ansvarig konsult och datum för förändring. Installationskonsult skriver endast in text i disciplinruta från inreffererad A-modell. Figur 3. Linjer och mått inritade kring vyn hör enbart till denna illustration.

11 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) Namngivning Modellfiler Modellfiler, d.v.s. planer, sektioner, fasader, förklaringstexter och lokaliseringsfigur namnges enligt tabell nedan. Tabell (Position som ej används fylls i med understreck _ ). Ansv. Part, BSAB Plan/Typ Distrikt Omr. Byggnad 4 tkn 1 tkn 1 tkn 1 tkn 2 tkn an n n n an n n n n an = alfanumerisk n = numerisk an = alfanumerisk 0 = sit.plan 00 = Sit.plan Mark 999 = Lokaliseringsfigur 0-9 = Våningsplan A = 10 Våningsplan B = 11 osv. Våningsplan Z = Sektion Y = Fasad X = Föreskrifter/Förklaringar W = Lokaliseringsfigur V = Schema, Exempel: V57_31234.dwg V-konsult, Ventilationssystem, Plan 3, Distrikt 1, Område 2, Byggnad 34 A40_Z2345.dwg Arkitekt, Sammansatta husbyggdelar, Sektion, Distrikt 2, Område 3, Byggnad 45 L10_01100.dwg Landskap, Sammansatt markbyggdelar, Distrikt 1, Område 1, Mark. M10_01100.dwg Mark, Sammansatta markbyggdelar, Distrikt 1, Område 1, Mark 999_W3456.dwg Lokaliseringsfigur, Distrikt 3, Område 4, Byggnad 56 E dwg E-konsult, Säkerhet, plan 5, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 42 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning Origo/koordinatsystem Planritningar/modeller för byggnad och mark skall vara orienterade i samma riktning och utgå från ett gemensamt origo: För byggnader på Akademiska Sjukhuset gäller UK 72. För mark på Akademiska Sjukhuset gäller Sweref För byggnader och mark på Enköpings lasarett gäller Sweref För byggnader och mark övriga länet gäller befintligt koordinatsystem UCS Det skall alltid finnas en namngiven UCS orienterad vy i modellfilen i byggnadens huvudriktning med byggnads beteckning ex Höjdsystem Höjdsättning skall redovisas enligt RH Utrymmen LSU har en egenutvecklad palett med verktyg för att rita och mängda utrymmen i AutoCAD Architecture Se bilaga 8 Manual LSU Endast ingående verktyg i denna palett får användas för utrymmen och littera till utrymmen Rumsnumrering Gällande rumsnummer så skall dessa ha 4 tecken, där det första tecknet anger vilket plan som rummet ingår i och resterande tecken är löpnummer. Vid ombyggnadsprojektering får inte befintliga rumsnummer utanför entreprendområdesgränsen ändras. Vid frågor angående rumsnumrering kontakta LSU FD.

12 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 5.3 Ritningsdefinitionsfiler (RDF-filer) Funktion för insättning av namnruta från LSU skall användas. RDF-filer redovisar i pappersarean utsnitt av modellen i en eller flera vyer. En RDF-fil skall motsvara en (1) ritning. Modellfilen är kopplad som referensfil (overlay) i RDF-filens modellarea. Ritningsblanketten skall i pappersarean vara i 1:1. Eventuella textfält såsom föreskrifter och förklaringar m.m. läggs in som externa referenser (Xref) i pappersarean. RDF-filer som definierar utsnitt för situationsplan, planer, sektioner och fasader på ritningsformatet A1, utförs samordnat av arkitekt och levereras till övriga konsulter i projektet. Konnektionslinjer samt begränsningslinjer avseende utsnitt och indelning av ritningar läggs in av arkitekt för samtliga de indelningar som är aktuella i projektet, normalt för utskriftsskala 1:50, 1:100 samt 1:200. Konnektionslinjer samt begränsningslinjer läggs i skilda lager. Dessa linjer utnyttjas av samtliga konsulter. Redovisningsskalan för: Husplaner skall vara 1:100 samt 1:50 med motsvarande detaljeringsnivå. För situationsplan skall skalan normalt vara 1:400. Installations- och konstruktionskonsulter för byggnad utför RDF-filer för skala 1:50 baserat på arkitektens RDF-filer. Markkonsult utför RDF-filer för markanläggningar i format A1, skala 1:200 som levereras till installationskonsult Mark. Installationskonsulter Mark utför RDF-filer för anläggningsdelar i mark baserade på modellfil mark. RDF-filer för scheman såsom huvudledningsscheman, nätscheman och flödesscheman utförs dels per byggnad, dels för den sammansatta modellen. Bygghandlingar, oberoende av entreprenadform, utförs i enlighet med Bygghandlingar 90 så att de blir användbara som förvaltningsunderlag. Detta sätt att ta fram ritningar skall gälla oberoende av projektets storlek, typ av ritning etc. Figur 4. Princip för layout gällande RDF-fil.

13 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) Namngivning Ritningsdefinitionsfiler RDF-filer namnges och numreras i enligt med aktuell svensk standard (Metod A), för de ritningar de motsvarar, samt enligt LSU anpassning av löpnummer för skala, våning, del samt sammansatt byggnadsnummer. Tabell (LSU anpassning av Svensk standard för ritningsnummer) Ansv. Part, BSAB Ritningskategori Skala Plan Del Distrikt/ Område/ Byggnadsnummer 4 tkn Enl. standard 1 tkn 2 tkn 2 tkn 4 tkn an n n n n n n n an=alfanumerisk n = numerisk 01 = Plan 1 För mark = = Del 1 0 = sammansatta ritningar 1 = planritningar 2 = sektioner, snitt, profil 3 = fasadritningar 4 = uppställningsritningar 5 = förteckningsritningar 6 = detaljritningar 7 = samordningsritningar 8 = scheman 3 = 1:400 4 = 1:200 5 = 1:100 6 = 1:50 Ej aktuellt för L Ej aktuellt för L Distrikt = 1 Område = 1 Byggnadsnr. = 24 Mark = 00 Exempel: L dwg Landskap, Sammansatta markbyggdelar, Del, Distrikt 1, Område 1, Mark A dwg Arkitekt, Sammansatt husbyggdelar, Plan, Skala 1:50, Våning 1, Del 1, Distrikt 1, Område 1, Byggnadsnummer 24 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning Komplement till ritningar Detta omfattar ritningsblanketter, skallinjal, norrpil för projektet samt beställarens logotyp. Dessa finns i paletter för LSU 2014, och används som block i RDF-filen efter insättning. Alla RDF-filer förutom scheman skall ha skallinjal graderad i meter inlagd Lokaliseringsfigur I det fall befintlig lokaliseringsfigur saknas upprättar ansvarig arkitekt denna. Lokaliseringsfigur ritas med plan och en eller flera sektioner samt norrpil. Planen förses med symboler för entréer. Byggnad, byggnadsdelar och våningsplan betecknas enligt ök. Skrafferingar för aktuell del och plan utförs med linjer i 45 graders riktning mot x-axeln. Lokaliseringsfigur sätts in som block, i förekommande fall med lageruppdelad skraffering för aktuell del och plan. Skalan skall anpassas så att figuren ryms inom en yta av 70 x 54 mm (b x h) intill namnrutan enligt exempel i avsnitt 5.3 figur 4. Figur 5. Exempel på lokaliseringsfigur

14 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 5.4 Schemaritningar Med schemaritningar avses den schematiska, ej skalenliga, redovisning av installationsdelar som beskriver delarnas funktion och samband i bild och text. Dessa ritningar skall vara utförda med ritningsblankett normalt i format A3 samt i skala 1:1 i förhållande till utskrift. Varje enskild ritning skall utgöras av en separat fil Där scheman betjänar flera byggnader skall gemensamt schema upprättas. Följande typer av ritningar skall utföras: Driftkort. Huvudledningsschema. Nätschema. För tele. Flödesschema. För ventilation. Scheman enligt tekniska anvisningar. Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning. 5.5 Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar LSU har idag inget krav på utförandet av dessa handlingar. Dock så skall dessa tillhandahållas LSU. 5.6 Drift- och skötselanvisningar Beskrivning av hur D&S skall utföras finns under styrande dokument och respektive teknikområde. Se och styrande dokument. 6 LEVERANSBESTÄMMELSER 6.1 Leverans Informationen skall vara uppdaterad som relationshandlingar och märkt RELATIONSHANDLING. Omfattning av handlingar och ingående delar utföres enligt tabeller i bilaga 5 gällande modeller, RDF-filer samt textdokument. Med leveransen skall en ifylld leveransspecifikation för relationshandlingar bifogas, denna finns att hämta på Observera! Dokument som i förvaltningsskedet skall kunna redigeras skall levereras i originalproducerat format. 6.2 Dokumentation Skriftlig dokumentation för samtliga konsulter skall levereras till LSU FD och i skilda dokument redovisa följande: Filförteckning Ritningsförteckning Egenkontroll leverans, se bilaga 3 Dokumenten skall vara försedda med filnamn och datering. Namn på företaget samt adressuppgifter och ansvarig handläggare skall finnas på första sidan av varje dokument. Samtliga ändringsbeteckningar och markeringar från byggskedet skall vara borttagna på relationsritningar/modeller. Gällande aktuell ändring i namnruta så skall denna ange ändring A med beskrivningen RELATIONSHANDLING, projektnummer samt datum och signatur.

15 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU (14) 6.3 Filformat CAD-filer skall levereras som AutoCAD dwg-filer (filversion 2013). Textfiler förutom ritnings-, filförteckning samt egenkontrollistor skall leveras i producerat format. RDF-filer skall även levereras som PDF-filer i Acrobat typ PDF/A lägst version 5.0, upplösning minst 400 dpi. I det fall filer utförda är med MagiCAD applikation skall dwg-filen samt tillhörande konfigurations- och symbol- filer levereras. 6.4 Ansvar Konsult ansvarar: För att levererad datafil överensstämmer med denna kravspecifikation samt eventuella kompletterande regler som avtalats för uppdraget. För att redovisningen överensstämmer med ändringar enligt tillhandahållet underlag för relationshandlingar. För fel i datamedia begränsas till utbyte av felaktigt datamedia. 6.5 Leveranstid Observera! Till slutbesiktning skall: Drift- och skötselanvisningar inkl förteckningar levereras. Relationsritningar, modeller och RDF-filer samt förteckning över dessa levereras. Om relationsritningarna av någon anledning inte är framtagna skall senaste version av bygghandlingar inklusive förteckning levereras. I detta fall ska en även tidplan när leveransen förväntas till LSU FD bifogas.