Dokumenttyp Dokumentbeteckning Diarienummer Sida. Fastighetsbeteckning Område Handlingsstatus Projektbenämning - UPPSALA LÄN FÖRVALTNINGSHANDLING -

Transkript

1 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Mål Systemkrav Avsteg BIM som arbetsmetod LSU Fastighetsdokumentation startsida Installationspaket och hjälpfiler Datakommunikation/Projektportal LSU Dokumenthanteringssystem ARBETSSÄTT/PROCESSER Organisation LSU Fastighetsdokumentation Underlag från LSU Datasamordning Datasamordnare Leveransansvarig projektör Entreprenadområdesgräns GENERELL STRUKTUR BSAB Byggnadsnumrering Katalogstruktur STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT Skrivna dokument STRUKTUR I RITNINGSFILER Generellt Samband mellan ritningar, externa referenser Lageruppdelning Namnrutor Block Förklaringstexter Linjetyper Text Färger/Linjebredder MagiCAD projektfiler för V- och SÖ-projektör AutoCAD projektfiler för E- och SÖ-projektör Namngivning MagiCAD projektfiler Modellfiler Namngivning Modellfiler Origo/koordinatsystem... 13

2 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION UCS Höjdsystem Utrymmen Rumsnumrering Ritningsdefinitionsfil (RDF) Namngivning Ritningsdefinitionsfiler Komplement till ritningar Lokaliseringsfigur Schemaritningar Demonteringsritningar Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar Drift- och skötselinstruktioner LEVERANSBESTÄMMELSER Kvalitet Leverans Leverans av delentreprenader Leveransspecifikation Filformat Skrivna dokument Ritningar och modeller Projektörsansvar Egenkontroll Leveranstid Granskning av relationsleverans BILAGOR:... Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Stödpunkter för första datasamordningsmöte Bilaga 3: Egenkontroll lista för leverans Bilaga 4: Landstinget i Uppsala län, modifierat BSAB-system Bilaga 5: Leveransomfattning D&S och Ritningar Bilaga 6: Dokumentation Brand Bilaga 7: Manual för användning av LSU Dokumentegenskaper (sidhuvud skrivna dokument) Bilaga 8: Manual till LSU , (CAD-applikation) Bilaga 9: Manual till LSU AFF (CAD-applikation för mark) Bilaga 10: LSU Leveransspecifikation för Teknisk dokumentation Bilaga 11: Bim som arbetsmetod Bilaga 12: Instruktion för ifyllnad av LSU Leveransspecifikation Bilaga 13: Avstegsblankett för utförande av teknisk dokumentation

3 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION REVIDERINGSHISTORIK: Ändringar i detta dokument (utgåva 7.3) har gjorts avseende i huvudsak: Förtydligande Flertalet texter har förtydligats. Generellt Förtydligande Viktiga punkter har markerats med fet stil. Generellt Förtydligande Bild över dokumenthanteringsflöde. 2.1 Förtydligande Plushöjder ska redovisas i modeller för respektive nivå på aktuellt plan Förtydligande Rubrik som förtydligar LSU:s syn på kvalitet på relationshandlingar. 6.1 Förtydligande Rubrik som förtydligar hanteringen av avsteg. 1.5 Förtydligande Hur modellfil ska byggas upp med hänseende på förklaringstext och ucs/wcs Förtydligande Uppbyggnad av LSU katalogstruktur. Ändrat mappnamn från ritning till RDF. 3.3 Förtydligande Kravspecifikationen gäller såväl i förstudieskedet som i program- och genomförandeskedet. 1.2 Information LSU har ett internt dokumenthanteringssystem Information LSU har installationspaket för ritningshantering som täcker version för AutoCAD och MagiCAD. 1.8 Ändrad text Konsulter är ändrat till projektörer. Generellt Ändrat krav MagiCAD projektfiler skall slås samman, undantaget V55 och V /5.11 Borttaget krav I de fall LSU har RDF-underlag skall inga RDF i DWG eller PDF levereras som relationshandling Nytt krav Avsteg från kravspecifikationen ska protokollföras. 1.5 Nytt krav Schemaritningar benämns med C istället för V enl BH Nytt krav Omfattningsförteckning ska tas fram. 2.5 Nytt krav Namnruta och korrekt filnamn krävs på detaljer, uppställnings- & förteckningsritningar Nytt krav Vid önskade avsteg ska avstegsblankett fyllas i och godkännas av LSU FD. 1.5, Bilaga 13 Nytt krav Samtliga projektörsgrupper ska leverera entreprenadområdesgräns. 2.7 Nytt krav/ändrat krav Sammansatt redovisning av Installation för E- och V-system är ej tillåten. Avsteg sker efter överenskommelse med LSU FD Bilaga 4

4 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION INLEDNING 1.1 Bakgrund Landstingsservice i Uppsala län nedan kallat LSU nyttjar i stor utsträckning de fördelar den digitala informationen ger i projektskedet såväl som i förvaltningsskedet. Det är av stor vikt för LSU att byggnads- och objektinformation redovisas enligt det sätt och struktur som beskrivs i detta dokument, då information från modeller bl.a. läses in till LSU fastighetssystem och ligger till grund för bl.a. hyresdebiteringar, städomfattning och säkerhetssystem gällande byggnader tillhörande Uppsala läns Landsting. Detta dokument med tillhörande bilagor är en del av flertaltalet kravställningar LSU har för framtagandet av förvaltningsinformation. Övrig kravställning finns dels i LSU projekthandbok och LSU tekniska anvisningar. Se pkt 1.6. Begrepp som används återfinns i ordlistan (Bilaga 1). 1.2 Syfte Denna kravspecifikation med bilagor syftar till att beskriva hur teknisk dokumentation utformas samt vilka handlingar som skall levereras till förvaltningen. Observera! Kravspecifikation för utförande av teknisk dokumentation gäller såväl förstudieskedet som i program- och genomförandeskedet. Detta för att kvalitetssäkra relationsleveransen vad gäller utformningen och omfattning men även för att optimera leveranstid och minska kostnader. 1.3 Mål Målet är att säkerställa att LSU har ett välstrukturerat och, så långt som möjligt, likformigt material som underlag. Fördelarna består bland annat av att LSU Fastighetsdokumentation nedan kallat LSU FD har ett relevant underlag i form av förvaltningshandlingar dels för LUL interna organisation, dels för vidare projektering. 1.4 Systemkrav Inom LSU används idag AutoCAD Architecture 2016, AutoCAD MEP 2016, MagiCAD samt Microsoft Office ingående produkter. Detta innebär att objekt skall vara fullt kompatibla med AutoCAD Architecture eller AutoCAD MEP alternativt MagiCAD för AutoCAD Avsteg Observera! Vid eventuell önskan om avsteg från kravställning i dessa dokument skall avstegsblankett (se bilaga 13) fyllas i och skickas till datasamordning.lsu@lul.se. LSU FD behandlar frågan och återkopplar skriftligt beslut till frågeställaren. Vid användandet av Autodesk Revit får detta endast ske om alla projektörsgrupper använder Revit och efter samråd med LSU Fastighetsdokumentation. 1.6 BIM som arbetsmetod För Landstingsservice är BIM en arbetsmetod för processer och informationshantering under en byggnads livscykel. Se bilaga 11.

5 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION LSU Fastighetsdokumentation startsida LSU FD tillhandahåller på generell textinformation, LSU styrande dokument, installationspaket, hjälpfiler, manualer samt filer för nedladdning. 1.8 Installationspaket och hjälpfiler LSU har funktioner och verktyg gjorda för att underlätta projektering och ritningsadministration. Innehållet finns för 64-bitars operativsystem i tre programversioner, 2014, 2015 och 2016: LSU 201x AutoCAD Architecture 64bit.exe för arkitekter och konstruktörer. LSU 201x AutoCAD 64bit.exe för övriga discipliner. LSU 201x AutoCAD MEP 64bit.exe för installation. LSU 201x AutoCAD Civil3D 64bit.exe för mark. LSU TEXT.zip MS Word- och Excel mall samt Office.cvl för att skapa intelligenta sidhuvuden. Nedan redovisas lösa filer som ingår i installationspaket ovan. Dessa kan komma att behöva bytas under ett projekts pågåendetid vilket meddelas på Ritning.cvl metadata om byggnader som används i namnrutan. Office.cvl metadata om byggnader som används i sidhuvud för MS Word- och XLS-dokument. LSU_Styles.dwg innehåller definitioner för att hantera utrymmen. Ritningsblanketter, symboler, funktion för insättning av namnrutor, norrpil och skallinjaler m.m. tillhandahålls i paletter för AutoCAD, som installeras med applikationen LSU 201x. 1.9 Datakommunikation/Projektportal LSU använder sig av Ibinder Pärmen för att hämta, lämna och utbyta dokumentation i byggprojekt. Ibinder Pärmen skall användas i alla projekt, av alla ingående aktörer samt i alla projektskeden. Det innebär att: Underlag från LSU levereras dit. Uppdaterade projekthandlingar i originalformat för alla skeden skall kontinuerligt laddas upp. Relationsleverans innehållande modeller/ritningar och/eller Drift- och Skötselinstruktioner, nedan kallat D&S skall levereras i mapp för Relationslev Ritningar alternativt Relationslev Dokument i varje projekt. Saknas dessa mappar skall dessa läggas upp av projektledaren alternativt kontaktas LSU FD. Se pkt 6.5 för D&S för utförligare beskrivning respektive pkt 6.6 för ritningar/modeller. Access till Ibinder Pärmen samt information hur den används lämnas av ansvarig projektledare. Observera! Projekthandlingar skall laddas upp i originalformat under projektets alla skeden och inte enbart i PDF LSU Dokumenthanteringssystem LSU har ett internt dokumenthanteringssystem för hantering av förvaltningshandlingar. Observera! För att inläsning och hantering av filer i detta system skall fungera måste filnamn och övrig metadata vara korrekt utförd och ifylld.

6 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION ARBETSSÄTT/PROCESSER 2.1 Organisation Figur 1 nedan visar principiellt dokumenthanteringsflöde för LSU gällande teknisk dokumentation. 2.2 LSU Fastighetsdokumentation LSU FD är: Upprättare av detta dokument. Beställarens kravställare i dessa frågor. Stöd i frågor som rör dokumenthantering. Mottagare av digitala relationshandlingar omfattande ritningar samt D&S vid relationsleverans. Ansvarig för att kontrollera att levererade handlingar är utförda enligt denna kravspecifikation. 2.3 Underlag från LSU Underlag för upprättande av handlingar skall alltid levereras av LSU. Det är varje aktörs ansvar att söka och ta del av information som påverkas i uppdraget. Vid om-, till- och nybyggnad samt ändringsarbeten skall samtliga för förvaltningen berörda befintliga handlingar kontrolleras och inarbetas. 2.4 Datasamordning Alla i projektet som ansvarar för framtagande av digitalt material skall samordna sitt arbete i avseende att kvalitetssäkra samt underlätta projektering och leverans av handlingar i alla projektskeden enligt denna kravspecifikation. Projektledaren eller annan av beställaren utsedd ansvarig skall se till att datasamordnare utses.

7 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Datasamordnare Samordnaren: Är länken mellan Fastighetsdokumentation och Projekt i frågor som rör utformning och omfattning av teknisk dokumentation. Skall ha god kunskap om innehållet i denna kravspecifikation samt dokumenterad kunskap om CADoch BIM-projektering samt datasamordning. Säkerställer att projekten arbetar och levererar enligt LSU:s Kravspecifikation. Är ansvarig för att kalla, leda och protokollföra startmöte för datasamordningen enl. bilaga 2. Ansvara för att tillse att projektet håller erforderliga möten gällande datasamordning men även övriga möten gällande CAD/BIM/D&S. Säkerställa att projektets IT-planer utformas i enlighet med LSU:s Kravspecifikation. Ansvarar i samråd med projektledare att i tidigt skede definiera omfattning av dokumentationen i projektet vad gäller modeller/ritningar men även D&S samt upprättar omfattningsförteckning för detta. Planerar i samråd med projektledare och LSU FD i vilken omfattning utväxling av digitala filer skall ske mellan projektörerna och övriga parter i projektet inkl. LSU FD. Utvecklar ett tillförlitligt sätt för projektörer att redovisa och informera varandra och övriga parter om ändringar under projekteringen samt under byggtiden. Aktivt bistå i projektets processer och vägleda projektorganisationen i frågor som rör IT/CAD/BIM/datasamordning gällande objektbaserad 3D-projektering men även vid behov av 4Doch 5D-projektering. Ge allmänt stöd i CAD/BIM-frågor till projektörer. Ge allmänt stöd till entreprenörerna i framtagandet av D&S. Säkerställer och bevakar kvalitén på digitalt material i projektets alla skeden enligt definierad omfattning. Säkerställer att respektive projektör/entreprenör genomför kontroller och uppfyller de krav som ställs i kravspecifikationen. Säkerställer och bevakar att definierad omfattning av modeller och ritningar levereras under pågående projektering. Säkerställer och bevakar att definierad omfattning av modeller och ritningar levereras inför relationsleverans. Säkerställer och bevakar att pärmomgång av D&S levereras inför slutbesiktning. 2.6 Leveransansvarig projektör Skall utses av respektive projektör, denne ansvarar för att allt framtaget digitalt material inom den egna organisationen följer denna kravspecifikation avseende kvalitet och utförande. Skall ansvara för samgranskning av digitalt underlag, samt att daglig backup och viruskontroll genomförs. Skall delta i alla datasamordningsmöten. 2.7 Entreprenadområdesgräns Entreprenadområdesgräns (se figur 3) för aktuellt projekt skall redovisas i modellfilen. Detta utförs med tillhandahållen funktion som finns i Toolpaletten i respektive installationspaket. Se punkt 1.8 Ansvarig projektör ser till att entreprenadområdesgräns utförs samt levererar modellen till LSU FD vid projektstart. I anslutning till entreprenadområdesgräns skall även funktionen för LSU projektnummer användas. Observera! Detta gäller samtliga projektörer och för alla tekniksystem och är mycket viktigt för att LSU FD skall kunna tolka vad som har påverkats och förändrats.

8 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION GENERELL STRUKTUR 3.1 BSAB LSU använder ett modifierat BSAB-system för att benämna modellfiler och RDF som alltid skall följas. Se bilaga Byggnadsnumrering Landstinget i Uppsala Län omfattar bl.a. verksamheter för vård, drift samt förvaltning. Dessa verksamheter använder olika nomenklatur för att identifiera byggnader. För namngivning av digitala handlingar skall en kombination av 4 tecken användas för att beskriva ett byggnadsnummer. Exempel: 1143 = Distrikt 1, Område 1 samt Byggnad Katalogstruktur Relationshandlingar skall planeras för en katalogstruktur enligt figur 2. Detta främst för att relativa sökvägar skall fungera men även för att skapa en enhetlig struktur. Mappen på projektnivå namnges med koden för distrikt, område och byggnad. Modeller läggs i katalog A, B, K osv. Lokaliseringsfigur, indelningar för RDF samt modulnät läggs i katalog A RDF och övriga ritningar placeras i mappen ritning. Skrivna dokument läggs i mappen DOKUMENT under respektive disciplin. Figur 2. D&S ENL TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL TEKNISKA ANVISNINGAR

9 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT 4.1 Skrivna dokument Alla skrivna dokument i MS Word- och MS Excel-format skall utföras med det sidhuvud som LSU tillhandahåller. Detta sidhuvud fylls i via ett makro (LSU Dokumentegenskaper). Se bilaga 7. Textfiler för dokumentationen namnges enligt liknande princip som ritningsfilerna. Filnamn och dokumentnamn skall vara lika. Tabell Ansvarig part, BSAB* Distrikt/Område/Byggnadsnummer Plan Löpnummer - 4 tecken - 01 = Plan 1-2 tecken (*Antal positioner beror på BSAB systemets djup samt ansvarig part) Exempel. A doc Arkitekt, Sammansatta husdelar, Distrikt 1, Område 2, Byggnad 34, Plan 1, Numrering. E doc E-projektör, Säkerhet, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 24, Plan 1, Numrering. 5 STRUKTUR I RITNINGSFILER 5.1 Generellt All projektering för byggnad skall vara modellorienterad och objektbaserad 3D. Den skall vara utförd med de funktioner applikationerna tillhandahåller, d.v.s. samtliga delar skall ritas som objekt, automatiskt kunna identifieras som rum, byggdelar, system, objekt och definieras till sin rätta storlek placering. Varje våningsplan, yttertaksplan och situationsplan samt markplaneringsplan ritas i en fil (modell) per disciplin samt system enligt LSU BSAB. Sektioner ritas i en fil (modell) per disciplin och fasader i en annan per disciplin. För att ta fram ritningar skapas separata RDF. Observera! Grafik bestående av exempelvis solider är inte att betrakta som objekt. 5.2 Samband mellan ritningar, externa referenser Referensfiler skall anges med relativ sökväg, d.v.s. utan angivande av enhet och överordnade kataloger, ex. modell till RDF..\..\K\filnamn.dwg. Referensfiler får inte vara länkade i flera led. Alla referenser skall vara av typen overlay. 5.3 Lageruppdelning Objekt skall ritas på skilda lager enligt CAD-lager SB11 utgåva 2. Lager 0 får inte användas, observera särskilt detta i samband med insättning av referensfiler och block. Vid leverans av relationsritningar/modeller skall: Samtliga lager för byggnads- och installationsdelar ha status befintligt. Tomma lager skall vara borttagna ur ritningsfilerna.

10 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Namnrutor Två typer av namnrutor förekommer, typ 1 (för A1) och typ 5 (för A3). Se bilaga 8. Namnrutor består av ett block med attribut. Namnrutor skall alltid sättas in med funktion för insättning av namnruta som erhålls från LSU via installationspaketen samt kompletteras med metadata via funktionen. Utformning av namnruta avseende textinnehåll m.m. skall samordnas vid projektstart. Logotyper annan än Landstingets är inte tillåten att använda i namnrutan. Namnruta sätts in på RDF såväl som på modellfiler. Alla ritningsfiler skall innehålla textuppgift med namn på de projektörer som framställt ritningsfilen. Se bilaga 8 och sidan Block Block skall inte vara nästade (block i block). 5.6 Förklaringstexter Förklaringstexter skall alltid placeras i modellfilen. Dels för att de enkelt ska kunna tillhandahållas vid utleverans av projekthandlingar, dels för att informationen enkelt ska finnas tillhands för förvaltningsorganisation. Se figur Linjetyper Endast linjetyper (linjekaraktärer) som anges i Bygghandlingar 90 del 2 får användas. 5.8 Text Endast AutoCAD: s standardfonter (*.SHX) får användas. 5.9 Färger/Linjebredder Endast Auto CAD:s 255 standardfärger får användas som plottfärger i ritningsfiler, dock skall vedertagen praxis gälla vid valet av färger och linjebredder. Alla objekt skall vara ritade med färg enligt lager (Bylayer) MagiCAD projektfiler för V- och SÖ-projektör Projektfiler med filändelse Epj, Qpd och Lin skall hanteras strukturerat. Dels för att användas för beräkningar, dels för att i framtiden kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. Dessa skall delas upp systemvis enligt LSU BSAB indelning. Se bilaga 4. Undantaget är V55 (kyla) och V56 (värme) som skall samredovisas. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från LSU samt levereras till LSU som relation. Absolut-höjd. Storey origin skall ställas i Absolut höjd i z-led. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod AutoCAD projektfiler för E- och SÖ-projektör Projektfil med filändelse Mep som bl.a. används för hålla ordning på komponenter skall hanteras strukturerat. Dels för att förenkla för framtida projekt, dels för att i framtiden kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. LSU:s målsättning är att endast ha en omgång för E-system per byggnad. Undantaget är S&Ö som redovisas enskilt. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från LSU samt levereras till LSU som relation. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod.

11 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Namngivning MagiCAD projektfiler Projektfilerna namnges enligt: Sammansatt för en byggnad = E_1187. Uppdelad per system = V57_1187 alt E631_1187. Samredovisad V55 & 56 = V55_56_ Modellfiler Med modellfil avses den fil där man ritar en plan- eller vyrepresentation av projektet eller delar därav. Ritarbetet utförs i det som i AutoCAD kallas modellarea. Modeller skall projekteras i 3D, bl.a. för att möjliggöra 3D-samordning och visualisering. För byggnader och installationer tillämpas 1 ritenhet = 1 mm. För mark tillämpas ritenhet = 1 m. Arbetsskalan för texthöjdsättning och linjeskala sätts normalt till: För byggnader och installationer 1:50. För mark 1:200. För texter gäller 3,5 mm gällande rumsbeteckningar, förklaringstexter och dyl. För övriga texter kan 2,5 mm texthöjd användas. Indelning i byggdelar och installationssystem i modellfilerna genomförs enligt beställarens anvisningar. Varje modellfil skall omfatta en disciplin indelat i system enligt BSAB-koder. Se bilaga 4. Alla objekt för byggdelar och installationssystem skall redovisas i objektsform på rätt nivå och rätt höjd för våningsplanet ifråga. Där installationer betjänar flera byggnader skall det framgå vilka byggnader som ledningarna går mellan LSU godtar inte att objekt redovisas i form av lagerindelad linjegrafik. Modellarean skall inte innehålla ritningsblankett. Vid leverans av relationsmodeller skall stommen vara infogad i A:s modellfiler även om den har projekterats och ritats enbart i byggkonstruktionsfilerna under projekteringsskedet. Observera! För att utrymmen ska fungera på kravställt sätt skall de avgränsas av objekt såsom vägg, pelare osv. samt genereras med LSU applikation för utrymmen.

12 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Modellfil skall innehålla se figur 3. Namngiven vy (byggnadsnummer) med WCS rätvinklig i förhållande till byggnad. (1) World UCS skall vara aktivt vid insättande av namnruta och LSU ID-ruta. (2) Förklaringstexter placeras enligt figur nedan. (3) Entreprenadgräns med projektnummer ritade i modellen. (4) LSU namnruta (5) Id-ruta ifylld med ansvarig projektör, datum för förändring samt projektnummer. (6) Installationsprojektör skriver endast in text i disciplinruta från inreffererad A-modell. Observera! Det är viktigt att förklaringstexterna placeras enligt detta för att LSU RDF mallar ska kunna användas. Figur 3. Linjer och mått inritade kring vyn hör enbart till denna illustration

13 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Namngivning Modellfiler Modellfiler, d.v.s. planer, sektioner, fasader och lokaliseringsfigur namnges enligt tabell nedan. Tabell (Position som inte används fylls i med understreck _ ). Ansvarig Part, BSAB* 1-5 tecken 999 = Lokaliseringsfigur Plan/Typ Distrikt Område Byggnad - 0 = Situationsplan 0-9 = Våningsplan A = 10 Våningsplan B = 11 osv. Våningsplan C = Huvudledningsschema, nätschema, flödesschema Z = Sektion Y = Fasad W = Lokaliseringsfigur V = Volymmodell U = Uppställningar, elevationer T = Förteckningar DE = Detaljer DR = Demonteringsritning 1 tecken 2 tecken 00 = Sit.plan Landskap (*Antal positioner beror på BSAB systemets djup samt ansvarig part) Exempel: Filnamn 9 till 10 positioner + filändelse V57_31234.dwg V-projektör, Ventilationssystem, Plan 3, Distrikt 1, Område 2, Byggnad 34 A40_Z2345.dwg Arkitekt, Sammansatta husbyggdelar, Sektion, Distrikt 2, Område 3, Byggnad 45 L10_01100.dwg Landskap, Sammansatt markbyggdelar, Distrikt 1, Område 1, Mark. 999_W3456.dwg Lokaliseringsfigur, Distrikt 3, Område 4, Byggnad 56 E642_51142.dwg E-projektör, Säkerhet, plan 5, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 42 E6332_31142.dwg E-projektör, Reservkraft, plan 3, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 42 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning Origo/koordinatsystem Många av dagens moderna designverktyg har en begränsning av hur långt ifrån origo som objekt får befinna sig. Eftersom koordinatsystemet Sweref 99 har sin origo i jordens tyngdpunkt blir avståndet till objekt för långt i designverktyg som t.ex. Autodesk Architecture och Revit. Därför har LSU valt att införa ett lokalt koordinatsystem över Akademiska sjukhuset, benämnt LSU-AS14, med ett origo som förhåller sig som en känd koordinat i Sweref Origo för LSU-AS14 representeras i Sweref som: N: ,00 E: ,00 För övriga områden gäller: Byggnader och mark på Enköpings lasarett, Sweref Byggnader och mark övriga länet gäller befintligt koordinatsystem UCS Det skall alltid finnas en namngiven UCS-orienterad vy i modellfilen i byggnadens huvudriktning med byggnadsbeteckning ex

14 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Höjdsystem Höjdsättning skall redovisas enligt RH2000. Detta skall anges i namnruta. Plushöjder skall redovisas i modeller för respektive nivå på aktuellt plan Utrymmen LSU har en egenutvecklad applikation (toolpalette) med verktyg för att generera och mängda utrymmen i AutoCAD Architecture. Se bilaga 8. Endast ingående verktyg i denna palette får användas för skapa utrymmen och littrering av dessa. Observera! LSU använder sig av fastställda utrymmesbenämningar vilka måste följas. I AutoCAD Architecture finns de tillgängliga i förvalslistor. För lista se Rumsnumrering Gällande rumsnummer så skall dessa ha 4 tecken, där det första tecknet anger vilket plan som rummet ingår i och resterande tecken är löpnummer. Vid ombyggnadsprojektering får inte befintliga rumsnummer utanför entreprenadområdesgräns ändras. Vid frågor angående rumsnumrering kontakta LSU FD Ritningsdefinitionsfil (RDF) LSU genererar RDF i PDF-format via funktion i det interna dokumenthanteringssystemet och LSU:s målsättning är att RDF-mallar i dwg-format skall finnas för alla discipliner och system. Detta innebär att relationshandling på RDF ej behöver levereras i vare sig DWG- eller PDF-format i de fall RDF-underlag levererats till projektör från LSU FD. Observera! Detta förutsätter att kravet för att producera modellfiler följts. Observera! I de fall underlag för RDF ej levererats från LSU gäller krav enligt nedan: RDF skall levereras endast i DWG-format. Funktion för insättning av namnruta från LSU skall användas. Se bilaga 8. RDF redovisar i pappersarean utsnitt av modellen i en eller flera vyer. En RDF skall motsvara en (1) ritning. Modellfilen skall kopplas som referensfil (overlay) i RDF:s modellarea. Eventuella textfält såsom föreskrifter och förklaringar m.m. som finns i modellfilen redovisas i pappersarean. Ritningsblanketten skall i pappersarean vara i 1:1. RDF som definierar utsnitt för situationsplan, planer, sektioner och fasader på ritningsformatet A1, utförs samordnat av arkitekt och levereras till övriga projektörer i projektet. Konnektionslinjer avseende indelning av ritningar läggs in av arkitekt för samtliga indelningar som är aktuella i projektet, normalt för utskriftsskala 1:50, 1:100 samt 1:200. Dessa linjer nyttjas av samtliga projektörer. Redovisningsskalan för: Husplaner skall vara 1:100 samt 1:50 med motsvarande detaljeringsnivå. För situationsplan skall skalan normalt vara 1:400. Installations- och konstruktionsprojektörer för byggnad utför RDF för skala 1:50 baserat på arkitektens RDF. Markprojektör utför RDF för markanläggningar i format A1, skala 1:200 som levereras till installationsprojektör Mark. Installationsprojektörer Mark utför RDF för anläggningsdelar i mark baserade på modellfil mark.

15 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION RDF för scheman såsom huvudledningsscheman, nätscheman och flödesscheman utförs dels per byggnad, dels för den sammansatta modellen. Bygghandlingar, oberoende av entreprenadform, utförs i enlighet med Bygghandlingar 90 så att de blir användbara som förvaltningsunderlag. Detta sätt att ta fram ritningar skall gälla oberoende av projektets storlek, typ av ritning etc. Figur 4. Principbild på uppbyggnad av RDF.

16 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Namngivning Ritningsdefinitionsfiler RDF namnges och numreras i enligt med aktuell svensk standard (Metod A), för de ritningar de motsvarar, samt enligt LSU anpassning av BSAB, sammansatt byggnadsnummer, plan, skala och del. Tabell (LSU anpassning av Svensk standard för ritningsnummer) Ansvarig part. BSAB * 1 tecken tecken Ritningskategori - 0 = Sammansatta ritningar 1 = Planritningar 2 = Sektioner, snitt, profil 3 = Fasadritningar 4 = Uppställningsritningar 5 = Förteckningsritningar 6 = Detaljritningar 7 = Samordningsritningar 8 = Scheman Distrikt/ Område/ Byggnadsnr. - Distrikt = 1 Område = 1 Byggnadsnr. = 24 Byggnadsnr. för Landskap och installation i mark = 00 Plan Skala Del/ Löpnr = Plan 1 Ej aktuellt för Landskap och installation i mark. - 3 = 1:400 4 = 1:200 5 = 1:100 6 = 1:50 Ej aktuellt för Landskap och installation i mark *Antal positioner och avgränsningstecknens placering beror på BSAB systemets djup. Exempel: Filnamn 14 till 20 positioner + filändelse L dwg Landskap, Sammansatta markbyggdelar, Plan, Distrikt 1, Område 1, Mark, Del 01 A dwg Arkitekt, Sammansatt husbyggdelar, Plan, Distrikt 1,Område 1, Byggnadsnr 24 Våning 1, Skala, Del 1 K dwg Konstruktör, Sammansatt, Plan, Distrikt 1, Område 1, Byggnadsnr 19, Våning 3, Skala, Del 1 E dwg E-projektör, Säkerhet, Plan, Distrikt 1, Område 1, Byggnadsnr 24, Våning 8, Skala, Del 2 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning Komplement till ritningar Detta omfattar ritningsblanketter, skallinjal, norrpil för projektet. Dessa finns i paletter för LSU 2014, 2015 och 2016, och sätts in som block i RDF. Alla RDF förutom scheman skall ha skallinjal Lokaliseringsfigur I det fall befintlig lokaliseringsfigur saknas upprättar ansvarig arkitekt denna. Lokaliseringsfigur ritas med plan och en eller flera sektioner samt norrpil. Planen förses med symboler för entréer. Byggnad, byggnadsdelar och våningsplan betecknas enligt ök. Skrafferingar för aktuell del och plan utförs med linjer i 45 graders riktning mot x-axeln. Lokaliseringsfigur sätts in som Xref, i förekommande fall med lageruppdelad skraffering för aktuell del och plan. Skalan skall anpassas så att figuren ryms inom en yta av 70 x 54 mm (b x h) intill namnrutan enligt exempel i avsnitt Figur = Del 1 Figur 4. Exempel på lokaliseringsfigur

17 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Schemaritningar Med schemaritningar avses den schematiska, ej skalenliga, redovisning av installationsdelar som beskriver delarnas funktion och samband i bild och text. Dessa ritningar skall vara utförda med ritningsblankett normalt i format A3 samt i skala 1:1 i förhållande till utskrift. Varje enskild ritning skall utgöras av en separat fil Där scheman betjänar flera byggnader skall gemensamt schema upprättas. Följande typer av ritningar skall utföras: Driftkort. Huvudledningsschema. Nätschema. För tele. Flödesschema. För ventilation. Scheman enligt tekniska anvisningar. Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning Demonteringsritningar Demonteringar skall redovisas med kryss på egen fil med befintlig förvaltningsritning som externt referensunderlag. Observera! Demonteringsritning för installation och ledningar i byggnad och mark skall alltid ingå i relationsleverans Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar LSU har endast krav på att LSU funktion för namnruta används samt att den förses med korrekt filnamn Drift- och skötselinstruktioner Beskrivning av ingående innehåll i D&S finns under styrande dokument, tekniska anvisningar och respektive disciplin. Se och styrande dokument. 6 LEVERANSBESTÄMMELSER 6.1 Kvalitet Kvaliteten på LSU:s förvaltningshandlingar kan skilja sig från kraven på utförande enligt detta dokument och tillhörande bilagor. För att kvalitén på LSU förvaltningshandlingar succesivt skall bli bättre krävs att alla aktörer följer de krav på utförande LSU ställer. I de fall dokumentationen inte kan anpassas till LSU krav kontaktas LSU FD för överenskommelse hur detta ska hanteras. Observera! Kravet gäller endast inom entreprenadområdet. 6.2 Leverans Informationen skall vara uppdaterad som relationshandlingar och märkt RELATIONSHANDLING. Omfattning av handlingar och ingående delar utförs enligt tabeller i bilaga 5. Observera! Dokument som i förvaltningsskedet ska kunna redigeras skall levereras i originalproducerat format.

18 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Leverans av delentreprenader Observera! Vid eventuella delentreprenader i projektet skall detta hanteras som ordinarie relationsleverans dvs. relationshandlingar levereras till varje driftsatt entreprenad. 6.4 Leveransspecifikation Med leveransen skall en ifylld digital leveransspecifikation för relationshandlingar bifogas. Den finns att hämta på och namnges enligt Leveransspecifikation-[projektnummer]-[disciplin]-[system] I denna skall filnamn på filförteckning (förteckning över alla levererade filer inklusive ritningar/modeller) finnas. Namnges exempelvis: A- F doc (Arkitekt, filförteckning, distrikt 1, område 2, byggnad 34 samt LSU projektnummer). Egenkontroll namnges även denna enligt denna princip. Dock byts F ut mot E i filnamnet. Observera! För att LSU FD skall kunna processa leveransen krävs att denna ifylls korrekt. Se beskrivning på Filformat CAD-filer skall levereras som AutoCAD DWG-filer (filversion 2013). Textfiler förutom ritnings-, filförteckning samt egenkontrollistor skall levereras i producerat format. I det fall filer utförda är med AutoCAD eller MagiCAD applikation för E-, V- eller SÖ skall tillhörande konfigurations- och symbol- filer levereras. 6.6 Skrivna dokument Skrivna dokument som redovisas i LSU Tekniska anvisningar skall struktureras enligt dessa anvisningar och läggas i en komprimerad mapp. Den namnges med byggnadsnummer, D&S, disciplin, systemnummer samt LSU projektnummer. Se exempel: Dessa skall levereras till pärmen och placeras i mappen Relationslev Skrivna dokument för respektive projekt. 6.7 Ritningar och modeller Samtliga ändringsbeteckningar och markeringar från byggskedet förutom entreprenadområdesgräns skall vara borttagna på relationsritningar/modeller. Gällande aktuell ändring i namnruta så skall denna ange ändring A med beskrivningen RELATIONSHANDLING, projektnummer samt datum och signatur. Ritningar och modeller skall struktureras enlig LSU katalogstruktur, se pkt 3.3 och läggas i en komprimerad mapp. Den namnges med byggnadsnummer, disciplin, systemnummer samt LSU projektnummer. Se exempel: Dessa skall levereras till pärmen och placeras i mappen Relationslev Ritningar för respektive projekt. 6.8 Projektörsansvar Projektör ansvarar för: För att levererad datafil överensstämmer med denna kravspecifikation samt eventuella kompletterande regler som avtalats för uppdraget. För att redovisningen överensstämmer med ändringar enligt tillhandahållet underlag för relationshandlingar. För fel i datamedia begränsas till utbyte av felaktigt datamedia.

19 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Egenkontroll Denna skall användas vid relationsleverans och överensstämma med verkligheten Leveranstid Observera! Till slutbesiktning skall: D&S inklusive förteckningar levereras. Relationsritningar avseende modeller och RDF samt förteckning över dessa levereras. Om relationsritningarna av någon anledning inte är framtagna skall senaste version av bygghandling inklusive förteckning levereras. I detta fall skall en även tidplan när leveransen förväntas till LSU FD bifogas Granskning av relationsleverans Projektledare ansvarar för att relationsleverans utförs och bevakar vad som levererats samt kommer att levereras. LSU FD granskar levererade handlingar enligt handlingsförteckning snarast möjligt och levererar därefter ett utlåtande till berörd leverantör, projektledare enligt leveransspecifikation. För att projektet skall kunna avslutas krävs godkänd relationsleverans gällande alla ingående discipliner och system.