De bortglömda urfolken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De bortglömda urfolken"

Transkript

1 De bortglömda urfolken En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker KURS: Historia för ämneslärare, hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Ida Swärd EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu TERMIN: VT 20

2 De bortglömda urfolken: En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori. Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt vi och dem perspektiv, där de två ursprungsfolken framställs som dem. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området, vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet. The Forgotten Native People: A Critical Discourse Analysis of the Sami and the Native North Americans portrayal in Swedish History Textbooks Abstract The purpose of this study is to examine how the Sami and the native north Americans are portrayed in contemporary history textbooks in the latter history courses of upper secondary school. More specifically the study focuses on the portrayal of history and cultural encounters and whether they are in accordance with Gy11 s curriculum, which is the curriculum of the Swedish upper secondary school. The study has been conducted by using Norman Fairclough s critical discourse analysis together with Homi Bhabha s postcolonial theory. Fairclough s method highlights relations of power within the text, whereas Bhabha s theory emphasises how these relations of power are constituted. The result shows that it occurs an us and them perspective within some of the textbooks, where the native people are portrayed as them. When they are mentioned, they are only mentioned shortly and without any further explanation which does not give the students the knowledge of native people as the curriculum expresses. Besides, they are always mentioned in relation to or in separation from the nation-state, never alone. The result accords with earlier research within the field, that shows that neither the Sami nor the native north Americans are given any particular room within the Swedish historical writing at upper secondary school.

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Begrepp metod och teoretisk ansats Källor Avgränsningar och källkritik Forskningsläge Bakgrund Gy11:s Läroplan och Värdegrund Samernas historia Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia Resultat Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna? Epos 2 och Alla Tiders Historia Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap Samband Historia Tema Sammanfattande delanalys Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället? Epos 2 och Alla Tiders Historia Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap Samband Historia Tema Sammanfattande delanalys Avslutande analys och diskussion Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan? Jämförelse med tidigare forskning Slutdiskussion Käll- och Litteraturförteckning Källor Litteratur... 31

4 1 INLEDNING I svenska gymnasieskolan får eleverna lära sig om USA:s historia och hur det succesivt har kommit att bli ett av världens mäktigaste länder. Precis som med många andra länders historia får eleverna lära sig om historien i samband med den europeiska expansionen - kolonialismen. Ursprungsfolket som levde där innan européernas invasion nämns följaktligen bara i förbifarten och tenderar att hamna i marginalen. Gällande Sveriges ursprungsfolk, samerna, sker i princip samma sak, de hamnar i skuggan av majoritetsbefolkningens historia. Bo Andersson, professor i Historia, skriver i boken Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld, att dagens svenska elever besitter mer kunskaper om Amerikas urfolk än Sveriges urfolk. 1 Dessutom skriver han vidare att det finns många likheter mellan de två urfolken, både i hur de har blivit behandlade av staten samt i hur deras situation ser ut idag. 2 Med utgångspunkt i Anderssons resonemang, ämnar jag i denna uppsats att studera hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i historieskrivningen som återfinns i historieläroböckerna. Dels för att se om det finns likheter i hur de två urfolken framställs samt för att se om någon av dem ges mer utrymme i läroböckerna. I läroplanen för gymnasiet under övergripande mål och riktlinjer står det att varje elev ska ha: kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Samt att varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. 3 Att elever ska ges kunskap om specifikt samernas kultur och historia samt ges kunskap om olika kulturarv är därför centralt i denna studie. Vanja Lozic, fil. dr i historia, skriver i boken Historieundervisningens utmaningar; historiedidaktik för 2000-talet, att begreppet kulturarv handlar om att förmedla den kollektiva kulturen för att förklara hur den nationella identiteten vi har blivit till. Genom att definiera det kollektiva via historia och kultur, skriver Lozic att det skapas identiteter som både kan ge upphov till ett inkluderande och exkluderande kulturarv. 4 Av den orsaken är en intressant aspekt att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i läroböcker, då läroböcker spelar en stor roll vid förmedlingen av kulturarv. 1 Bo Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB, 2016, s Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, s Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Stockholm: Skolverket, Vanja Lozic. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups, 2011, s 22. 1

5 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida svenska läroböcker på gymnasiet. Vidare ämnar studien undersöka hur källmaterialen skildrar de två ursprungsfolkens historia med ett fokus på ett vi och dem perspektiv. För att uppnå syftet kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar: - Hur framställs samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna? - Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället? - Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan? 1.2 Begrepp Ett genomgående inslag i uppsatsens olika avsnitt är att det förekommer olika benämningar på den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I tidigare forskning samt i de undersökta läroböckerna benämns de mestadels som indianer, vilket egentligen är ett samlingsnamn för ursprungsbefolkningen över hela den amerikanska kontinenten. I mina egna analyser använder jag mig av benämningen den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, men i flertalet avsnitt förkommer som sagt benämningen indianer då detta är hur de benämns i källmaterialet. 2 METOD OCH TEORETISK ANSATS I och med att uppsatsens syfte är att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i läroböcker utifrån ett vi och dem perspektiv, kommer jag därför analysera det befintliga språket i läroböckerna. Till hjälp kommer jag utgå ifrån den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som fokuserar på samhällsstrukturer och maktstrukturer i texter. I boken Diskursanalys som teori och metod beskrivs begreppet diskurs som en social process som handlar om att människors kunskap och förståelse om världen påverkas av bestämda framställningar av verkligheten. 5 I denna bok ges en utförlig förklaring av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, där språket är en viktig komponent eftersom språket kan avslöja om texter är selektiva i sitt berättande och i sin förmedling. Dessutom studeras huruvida språket är 5 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 7. 2

6 med och formar sociala strukturer, maktförhållanden eller om texten försöker förändra eller påverka maktförhållanden. Inom kritisk diskursanalys handlar det således om att undersöka det som skrivs men också om det som inte skrivs för att se rådande normer och mönster i samhället. 6 Faircloughs diskursanalys handlar om att synliggöra hur symboler via språk och historia ger uttryck i människors meningsskapande. Därför är specifikt läroböcker intressant att undersöka då dessa ska förmedla vad som anses vara viktig kunskap. En central aspekt för denna studie är därför att studera hur olika grupper och individer framställs med hjälp av språket. I min undersökning kommer jag använda delar av Faircloughs tredimensionella analysmodell där det första steget är att undersöka vad texten säger om ursprungsfolken och vilka ordval som används. Nästa steg i analysmodellen handlar om den diskursiva praktiken, alltså syftet med texten och hur den används. I denna studie kommer dock den diskursiva praktiken inte analyseras då alla läroböcker är skrivna i utbildningssyfte. Den tredje aspekten Fairclough tar upp i sin diskursanalys är den sociala praktiken som innebär att den ideologiska makten kan avspegla sig i samhället, exempelvis genom vad som tas med i historieskrivningen. 7 Med det i åtanke kommer denna studie undersöka hur det som tas upp i läroböckerna står i relation till gymnasieskolans läroplan och värdegrund för att förstå läroböckernas direktiv. Faircloughs kritiska diskursanalys kommer även att integreras med Homi Bhabhas postkoloniala teori för att lättare förstå relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället. Bhabha är en litteratur- samt kulturkritiker och en av samtidens främsta teoretiker inom just postkolonial teori. Hans teori fokuserar på och förklarar stereotyper och andregörande. Bhabha skriver att den koloniala diskursen alltid haft ett behov att definiera en sorts bestämd benämning gällande kulturell, historisk och rasenlig skillnad. Denna bestämda benämning bidrar till att upprätthålla synen på den andre, då det forna maktsystemet är baserat på att konstruera människor med annan etnicitet och kulturell bakgrund som underlägsna. Bhabha menar att trots att vi befinner oss i en postkolonial tid, så tillskrivs stereotyper på människor i forna kolonier utifrån tidigare kunskap som leder till en tilldelad identitet. 8 6 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, s. 70ff. 7 Ibid., s. 72ff 8 Homi Bhabha. The Location of Culture. London: Routledge, E-bok, s. 94ff. 3

7 Han skriver att de tilldelade identiteterna uppstår ur en sorts osäkerhet, som utgår från en konstituerad sanning och därmed ständigt upprepas, trots att de inte riktigt kan bevisas. Osäkerheten kring de tilldelade identiteterna, går hand i hand med uppkomsten av stereotyper som Bhabha beskriver i sin teori som något simplifierat och komplext som kräver en fördjupad analys. 9 Vidare förklarar Bhabha att hudfärg och kultur är de största kategoriseringarna gällande rasoch kulturell dominans. Dock menar han att hudfärg inte behöver symbolisera en sak, utan hudfärg kan symbolisera flera olika aspekter, men att det nästan alltid står i relation till eller åtskillnad mot en annan ras, kultur eller historia. Det är alltså separationen eller kontrasten mellan etniciteter eller kulturer som bibehåller vi och dem perspektivet. 10 Med utgångspunkt i Homi Bhabhas teori om stereotyper och framställning av den andre, kommer denna uppsats studera hur svensk läroboksframställning av samer respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen kan korreleras till Bhabhas tankar. Detta kommer genomföras genom att undersöka med vilka formuleringar samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs, samt genom att undersöka om det finns någon tydlig separation i läroböckerna mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället. Bhabha tar även upp något som han kallar national narratives, där han menar att de nationella berättelserna gällande folkets historia oftast förmedlar en elit och underordnadrelation bland olika grupper. Han skriver vidare att begreppet folket symboliserar två saker, nämligen ett objekt inom den nationalhistoriska pedagogiken, samtidigt som folket är ett subjekt i sin samtid. Bhabha menar att beskrivningen om folket i den nationalhistoriska pedagogiken därför försvårar formationen av en modern social värld, då beskrivningen inte stämmer överens med hur det ser ut idag. 11 Därför ämnar jag att med hjälp av Bhabhas national narratives undersöka om läroböckerna bidrar till att bibehålla en sorts specifik identitet som ger upphov till att vissa identiteter lämnas utanför den nationella berättelsen. 2.1 Källor Det valda källmaterialet för studien är fyra samtida läroböcker inom ämnet historia. Läroböckerna är inriktade mot historieämnets senare kurser 2 och 3 och är därför kompatibla med Gy11. 9 Bhabha, The Location of Culture, s. 95ff. 10 Ibid., s. 107ff. 11 Ibid., s. 206ff. 4

8 Perspektiv på Historien: Historiebruk och Historievetenskap 2 3 är skriven av Lars Nyström, Hans Nyström och Örjan Nyström och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken är som titeln avslöjar inriktad på historiebruk och historievetenskap med tillhörande övningar där eleverna får träna på att analysera historiska texter. Boken syftar till att utveckla elevers kritiska och reflekterande synsätt på historien för att eleverna själva ska kunna göra historiska undersökningar. Utöver detta inriktar sig läroboken på historieskrivningens rötter och historieämnets utveckling. 12 Alla tiders Historia 2-3 är skriven av Birgitta Almgren, Hans Almgren och Olle Larsson och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken har ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk och historiesyn, där en del heter Om historia där källkritik och historiebruk står i fokus. Del två av boken är mer tematiskt upplagd och heter Ur historien. 13 Epos 2 och 3 är skriven av Robert Sandberg och Christina Douglas och är utgiven år 2013 av Liber AB. Boken innehåller 15 olika teman och är inriktad på det kulturhistoriska området som framförallt tillhör kursen Historia 2b. Boken ämnar ge inspiration både till elever och lärare att göra egna historiska undersökningar för att börja tänka mer historiskt med en ingång på då och nu. 14 Samband Historia Tema är skriven av 20 olika kapitelförfattare där författarna är experter inom varsitt område. Redaktör är Niklas Ericsson och läroboken är utgiven år 2013 av förlaget Sanoma Utbildning AB. Boken är uppbyggd i olika teman som sätts in i större sammanhang och i sambandsmodeller. Även här är källkritik och historiebruk centralt Avgränsningar och källkritik I min undersökning har jag valt att fokusera på läroböcker för historiekurserna 2a, 2b kultur och 3 för gymnasiet. Detta för att dessa tre kurser är tematiskt inriktade med ett stort fokus på kultur, vilket kan ge en fördjupning om just urfolk. Dessa tre kurser behandlar bland annat kulturmöten, vilket är en central aspekt i min undersökning. Anledningen till att jag valt att undersöka hur ursprungsfolk presenteras i läroböcker, är för att läroböcker fortfarande är ett flitigt använt läromedel, särskilt i historieundervisningen. Att jämföra samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i läroböckerna är av intresse eftersom 12 Lars Nyström, Hans Nyström & Örjan Nyström. Perspektiv på historien 2 3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s Birgitta Almgren, Hans Almgren & Olle Larsson. Alla Tiders Historia 2 3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s Robert Sandberg & Christina Douglas. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013, s Niklas Ericsson (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013, s. 13f. 5

9 USA:s historia har en stor plats i den svenska historieundervisningen. En annan anledning till att undersöka Nordamerikas urfolk är för att Bo Andersson nämner i sin bok att det i vissa fall finns mer skrivet om indianernas historia än samernas historia i svenska läroböcker. 16 Genom att studera både samerna och indianerna blir således vi och dem aspekten ännu tydligare i och med att indianernas och samernas historia och öden påminner om varandra. I mitt urval av källmaterial har jag gått utefter vilka läroböcker jag har sett på mina olika VFUplatser samt utefter populära och återkommande bokserier i historieundervisningen. Utöver det försökte jag välja böcker från olika förlag, då förlagen och författarna kan ha stor inverkan på innehållet. I min studie ämnar jag studera hur de två ursprungsfolken framställs i svenska läroböcker med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Specifikt kommer jag studera dem utifrån oberoende- samt tendenskriteriet, då dessa är relevanta för undersökningens syfte. Vidare är jag medveten om att fyra samtida läroböcker inte ger en rättvis bild av hur de två ursprungsfolken generellt sett framställs i historieundervisningen på gymnasiet, men jag hoppas kunna ge en bild av hur olika läroböcker kan förmedla olika normer och värderingar. Att läroböckerna tar hänsyn till tre historiekursers centrala innehåll gör såklart att vissa aspekter kanske inte ges plats att nyanseras. Min ambition är dock inte att undersöka det kvantitativa i läroböckerna, utan att undersöka hur språket som används förmedlar kunskap och normer om samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. 3 FORSKNINGSLÄGE Inom området av läromedelsgranskning av både svenska och internationella läromedel, finns det en hel del tidigare forskning att tillgå kring specifikt läroböcker. Forskning har även gjorts om ursprungsfolks och minoriteters representation i skolans läromedel, både nationellt och internationellt. Henrik Åström Elmersjös avhandling, En av staten godkänd historia, behandlar både dessa områden genom att studera statens inverkan på svenska läromedel i historieämnet mellan åren samt genom att studera vad som har betonats eller tagits bort i historieböckerna under dessa år. Gällande statens medverkan menar han att olika politiska, internationella, ekonomiska och sociala transformationer haft inverkan på både skolans och läromedlens omförhandling genom åren. Det som granskats har framförallt varit vad som ansetts vara 16 Andersson. Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld. 6

10 betydelsefull historia för samtiden samt vad den förmedlar om Sverige och världen. Dock menar han att den traditionella respektive den moderna synen på historien haft svårigheter att enas om vad historieskrivningen ska ta upp. 17 Åström Elmersjö tar även upp aspekten om historiens huvudpersoner, där han menar att beroende på vilken identitet som skolan önskas förmedla till de svenska skolungdomarna, har varit avgörande för vilka personer eller grupper som getts utrymme i historieskrivningen. Under 1900-talets mitt och andra hälft började man engagera sig i att projicera folkets historia framför enskilda kungar och drottningar inom historieämnet. Under denna omvandlingsprocess, lämnades dock samerna utanför folkets historia. Åström Elmersjö skriver vidare att samerna knappt fått något utrymme i de svenska historieläroböckerna, och när de tagits upp har de framställts som exotiska med en tydlig åtskiljning från det som klassats som det svenska folket. 18 Även Bo Andersson, professor i ämnesdidaktik och historia, har forskat om samerna i den svenska historieundervisningen. I hans bok, Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, studerar han hur samernas förutsättningar och rättigheter korrelerar med den svenska skolans värdegrund och vad det i sin tur förmedlar för normer till skolungdomarna. Liknande Åström Elmersjös formulering kring statens inblandning i historieämnet, menar Andersson att vad storsamhället ansett varit nyttigt och intressant har varit avgörande för hur stort utrymme samerna fått i historieundervisningen. Andersson betonar framförallt hur en vi och dem känsla kan ge upphov till tankar om över- och underlägsenhet, och att fokus på det annorlunda framför det gemensamma bidrar till att bibehålla myter och uppfattningen av minoritetsgrupper. 19 Andersson, liksom Åström Elmersjö, påpekar samernas nästintill obefintliga plats i både de svenska läroplanerna och läroböckerna. Han menar att det traditionsstyrda historiestoffet är det som genomsyrar läromedlen i och med att detta är vad både lärare och läroboksförfattare förhåller sig till, då det är det finns mest forskning och källmaterial om. 20 Både Åström Elmersjö och Andersson betonar i deras forskning att det som anses som användbar kunskap för majoritetssamhället är det som har fått genomsyra skolans historieundervisning. Med inspiration av deras forskning, kommer jag i min undersökning 17 Henrik Åström Elmersjö. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet Lund: Nordic Academic Press, 2017, s. 262ff. 18 Åström Elmersjö, s. 166ff. 19 Andersson, s Andersson, s. 58f. 7

11 studera huruvida maktrelationer är synliga eller ej i de olika läroböckerna och om det i så fall ger upphov till ett vi och dem perspektiv. En internationell studie som inriktar sig på framställningen av den amerikanska ursprungsbefolkningen i amerikanska historieläroböcker, har gjorts av Tony R Sanchez, professor i sociala studier. Han har i sin studie granskat 15 läroböcker publicerade mellan för elever i de äldre åldrarna och undersökt huruvida den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs med utgångspunkt i fem olika huvudvärderingar med tillhörande underkategorier. Sanchez skriver att många läroböcker beskriver individer eller grupper med endast ett fåtal meningar vilket ger en orättvis och endimensionell bild av dem som i sin tur bidrar till att fasthålla särskilda stereotyper. Han skriver vidare att för att kunna bryta de stereotypa och ensidiga framställningar av minoriteter, är det viktigt att lärare som använder sig av materialet är kunniga inom ämnet och att de kan bidra med ett större djup än vad läroböckerna lyckas förmedla. 21 Sanchez noterar i sin studie att jämfört med tidigare granskningar av amerikanska läroböcker, så har de valda läroböckerna ett större omfång av text och bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dock saknar fortfarande många av läroböckerna ett vidare djup och problematisering vilket bidrar till en skev bild av dem. Sammanfattningsvis visar studien att tre av 15 läroböcker lyckas återge en sann, noggrann och nyanserande beskrivning av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. För att ändra synen på och framställningen av de amerikanska indianerna, menar Sanchez att ett stort ansvar ligger hos dem som använder sig av läroböckerna, då författarna och publiceringsbolagen kommer fortsätta att skriva och sälja sådant som de vet säljer. 22 Sanchez studie visar att läroböckers beskrivning av indianerna vidhåller särskilda stereotyper kring dem på grund av att ingen vidare nyansering och problematisering ges. Detta är något jag ämnar studera i min undersökning också, för att se om liknande problem går att urskilja i de svenska läroböckerna. Hur etniska grupper framställs i historieböckerna har Harald Runblom, professor i historia, undersökt. Hans studie tillhör en granskning som Skolverket gjorde 2006 på uppdrag av regeringen där ett antal läroböcker inom bland annat historieämnet granskades med skolans värdegrund som utgångspunkt. Runblom analyserade om läroböckerna på något vis hade en diskriminerande eller kränkande framställning gällande etnisk tillhörighet. Runblom börjar i sin 21 Tony R. Sanchez. The Depiction of Native Americans in Recent ( ) Secondary American History Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007: , s. 311f. 22 Sanchez., s

12 rapport med att definiera etnicitet som en social konstruktion genom att förklara begreppet som en dualistisk term mellan vi och de andra. Vidare förklarar han att givna kategorier och där med identiteter kan vara problematiskt för elever, då de inte ges chans att skapa en egen uppfattning om sig själv, vilket står som en del av skolans värdegrund. Med andra ord är det oerhört viktigt vad för sorts begrepp som används i läroböckerna och hur dessa beskrivs, för att minimera risken att skapa åtskillnad mellan olika etniciteter. 23 I läromedelsanalysen urskiljer Runblom att läroböckerna visar att det finns ett tydligt eurocentriskt synsätt, där länder utanför Europa oftast tas upp i samband med europeisk erövring. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ska sträva mot att ge elever kunskap om de svenska minoriteterna, däribland samerna. Detta menar Runblom att historieböckerna misslyckas med att förmedla, då det lilla som återges om samerna är kortfattat och inte ger utrymme för vidare nyansering. Däremot menar han att historieböckerna lyckas skildra kulturmöten bra och att det inte förekommer några diskrimineringar i läromedlen han granskat. 24 Även Runbloms studie som studerar etniciteters framställning i läroböcker i enighet med värdegrunden ligger nära min studie, då jag vill jämföra framställningen av ursprungsfolk med vad som står i skolans värdegrund och läroplan. Runbloms studie gjordes 2006 och i och med att jag ska studera läroböcker för Gy11 är det intressant att studera om våra resultat skiljer sig från varandra. Det som framkommit utav tidigare forskning gällande samernas samt den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning och plats i läroböcker både i Sverige och internationellt, är att det som står antingen ger en otillräcklig bild utav ursprungsfolkens kultur och historia, samt att historieskrivningen ger upphov till ett vi och dem perspektiv. Detta kommer att jämföras med mina resultat av de undersökta samtida läroböckerna. 23 Harald Runblom. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I enlighet med skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006, s. 3f. 24 Runblom, s. 46ff. 9

13 4 BAKGRUND 4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund Gymnasieskolans läroplan och värdegrund vilar på skollagen som syftar till att elever ska inhämta och utveckla olika kunskaper och värden för det demokratiska samhället. I värdegrunden för gymnasieskolan står det vidare att elever ska främja förståelse för andra människor och att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet. I värdegrunden nämns också att gymnasieskolan ska förmedla ett internationellt perspektiv som ska bidra till att utveckla elevers förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 25 Under övergripande mål och riktlinjer i läroplanen står följande två mål för eleverna: o har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet o har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia 26 Under normer och värden står följande: o kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia 27 Det är med utgångspunkt i ovan nämnda punkter från gymnasiets läroplan och värdegrund som resultatet i studien kommer jämföras och diskuteras med. Detta för att se om de studerade läroböckerna följer läroplanen och om resultaten skiljer sig åt mellan de olika läroböckerna. Värt att nämna är också att fram till år 1991 ansvarade svenska staten för att granska och godkänna historieläroböckerna i skolan. Idag har bokförfattarna och bokförlagen större frihet kring vilket innehåll som tas med, och de som granskar läroböckerna är istället lärarna Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Ibid., Ibid., Åström Elmersjö, En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet , s

14 4.2 Samernas historia Lennart Lundmark skriver i sin bok, Stulet land: svensk makt på samisk mark, att FN:s definition av ett ursprungsfolk är en folkgrupp som bott i ett särskilt geografiskt område i landet då erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser skedde. Samt att folkgruppen behållit delar av sina sociala, ekonomiska och kulturella institutioner. 29 Lundmark skriver vidare att forskning kring hur länge samerna som folkgrupp har existerat i Sverige är svårt att fastställa, men att det garanterat finns bevis från vikingatiden och framåt. 30 Omkring år 1500 tvingades samerna börja betala skatt till den svenska staten och under talet började även kyrkan intressera sig för samerna genom att inrätta kyrkor och skolor runt om i Lappland i hopp om att få bort samernas egna hedniska religion. 31 Sedan 1500-talet började samerna succesivt bli av med sina markegendomar, men det var under 1800-talet de största förändringarna skedde. Under denna tid började kapitalistiska tankar att cirkulera, vilket påverkade samerna som stod utan någon vidare politisk makt. Samerna ansågs som primitiva och lämnades därför utanför i samhället i samband med att en mer avancerad och effektiv samhällsorganisation växte fram. I takt med att jordbruket effektiviserades och blev lönsammare ansågs samernas rättigheter, försörjningsmöjligheter och handelsvaror inte lika nödvändiga längre. Samerna lämnades utanför lagstiftningen av markområden och började vid den här tiden trängas undan av nybyggare. 32 Bo Andersson skriver om samernas utanförskap enligt följande: Samerna har varit isolerade inuti men samtidigt ställda utanför i storsamhällets värld. 33 Andersson menar att det svenska majoritetssamhället har ignorerat och förtryckt samerna genom att hålla dem utanför politiska och ekonomiska angelägenheter, vilket har etablerat en tydlig vi och dem aspekt. Även Lundmark skriver att en tydlig nonchalans från statens sida gällande samernas rättigheter bevisades när det i slutet av 1800-talet gjordes ett antal undersökningar gällande samernas äganderätt. Staten resonerade som så att samerna inte hade någon egentlig historia utan att de hade bott i Lappland utan några specifika rättigheter. 34 I slutet av 1800-talet började ett nytt ideologiskt tankesätt prägla den svenska politiken, den så kallade rasbiologin. Utifrån denna rasistiska politik framhölls det att det fanns biologiska 29 Lennart Lundmark. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008, s Lundmark., s Ibid., s Ibid., s. 75ff. 33 Andersson, s Lundmark, s

15 underlägsna raser med medfödda säregenheter. Samerna blev utpekade som en sådan ras, vilket ledde till rasbiologisk forskning på samers skallar, gravar och egenskaper. I samband med denna forskning ökade de rasistiska tankarna gentemot den samiska befolkningen. De framställdes som en svagare ras som skulle kunna rubba den svenska rasen, vilket ledde till att samerna skulle åtskiljas från den svenska kulturen, både gällande arbete och skola. 35 Samerna ansågs behöva en enklare skolgång för att korrelera med deras simplare tankesätt, vilket ledde till en begränsad skolgång som fasthölls ända fram till 1962 då grundskolan infördes i Sverige. Med andra ord gjordes en stor åtskillnad mellan samerna och det svenska folket under den här tiden. Samerna gick från att vara en inhemsk kultur till en säregen ras. Det var först år 1971 som beteckningen lapp ersattes av same och än idag finns viss åtskiljning kvar, framförallt då vissa myndigheter inte anser att det finns bevis på att samerna har blivit bestulna landområden då det inte finns några papper påskrivna från tiden då det skedde Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia I boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown görs en grundlig förklaring av den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden mellan åren , samt deras påverkan av kolonisationen av Amerika innan dess. Brown beskriver hur kolonisationen började med Christofer Columbus 1492 då han trodde han hade kommit till Indien och därför kallade ursprungsbefolkningen för indios, vilket lever kvar än idag i form av benämningen indianer. Columbus beskrev indianerna som väldigt vänliga vilket han utnyttjade snabbt genom att införa tvångsarbete och slaveri. Dessutom försökte han få indianerna att leva mer utefter europeiska seder. 37 Under de kommande seklen anlände miljontals nybyggare och kolonisatörer, vilka liksom Columbus inte respekterade ursprungsfolken utan tog deras land, våldförde sig på dem samt fördrev dem djupare in i vildmarken. Brown skriver hur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen blev färre och färre samt hur deras kultur och civilisation började ödeläggas. I början av 1800-talet då kapitalismen började blomstra samt då europeiska invandrare i större utsträckning anlände till Amerika, började vissa politiker värna om indianernas land vilket ledde till att särskilda avtal skrevs för att skydda indianernas territorium. 35 Ibid., s Ibid., s Dee Brown. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015, s

16 Dessa avtal bröts dock gång på gång på grund av att fler nybyggare anlände samt på grund av fyndet av guld på indianernas mark. 38 I mitten av 1800-talet i samband med nya ideologiska tankar, så som rasbiologin, påstod politikerna i Washington att den vita europeiska rasen var den överlägsna rasen. Politikerna ansåg att det var deras plikt att värna över indianernas landområden då indianerna ansågs som en underlägsen ras. I samband med denna rasistiska politik försökte man civilisera och kristna hela den amerikanska kontinenten. Om indianerna gjorde motstånd, hade de vita rätt till att föra krig mot dem. Denna tid ledde till att myten kring vilda västern myntades, där indianerna snabbt blev tilldelad skurkrollen. 39 På grund av den hårda politiken som fördes gentemot indianerna på 1800-talet, förminskades deras landområden och population drastiskt. Än idag kämpar den nordamerikanska ursprungsbefolkningen för sina rättigheter och de klassas som en utav USA:s fattigaste minoritetsgrupper RESULTAT Resultatet disponeras utifrån att jag besvarar mina två första frågeställningar i varsin resultatdel. I de två resultatdelarna presenteras varje läroboks resultat för sig följt av en sammanfattande delanalys där resultaten ifrån de fyra läroböckerna analyseras och jämförs med hjälp av Faircloughs första analysverktyg och Bhabhas postkoloniala teori. 5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna? Epos 2 och 3 Inledningsvis i min undersökning av samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i denna lärobok, började jag med att studera innehållsförteckningen samt förklaringen av bokens 15 teman. I sakregistret i slutet av boken, står amerikanska ursprungsbefolkningen nämnd med en sidas sidhänvisning. Samerna finns också med i sakregistret med en sidhänvisning till totalt fyra sidor av bokens 384 sidor. Med hjälp av denna information förstod jag att det inte fanns ett specifikt tema om just ursprungsfolk, men jag valde att läsa alla kapitel kursivt för att se om samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämndes i samband med något av de andra temana. 38 Brown., s Ibid., s Ibid., s. 32 ff. 13

17 Den del som specifikt berör samernas historia är kapitlet som heter Skogen, människorna och djuren med underrubriken Urbefolkningens rätt. Här nämns att rovdjurspolitiken i Sverige är en del av en månghundraårig kamp mellan samerna och staten. Vidare beskrivs att samerna har bebott betydligt större områden än vad de gör idag men att från 1500-talet och framåt så började staten beskatta samerna för deras land. Samtidigt tog de även ifrån samerna deras landområden och gav den till nybyggare och började bygga gruvor. Intressetvisten mellan bönder och samer tas också upp, samt lapp ska vara lapp politiken som beskrivs enligt följande: Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska staten. 41 Utöver det står det att: Sedan ville kronan i samspel med kyrkan även omvända samerna till kristendomen och utrota så mycket som möjligt av den samiska religionen och ibland också den samiska kulturen. 42 En annan aspekt som tas upp är att samerna gick från att vara jägare och fiskare till att mer och mer gå över till renskötsel. De benämns därefter som de renskötande samerna. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns inte alls i denna lärobok. Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg som är att studera texten i form av ordval med mera i Epos 2 och 3, så förekommer uttryck så som de renskötande samerna flertalet gånger i texten. 43 Detta uttryck kan tolkas på olika sätt där de renskötande samerna kan ses som att samerna enbart förknippas med renar, vilket kan bidra till en stereotyp kunskapssyn om samerna, då andra sorters näringar inte nämns. Att rennäringen utgör en stor del i både den samiska historien och samtiden är ett faktum, men hur uttrycket tolkas, beror på vad som står skrivet om samerna i styckena innan, alltså förförståelsen och hur det nämns i sitt sammanhang. Genom att studera det selektiva, alltså vad som tas med eller ej i en text kan det påvisa maktskillnader, vilket i detta fall handlar om att samernas historia inte ges så stor plats och då upplevs som mindre viktig. 44 Exempelvis ges ingen vidare förklaring av lapp ska vara lapppolitiken, utan den förklaring som presenteras är: Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska staten. Att den politiken baserades på rasbiologi och något som kom att förminska samerna som människor är inget som nämns. Följaktligen går det i detta fall konstatera att genom att selektivt välja bort de komplicerade delarna av samernas historia, delges ej eleverna hela historien, utan bara valda delar utav den. Däremot ges förklaringen att samerna har bebott betydligt större landområden än vad de gör idag, men att 41 Sandberg & Douglas. Epos 2 och 3, s. 376f. 42 Ibid., s. 376f. 43 Ibid., s Winther Jørgensen & Phillips, s. 87ff. 14

18 deras land blivit bestulet av svenska staten. Den givna informationen tyder på en maktskillnad mellan samerna och staten där läsaren exponeras för ett annat perspektiv, vilket i sig är en sorts maktpåverkan Alla Tiders Historia 2 3 I denna lärobok nämns istället ingenting om samerna vare sig i innehållsförteckningen eller i sakregistret, dock finns det sidhänvisningar till indianerna på två sidor i sakregistret. Det som nämns om indianernas historia finns i kapitlet som heter Migration under rubriken Emigrationen på 1800-talet. Den första meningen som står om indianerna inom detta område lyder: Nordamerikas förlorare blev indianerna, precis som indianerna i Syd- och Mellanamerika något århundrande tidigare. 45 Vidare står det att indianerna fördrevs från sina hem och att olika stammar från 1830-talet och framåt fördrevs till det så kallade indianterritoriet, där indianerna kunde bo så länge de vita nybyggarna inte behövde området, vilket blev fram tills järnvägens framfart. I samband med järnvägen blev prärien värdefull i och med att man kunde ta sig dit samt transportera boskap. Därför reducerades indianerna och deras boskap ytterligare. Sist i stycket kring indianernas historia står det Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa. 46 Alla tiders historia 2 3 är den enda av läroböckerna som nämner något om den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia. Genom att analysera ordvalen går det att konstatera att det är ett rätt nedlåtande språk som används för att beskriva deras historia, med tanke på att de beskrivs som förlorare samtidigt som de beskrivs med den stereotypa benämningen indianer. I sin helhet kan det dock även tolkas som kritik mot kolonialismens grymheter, där urfolkens öden lyfts fram. Detta gör det komplicerat att applicera Faircloughs första analysverktyg, då ordvalen kan tolkas som negativa men själva syftet som positivt. Den sista meningen i stycket: Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa 47 visar dock att ursprungsbefolkningens historia hamnar i bakgrunden av européernas historia. Istället för att fokusera på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden beskrivs istället en viktig orsak till emigrationen från Europa, vilket i sin tur förminskar urfolkens historia. 45 Larsson, Almgren & Almgren. Alla Tiders Historia 2 3, s Ibid., s Ibid., s

19 5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2 3 I innehållsförteckningen av denna bok finns ingen tydlig överskrift eller underrubrik som antyder att det finns ett specifikt kapitel om ursprungsfolk eller om samer och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I sakregistret går det dock att utläsa att samerna finns nämnda på tre av bokens 240 sidor. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns inte alls i sakregistret, men efter att ha läst hela boken kursivt upptäckte jag att de nämns väldigt kort på två ställen i boken. Det som nämns om de båda urfolken har inget med deras historia att göra, utan mer om deras relation till majoritetssamhället vilket därför kommer lyftas fram i nästa frågeställning Samband Historia Tema Innehållsförteckningen i denna bok visar ej på något innehåll om specifikt samer eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I bokens sakregister finns benämningen indianfolk på en sida av bokens 453 sidor och indiankultur på totalt två sidor. Benämningen samer finns också med på totalt två sidor i boken. Efter att ha läst boken kursivt insåg jag att varken samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns utöver de angivna sidhänvisningarna. Det enda som nämns om samernas historia finns i kapitlet som heter Människor och deras värde under avsnittet Vi och dom. Där står följande: Under efterkrigstiden har flera urfolk börjat kräva politiska rättigheter, till exempel de svenska samerna. 48 På samma sida finns en bild på samer som utför renskötsel med fjäll i bakgrunden med bildförklaringen De svenska samerna har fått stöd från andra urfolk för att stärka sina rättigheter. Dessutom ges en förklaring på vad som menas med urfolk där följande står skrivet: etniska grupper som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område, till exempel samer, indianer och inuiter. 49 Detta nämns i stycket där nationalism förklaras och problematiseras. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns ej i denna bok. I Samband Historia Tema går det att urskilja liknande tendens som i Epos 2 och 3 gällande det selektiva, då det som står om samernas historia är en kortfattad förklaring om deras politiska kamp. Vad denna kamp innebar eller varför de behövde kämpa för sina rättigheter framgår ej. Det enda som tas upp är att de och andra urfolk på något sätt har varit förtryckta och att de vid 48 Ericsson (red). Samband Historia Tema, s Ibid., s

20 denna tidpunkt började ta upp kampen. Trots att intentionen är att lyfta samernas och andra urfolks kamp, blir en diskurs i detta fall utelämnandet av information som bidrar till att eleverna varken får reda på samernas historia eller hur de har blivit behandlade Sammanfattande delanalys Gemensamt för alla studerade läroböcker är att de inte berättar ursprungsfolkens historia annat än i samband med nationens historia. De nämns oftast i förbifarten och i Perspektiv på historien 2 3 nämns som sagt varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia överhuvudtaget. I övriga läroböcker framställs samernas och den nordamerikanska ursprungsfolkets historia i samband med kolonisationen och utifrån ett tydligt andregörande perspektiv. I och med att båda ursprungsfolkens historia inte nämns utifrån deras perspektiv utan i åtskillnad eller som en konsekvens av nationens historia, finns en befintlig maktdiskurs vilket Bhabha skriver bidrar till ett tydligt vi och dem perspektiv. 50 Gällande texterna går det att urskilja att tystanden, eller det selektiva, talar sitt klara språk, alltså att ursprungsfolkens historia inte verkar relevant på grund av det bristfälliga utrymme det ges. Istället läggs fokus på majoritetssamhällets historia där en kortversion av nationens syn på ursprungsbefolkningens historia presenteras. Denna relation mellan urfolken och majoritetssamhället har visat sig väldigt tydligt utifrån den första frågeställning vilket kommer problematiseras och analyseras ytterligare i nästa resultatdel. Precis som Bhabha skriver så uppkommer de vanligaste stereotyperna utifrån antaganden om människors sätt att vara utefter hudfärg och kultur. 51 Därför ger framförallt kapitelnamnet Skogen, människorna och djuren i Epos 2 och 3 en uppfattning kring att samerna endast är förknippade med naturen, då den enda gången de nämns utförligt är i detta kapitel. Samma stereotypa syn ges i Samband Historia Tema där den enda gången samerna nämns visas bilden på renar som förstärker synen på samerna som ett sorts naturfolk. Dessutom nämns de endast i kapitlet som heter Vi och dom vilket bara det frambringar en tydlig åtskillnad där samerna förknippas med det annorlunda och det som inte anses tillhöra normen. Trots att själva åtskillnaden i benämningen Vi och dom tenderar att vara negativt laddat, går det återigen att tolka syftet olika. Kapitlet ämnar lyfta fram skiljaktigheter mellan olika grupper i samhället, samt att belysa hur historien ibland är med och genererar ett vi och dem. Därför kan man i detta fall konstatera att Faircloughs första analysverktyg måste användas i sin helhet, inte bara 50 Bhabha., s Ibid., s. 107f. 17

21 för att analysera vissa specifika ord eller meningar. Dessutom kan det ibland vara svårt att komma ifrån vissa stereotypa förklaringar, då vissa antaganden till viss del stämmer. Därför behöver framställningen av samerna som ett sorts naturfolk inte vara negativt, men i dessa fall blir det en ensidig framställning i den bemärkelse att ingen annan aspekt av samernas kultur tas med. 5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället? Epos 2 och 3 I kapitlet som heter Resenärer och turister finns i slutet av kapitlet några fördjupningstexter med tillhörande frågor, där en av texterna är skriven av Engelsmannen David Hughes 1964 och heter The road to Stockholm, and Lapland. Denna text berör en reseskildring från just 1964 och handlar om David Hughes resa i norra Sverige. Till texten finns ett antal fördjupningsfrågor där eleverna ska ta reda på mer om bland annat samernas historia, kulturmöten och benämningar. 52 I och med att texten är skriven för ca 55 år sedan, så nämns samerna med benämningen lappar och visar ett tydligt vi och dem perspektiv med flertalet stereotypa inslag. Exempelvis skriver Hughes att resan i norra Sverige kändes som en resa bakåt i tiden och att miljön kändes tidlös och mystisk. Vidare skriver han att: I Jokkmokk fann vi att svenskarna där hade en mycket kluven inställning till lapparna. En del av dem verkade störas av tanken av att ha så primitiva människor nära inpå sig, och gjorde sitt bästa för att ignorera dem. 53 I hans text beskrivs samerna som ociviliserade, exotiska och underlägsna som nästa exempel visar: De hjulbenta lapparna har en kylig och närmast arrogant uppsyn när de gungar fram på Jokkmokks gator, och verkar fortfarande vara präglade av gamla oförrätter och rädslor. 54 Dessa diskriminerande ord är som sagt inte lärobokens ord, utan David Hughes ord från 1964 som läroboksförfattarna önskar lyfta fram i utbildningssyfte. Ytterligare ett exempel på relationen mellan samerna och majoritetssamhället i boken är synligt i kapitlet Skogen, Människorna och Djuren, där det nämns att det funnits en långvarig kamp mellan samerna och den svenska saten. Under rubriken Renbetesmålen framgår det att Sverige fram till nyligen haft och fortsätter ha svårt att acceptera samernas rättigheter då det 52 Sandberg & Douglas, s. 249f. 53 Ibid., s Ibid., s

22 framförallt påverkar den svenska näringen. Samernas perspektiv inkluderas också genom att nämna att de än idag kämpar för sina rättigheter gällande rennäringen, samt att de har svårt att få igenom sina rättigheter på grund av tvister med markägare och olika myndigheter. 55 Det enda tillfälle som den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i boken är i samband med européernas ankomst till Amerika i kapitlet som heter Migration. Det står beskrivet att deras ankomst förde med sig en av de största befolkningskatastroferna någonsin då ursprungsbefolkningen dog som flugor på grund av sjukdomar som européerna hade med sig. Dock beskrivs inte specifikt den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, utan ursprungsfolk generellt över hela den amerikanska kontinenten. Vidare beskrivs att ursprungsfolk över hela den amerikanska kontinenten inte hade något att säga till om där européerna hade makten. 56 Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg, att studera texten, i Epos 2 och 3 där samernas och majoritetssamhällets relation beskrivs i dagsläget, blir en synlig diskurs den påverkande diskursen. I denna text nämns inte enbart majoritetssamhällets perspektiv, utan även samernas perspektiv. Samernas kamp mot olika instanser i samhället framställs med hjälp av ett kritiskt och problematiserande synsätt i detta stycke. Gällande texten om David Hughes resa i Lappland 1964 går det att urskilja att samerna under denna tid utsattes för diskriminering, både i form av att de kallades lappar och att det fanns rasistiska inslag i form av hur man såg på samerna. Genom att analysera Hughes språk, finns bevis på diskriminering och att det fanns en tydlig åtskillnad mellan samerna och resten av folket. Här blir alltså Bhabhas ord om separation eller åtskillnad mellan folkgrupper extra tydlig då det skapar en tydlig vi och dem känsla. I denna text lyfts samerna fram med en negativ ton samt med ett tydligt utanförskap där normen är den västerländska mannen. I och med att de beskrivs med ord som primitiva och ociviliserade, skapas här stereotypen att samerna helt enkelt skiljer sig från den svenska normen. Texten är också skriven ur ett annat perspektiv än samernas, vilket leder till ytterligare en maktskillnad då eleverna får läsa om samerna utifrån ett tydligt andregörande perspektiv. För att tydliggöra ger texten från 1964 en tydlig vi och dem känsla, medan läroboken istället poängterar problematiken med ett vi och dem. I detta fall stämmer därför inte Bhabhas ord om att postkoloniala texter oftast förmedlar gamla hierarkier som tenderar att bestå. 57 Här ämnar läroboken att synliggöra och ifrågasätta David 55 Ibid., s. 377f. 56 Ibid., s. 312f. 57 Bhabha., s

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (B), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmserien L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Historia IV - 30 hp - Kursplan

Historia IV - 30 hp - Kursplan Historia IV - 30 hp - Kursplan Kurskod: ÄHIB51 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområde: Humanistiska området 100% Huvudområde: Historia VFU-andel: -

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6 Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap

Läs mer

Vi och Samerna? Samernas framställning i historieläroböcker i gymnasieskolan

Vi och Samerna? Samernas framställning i historieläroböcker i gymnasieskolan ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Huvudområde: Historia Vi och Samerna? Samernas framställning i historieläroböcker i gymnasieskolan Elise Lööw Historia

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Normutmanande materialgranskning

Normutmanande materialgranskning Föreställningar och maktrelationer kopplade till bland annat genus, religion och funktion speglas i de läromedel vi använder oss av. Genom att strukturerat granska material du använder dig av kan du upptäcka

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Historia IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with Specialisation in Upper Secondary School, Advanced Course, 30 Credits

Historia IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with Specialisation in Upper Secondary School, Advanced Course, 30 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with Specialisation in Upper Secondary School, Advanced

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 a v h a n d l i n g s r e c e n s i o n e r Historia och identifikation gunlög fur* Linnéuniversitetet, Växjö Vanja Lozic, I historiekanons skugga: historieämne

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN

SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN MARIA DELDÉN, UMEÅ UNIVERSITET Vi är historia och vi gör historia Spelfilmen, tankarna och känslorna Slut ögonen. Tänk på en film som betyder mycket för dig. Vad väcker

Läs mer

DIN HISTORIA Historia 1 a

DIN HISTORIA Historia 1 a Detta projekt genomförs med stöd från DIN HISTORIA Historia 1 a Läs i din lärobok om Sverige 1900-talet. Sidhänvisningar får du av din lärare. Läs häftet En minoritetsresa i 1900-talets Norrbotten, som

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Material från

Material från Svenska som andraspråk 7-9 Berättande texter Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska som andraspråk år 7-9 anges Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Källor i historieundervisningen, en lathund

Källor i historieundervisningen, en lathund Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen

Läs mer

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA

NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA NORDAMERIKASURSPRUNGSFOLK USA:SKULTUROCHHISTORIA Vad tänker du på när du hör ordet indian? Många av oss har vuxit upp med bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i serietidningar, tecknade

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer